seb-rapport: konjunkturvändningen börjar i Östeuropa

8/9/2019 SEB-rapport: Konjunkturvndningen brjar i steuropa

1/23

Eastern European Outlook

MARS 2010

Konjunkturvndning men svag inhemsk efterfrgan

Bestende terhmtning i marknadsfrtroende


2/23

2

Eastern European Outlook - Mars 2010

Eastern European Outlook utkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 24 mars 2010.Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktr), Daniel Bergvall, Dainis Gaspuitis, Hardo Pajula, och Vilija Tauraite.

Robert Bergqvist, chefekonom +46 8 [email protected]

Hkan Frisn, chef fr Ekonomisk Analys [email protected]

Daniel Bergvall, ekonom [email protected]

Mattias Brur, ekonom [email protected]

Susanne Eliasson, analytiker privatekonomi [email protected]

Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent [email protected]

Ingela Hemming, fretagarekonom [email protected]

Mikael Johansson, ekonom, ansvarig steuropa [email protected]

Tomas Lindstrm, ekonom [email protected]

Gunilla Nystrm, privatekonom [email protected]

Johanna Wahlsten, analytiker fretagarekonom 8072

[email protected]

Fax nr +46 8 763 9300

SEB, Ekonomisk Analys, K A3, SE-106 40 STOCKHOLM

Hardo Pajula, ekonom, SEB +372 [email protected]

Dainis Gaspuitis, ekonom, SEB +371 [email protected]

Gitanas Nauseda, chefekonom, SEB +370 5 [email protected]

Vilija Tauraite, ekonom, SEB +370 5 [email protected]

Innehllet i denna rapport r baserat p uppgifter frn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti frfullstndigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p under-skningar de sjlva bedmer vara ndvndiga.

SEB Ekonomisk Analys


3/23


3

Sammanfattning

ven steuropa den region som drabbades vrst av global kreditkris och recession, mycket tillfljd av hg andel utlandsln pbrjar nu en gradvis konjunkturuppgng. Hittills syns vndningenfrmst i kad export och industriproduktion, som p flera hll varit starkare n i Vsteuropa.

Uppgngen sker dock frn en lg niv efter tidigare rs stora tapp.Det nrmaste ret fortstter terhmtningen att drivas av kad export, som ter sig konkurrens-kraftig och som i Ryssland och Ukraina ven gynnas av hga om n utplanande rvarupriser.Inhemsk efterfrgan repar sig sakta. Konsumtion och investeringar hmmas nnu ett tag avstigande arbetslshet, svag lneutveckling, finanspolitisk tstramning samt lgt kapacitetsut-nyttjande. Kreditgivningen tinar sakta upp i Polen syns nu de frsta positiva tecknen.

De sex lnder som rapporten fokuserar p vntas inte under 2010-2011 terg till tidigare (alltfr)hga tillvxttal, utan nr knappt tillbaka till trend. Polsk ekonomi nr dock potentiell tillvxt 2011.

Ryssland vnder frn djup recession till en tillvxt om 5 procent per r.

I Polen enda EU-land p plus i fjol stiger tillvxten till 3,5-4,5 procent.

Ukrainas tillvxt blir mttliga 3,5-4,5 procent, efter fjolrets ras p 15 procent.

Estlands BNP kar med 2 respektive 5 procent, efter det 14-procentiga tappet 2009.

Litauen terfr, efter 15-procentig nedgng i fjol, en tillvxt p 1 respektive 4 procent.

Lettland slpar efter ngot och recessionen fortstter i r med 2,8 procent. En terhmtningtill plus 4 procent sker 2011.

Obalanserna i ekonomierna fortstter att minska: Bytesbalanserna visar fortsatt mttliga ver-skott eller underskott underskotten var i de flesta lnder tidigare stora men har minskat i spren

av importras. Inflationen vxlar ned i Polen, Ryssland och Ukraina och i Baltikum r pristrycket ir obefintligt till fljd av fortsatt lneanpassning och stlbadspolitik. Budgetunderskotten liggerkvar p hg niv i r men minskar p sikt till fljd av finanspolitisk tstramning och frbttradtillvxt. Offentliga skulder fortstter stiga men r mttliga eller lga i en jmfrelse med vstln-der.

Det senaste rets tervunna frtroende p finansmarknaderna vilar p tmligen stabil grund.Sklen r att flera av lnderna i steuropa r p vg att f bukt med tidigare svra obalansersamt att behovet av offentlig skuldanpassning r mindre n i mnga vstlnder. Politiska motstt-ningar om framfr allt tstramningspolitiken kan dock skapa viss marknadsoro, srskilt som fleralnder hller, eller hllit, val 2010-2011.

Fr de baltiska lnderna r vrt huvudscenario fortfarande att de fasta euro-kopplingarna hller.Estland vntas infr vrens utvrdering uppfylla samtliga Maastricht-villkor och sannolikheten rmycket hg fr att Estland konverterar till euron i januari 2011. Lettland och Litauen vntas kvalain i Euro-zonen 2014 och Polen 2014-2015.


4/23


4

Internationellt

terhmtningen fortstter Vrldstillvxt ver trend tack vare Asien

Industrin leder steuropas uppgng Marknadens frtroende tervnder

Vrldsekonomin har frstrkts det senaste halvret,ven om en viss oskerhet insmugit sig p senare tid; irusande Kina har tstramningssignalerna blivit tydliga-re, i USA r den underliggande efterfrgan alltjmntanemisk, i Vsteuropa utvecklades BNP svagt detfjrde kvartalet och i de sdra delarna har, p kort sikttillvxthmmande men p lngre sikt ndvndiga,budgetsaneringar presenterats.

Vr syn r trots allt att lkeprocesserna gradvisfortstter p kreditmarknader och i realekonomi.Tidigare ekonomisk-politiska stimulanser har getttillrckliga effekter fr att ge den globala konjunktur-uppgngen fste. Barometrar och andra framtblick-ande indikatorer har fortsatt att peka uppt i vinterven om takten mattats en del.

Samtidigt bestr bilden av en ngot splittrad vrldse-konomi framver. Vi tror att den asiatiska dynamikenfortstter och att Kina kan undvika en inflationsdrivan-de verhettning. Detta krvs ocks fr att hlla uppefarten i vrldsekonomin nr tillvxten i OECD-omrdetbara blir mttlig; tunga ekonomier som USA och

Storbritannien str infr fortsatt betydande skuldan-passningsbehov i bde privat och offentlig sektor.Arbetsmarknaderna brjar ljusna ngot mot slutet avret och inflationen frblir lg i en vrldsekonomi drresursutnyttjandet lngsamt stiger frn lga niver.

Vrlds-BNP kar med ca 4,5 procent per r 2009-2010, vilket r ver trenden p 3,5-4,0 procent.Utplaningen av tillvxten beror frmst p att finans-men ven penningpolitiken stramas t. Fed och ECBbrjar hja styrrntor mot slutet av 2010.

Globala nyckeltal

BNP, rlig procentuell frndring2008 2009 2010 2011

USA 0,4 -2,4 3,4 2,2

Euro-zonen 0,5 -4,1 1,7 2,0

Vrlden 3,0 -0,7 4,5 4,3

Oljepris USD/fat 97,2 61,9 75,0 75,0

EUR/USD, dec 1,40 1,43 1,30 1,25

Klla: SEB

Gradvis uppt i steuropaven den region som drabbats vrst av global kredit-

och realekonomisk kris steuropa reser sig nu urden djupa recessionen. Men uppgngen r i sin lindaoch inskrnker sig frmst till kad industriproduktion

och frmst drtill kopplad export. Notabelt r attljusningen fr tillverkningsindustrin under det senastehalvret p flera hll varit tydligare n i Vsteuropa.

Vr syn r fortfarande att konjunkturuppgngen iflertalet lnder i steuropa blir trg och ojmn.Exporten gr allt bttre men den inhemska efterfrganhlls i r tillbaka av svaga arbetsmarknader ochlneutveckling, lgt investeringsbehov samt frsiktigkreditgivning, ven om en frsta uppmjukning avbankernas kreditvillkor nu kan sknjas i Polen. Tilldetta ska lggas den kraftfulla finanspolitiska tstram-ning som pgr i Baltikum och som vntas i mildareform i Polen, Ryssland och Ukraina.

kat frtroende p marknadenTidigare stora bytesbalansunderskott, delvis drivna avutlandsln, gjorde steuropa extra srbar fr denglobala kreditkrisen. Det senaste rets omsvngning iexternbalanser i kombination med att de baltiskastaterna och Ungern uppvisat disciplin i budgetsane-ringarna r viktiga skl till att investerare terfttfrtroendet fr regionen.

En viktig pusselbit r ocks lgre i flera lnder t o mklart lgre offentliga skulder n i mnga tunga

vstekonomier. Av de sex lnder som rapporten tckerhar frvisso skulden under de allra senaste ren stigitkraftigt i Lettland, Litauen och Ukraina, men inget landvntas verstiga 60 procent av BNP heller 2011 vilket f r grnsvrdet i Maastrichtkriterierna frEuro-zonen. I Estland och Ryssland ligger skuldernakvar under 10 procent, ven om de kar ngot.Ekonomisk terhmtning och budgetkorrigering gratt stlndernas skulder drefter planar ut eller barastiger mttligt.

Allt detta torde minska risken fr strre bakslag ifrtroende p finansmarknaderna.

En ljusnande investerarsyn p steuropa gr att avlsap flera fronter:

rlig proc frndring, 3-mn glidande medelvrdeTillverkningsindustrin repar sig

RysslandUkraina PolenEuro-zonenKlla: Eurostat, lokala statistikbyrer

07 08 09 10

-40

-30

-20

-10

0

10

20

-40

-30

-20

-10

0

10

20


5/23


5

Internationellt

1. Valutorna har strkts. Valutorna deprecieradekraftigt i slutet av 2008 d investerarna flydde riskfyll-da tillgngar i samband med den amerikanska invest-mentbanken Lehmans konkurs. Sedan frra vrvintern

har det skett en trendmssig appreciering av mngastvalutor; rrelsen har varit strst i zloty, den valutasom ocks registrerade det hftigaste fallet. I Tjeckienoch Ungern har valutorna dmpats ngot senastemnaderna. Vi tror att apprecieringen i stvalutornagenerellt sett fortstter. Argumenten r relativt settbttre ekonomisk tillvxt samt fortsatta kapital- ochinvesteringsinflden. Svajande global riskaptit kommerdock emellant kan ge vissa rekyler.

2. Frskringar mot statliga bankrutter isteuropa har blivit billigare. Det visar utveck-lingen i s k CDS-kontrakt. Ett slende drag i mnstretr att oron fr att Ukraina och Lettland ska tvingasstlla in betalningarna har lttat, ven under periodenmed uppblossande grekisk turbulens. Vrt huvudsprr fortfarande att de internationella stdln-program-men fr Ukraina och Lettland kommer att fortleva ochatt lnderna anpassar sig till budgetkraven. Det kan blien del teruppstnden marknadsoro infr hstensparlamentsval i Lettland men trenden i CDS-kontrak-ten vntas var nedtriktad sett ver det nrmaste ret.

Index 100 = 2005Effektiva vxelkurser

RysslandPolen

TjeckienUngern

Klla: Reuters EcoWin

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

70

80

90

100

110

120

130

140

70

80

90

100

110

120

130

140

3. Marknaden ser minskad devalveringsrisk iBaltikum. I Baltikum har fortsatt budgetsanering parlamenten antog i december i fjol 2010-budgetarnaenligt regeringarnas planer och i Lettlands fall i

enlighet med IMF/EU-villkoren i kombination medett allt hetare euro-spr 2011 i Estland, strkt frtroen-det fr de fasta vxelkurssystemen. Detta terspeglas ien rejl nedgng i lokala rntor. Potential fr vissytterligare rntenedgng i det korta perspektivet finnsfrmst fr Estland infr en frvntad euro-anslutning.

Vrt huvudscenario r fortfarande att valutapeggarnamot euron hller. Vi tror ocks att Estland konverterartill euron i januari 2011 till nuvarande kurs.

Vi rknar med att den baltiska kostnadsanpassningen ilner och priser fortstter i r. Det r ngot frvnan-de att den hittillsvarande anpassningen med lnesnk-ningar, som startade redan i slutet av 2008, nnu inteftt s stort genomslag i den officiella statistiken verlner samt reala effektiva vxelkurser. De mttligaofficiella lnesnkningarna kan delvis bero p inslag avgr marknader, bristfllig statistik samt ersttningar isamband med personalnedskrningar. Vi rknar medtydligare deprecieringar av de reala effektiva vxelkur-serna i Baltikum i r.

I

5-rs CDS, punkterMinskad risk fr betalningsinstllelse

UkrainaLettland

RysslandGrekland


jul

09

aug sep okt nov dec jan

10

feb mar0

250

500

750

1000

1250

1500

1750

2000

0

250

500

750

1000

1250

1500

1750

2000

Index 100 = 2005, t o m februari 2010Real effektiv vxelkurs

Estland Litauen LettlandKlla: BIS

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

85

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

Procent3-mnaders interbankrnta

Estland: TaliborLettland: Rigibor

Litauen: ViliborEuro-zonen: Euribor


jan09

mar maj jul sep nov jan10

mar0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30


6/23


6

Estland

Hg sannolikhet freurointrde 2011 Omslag i BNP fjrde kvartalet 2009 Arbetslsheten fortfarande en stor

prognosrisk

Fortsatt svag inhemsk efterfrgan

Estlands BNP vxte med 10 procent i rstakt fjrdekvartalet en av de snabbaste tillvxttakterna under desenaste 15 ren. P grund av den kraftiga nedgngenunder de frsta tre kvartalen fll dock BNP 14,1procent 2009. Tv p varandra fljande r med reces-sion och den senaste slngen av deflation har minskatnominell BNP till 13,7 miljarder EUR frn 16,1 miljar-der EUR frra ret.

Den starka terhmtningen fjrde kvartalet 2009 kanvara ett frsta ptagligt tecken p en vndning, menen del av tillvxten var troligen en frn frsta kvartalet2010 tidigarelagd effekt d fretag byggde upp lagerinnan en frvntad skattehjning i januari. ven omett temporrt terfall r mjligt s r tv viktiga pelarei vrat huvudscenario intakta. Fr det frsta, vrbedmning r att sannolikheten fr ett eurointrde i

januari 2011 har kat markant, d den sista oskerhe-ten budgetkriteriet verkar ha frsvunnit. Fr detandra s ser vi framfr oss en klart starkare tillvxt ide strsta handelspartnerna jmfrt med vr prognos i

Eastern European Outlookfr ett halvr sedan. Vireviderade nyligen upp vr prognos fr 2010 frn -0,3till 2,0 procent och vr prognos fr 2011 till 5,0 pro-cent.

Den positiva utvecklingen vi har sett den senaste tideni produktionsdata har nnu inte omsatts i kad efter-frgan p arbetskraft. Arbetslsheten har klttratsnabbt sedan botten under andra kvartalet 2008.

Medan konsumenternas arbetslshetsfrvntningarhar minskat det senaste ret s r deras hoppfullautsikter nnu inte understdda av utfallsstatistik. Dock

har de senaste veckornas data visat att antalet arbets-lsa kan ha brjat stabiliseras.

I den utstrckning en livskraftig terhmtning hnger

p att arbetsmarknaden vnder ger den nuvarandesituationen inte mycket att hurra fr. Det r dock santatt den vrsta oron fr att massarbetslshet ska ledatill politisk oro inte ska materialiseras. Vndningen i denordiska lnderna bidrar till en ljusare bild av utveck-lingen framver. Vi vntar oss tydligare signaler p envndning i ekonomin kommande mnader. Arbetsls-heten toppar frsta kvartalet 2010 under 16 procent.

Oavsett hur terhmtningen framver ser ut kommerden inte att bli oproblematisk. Hushllens inkomster,framfr allt lner, kommer troligen att utvecklas svagtunder flera r. Arbetslsheten och svag inhemsk

efterfrgan gr att tidigare tvsiffriga tillvxttal ravlgsna. Den rliga kningstakten av nominella lnerfll under noll frsta kvartalet 2009 och har sedandess pendlat p negativa niver. Vi vntar oss inte enterkomst till positiva frndringstal frrn tidigastandra halvan av i r.

Interndevalveringen fortstterEstland har i stort sett lyckats hlla sig till den utstaka-de interndevalveringen, vilket r akilleshlen i dennaanpassningsprocess, utan att det skapat politisk turbu-lens. Deflationen har arbetat sig igenom systemet

sedan frra vren, d KPI-inflationen fll till -0,3procent. Efter att ha ntt sin botten, -2,2 procent, ioktober har KPI rrt sig mot noll. Prisfrndringarmtt p mnadsbasis och inflationsfrvntningar pekarmot ett snart slut p deflation. Mnadsfrndringarnamtt som rstakt var 2,6 procent i februari och indika-torns nettotal fr stigande eller fallande priser dekommande tolv mnaderna vnde till marginellt posi-tivt samma mnad. Denna utveckling har ftt oss attrevidera upp vr inflationsprognos till 2 procent 2010och 3 procent 2011.

Det finns nu starka tecken p att pressen p inhemskefterfrgan och den pfljande deflationen har frbtt-rat Estlands internationella konkurrenskraft, mtt somreal effektiv vxelkurs. Den senare frsvagades irstakt med ca 2,5 procent i januari och 3,5 procent ifebruari den snabbaste deprecieringen sedan 2000.Faktumet att den reala deprecieringen brjade frst idecember 2009 franleder att tro att den terstende

justeringen r fortsatt stor, framfr allt om man tarhnsyn till den 10-procentiga kumulativa appreciering-en under tv r fram till och med 2009.

Den sammanlagda effekten av priser och lner plusbaseffekt ligger troligen bakom den senaste exportk-ningen. rlig frndring av export slog frvntningar-na i januari och steg med 11 procent.

BNP och arbetslshet

BNP, rlig procentuell frndringArbetslshet, procent

Klla: Statistics Estonia, SEB

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-15

-10

-5

0

5

10

15

-15

-10

-5

0

5

10

15

PrognosSEB


7/23


7

Estland

terhmtningen i ekonomin kommer frr eller senareatt landa i den stndigt terkommande frgan omexternbalanser, d en stor del av de positiva effekternap senare tid beror p ett nrap totalt stopp i import.

Det mnatliga handelsunderskottet har gtt ner frntoppen p 350 miljoner EUR i april till ett lgsta p 20miljoner EUR knappt tv r senare. Det rliga handels-underskottet 2009 blev dock 216 miljoner eller 6procent av BNP.

Bytesbalansunderskottet, andra sidan, bottnade p23,4 procent av BNP frsta kvartalet 2007, vndes tillett verskott andra kvartalet 2009 och blev fr helret4,6 procent av BNP. Vi vntar oss att verskottet

minskar till 3 procent av BNP 2010 och att det dref-ter faller ytterligare till svag negativt nr starkaretillvxt kar importen. Kapitalbalansen fll till rekordl-ga -18,5 procent av BNP tredje kvartalet 2009 innandet terhmtade sig fjrde kvartalet sttt av starkautlndska kapitalflden kopplade till TeliaSoneras kpav Eesti Telekom. I efterhand kan detta ses somvndpunkten i cykeln. Framfr allt var det en viktigfrtroendeomrstning fr Estlands ekonomi ochinfldet av kapital lttade p trycket lokalt i en hrtansatt situation.

De senaste sex till sju ren har grnsverskridande

finansiella flden som sedelfondsystemet omvandlartill motsvarande frndring av inhemsk penningmngdoch som vidare pverkar de flesta variabler av ekono-misk signifikans dominerats av nordiska bankersfinansieringsbeslut. Lokala bankers totala skulder tillutlndska finansiella institut exploderade frn 1,6miljarder EUR i brjan av 2004 till 9,6 miljarder EURfem r senare. Den rliga tillvxten av denna nyckel-variabel vnde till negativ i mars 2009. I januari 2010hade totala skulder fallit med 1,5 miljarder frn toppeni december 2008.

Euron vntar runt hrnetI och med att inhemska och utlndska bedmare haromvrderat sannolikheten fr euro-intrde i januari2011 vr bedmning r att sannolikheten r 90

procent har penningmarknaden och tillgngspriserftt ytterligare kraft. Skillnaden mellan 3-mnadersTalibor och Euribor toppade p 560 punkter sent imars 2009 och fll till under 150 punkter elva mna-

der senare. Aktiemarknaden, som fll med mer n 75procent under 25 mnader till och med mars 2009,har sedan dess studsat tillbaka med mer n 125 pro-cent frn lg niv.

Frutom att ka vrdet av spekulativa tillgngar harEstlands ml att g ver till euro redan gett mer funda-mentalt std till ekonomin. vergngen till euron r iprincip det enda politiska mlet som kan generera brettstd frn bde den politiska eliten och befolkningen,och gjorde det mjligt fr en minoritetsregering attgenomfra ett finanspolitiskt saneringsprogram under2009 som f trodde var mjligt. Genom en listig mix

av frsknande tgrder, engngseffekter och genuinanedskrningar var regeringen i stnd att vnda ettmassivt budgetunderskott p 11,7 procent av BNPfrsta kvartalet 2009 till ett verskott p 2,7 procentav BNP tredje kvartalet 2009 och att sluta ret med ettpreliminrt underskott p 1,7 procent av BNP. Officiellutfallsstatistik publiceras 26 mars.

Medan vi vntar oss att den finanspolitiska prestatio-nen kommer att gra det mjligt fr regeringen attuppn det efterstrvade euro-mlet, kan politiseringenav beslutet sl tillbaka. ven om vi har reviderat uppvra tillvxtprognoser p g a en hgre sannolikhet fr

vergng till euron, s kommer detta i sig av att detnegativa scenariot har blivit mindre sannolikt, och inteav att den gemensamma valutan per se leder till en nyfas av expansion driven av utlndska investeringar.Den del av recessionen som orsakats av nedskr-ningarna kan komma att bli svra att frsvara frpolitikerna om inte det osannolika intrffar att euroin-trdet i sig leder till en snabb ekonomisk tillvxt. I sfall kan en besvikelse fr nyttan av hela projektet trdain. Vi vntar oss drfr att politikerna brjar ltta pden finanspolitiska tstramningen s snart ett positivtbesked erhllits frn EU-kommissionen och ECB islutet av vren antaget att Grekland-relaterade pro-

blem inte skjuter upp anslutningsprocessen. Vr prog-nos r att det offentliga underskottet kar ngot i r till2,5 procent av BNP, delvis p g a valet i mars 2011,och drefter faller tillbaka ngot till 2,0 procent.

rlig procentuell frndring, lpande priserExport och real effektiv vxelkurs

Total export (v axel)Export exkl olja (v axel)Real effektiv vxelkurs (h axel)

Klla: Statistics Estonia. Bank of Estonia

05 06 07 08 09

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40


8/23


8

Lettland

Det vrsta r ver Exporten strks, men recession ven 2010

Budgetkonsolideringen fortstter kad oskerhet infr valet

Den lettiska ekonomin visar fortsatta signaler pstabilisering, ven om mnga risker kvarstr. Destrsta utmaningarna r budgeten fr 2011 och en hgarbetslshetsniv. Det annalkande parlamentsvalet ioktober 2010 kommer att ha en inverkan p ekono-misk politik (se ruta p sid 10).

BNP fortsatte att falla under fjrde kvartalet, med 16,9procent i rstakt. Trots detta stabiliseras sakta lget.Vr bedmning r att det vrsta r ver, med frut-sttningar att utlndsk efterfrgan fortstter att vxa,reformer fortstter och budgetstabilitet frbttras.Stabil tillverkningsindustri- och exporttillvxt vntasbegrnsa BNP-nedgngen. Mot slutet av ret blir fleraindikatorer positiva. Fr att BNP ska terhmta sigsnabbare mste inhemsk efterfrgan frstrkas ochdet kommer inte att brja ske frrn sent 2010. BNPfrvntas n den lgsta nivn under det frsta halvreti r. Vr BNP-prognos r minus 2,8 procent fr i roch plus 4,0 procent 2011. Vi har gjort en marginellupprevidering sedan oktobernumret av EEO.

Lettlands stora gr sektor har pverkan p de totala

utfallen. Den gr delen av ekonomin r ocks ytterli-gare en stor utmaning fr regeringen, srskilt frskatteuppbrden.

Fall i detaljhandeln avtarDetaljhandelns frsljning krympte i januari till 16procent i rstakt. Den nrmar sig noll mot slutet avret. De frmsta negativa faktorerna som pverkarkonsumtionen r relaterade till arbetsmarknaden, tillexempel fallande lner och stigande arbetslshet.Samtidigt r stmningslget bland vlbrgade hushlloskert. Hittills har deras inkomster och frmgenhe-ter frmst sparats eller investerats. S snart somkonsumentfrtroendet strks vntas konsumtionen

ka ngot. Den allmnna framtidstron bland folketkommer att vara av stor vikt och beror dessutom pdetaljhandelns prispolitik.

Arbetslsheten kar nnu. Under fjrde kvartaletndde den 19,7 procent, en kning frn 18,4 procentkvartalet dessfrinnan. Fretagen rationaliserade sinverksamhet och kunde inte skapa nya jobb. Arbetsls-het frblir ett problem i Lettland under flera r framt.Det reser ocks frgan om ekonomiska utsikter plngre sikt, svl nr tillvxten ska tervnda somvilka effekter en kunskapsflykt kan komma att f. Vifrvntar oss vissa positiva signaler frn arbetsmark-naden i slutet av 2010, d den registrerade arbetsls-

heten vntas ha kulminerat p 23 procent. Regeringenfr en central roll fr att ka sysselsttning och skapanya jobb. Vi rknar med att de totala lnerna, enligtofficiella data, faller med 8-9 procent 2010, fljt av ensvag kning 2011.

Lettland gled in i deflation mtt p rsbasis i slutet av2009 och den biter sig fast i r. Nedgngen i konsu-mentpriser har varit mindre n fallet i kpkraft. Dettaindikerar att priser har snkts ngot motvilligt. Under

de kommande mnaderna vntas svag inhemsk efter-frgan resultera i en fortsatt prisnedgng; vi frutspren genomsnittlig deflation p 3,2 procent 2010. Detfinns ocks faktorer som verkar i den motsatta rikt-

Konsumentfrtroende och detaljhandel

Konsumentfrtroende, nettotal (v axel)Detaljhandel, rlig procentuell frndring (h axel)

Klla: DG ECFIN, Central Statistical Bureau

04 05 06 07 08 09 10

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

rlig procentuell frndringLner och inflation

Lner (v axel) HIKP (h axel)Klla: Central Statistical Bureau, Eurostat

01 02 03 04 05 06 07 08 09

-7,5

-5,0

-2,5

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

rlig procentuell frndring, procentBNP och arbetslshet

BNP ArbetslshetKlla: Central Statistical Bureau

01 02 03 04 05 06 07 08 09

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20


9/23


9

Lettland

ningen, frmst skatter och minskade subventioner,trender p rvarumarknaden och ssongeffekter.Trots fallande konsumtion och kpkraft finns det frnrvarande ingen anledning till vare sig verdriven

optimism eller pessimism om djupgende deflation. Virknar med lg inflation 2011.

Exporten vnder upptUtrikeshandeln har infriat frvntningarna och under-blst optimism. Data visar att fretag gr in p utlnd-ska marknader och att konkurrenskraft frstrks.

Under 2009 krympte importen dubbelt s snabbt somexporten, med 38,4 respektive 19,4 procent. I decem-

ber hade exporten terhmtat sig till en uppgng p4,4 procent i rstakt. En annan positiv faktor r denvxande industrikapaciteten i produktion fr export.Till fljd av denna trend hjer vi vr exportprognosfr 2010 till en kning om 10 procent. Nsta storautmaning fr exportrerna blir att uppn mer bredba-serad, innovativ produktion med hgre frdlingsvr-de. Lettlands export r jmfrelsevis liten, ven omden utgr en betydande dragkraft fr ekonomin.Storleken p exportsektorn r ett skl till varfr Lett-land terhmtar sig lngsammare n sina grannlnder.

Under 2009 uppvisade bytesbalansen ett ovntat

verskott p 1,25 miljarder LVL. nnu 2008 var detett underskott p 2,1 miljarder LVL. Handelsbalansenhar frstrkts snabbt, ven om den fortfarande rnegativ. Tjnstesektorn lyckades upprtthlla en posi-tiv balans 2009, och slunda ge ett tillrckligt ver-skott fr att motverka det negativa handelsnettot. Mendet br ppekas att en stor del av bytesbalansver-skottet berodde p frluster kopplade till utlndskafretag som gjort investeringar i landet. Lejonpartenav dessa frluster gjordes av banker. Dessa trendervntas fortstta 2010, men vi ska inte frvnta oss ettlika stort bytesbalansverskott.

Minskande budgetunderskottUnder 2009 var offentliga sektorns konsolideradekassamssiga budgetunderskott ca 900 miljoner LVL.

Underskottet hamnade drmed vl under den grns p10 procent av BNP fr ret som kreditgivarna i detinternationella stdlneprogrammet satt upp. Utfalletvar mer framgngsrikt n planerat, tack vare tstram-

ningspolitiken och sdana kostnadsbesparande tgr-der som betydande lnesnkningar fr offentligatjnstemn, sociala frmner och andra offentligautgifter. Detta r antas budgetunderskottet bli 8,5procent av BNP. Lettland mste banta underskottetmed 800-900 miljoner LVL under 2011 och 2012. Dethar redan reducerats med 1 miljard LVL under 2009och 2010. Underskottet frvntas krympa till 6 pro-cent av BNP 2011. Det mste minskas till 3 procent avBNP 2012 fr att uppn Maastrichts budgetkrav infren planerad euro-konvertering 2014. Vi bedmer attdenna plan r realistisk. Det internationella rddnings-paketet lper fram till och med 2011. Sedan i hstas

har Lettland inte haft ngot akut behov av pengar;tvrtom, centralbankens valutareserver har terstlltstill nra rekordhga niver.

S hr lngt kan Lettlands samarbete med de interna-tionella kreditgivarna betraktas som framgngsrikt. Dehar visat erknnade fr Lettlands resultat. Reformeroch budgetkonsolidering mste dock fortstta. D detnuvarande schemat fr utbetalningar antogs p basisav mer pessimistiska frutsgelser, srskilt gllandebanksektorn, har det inte funnits ngot behov att taupp ln enligt tidigare verenskomna takt. Troligenkommer drfr schemat att revideras, s att utbetal-

ningstakten minskar.Vad gller budgetutvecklingen fanns det under defrsta tv mnaderna i r inga tecken p att skattein-komsterna ska bli vsentligt lgre n planerad niv.Givet det annalkande valet och ytterligare tstram-ningstgrder, rknar vi med att den verkliga uppgiftenatt snickra ihop 2011-budgeten kommer att pbrjasfrst efter parlamentsvalet i oktober.

Lgsta rntorna p flera rI juni 2009 skt LVL-rntorna ivg till rekordhga

niver. Detta till fljd av marknadens oro fr en deval-vering av lats. Dagslnerntan Rigibor ndde 33 pro-cent. Under slutet av 2009 och brjan av 2010 fll srntorna till den lgsta nivn p flera r. Nedgngen irntorna pskyndades av ett likviditetsverskott pLVL tillgngliga hos affrsbankerna samt av ett mins-kat marknadstryck mot valutan. Denna rntetrendfortsatte i februari, och dagslnerntan fll till nra 1procent, den rnta som affrsbanker kan placera tillhos centralbanken. I brjan av marks snkte central-banken sin repornta frn 4 till 3,5 procent och peka-de p tecken p stabilisering i ekonomin. Vi rknar intemed ngon ytterligare nedgng i korta rntor men

Rigibor-rntor med lgre lptider kan komma att gned ytterligare och drefter sluta falla under de kom-mande mnaderna.

rlig procentuell frndring, lpande priserExport och import

Export ImportKlla: Central Statistical Bureau

jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov08 09

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30


10/23


10

Lettland

Liten risk fr akut marknadsoroI det mycket korta perspektivet kan den kade politis-ka oskerheten komma att leda till en viss sttning ivinterns tervunna frtroende p marknaden. Menngon ny stor marknadsturbulens eller uppflammandedevalveringsoro r inte frestende.

Om krisen hade intrffat fr sex-nio mnader sedanhade situationen varit betydligt mer allvarlig sett tillekonomin. Vid den tiden lg Lettland i knsliga fr-handlingar med sina lngivare, vilka lade fram tuffakrav kopplade till fortsatt budgettstramning. D vardet ocks klart strre oro p finansmarknaderna fr

att Lettland kanske som en sista vg ut ur den ekono-miska krisen skulle tillgripa en devalvering av valutan.

Sedan dess har det kommit alltfler indikatorer p attden lettiska ekonomin hller p att passera det vrsta.Tecken p ekonomisk stabilisering och p en mindredlig n befarad budgettrend har ocks lett till attinternationella ratinginstitut brjat se ngot ljusare pLettland.

Regeringskoalitionen kvar i minoritet

Den 17 mars beslt Peoples Party (PP), med 19 av100 platser i parlamentet samt fem ministrar i reger-

ingen, att lmna den regerande fempartikoalitionenoch i stllet arbeta i opposition.

Detta pltsliga drag kom ngot ovntat med tanke pstundande val i hst och andra partiers dliga erfa-renhet av att g ur regeringen kort fre val. Men sett tillde konstanta interna konflikterna och att PP redanpositionerat sig som ett oppositionsparti i koalitionenvar beslutet inte verraskande. Det officiella sklet tillavhoppet var reaktionen frn premirminister ValdisDombrovskis (frn New Era) mot PP:s frslag om enuppgrelse om omedelbara reformtgrder. PP kanagera mycket mer oinskrnkt i opposition, resonera-de dess ledare.

Att det strsta partiet i koalitionen lmnar in ett partisom dock fr nrvarande har ett mycket svagt folkligtstd i opinionsmtningar innebr inte att regering-en faller. Samtliga vriga koalitionspartier har uttrycktstd fr att fortstta arbeta i en minoritetsregering.Delar av oppositionen ger ocks sitt std. Opposi-tionspartiet Latvias First Party/Latvias Way, med tiosten i parlamentet, har deklarerat att det kommer attbacka upp regeringens beslut i frgor som r avnationell vikt men kommer inte att ansluta sig tillkoalitionen. Samtidigt har PP:s ordfrande AndrisSkele bekrftat att hans parti inte tnker iscensttaeller stdja ett sammanbrott av regeringen. Inget parti

utesluter ett mjligt samarbete att lansera initiativsom har msesidigt vrde eller nrmare samarbeteinfr valet. Peoples Partys frhoppning r att medstd av andra parlamentariker i opposition kunnadriva igenom frslag i parlamentet.

Regeringskoalitionen har efter PP:s beslut 44 av 100platser i parlamentet. Men koalitionen kan rkna medytterligare tre rster som representerar the Society forDifferent Politics, ett parti som tillhr det nyligenetablerade blocket Unity, vilket ocks inkluderarkoalitionspartierna New Era och Civic Union.

Den ekonomiska krisen har lett till ett vxande folkligttryck p radikala politiska frndringar. Dessutom

innebr vnsteralliansen Harmony Centres senasteseger i Riga en press p partier att tnka i nya taktis-ka banor infr valet. I syfte att frbttra sina odds motden potentiella vinnaren i parlamentsvalet bildades ibrjan av mars blocket Unity: Harmony Centre, NewEra, the Society for Different Politics och Civic Union.Drren r fortfarande ppen fr andra partier ochgrupperingar.

ven om det nuvarande politiska hndelsefrloppetinnebr en lngre period av oskerhet om den poli-tiska utvecklingen i Lettland, r inte frtroendet frden ekonomiska politiken, inklusive budgettstram-ningen, hotat p kort sikt. Men det r mnga viktiga

frgor framver som krver parlamentets godknnan-de. Dessa omfattar en ny insolvenslag, stdprogramfr lntagare och andra tgrder fr att stdja fretag-ande. P liknande stt kommer den politiska situatio-nen att medfra oskerhet gllande ytterligare skatte-

justeringar.

Oppositionen kan slunda lyckas i att frhindraytterligare skattepolitiska initiativ frn regeringen ochbeslut relaterade till budgetkonsolideringsproces-sen. Det kan inte uteslutas att detta leder till friktioneri Lettlands relationer med de internationella lngivar-na och ger oskerhet p finansmarknaderna.

Valkampanjen kommer skerligen att medfra nya

prvningar samt frslag fr en mjukare ekonomiskpolitik. Men fokus i valkampanjen kommer att bliekonomisk utveckling och arbetsmarknadsfrgor.


11/23


11

Litauen

Brcklig vndning Ute ur recessionen

Problem med offentliga finanserna Stigande arbetslshet

Litauens ekonomi krympte ordentligt 2009. Inhemskefterfrgan drabbades vrst, medan exporten klaradesig bttre. I r vntar vi oss att ekonomin vxer tackvara stigande export. Konsumtionen kommer att varaterhllen d arbetslsheten troligen fortstter att stigaoch hushllens inkomster falla. Offentliga finanser r iett anstrngt lge men frbttras av regeringens starkatagande till en tstramande finanspolitik.

Real BNP fll med 15 procent 2009. Samtliga sektoreruppvisade negativ utveckling, frutom jordbruk.Utvecklingen var emellertid inte jmn under ret. Detstarkaste BNP-fallet och den allvarligaste nedgngeninom tillverkningsindustrin, detaljhandeln och trans-port intrffades under frsta halvan av ret. Bdetredje och fjrde kvartalet vxte BNP i kvartalsmssigatermer med 1,0 respektive 0,5 procent. Tillverknings-industri och transportsektorerna var ocks i bttreskick n under frsta delen av ret, vilket ven indika-torer p kapacitetsutnyttjande och fretags- ochkonsumentfrtroendet var.

Inhemsk efterfrgan fll med nstan en fjrdedel ochinvesteringar med 39 procent. Trots nedgngen iinhemsk efterfrgan, frbttrades nettoexporten vilketi betydande utstrckning mildrade BNP-fallet. I bygg-sektorn fll produktionsvolymen med 43 procent2009. Huspriser fll med 31 procent under frra retoch med 39 procent sedan toppen i december 2007.De flesta marknadsaktrerna tror att huspriser ochhyror fr bostder och kommersiella lokaler nyligenhar bottnat. Vi vntar oss att fastighetspriserna stabili-seras under 2010.

Ljusare tillvxtutsikterVi reviderade upp vr BNP-prognos i december 2009och vntar oss att real BNP vxer med 1 procent 2010

och 4 procent 2011. Exporten r positionerad fr attleda terhmtningen, men ven baseffekter kommeratt spela en stor roll. Nedgngen i konsumtion bedmsbli mildare n 2009, samtidigt som investeringar kan

komma att ka ngot.Vid slutet av 2009 visade exporten klara tecken pterhmtning, framfr allt frsljning av tr, papper,mbler, plast, gummi och kemiska produkter. Detstrsta hotet mot ett uppsving i exporten r risken frsvagare utlndsk efterfrgan, speciellt i Euro-zonen.Konkurrenskraften har frstrkts kraftigt under 2009till fljd av interndevalveringen. Priserna fr industri-varor p exportmarkanden fll med i genomsnitt 19procent 2009, det strsta fallet inom EU. Valutorna imnga lnder bland Lettlands handelspartners utanfrEuro-zonen (Ryssland, Polen, Vitryssland och USA)

strktes ocks mot litas under vintern, vilket kadedeprecieringen av den reala effektiva vxelkursen.

I brjan av 2010 pverkades dock konkurrenskraftenter av kade elpriser (upp 20 procent) efter att krn-kraftverket Ignalina stngts. Den del av fretagenstotala kostnad som bestr av el r dock relativt liten ide flesta fretagen. Fr de strsta fretagen mildraskostnadschocken av mjligheten att kpa elektricitetp den litauiska elbrsen, som lanserades i brjan av

2010. Trots det var chocken fr trvaru-, pappers-och mbelindustrierna ptagbar. Dlig tillgng tillkrediter hll ocks tillbaka uppgngen i export. Vivntar oss fortsatt depreciering av den reala effektivavxelkursen 2010 som ett resultat av den fortsattaapprecieringen av valutorna i steuropa, den svagareeuron och deflationistiska lnesnkningar. Tidigaretapp i konkurrenskraft kommer att mer eller mindreterstllas.

Hgre elpriser bidrog med 0,9 procentenheter till KPI-inflationen i januari 2010. Borttagandet av subventio-nen fr biobrnslen i samma mnad, det planerade

borttagandet av moms-subventionen fr uppvrm-ningskostnader frn och med september 2010, dyrareelektricitet och stigande oljepris kommer att ge ettkostnadsdrivet inflationstryck i r. Dock r inget

rlig procentuell frndring

BNP och inflation

BNP HIKPKlla: Statistics Lithuania, SEB

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

-15

-10

-5

0

5

10

15

-15

-10

-5

0

5

10

15Prognos

SEB

rlig procentuell frndring, lpande priserExport och real effektiv vxelkurs

Export (v axel)Real effektiv vxelkurs (h axel)

Klla: Statistics Lithuania, Bank of Lithuania

Jan May Sep Jan May Sep Jan May Sep Jan May Sep06 07 08 09

-20

-10

0

10

20

30

-40

-20

0

20

40

60


12/23


12

Litauen

efterfrgedrivet inflationstryck att vnta p grund avdet nedtryckta inhemska efterfrgelget. Vi vntar ossatt priserna r ofrndrade 2010 och att de stiger med2 procent 2011.

De smrtsamma konsekvenserna av interndevalvering-en har inkluderat bde snkta genomsnittliga lner ochlgre sysselsttning. Fjrde kvartalet 2009 fll lnerna8,7 procent i rstakt. Antalet heltidsanstllda fll med15 procent under ret, och fallet i mnadsln summe-rar till 22,3 procent fjrde kvartalet 2009. Arbetslshe-ten steg kraftigt till 13,7 procent som rsgenomsnitt2009; upp frn 5,8 procent 2008. Den strsta delen av

jobbtappet gde rum under frsta kvartalet 2009;under andra halvan av 2009 avtog kningen av antaletanmlda arbetslsa. Dliga sysselsttningsmjligheterstimulerar en ny vg av emigration, framfr allt bland

unga, vilket kommer att hmma lngsiktiga tillvxt-mjligheter.

Vr prognos r att arbetslsheten stiger till i snitt 16,5procent 2010 och 17 procent 2011 samtidigt somBNP-tillvxten r lgre n potentiell. Lnerna fallersamtidigt med ca 1 procent 2010 fr att drefter stigamed 3,5 procent 2011.

Fortsatt finanspolitisk konsolideringTill fljd av recessionen fll statens inkomster (exklu-sive EU-medel) med 25 procent 2009. Fr att f nerunderskottet har regeringen hjt skatter och minskatutgifter 2009. Budgeten fr 2010 r ocks terhll-sam. Utgifterna kommer att stiga med 2 procent;exklusive EU-medel faller utgifterna med 5 procent.

I januari 2010 bekrftade EU-kommissionen att Litau-en har vidtagit ndvndiga tgrder fr att motverkafrsvagningen av de offentliga finanserna. I och meddet godkndes ven en flytt av tidsgrnsen fr nrkorrigeringen av det verskjutande underskottet ska

ha skett frn 2011 till 2012. S&P och Fitch har ocksfrbttrat utsikten fr Litauens statsupplning frnnegativ till neutral tack vara landets finanspolitik.

Offentliga sektorns skuld som andel av BNP nra pdubblerades frn 16 procent av BNP till till 29 procent2009. Skuldkvoten var trots det bland de lgsta i EU.Mer n 60 procent av statens upplning 2009 var i

utlandet, bland annat tv emissioner av euro-obliga-tioner. I r kommer landet att fortsatt finansiera un-derskottet i statskassan frn privata kllor. I februaridrog staten in 2 miljarder USD genom den strstaemissionen av euro-obligationer hittills. Priset varfortsatt hgt; rntan blev 7,625 procent.

Regeringens ml r att f ner underskottet till 8,1procent av BNP 2010, 5,8 procent 2011 och 3,0procent 2012. Det innebr att statens skuldkvot kom-mer att n 37, 40 and 41 procent av BNP respektiver. Detta scenario skulle gra det mjligt fr Litauenatt infra euron 2014; finansdepartementet ser det

som ett realistiskt datum. Vr bedmning r att detfinns en risk fr att finanspolitiken inte blir lika tstra-mande som regeringen, skisserar p p g a parlaments-valet i oktober 2012.

Socialfrskringsfonden (Sodra) r nu den svagalnken fr de offentliga finanserna. Till fljd av fallan-de sysselsttning och frsmrad ekonomisk situationfr hushllen s har Sodras underskott kat drama-tiskt de senaste kvartalen. Regeringen diskuterar nunra frestende reformer av socialfrskringssyste-met som ska ka dess inkomster och frbttra kon-trollen av utgifterna. Det kommer dock att ta en tid

innan en reformering av socialfrskringssystemet frpositiva effekter p fondens finanser.

Regeringskoalitionens beslutsamhet blir mer och mertestad. En av de mer politiskt smrtsamma beslutenvar att minska bidrag till ldre och handikappade med5-10 procent frn och med 2010. ven taket frarbetslshetsersttning minskades till en relativt lgniv. Dessa beslut har skadat koalitionens popularitet. andra sidan var stdet fr premirminister Kubiliusparti Homeland Union i brjan av 2010 i en opinions-underskning det nst strsta. I vilken takt ekonominterhmtar sig kommer att bli en viktig faktor

koalitionens verlevnad.Regeringens ekonomiska stimulansplan implementerassakteliga (t ex s har inte renoveringen av ldre bost-der nnu brjat) till fljd av byrkrati. Frn och med2010 snktes skatten p fretagsvinster.

Atmosfren i finanssektorn har lttat markant vervintern. Marknaden har applderat regeringens rejlafinanspolitiska konsolidering. Interbankrntor fll tillrekordlga niver till fljd av ett verutbud av likviditeti litas och en minskad riskpremie fr valutan.

Arbetslshet och lner

Arbetslshet, procent (v axel)Lner, rlig procentuell frndring (h axel)

Klla: Statistics Lilthuania, SEB

01 02 03 04 05 06 07 08 09

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20,0


13/23


13

Polen

Vlpositionerat men stats-finansiella utmaningar Mttfull finanspolitisk tstramning Inhemsk efterfrgan hakar i exportuppgng

Zlotyn strks inflationstrycket lttar

Polen har klarat den vrldsomspnnande kreditkrisenoch recessionen klart bttre n de flesta lnder. Detvar den enda ekonomin i EU som visade tillvxt i fjol;BNP kade med 1,7 procent - i linje med vra progno-ser sedanNordic Outlooki september.

Flera fundamentala faktorer ligger bakom denna

motstndskraft: Moderat skuldsttning i privat sektor.Sett i ett stperspektiv beskedlig exponering i utlnd-ska valutaln; ca en tredjedel av de totala lnen mot tex 50-75 procent i Ukraina, Ungern, Litauen, och mern s i Estland-Lettland. Detta har i sin tur medverkattill att banksystemet r i bttre skick n p flera andrahll. Drtill ska lggas en konkurrenskraftig export-sektor, som delvis fick std av superdeprecieringenav valutan fr drygt ett r sedan.

Nmnda faktorer spelar Polens konjunkturutveckling ihnderna ven framgent. Behovet av privat skuldan-passning r mindre n i andra stlnder. Bankernaskreditgivning har fr frsta gngen efter krisen brjattina upp i vinter, tminstone gllande bostadsln ochfretagskrediter medan villkoren r fortsatt tajta frnya konsumentkrediter till fljd av frsmrad kvalitetp lneportfljerna. Vr bedmning r ocks attexporten tl den trendmssiga zloty-terhmtning somskett sedan frra vren och som vntas fortstta.

Dremot brottas Polen likt andra lnder med statsfi-nansiella problem, efter en snabb frsmring. Budget-underskottet nstan frdubblades till ca 7 procent avBNP 2009. Offentliga skulden, som varit stabil undermnga r, har stigit snabbt frn 45 procent av BNP2007 och r i r p vg mot den konstitutionella grnsp 55 procent av BNP som utlser en tuffare finans-politisk tstramning. Regeringen har mot denna bak-grund redan i vinter brjat strama t budgeten genomatt infra utgiftstak fr de diskretionra posterna samtbl a skra i pensioner.

Vi tror att den finanspolitiska tstramningen blir tmli-gen mild ven president- och parlamentsval 2010-2011 talar i denna riktning men att den i kombinationmed positiva inkomst- och utgifteffekter via kadekonomisk tillvxt rcker fr att klara 55-grnsen,tminstone i r. Regeringen vntas ocks driva p denplanerade privatiseringsprocessen fr att klara skuldni-

vn. Fr att kvala in till Euro-zonen mste dessutomden offentliga skulden p ngra rs sikt hllas under60 procent av BNP. Enligt vr bedmning sker intrdet2014-2015. Efter tidigare verambitisa tidsplaner fr

euron, slopade regeringen i hstas mldatum. Finans-ministern deklarerade nyligen att ett trovrdigt nyttml kan sttas inom tv-tre r. Den ekonomisk-politis-ka frdriktningen i stort vntas inte frndras av ett

eventuellt presidentskifte i hstens val. Tvrtom kandet pskynda reformprocessen.

Sentimentsindikatorer pekar p fortsatt konjunkturfr-bttring, trots att de statsfinansiella problemen accen-tuerats och att regeringen brjat vidta tgrder. Baro-metrarna har strkts gradvis i alla delbranscher sedanbottennoteringarna frra vren; i finanssektorn hardock upptrrelsen varit blygsam, detsamma gller frbyggindustrin dr uppgngen startade frst i hstas.EU-kommissionens mnadsbarometer - som till 80procent bestr av olika fretagsenkter och resterande20 procent av en hushllsbarometer r nu uppe p

historisk snittniv.

Vr prognos r att BNP-tillvxten kar till 3,5 procenti r, fr att nsta r hamna p 4,5 procent, vilket rstrax ver potentiell tillvxt. Hittills har konjunkturupp-gngen, som startade i mitten av 2009, frmst drivitsav kad nettoexport samt offentliga investeringar, menven en hygglig konsumtionsutveckling. Exportenfrblir en positiv kraft i r d efterfrgan frn Euro-zonen strks. Trenderna i ekonomin kommer dock att

g mot en bredare sammansttning av BNP-tillvxten.Under 2010 blir fretagens lageruppbyggnad en viktigkomponent samtidigt som det blir en viss svacka ikonsumtionstillvxten p grund av en viss tstramningi finans- och penningpolitiken i ett lge dr arbets-marknaden fortfarande frsvagas.

Exporten mtt i lpande priser och rstakt brjade terka redan vren 2009. Samtidigt lg importen kvar pminustal ret ut, med en tendens till terhmtning frstmot slutet av ret. Fljden av denna utveckling blev atthandelsbalansunderskottet minskade kraftigt i fjol,ngot som ven bidrog till att tydligt dmpa bytesba-

lansunderskottet. Underskottet i bytesbalansen liggerkvar p en mttlig niv, ven om det svller i sprenav en kad inhemsk efterfrgan 2011.

Index resp rlig procentuell frndringSentimentindikator och BNP-tillvxt

BNP, kvartalsdata, fasta priser (h axel)EU-kommissionens sentimentindikator (v axel)

Klla: DG ECFIN, Central Statistical Office

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

125


14/23


14

Polen

Kvardrjande effekter av tidigare zloty-frsvagningbidrar till att hlla tillbaka handelsunderskottet, ngotsom i sin tur r bra fr frtroendet fr polsk ekonomi.

Zlotyn fll i reala termer med 30 procent mellan juli2008 och februari 2009, den skarpaste nedgngen pkort tid de senaste 20 ren. Polens valuta drogs ngot ofrtjnt sett till den fundamentala situationen -med i fallet i den vrsta globala marknadsturbulensen.I en drp fljande mer utdragen vg av allmntvxande riskaptit har zlotyn strkts och tertagitknappt halva nedgngen. Sett i ett mer lngsiktigtvrderingsperspektiv ver 2000-talet innebr dettabara att valutan blivit relativt normalt prissatt. Vi

frutspr en viss ytterligare real appreciering p basisav relativa tillvxtfrdelar och frvntade kadeinflden av bl a utlndska direktinvesteringar. Men viser inte detta som ngot strre hot mot konkurrens-kraften. Lnetrycket i industrin totalt sett har ocksdmpats ptagligt under vintern och lnetillvxtenfrblir mttlig det nrmaste ret.

Arbetslsheten har stigit det senaste dryga ret, meninte p ngot dramatiskt stt. P senare tid har dock

uppgngen varit ngot snabbare n vi rknat med ochvi hjer drfr nivn fr toppen, till 15 procent isommar. Industrin t ex planerar fortfarande frytterligare nedskrningar om n ej lika utbrett som i

Mdr zloty, 3-mn glidande medelvrdeMinskat minus i utrikeshandeln

Bytesbalans HandelsbalansKlla: National Bank of Poland

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

hstas. Hushllen rknar ocks fortfarande med attarbetslsheten ska stiga p tolv mnaders sikt, menven hr har de vrsta farhgorna dmpats.

Inflationen har under det senaste ret stadigt pendlatmellan 3-4 procent, ofta i verkant av centralbankensml p 2,5 procent +/-1 procentenhet. I februarihalkade inflationen dock tillbaka ngot, till 2,9 procent.Dessutom har hushllens inflationsfrvntningarfortsatt att mattas av, en trend sedan slutet av 2009.Vr bedmning r att pristrycket lttar ytterligare pkort sikt till fljd av baseffekter under vren samt enapprecierande valuta som hller tillbaka importpriser-na. Drtill finns fortfarande betydande lediga resurser iekonomin i r. Sammantaget hamnar inflationen p igenomsnitt 2,5 procent i r och 2,7 procent nsta r.

Med avtagande inflationstendenser och en apprecie-rande zloty har centralbanken - som planenligt fick enny penningpolitisk direktion i februari - utrymme attvnta nnu ngot kvartal med en frsta rntehjning.Styrrntan har i tta mnader legat orrd p 3,5procent.

Samtidigt har nog centralbanken brjat fingra pavtryckaren. Den senaste inflationsrapporten i februarivisade en prognos som sade att inflationen skulle vara

i genomsnitt 3,5 procent 2012.

EUR/PLN resp Index 100=2005, mnadsdataZlotyn terhmtar sig efter raset

EUR/PLN (v axel)Real effektiv vxelkurs jmf 58 lnder (h axel)

Klla: Reuters EcoWin, BIS

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

80

85

90

95

100

105

110

115

120

1253,00

3,25

3,50

3,75

4,00

4,25

4,50

4,75

5,00

5,25

rlig procentuell frndring resp % nivInflation och styrrnta

KPI (v axel) Styrrnta (h axel)Klla: Central Statistical Office, Reuters EcoWin

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-2,50,02,55,07,5

10,012,515,017,520,022,525,027,5

0123456789

101112


15/23


15

Ryssland

Uppgng frn lg niv Rysk ekonomi har vnt

Rvarupriser stdjer terhmtningen Arbetslsheten toppar i mitten av ret

Den ryska konjunkturen har vnt. Det kraftiga BNP-fallet 2009 7,9 procent har bromsats upp. Mttsom rstakt var nedgngen sista kvartalet 2009 klartlgre n tidigare under ret. Indikatorer pekar p attindustrikonjunkturen tar fart och att BNP nu brjatvxa. Vi rknar med att BNP kar 5,0 procent per r2010 och 2011. Fjolrets BNP-fall blev djupare nunder krisret 1998. Utgngslget r dock i dagslgetbttre; den ekonomiska och politiska stabiliteten r

bttre, statsskulden r lg, statsfinanserna, valutare-serven och bytesbalansen r starkare. ven om bud-geten visar underskott s bedms den vara underkontroll.

Framver gynnas tillvxten av rvarupriser, kapitalfl-den, finanspolitisk stimulans och lagercykeln samtidigtsom inhemsk efterfrgan endast lngsamt strks. Detfr Ryssland viktiga oljepriset pendlar nu runt 70 till80 dollar per fat prognosen bygger p ett oljepris2010 och 2011 p 75 dollar per fat, vilket kan jmf-ras med regeringens antagande om ca 60 dollar. Ris-ker i prognosen r frmst om oljepriset skulle falla,om global riskaptit gr att kapital ter fldar ur landetoch om inflationen ter vnder uppt.

Arbetslsheten vntas toppa p knappt 10 procent isommar; mtt som rsgenomsnitt blir arbetslsheten9,6 procent i r. Finanspolitiken har mildrat krisen ochbudgetunderskottet kade till nra 6 procent av BNPfrra ret. Ett oljepris ver regeringens prognos ochminskade stimulanser gr att budgetunderskottet fallertillbaka till 5 procent i r och 4 procent 2011.

terhmtning i rKrisen i Ryssland i slutet av 1990-talet fljdes av tio r

med mycket god tillvxt; i genomsnitt 5-10 procentper r. Lediga resurser, kapitalinflden, kreditexpansi-on och statliga oljeinkomster som mjliggjorde enexpansiv finanspolitik lyfte tillvxten till ver potentielltakt. Tv saker som drev tillvxten kapitalinfldenoch hgt oljepris vnde 2008. Inflationen steg 2007-2008 vilket ven kunde ses som ett tecken p att delediga resurserna i ekonomin tagit slut och ersatts avverhettning. Fallande oljepris och kapitalflden,tillsammans med den globala krisen, bidrog till ettkraftigt BNP-fall 2009.

Vi bedmer att Rysslands ekonomi kommer att vxa i

god takt de kommande ren, ven om tillvxten 2010och 2011 kommer att vara lgre n de 7-8 procentsom gllde innan krisen; det kommer att ta tid attterta frlorad mark. Bytesbalansen som de senaste

ren visat stora verskott fll tillbaka ngot till 3,5procent av BNP frra ret. Vi vntar oss att den fallertillbaks ngot ytterligare, till 3 procent av BNP, 2010och 2,5 procent 2011. Valutareserven fll med som

mest ca 25 procent under frsta halvan av frra retmen tertog ca hlften av tappet under hsten ochuppgr till ca 400 mdr USD.

Inhemsk efterfrgan, tillverkningsindustrin och exportdrabbades hrt av nedgngen i internationell konjunk-tur. Offentlig konsumtion vxte dock svagt och bidrogtill att dmpa fallet i efterfrgan. ven importen fllkraftigt snabbare n exporten vilket bidrog till atthlla uppe nettoexporten och bytesbalansen.

Under andra halvan av 2009 brjade indikatorer inombl a industri, handel och finans att frbttras och

ligger nu ver nollstrecken vilket indikerar positivtillvxt. Byggsektorn slpar dock fortfarande efter.

Industriproduktionen minskade frra ret; underjanuari till oktober fll produktionen mtt som rligfrndring med tvsiffriga tal. Mot slutet av frra retkom dock en vndning; i november och december varproduktionen i stort sett ofrndrad vilket till stordel kan frklaras av baseffekter, samma mnader ettr innan var svaga. I januari i r steg industriproduk-tionen med 7,6 procent vilket talar fr att vi kommer

NettotalUppgng i ledande indikatorer

ByggFinans

IndustriTjnster

Handel

Klla: Federal State Statistics Service, Oesterreichische Kontrollbank AG

Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q107 08 09 10

-50

-25

0

25

50

75

100

-50

-25

0

25

50

75

100

Industriproduktionen terhmtar sig

Industriproduktion, rlig frndring (v axel)Oljepris (Brent), USD/fat (h axel)

Klla: Federal State Statistics Service, Reuters EcoWin

03 04 05 06 07 08 09

2030405060708090

100110120130140

-30-25-20-15-10-505

1015202530


16/23


16

Ryssland

att se en relativt god BNP-utveckling i r. Industripro-duktionen stiger med 7-8 procent i r och ngot sva-gare nsta r.

ven inkpschefsindex (PMI) pekar p att Rysslandsekonomi har vnt. Den sammanvgda indikatorn frtillverknings- och tjnstesektorerna pekar p att BNPter brjade vxa i november 2009. Indikatorn harsedan dess lega still ngra enheter ver 50-strecketvilket ses som brytpunkten mellan positiv tillvxt ochBNP-fall. PMI fr servicesektorn har legat ver 50-strecket i sju mnader, men har fallit tillbaka de senas-te mnaderna p g a svag arbetsmarknadskomponent.Gemensamt fr de bda underskningarna r att det rde mer framtblickande delar som r positiva, och attarbetsmarknaden r svag.

Arbetslsheten toppar i sommarArbetslsheten steg kraftigt under slutet av 2008 ochbrjan av 2009. Drefter fll den tillbaka ngot undermitten av 2009 fr att ter stiga till 9,2 procent i

januari i r. Orsaken till utvecklingen under 2009 rsvrbedmd. BNP och produktion utvecklades svagt,samtidigt som arbetslsheten minskade. Anledningenkan vara ssongseffekter samt att effekten p arbets-lsheten r svrregistrerad p g a den informella ochsvarta sektorn som inte fngas upp i statistiken.

Vi rknar med att arbetslsheten fortstter att stiga

ngot frn 9 procent och toppa p knappt 10 procentunder sommaren. ven om lediga resurser byggts uppunder frra ret s bedmer vi att arbetslshetendrefter brjar falla till strax ver 9 procent i slutet av2010. Mtt som rsgenomsnitt hamnar arbetslshetenp 9,6 procent och 8,1 procent 2011.

Den nominella och reala lnekningstakten minskademarkant frra ret. Fallet mattas av ngot i slutet avret, till stor del p g a baseffekter. Framver, nrutvecklingen jmfrs med den lgre nivn efter dekraftiga fallen i slutet av 2008 och brjan av 2009,kommer reallnerna att utvecklas svagt positivt. Denlgre inflationen gr att lgre n tidigare rs nominellalnekningar framver ger viss reallnekning.

Den kande arbetslsheten och fallande reallner hargjort att hushllen hller igen p konsumtionen. Efteratt ha fallit under frsta halvan av 2009, kade detalj-handelns omsttning (i volym) ngot under slutet av2009 och brjan av 2010. ven om lnefallet brom-sats upp, och arbetslsheten r nra sin topp, finnsdet inget som talar fr att hushllens konsumtionkommer att dra BNP-tillvxten i r. Hushllen r vis-serligen lgt skuldsatta i dagslget, men terhllsamkreditgivning och fortsatt stor ekonomisk oskerhetgr att hushllen hller igen och att privat konsumtionutvecklas svagt i r. Utlningen till hushll och fretagfll i januari 2010, vilket kan jmfras med en 75-procentig kning i utlndsk valuta och 30-procentig

kning i lokal valuta ett r innan; vi vntar oss attkreditgivningen gradvis lttas upp fr bde hushll ochfretag, men kningstakterna innan krisen inte ter-kommer under prognosperioden. Nsta r, nr arbets-

lsheten faller tillbaka och oskerheten minskar, vn-tas privat konsumtion ter ge positivt bidrag till BNP-tillvxten.

ven investeringarna terhmtar sig lngsamt. Givetde lediga resurser som finns i ekonomin efter BNP-fallet r detta inte ovntat. P sikt r det dock viktigtatt investeringarna kommer igng igen fr att mjlig-gra framtida produktionskningar utan verhettning-stendenser.

Inflationen faller

Det lga resursutnyttjandet i ekonomin under prognos-perioden innebr ven att inflationstrycket i ekonominminskar. Efter att inflationen fallit tillbaka frn myckethga niver efter krisen 1998 har priskningarna desenaste ren pendlat mellan ca 8 och 15 procent perr. Inflationen toppade i mitten av 2008 p ca 15procent. Faktorerna som drev upp inflationen innankrisen, s som hgt resursutnyttjande, hga mat- ocholjepriser, stora reallnekningar och hg penning-mngdstillvxt har till stor del fallit bort. Efter eninflationstopp 2008 har inflationen under 2009 gtt nertill nra den lgsta rliga kningstakten p 10 r;inflationen var i januari 8,0 procent jmfrt med janua-

ri ret innan.

Krninflationen utvecklades frra ret i linje medinflationen, men fll kraftigt jmfrt med KPI i januari.Producentpriserna p mnadsbasis har utvecklatssvagt den senaste tiden. P g a baseffekter steg de prsbasis i slutet av 2009 och brjan av 2010 d svagasiffror frn rsskiftet 2008/2009 fll ur tolvmnaders-talen. Vr bedmning r att producentpriserna kom-mer att ka i mttlig takt framver. Inflationen faller

tillbaka ngot ytterligare till 7 procent i r och 7,5procent 2011.

rlig procentuell frndringInflationen p vg ner trots hga PPI-tal

Inflation (v axel) Producentpriser (h axel)Klla: Federal State Statistics Service

05 06 07 08 09 10-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17


17/23


17

Ryssland

Styrrntan kan falla ngot ytterligareI februari i r snkte centralbanken styrrntan medytterligare 25 punkter. Sedan senaste toppen harcentralbanken snkt rntan elva gnger frn 13 pro-cent till dagens 8,5 procent. Den svaga ekonomin gratt trycket p centralbanken att fra en expansivpenningpolitik r stort. Ledig kapacitet, kad arbets-lshet, fallande inflation och fallande utlning till hus-hll och fretag talar fr att centralbanken utan attriskera att inflationen tar fart kan snka ngot ytterli-gare p kort sikt. Centralbanken har en svr uppgiftatt dels hlla inflationen under kontroll, dels hindravalutan att appreciera fr mycket.

Rubeln har strkts det senaste ret, och kommer attfortstta att appreciera ngot framver. Utvecklingenr dock, frutom olje- och rvarupriser och realeko-

nomis utveckling, knslig fr utvecklingen av globalriskaptit generellt. Vr bedmning r att rubeln strksfrn runt 30 USD/RUB till 28 i slutet av ret och 27 islutet av 2011. EUR/RUB strks under ret till 36,4och ngot ytterligare till 33,8 vid slutet av 2011. Frvalutakorgen som sedan i februari 2007 bestr av 55procent USD och 45 procent EUR strks rubeln till31,8 i slutet av i r och till 30,0 i slutet av 2011 jm-frt med 36,1 i slutet av frra ret. Fallet i real effek-tiv vxelkurs 2008/2009 r till ca tv tredjedelar terta-get. Hga rvarupriser gynnar Ryssland till stor del,samtidigt drabbas den internationellt konkurrensutsattaicke-rvarubaserade industrin av en fr stark rubel. En

starkare rubel kan innebra problem fr rysk exportin-dustri framver.

Ekonomin terhmtar sig nu samtidigt som det frRyssland s viktiga oljepriset hller sig p en niv verantagandet i budgeten. Det gr att trycket p en fi-nanspolitisk tstramning blir mindre akut, vilket karsannolikheten fr ett stabilt std fr regeringen. Fren positiv utveckling p sikt terstr dock mngaproblem fr att ka tillvxtpotentialen i rysk ekonomi.

verskottet i statsbudgeten om ca 4 procent av BNP2008 vndes frra ret till ett underkott p nra 6procent av BNP. Jmfrt med andra G20-lnder harRyssland spenderat mycket fr att mildra effekterna

av krisen. Satsningarna inkluderar kade utgifter frfrsvar och skerhet, lgre fretagsskatter och ln tilloch rekapitalisering av banksektorn. Det r av viktframver att stimulanser tertas och att underskottet

minskar till maximalt det medelfristiga mlet om attunderskottet exklusive oljeinkomster ska vara maxi-malt knappt 5 procent av BNP. Statsskulden, sominnan krisen nstan pressats ner till 5 procent av BNPstiger ngot i r och nsta r, men stannar under 10procent av BNP.

Finanspolitiken kommer att behva stramas t ngot,samtidigt som utrymmet framver fr diskretionrpolitik kommer att bli mindre i och med att tillvxten

de nrmsta ren vxlar ner frn de hga tillvxttaleninnan krisen. Fr att frbttra ekonomins funktions-stt och hja potentiell BNP-tillvxt br reformergenomfras. I dagslget r Ryssland alltfr beroendeav rvarupriser. vriga sektorer skulle gynnas av bl abttre konkurrens, stabilt rttsvsende, bttre infra-struktur och bttre utbildningssystem. En risk r attkrismedvetenheten hos den politiska ledningen ochbefolkningen inte ftt fste i och med den snabbaterhmtningen och att reformtrycket i och med detinte r starkt nog fr att leda till strre frndringarinom dessa omrden.

Ngot starkare rubel

EUR/RUB USD/RUBKlla: Reuters EcoWin

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

22,5

25,0

27,5

30,0

32,5

35,0

37,5

40,0

42,5

45,0

47,5

22,5

25,0

27,5

30,0

32,5

35,0

37,5

40,0

42,5

45,0

47,5

ProcentStyrrntan faller

Styrrnta (v axel)6-mn interbankrnta (h axel)


sep06

jan07

maj sep jan08

maj sep jan09

maj sep jan10

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0


18/23


18

Ukraina

Botten r ndd Indikatorer och industriproduktion

terhmtar sig

Politiska oskerheten minskar

IMF:s stdln terupptas innan sommaren

Ukrainas BNP-utveckling frra ret var bland devrsta i hela vrlden; BNP fll med 15 procent. Poli-tisk turbulens infr presidentvalet i januari-februari2010 frvrrade den finansiella och realekonomiskakrisen. Att den nya presidenten Janukovitjs Regioner-nas Parti snabbt lyckades samla majoritet i parlamentetoch drmed undvika nyval innebr att den politiskaoron har minska. Ljusglimtar i ekonomin r att indika-

torer har bottnat, framfr allt fr industrin. Industri-produktionen har vnt och valutadeprecieringen stttarexportindustrin. Samtidigt har hushll och fretag med stora ln i utlndsk valuta drabbats av deprecie-ringen. Frra rets kraftiga BNP-fall vnds i r ochBNP vxer ter med 3,5 procent; investeringar ochhushllens konsumtion hller tillbaka tillvxten. Nstar tar tillvxten fart ngot och kar med 4,5 procent.

Industriproduktion fll kraftigt under slutet av 2008

och frsta halvret 2009. terhmtningen under andrahalvan av 2009 har varit kraftig, om n frn lganiver, vilket syns bde i indikatorer och faktisk pro-duktion. De senaste mnaderna har industriproduktio-nen kat med ca 10 procent i rstakt vilket r i linjemed kningstakten innan krisen. Indikatorn fr indu-striproduktionen ligger dock lgre n innan krisen ochhar planat ut de senaste mnaderna. Det finns dockanledning att tro att produktionen kommer att kaframver, frmst till fljd av kad internationell efter-frgan. Den fr Ukraina viktiga produktionen av stl,som svarar fr 40 procent av exporten, har terhmtatsig under frra ret, men ligger fortfarande ca 30

procent under nivn innan kraschen 2008. terhmt-ningen i vrldsmarknadspriserna fr stl pverkarproduktionen och exporten positivt. Frra rets ver

20-procentiga fall i industriproduktion vnds i r till +9procent.

Exporten minskade kraftigt frra ret; tredje kvartaletvar tappet drygt 40 procent i rstakt. Importen flldock n mer vilket frbttrade bytesbalansen somfrra ret bara blev svagt negativ. Lg inhemsk efter-frgan och svag valuta kommer att hlla tillbaka im-porten ven framver, samtidigt gynnar den svagavalutan exporten vilket talar fr en frbttring avhandels- och bytesbalansen ven framver.En osker-het fr utrikesbalansen r priset p importerad ryskgas som svarar fr knappt en femtedel av all import.

Inhemsk efterfrgan var tidigare gynnad av kraftigkreditexpansion, till stor del i utlndsk valuta. 2007-2008 lg kreditkningen p i snitt runt 70 procent perr, i utlndsk valuta nnu hgre. Frra ret fll k-ningstalen kraftigt och var i slutet av ret nere psvagt negativa tal. Kreditfrsrjningen terhmtar sigs lngsamt att det kommer att hmma hushllensefterfrgan och industrins investeringar framver.Arbetslsheten har samtidigt kat kraftigt och lnernautvecklas svagt vilket pressar hushllens kpkraft;

detaljhandeln fll med nra 20 procent frra ret ochvntas utvecklas svagt framver. Frst i slutet av2010 ljusnar det fr inhemsk efterfrgan.

NettotalSvag frbttring av ledande indikatorer

Totalt Bygg Finans IndustriKlla: Oesterreichische Kontrollbank AG

Q1 Q3 Q2 Q4 Q2 Q407 08 09 10

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

-75

-50

-25

0

25

50

75

100

rlig procentuell frndringKredittillvxten minskar kraftigt

Totalt Lokal valuta Utlndsk valutaKlla: National Bank of Ukraine

01 02 03 04 05 06 07 08 09

-20-10

0102030405060708090

100110

-20-10

0102030405060708090

100110

rlig procentuell frndring

Industriproduktionen driver BNP

BNP Industriproduktion

Klla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30


19/23


19

Ukraina

Kapitalutflden, stora underskott i handelsbalansenoch politisk oskerhet bidrog till en mycket kraftigfrsvagning av valutan, hryvnian, nr den finansiellaoch realekonomiska krisen slog till i slutet av 2008.

Sedan det stora fallet i slutet av 2008 har hryvnianpendlat mellan 8-9 mot USD. Sista kvartalet 2009strktes valutan och ligger nu i den nedre delen av detintervallet och centralbanken har senaste mnadenintervenerat fr att undvika ytterligare appreciering avvalutan. Valutafallet har strkt konkurrenskraften;terhmtningen i industriproduktion; kade rvarupri-ser r positivt fr Ukraina och valutan framver.Hryvnian stabiliserar sig p 8 mot USD, under central-bankens vakande ga.

Presidentvalet i brjan av ret har rtat ut vissa politis-ka frgetecken och koalitionsbyggandet verkar halyckats i och med att Janukovitj och Regionernas Partikonsoliderat sin makt och samlat en majoritetskoalitioni parlamentet och val av ny premirminister; partileda-ren i Regionernas Parti och tidigare finansministernAzarov. Majoritetsbygget underlttades av en lag somantagits dagarna innan som gjorde det mjligt frenskilda ledamter att ing i koalitioner, inte barapartier och parlamentsgrupper. Frutom RegionernasParti bestr koalitionen av tv mindre partier och ettantal oberoende ledamter totalt 235 av 450 ledam-

ter i parlamentet vilket ger en majoritet om n en svagsdan. Ett nyval skulle frsena processen med budge-ten fr 2010 och dessutom skapa ytterligare politiskastrider. Den risken ser drmed ut att kunna undvikas.Den senaste utvecklingen p det politiska planet kom-mer att ge en kad stabilitet i landet och ka mjlighe-ten att genomdriva reformer framver. Presidentenverkar ocks vilja frbttra samarbetet med bde EUoch Ryssland. Givet det geografiska lget kommerUkraina att vara beroende av, och dess ekonomiskautveckling att gynnas av, goda relationer med bdegrannar i st och Vst. Detta kan framver leda tillkade investeringar i Ukraina framver.

Ett fortsatt std frn IMF r ndvndigt framver.Det gr att en viktig frsta prioritet fr en ny regeringr att f igenom en budget fr 2010 som uppfyller

IMF:s krav fr fortsatta utbetalningar. Fr att terupp-ta frhandlingarna med IMF behver Janukovitj upp-fylla krav p bl a minskade energisubventioner. Vibedmer det sannolikt att IMF kan komma att visa

viss flexibilitet i frhandlingarna och slppa eller mild-ra vissa krav och att utbetalningarna kommer igngigen innan sommaren. Stdpaketet frn IMF frnhsten 2008 omfattar 16,4 miljarder dollar, motsva-rande ca 8 procent av BNP. Stdet betalas ut i om-gngar efter det att IMF granskat om kraven frutbetalningarna uppfyllts. Drygt 11 miljarder dollarbetalades ut fram till och med i hstas, d utbetalning-arna frs inne p g a fr stora underskott i budgeten.

En budget i linje med IMF:s krav kommer att varastram de kommande ren, vilket kommer att hlla nereinhemsk efterfrgan, men r samtidigt ndvndig fr

en lngsiktigt hllbar statsfinansiell utveckling. Somflera andra lnder brottas Ukraina med stora budget-underskott. Positivt r dock att underskottet varbegrnsat innan krisen samt att den offentliga skuldeni utgngslget var mycket lg. Underskottet i offentligsektor steg kraftigt frra ret frn 1,2 procent 2008till 8 procent av BNP 2009. I r frbttras saldotngot. ven skulden stiger de kommande ren bdegenom underskott och reformering av banksystemet(som kan komma att kosta 5-10 procent av BNP),och planar ut p runt 40 procent av BNP. Problemetfr Ukraina r mer kortfristigt att skapa trovrdighetfr den ekonomiska politiken.

Interbankrntor fll under senare delen av 2009 ochbrjan av 2010. Marknadens bedmning av sannolik-heten fr att Ukraina ska stlla in betalningarna harocks minskat kraftigt jmfrt med ett r sedan.Ukrainska CDS ligger visserligen fortfarande drygt250 punkter ver Lettland, ner frn ver 1 000 punk-ter i skillnad i november frra ret, men det finnsutrymme fr ytterligare nedgng nr den politiskaoskerheten nu ser ut att skingras. Vr bedmning rfortsatt att risken fr betalningsinstllelse r lg.

Kraftig frsvagning av valutan

USD/UAH EUR/UAHKlla: Reuters EcoWin

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13


20/23


20

Nyckeltal

ESTLAND

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 7,2 9,4 10,0 7,2 -3,6 -14,1 2,0 5,0

Inflation, rsgenomsnitt, % 3,0 4,1 4,4 6,7 10,6 0,2 2,0 3,0Arbetslshet, % 9,7 7,9 5,9 4,7 5,5 13,8 15,0 13,0Bytesbalans, % av BNP -11,3 -10,0 -16,9 -17,8 -9,4 4,6 3,0 -1,0Fin sparande, off sektor, % av BNP 1,6 1,6 2,3 2,6 -2,8 -1,7 -2,5 -2,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 4,9 4,5 3,9 3,5 4,3 6,1 6,5 7,0EUR/EEK, rets slut 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 15,6 15,63-mnaders rnta, rets slut 2,4 2,6 3,9 7,3 7,9 3,1 1,5 3,0

LETTLAND

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 8,7 10,6 12,2 10,0 -4,6 -18,0 -2,8 4,0Inflation, rsgenomsnitt, % 6,2 6,9 6,6 10,1 15,3 3,3 -3,2 1,6Arbetslshet, % 10,4 8,7 6,8 6,0 7,5 17,2 19,9 18,0Bytesbalans, % av BNP -12,8 -12,5 -22,5 -22,5 -12,6 9,4 5,5 2,0Fin sparande, off sektor % av BNP -1,0 -0,4 -0,5 -0,4 -4,0 -9,0 -8,5 -6,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 14,9 12,4 10,7 9,0 19,6 31,3 48,0 59,0EUR/LVL, rets slut 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7Styrrnta, rets slut 3,5 4,0 5,0 6,5 6,0 4,0 3,5 4,0

LITAUEN

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 7,4 7,8 7,8 9,8 2,8 -15,0 1,0 4,0Inflation, rsgenomsnitt, % 1,2 2,7 3,8 5,8 11,1 4,2 0,0 2,0

Arbetslshet, % 11,4 8,3 5,6 4,3 5,8 13,7 16,5 17,0Bytesbalans, % av BNP -7,7 -7,1 -10,6 -14,5 -11,9 0,0 0,5 1,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -1,5 -0,5 -0,4 -1,0 -3,2 -10,0 -8,0 -5,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 19,4 18,4 18,0 17,0 15,6 29,3 37,0 40,0EUR/LTL, rets slut 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,45 3,453-mnaders rnta, rets slut 2,60 2,50 3,80 6,70 9,90 3,90 2,50 3,305-rs rnta, rets slut 3,00 3,10 3,90 4,80 13,10 6,85 4,10 3,80

(p) = prognos


21/23


21

Nyckeltal

POLEN

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 5,2 3,6 6,2 6,8 4,9 1,7 3,5 4,5

Inflation, rsgenomsnitt, % 3,6 2,1 1,0 2,5 4,2 3,4 2,5 2,7Arbetslshet, % 19,0 17,6 14,8 11,2 9,5 11,9 14,0 12,0Bytesbalans, % av BNP -4,0 -1,2 -2,8 -4,7 -5,0 -1,6 -2,0 -3,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -5,7 -4,3 -3,8 -2,0 -3,9 -7,2 -6,5 -4,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 45,7 47,1 47,7 44,8 47,0 49,0 54,9 54,5EUR/PLN, rets slut 4,08 3,86 3,83 3,60 4,12 4,10 3,50 3,40Styrrnta, rets slut 6,50 4,50 4,00 5,00 5,00 3,50 4,00 5,005-rs rnta, rets slut 6,20 5,00 4,98 6,13 5,34 5,91 4,80 5,10

RYSSLAND

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 7,2 6,4 7,7 8,1 5,6 -7,9 5,0 5,0Inflation, rsgenomsnitt, % 10,9 12,7 9,7 9,0 14,1 11,7 7,0 7,5Arbetslshet, % 8,2 7,6 7,2 6,1 6,4 8,4 9,6 8,1Bytesbalans, % av BNP 10,1 11,0 9,5 5,9 6,1 3,5 3,0 2,5Fin sparande, off sektor, % av BNP 4,4 7,4 7,5 5,4 4,1 -5,9 -5,0 -4,0Skuld, offentlig sektor, % av BNP 20,3 14,1 9,1 7,4 6,5 7,3 8,9 8,1USD/RUB, rets slut 27,7 28,7 26,3 24,6 30,5 30,3 28,0 28,0Rubeln mot eurodollarkorg, rets slut 29,3 27,2 29,7 35,4 36,1 33,2 32,3

UKRAINA

2004 2005 2006 2007 2008 2009(p) 2010(p) 2011(p)BNP, % 12,1 2,7 7,3 7,9 2,1 -15,0 3,5 4,5Inflation, rsgenomsnitt, % 9,0 13,5 9,1 12,8 25,2 15,9 12,0 9,0Arbetslshet, % 8,6 7,2 6,9 6,4 6,4 10,0 12,0 11,0

Bytesbalans, % av BNP 6,8 2,5 -1,6 -5,9 -12,9 -1,5 0,0 1,0Fin sparande, off sektor, % av BNP -2,8 -1,7 -0,6 -0,8 -1,2 -8,0 -6,0 -3,5Skuld, offentlig sektor, % av BNP 24,7 17,7 14,8 12,3 20,0 35,0 39,0 43,0USD/UAH, rets slut 5,31 5,02 5,05 5,05 7,80 8,00 8,00 8,00

(p) = prognos


22/23

Ekonomisk Analys tillgnglig p Internet

Nordic Outlook finns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se under Ekonomi, Nyheter & rapporter och Ekono-miska rapporter.

Fr att f tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer fr Merchant Bankings kunder g in pwww.seb.se/research. Hr krvs ett lsenord som r exklusivt fr dessa kunder.

Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga fr att f lsenordet.

Tekniska krav

Merparten av vr analys publiceras i PDF-format (Portable Document Format).

Mjukvaran Adobe Acrobat, som kan lsa PDF-dokument, kan hmtas gratis frn Adobes hemsida: www.adobe.com


23/23

Beijing

Shanghai

New York

So Paulo

Singapor

Moskva

St: Petersburg

Geneve

Nice

London

Paris Luxemburg

Warzawa

Kiev

New Delhi

Tyskland

Estland

Ryssland

Litauen

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Polen

Ukraina

Lettland

Dublin

12

010.0

3

=

=

pb_====~===~=QMM=MMM=~I===R==~K=pb_==~~==

pI=q~====~~=~=b~=i~==i~K=_~=~==~=~==~=kI=r~~==o~I==~===~~==~=~==~=~~=~K=a=PN==OMMV===~~==O=PMU=~===~~=~~==N=PRS=~=K=h=~=~=OM=MMM=~~K=i===pb_==KKK=j=~~I=~==~=~~====~====~===~==~=~==~~~K==

a=~~=~~==~==b=^~K=r=I====~~~=~===~=====~===~I=~==~K==b=~==~~=~~==~~=k=lK=a=~=~~=====~=~===~=b~==pK=f=b~=b~=l=~~=~K=a=====~K=

seb-rapport: konjunkturvändningen börjar i Östeuropa

Documents