stockholms läns landsting 1 (2) landstingsradsberedningen ... · stockholms läns landsting 2(2)...

Stockholms läns landsting 1 (2)

Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-02-20 LS 1212-1757

Landstingsstyrelsen!

LANDSTINGSSTYRELSEN

1 3-03- 02 000 1 3

Yttrande över Finansdepartementets promemoria, Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl

Ärendebeskrivning

Stockholms läns landsting har genom remiss från Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över promemorian - Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting.

Förslag till beslut

Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta

att avge yttrande till Finansdepartementet i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande.

Landstingsrådsberedningens motivering

Stockholm län landsting betalar i realiteten cirka sex miljarder kronor per år till utjämningssystemet. Det motsvarar runt 1,25 kronor i högre landstingsskatt i Stockholms län än i övriga Sverige. Ska Stockholm kunna bidra som tillväxtmotor för hela landet är det angeläget att utjämningssystemets tillväxthämmande effekt tas bort. Det förslag som nu fmns från finansdepartementet är ett steg i rätt riktning, men lång ifrån vad som behöver göras.

Det nu föreliggande förslaget från finansdepartementet till förändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2012/4726) innebär att Stockholms läns landsting drabbas mindre jämfört med utjämningskommitténs förslag. Finansdepartementets förslag innebär att den länsvisa skattesats som används vid beräkningen av avgiften sänks från 85 till 60 procent av medelskattesatsen 2003 för den delen av landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattesatsen.

Stockholms läns landsting 2 (2 )

SKRIVELSE 2013-02-20 LS 1212-1757

Stockholms läns landsting är det enda landstinget i utjämningskommitténs förslag (SOU 2011:39) för inkomstutjämning som ska betala till systemet. Ett sådant kraftigt missgynnande av tillväxten i Stockholm riskerar att få konsekvenser för hela Sverige.

I år kommer Stockholms läns landsting att betala över 500 miljoner kronor direkt till inkomstutjämningen. Landstinget betalar numera mindre i utjämningsavgift, men får även mindre i statsbidrag jämfört med det förra systemet. Nettoeffekten är dock den samma och Stockholms läns landsting fortsätter att vara det enda landsting som bidrar till övriga landsting. Totalt betalade Stockholms läns landsting 5,5 miljarder kronor 2012, enligt beräkningar av Stockholms Handelskammare, om man tar hänsyn till att landstinget gick miste om så mycket pengar i generella statsbidrag 2012 jämfört med det system som gällde fram till 2004.1 år kommer landstinget att totat betala sex miljarder kronor. Det förändras inte om finansdepartementets förslag genomförs.

Utjämningssystemet missgynnar Stockholm kraftigt och därmed även Sverige som helhet. Stockholmarna står för drygt 50 procent av de statliga skatteintäkterna (i form av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt samt egenavgifter) trots att de utgör 22 procent av befolkningen, enligt beräkningar av Stockholms Handelskammare.

Det är viktigt för landet att Stockholm får möjlighet att vara ett tillväxt- och kunskapscentra eftersom det bidrar till övriga landet, med högre tillväxt även utanför Stockholmsområdet som följd. Utjämningssystemet riskerar att hämma detta även med det förslag som finansdepartementet nu har lagt fram.

Beslutsunderlag

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 februari 2013 Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i mkqmstutjämningen för kommuner och landsting (Dnr Fi 2012/4726)

Stockholms läns landsting i (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE SLL Ekonomi och finans 2013-02-08 LS 1212-1757

Landstingsstyrelsen

Yttrande över Finansdepartementets promemoria, Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Ankom Stockholms läns landsting

2013 -02- 1 1 LSI2I2-W

Dnr.

Rökt t

Ärendebeskrivning

Stockholms läns landsting har genom remiss från Finansdepartementet beretts tillfälle att yttra sig över promemorian - Förslag till ändring i inkomstutjämningen för kommuner och landsting.

Beslutsunderlag

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 8 februari 2013 Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Dnr Fi 2012/4726)

Förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslås besluta

att avge yttrande till Finansdepartementet i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande.

Förvaltningens förslag och motivering

Sammanfattning Förvaltningen är positiv till att kompensationsgraden för de avgiftsskyldiga kommunerna och landstingen sänks från 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115-125 procent av medelskattekraften till 60 procent. Förvaltningens bedömning är att regeringen i större utsträckning beaktat frågan om tillväxt och tillväxthämmande faktorer.

Förvaltningen är positiv till förslaget om oförändrad medelskattesats samt genomsnittlig skatteväxlingsnivå i den länsvisa skattesatsen.

Förvaltningen är även positiv till regeringens förslag avseende kompensation för alla bidragskommuner och bidragslandsting. Det bedöms vara en förutsättning för förslagets genomförande till följd av den effekt

Stockholms läns landsting 2(5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-08 LS 1212-1757

förändringarna av inkomstutjämningen annars medfört på regleringsposten.

Förvaltningen vill fortsatt understryka vikten av att se kostnads- och inkomstutjämningen i ett sammanhang samt att en fortsatt utredning, genomförs avseende främst tillväxthämmande faktorer, effekter av en kraftig och snabb befolkningsökning samt modellens effekter och begränsningar för möjligheten att genomföra tunga investeringar för landstinget.

Bakgrund En parlamentarisk kommitté, Utjämningskommittén.o8 (Dir. 2008:110) utsågs av regeringen i december 2008, med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning samt vid behov föreslå förändringar. Den 27 april 2011 lämnades slutbetänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39).

Regeringen föreslår att utjämningskommitténs förslag, som landstinget har avgett yttrande över (landstingsstyrelsen den 20 september 2011, § 221, LS 1105-0795) i huvudsak genomförs från 1 januari 2014. Med anledning av detta kommer landstinget i detta yttrande enbart att kommentera de av regeringen föreslagna förändringar och i övrigt hänvisas till yttrande LS 1105-0795.

Regeringens förslag innehåller följande förändringar jämfört med kommitténs förslag:

• Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

• Införandet av strukturbidrag till kommuner och landsting med skattekraft under 115 procent av rikets skattekraft

• Ändring av kostnadsutjämningens delmodell för Barn och ungdom med utländsk bakgrund

Sänkt avgift i inkomstutjämningen De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag 1 är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag.

1 Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerar med antalet invånare i landet den i november året före utjämningsåret, och multiplicerar med detta belopp med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den i november året före utjämningsåret uppräknat med 115 procent för varje kommun och landsting.

Stockholms läns landsting 3(5)


De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre är skyldiga att betala en inkomstutjämningsavgift.

Regeringen föreslår att för de avgiftsskyldiga kommunerna och landstingen sänks kompensationsgraden från 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115-125 procent av medelskattekraften till 60 procent. Dock kvarstår nivån om 85 procent om skattekraften ligger över 125 procent.

Regeringen menar att det genom förslaget införs mer positiva tillväxtincitament i inkomstutjämningen.

Regeringen föreslår dock till skillnad från utjämningskommittén att medelskattesatsen och den genomsnittliga skatteväxlingsnivån fortsatt ska utgå från 2003 års värden.

Regleringspost och strukturbidrag Då systemet för kommunalekonomisk utjämning är utformat så att minskade avgifter i inkomstutjämningssystemet medför lika stor negativ effekt på regelringsposten värjer regeringen att kompensera alla bidragskommuner och bidragslandsting med motsvarande belopp. Således kommer ingen kommun eller landsting att få ett sämre utfall av de förslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Denna kompensation fastställs utifrån de faktiska effekterna vid ett införande dem januari 2014.

Strukturbidrag infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för större förändringar i utjämningssystemet. Regeringen föreslår att den del av strukturbidraget som ges till följd av minskad kompensationsgrad, ska följa respektive kommuns invånarantal, samt att en översyn av hur den särskilda kompensationen i strukturbidraget har utvecklats till följd av förändringar i inkomstutjämningen ska ske efter fem år. Detta innebär att strukturbidraget kommer att vara detsamma mellan 2014-2019.

Ändring av delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund Denna förändring avser kommunernas delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund. Förslaget avser att delmodellens indelning ska utgå från kommuner istället för från församlingar.

Stockholms läns landsting 4 (5 )


Överväganden Sänkt avgift i inkomstutjämningen Effekten av förslaget blir att Stockholms läns landsting som avgiftsskyldig får en lägre kompensationsgrad mellan 115-125 procent av skattesatsen. Över 125 procent gäller fortsättningsvis 85 procent.

Landstingets skattekraft beräknas till 116 procent vilket innebär att effekten av sänkningen medför att avgiften för landstinget minskar med 153 miljoner kronor. Detta kommer dock att påverka regleringsposten negativt med 34 miljoner kronor. Nettoeffekten av förändringen blir uppskattningsvis cirka 119 miljoner kronor.

Förvaltningen är positiv till regeringens förslag om sänkt kompensationsgrad, vilken medför en sänkningen av avgiften samt att landstinget får behålla en större del av skatteintäkterna när skattekraften ökar.

Förvaltningen är positiv till förslaget om oförändrad medelskattesats samt genomsnittlig skatteväxlingsnivån för den länsvisa skattesatsen. En uppdatering skulle medföra högre avgifter för landstinget och eventuella skattehöjningar inom landstinget skulle medföra negativa effekter vid en sådan förändring.

Regleringspost och strukturbidrag Landstinget påverkas inte av de föreslagna förändringarna av strukturbidraget.

Landstinget är positiva till att regeringen väljer att kompensera alla bidragskommuner och bidragslandsting till följd av att effekten av sänkta avgifter annars inneburit en höjd regleringspost för SLL.

Ändring av delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund Denna förändring avser kommunernas delmodell Barn och ungdom med utländsk bakgrund. Förslaget har ingen effekt på landstinget.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Den samlade ekonomiska effekten av de föreslagna förändringarna som föreslås av utjämningskommittén, samt regeringens justeringar av utjämningskommitténs förslag, medför en ekonomisk negativ effekt utifrån nu känd information om 7 kronor per invånare eller total 15 miljoner kronor för landstinget.

Stockholms läns landsting 5(5 )


Regeringens kompletterande förslag som detta remissvar avser innebär dock enskilt en positiv ekonomisk effekt för landstinget med cirka 120 miljoner kronor.

Miljökonsekvenser av beslutet

I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende.

Toivo Heinsoo " Landstingsdirektör

Finansdepartementet DnrFi2012/4726

Ankom Stockholms läns landsting

2012 -12- 2 7 Dnr.

Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

i

Innehållsförteckning

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 4

2 Bakgrund 7 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utj ämning 7 2.2 Utjämningskommittén.08 9

3 Överväganden och förslag 11 3.1 Allmänna överväganden 11 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen 12 3.3 Särskild kompensation för mtäktsminskningar till

följd av ändringarna i inkomstutj ämningen 14

4 Konsekvenser av förslaget 15

5 Författnmgskommentar 16

Bilaga Preliminära utfallsberäkningar 18

Sammanfattning

I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutj ämningen. Syftet med förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomsmtjämningsavgift.

För de kommuner och landsting som betalar inkomsratjämnmgsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget.

Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av sänkningen av mkomsmtjärjmingsavgiften.

I promemorian görs vidare bedömningen att kostnadsutj ämningen bör ändras i linje med vad Utjämningskommittén.08 föreslagit. Även strukturbidraget bör, med det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet med utredningens förslag. Avslutningsvis görs bedömningen att införanderegler bör införas i enlighet med utredningens förslag.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

3

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Regeringen fastställer för varje

län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §.

De länsvisa skattesatserna skall för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen år 2003.

Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991.

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §.

De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av medelskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år.

För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen år 2003 för den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen för år 2003.

Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med år 1991.

11 § En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. En kommun som år 2004 haft en

beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.

En kommun som får en bidragsminskning som är större än 0,56 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag motsvarande denna del av minskningen.

En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för svagt befolkningsunderlag har rätt till bidrag med motsvarande belopp.

En kommun som år 2013 fått strukturbidrag for näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller för bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014.

En kommun som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 § tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller minskningen av antalet folk-bokförda invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012.

12 § Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små

landsting har rätt till ett bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som år 2013 fått

strukturbidrag avseende bidragsminskning har rätt till ett bidrag motsvarande den del av beloppet som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014.

Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen

länsvisa skattesatser i 7 §

Ett landsting som får en bidragsminskning som är större än 0,28 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2005 har rätt till ett bidrag som motsvarar denna del av minskningen.

om tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller

minskningen av antalet folk-bokförda invånare i landstinget den 1 november året före utjämningsåret jämfört med den 1 november 2012.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter

som avser tiden före ilaaftträdandet.

6

2 Bakgrund

2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska fömtsättningar för alla kommuner och landsting i landet att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning1 består av fem delar: - inkomstutjämning, - kostnadsutjämning, - strukturbidrag, - införandebidrag (t.o.m. 2010), samt - regleringsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utformningen av utjämnings

systemet (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010/11:156, bet. 201 l/12:FiU7, rskr. 2011/12:9).

Inkomstutj ämningen Inkomsmtjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (utjämningsåret), uppräknade med uppräkiiings-faktörer för året före utjämningsåret och för utjämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget.

Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerat med antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret (uppräknad medelskattekraft), och multiplicerar detta belopp med antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat med 115 procent för varje kommun och landsting. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomsmtjämningsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutjämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad med s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomsmtjämningsavgift som beräknas på motsvarande sätt.

11 praktiken är det fråga om två system, ett för kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kommun omfattas av båda systemen.

7

De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. För bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de länsvisa skattesatserna utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003. Vid beräkningen av medelskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. V id fastställandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till följd av verksamhetsöverföringar.

År 2012 far 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomsmtjämningsbidrag, medan 12 kommuner betalar sammanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomsmtjämnmgsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjämningsavgift om 388 miljoner kronor, medan övriga landsting får inkomstutjämningsbidrag om sammanlagt 25 218 miljoner kronor.

Kostnadsutjämningen Kosmadsutjämningen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller för olika verksamheter eller kostnadsslag.

I varje delmodell beräknas för varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. Standardkostnaderna i de olika delmodellerna summeras därefter för varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting med en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket far ett kostnadsutj ämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutj ämningsavgift för kommuner och landsting med en slxukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden.

År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kosmadsutj ämningsbidrag, medan 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kosmadsutj ämningsavgifter om sammanlagt 1 563 miljoner kronor, medan övriga landsting far kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt 1 556 miljoner kronor.

Strukturbidraget Strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för att vissa delmodeller i kostnadsutjämningen togs bort samt för större bidragsmmskningar till följd av andra förändringar i utjämningssystemet som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sammanlagt 1 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sammanlagt 657 miljoner kronor till 6 landsting.

Regleringsbidrag och regleringsavgifter De medel som riksdagen anvisar anslaget för kommunalekonomisk utjämning fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. Om nettot av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,

kosmadsutj amningen och strukturbidraget är rnindre än medlen på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden med ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet får samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs med ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften för ett år brukar även benämnas regleringsposten för det året.

Om nettot av bidragen och avgifterna förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om förändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräbiingsgrunderna för bidragen eller avgifterna ändras. En förändring i någon del av utjämningssystemet kan således fa effekter för en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningssystemet där ändringen görs.

2.2 Utjämningskommittén.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning (dir. 2008:110). Utredningen antog namnet Utjämnmgskoninuttén.08. Utredningen överlämnade i april 2011 betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Betänkandet har remitterats.

Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning i syfte att identifiera om det i den nuvarande inkomstutjämningen finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas.

Utredningen har bedömt att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar.

Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det nuvarande systemet för inkomsmtj amning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutj ämningsavgifter. Skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års medelskattesats. För landstingen föreslås dessutom att medelskattesatsen ska reduceras med 10 procent och att 95 procent av den reducerade medelskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstutj ämningsbidrag.

Utredningens förslag till förändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock föreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellerna.

Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag för ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. En kommun som fatt strukturbidrag för näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller en bidrags-mmskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget.

Utredningen föreslår vidare att ett landsting som fått det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag med motsvarande belopp. Ett landsting som fatt strukturbidrag för en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget.

Utredningens förslag till införandebidrag Utredningen föreslår att ett inforandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsmmslmingen eller avgiftshöjningen, till följd av de regeländringar som utredningen föreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnaderna för införandebidraget föreslås finansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen för utj ämningssystemet.

Förslagen i denna promemoria I denna promemoria lämnas förslag till förändringar i inkomstutjämningen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag.

3 Överväganden och förslag

3.1 Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift.

Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad Utjämnmgskommittén.08 föreslagit.

Strukturbidraget bör förändras i enlighet med utredningens förslag, med det tillägg som föreslås i denna promemoria.

Införanderegler bör införas i enlighet med utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2014.

Skälen för bedömningen: Det övergripande syftet med systemet för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare.

En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Ett utjämningssystem bör dock inte motverka effektivisering och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningssystemet finns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar utjämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2).

Kostnadsutjämningen bör så långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatan för de olika delmodellerna behöver därför uppdateras med vissa intervall. Även berälmingsgrunderna kan behöva ses över. Utjämnings-kommittén.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje med vad utredningen föreslagit. Det kan dock finnas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Utredningen har även föreslagit förändringar av strukturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans med de justeringar av strukturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3).

Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget.

Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomfors så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och samma tillfalle. De lag- och \ \

förordnmgsänchingar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningssystemet föranleder bör därför träda i kraft den 1 januari 2014.

3.2 Förändringar i inkomstutj ämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret.

Förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2014.

Skälen för förslaget: Utjämningskommittén.08 har, som tidigare anförts, bedömt att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det nuvarande systemet för inkomstutjämning.

En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer i utjämningssystemet, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutj ämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Stockholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomsmtjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara rnindre långtgående än i dag.

För att människor ska fa tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet med systemet för kommunalekonomisk utjämning är att tillgodose detta behov. Samtidigt får ett utjämningssystem inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt.

I dag medför utjämningssystemet att om en kommun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjämningssystemet.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga fömtsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas.

Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjämningsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang

nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomsmtjämnings-avgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det finns därför skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå.

Vad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans med kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan med uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ansvar för den regionala kollektivtrafiken.

Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, får baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffektema av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar inkomsmtjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande.

Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen, för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade medelskattekraft multiplicerad med antalet invånare i kommunen repektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av medelskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av uikomsmtjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft.

Den nu föreslagna förändringen i inkomstutj ämningen skulle i kombination med utredningens förslag till uppdatering av medelskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellan kommunerna. För landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering för landstingen skulle i kombination med den ovan nämnda reduceringen om 10 procent av medelskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare.

Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än med långa tidsintervall, byggs en möjlighet in för kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i inkomstutj ämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. Av denna anledning bör de nuvarande länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års medelskattesatser, tillsvidare behållas.

De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet med vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre

föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen

Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomsmtjämningsavgiften.

Skälen för förslaget: Förslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift får en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutj ämningen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen.

Att sänka kompensationsgraden för de kommuner och landsting som betalar inkomsmtjämningsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som får inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommunalekonomisk utjämning inte förändras. Visserligen får de ett oförändrat bidrag i inkomstutjämningen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre.

Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar systemet för kommunalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla kommuner respektive landsting att fa ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar med samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning med 91 kronor per invånare och landstingen en minskning med 11 kronor per invånare.

Om förändringarna genomförts 2012 hade 11 kommuner, som betalar inkomstutjämningsavgift, fått en intäktsökning netto, med hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjämningsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto med 41 kronor per invånare. Även kommuner som betalar inkomsmtjämningsavgift skulle kunna fa lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomsmtjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års underlag skulle detta gälla Österåkers kommun. Övriga kommuner och landsting, som erhåller inkomstutj ämningsbidrag, skulle fatt en minskning av sina nettointäkter med 91 respektive 11 kronor per invånare. I och med att Gotlands kommun ingår i utjämningssystemen för både kommuner och landsting skulle kommunen ha fatt en intäktsminskning med 102 kronor per invånare.

Inga kommuner och landsting bör fa minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen. Av denna anledning bör det för varje kommun och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den 1 januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar mtäktsmmslanfigen och som därefter ligger

fast, med undantag för justeringar för befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillföras anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget.

Utredningen har även föreslagit att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom införandebidragen begränsas mtäktsminskningarna till följd av utredningens förslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anförts i avsnitt 3.1, beräknas exklusive den föreslagna kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften.

Införandebidraget och kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet med vad som skett i samband med tidigare ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån förhållandena året före det år förändringarna träder i kraft.

4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 föreslagna sänkningen av inkomsMjämningsavgiften påverkar inte anslaget för kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad.

Statens kostnad för kompensationen för sänkningen av inkomst-utjämningsavgiften är lägre än mmskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som får ökade nettointäkter till följd av avgiftsminskningen inte kompenseras för minskningen av regleringsposten. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda med utgångspunkt i 2012 års underlag. Genomförs förändringen den 1 januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen.

Kompensationen föreslås fastställas med ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, vilket innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive kommun och landsting kommer att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om finanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen för 2014.

Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Även nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts för kommunerna för 2004-2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfälle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mellan 29 och -35 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast.

En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till följd av förändringarna i inkomstutj ämningen bör ske efter fem år. Om

förändringarna genomförs den 1 januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019.

Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda med underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av Utjämningskommittén. 08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit.

5 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Förslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen finns bestämmelser om de länsvisa skattesatser som ska

användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt 6 §. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa

skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av medelskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade medelskattekraften multiplicerad med antalet invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av medelskattesatsen 2003.

11 § Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3.

I tredje stycket införs de ändringar av strukturbidraget som Utjämnmgskommittén.08 föreslagit.

I i ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 § far lägre nettointäkter från systemet för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget. Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen får en sänkning av kommunens inkomstutjämningsavgift, som inte medför att kommunens nettoinktäkter i utjämningssystemet sänks.

Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutj ämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 § tredje stycket, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den 1 januari 2013.

12 § Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3.

I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i 11 § gjorts för kommunerna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2.

I punkten 1 anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Punkten 2 innebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och

avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.

Bilaga

Preliminära utfallsberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner (tabell 1) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i systemet för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs med det nuvarande utjämningssystemet. Beräkningarna är gjorda med 2012 års beräkningsunderlag.

Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna. Exempel 1 avser en kommun som erhåller inkomstutjämningsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift.

Exempel 1: Ljusnarsbergs kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomstutj ämningsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen.

Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kosmadsutj ämningsbidrag om 1 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kosmadsutj ämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 679 kronor per invånare.

Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Med det föreslagna strukturbidraget, dvs. utredningens förslag med tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en mmslming med 261 kronor per invånare.

Regleringsposten uppgår med den nuvarande utformningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare.

Totalt sett erhåller kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet ett bidrag om 12 205 (9 967+1 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning med 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare.

Exempel 2: Nacka kommun Enligt den nuvarande inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutj ämningen skulle

18

kommunens inkomsmtjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 954 kronor per invånare.

Enligt den nuvarande kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per invånare, vilket innebär en mmskning med 1 306 kronor per invånare.

Kommunen erhåller 0 kronor per invånare med den nuvarande utformningen av strukturbidraget. Bidraget skulle inte påverkas av de föreslagna förändringarna, då den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften inte utgår till de kommuner som inte far sänkta nettointäkter till följd av förändringen av inkomstutj ämningen.

Regleringsposten uppgår, som ovan angivits, med den nuvarande utfonnningen av utjämningssystemet till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle den uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning med 39 kronor per invånare.

Totalt sett betalar kommunen enligt det nuvarande utjämningssystemet en avgift om 62 (-4 137+3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna systemet skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kronor per invånare, vilket innebär en mmskning med 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare.

Tabell 1: Preliminära utfallsberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag.

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört

med med särskild med med med nuvarande nuvarande kompen nuvarande nuvarande nuvarande

Kommun system system sation system system system Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 0 2 818 2 389 -429 0 91 91 91 492 453 -39 13 601 13 224 -377

Danderyd -20 148 -19 194 954 7169 6104 -1 065 65 0 0 -65 492 453 -39 -12 422 -12 637 -215

Ekerö -2 082 -1449 633 2 571 2 653 82 0 0 0 0 492 453 -39 981 1657 676

Haninge 5 768 5 768 0 139 299 160 0 91 91 91 492 453 -39 6 399 6 611 212

Huddinge 4 421 4 421 0 2127 1456 -671 0 91 91 91 492 453 -39 7 040 6 421 -619

Jär fä l la 1847 1847 0 2 239 1100 -1139 0 91 91 91 492 453 -39 4 578 3 491 -1 087

Lidingö -12 167 -11 213 954 5 990 4 014 -1 976 0 0 0 0 492 453 -39 -5 685 -6 746 -1 061

Nacka -4 137 -3 183 954 3 583 2 277 -1306 0 0 0 0 492 453 -39 -62 -453 -391

Norrtälje 6 346 6 346 0 -901 360 1261 0 91 91 91 492 453 -39 5 937 7 250 1313

Nykva rn 879 879 0 167 1063 896 0 91 91 91 492 453 -39 1538 2 486 948

Nynäshamn 5 604 5 604 0 -417 363 780 0 91 91 91 492 453 -39 5 679 6 511 832

Salem 2 015 2 015 0 3 503 3 376 -127 0 91 91 91 492 453 -39 6 010 5 935 -75

Sigtuna 5 609 5 609 0 2114 1542 -572 0 91 91 91 492 453 -39 8 215 7 695 -520

Sollentuna -3 494 -2 539 955 5 079 3 138 -1 941 0 0 0 0 492 453 -39 2 077 1052 -1 025

Solna -1 900 -1322 578 -3 250 -4 104 -854 0 0 0 0 492 453 -39 -4 658 -4 973 -315

Stockholm -1 775 -1 235 540 1561 331 -1230 0 0 0 0 492 453 -39 278 -451 -729

Sundbyberg 2 182 2182 0 -1154 -2 059 -905 0 91 91 91 492 453 -39 1520 667 -853

Söde r t ä l j e 8 515 8 515 0 3 385 4 291 906 0 91 91 91 492 453 -39 12 392 13 350 958

Tyresö 426 426 0 2 067 1804 -263 0 91 91 91 492 453 -39 2 985 2 774 -211

Täby -8 784 -7 830 954 3 404 1993 -1411 0 0 0 0 492 453 -39 -4 888 -5 384 -496

Upplands Väsby 3 041 3 041 0 255 -543 -798 0 91 91 91 492 453 -39 3 788 3 042 -746

Upplands-Bro 4 929 4 929 0 424 724 300 0 91 91 91 492 453 -39 5 845 6197 352

Val lentuna 1970 1970 0 1940 2103 163 0 91 91 91 492 453 -39 4 402 4 617 215

Vaxholm -2 873 -1 999 874 3 756 3 920 164 0 0 0 0 492 453 -39 1375 2 374 999

Vä rmdö 840 840 0 1645 2 311 666 0 91 91 91 492 453 -39 2 977 3 695 718

Ö s t e r å k e r -170 -118 52 648 979 331 0 39 39 39 492 453 -39 970 1353 383

Uppsala Enköping 6 401 6 401 0 -743 -433 310 0 91 91 91 492 453 -39 6150 6 512 362

Heby 10 439 10 439 0 80 1447 1367 0 91 91 91 492 453 -39 11 011 12 430 1419

Håbo 2 345 2 345 0 -1133 -432 701 0 91 91 91 492 453 -39 1704 2 457 753

Knivsta 1499 1499 0 1102 1293 191 0 91 91 91 492 453 -39 3 093 3 336 243



Kommun system system sation system system system

Tierp 9 835 9 835 0 463 1887 1424 0 91 91 91 492 453 -39 10 790 12 266 1476

Uppsala 4 958 4 958 0 -2 562 -3 163 -601 0 91 91 91 492 453 -39 2 888 2 339 -549

Älvkarleby 7 398 7 398 0 -1 040 -222 818 0 91 91 91 492 453 -39 6 850 7 720 870

Ö s t h a m m a r 6 174 6 174 0 -547 -121 426 0 91 91 91 492 453 -39 6 119 6 597 478 Södermanland Eskilstuna 9 575 9 575 0 812 1765 953 242 91 91 -151 492 453 -39 11121 11 884 763

Flen 9 766 9 766 0 900 1357 457 37 91 91 54 492 453 -39 11195 11 667 472

Gnesta 6 606 6 606 0 -67 818 885 0 91 91 91 492 453 -39 7 031 7 968 937

Katrineholm 9 396 9 396 0 1651 1800 149 0 91 91 91 492 453 -39 11 539 11740 201

Nyköping 5 821 5 821 0 43 -551 -594 0 91 91 91 492 453 -39 6 356 5 814 -542

Oxelösund 4 487 4 487 0 -3 220 -3 044 176 0 91 91 91 492 453 -39 1759 1987 228

S t rängnäs 4 277 4 277 0 25 97 72 0 91 91 91 492 453 -39 4 794 4 918 124

Trosa 1188 1188 0 -1125 -1346 -221 0 91 91 91 492 453 -39 555 386 -169

Vingåker 9 890 9 890 0 -86 1305 1391 0 91 91 91 492 453 -39 10 296 11 739 1443 Östergötland Boxholm 8 645 8 645 0 -1 761 491 2 252 0 91 91 91 492 453 -39 7 376 9 680 2 304

F i n s p å n g 5 665 5 665 0 -441 298 739 0 91 91 91 492 453 -39 5 716 6 507 791

Kin da 9 049 9 049 0 574 2 155 1581 0 91 91 91 492 453 -39 10 115 11 748 1 633

Linköping 5 865 5 865 0 -1 425 -1786 -361 0 91 91 91 492 453 -39 4 932 4 623 -309

Mjölby 8 601 8 601 0 -715 174 889 0 91 91 91 492 453 -39 8 378 9 319 941

Motala 8 435 8 435 0 -191 -92 99 0 91 91 91 492 453 -39 8 736 8 887 151

Norrköping 7 779 7 779 0 170 138 -32 0 91 91 91 492 453 -39 8 441 8 461 20

Söderköp ing 6 530 6 530 0 -671 -598 73 0 91 91 91 492 453 -39 6 351 6 476 125

Vadstena 5 955 5 955 0 872 1209 337 0 91 91 91 492 453 -39 7 319 7 708 389

Valdemars vik 8 599 8 599 0 -506 838 1344 0 91 91 91 492 453 -39 8 585 9 981 1396

Ydre 9172 9 172 0 1415 3 581 2 166 0 91 91 91 492 453 -39 11 079 13 297 2 218

Åtvidaberg 8 692 8 692 0 443 1255 812 0 91 91 91 492 453 -39 9 627 10 491 864

Ö d e s h ö g 10 411 10 411 0 1181 2 675 1494 0 91 91 91 492 453 -39 12 084 13 630 1546 Jönköping Aneby 8 725 8 725 0 -943 854 1797 0 91 91 91 492 453 -39 8 274 10 123 1849

Eksjö 6 397 6 397 0 -279 259 538 0 91 91 91 492 453 -39 6 610 7 200 590

Gislaved 7 646 7 646 0 1205 1083 -122 0 91 91 91 492 453 -39 9 343 9 273 -70

Gnos jö 6 730 6 730 0 125 686 561 0 91 91 91 492 453 -39 7 347 7 960 613

Habo 7 096 7 096 0 -1 863 -356 1507 0 91 91 91 492 453 -39 5 725 7 284 1559

Jönköp ing 6 393 6 393 0 -908 -1256 -348 0 91 91 91 492 453 -39 5 977 5 681 -296




Mullsjö 8 263 8 263 0 -789 491 1280 0 91 91 91 492 453 -39 7 966 9 298 1332

Näss jö 8 388 8 388 0 1069 1125 56 0 91 91 91 492 453 -39 9 949 10 057 108

Sävsjö 10 177 10 177 0 887 2 431 1544 0 91 91 91 492 453 -39 11 556 13 152 1596

Tranås 9 038 9 038 0 517 1485 968 0 91 91 91 492 453 -39 10 047 11 067 1020

Vaggeryd 8 506 8 506 0 98 192 94 0 91 91 91 492 453 -39 9 096 9 242 146

Vetlanda 8 082 8 082 0 -333 425 758 0 91 91 91 492 453 -39 8 241 9 051 810

Vä rnamo 6 375 6 375 0 348 -73 -421 0 91 91 91 492 453 -39 7 215 6 846 -369 Kronoberg Alvesta 9 211 9 211 0 511 556 45 0 91 91 91 492 453 -39 10 214 10 311 97

Lessebo 10 578 10 578 0 1974 2 041 67 0 91 91 91 492 453 -39 13 044 13 163 119

Ljungby 7 922 7 922 0 -975 -885 90 0 91 91 91 492 453 -39 7 439 7 581 142

Ma rka ryd 11042 11 042 0 -815 87 902 0 91 91 91 492 453 -39 10 719 11 673 954

Tingsryd 9 953 9 953 0 2 393 3 222 829 0 91 91 91 492 453 -39 12 838 13 719 881

Uppvidinge 9 282 9 282 0 3 256 3 430 174 0 91 91 91 492 453 -39 13 030 13 256 226

Växjö 6 985 6 985 0 -1170 -1 814 -644 0 91 91 91 492 453 -39 6 307 5 715 -592

Älmhul t 4 985 4 985 0 -618 -356 262 0 91 91 91 492 453 -39 4 859 5 173 314 Kalmar Borgholm 10 326 10 326 0 -841 -14 827 308 399 91 91 492 453 -39 10 285 11164 879

Emmaboda 7 923 7 923 0 411 783 372 0 91 91 91 492 453 -39 8 826 9 250 424

Hultsfred 10 246 10 246 0 165 1135 970 0 91 91 91 492 453 -39 10 903 11 925 1022

Högsby 12 324 12 324 0 2 359 5 136 2 777 0 91 91 91 492 453 -39 15 175 18 004 2 829

Kalmar 7186 7186 0 -2 584 -2 395 189 0 91 91 91 492 453 -39 5 094 5 335 241

M ö n s t e r å s 7 358 7 358 0 -1 076 -748 328 0 91 91 91 492 453 -39 6 774 7154 380

Mörbylånga 8 613 8 613 0 -1937 -895 1042 0 91 91 91 492 453 -39 7168 8 262 1094

Nybro 10 658 10 658 0 -1 418 -1168 250 0 91 91 91 492 453 -39 9 732 10 034 302

Oskarshamn 4 685 4 685 0 -1 651 -1178 473 0 91 91 91 492 453 -39 3 526 4 051 525

Torsås 10 950 10 950 0 708 2 210 1502 0 91 91 91 492 453 -39 12 150 13 704 1554

Vimmerby 9 072 9 072 0 -631 126 757 0 91 91 91 492 453 -39 8 933 9 742 809

Västervik 8 730 8 730 0 -607 474 1081 0 91 91 91 492 453 -39 8 615 9 748 1133 Gotland Gotland 9 875 9 875 0 -2 517 -1 784 733 1316 1407 91 91 492 453 -39 9166 9 951 785 Blekinge Ka rishamn 7182 7 182 0 -2 250 -2 481 -231 0 91 91 91 492 453 -39 5 424 5 245 -179

Karlskrona 7 399 7 399 0 -1 269 -823 446 0 91 91 91 492 453 -39 6 622 7 120 498

Olofs t röm 8 040 8 040 0 -749 -1209 -460 0 91 91 91 492 453 -39 7 783 7 375 -408

Ronneby 8 181 8 181 0 -2 532 -1 843 689 130 91 91 -39 492 453 -39 6 271 6 882 611




Sölvesborg 8 398 8 398 0 -2 384 -1839 545 0 91 91 91 492 453 -39 6 506 7 103 597 Skåne Bjuv 11868 11 868 0 -406 541 947 0 91 91 91 492 453 -39 11954 12 953 999

Bromölla 8 996 8 996 0 -891 -841 50 0 91 91 91 492 453 -39 8 597 8 699 102

Burlöv 10 352 10 352 0 -10 610 620 0 91 91 91 492 453 -39 10 834 11 506 672

Bås tad 4 257 4 257 0 -770 -523 247 0 91 91 91 492 453 -39 3 979 4 278 299

Eslöv 9 301 9 301 0 336 58 -278 0 91 91 91 492 453 -39 10 129 9 903 -226

Helsingborg 6 353 6 353 0 425 225 -200 138 91 91 -47 492 453 -39 7 408 7 122 -286

H ä s s l e h o l m 9 963 9 963 0 104 71 -33 0 91 91 91 492 453 -39 10 559 10 578 19

H ö g a n ä s 3 445 3 445 0 671 295 -376 0 91 91 91 492 453 -39 4 608 4 284 -324

Hörby 10 328 10 328 0 -1 074 -217 857 0 91 91 91 492 453 -39 9 746 10 655 909

Höör 8 435 8 435 0 -1 657 -902 755 0 91 91 91 492 453 -39 7 270 8 077 807

Klippan 11247 11247 0 -1161 -801 360 0 91 91 91 492 453 -39 10 578 10 990 412

Kristianstad 8 571 8 571 0 404 152 -252 0 91 91 91 492 453 -39 9 467 9 267 -200

Kävlinge 3 341 3 341 0 -419 -1233 -814 0 91 91 91 492 453 -39 3 414 2 652 -762

Landskrona 11495 11495 0 1333 1069 -264 37 91 91 54 492 453 -39 13 357 13 108 -249

Lomma -3 205 -2 267 938 2 402 1139 -1263 894 386 0 -508 492 453 -39 583 -289 -872

Lund 4 714 4 714 0 -4 064 -5 416 -1 352 0 91 91 91 492 453 -39 1142 -158 -1300

Malmö 11 214 11 214 0 196 398 202 394 143 91 -251 492 453 -39 12 296 12 208 -88

Os by 9 773 9 773 0 864 1131 267 0 91 91 91 492 453 -39 11129 11448 319

Perstorp 12 041 12 041 0 -480 1211 1691 0 91 91 91 492 453 -39 12 053 13 796 1743

Simrishamn 8 633 8 633 0 113 71 -42 0 91 91 91 492 453 -39 9 238 9 248 10

Sjöbo 9 663 9 663 0 -2 664 -1 797 867 0 91 91 91 492 453 -39 7 491 8 410 919

Skurup 9 463 9 463 0 -1135 142 1277 0 91 91 91 492 453 -39 8 820 10 149 1329

Staffanstorp 3 588 3 588 0 -70 -711 -641 0 91 91 91 492 453 -39 4 010 3 421 -589

Sva 1 öv 9 809 9 809 0 -239 815 1054 0 91 91 91 492 453 -39 10 062 11168 1106

Svedala 5 141 5141 0 -889 -540 349 0 91 91 91 492 453 -39 4 744 5 145 401

Tomel i l l a 10 970 10 970 0 -1 591 -522 1069 0 91 91 91 492 453 -39 9 871 10 992 1121

Trelleborg 8 816 8 816 0 -395 -615 -220 0 91 91 91 492 453 -39 8 913 8 745 -168

Vel l inge -1967 -1391 576 150 163 13 0 0 0 0 492 453 -39 -1 325 -775 550

Ystad 6 346 6 346 0 -1 751 -1626 125 0 91 91 91 492 453 -39 5 087 5 264 177

Åstorp 12 175 12 175 0 835 669 -166 0 91 91 91 492 453 -39 13 502 13 388 -114

Ängelholm 5 599 5 599 0 5 -449 -454 0 91 91 91 492 453 -39 6 096 5 694 -402

to 4^




Örkell junga 12 069 12 069 0 -532 860 1392 0 91 91 91 492 453 -39 12 029 13 473 1444

Östra Göinge 9 963 9 963 0 815 1163 348 0 91 91 91 492 453 -39 11 270 11 670 400 Halland Falkenberg 8 926 8 926 0 -36 292 328 0 91 91 91 492 453 -39 9 382 9 762 380

Halmstad 6 764 6 764 0 -1422 -1 921 -499 0 91 91 91 492 453 -39 5 834 5 387 -447

Hylte 8 815 8 815 0 1126 2 275 1149 0 91 91 91 492 453 -39 10 433 11 634 1201

Kungsbacka 574 574 0 661 760 99 0 91 91 91 492 453 -39 1727 1878 151

Laholm 9 124 9124 0 -1 253 -895 358 0 91 91 91 492 453 -39 8 363 8 773 410

Va rberg 6 612 6 612 0 -1231 -1134 97 0 91 91 91 492 453 -39 5 873 6 022 149 Västra Götaland Ale 6 014 6 014 0 -176 106 282 0 91 91 91 492 453 -39 6 330 6 664 334

Al ingsås 6 288 6 288 0 -302 -308 -6 0 91 91 91 492 453 -39 6 478 6 524 46

Bengtsfors 11315 11315 0 1225 2 278 1053 80 91 91 11 492 453 -39 13 112 14137 1025

Bolie bygd 4 978 4 978 0 -2 721 -883 1838 0 91 91 91 492 453 -39 2 749 4 639 1890

Borås 7 422 7 422 0 191 -205 -396 0 91 91 91 492 453 -39 8105 7 761 -344

Dals-Ed 12 127 12 127 0 -1036 1146 2 182 306 91 91 -215 492 453 -39 11 889 13 817 1928

Essunga 9 683 9 683 0 -248 1428 1676 0 91 91 91 492 453 -39 9 927 11 655 1728

Fa lköping 9 636 9 636 0 1359 1400 41 0 91 91 91 492 453 -39 11487 11 580 93

Fä rge landa 10 747 10 747 0 2 1926 1924 0 91 91 91 492 453 -39 11 241 13 217 1976

Gräs torp 8 765 8 765 0 -1 016 1011 2 027 0 91 91 91 492 453 -39 8 241 10 320 2 079

G u l l s p å n g 10 968 10 968 0 -798 770 1568 130 91 91 -39 492 453 -39 10 792 12 282 1490

Göteborg 4 896 4 896 0 -874 -842 32 0 91 91 91 492 453 -39 4 514 4 598 84

G ö t e n e 8 046 8 046 0 -1590 -909 681 0 91 91 91 492 453 -39 6 948 7 681 733

Herrljunga 8 752 8 752 0 -895 324 1219 0 91 91 91 492 453 -39 8 349 9 620 1271

Hjo 8 396 8 396 0 -927 -277 650 0 91 91 91 492 453 -39 7 961 8 663 702

Härryda 1683 1 683 0 544 722 178 0 91 91 91 492 453 -39 2 719 2 949 230

Ka ris borg 6 722 6 722 0 274 1 221 947 0 91 91 91 492 453 -39 7 488 8 487 999

Kungäiv 3 337 3 337 0 -1345 -722 623 0 91 91 91 492 453 -39 2 484 3 159 675

Lerum 2 843 2 843 0 596 862 266 0 91 91 91 492 453 -39 3 931 4 249 318

Lidköping 6 472 6 472 0 -1192 -1 039 153 0 91 91 91 492 453 -39 5 772 5 977 205

Lilla Edet 7 487 7 487 0 -2 409 -335 2 074 0 91 91 91 492 453 -39 5 570 7 696 2126

Lysekil 6 024 6 024 0 -890 -610 280 0 91 91 91 492 453 -39 5 626 5 958 332

Mariestad 8193 8193 0 -1687 -1 462 225 0 91 91 91 492 453 -39 6 998 7 275 277

Ma rk 8 699 8 699 0 -35 989 1024 0 91 91 91 492 453 -39 9 156 10 232 1076




Mellerud 12 324 12 324 0 566 1805 1239 0 91 91 91 492 453 -39 13 382 14 673 1291

Munkedal 10 039 10 039 0 -334 1638 1972 0 91 91 91 492 453 -39 10 197 12 221 2 024

Mölndal 1661 1661 0 85 -494 -579 0 91 91 91 492 453 -39 2 238 1711 -527

Orust 5 449 5 449 0 -2 313 -1 439 874 0 91 91 91 492 453 -39 3 628 4 554 926

Pa rtille 3 035 3 035 0 1058 395 -663 0 91 91 91 492 453 -39 4 585 3 974 -611

Skara 7 020 7 020 0 -820 -703 117 0 91 91 91 492 453 -39 6 692 6 861 169

Skövde 6 387 6 387 0 -2 739 -3 033 -294 0 91 91 91 492 453 -39 4140 3 898 -242

S o t e n ä s 4 939 4 939 0 -418 28 446 0 91 91 91 492 453 -39 5 013 5 511 498

Stenungsund 3 626 3 626 0 -1 074 -545 529 0 91 91 91 492 453 -39 3 044 3 625 581

S t römstad 9 828 9 828 0 -2 965 -2 061 904 783 874 91 91 492 453 -39 8138 9 094 956

Svenljunga 10 090 10 090 0 -11 1836 1847 0 91 91 91 492 453 -39 10 571 12 470 1899

Tanum 9 747 9 747 0 -1 920 52 1972 0 91 91 91 492 453 -39 8 319 10 343 2 024

Ti b ro 9 820 9 820 0 -284 23 307 0 91 91 91 492 453 -39 10 028 10 387 359

Tidaholm 9 960 9 960 0 -973 -396 577 0 91 91 91 492 453 -39 9 479 10 108 629

Tjörn 2 151 2151 0 -2 636 -1 230 1406 0 91 91 91 492 453 -39 7 1465 1458

Tranemo 8 149 8149 0 723 1664 941 0 91 91 91 492 453 -39 9 364 10 357 993

Tro l lhä t tan 7 684 7 684 0 844 738 -106 0 91 91 91 492 453 -39 9 020 8 966 -54

Töreboda 11236 11 236 0 -1422 466 1888 28 91 91 63 492 453 -39 10 334 12 246 1912

Uddevalla 7 776 7 776 0 -213 -233 -20 0 91 91 91 492 453 -39 8 055 8 087 32

Ulricehamn 8 647 8 647 0 353 663 310 0 91 91 91 492 453 -39 9 492 9 854 362

Vara 9 555 9 555 0 -911 -135 776 0 91 91 91 492 453 -39 9136 9 964 828

Vårgård a 9 047 9 047 0 -1 485 -463 1022 0 91 91 91 492 453 -39 8 054 9128 1074

Väner sborg 7 265 7 265 0 -365 129 494 0 91 91 91 492 453 -39 7 392 7 938 546

Åmål 10 552 10 552 0 1579 1658 79 296 91 91 -205 492 453 -39 12 919 12 754 -165

Öckerö 3 631 3 631 0 -235 935 1170 0 91 91 91 492 453 -39 3 888 5 110 1222 Värmland Arvika 9 852 9 852 0 -473 502 975 0 91 91 91 492 453 -39 9 871 10 898 1027

Ed a 14 213 14 213 0 -1455 -508 947 294 385 91 91 492 453 -39 13 544 14 543 999

Fi l ipstad 10 915 10 915 0 1998 2 917 919 137 91 91 -46 492 453 -39 13 542 14 376 834

Forshaga 9 999 9 999 0 -1 235 -412 823 0 91 91 91 492 453 -39 9 256 10 131 875

G rums 8 718 8 718 0 -2 022 -347 1675 0 91 91 91 492 453 -39 7 188 8 915 1727

Hagfors 9 633 9 633 0 49 2 284 2 235 646 373 91 -273 492 453 -39 10 820 12 743 1923

H a m m a r ö 3 314 3 314 0 -1 466 -1 381 85 0 91 91 91 492 453 -39 2 340 2 477 137

to

Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost S u m m a Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens Nuvarande Föreslaget Differens system system jämfört system system jämfört system system Varav jämfört system system jämfört system system jämfört


K o m m u n system system sation system system system

Karlstad 6 725 6 725 0 -2 741 -2 705 36 0 91 91 91 492 453 -39 4 476 4 564 88

Kil 9 608 9 608 0 -1452 -82 1370 42 91 91 49 492 453 -39 8 690 10 070 1380

Kristinehamn 9 099 9 099 0 -1021 -357 664 24 91 91 67 492 453 -39 8 594 9 286 692

Munkfors 11 537 11 537 0 694 2 529 1835 681 428 91 -253 492 453 -39 13 404 14 947 1543

Storfors 9 284 9 284 0 1929 3 052 1123 388 111 91 -277 492 453 -39 12 093 12 900 807

Sunne 10 875 10 875 0 -280 1265 1545 112 91 91 -21 492 453 -39 11199 12 684 1485

Säf f le 10 606 10 606 0 485 1322 837 0 91 91 91 492 453 -39 11 583 12 472 889

Torsby 11156 11156 0 3 598 4 508 910 186 104 91 -82 492 453 -39 15 432 16 221 789

Årjäng 15 571 15 571 0 503 2 013 1510 4 95 91 91 492 453 -39 16 570 18 132 1562 Örebro As kersund 6 781 6 781 0 -2 019 -1 284 735 0 91 91 91 492 453 -39 5 254 6 041 787

Degerfors 7 758 7 758 0 23 1042 1019 392 105 91 -287 492 453 -39 8 665 9 358 693

Hallsberg 8 254 8 254 0 -486 39 525 0 91 91 91 492 453 -39 8 260 8 837 577

Häl le fors 9 864 9 864 0 1304 3 148 1844 848 585 91 -263 492 453 -39 12 508 14 050 1542

Ka rlskoga 5 338 5 338 0 151 641 490 128 91 91 -37 492 453 -39 6 109 6 523 414

Kumla 8 492 8 492 0 411 941 530 0 91 91 91 492 453 -39 9 395 9 977 582

Laxå 6 811 6 811 0 283 1460 1177 0 91 91 91 492 453 -39 7 586 8 815 1229

Le ke berg 8 394 8 394 0 -2 453 -261 2 192 0 91 91 91 492 453 -39 6 433 8 677 2 244

Lindesberg 8 162 8 162 0 120 775 655 0 91 91 91 492 453 -39 8 774 9 481 707

Ljusna rs berg 9 967 9 967 0 1026 3 705 2 679 720 459 91 -261 492 453 -39 12 205 14 584 2 379

Nora 7 416 7 416 0 -296 920 1216 0 91 91 91 492 453 -39 7 612 8 880 1268

Örebro 7 482 7 482 0 -138 -339 -201 0 91 91 91 492 453 -39 7 836 7 687 -149 Västmanland Arboga 8 857 8 857 0 155 1048 893 8 91 91 83 492 453 -39 9 512 10 449 937

Fagersta 6 966 6 966 0 336 -247 -583 0 91 91 91 492 453 -39 7 794 7 263 -531

Hal ls tahammar 9 378 9 378 0 -598 -119 479 470 196 91 -274 492 453 -39 9 742 9 908 166

Kungsör 7 591 7 591 0 -821 -640 181 0 91 91 91 492 453 -39 7 262 7 495 233

Köping 8 573 8 573 0 253 414 161 0 91 91 91 492 453 -39 9 318 9 531 213

Norberg 8 241 8 241 0 127 1250 1123 0 91 91 91 492 453 -39 8 860 10 035 1175

Sala 8 908 8 908 0 -50 433 483 0 91 91 91 492 453 -39 9 350 9 885 535

Skinnska tteberg 8 096 8 096 0 -1280 1196 2 476 792 504 91 -288 492 453 -39 8100 10 249 2149

Surahammar 7 290 7 290 0 -1 579 -1144 435 78 91 91 13 492 453 -39 6 281 6 690 409

V ä s t e r å s 4 986 4 986 0 291 -251 -542 0 91 91 91 492 453 -39 5 769 5 279 -490 Dalarna Avesta 5 991 5 991 0 -1333 -976 357 57 91 91 34 492 453 -39 5 207 5 559 352




Borlänge 8 429 8 429 0 -1086 -463 623 0 91 91 91 492 453 -39 7 835 8 510 675

Falun 5 707 5 707 0 -722 102 824 0 91 91 91 492 453 -39 5 477 6 353 876

Gagnef 8 738 8 738 0 -1017 449 1466 0 91 91 91 492 453 -39 8 213 9 731 1518

Hedemora 8 443 8 443 0 -1136 355 1491 188 91 91 -97 492 453 -39 7 987 9 342 1355

Leksand 7 190 7 190 0 -344 51 395 0 91 91 91 492 453 -39 7 338 7 785 447

Ludvika 6 872 6 872 0 874 1370 496 571 271 91 -300 492 453 -39 8 809 8 966 157

Malung-Sä len 9 494 9 494 0 1647 1638 -9 1182 1273 91 91 492 453 -39 12 815 12 858 43

Mora 8 267 8 267 0 -954 -74 880 112 203 91 91 492 453 -39 7 917 8 849 932

Orsa 11 958 11958 0 903 1941 1038 746 502 91 -244 492 453 -39 14 099 14 854 755

Rättvik 9 646 9 646 0 1561 2 184 623 41 91 91 50 492 453 -39 11740 12 374 634

Smedjebacken 6 071 6 071 0 -2 592 -965 1627 697 388 91 -309 492 453 -39 4 668 5 947 1279

S ä t e r 7 455 7 455 0 -2 144 -1317 827 0 91 91 91 492 453 -39 5 803 6 682 879

Vans b ro 11 833 11 833 0 3 262 4 419 1157 0 91 91 91 492 453 -39 15 587 16 796 1209

Älvdalen 11 322 11 322 0 2 552 3 872 1320 2 518 2 267 91 -251 492 453 -39 16 884 17 914 1030 Gävleborg Bol lnäs 9 230 9 230 0 48 416 368 727 457 91 -270 492 453 -39 10 497 10 556 59

Gävle 5 187 5 187 0 -1123 -1 381 -258 120 91 91 -29 492 453 -39 4 676 4 350 -326

H ofors 6 489 6 489 0 1468 2 878 1410 407 105 91 -302 492 453 -39 8 856 9 925 1069

Hudiksvall 7 603 7 603 0 -551 217 768 292 91 91 -201 492 453 -39 7 836 8 364 528

Ljusdal 9 997 9 997 0 2 201 2 755 554 835 574 91 -261 492 453 -39 13 525 13 779 254

Nordanstig 10 328 10 328 0 377 2 599 2 222 326 91 91 -235 492 453 -39 11 523 13 471 1948

Ockelbo 8161 8 161 0 1901 2 792 891 222 91 91 -131 492 453 -39 10 776 11 497 721

Ovanåker 9 305 9 305 0 335 1390 1055 158 91 91 -67 492 453 -39 10 290 11 239 949

Sandviken 5 991 5 991 0 260 435 175 53 91 91 38 492 453 -39 6 796 6 970 174

S ö d e r h a m n 8 050 8 050 0 -76 667 743 300 91 91 -209 492 453 -39 8 766 9 261 495 Västernorrland H ä r n ö s a n d 7 772 7 772 0 -172 -32 140 64 91 91 27 492 453 -39 8156 8 284 128

Kramfors 8 935 8 935 0 655 2 344 1689 502 220 91 -282 492 453 -39 10 584 11 952 1368

So l l e f t eå 9 790 9 790 0 2 201 3 411 1210 855 582 91 -273 492 453 -39 13 338 14 236 898

Sundsvall 4 768 4 768 0 -1043 -1 021 22 0 91 91 91 492 453 -39 4 217 4 291 74

Timrå 7 957 7 957 0 -1163 -128 1035 374 91 91 -283 492 453 -39 7 660 8 373 713

Ån ge 9 076 9 076 0 4 755 5190 435 324 415 91 91 492 453 -39 14 647 15 134 487

Örnsköldsvik 6 015 6 015 0 -293 880 1173 0 91 91 91 492 453 -39 6 214 7 439 1225 Jämtland Berg 12 275 12 275 0 7 940 8 034 94 1389 1480 91 91 492 453 -39 22 096 22 242 146

K ) 00




Bräcke 11 589 11 589 0 8 282 8 071 -211 1688 1436 91 -252 492 453 -39 22 051 21 549 -502

H ä r j e d a l e n 10 022 10 022 0 5 352 4 607 -745 2 273 2195 91 -78 492 453 -39 18 139 17 277 -862

Krokom 9 996 9 996 0 2 898 2 996 98 770 861 91 91 492 453 -39 14 156 14 306 150

Ragunda 10 638 10 638 0 8 379 8111 -268 324 375 91 51 492 453 -39 19 833 19 577 -256

S t römsund 11431 11431 0 6 341 6 664 323 2 131 1877 91 -254 492 453 -39 20 395 20 425 30

Åre 10 365 10 365 0 851 514 -337 15.12 1603 91 91 492 453 -39 13 220 12 935 -285

Ös t e r sund 7 000 7 000 0 -1 768 -1 735 33 341 432 91 91 492 453 -39 6 065 6150 85 Västerbotten Bjurholm 12 617 12 617 0 8152 7 899 -253 432 523 91 91 492 453 -39 21 693 21492 -201

Dorotea 10 616 10 616 0 10 687 10 666 -21 2 539 2 277 91 -262 492 453 -39 24 334 24 012 -322

Lycksele 8 275 8 275 0 2 513 2 710 197 1792 1883 91 91 492 453 -39 13 072 13 321 249

Malå 7 506 7 506 0 3 867 5 083 1216 2 157 2 114 91 -43 492 453 -39 14 022 15 156 1134

Nordmaling 8 595 8 595 0 2 661 4 456 1795 433 524 91 91 492 453 -39 12 181 14 028 1847

Norsjö 10 096 10 096 0 4 810 5 668 858 1368 1458 91 90 492 453 -39 16 766 17 675 909

Robertsfors 9 589 9 589 0 2 756 4178 1422 382 473 91 91 492 453 -39 13 219 14 693 1474

Ske l l e f t e å 7 071 7 071 0 -678 104 782 401 212 91 -189 492 453 -39 7 286 7 840 554

Sorsele 11 812 11 812 0 10 237 10 999 762 2 444 2 327 91 -117 492 453 -39 24 985 25 591 606

Sto rumän 9 335 9 335 0 5 209 6 619 1410 3 534 3 258 91 -276 492 453 -39 18 570 19 665 1095

Umeå 6 641 6 641 0 -4 116 -4 681 -565 0 91 91 91 492 453 -39 3 017 2 504 -513

Vi lhe lmina 12 646 12 646 0 6 358 8 999 2 641 2 736 2 496 91 -240 492 453 -39 22 232 24 594 2 362

Vinde ln 10 101 10 101 0 4 519 5 542 1023 385 476 91 91 492 453 -39 15 497 16 572 1075

V ä n n ä s 9 367 9 367 0 707 1388 681 890 615 91 -275 492 453 -39 11 456 11 823 367

Åse le 11 504 11 504 0 9 663 10 811 1148 2 237 2 123 91 -114 492 453 -39 23 896 24 891 995 Norrbotten Arjeplog 8 350 8 350 0 4 354 4 693 339 2 714 2 439 91 -275 492 453 -39 15 910 15 935 25

Arvidsjaur 7 455 7 455 0 4 223 5 317 1094 2 893 2 597 91 -296 492 453 -39 15 063 15 822 759

Boden 6 895 6 895 0 -429 308 737 2 732 2 430 91 -302 492 453 -39 9 690 10 086 396

Gäl l ivare 352 352 0 -1915 -1131 784 5 438 5 065 91 -373 492 453 -39 4 367 4 739 372

Haparanda 12 263 12 263 0 -3 153 -938 2 215 3 428 3 185 91 -243 492 453 -39 13 030 14 963 1933

Jokkmokk 7 498 7 498 0 3 941 4 030 89 4 771 4 476 91 -295 492 453 -39 16 702 16 457 -245

Kalix 7 146 7 146 0 -1319 145 1464 3 429 3 130 91 -299 492 453 -39 9 748 10 874 1126

Ki runa 354 354 0 -1675 -1191 484 5 255 4 882 91 -373 492 453 -39 4 426 4 498 72

Luleå 4 942 4 942 0 -2 872 -3 221 -349 2 197 1874 91 -323 492 453 -39 4 759 4 048 -711

Paja la 10 470 10 470 0 6 397 8 237 1840 4 832 4 569 91 -263 492 453 -39 22 191 23 729 1538




Piteå 5 939 5 939 0 -3 130 -2 704 426 1348 1036 91 -312 492 453 -39 4 649 4 724 75

Älvs byn 8 607 8 607 0 1186 1652 466 2 542 2 259 91 -283 492 453 -39 12 827 12 971 144

Överkalix 9 056 9 056 0 5 365 6 948 1 583 3 757 3 479 91 -278 492 453 -39 18 670 19 936 1266

Övertorneå 11 717 11717 0 5 004 6 533 1 529 5 049 4 800 91 -249 492 453 -39 22 262 23 503 1241

to

Tabell 2: Preliminära utfallsberäkningar landsting (2012 års nivå). Kr/inv. ^ Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. o , ,



Landsting system system sation system system system

Stockholm -186 -134 52 342 281 -61 0 0 0 0 -194 -192 2 -38 -45 -7

Uppsala 2 842 2 842 0 -862 -936 -74 0 11 11 11 -194 -192 2 1786 1725 -61

S ö d e r m a n l a n d 3 466 3 466 0 -214 516 730 0 11 11 11 -194 -192 2 3 058 3 801 743

Ös te rgö t l and 4 001 4 001 0 -560 -206 354 0 11 11 11 -194 -192 2 3 247 3 614 367

Jönköp ing 3 883 3 883 0 -6 -751 -745 0 11 11 11 -194 -192 2 3 683 2 951 -732

Kronoberg 3 478 3 478 0 -1237 -944 293 230 241 11 11 -194 -192 2 2 277 2 583 306

Kalmar 3 531 3 531 0 338 398 60 0 11 11 11 -194 -192 2 3 675 3 748 73

Gotlands kommun 4 776 4 776 0 -499 314 813 1426 1437 11 11 -194 -192 2 5 509 6 335 826

Blekinge 3 918 3 918 0 -791 154 945 501 512 11 11 -194 -192 2 3 434 4 392 958

Skåne 3 836 3 836 0 -297 -197 100 0 11 11 11 -194 -192 2 3 345 3 458 113

Hal land 2 912 2 912 0 -367 -828 -461 0 11 11 11 -194 -192 2 2 351 1903 -448

Västra Gö ta l and 3 014 3 014 0 24 -313 -337 0 11 11 11 -194 -192 2 2 844 2 520 -324

Vä rmland 3 770 3 770 0 -140 467 607 0 11 11 11 -194 -192 2 3 436 4 056 620

Örebro 3 972 3 972 0 193 156 -37 0 11 11 11 -194 -192 2 3 971 3 947 -24

V ä s t m a n l a n d 2 876 2 876 0 325 625 300 0 11 11 11 -194 -192 2 3 007 3 320 313

Dalarna 3 622 3 622 0 -148 413 561 0 11 11 11 -194 -192 2 3 280 3 854 574

Gävleborg 3 689 3 689 0 -2 632 634 0 11 11 11 -194 -192 2 3 493 4140 647

Väs te rnorrland . 2 616 2 616 0 31 410 379 0 11 11 11 -194 -192 2 2 453 2 845 392

J ä m t l a n d 3 756 3 756 0 -177 473 650 979 804 11 -175 -194 -192 2 4 364 4 841 477

Väs te rbotten 3 274 3 274 0 786 -425 -1 211 448 266 11 -182 -194 -192 2 4 314 2 923 -1 391

Norrbotten 2 458 2 458 0 1545 1203 -342 869 677 11 -192 -194 -192 2 4 678 4146 -532

stockholms läns landsting 1 (2) landstingsradsberedningen ... · stockholms läns landsting 2(2)...

Documents