Planering för gående, resultat och framåtblick

Charlotta JohanssonLuleå tekniska universitet

Långsiktiga syftet med planering för gående

Få fler personer att välja att transportera sig som gående, och kunna gå säkert och tryggt året runt

Målet: systematisk förbättring av förutsättningarna för gåendes förflyttningar

Planering och utformning för ett ökat gående

•VÄGLEDNING FÖR GÅNGPLANERING - Så skapas det gångvänliga samhället

•Planering och utformning för ett ökat gående - fördjupade studier kring identifierade problem och hur de kan lösas (etapp 4 och 5 i projektet)

•Att främja gåendet - resultat från en enkätstudie (etapp 3 i projektet)

•Här går man: Gångtrafikanters erfarenheter av gåendemiljön i tre städer (etapp 2 i projektet)

•Planering och utformning för ett ökat gående : Litteraturstudie, expertseminarium och trafik- och stadsplanerares syn på utemiljöns förutsättningar för gångtrafik (etapp 1 i projektet).

Gångbar stad – att skapa nät för gående•Gångbar stad, Nilsson, L. (2013) Trafikverket och SKL.

GAP-analys planering för gåendetUnderlag till : MÅL OCH INRIKTNING FÖR FoI INOM GÅNG, Nilsson, L., Johansson, C. (2013). Trafikverket.

Källor:

Resultat: Planering för gående

•Policy för gående

•Planering för och analys av gående

•Förstå motivet till att gå

•Förstå hindren för att gå

•Olika nivåer i trafikplanering för gående

Visa på gåendets betydelse för förflyttningarna och dess ändamål, och att gåendet därför borde vara ett normgivande inslag i planeringen:

Policy för gående

Att gå är ett transportslag- gång är inte ett särintresse

Glapp mellan visionen och vad man faktiskt planerar

→ Särskilda program för gående: gångstrategi/plan (se exempel Malmö)

Definiera aktörer som är relevanta för gåendefrågor:• Vem har kunskap?• Vem är med och planerar?• Vem beslutar? Vem bestämmer?• Vem initierar?• Inte glömma andra relevanta aktörer: Alla förvaltningar, politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhet

Planering för och analys av gående

Mät och kvantifiera gåendetFinansiering och planering av gåendeprojekt är svårstuderat – finns inte tydliga mätningar för att kunna beskriva effekten av åtgärderna – för att bättre förstå och planera för dess behov

Kvantifiering av gåendet ger underlag för kostnadsmodeller som underlag för samhällsekonomiska kalkyler

Undersök och visa på kopplingen till andra trafikslagFör transportsättet gång är res-elementen (anslutningsresorna) viktiga (vilket bör framgå bättre i statistiken)

Motiven till att gå: Arbete och skola -Motion &Hälsa -Flanera -Koppling till kollektivtrafik

Rekreationsgåendet - hälsogåendet kan påverkas mer, beror på miljön

Nyttogåendet beroende av målpunkterna och avstånd, därför svårare att påverka

Kom vidare med begreppen färdmedelsval – vägval – målpunkter – byggd miljö (för gående) genom att studera motivet till att gå

Alltid sant: Säkert och tryggt, med bra vägunderhåll, och estetiskt tilltalande

Förstå motivet till att gå

Förstå hindren för att gåSkapa möjligheter för att gå, för att man ska gå överhuvudtaget: utformning och reglering, t.ex. rätt fart i staden

Förbättra drift och underhåll: komfort, tillgänglighet, färre singelolyckor

Förbättrad vägvisning

Trygghetshöjande åtgärder för den personliga säkerheten

Motorfordon och cyklister tränger in på ytan för de gående, eller att de gående går på cykeldelen: förbättra separering av G och C

Olika nivåer i trafikplanering för gående

Stadsbyggande:Tex lokalisering av externhandel - lokalisering och stadsbyggande analyseras utifrån ett gåendeperspektiv

Stadsstrukturen och lokaliseringar, nätet och maskvidden för gåendet och fotgängare

Den täta staden är viktig men på vilket sätt

Ytbehov:(gott om) Plats för fotgängare och att denna yta inte inkräktas av cyklister och tvärt om - ökar med ökande flöde av G och C

Gångytan konkurrerar med andra ytor: park, gemensam yta, och kvartersmark

Kopplingen till kollektivtrafiken

Detaljerad nivå:

Beakta hur fotgängare ska separeras från cykeltrafiken

Beakta ytjämnhet m.m. ur ett tillgänglighetsperspektiv –även vinter

Utformningen av korsningspunkter med motorfordonstrafik avseende säkerhet, trygghet och framkomlighet

Olika nivåer i trafikplanering för gående…

Framåtblick för gående(t)

Långsiktiga målet Skapa förutsättningar för en rationell och samordnad planering för gång som ett eget trafikslag

Kortsiktiga målenSkapa förståelse för gång som eget trafikslag och att implementera gång i planeringsprocesserna på lokal och regional/nationell nivå

1. Implementering och organisation Planering för gång som ett eget trafikslag är ovanligt och ovant, erfarenheter saknas. Nyttja framtaget material och kontinuerliga diskussioner mellan planerande organisationer på lokal och nationell nivå samt att följa upp de åtgärder som görs.  Ta vara på från aktuell forskning inom cykel.

Områden för fortsatt FoI kan vara: -Kartläggning av hur arbetet med och för gång bedrivs idag, hur kan man arbeta effektivt, överföring av erfarenheter från cykel bland annat om organisatoriska svårigheter

- Stimulans och demoprojekt, exempelvis hur planera för ”kalla miljöer”, inkl. drift och underhållFra

måt

blic

k fö

r g

åen

de(

t)

2. Utveckling av planeringsverktyg Verktyg behövs för att mäta gåendetrafiken.

Områden för fortsatt FoI kan vara: -Samlad genomgång, analys och uppföljning av de metoder som finns för: Alstring, Vägval, Kapacitet, Avvägningar, Nytta.

-Hur ska gång-trafiken hanteras i traditionella fördelnings- och kapacitetsberäkningsmodeller.

Verktyg för tillgänglighetsstudier finns, men kan behöva göras mer publika. I arbetet ingår att kartlägga behovet av indata till de olika verktygen.

-Översyn av GC-kalk. Här behövs sannolikt ny kunskap, vilket får formuleras i översynen.

- Sammanhängande och enkel metodik för uppföljning av gåendet i en stad, inom ett delområde eller på en plats. Fra

måt

blic

k fö

r g

åen

de(

t)

3. Kunskapsinsamling om gåendets omfattning Stora kunskapsluckor när det gäller gångtrafikens omfattning.

Resvaneundersökningar som är tillgänglig och användbar för hela resan.

Nya metoder för insamling av data.

Områden för fortsatt FoI kan vara: -Analys av genomförda resvaneundersökningar med fokus på enskilda grupper, delresor och hela resor till fots.

-Utveckling av förenklade metoder. ”Vägkantsintervjuer” ett redskap? Riktade webenkäter till särskilda grupper eller geografiska områden? Lokala workshopar med brukare, fokusgrupper?

-Hur påverkar en attraktiv miljö gåendets omfattning?

-Utveckling av indikatorer för planering och uppföljning av gåandet.Fra

måt

blic

k fö

r g

åen

de(

t)

4. Särskilda forskningsinsatser Värderingar av s.k. mjuka faktorer, attityder, beteendefrågor samt effektsamband.

Områden för fortsatt FoI kan vara: -Analys av tidsförbrukning och tidsvärden för gående. Hur värderas restiden i förhållande till avståndet? Hur värderas väntetid (barriäreffekt)?

-Analys av gångavstånd och genhet. Hur stor är toleransen för avvikelser? Hur påverkas vägvalet av attraktiva miljöer och känslan av trygghet? Hur påverkas toleransen för avvikelser?

-Fördjupade studier av begreppet ”attraktiva miljöer”. Vilka egenskaper konstituerar en attraktiv miljö? Hur kan dessa egenskaper värderas i planeringen? Kartläggning och utvärdering av befintliga miljöer med stöd av befintliga metoder.

Fra

måt

blic

k fö

r g

åen

de(

t)

4. Särskilda forskningsinsatser, fortsättning

Områden för fortsatt FoI kan vara:

-Samordning med cykeltrafiken. När behöver den gående egna ytor? Hur påverkar skillnaden i egenskaper (hastighet, räckvidd, grupper)?

-Vilka krav ställer den gående på sitt nät i stadens olika delar? -Etablera riktvärden för buller gentemot gång- och vistelseytor.

-Framtagning av effektsamband för gång. Fra

måt

blic

k fö

r g

åen

de(

t)