Kultur På en helvetesvandring på Konstmuseet

såklartboråsVÅR 2012

Politik Vi vill ha en mer med-mänsklig stad

Omsorg En god man kan bevaka din rätt

Samhälle Ny modell för att ta emot barn

Det är kärlek, rent ut sagt.”Stefan Gustavsson, om varför han och

Marie Götesson vigdes i Stadshuset.

2

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

såklartborås

Det här är en tidning från Borås Stad

Nu är vimer än

104 000boråsare

Lättläst på sidan 18

Ännu mer Lättläst finns på webben: boras.se/saklart

Borås Stad har startat en utredning om effekterna av den nya organisationen. Är den så effektiv som den kan vara?

Pontus och Lotta går på HEHELLvLLLL ETETEHELvETE

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Det var kärlek och längtan i luften – och en del fniss –när Stefan och Marie i hem-lighet blev herr och fru Gustavsson i Stadshuset.

Sidan 4-5

karlek i borås

Sidan 10–11

För smarta lurar

Nu kan du se vad dina barn åt till lunch i skolan direkt i mobilen. En funktion som säkert kan vara till nytta när du står i mataffären och funderar på kvällsmat.

– Att få samma mat två gånger på en dag är sällan populärt. Det här är en jättebra service för både föräldrar och elever, säger Pernilla Landström, områdeschef för Kost och lokalvård i Stadsdelsförvaltningen Väster.

Appen är gratis men det krävs att du har en smartphone för att kunna ladda ner den. Alla menyer finns så klart även att läsa på boras.se.

Skolmatsedel i telefonen!

Grafisk form Charlotte OhlssonAnsvarig utgivare Annica Berg

Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck

Webbplats boras.se/saklart

Nu satsar Borås Stad på att få en hel förskoleavdelning med finsktalande barn.

I fräscha lokaler på Bäckaryds förskola, i närheten av sjuk-huset, kommer en avdelning att öppnas där förhoppningen är stor att enbart finsktalande barn ska gå.

Anmälningstiden gick ut den 29 februari men om du vill att dina barn ska gå på avdelningen, hör av dig till planeringssamordnaren för förskola i din stads-del. Förskoleavdelningen har 20 platser. Satsningen är en del i att Borås Stad är ett finskt förvaltningsområde.

Planeringssamordnare i respektive stadsdelsförvaltning:Öster, Agneta Arvidsson, 033-35 38 57 • Väster, Birgitte Lucasz, 033-35 36 15 • Norr, Marie Iwarson, 033-35 87 53.

Förskola på finska

Vågar se ljust på tillvaron

Ledare

et finns många skäl för oss boråsare att vara stolta över vår stad; vackra naturområden, ett rikt och framgångs-rikt idrotts- och kulturliv, kvalitet som ledstjärna inom skola, vård och omsorg är bara några exempel.

Men vi får aldrig låta stoltheten övergå i högmod utan öd-mjukt hantera den utvecklingsprocess vi befinner oss i.Visst, det ekonomiska läget är tufft för alla kommuner och landsting, det vill jag inte sticka under stol med, men vi får inte göra det svårare genom att bara se svarta moln och förlora vår framtidstro. Borås har vidtagit åtgärder och står väl rustat även när kurvorna inte pekar markant uppåt.

Att Borås nått framgång – till exempel utsetts till årets ung-domskommun och fått pris för årets stadskärna – har vi kunnat glädja oss åt tidigare. Nu kan vi också med stolthet konstatera att framgången fortsätter: Borås är bäst i Sverige på tillgänglig-het för personer med funktionsnedsättning. I den av EU utlysta tävlingen Access City Award utsågs Borås till svensk representant och klassades därmed som bäst i Sve-rige. Då är det inte bara den fysiska miljön som bedöms utan också sådant som att Borås Stad har en certifierat lättläst webb-plats och lättlästa sidor i sin tidning till hushållen.I sammanhanget får man inte glömma det kommunala funk-tionshinderrådet, deras viktiga arbete för kvalitet och hållbar-het är en av grundbultarna i framgången. Från och med årsskiftet gäller de nya reglerna om mentorskap för nyutexaminerade lärare.Som vanligt är Borås i framkant och är först med att teckna mentorsavtal, innebärande att första året i tjänst ska vara ett introduktionsår under erfaren handledning. Det blir inte bara ett stöd för den nyutexaminerade utan är också en utmaning och en möjlighet för mer erfarna lärare att utveckla sin yrkes-roll.

Det går inte att låta bli att nämna några ord om den fantastiska succé införandet av gratis resor för pensionärer under lågtrafik varit. Bedömningen är att hälften av resorna är ”nya” resenärer som getts möjlighet till en enklare och rörligare tillvaro. Men det innebär också ett bättre kapacitetsutnyttjande och på sikt en kostnads-besparing när resandet fördelas över dagen.

Till sist, men inte minst, vill jag hälsa alla nya boråsare hjärtligt välkomna – nu är vi tillsammans över 104 000 boråsare.

3

Ulf Olsson (S)Kommun-styrelsens ordförande i Borås Stad

Nyutbildade lärare får mentorledd inskolning

D

Från och med årsskiftet får alla ny-utbildade lärare som börjar i Borås Stad en mentor under sitt intro-duktionsår. Mentorn är en lärare med lång erfarenhet av både yrket och arbetsgivaren.

Borås Stad var först i landet med att skriva avtal för mentorer i skolan. Mentorerna får ett lönepåslag och något minskad undervisningstid för

att kunna ta hand om sina nya kollegor på bästa sätt.

Genom att introducera de nya lärarna och att öppna för karriär-möjligheter för den med några år i skolan, ökar förutsättningarna för en kvalitetshöjning. Mentorer kom-mer att finnas i alla kommunens skolformer från förskola till gym-nasium.

Kultur På en helvetesvandring på Konstmuseet

såklartboråsVÅR 2012

Politik Vi vill få en mer med-mänsklig stad

Ekonomi En god man ska bevaka din rätt

Samhälle Ny modell för att ta emot barn

Det är kärlek, rent ut sagt.”Stefan Gustavsson

N

V Ö

Läs om öppna förskolan i Kristineberg, multikulturell förberedelse på Bodaskolan och god mat som vässar sin-nen på Vesslan. Sidan 12–17

Borås Stads gymnasieskolor behåller sitt elevunderlag fastän antalet elever i Sju-häradsområdet sjunker.

– Detta visar att Borås Stads gym-nasieskolor är uppseendeväckande framgångsrika, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S).

Antalet sökande elever har minskat med 350 jämfört med förra året. Ändå är antalet förstahandssökande till de kommunala gymnasieskolorna i Borås nästan oförändrat, från 1 453 sökande i fjol till 1 443 i år. Borås Stad får alltså

en ökad andel av de sökande till gym-nasieskolorna i Sjuhärad från 50 till 57 procent. Även i Borås har andelen sökande till kommunens egna gymna-sieskolor ökat. En ökning med fyra pro-cent jämfört med förra året.

– Det är väldigt roligt att våra gymnasie-skolor står sig så väl i konkurrensen. Det är viktigt att eleverna får välja skola själva, och att det då finns bra kommunala alter-nativ, summerar Utbildningsnämndens ordförande Anna Svalander (Fp).

Unga föredrar kommunaltBorås gymnasier lockar 57 procent i Sjuhärad

Lyssna påsåklartborås:

boras.se/saklart

4

kärlek

Redan kvart i tolv smiter Stefan Gustavs-son hem från jobbet som operativ chef för anläggningstransporter på Fraktkedjan Väst i Mönlycke. Hans arbetskamrater tror att han ska packa inför resan till Thailand i morgon men det är inte alls vad han har i tankarna. Väl hemma byter han om till kostym och möts av Marie Götesson, hans sambo sedan drygt tre år. Hon har också gått ifrån jobbet och slunkit in i en gräddvit spetsklänning. Hår och make up andas knappast eftermid-dagsfika hemma. Allt är gjort med omsorg. Det leendet hon ger Stefan över bänken i köket är minst 100 watt. Jo, det är kärlek när den är som bäst.

– Det är lite pirrigt, det är det. Vi vill ju inte att någon ska få reda på det ännu, säger Stefan Gustavsson.

De har båda två barn var sedan tidigare och alla fyra var hemma i söndags för att fira Ma-ries 44-årsdag.

– Då var jag rädd att råka försäga mig. Det var illa nog att vara utan förlovningsringen i en vecka. De frågade om den på jobbet … säger Marie Götesson, vars nyfikna arbets-kamrater finns på Ica banken i Borås.

I och med att äktenskapsbalken ändrades 1 maj 2009 så lämnade tingsrätten över ansvaret för vigselförrättningen till kom-munerna. Äktenskapet blev också officiellt könsneutralt i och med lagändringen. Att en borgerlig vigsel är religionsneutral kan vara en fördel för par med olika religionstillhörighet eller där samfundet inte finns i Borås. Andra tycker att det är ett sätt att låta vigseln bli intim.

För Stefan Gustavsson och Marie Götesson är det andra gången och det kändes naturligt att göra det på ett annat sätt än de gjort förrut.

I Borås Stad finns elva vigselförrättare med varierande bakgrund, till exempel politiker, tjänstemän och rådmän. Under 2011 vigde dessa elva förrättare 244 par.

Den 11 november 2011, det vill säga 11-11-11, vigdes 19 par i Stadshuset. Det kallades in extra vigselförrättare eftersom många ville vigas vid 11-tiden.

I Borås går det att vigas på tisdagar och fredagar i Stadshuset. På helgerna kan vigseln ske på en annan plats om så önskas. Om vigseln hålls i Stadshuset är ceremonin kost-nadsfri.

Efter att ha parkerat bilen går Stefan Gus-

Säg: Ja! ja! ja!… och gör det gärna i Stadshuset. När Stefan Gustavsson och Marie Götesson över-raskade familj och vänner med att gifta sig så valde de en borgerlig vigsel. Fastän de varit tillsammans i flera år var kärleken påtaglig under ceremonien. Vigselförrättaren fick till och med stoppa paret från att kyssas i förtid.

5

Bild

: AN

NA

SIG

GE

tavsson och Marie Götesson till Stadshusets reception där Mona Samuelsson tar emot dem för att kontrollera att deras papper är i ordning. För att vigas måste en hinderspröv-ning begäras från det lokala skattekontoret. Den tar ungefär en vecka att få tillbaka och gäller i fyra månader.

Allt är i ordning och Mona Samuelsson visar paret till vigselrummet. Där väntar vigselför-rättare Birgitta Fryklund.

– Det här är det roligaste jag gjort i mitt liv. Det är så oerhört belönande att se män-niskor lyckliga och glada. Ibland är det stora sällskap och ibland bara paret. Några har väntat på varandra i tio år och andra har just träffats. Det är inspirerande, säger Birgitta Fryklund, själv gift sedan 49 år.

Efter en liten pratstund börjar vigseln. I rummet finns två vittnen från Stadshusets personal. Eftersom paret valt att hålla sin vigsel hemlig ville de inte ha några de känner. Familj och vänner har chansen att se annonsen i Borås Tidning på lördag då Stefan och Marie redan är på bröllopsresa i Thailand.

– Ni vill ge varandra kärlek och tillit, respek-tera och stötta varandra … inleder Birgitta Fryklund ceremonin.

– Vill du Lars Stefan Gustavsson …– Ja! svarar han bestämt.Ett lika övertygande ”Ja-a!” kommer från

Marie Götesson när hon får frågan. Direkt efter sina ja börjar de kyssas, ömt och vackert.

– Nej, nej inte nu! ropar Birgitta Fryklund.När parets läppar skiljs åt fortsätter hon:

– Nu förklarar jag er som äkta makar. NU kan ni kyssas, säger Birgitta Fryklund leende.

Och det gör de.– Förlåt, jag var visst lite het på gröten där,

säger Stefan Gustavsson.– Det var fint, säger Marie Gustavsson.Nu ska paret till fotografen för att ta bröllops-

bilder. Sedan får de skynda sig hem för att byta om, ta av sig ringarna och låtsas som ingenting.

– Jag vill egentligen aldrig ta av mig den, sä-ger Marie men tillägger att de i varje fall kan ta ett glas vin i kväll.

– Som om vi firade semestern, säger fru Gustavsson och tittar på sin make.

charlotte ohlsson• Vill du veta mer kontakta

Mona Samuelsson, 033-35 70 72 eller kom till Stadshuset reception, Kungsgatan 55.

Säg: Ja! ja! ja!

6

samhälle

ENSAm i väRLDEN

Under förra året startade Sjuhäradskommunerna – med undantag för Vårgårda

– ett unikt samarbete för att kunna ta emot ensamkom-

mande flyktingbarn.– Det är ett nytt tänkande där vi

mindre kommuner tar ansvar för hela processen. Från mottagningsboende, långtidsboende till eget boende eller familjehem, säger Hans Ab-rahamson, områdeschef ärendehandläggning i Stadsdelsförvaltningen Norr, med kommunö-vergripande samordningansvar för de ensam-kommande flyktingbarnen.

Det var Sjuhärads kommunalförbund som satte igång arbetet med ett gemensamt mottagande.

– Nu ska vi se om det går att göra en modell av vårt samarbete så att andra kommuner kan göra samma sak. I dagsläget kan det vara svårt för mindre kommuner att ta emot ensamkom-mande flyktingbarn men om det här fungerar så kan barnen spridas i hela Sverige som det är tänkt, säger Hans Abrahamson.

Eftersom det finns alldeles för få platser för de ensamkommande barnen i landet så finns det ett stort behov av att sprida ansvaret på fler kommuner.

I Stadsdelsförvaltningen Norr sitter också det speciella resursteam som ska serva Sjuhärads-

kommunerna för att få ett så bra mottagande som möjligt.

I teamet finns en samordnare som ska hålla ihop processen för samtliga barn, självklart en väldigt viktig uppgift med många myndighets-kontakter.

En person arbetar som familjehemskonsulent och rekryterar, utreder och stöttar familjehem och eventuella kontaktfamiljer till barnen. Hon försöker just nu hitta nya familjehem i hela Sju-häradsområdet.

Det finns en specialpedagog i resursteamet. Hon stöttar i undervisningen och ser vad som behöver utvecklas och fungerar som ett boll-plank för de pedagoger barnen möter. Hon är också med i överlämnandet när elever som fått uppehållstillstånd byter skola, och ser till att all information följer med eleven.

I dag går alla på Marks gymnasium men flera är nu på väg till skolor i den kommun dit de är anvisade. Specialpedagogen har också tagit fram ett bedömningssystem som gör det lättare att ge pedagogiska rekommendationer till den mot-tagande skolan.

Den fjärde medlemmen i resursteamet är en ekonomisk administratör som ska hålla i alla kontakter som rör ekonomin. Eftersom allting på ett eller annat sätt finansieras genom Mig-rationsverket är det bra att ha en specialist på

jobbet. Det gäller att rätt underlag kommer in på rätt datum för att det ska fungera.

– Det här är en alldeles speciell lösning. Att så här många kommuner gått ihop för att kunna ta emot barnen på bästa sätt är unikt i Sverige. Det är samarbetet som gör att vi kan ha det värde-fulla resursteamet, säger Hans Abrahamson.

– Vi får en samlad kompetens vilket är bra eftersom mycket av det här är komplicerat.

Som att hitta familjehem. Det är inte en uppgift som teamet tar över från kommunerna utan familjehemskonsulenten ska vara ett stöd för dem som vill ta emot ett barn. Men hon arbetar också med att hitta nya hem som kan-ske inte tagit emot barn tidigare.

Det är något som alltid tar tid, att hitta boende som är lämpliga för barnen. Nu i dagarna öpp-nas ett nytt boende på Moldegatan där det ska finnas åtta platser. Tanken är att det ska öppna ytterligare ett boende i Borås så att kommunen kommer att ha 21 platser totalt.

För hela Sjuhärad finns det ett mottagnings-boende i Lyrans boende i Örby, för nyanlända flyktingar. Det är där barnen bor innan de fått uppehållstillstånd.

– När uppehållstillståndet kommer, oftast inom två eller fyra månader, så ska barnen ha ett mer stadigvarande boende. Nu när Molde-

Sjuhäradskommunerna har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot ensam-kommande flyktingbarn. Nio av barnen som kommer under året ska Borås Stad ta ansvar för.

Nio ensamkommande flyktingbarn får ett hem i Borås

Sjuhärad tillsammans för de unga

7

välkommen till Borås

moldegatan

Illus

trat

ion:

CH

ARLO

TT

E O

HLS

SON

gatan öppnar så kommer Boråsbarnen att kunna flytta dit, säger Hans Abrahamson.

Borås Stad har bara avtalat att ta emot pojkar mellan 15 och 18 år men även om kommunen inte har något åtagande att ta emot andra barn så finns möjligheten att göra det om det till exempel finns ett familjehem där en flicka på tio år skulle passa.

– De pojkar som kommit till oss har varit 15–16 år. Hittills har vi inte tagit emot några barn som fått avslag på sin uppehållsansökan. Marks kommun har haft två pojkar som fått av-slag. Ett avslagsbeslut innebär inte att ungdomen lämnar landet direkt. I realiteten har få under 18 år skickats tillbaka till hemlandet.

De första barnen kom i maj 2011 och efter att ha fått uppehållstillstånd har de flyttat från mot-tagningsboendet men än så länge har inte något av Boråsbarnen flyttat till Borås. Det har saknats lämpliga familjehem och boende.

Av de 26 barn som Sjuhäradskommunerna tog emot mellan 15 maj och 31 december förra året är det väldigt få som har hamnat i sin rätta kommun. Tolv finns i Örby, några finns på ett

boende i Alingsås och andra bor på ett ungdoms-boende i Ulricehamn. En del av barnen bor i familjehem utanför Sjuhäradskommunerna.

– Vi försöker komma tillrätta med det genom att hitta nya familjehem i vårt område. Framöver kommer vi också ha vårt nya boende på Molde-gatan, säger Hans Abrahamson.

I Ulricehamn lyckades kommunen frigöra några platser på ett ungdomsboende kommunen har för barn med sociala problem. Ett sådant boende finns även i Borås Stad men det har varit helt fullt under 2011.

Hans Abrahamson säger att det gått väldigt bra att ta emot barnen och att allting fungerat över förväntan. Av de 26 barn som kommit har en eller möjligtvis två haft uttalat behov av vård men barnen har framför allt behövt boendestöd. Själv-klart har barnen drabbats av ett trauma på ett eller annat sätt, om inte annat eftersom de kommit helt ensamma till ett nytt land.

– De flesta pojkar vi tagit emot kommer från Afghanistan. Migrationsverket har gett dem uppehållstillstånd med kort handläggningstid.

Det underlättar integrationen och påverkar hur pojkarna mår. Och vi har ansträngt oss för att få dem i skolan så snabbt som möjligt. Jag tror starkt på att de ska komma in i ett sammanhang så snart det är möjligt.

Det kom tolv barn i slutet av maj förra året. Skolan skulle just till att stänga men CFL – Centrum för flerspråkigt lärande, vars uppgift är att se till att flyktingbarn får den undervisning de har rätt till och utveckla pedagogiken – lyckades få fram en lärare som kunde tänka sig att under-visa barnen på sommarlovet.

– Att gå och inte göra något från juni till augusti hade inte varit bra. Vi pratar så flott om inte-gritet många gånger men det kan vara en sådan liten sak som att få gå i skolan som gör att ackli-matiseringen fungerar så mycket bättre.

charlotte ohlsson

• Vill du veta mer? Hans Abrahamson, 033-35 35 11, Bo Flodin, förståndare på Moldegatans boende, 033-35 53 34.

Vill du ta emot ett barn kontakta familjehemskonsulent Maria Taube, 033-35 36 95, maria.taube@boras.se eller samordnare

Monika Mery, 033-35 38 67, monika.mery@boras.se

8

omsorg

Bild

: CH

ARLO

TT

E O

HLS

SON

Huvudman kallas den person som är i behov av en god man eller förvaltare. En myndig person kan behöva det på grund av sjukdom eller psykisk ohälsa. En god man eller förvaltare hjälper till med att bevaka personens rätt, förvalta egendom eller sörja för person. Förutsättningen är att huvudman-nen själv vill ha en god man eller

– för dem som inte kan svara för sig själva – att en läkare menar att be-hovet finns. Tingsrätten beslutar.

För att få en förvaltare krävs ett tingsrättsbeslut som visar att hu-vudmannen inte kan ta hand om sina ekonomiska tillgångar.

Ensamkommande flyktingbarn får en god man utsedd när de sö-ker upphållstillstånd. När de fått

uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses.

Ställföreträdare är det gemen-samma namnet för god man och förvaltare.

En huvudman kan få hjälp med att:Bevaka rätt – det kan gälla en

speciell rättshandling men oftast

handlar det om att se till att hu-vudmannen får det han eller hon är berättigad som till exempel bo-stadstillägg eller olika ersättningar.

Förvalta egendom – att sköta hu-vudmannens ekonomi på bästa sätt.

Sörja för person – se till att huvudmannen får så bra omsorg som möjligt.

Ungefär 700 personer i Borås behöver sätta sin tillit till någon annan för att bevaka sin rätt. I Borås Stad finns ungefär 330 personer som är goda män eller förvaltare. Tillsam-mans har de tillsyn på nästan 200 miljoner kronor. Inte konstigt att goda kunskaper i redovisning efterfrågas.

Lars Åkesson har haft sin egen förvaltare under många år. Sendan 1,5 åren är Sture Karlsson hans förvaltare.

– Jag tycker att det fungerar väldigt bra. Det här med räkningar och plastkort, det fungerar inte för mig. Det går över styr, säger han.

Att vara satt under förvaltare betyder att man inte bedöms kunna ta ansvar för sina pengar.

– Nu vet jag att allt blir betalat. Min lön går till Sture och så har jag ett konto där jag kan ta ut det dagliga, säger Lars Åkesson.

Lars Åkesson arbetar på Skogsavdelningen på Borås Stads servicekontor.

– När det gäller Lars så har jag bara att bevaka hans rätt och hans ekonomi. Han har arbete och kan sörja för sig själv. Så är det inte med alla huvudmän jag har. De kan behöva betydligt mer hjälp, säger Sture Karlsson.

Att bevaka någons rätt är ett diffust begrepp men det kan vara något så enkelt som att söka ett bidrag, eller att se till att huvudmannen får sin del vid en skilsmässa eller ett arv.

– Och så ringer jag ju ibland om jag vill köpa något. Nu senast ville jag ha en ny tv. Då är du inte omöjlig, säger Lars Åkesson och tittar på Sture.

– Nej, finns det utrymme ekonomiskt så är det inte något problem. Men annat är det när de vanliga pengarna inte räcker till, säger Sture Karlsson med ett leende riktat mot Lars.

– Jaaa, så kan det vara ibland, säger Lars Åkesson.Sture Karlsson är gammal lantbrukare och har

alltid varit intresserad av bokföring. Han har varit god man och förvaltare sedan 2006 då han avvecklade sitt lantbruk.

– Det har utvecklats mer och mer, säger han.Han ville fortsätta att hålla i gång efter pensio-

neringen men ville göra något som inte var an-strängande för kroppen. Det var hans kunskaper i bokföring som var vägen in uppdraget.

– Det ger så mycket när man lyckats hjälpa någon, och när huvudmannen tycker att det fungerar bra. Men det är inte ett uppdrag man ska ta för ersättningens skull, då ska man välja något an-nat. jag tycker att det är väldigt givande.

En god man har en mer rådgivande roll medan en förvaltare har ansvar för ekonomin. I praktiken är skillnaden inte så stor eftersom allt ska redovisas för Överförmyndarmyndigheten.

– Jag kan känna en viss glädje när en huvud-man får skuldsanering. Det kan vara en så tung psykisk press att de kan bli helt låsta. Inkasso-företagen har inget mänskligt tänkande, det är bara pengar som räknas, säger Sture Karlsson.

Ett exempel på att sörja för person kan vara att se till att huvudmannen får rätt omsorg.

– Om jag vet att den vårdform som föreslås inte hjälper min huvudman, är det mitt ansvar att se till att hon eller han får vård som fungerar. Jag tog

en sådan strid för några år sedan när min huvud-man åkt som en jojo mellan behandlingshemmet och drogerna. Nu känns det väldigt skönt att hu-vudmannen varit drogfri i ett år, det var verkligen värt striden, säger Sture Karlsson.

Det är många krav som ställs på goda män och förvaltare. Överförmyndarmyndigheten ska kontrollera att bokföringen stämmer och läm-nas in i tid. De hjälper också till med råd, stöd och utbildning – i första hand redovisning och juridik.

Det är ett förordnande att vara god man eller förvaltare. Det innebär att man inte är anställd av kommunen och att det oftast är huvudman-nen som står för arvodet.

– Vi vill gärna matcha huvudmän och goda män med rätt kompetens. Vi är petiga och det är väldigt länge sedan vi hade någon som försökte fuska till sig pengar från sin huvudman. Att vi är så noggranna med redovisningen har hjälpt oss, säger Christina Brandt, verksamhetschef på Överförmyndarmyndigheten i Borås Stad.

Hon tillägger:– Våra ställföreträdare gör ett fantastiskt jobb!

charlotte ohlsson • Vill du bli god man eller förvaltare? Gå in på

boras.se/overformyndaren och fyll i din ansökan. Efter lämplighetskontrollen då du kontrolleras mot registren hos Kronofogdemyndigheten, Socialförvaltningen och

Rikspolisen, och genomgången kurs, kan du möta din första huvudman. Det krävs att du förstår dig på bokföring.

EN gOD mAN

Lars Åkesson har Sture Karlsson som sin förvaltare.

9

kultur

Det pågår repetitioner på Stadsteaterns stora scen i Kulturhuset. Suggestiva toner från fjor-ton pianon klingar ut i salongen. I den här föreställningen är det skådespelare som trakterar musikinstrumenten. Koncentrationen hos var och en är påtaglig. Kompositören Simon Steensland är på plats och lyssnar in de olika tonslingorna.

– Kan en pjäs vara både väldigt rolig, efter-tänksam, sorglig och livgivande på samma gång? Svaret är ja! säger regissören Pontus Stenshäll som gästar Borås Stadsteater i vår.

Och tillägger att Vilhelm Moberg har skrivit en sådan pjäs:

– Din stund på jorden är alldeles underbar.

Pontus Stenshäll har bearbetat Mobergs manus och Borås-uppsättningen blir unik i sin form med mycket musikinslag.

Historiens ramberättelse är utvandraren Albert som sitter på Eden Hotel vid stranden av Stilla havet och funderar. Som ung emigrerade han från en liten håla i Småland och nu sitter han där på ett opersonligt hotell i USA och gör bokslut över sitt liv.

Frågorna som gnager honom är: Hur levde jag mitt liv? Tog jag vara på det? Borde jag gjort något annorlunda?

Albert tar oss med på en hisnande resa genom minnenas allé. Mellan skratt och tårar får han oss att tänka på våra egna liv. På scenen möter

vi Borås stadsteaters spelsugna skådespelar-ensemble i ett kollektivt berättarjag som inte väjer för vare sig livets svåra frågor, de folkliga skämten eller könsöverskridande rolltolk-ningar.

Förutom skådespelare från teaterns fasta ensemble: Sven Olof Jansson, Gunilla Rydholm-Eriksson, Elin Bornell och Lars G Svensson, finns gästskådespelarna Ylva Olaison och Jonathan Silén i rollistan. Till sin hjälp har de som sagt fjorton pianon och nyskriven musik av Simon Steensland.

• Din stund på jorden har premiär den 3 mars och spelas till och med 14 april.

Nu är det Din stund på jorden

Som vanligt är Tisdagar på Kulturhuset kultur på bredden. Efterfrågan på biljetter är stor och du måste vara tidigt ute för att få en biljett. Fram till och med tisdagen den 8 maj kan boråsarna få en inblick i hur man gör teater, eller lyssna till det grammisnominerade sjumannabandet Samling som gräver i 70-talets progg. Däremellan hand-lar det om vart döden och helvetet tagit vägen i dagens moderna värld samt hur vi når inre frihet. Alltid på en tisdag. Alltid klockan 19.

6 mars teater från ax till limpaTillförordnade teaterchef Alf Algestam öppnar dörrarna till teaterns värld.

13 mars när döden sträcker ut sina vingarI det moderna samhället brukar man säga att

döden har rensats bort ur vår vardag. Inom musikgenrer som death- och black metal, liksom inom skräckfilmen, gör man tvärtom. Istället för att fly tankarna om döden och mörkret lyfter man fram dem. Föreläsning av Thomas Bossius, fil. dr. i musikvetenskap.

27 mars var är helvetet idag?Ett teologiskt samtal med företrädare från olika trosuppfattningar om helvetesläror och helvetets samtida betydelse. Moderator: Mikael Hermans-son, politisk kommentator på Borås Tidning.

3 april hur når vi inre frihet?Anna Kåver är psykolog, forskare och förfat-tare som gjorde succé med boken Att leva ett liv, inte vinna ett krig. En av hennes aktuella böcker är Himmel, helvete och allt däremellan.

Här kommer hon att tala om vår inre frihet och hur vi uppnår den.

24 april konsert: samlingNyss grammisnominerade Samling gräver i det tidiga 70-talets progg och psykedelia. Textrader som Ta lite grann från dig själv och ge till en annan låter onekligen progg - men det är Sam-lings loja sväng som gör dem till mer än bara en pricksäker stilstudie.

8 maj forum för poesi och prosa med beate grimsrud och magnus florinBeate Grimsrud är författare, dramatiker och regis-sör. Efter flera prisade romaner fick hon Sveriges Radios Romanpris för En dåre fri. Magnus Florin är författare, regissör och chefsdramaturg på Dra-maten. 2010 kom han senaste roman Ränderna.

Ljusa tider med mörka teman

Samling har ett skönt sväng som påminner om 1970-talets progg och psykedelia. Men musikens känsla är nutida. De dem 24 april, Tisdagar på Kulturhuset.

10

kultur

Under en gemensam tur genom museets utställning Helvete samtalar musei-chef Pontus Hammarén och Såklart Borås redaktör Charlotte Ohlsson om konsten och det dystra i livet.

marcus Larsson #1– Under romantiken får skräcken stor plats,

tänk på Shelleys Frankenstein till exempel. Mar-cus Larsson är ett av våra starkaste exempel på en romantisk konstnär och det här ett mycket omtalat verk.

– Det sublima, det storslagna och det skräm-mande tar plats. Här är skeende och ljuset bom-bastiskt och slagkraftigt. Han målade den under tio timmar inför publik i Lund 1859. Visst är den häftig?

– Ja, absolut. Jag kan relatera till motivet eftersom jag varit på sjön i några år. Att vara på öppet hav gör att du känner dig utsatt och ensam och här sammanfaller två av de saker som skrämmer mest ombord: storm och eld.

– Det är ett ångfartyg som står i brand så kan-ske rymmer den en viss civilisationskritik. Det

är den nya tekniken som framkallar fara. Som du ser är den fantastiskt detaljrik.

– Jo. Det är fascinerande. Ofta tilltalas jag av konst som inte är tydligt figurativ men den här har verkligen något speciellt. Den är så stor, på alla sätt.

Petter Zennström #2PH – Den här har vi hämtat från vår egen

samling. Den är otäck. Ett virrvarr. Drömsk.CO – Mardrömskänsla. Som att det inte går

jämt upp.– Vi har den här också av samma konstnär.

Den heter Rummet men det är mer som en cell. Det kryper och svettas i bilden. Ser du att den är skev också. Både ramen och måleriet är skeva. Det ser ut som om rummet rör sig.

– Den är ju inte så påtagligt skev, varken i ram eller bild. Det är något som gör att det känns fel och oroande. Ett privat helvete.

– Vi kan fråga oss varför bildkonsten uppehål-ler sig så mycket runt mörkret i tillvaron. Men det gör andra konstformer också: teater, musik och film.

glenn Brown PH – Han är en samtidskonstnär som arbetar

i en gammal tradition. Här har han utgått från ett omslag från en science fiction-bok och drar upp det stort. Här finns kopplingen till roman-tiken men något helvete vet jag inte … Det här klippblocket hotar förstås jorden. Undergångs-romantik, kanske.

CO – Mmm. Det är färgglatt förstås men dystert.– Utställningen hade arbetsnamnet Dystopi

och i vissa fall funkar den namnet kanske forfar-tande bäst.

Roj Friberg (skulptur, bild)CO – Skulpturen är som en brandvägg. Allt är

bränt. Det finns ansikten i väggen, fåtöljer, ett bord. Bränt och sorgligt. Det blir en berättelse, i mitt huvud i varje fall.

PH – Ja, Roj Friberg har alltid varit en dyster-kvist. Han är en personlig favorit. Hos honom får man en känsla av att civilisationen implo-derar. Det handlar mycket om rovdriften på naturen.

– De här verken i blyerts står han också bak-

HELvETEEtt samtal om konst på Borås Konstmuseum

Illus

trat

ion:

CH

ARLO

TT

E O

HLS

SON

• F

oto:

BO

RÅS

KO

NST

MU

SEU

M

Pontus Hammarén

Charlotte Ohlsson

#1

#2

#5

#6

#7

Inte avbildad här.

Inte avbildad här.

11

om. De är otroligt realistiska. Som tromp l’œil, ögat bedras.

– Det är ödsligt. Jag blir kanske inte rädd men det känns verkligen sorgligt och förbrukat. Och jag kan inte låta bli att bli imponerad. Det är gjort med fotografisk skärpa.

– Här täcker han allt med blyerts och så sud-dar han fram motiven.

– Oj!– Mycket effektfullt.

Hans Jörgen Johansen (foto) #3PH – Han fotograferar mögelodlingar. De är

väldigt suggestiva, tycker jag. Det går att asso-ciera till främmande planeter. Man kan också se det som en varningssignal som tar in miljöför-störingsaspekten.

CO – De är väldigt vackra också.– Det finns en skönhet i undergången. Han

har även gjort de här verken som innehåller varumärken. Logotyperna är upprepade gång på gång. Konsumtionshysteri där det exklusiva måste sälja för att lyckas, men all mänsklig pro-duktion hotar också att utarma jorden.

Cindy Sherman (foto) #4PH – Hon är ett av de starkaste namnen inom

fotokonsten. Den här skapades när hon hade i det närmaste en barock period. Det är en bild vi känner igen från skräckfilmen. Kroppens för-gänglighet och förruttnelsen i förgrunden.

CO – Det är verkligen en massa äckel i den bilden, men ändå … Det är lite avigt att säga

det men den är fin. När du säger förgängelse-motiv så tänker jag på ruttnande stilleben och det är samma känsla här. Prydligt komponerat, vackert och alldeles, alldeles dött.

maria miesenberg (foto) #5PH – Det är krypande och otäckt eftersom

människorna är svärtade ur bilden. Jag får en känsla att något gått väldigt snett. Som den här bilden när familjen gör något så ofarligt och var-dagligt som dansar till Smågrodorna. Eftersom personerna är bortredigerade kan man sätta in sina egna minnen i bilderna. Eller den här … (båda skrattar när de tittar på bilden med en svärtad huckleförsedd kvinna bredvid en barnvagn)

CO – Den är så typisk. Det är häxan från Hans och Greta, den onda féen i Törnrosa. Det är all-ting en mamma eller pappa är skräckslagen inför, att inte kunna skydda sitt barn. Ett helvete för vem som helst med föräldrarinstinkt.

– I skräckfilmen finns inget så utsatt som ett oskyldigt barn men det finns heller inget så otäckt som när ett barn är elakt.

Sten Eklund #6Kullahusets hemlighet

PH – Kullahusets hemlighet är en svit etsningar där den påhittade vetenskapsmannen Palléen hittar ett övergivet samhället och dokumenterar det. Det helvetiska här är väl att det inte finns något spår av liv, bara byggnader och teknik.

CO – Som i en skolbyggnad på kvällen. Det är roligt att det verkligen liknar en upptäcktsresandes

dokumentation. Nördigt. Men visst är det ett återkommande tema, att det hemska är en brist på människor?

– Ja, att något fattas kan vara skrämmande.

Francisco de goya #7Krigets fasor

PH – Men i den här sviten är det ingen brist på människor eller mänskliga gärningar. Goya gjorde dem som ett socialreportage från Napole-onkriget. Det är ohyggliga saker människor gör mot varandra här. Det är tidiga protestbilder.

CO – Det är svårt att ta in tortyrscen efter tortyrscen. Men något som är tydligt är att det fanns mycket kreativitet när det gäller att plåga sina medmänniskor även på tidigt 1800-talet.

Dick Bengtsson #8PH – Han är en av klassikerna inom svensk

konst. Han har hakkorset som en återkomman-de symbol. Det ligger nära till hands att tolka det som en allestädes närvarande ondska.

– Han patinerade sina målningar med lack och olja. Han smutsade ner dem. Målningarna är inte bra i gängse mening men de är dåliga på rätt sätt. Då blir det god konst.

CO – De två som heter Maskinen känns inte bra. Det ser ut som en korsning av olika verkstads-maskiner som kap- och borrmaskin, men något gör att man tror att den är till för att skada.

– Ett tortyrredskap.• Helvete visas till 1 april. Museet är öppet tis- till fre-

dag 11-17, helger 11-16. Torsdagar kvällsöppet till 20.

#3

#4

#8

1212

väster

Det luktar nybakat bröd. I köket förbereds förmiddagsfikat. På det stora golvet är det

än så länge glest med barn som tultar runt men i jämn ström rullar fler barnvagnar in

på Kristinebergs öppna förskola.– Det är alltid trevligt att komma hit, det är mycket barn och det finns mycket att göra,

säger Peter Ström från Dalsjöfors.

Peter Ström är här med dot-tern Alva, 13 månader. Hon ser ut att trivas och Peter Ström får flera gånger lyfta ner henne från

bord och stolar. Att klättra verkar kul. Peter Ström brukar komma till

Kristinebergs öppna förskola tillsammans med kompisarna Andreas Nygren från Hestra och Heiti Ernits från Viskafors.

– De har hunnit vara hemma med sina barn något längre än jag så det har blivit att jag har hängt på deras ritual med öppna för-skolan på onsdagar, berättar Peter Ström.

Andreas Nygren är hemma med sitt tredje barn och är nu här med Alicia, 15 månader. Han har varit här med sina äldre barn också.

– Det är trevligt att komma hit och träffa andra. Alicia gillar att vara här och jag tror

att det är bra för barn att träffa barn i sam-ma ålder. Sen har de goda frallor förstås.

Alla tre är överens om att det är kul att gå hit med sina kompisar men även att träffa andra föräldrar.

– Borås är inte så stort och det är vanligt att man träffar folk som man har gemen-samma beröringspunkter med, säger Heiti Ernits.

Han och sonen Felix som är 20 månader brukar ta bussen från Viskafors till Kristine-bergs öppna förskola och även om det spelar roll att kompisarna är här så betonar han att det också är ett ställe med ett bra rykte

– Det är kanon här, kul att träffa andra föräldrar och barn. Dessutom är det bra pe-dagoger som jobbar här, säger Heiti Ernits.

En vanlig dag kommer det cirka 30–35 vux-na till Kristinebergs öppna förskola för att delta i olika aktiviteter. Med sig har de allt från ett till fyra barn. Förskolan anordnar bland annat ”Kryp in” med sagostunder, ba-bykafé, spädbarnsmassage och ”miniröris” – gymnastik för de små. Den här morgonen läser förskolläraren Barbro Davidov sagor för ett av barnen. Hon har varit med sedan

starten 2002 och kollegan Marita Walter kom 2005 då antalet besökare växte. Barbro Davidov och Marita Walter konstaterar att antalet pappor har ökat stadigt sedan dess.

– I början var det en liten grupp trogna pappor här men nu är det betydligt fler. Vi ser att det även kommer pappor på ba-bykaféet som är för riktigt små barn, säger Barbro Davidov.

Andreas Nygren tror att lokalen är en anledning till att det är ovanligt mycket pap-por på Kristinebergs öppna förskola.

– Den är stor och det finns plats för mycket lek. De flesta pappor är ju hemma när bar-nen är lite äldre och då är det viktigt med stora ytor och mycket leksaker.

Med Alicia har han tagit mer ut mer av föräldraledigheten än sin fru.

– Det var en liten kamp, men hon tog mer föräldraledigt med våra två äldre barn, säger han.

Marita Walter betonar att de inte vet om det är fler pappor som är hemma idag eller om det är så att de som är lediga väljer att besö-ka den öppna förskolan i större utsträckning än tidigare. Oavsett vilket så har ”det blå

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Emma Svenssone-post: emma.svensson@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

N

V Ö

Papporna runt det

blå bordetKristinebergs öppna förskola har blivit en naturlig mötesplats för föräldralediga

Andreas Nygren med dottern Alicia, Heiti Ernits med sonen Felix och Peter Ström med dottern Alva brukar träffas på Kristine bergs öppna förskola för att umgås med andra föräldralediga.

13

Stadsdelsnämnden Väster är först ut av Borås Stads nämnder – Kommunsstyrelsen undan-taget – att sända sina sammanträden direkt på webben. I slutet på förra året smygstartade förvaltningen med att via en enkel webbka-mera ge alla möjligheten att se mötena.

– Detta är ett steg på vägen i vårt arbete att bli mer tillgängliga för våra medborga-re, tanken är att det i framtiden ska gå att ställa frågor på allmänhetens frågestund på chatt eller via twitter, säger stadsdelschefen Malin Aronsson.

Se dina politiker arbeta för dig

Äldreboendet Björkhaga i Seglora har tre hönor och en tupp i ett hönshus perso-nalen byggt själv av pallkragar. Just nu är hönorna inne på vintervila i ett isolerat hönshus men det finns stora planer på att rusta upp det egna hönshuset. Ryktet säger att hönorna har lagt en väldigt massa ägg under hösten och vintern.

– Nu hoppas vi att värptakten håller i sig under våren

och somma-ren så våra boenden får färska ägg till frukost,

säger Ingegerd Berg-gren, enhetschef på Björkhaga. Hönorna heter

Madelene, Justina och Bettan och tuppen Per. De

är av rasen Maran.

Björkhagas höns vilar sig i form

Cope är en utbildning för föräldrar som vill utveckla sitt föräldraskap. Nu har en ny kursomgång just börjat, den 20:e i ord-ningen.

– Att vara förälder är härligt samtidigt som det ibland kan vara svårt, så deltagarna brukar tycka att det ger ett gott stöd att träffa andra föräldrar, säger Tina Brodin som är kursledare och jobbar med föräldra-stöd i stadsdel Väster.

Cope-kursen är uppdelad i två grupper, en för föräldrar till barn mellan tre och tolv år och en för tonårsföräldrar. Cope är ett kanadensiskt föräldrautbildningsprogram och står för Community Parent Education Program. Är du intresserad av stöd och råd i ditt föräldraskap finns information och tips på föreläsningar på boras.se/foralder.

En hjälpande hand i föräldrarollen

pappabordet” blivit ett begrepp på förskolan, mest på skoj förstås men faktum är att det lätt blir så att pappor drar sig till varandra.

– Kanske beror det på att papporna fortfa-rande är i minoritet och att det då blir så att man drar sig till varandra, funderar Andreas Nygren.

– Men det är inget självändamål att hänga med andra pappor. Fast det blir ganska na-turligt så för oss eftersom vi tre är kompisar sedan tidigare, säger Peter Ström.

När klockan slår tio är det dags för den

dagliga sångstunden. Barbro Davidov leder klassiker som ”Mormors lilla kråka” och ”I ett hus vid skogens slut” sjungs med stor entusiasm av föräldrarna samtidigt som bar-nen gör rörelser till efter bästa förmåga.

– Vi brukar alltid försöka vara med på sångstunden, det är alltid trevligt, säger Peter Ström.

emma svensson• Kristinebergs öppna förskola ligger på

Kristine gränd 3 och är öppen mån-, ons- och torsdag klockan 9–15 och tisdag 9–12.

13

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Kristinebergs öppna förskola har blivit en naturlig mötesplats för föräldralediga

Kristinebergs öppna förskola ligger på Kris-tinegränd 3 och delar lokaler med Kristinebergs bibliotek. Alla föräldrar och barn mellan noll till fem år är välkomna.

Öppettider: måndag, onsdag och torsdag klockan 9–15. På tisdagar

är det öppet 9–12 och då är det babykafé.

Praktiskt: Ta gärna med din egen lunch, det finns mikrovågsugnar att värma mat i. Förmiddags-fika finns att köpa.

För de äldre barnen: Under våren fortsätter höstens satsning ”Sen

eftermiddag med Marita och Magnus” där det en eftermiddag i veckan är öppet för lite äldre barn mellan sex och nio år med möjlighet att pyssla, leka och få hjälp med läxläsning. Som vanligt är det föräldrarna som ansvarar för barnen.

Kristinebergs öppna förskola

öster

14

Den ljusnande framtiden finns härMångfald bland elever, hög lä-

rartäthet och stort engagemang. Det är framgångsfaktorer för Bodaskolan. Gülsen Özdenkos,

områdeschef för skola i stadsdel Öster, menar till och med att skolan

är en av Borås bästa skolor.– Efter skolan ska eleverna ut i den värld vi

lever i idag. Att redan som unga få erfaren-het av andra språk och kulturer är ett plus. Vill de arbeta internationellt i framtiden har de erfarenhet av att jobba i team med män-niskor med olika bakgrund. De har med sig en ökad problemlösningsförmåga och kultu-rell kompetens, säger hon.

En av skolans starkaste kort är upptag-

ningsområdet, tycker Gülsen Özdenkos. Området är stort, elevernas bakgrund varie-rar och den mix som blir resultatet leder till en alldeles speciell stämning på skolan.

– Ja, jag tycker att skolan har en egen själ, men det är svårt att sätta fingret på vad det handlar om. Jag tror att blandningen av kul-turer är en av hemligheterna och att eleverna här är öppna och lätta att nå, säger rektor Jerry Andersson.

Samtidigt är mångfald och integration inget man problematiserar. Den kommer natur-ligt, menar de.

– Det är också det framtidens samhälle be-höver. En av de efterfrågade kompetenserna i framtiden, globalt, är att kunna ingå i multi-kulturella grupper, säger Gülsen Özdenkos.

– Vi har också specialklasser för barn med rörelsehinder och barn med språkstörning. Det ökar mångfalden ännu mer och jag tror att de bidrar till ökad tolerans, säger Jerry Andersson.

Justine Hermansson i 9 A bekräftar bilden

som målas upp. Inför sjunde klass valde hon att byta från den friskolan hon gick i till Bo-daskolan. Och det har hon aldrig ångrat.

– Jag har ju gått på tre skolor och tycker helt klart att den här skolan är bäst. Här finns så många kulturer och vi lär oss att umgås med olika människor, säger hon.

Med erfarenheter av många lärarlösa lektio-ner är hon också glad att Bodaskolan har gott om personal. Förutom att lärarna är med i klassrummen är de engagerade och kunniga också, menar Justine Hermansson och får medhåll av kompisen Lisa Jobrant.

– En bra lärare ska inte favorisera några elever, alla ska få lika mycket uppmärksam-het. Och så får de inte stressa fram kunska-pen, utan ge det tid. Det gör man här, säger Lisa Jobrant.

Närvarande lärare är en förutsättning för god undervisning, menar rektor Jerry An-dersson.

– Vi tror helt enkelt inte på lärarlösa lek-tioner. Det behövs kompetent personal på

Stadsdelsförvaltningen österredaktör: Sharon Raoufie-post: sharon.raoufi@boras.se boras.se/stadsdeloster

Mångfald rustar eleverna för arbetslivet

Inför sjunde klass valde Justine Hermansson från Brämhult

att byta till Bodaskolan. Det har hon aldrig ångrat.

– Det är bra att kunna jämföra. Här får jag kompisar från hela världen.

N

V Ö

Under januari öppnade Dalsjöfors första öppna förskola och en nybyggd fritidsgård på Boråsvägen 9.

På Öppna förskolan erbjuds bland annat aktiviteter, sångstunder och sagoläsning på måndagar och onsdagar.

Fritidsgården vänder sig till alla ungdomar mellan 13 och 18 år och erbjuder bland annat pingis, dart, tv-spel och skapande verksamhet fem vardagkvällar i veckan. Fri-tidsgården har dessutom ett kafé.

Den nya lokalen och dess utökade verksam-het är en satsning på områdets barn och unga.

Dalsjöfors satsar på barn och unga

… som efter ett eget initiativ har börjat använda en surfplatta som pedagogiskt verktyg.

Hur kommer det sig? – När jag köpte min läsplatta blev jag ny-

fiken på vilka appar det fanns för barn. Allt eftersom jag hittade fler appar tog jag med läsplattan till jobbet och nu används den flitigt på förskolan.

Vad används den till? – Till språkträning, matematik och socialt

samspel. Barnen får leka med siffror, bok-stäver och färger i till exempel pussel och memory.

Hur reagerar barnen på läsplattan? – De är nyfikna och gillar den jättemycket.

De som annars inte tycker om att spela tra-ditionella spel gillar läsplattan. Jag upplever att de lär sig på ett lustfyllt sätt. De har ro-ligt och leker fram kunskaper.

Är det någonting som du kommer att fortsätta med?

– Jag önskar att vi hade läsplattor på för-skolorna! Den är ett bra komplement till annat material vi använder.

Den goda responsen från barnen har gjort att frågan om surfplattor i undervisningen har väckts i områdesledningen för förskolan.

15

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Den ljusnande framtiden finns här

Justine Hermansson och Lisa Jobrant i 9A tycker om lärarnas engage-mang på Bodaskolan.

plats för att kunna ge eleverna vägledning och trygghet i lärandet, säger han.

– Dessutom har vi många kringresurser, som en väl utbyggd elevhälsovård, fritidsledare i skolverksamheten, och skolbibliotek med bib-liotekarie, tillägger han.

Så upplever också eleverna trygghet under sina skoldagar. Årets folkhälsobokslut rap-porterar att 85 procent upplever Bodaskolan som en trygg skola. Det är över genomsnittet för Borås.

– De dagliga bekymmer som kan uppstå har vi bra beredskap för. Vi tar tag i problem omedelbart, säger Jerry Andersson.

För Justine Hermansson och Lisa Jobrant är snart högstadiet slut och gymnasiet närmar sig med stormsteg. Men de känner sig väl förberedda.

– Jag som är intresserad av musik funde-rar på en gymnasieskola i Göteborg som har inriktning musik. Annars blir det nog samhällsvetenskapsprogrammet på Bäckängs-gymnasiet. Något med mycket samhällsveten-

skapliga ämnen blir det i alla fall, säger Justine Hermansson.

Språkintresserade Lisa Jobrant funderar på humanistiska programmet.

– Det finns en utbildning som kallas langu-age studies där man får lära sig fem språk. Jag vill också att utbildningen ska ge behörighet till högskolan och jag tror jag har nytta av språk vad jag än vill göra i framtiden.

Gymnasiet lockar för de båda nionde-klassarna.

– Det ska bli roligt och spännande, säger Justine Hermansson.

– Jag är lite orolig för att välja fel program. Fast då kan man ju alltid byta, säger Lisa Jobrant.

– Ja, jag bytte ju till Bodaskolan, säger Jus-tine Hermansson.

monica carlsson

• Vill du veta mer ring Bodaskolan, 033-35 79 09, eller områdeschef skola, Özdenkos Gülsen,

033-35 38 59 eller gulsen.ozdenkos@boras.se.

Mångfald rustar eleverna för arbetslivet

HEJ Christine Löthman, för-skollärare, Södergårdens förskola …

norr

Vid spisen står Zeliha Bijedic, en av medarbetarna, och rör i en stor kastrull. Det doftar gott och jag sticker ner näsan – kål-

soppa. Händelsevis en favorit hos mig och så även bland de boende på

Vesslan. Till soppan serveras pannkakor med sylt och grädde.

På Vesslans vård- och omsorgsboende lagar personalen all mat på plats. Det har de gjort sedan verksamheten startade 1991. Zeliha Bi-jedic och hennes kollegor Britt-Marie Ceder och Gunilla Olofsson berättar om maten och hur de går tillväga.

En gång i veckan levereras råvarorna till den matsedel som de planerat ihop tillsam-mans. De serverar frukost, lunch och kvälls-mat och självklart elva-kaffe och eftermid-dagskaffe. Men sen finns det även utrymme för tidig frukost, en nattmacka eller andra mål – allt efter de behov som kan uppstå.

Ett nattmål kan göra susen för någon som inte kan sova och en minifrukost innan den riktiga frukosten är ofta nödvändig för den som behöver sin medicin på morgonen. Varje dag har någon ur personalen hand om köket och lagar då det som står på menyn för dagen. Grunden är husmanskost. Potatis finns med nästan varje dag i någon form, det blir fisk två dagar i veckan och på helgerna blir det lite finare och kanske med en extra-knorr på dukningen. När en ny person flyt-tar in, frågar personalen alltid vilken sorts mat den nyinflyttade gillar.

– Den ovanligaste önskekosten vi fått är

pizza, berättar Britt-Marie Ceder och till-lägger att det inte är någon vanlig favoritmat för generationen som bor på Vesslan nu.

Men pizza har stått på menyn. Både hem-lagad och inhandlad från pizzeria.

Fördelarna med att laga mat i samma hus som de äldre lever och rör sig i, är många. Matlusten ökar hos de flesta eftersom de hinner känna de goda dofterna innan det är dags för mat. Dessutom finns möjligheten till flexibilitet. Om en boende inte får i sig tillräckligt med näring, finns möjligheten att dryga ut enskilda portioner med lite olja eller grädde.

De flesta som flyttar till Vesslan och den hemlagade maten brukar snarare gå upp i vikt, vilket oftast är något positivt då det är vanligt att äldre personer blir undernärda eftersom de äter för lite. När maten lagas på plats är det också enkelt att mixa maten för dem som har tugg- och sväljsvårigheter.

Stadsdelsförvaltningen norrredaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

N

V Ö

Några av de boende på Vesslans vård- och omsorgsboende sitter i köket på.

De gnabbas samtidigt som de skalar morötter. – Det blir ju inget kvar av morötterna

när du skalar, säger den ena.– Men det är ju för att jag hör dåligt

med ögona, svarar den andra. – Du får väl ta av dig glasögonen då.

Sen skrattar de hjärtligt och håller om varandra.

Vesslans vård- och omsorgsboende består av två avdelningar för demensjuka perso-ner och har totalt 17 platser. Under 2012 flyttar Vesslan till det nya boendet på Margaretagatan. Maten kommer även i fortsättningen att tillagas på boendet.

Sinnesretande matlagning väcker livslust

15

På Sjöbo finns Trollskogen snart

Om du börjar årskurs 7 till hösten och vill lära dig ett ovanligt språk, ska du söka dig till Erikslundskolan. Till hösten finns näm-ligen möjligheten att studera mandarin, som är en annan benämning på standard-kinesiska.

Kom och tyck till – möt politikernaUnder 2012 kommer Stadsdelsnämnden Norr att lägga några av sina sammanträ-den utanför centrum. Under den första halvtimmen av varje sammanträde är det allmänhetens frågestund. Då är du välkommen med dina frågor och syn-punkter, som kan handla om allt ifrån förskola och skola till äldreomsorg eller andra medborgarfrågor. Den 29 mars är du välkommen till Borgstena, 24 maj till Vänga och 27 september till Bredared. På boras.se/stadsdelnorr kan du läsa mer om Stadsdelsnämnden Norr och få informa-tion om tid och plats.

Rena kinesiskan i Erikslund

Mat kan också fungera som läkemedel. För en diabetiker krävs särskild kost och för den som har ett sår, behövs mat med ett högt energiinnehåll. Det finns också forsk-ning som visar att det finns många positiva effekter av nattmål. Risken för att ramla minskar till exempel för dem som går upp på natten, om de ätit något innan de gått och lagt sig.

Många av de piggaste som bor på Vesslan brukar vara med och skala potatis, diska och baka. En del av de boende kanske har glömt många färdigheter och erfarenheter de lärt sig tidigare i livet, men hur man bakar kom-mer tillbaka till dem när de sätter händerna i en kakdeg.

– En gång skulle vi baka några olika sorter, berättar Gunilla Olofsson, och när några av de boende satte igång att rulla kakor fick vi springa som tättingar mellan bakbordet och ugnen för att hinna med deras tempo.

Lena Arvidsson har varit chef på Vesslans vård- och omsorgsboende i två år och hon ser bara fördelar med att maten tillagas på plats.

– Maten är en del av omvårdnaden, menar hon. Jag tycker det är fantastiskt att det går att ge de boende den här servicen. Sen är det också väldigt roligt att medarbetarna är så entusiastiska, säger Lena Arvidsson och ger sina kolleger en glad blick.

Vid elva-kaffet kommer frågan om favorit rätt upp. Kan de boende ha klassiker som fläsk med löksås eller kanske söndagsstek med potatis och ärtor som favoritmat? Eller kanske är det hamburgare? Nej, gemensamt kommer de fram till att alla maträtter som är vällagade är goda.

elisabeth elisason

• Vill du veta mer kontakta enhetschef Lena Arvidsson, 033-35 82 80

eller lena.arvidsson@boras.se

17

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Bild

: BIL

DAR

KIV

ET.S

E

Du vet väl att du kan följa stads-delschef Bo Drysén

på twitter.com/bodrysen.

Sinnesretande matlagning väcker livslust

Under våren öppnar Trollskogen på Barn-hemsgatan på Sjöbo. Trollskogen är en ny avdelning på Trollgårdens förskola.

I centrala Borås öppnar Östermalms-gårdens nybyggda förskola i augusti. Sam-ma månad är planen att Ljungagårdens förskola i Fristad ska öppna i nybyggda lokaler. Vill du veta mer: gå in på boras.se/stadsdelnorr och välj Förskolor.

18

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Finsk förskoleavdelning öppnasBorås Stad har beslutat att finsktalandeska ha rätt till service på sitt språk.Nu planerar kommunen en förskole-avdelningmed bara finsktalande barn.Den ska vara på Bäckaryds förskolanära sjukhuset.Den som vill ha sitt barn i finsk förskolakan ringa till sitt stadsdelskontor.

Sidan 2

Tisdags-underhållningTisdagkvällarna på Kulturhuseterbjuder kultur för allamed teater, samtal och konsert.I vår handlar det om hur man gör teater,om döden och helvetet i vår moderna värld,och om hur man når inre frihet.Biljetterna är gratismen det gäller att vara tidigt uteinnan de tar slut.

Sidan 9

mötesplats för föräldra-ledigaÖppna förskolor kan vara en bra träffpunktför föräldrar som är ledigaför att vara hemma hos sina småbarn.Till Kristinebergs öppna förskolakommer allt fler lediga pappor med sina barn.En vanlig dag kommer drygt 30 vuxnamed sina barntill aktiviteterna på öppna förskolan.I januari har det öppnat en ny öppen förskolapå Boråsvägen i Dalsjöfors.

Sidan 12–13

Helvete på konstmuseetVårens utställning på Borås Konstmuseumheter Helvete.Den visar konstverk som kan vara otäckaeller skrämmande.I en artikel i Såklart Boråssamtalar chefen för konstmuseet,som heter Pontus Hammarén,med tidningens redaktör Charlotte Ohlssonom konsten och det tråkiga i livet.

Sidan 10–11

Ensamma flykting-barn kommer till SjuhäradEn del flyktingar kommer ensamma till Sverigetrots att de bara är barn.Nu ska kommunerna i Sjuhäradsamarbeta om att ta emot sådana barn.Nio flyktingbarn ska få ett hem i Borås i år.Men det är svårt att hitta familjersom blir ett bra hem åt barnen.Barnen behöver ofta mycket stödefter att ha flytt från sitt eget land.

Sidan 6–7

många behöver en god manSture Karlsson arbetar som god man.Det betyder att han sköter pengarnaåt någon som har svårtatt ta hand om sin egen ekonomi.Överförmyndar-myndigheten i Borås Stadskaffar goda män åt dem som behöver.Ungefär 700 personer i Boråshar fått hjälp av överförmyndaren.

Sidan 8

vigsel i StadshusetMånga väljer att gifta sig borgerligtistället för i kyrkan.Då kan man gifta sig i Stadshuset.I det här numret följer Såklart Boråsnär Marie Götesson och Stefan Gustavssongifte sig i Stadshuset.

Sidan 4-5

många kulturer i samma skolaJustine Hermansson har gått på tre olika skolor.Hon tycker att Bodaskolan är bäst.Särskilt tycker hon om att elevernakommer från många olika kulturer.Här får jag kompisar från hela världen, säger Justine.En av rektorerna på Bodaskolan heter Jerry Andersson.Han tycker att skolan har en egen själoch att mångfalden bland elevernaär något som känns naturligt.

Sidan 14–15

Boende får hjälpa till med matlagningenVesslan är ett vårdboende för dementa.Det ligger på Torstensonsgatan.På Vesslan lagar personalen all matefter en matsedel de själva planerat.Det går också att få något extra,till exempel tidig frukost eller en nattmacka.De som bor på Vesslanfår också hjälpa till med matlagningen.

Sidan 16–17

Borås Stad arbetar med en framtids-visionenBorås Stad arbetar med att göra en vision.Det är som en bildav hur Borås ska vara i framtiden.Många har varit med och gett idéer till visionen.Mycket handlar om hur skolorna kan utvecklasoch om hur unga och gamla kan mötas mer,liksom invandrare och svenskar.Kommunfullmäktige ska besluta om visionensom blir ett mål att arbeta för.Du kan själv vara med och lämna idéer,på ett bibliotek eller på webben; boras.se/2025.

Sidan 20

korsord

- - - - -

© Ulf Thorén

2012

TALASI IRAN

BJÖRN-TASS DET

GÖRKORNA

FLÄTATSNÖRE

MUNTRA UNGE-FÄRSOM

TWIGGY

PJÄSPÅ

SCHACK-BRÄDE

LÄMNASENSAM

ÅT SITT

DET VAR CARO-LINAKLÜFT

FÅGEL-BO

POTEN-TAT

FÖR-TJU-

SANDE

NOAKSBÅT

KORT FÖRTEXAS

VÄLMÅ-ENDE

LÅNG-BENTPIPPI

KADAVER

VÄR-DERA

NÄSTE

TRIPP

TAS TILLKAFFET

FISKEOCH

ORIEN-TERING

ÖPPNAELLER

ÄRLIGA

PERSASTRÄTO-BRODER

JAN

FYLLA

NUMERAPLATT

MÅL-NINGS-MATE-RIAL

NÖT

REGLARDU MED

GÅRSOLENOM AF-TONEN

BIB-LISK

FÖRST-LING

KROAT.BIFLOD

TILLDONAU

FÖR TRA-SIGT ÅKMOTOR-

VÄGENER-

GISLAGEN ULFI KOM-MUN-

TOPPEN

ÄR VÄLEN DELBOVAR

DRAG-DJUR

FERIER

GÅTTGENOMVATTEN

PISTOL

PRATARDU MEDSTORUGGLA

LUGNASIG

MUSIK-SKIVA

HEMLIGAGENT-VERK-

SAMHET

HOCKEY-BRÖDERBIKINI-VOKALER

DETGÖR JUFOTO-

GRAFEN

DETGJORDEKATTENRYSSJA

KANFINNASFÖR DIN

TV

PRIMA-DONNASMALTSUND Ö I LILLA BÄLT

FOTREG-LAGE TVÅ

TER- MINER

FÅR DUPÅ VISSLÄKTARE

YTT-RADE

SKIVAFÖR

UGNEN

KRÅK-FÅG-

LARNA

KÄNDBERG-

HAGEN

DETGJORDEZLATAN

GRÄS-STJÄLK

FRAM-STÄLLABILDER

TENNIS-ÄSS

KANVISSA

TENTA-MENS-

UPP-GIFTERVARA

RINNERFRÅNETNA

PLAGG

FÖR-BANDINOM

FLOTTA

SKOTSKKJOL

PÅSVENSK-TOPPEN

GÖRDET IVASA-LOPPS-SPÅRET

DELFIN

ORKES-LÖS

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 12 april så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num-ret av Såklart Borås?

NamnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

vin

tern

umre

t: G

reta

-Mar

ie P

erss

on, J

örge

n G

enbe

rg, M

aija

-Liis

a Sv

enss

on. T

ack

för a

lla sv

ar o

ch å

sikte

r!

19

såbraborås

mÖTESPLATS BORÅSRunt om i världen pågår forskning om vad lycka är och hur människan kan uppnå detta eftertraktade tillstånd. Bland annat det talade Chalmersprofessorn John Holmberg om när han var i Borås i höstas för att inspirera i arbetet med att ta fram en vision för 2025. Sådant som är dåligt för miljön – som att sitta i bilköer – gör människor olyckliga.

Det som man blir lycklig av – att umgås med andra – är å andra sidan helt oskadligt för miljön. I en tid där många bekymrar sig över miljöförstöringen och ett samhälle med allt större konsumtion, är det en oerhört vär-defull insikt.

Sambandet bygger på internationell forskning, men när nu hundratals tankar om hur Borås kan se ut i framtiden sammanställs, är det glas-klart att forskningen kan tillämpas på en lokal nivå.

Många vill ha bort bilarna helt från centrum

och istället ta sig fram med hjälp av modern, energisnål kollektivtrafik. Det man vill se är ett centrum där människor kan bo, arbeta och umgås.

Många talar också om de så kallade mjuka värdena – till exempel om hur enskilda perso-ner, kommunen och näringslivet skulle kunna samverka för att alla barn som växer upp i Borås får en riktigt bra start i livet.

Hans Forsman är projektledare för arbetet med att ta fram en vision och har varit ute och pratat med en mängd olika grupper om Borås framtid.

– De här mjuka värdena dyker upp överallt och lyfts upp från de mest oväntade håll. Bland annat talar representanter från närings-livet engagerat om hur skolorna måste utveck-las och om hur de själva skulle kunna hjälpa till, berättar han.

Många talar också om integration, inte bara

mellan svenskfödda och invandrare, utan ock-så mellan unga och gamla. Det handlar om att hjälpa varandra och lära av varandra på ett sätt som inte bara känns bra för individen, utan också är bra för hela samhället genom att kunskap och idéer tas tillvara och leder utvecklingen framåt.

– Just nu funderar vi mycket över hur man kan ta tillvara de här fina önskningarna och integrera dem i en vision som verkligen kan göra skillnad, säger Hans Forsman. Det gäl-ler ju att hitta konkreta sätt att driva på en utveckling i en riktning där de mänskliga vär-dena tillåts ta större plats än idag.

Vision Borås 2025 ska antas av Kommun-fullmäktige, men när det blir är ännu inte bestämt.

annika klemming

• Vill du vara med och tycka till? Gå in på boras.se/2025 eller besök ett bibliotek.

Där finns det mer information och tipslådor.

Mänskliga möten, bra relationer och omtanke om andra är vad som gör människor lyckliga. Att boråsarna har förstått det här, visar sig allt tydligare ju längre arbetet med att ta fram en vision framskrider.

Boråsarnas vision är en omtänksam stad

Bild

: SU

PER

STU

DIO

Sandwalls plats är ett direkt resultat av Borås Stads strategi från 2002. Nu när en vision för 2025 ska tas fram, står det mänskliga mötet åter i fokus.