stefan larsson

Download Stefan Larsson

Post on 05-Jan-2017

213 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

Malm hgskola Lrarutbildningen

Individ och samhlle

Examensarbete 15 pong p avancerad niv

Analys av frekomsten av

diskriminerande strukturer i lromedel

och kursplan

The Presence of Discriminating Structures in Textbooks and

Curriculum

Stefan Larsson

Lrarexamen 270 hp Handledare: Malin Thor Tureby

Historievetenskap och lrande 270 hp Examinator: Thomas Smberg

2

3

Sammanfattning

D flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan terfinns svl som

i lromedel och i skolan som institution s syftar detta arbete till att analysera om ven

nyproducerade lromedel fr grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan

frn lrarutbildningen, kan sgas bidra till att upprtthlla diskriminerande strukturer.

Detta arbete r framfrallt inriktat p begrepp som etnocentrism och etnisk

diskriminering och frekomsten av dem. Som metod anvnds en innehllsanalys samt

en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik

som lyftes mot lromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal ven r

berttigade nr lromedel frn 2012 analyseras. Det r framfrallt nrvaron av

eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sgas skapa

maktojmlikheter i lromedlen. Vid analysen av kursplanen s str det ocks att finna

formuleringar som mste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen p nyanserade

perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen fr detta arbete s menar

jag att lrarstudenter mste kunna tillgodogra sig och exponeras fr diverse olika

begrepp och teoribildningar som rr frgor som etnicitet, strukturell rasism,

mngkulturalism, och socialkonstruktivism fr att p s stt kunna bedriva en icke-

diskriminerande undervisning.

Nyckelord: lromedel, eurocentrism, strukturell diskriminering, kursplan, critical race

theory

4

5

Innehllsfrteckning

1. Inledning7

2. Syfte och problemstllning...8

3. Forskningslge och teori

3.1 Forskningslge9

3.2 Teori..11

4. Metod

4.1 Metod och avgrnsningar..16

4.2 Tillvgagngsstt...18

4.3 Lromedelsanalys..18

4.4 Kursplansanalys.19

4.5 Material.20

5. Analys av resultat

5.1 Analys av lromedel Historia A23

5.2 Analys av lromedel Historia B29

5.3 Analys av lromedel Perspektiv p Historien A33

5.4 Analys av kursplan Det globala i det lokala.36

6. Slutdiskussion..42

7. Kll- och litteraturfrteckning.................................................................46

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1, Krschema Det globala i det lokala..48

8.2 Bilaga 2, Kursplan Det globala i det lokala.51

6

7

1 Inledning

Under de fyra r som jag studerat vid Lrarutbildningen s har innehllet och

kursplanerna i utbildningen fyllts av mnga olika komponenter som tillsammans ska ge

mig en stark grund att st p fr att kunna utfra det jobb och taganden som skolverket

krver av frdiga lrarstudenter. terkommande begrepp i utbildningen har varit ord

som inkludering, jmstlldhet, och en skola fr alla. Mycket av den pedagogiska

undervisningen, som jag har tagit del av, p Malm Hgskola har kretsat kring

elevernas lika vrde och hur den svenska vrdegrunden uppmanar till jmlikhet, och att

det ingr i lrarens uppdrag att skapa lrandemiljer dr detta praktiseras. Nr jag nu

snart avslutar min utbildning fr att ge mig in i arbetslivet s finner jag dock flera

bristflliga aspekter i min utbildning och i det material som finns tillgngligt p min

praktikskola. Det r framfrallt i framstllningen och formuleringarna kring kulturer,

religioner, och etniciteter som inte ingr i dagens majoritetssamhlle som det enligt mig

finns oklarheter. Efter att ha lst forskning kring hur skolan som institution sjlv kan

verka diskriminerande utifrn begrepp som strukturell rasism, etnocentrism,

andrefiering, och normativ historiesyn s anser jag att det finns ett ansvarsomrde inom

skolan som inte diskuteras i den utstrckning som r ndvndig.

Det mste anses naivt att tro att blivande lrare r immuna mot de normer och

frestllningar som upprtthller maktstrukturer i samhllet bara fr att de jobbar efter

en skollag och en lroplan som krver att lraren r inkluderande och icke-

diskriminerande. De strukturer som fungerar diskriminerande mste belysas och lrare

mste bli utrustade med olika verktyg fr att kunna analysera, bearbeta, och ta ansvar

fr att inte reproducera dessa frestllningar. Genom att titta p vilka mneskunskaper,

teorier, och historiska hndelser som ges utrymme inom kurserna s r det mjligt att

diskutera vilka perspektiv som frmedlas. En djupgende analys av ovanstende mnen

inom lrarutbildningen skulle vara ett steg mot att kunna mta den problematik som

forskare menar finns idag inom skolan. Det r frst d som lrare i den svenska skolan

kan erbjuda en nyanserad och inkluderande historiesyn och undervisning som i sin tur

skapar elever som ges mjlighet att leva upp till de frvntningar som skolan har p

dem. Det r ocks viktigt att pongtera att flera forskare menar att diskriminerande

strukturer upprtthlls av ett samspel mellan utbildning och de resurser som lrare

anvnder i sin undervisning och arbetet kommer att diskutera dessa forskare mer

ingende. Fr att kunna bidra till forskningen kommer detta arbete drfr att analysera

8

nyproducerade lromedel fr Gs/Gy samt en aktuell kursplan inom lrarutbildning.

2 Syfte och Problemstllning

Tidigare forskning om situationen i dagens skola har diskuterat hur strukturell rasism,

etnocentrism, andrefiering, och diskriminering r vanligt frekommande. Flera statliga

underskningar och rapporter har slagit fast att forskning kring dessa begrepp mste

fras kontinuerligt fr att p s stt skdliggra situationen i skolan (SOU 2006:40,

SOU 2005:69, SOU 2005:56). Syftet med detta arbete r att belysa aspekter i svenska

nyproducerade historielromedel som anvnds i historieundervisningen i skolan, samt

en kursplan frn min egen utbildning till historielrare inom ramen, Historievetenskap

och Lrande 270hp, p Malm Hgskola, som kan anses pverka upprtthllandet av

etnisk diskriminering och maktstrukturer inom skolan. D lromedel r ett verktyg fr

lrare s r det av intresse att underska om formuleringar och synstt som terfinns i

lromedel ocks terfinns i kursplanen, och hur dessa perspektiv som frmedlas str i

relation till diskriminerande strukturer utifrn etnicitet. Mitt ml r ocks att kunna

presentera frslag p lsningar som kan leda till skapandet av en icke-diskriminerande

skola. Jag kommer att basera mitt arbete p fljande frgestllningar:

Kan det tolkas, och i s fall p vilka stt, som att material i lromedel

som anvnds i skolan, samt kursplaner i min utbildning upprtthller

etnisk diskriminering och maktstrukturer i form av exempelvis

etnocentrism, normer, och vrderingar?

Hur kan lrarutbildningar ta ansvar fr att erbjuda en verksamhet som

frmedlar och tillhandahller verktyg fr att se och drmed motarbeta

strukturell och etnisk diskriminering?

Hur gr det att problematisera sambandet mellan kursplaner,

lrarutbildning, och lromedel och diskriminerande strukturer?

9

3 Forskningslge och teori

3.1 Forskningslge

Fr att f en frstelse fr mnet har jag tittat p en rad olika rapporter och bcker som

diskuterar och analyserar hur etnisk diskriminering och maktstrukturer upplevs,

terfinns, och upprtthlls inom utbildningssystemet i Sverige. Majoriteten av den

forskning jag analyserat r publicerad runt mitten av 2000-talet men arbetet diskuterar

och relaterar ocks till forskning som publicerats de senaste ren. Det br ocks nmnas

att all forskning jag tittat p benmner etnisk diskriminering och ojmnlika

maktstrukturer som ett reellt problemomrde och att skolan som institution mste brja

ta ansvar fr och synliggra denna situation.

Rapporten Rasism och frmlingsfientlighet i svenska lrobcker (1990) skrevs p

uppdrag av SIL Statens institut fr lromedel, och r en grundlig underskning av

frekomsten av rasism och frmlingsfientlighet i moderna lromedel. Frfattarna menar

att det finns mnga kritiska aspekter i resultatet och stller som krav p framtida

lromedel att de inte ska frstrka schablon-uppuppfattningar om det frmmande och

annorlunda (s.3), och inte frmedla stereotypa frestllningar om mnniskor i olika

kulturer. Frfattarna menar ocks att bildvalen i mnga bcker mste diskuteras d de

ofta r ovsentliga fr texterna och i mnga fall fungerar diskriminerande utifrn etniska

och religisa perspektiv (s.3).

I Vanja Lozics bok I Historiekanons skugga (2010) s diskuterar han historiemnet i

relation till identifikationsformering, och genom intervjuer med lrare och elever i

skolan s problematiserar frfattaren begrepp som mngkultur, etnocentrism, och

etnicitet. Resultatet av Lozics intervjuer med lromedelsproducenter visar att trots

upprepad kritik mot den eurocentriska histor