Samhälle Prata mer – vi satsar på medborgardialog

såklartboråsVÅR 2013

Omsorg Med livskvalitet och hälsa som mål

Kultur Rocken genom konst­när ernas ögon

Miljö Jobbar för återcertifiering – trygg och säker

Skillnaden på mitt liv före och efter åter-hämtningscirkeln är som natt och dag.

Lise-Lott som gått på studiecirkel i Sociala omsorgsförvaltningen regi.

»

2

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson033­35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

såklartborås

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Kultur På en helvetesvandring på Konstmuseet

såklartboråsVÅR 2012

Politik Vi vill få en mer med-mänsklig stad

Ekonomi En god man ska bevaka din rätt

Samhälle Ny modell för att ta emot barn

Det är kärlek, rent ut sagt.”Stefan Gustavsson

Grafisk form Charlotte OhlssonAnsvarig utgivare Marie Ingvarsson

Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri ResponstryckWebb boras.se/saklart

Lyssna påsåklartborås:

boras.se/saklart

Familjehemsenheten i Borås söker dem som vill bli familjehem, kontaktpersoner och kontaktfamiljer. FamiljehemBarn och unga kan behöva flytta till en annan familj under en tid. Orsakerna kan vara föräldrars missbruk, sjukdom eller andra svårigheter. När barn flyttar till en annan familj ger föräldrarna sitt samtycke men ibland måste ett barn omhändertas mot föräldrarnas vilja. Innan barnet kommer till familjehemsfamiljen får familjen utbildning och en djupgående utredning.

KontaktpersonEn kontaktperson är ett extra stöd till barn eller ungdom, oftast mellan 12–18 år. det sker vanligtvis att man träffas en eftermiddag i veckan men uppdragen varierar. Den som fyllt 15 år har själv rätt att ansöka om det frivilliga stödet av en kontaktperson. När man match­ar kontaktpersonen med en ungdom är det alltid ungdommens behov som styr. Har till exempel den unga ett intresse för motocross så är det vägledande i valet av person. Kontaktpersonen är en del av ungdomens vardag och ska finnas där för att lyssna och ha en god relation med föräldrarna. Kontaktpersonen har tystnadsplikt.

KontaktfamiljEn kontaktfamilj fungerar som ett extra stöd som ofta yttrar sig genom att kontaktfamiljen tar emot ett barn eller syskon, en eller ett par helger i månaden. Alla kan ansöka om att få en kontakt­familj men barnens behov står i fokus när bedömningen görs. För­utsättningen för att få en kontaktfamilj är att föräldrarna själva vill ha det stödet. Grunden till att få kontaktfamilj kan antingen vara att barnet får extra stimulans eller att föräldrarna behöver avlast­ning. Kontaktfamiljen har tystnadsplikt kring barnet och barnets familj.

MeR infORMATiOn finns på Borås Stads webbplats och vi har även startat en facebooksida: Familjehemsenheten Borås Stad, gå gärna in och gilla oss där för att få löpande information. Kontakta oss gärna för frågor: familjehemsekreterare Marie Larsson, 033-35 518 4, marie.larsson@boras.se eller familjehemsekreterare Anette Andersson 033-35 82 28, anette2.andersson@live.se.

Med plats i ditt hjärta

Under ett läsår slänger Borås Stads grundskolor mat för 1 miljon kronor. För att förändra det och göra barnen uppmärksamma på problemet deltar alla kommunens grundskolor i tävlingen Är du matsmart? Tävlingen pågår mellan 25 februari och 22 mars och går ut på att minska mängden slängd mat. Den skola som lyckas bäst vinner ett pris på 10 000 kronor.

Ett av Borås Stads miljömål är att bli en matsmart kommun, både för ekonomin och för miljöns skull. För att producera livsmedel krävs mark, energi, vatten och ibland kemikalier.

Sedan ska maten transporteras vilket också tär på miljön. Slöseri och svinn finns i alla led i produktionskedjan, men ju senare desto större är miljöpå­verkan eftersom allt då skett i onödan. Avfallet ska dessutom tas om hand och transporteras bort.

I Sveriges skolor slängs mat för mellan 200 och 600 miljoner varje år. Om alla skolor i Sverige kunde halvera mängden slängd mat skulle de skadliga effekterna på klimatet minska med 10 000 till 30 000 ton koldioxid per år.

• Läs mer på boras.se/matsmart.

Är du matsmart?

Just nu pratas det om Borås 2025 – visio­nen som antogs i oktober förra året – vart man än vänder sig på Borås Stads förvalt­

ningar och bolag. Det pågår en ordentlig satsning på den interna förankringen, och målet är att inte en enda med­arbetare ska undra vad visionen innebär.

– Vi har ungefär 10 000 anställda, och om alla ser vad de själva kan göra för att vi ska komma närmare visionen så är vi en bra bit på väg, säger Annika Klemming, kommunikatör på Stadskansliet.

Redan nu planeras en mängd aktiviteter i visionens anda. När 2014 års budget har tagits fram kommer det att bli ännu tydligare hur visionen präglar kommunens arbete eftersom hela budgeten kommer att utgå från visionen.

Följ utvecklingen på bloggen boras.se/2025 så kanske du själv kan få en idé om hur vi tillsammans kan närma oss visionsmålet.

JObbAR håRt för att nå vår dröm

Vi önskar dig en skön vår!

Dialog delar kun­skap och ansvar

Ledare

tt göra tillbakablickar såväl som att titta framåt i samband med ett nytt år, tror jag är ganska ovanligt.

Hur har året varit? Hur kommer det nya att bli? Frågor där svaren många gånger är långt­

ifrån givna. Något har varit bra och uppskattat, annat betydligt tuffare. Men riktar vi blicken framåt, tar med oss allt som varit bra och lär av våra erfarenheter så skapar vi goda förut­sättningar för framtiden.

Det nummer av Såklart Borås som du håller i handen inne­håller många spännande artiklar och reportage. Alla värda att framhålla, ändå är det ett jag speciellt vill lyfta fram – med­borgardialog.

Dialog ger förutsättningar för ökat medborgarengagemang och inflytande. Chansen att få sin röst hörd och sina åsikter luftade kommer närmare oss som beslutsfattare. Men en dialog förutsätter också ömsesidighet. En bra dialog gör det lättare att förstå varför vissa beslut fattats och i den ordning som sker, i kommunen.

Begreppen deltagande och makt kan från tid till annan ha skilda betydelser och tyngdpunkter. Men i dialogen ska det vara glas­klart att ett särskilt fokus är medborgarnas deltagande och inflyt­ande. Allt inom ramen för den representativa demokratin.

Givetvis finns det en oerhörd kompetens hos snart 105 000 boråsare och den kompetensen ska vi ska ta tillvara. Kanske har vi redan passerat 105 000­strecket nu när Såklart Borås hamnat i din brevlåda. Om inte lär vi göra det snart.

I någon mening vågar jag påstå att den positiva befolk­ningsutvecklingen är ett resultat av ett långsiktigt arbete där ord som kreativitet, hållbarhet, identitet och attraktionskraft ges verklig innebörd. Det resulterar att människor trivs och mår bra i Borås – såväl boråsare som besökare.

Som ett konkret resultat av arbetet med att engagera med­borgarna och visa att vi menar allvar med att deras åsikt och kunskap är viktig, kan man se det lekplatsval som genomför­des vecka 45–46 – där nästan 8 300 barn i åld­rarna fyra till och med tolv år deltog. Det höga valdeltagandet visar att det var en stor succé att ta tillvara de verkliga lekplatsexperter­nas kunskap. I sommar får alltså Stadsparken i Borås en ny lekplats som barnen valt.

Barnens möjlighet att påverka i en fråga som i allra högsta grad berör dem, är ett konkret uttryck för inflytande. Det är också det arbete med lokalt inflytande som i olika former pågår i våra stadsdelar.

Och ändå är det här bara bör­jan.

3

Ulf Olsson (S)Kommun­styrelsens ordförande i Borås Stad

A

Varje år skadas människor i onödan därför att sikten är skymd i gator i bostadsområden. Det är fastighetsägarens (tomtägarens) ansvar att se till att växtligheten inte växer ut i

gång­, cykel­ och körbana så att trafiksäkerheten eller framkomligheten påverkas. Tekniska förvaltningen har en folder med information om hur du kan öka trygghet

och säkerhet på gator vid din tomt eller fastighet. Tillsammans kan vi rädda liv och förhindra olyckor.Foldern hittar du på boras.se/tekniska –> Gator och vägar –> Trafiksäkerhet –> Häckar

och buskar.

Kristina nyberg Smahel, utveck­lingsledare på folkhälsoenheten i Borås Stad. Just nu jobbar du för fullt

med att sammanställa välfärds­bokslutet 2012.

Vad är ett välfärdsbokslut?– Det är en sammanställning av boråsarnas

hälsa i vid bemärkelse, det handlar om allt ifrån matvanor och fysisk aktivitet till hur många som har arbete och huruvida människor känner sig trygga. Vad har invånarna för nytta av välfärds-bokslutet?

– Resultaten visar skillnader i folkhälsan mellan boende i olika områden, mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Resultaten hjälper politikerna att se vilka problem och brister de vill jobba för att förändra. Ofta går förändringar långsamt, men det är viktigt att komma igång.

Du vill gärna att välfärdsbokslutet används mer. Hur då?

– Jag önskar att politikerna skulle använda det mer, både i budgetdebatten och som ett underlag för prioriteringar för en bättre hälsa bland Borås Stads invånare. Och vi behöver bli bättre på att göra resultaten kända bland boråsarna – det skulle öka människors kunskap om, och förståelse för, hur kommunen prioriterar hälsofräm­jande insatser.Berätta om ett positivt resultat som du har sett i årets statistik.

– Enkätsvar bland åttondeklassarna visar att allt färre elever dricker alkohol. Nu är det 81 procent av flickorna och 79 procent av pojkarna i åttan som låter bli att dricka alkohol. Det är en förbättring med 17 procent enheter sedan vi började mäta detta 2001.Välfärdsboksluten finns på Borås Stads webbplats boras.se under Fritids­ och folk­hälsoförvaltningen –> Folkhälsoenheten –> Välfärdsbokslut

Vi gör välfärdsbokslut

trimma buskenSe om ditt hus och öka säkerheten i närområdet

i det här numret av Såklart Borås tittar vi lite närmare på det utbyte som sker mel­lan invånare, politker och tjänstemän i Borås. Till exempel genom medborgardia­log (sidorna 6­7) eller genom att sam­arbeta för en bättre utomhus­miljö (sidorna 12­13). Det kan också vara ett utbyte när en grupp eller individ inte tycker att den får ut det den vill av kommunen (sidorna 16­17).

4

omsorg

Att VågA SIg ut Igen

– Skillnaden på mitt liv före och efter återhämtningscirkeln är som natt och dag, säger Lise­Lott.

Hon har varit sjukskriven i tolv år och genomgått olika behandlingar inom psy­kiatrin. Tidigare undvek hon folkmassor,

åkte färdtjänst för att slippa ta bussen och handlade helst på nattöppna bensinmackar. I dag gillar hon att gå på stan. Hela livet är annorlunda och en anledning till det är återhämtningscirkeln.

– Den har gett struktur åt mitt liv efter­som jag har en tid att passa. Det betyder också otroligt mycket att jag slipper sitta ensam hemma och att jag ser att de andra i gruppen blir glada när jag kommer.

Hon får medhåll av kurskamraten Staffan.– Jag gick med för att jag ville vara i en

grupp, samtala med andra och utbyta er­farenheter. Det är som att vi har en trevlig och lång diskussion som bara fortsätter. Stämningen är gemytlig.

Intill dem runt bordet sitter boendestöd­jarna Linda Sjöblom, Annika Svensson och Kerstin Niklasson. För några år sedan anordnade socialpsykiatrin i Borås Stad en tredagars grundutbildning för boendestöd­jare på temat återhämtning. Trion ovan var några av dem som blev extra nyfikna och ville lära sig mer. De utbildade sig till

återhämtningsinspiratörer och började hålla studiecirklar för brukare. Cirklarna arrang­eras i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan i deras lokaler.

– Intresset bland brukarna har bara vuxit och den som väl går en kurs vill ofta fort­sätta, säger Annika Svensson.

Lise­Lott och Staffan är inne på sin tredje återhämtningscirkel och på den nivån får deltagarna lämna önskemål om kursinne­hållet. Den här terminen kommer föreläsa­re från bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Marcus Sandborg, som skrivit boken ”En lång väg hem” om hur det är att leva med schizofreni, besöker dem en kväll.

– Jag vill gärna fråga honom om hans väg till återhämtning och om han anser sig vara återhämtad i dag, säger Staffan.

I Borås finns omkring 200 invånare som har kontakt med boendestödjarna inom socialpsykiatrin i sociala omsorgsförvalt­ningen. Ungefär 70 av brukarna bor i bostäder med särskild service. Både Lise­

förut klarade Lise­Lott inte av att vara ute bland folk på stan, men nu

går det jättebra. Den positiva föränd­ringen beror bland annat på att hon

gått en återhämtningscirkel. Kursledarna på cirkeln är Borås

Stads boendestödjare för människor som lever med psykisk ohälsa.

Studiecirkeln ledde till nya kunskaper för både deltagare och återhämtningsinspiratörer. Från vänster: Lise­Lott och inspiratörerna Annika Svensson, Kerstin Niklasson och Linda Sjöblom.

Återhämtningscirkeln öppnade livet för Lise­Lott

5

SociALpSykiAtrin HjäLper människor med psykisk ohälsa. Här får den som behöver hjälp av olika specialiserade yrkesgrupper:

Återhämtningsinspiratörer (6 st)Håller i studiecirklar. • Deltagaren får stöd i att hitta sig själva igen och finna mening bortom funktionshindret.• Får fundera över vad som kan hjälpa i återhämt­ningsprocessen och hur hinder kan övervinnas.Återhämtning kan vara att deltagaren tillfrisk­nar från till exempel förluster av självkänsla eller hopp, känsla av maktlöshet, sjukdomen och den medicinska behandlingen.

Rehabiliteringspedagoger (4 st)Rehabiliterar personer med psykisk ohälsa. • Kartlägger behovet av stöd när det gäller till exempel ekonomi, kontakter med myndighe­ter, sköta ett hushåll, planera måltider.• Motiverar dig med psykisk ohälsa att bryta invanda mönster.• Utifrån en åtgärdsplan arbetar brukaren se­dan vidare med boendestödjarna.

perSoner SoM får hjälp genom funk­tionshinderverksamheten delas in i tre grupper: utvecklingsstörning/autism, förvärvad hjärn­skada, stora och varaktiga funktionshinder. Borås Stad har utvecklat speciell hjälp genom:

Kostombud (40 st)Det finns ett kostombud i varje personal­grupp på varje grupp­ och servicebostad.• Utbildas av förvaltningens kostpedagog och för kunskaperna om allt från livsmedelshygien till tallriksmodellen vidare till sina kollegor.• Ökad kunskap ger minskad risk för att mul­tihandikappade blir undernärda och andra på boenden drabbas av övervikt.

Habiliteringspedagoger (6 st)Arbetar med individuella utvecklingsplaner. • Ser till att du med funktionsnedsättning till exempel får förutsättningarna så att du kan sköta din hygien, ha dagliga rutiner och möj­lighet att gå på aktiviteter. Målet är att du ska må bra, leva ett självständigt och värdigt liv som du har fullt inflytande över.

Verksamhetspedagog (1 st)Utbildar och vägleder personal.• Målet är att öka livskvalitet genom att du med funktionsnedsättning ska känna dig mer delaktig, mer självständig och får en mer me­ningsfull vardag.

Sociala omsorgsförvaltningen har avdelningar för socialpsykiatri och funktionshinderverksamhet som arbetar för att ökad hälsa och livs­kvaliteten för personer med funk­tionshinder och psykisk ohälsa.

Det finns hjälp att få

Lott och Staffan har bott i gruppboenden, men har i dag egna lägenheter. Lise­Lott har i perioder haft besök av boendestödjare två gånger om dagen. Nu klarar hon sig helt utan det.

Några av kursdeltagarna har fått erbjudan­den från Vuxenskolan om att själva utbilda sig till cirkelledare. Hittills är Staffan den enda som gått utbildningen. Lise­Lott hop­pas kunna gå den, men hon och Staffan har redan stått tillsammans både inför personal och andra brukare och berättat vad åter­hämtningscirkeln betytt och tipsat andra om att anmäla sig.

– Det här är precis vad vi vill. Vår roll är att hela tiden ta ett steg tillbaka, säger boendestödjaren Linda Sjöblom.

– Vi hoppas att brukarna själva kommer att hålla i cirklarna i framtiden, säger kol­legan Annika Svensson.

Samtidigt vill de inte sticka under stol med att återhämtningscirklarna varit väl­digt givande för dem själva. De har lärt sig väldigt mycket av deltagarna.

Staffan uppskattar de personliga föränd­ringar som studiecirklarna bidragit till.

– I dag tänker jag på mig själv på ett schysst sätt. Tack vare gemenskapen i grup­pen har jag övat på att våga säga vad jag känner och tänker. Jag fungerar bättre ute bland andra människor.

Oron och de stora inre konflikterna han upplevde tidigare har ersatts av mer lugn.

– Nu vet jag att det går att väcka sitt hopp och att tänka positivt, säger han.

– På cirkeln pratar vi aldrig om att det är synd om oss, säger Lise­Lott. Istället får vi hjälp att ta fram det friska. Det är stor skillnad.

anna vörös lindén

• Vill du veta mer kontakta Sociala om­sorgsförvaltningen genom Borås Stads växel 033­35 70 00. Har du en egen handläggare inom förvaltningen är det också en bra väg

att gå för mer information.

I dag känner sig Lise­Lott helt bekväm

med att åka buss och röra sig ute på stan

bland folk. Återhämtningscirkeln bidrog

till att ge henne nytt hopp om livet och

sig själv.

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

6

samhälle

Medborgardialog är långt ifrån något nytt i Borås. Det har funnits länge i olika skep­nader och under olika namn.

Ett exempel är när stadsdelspolitikerna i Stadsdelsnämnden Väster bjuder in till Fika demokratiskt för att diskutera om­byggnaden av Kristinebergs centrum, eller nu i höstas när barnen själva fick välja vilken lekplats de vill ha i Stadsparken.

Det nya är att arbetet med medborgar­dialog ska få en tydligare struktur och arbetsgång.

Tom Andersson (MP) och andre vice ordförande i kommunfullmäktige, Anne­Marie Ekström (FP), ingår i en grupp med politiker från alla partier som håller på att arbeta fram principer för hur Borås Stad ska jobba med dialogen med invånarna.

Tom Andersson och Anne­Marie Ek­ström tycker att en kommun har mycket

att vinna på dialog med medborgarna ef­tersom man då kan dra nytta av invånarnas kompetens i olika frågor. Beslutsunderla­gen blir helt enkelt bättre, vilket förväntas leda till bättre beslut.

– En annan fördel är att dialogerna kan locka medborgarna att engagera sig mer, säger Anne­Marie Ekström. Och tillägger att det numera är mer vanligt att engagerar sig i en eller ett par specifika frågor än att arbeta partipolitiskt.

– Det är också bra att medborgarna får större inblick och förståelse för hur den kommunala beslutsprocessen fungerar, säger Tom Andersson. Den finns ju för att besluten ska fattas på ett rättssäkert sätt. Vi är inte som ett företag, där det går att fatta snabba beslut.

Det krävs eftertänksamhet när beslut fat­tas som finansieras med skattemedel.

Det kan finnas flera olika frågor som

lämpar sig för dialog mellan politiker och medborgare. Till exempel utformningen av allmänna platser, hur framtidens skola ska se ut, vägnätsförändringar och utbudet av olika sorters äldreomsorg.

Hösten 2011 gjordes en kartläggning bland förvaltningarna i Borås Stad över hur de hade arbetat med medborgardialog under de senaste åren. Där framgick att boråsarna ganska ofta har haft möjlighet till dialog och att framföra synpunkter, men att det är stora skillnader i hur olika förvaltningar arbetar och vad de kallar utbytet.

Det är viktigt att komma ihåg att med­borgardialog inte är det samma som direkt­demokrati. Även om medborgarna får säga sin mening i dialogen, är det fortfarande politikerna som har ansvaret och som be­slutar. I en direktdemokrati röstar befolk­

nu kan du få mer att säga till om i Borås – även mellan valen. Just nu arbetas det fram principer för hur medborgardialogen ska se ut. Politikerna ser många fördelar med ett ökat inflytande från boråsarna. – Vi vet ju inte alltid bäst, säger kom­munalrådet Tom Andersson.

MeDbORgARDIALOgen chans att påverkar mellan valen

7

ningen om alla beslut som fattas.Medborgardialog skiljer sig också från

ett brukarråd, där det är användare av vissa tjänster (som skolor och hemtjänst till exempel) som kommer till tals. I med­borgardialoger får fler än de direkt berörda uttrycka sin mening.

Arbetsgruppen för medborgardialogen inledde sitt arbete med att definiera vilka som egentligen räknas som medborgare.

– Det är de personer som bor, verkar och vistas i Borås. Enkelt och tydligt, säger Anne­Marie Ekström.

Annat som definierats är vilka nivåer av dialog som finns och vad de innebär. Det vill säga hur resultatet av dialogen ska tas om hand. Viss typ av dialog kan vara be­slutande, annan rådgivande och en tredje mer till för att få en uppfattning om vilka tankar som finns hos medborgarna.

– Där är vi inte klara ännu, säger Tom Andersson. Men vi inser att vi måste gå ut tidigt med tydlig information om vilken sorts dialog vi vill föra vid varje tillfälle.

När resultatet är klart ska det sammanfat­tas och spridas till alla boråsare.

– Arbetsgruppen ska också skapa rutiner för hur vi politiker ska arbeta. Hur och när dialoger ska användas och hur vi ska åter­koppla efteråt. För mig som medborgare är det viktigt att få reda på hur ett visst beslut har påverkats av dialogen, säger Tom Andersson.

Under förra året har han och Anne­Marie Ekström deltagit i ett projekt som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, driver. De har tagit del av ny forskning kring medborgardialoger och fått höra hur an­dra arbetar med medborgarinflytande och dialog.

I höstas gjordes en enkät, bland annat på Stora torget, för att få reda på inom vilka områden medborgarna vill ha större inflytande. Resultatet visar att boråsarna är gillar tanken på att för en dialog inom kommunens alla områden.

– Det är roligt och spännande att borås­arna är så intresserade, säger Anne­Marie Ekström. Detta bådar gott för våra beslut i kommunen i framtiden.

lena m fredriksson

• Vill du veta mer kontakta Tom Andersson 033­35 70 22

eller Anne­Marie Ekström 0702­749940.

Läs mer om när kommunen tar invånarna till hjälp på sidorna 12–13.

Stadsdelsnämnden Västers initiativ Fika demokratiskt lockar till skratt. Jamil Jamil och Zurap Selimi (S)­ ersättare i nämnden har det gott tillsammans med övriga deltagare på Krisitnebergs öppna förskola.

Bild: eMiL DALQViST

N

V Ö

• Stadsdelnämnden Väster har nästa Fika demokratiskt den 13 maj mellan 18.00 och 19.30 på Mötesplats Norrby. • Stadsdelsnämnden Öster har ett politiker-möte med fika inplanerat den 12 mars på Trandareds bibliotek.

• Stadsdelsnämnden Norr håller sitt nämn-sammanträde på Sjöbo i maj. Som vanligt ägnas en halvtimma innan mötet åt att svara på allmänhetens frågor.• Håll utkik på boras.se för andra aktiviteter där du har chans att påverka politiska beslut.

kultur

Med utställningen I Want to Hold Your Hand firar Borås Konstmuseum att att popen, i sin brittiska form, fyller 50 år.

1963 var året då Beatles fick sitt genombrott och det var också året då bandet besökte Borås. Beatleslåten I want to hold your hand är inspelad 1963.

Utställningen som öppnar den 20 april och pågår till slutet av september kommer att visa hur bild och musik hör samman – och ibland kanske kämpar mot varandra.

Utställningen kommer att ha två delar. Dels kommer runt 30 svenska konstnärer att med musiken som utgångspunkt skapa nya verk för utställningen. Dels blir det samlarobjekt från pop­ och rockhistorien.

Ola Åstrand är curator. Förutom att han själv är en verksam konstnär har han lång erfarenhet av curerande. Han har bland annat utställ­ningar som Tjuv och polis – med amatörkonst gjord av interner och poliser, Hjärtat sitter till

vänster – politisk konst från 1970­talet och nu senast Ulf Rahmbergs retrospektiv på Borås Konstmuseum på sitt cv.

– Jag kan ta mer våghalsiga grepp än vad en traditionell curator oftast gör. Jag har ett per­sonligt förhållningssätt till konsten och det är inte så akademiskt som det ofta kan vara, säger Ola Åstrand.

Han tycker att det ofta kan vara ett styrka i så väl i hans konstnärskap som när han skapar utställningar.

– Det är problematiskt att konstvärlden är så väldigt exkluderande. Ofta rent ut sagt tråkig. När jag får chansen att göra konstutställningar vill jag göra tvärt emot. Det är det akademiska och borgerliga arvet med finrummet och när­heten till borgarskapet som gör att man känner sig nervös och orolig. Det blir syrebrist. Jag försöker göra så att alla får plats.

De som bjudits in till I want to hold your hand är alla svenska konstnärer. Tanken var att bjuda

in hälften kvinnor och hälften män. Riktigt så jämlikt har det inte blivit i slutändan.

Av de konstnärer som finns representerade under utställningen är 15 kvinnor och 19 män. Även åldersmässigt finns det en bredd bland de medverkande. Även om alla nya verk är skapade med musiken som utgångspunkt så finns det så klart olika sätt att tolka det. Anna­Clara Tidholm är till exempel en av de medverkande konstnärerna. Hon är kanske mest känd för sina böcker för barn – vilken småbarnsförälder har exempelvis inte förvånats över genialiteten i hennes Knacka på – och var en i gänget runt Träd, gräs och stenar. Hennes verk har ett genusperspektiv och berättar något om hur det var att vara kvinnan i skiftet mel­lan 1960­ och 1970­tal.

– Det är en salig blandning av kända och okända konstnärer. Som gubbe är det så lätt att välja andra gubbar men min ambition har varit att få in röster från båda könen.

Att ha lättare att välja det som ligger nära

50 åR MeD pOpMuSIKKonstmuseet firar Beatles Boråsbesök med en utställning med nya verk av svenska konstnärer

Ola Åstrandcurator i Want to Hold Your Hand

898

Kullenberg tar textilmuseet till SimonslandUlrika Kullenberg är Textilmuseets nya chef. Hon började sin tjänst i januari och har kommit rätt in den stora flytten av museet och dess samlingar till det nya centret för mode och textil – Textile and fashion center – som utvecklas i Simonsland.– Vi har fantastiska förutsättningar att bredda vår verksamhet och locka än fler till museet. Vi hoppas på många synergi­effekter av att museet kommer att ligga i det nya textila klustret, säger Ulrika Kullenberg.Hon är uppvuxen i Malmö men har bott i Borås i många år och tycker att det är fantastiskt att få arbeta i den stad där hon också bor. Hon har lång erfarenhet av museivärlden och var chef för Rydals museum under nästan tolv år.Just nu arbetar personalen med att flytta samlingarna och frysa alla textilier för att döda eventuella skadedjur. I och med flytten kommer museet i framtiden att ha betydligt lättare att visa intressanta föremål ur sina samlingar eftersom det till och med kommer att vara möjligt att ta med sig grupper till magasinet. En annan nyhet kommer att vara det torg för besöksaktiviteter som byggs centralt i museet. – Det finns en härlig glöd i personalen och de har en både bred och djup kun­skap. Den här flytten blir något av en nystart och vi har hunnit tänka på nya sätt att möta våra besökare. Jag vill att det ska vara lätt och självklart att ta ste­get och gå in på museet.Hon vill att Textilmuseet ska vara ett samtidsmuseum som tar upp aktuella frågor och leder dem till debatt med hjälp av textilier.Ulrika Kullenberg med personal vill helt enkelt göra museet viktigare för borås­arna och textilintresserade i hela landet. Museet öppnar igen under 2014.

charlotte ohlsson

– som den med samma kön och ålder – är förstås vanligt. Men just när det gäller musik kan det finnas ytterligare orsaker.

– Rent traditionellt är det män som samlat på skivor, pratar om grupper med andra män och kvinnor. Även om kvinnor varit lite intresserade har de mer sällan samlat på etiketter och namn på det sättet. De har inte visat sitt intresse så tydligt att man märkt det, säger Ola Åstrand.

Och tillägger att han är man och att han har gjort en utställning med dem han har pratat musik med. Från början var det lika många män som kvinnor som bjudits men olika omständigheter gör att fördelningen inte blev helt jämn i slutändan.

– Jag är sur på mig själv för att jag inte var uppmärksam hela vägen ut.

Det här att göra en utställning utan att veta hur verken kommer att se ut i förväg är förstås osäkert. Kommer konstnärerna att le­

verera verk på tillräckligt hög nivå? Kommer de att fungera ihop i utställningslokalen? Finns det en röd tråd som besökaren kan se?

– Visst är det som att köpa grisen i säcken. Men vi måste också ge förtroendet för om vi litar på konstnärerna så kommer det att löna sig. Som konstnär ska du klara allting, från att få idén till att utföra den och sedan få den såld. De är kompetenta. Och så gillar jag det här momentet av överraskning. Det är något av en 1960­tals konsthappening över det.

Det kommer att vara viktigt att hängning­en av verken är bra och det är Ola Åstrands uppgift att göra tillsammans med en tekni­ker på museet.

charlotte ohlsson

• I Want to Hold Your Hand öppnar den 20 april. Utställningen kommer att ha ett program med musik och föreläsningar.

Läs mer på boras.se/konstmuseum

50 åR MeD pOpMuSIKKonstmuseet firar Beatles Boråsbesök med en utställning med nya verk av svenska konstnärer

Medverkande konstnärerOla ÅstrandJockum NordströmJean­Louis huhtaAnders AHenrik PerssonHampus PettersonOlle SchmidtPer SvenssonAndreas NilssonThomas ElovssonMax BookAndreas & FredrikaKalle BerggrenAndreas KorsarRichard JohanssonChristian CavallinMartin McFaulViktor RosdahlPer­Isak snällOlle LjungströmLinda SpåmanEva BjörkstrandNina BondessonLisa Jeannin/Rolf SchuurmansSara LundénMette WideAstrid GöranssonÅsa CederqvistAnna­Clara TidholmLinnéa SjöbergLena MattssonElla TillemaGöta Frideborg SvenssonPaula Wallmark

Våning tvåTre bås med Boråsbanden Borås Energi, Palmes och High Hats.

60­TAL: Modsbilder.

70­TAL: Hans Esselius foton från Gärdet, LSD­affischen, omslag av Walde­mar Gerdin.

Kollektivmålningar av Gunder Hägg och Blå Tåget­ skivomslag.Funtime­collage ur tidskrif­ten med samma namn av Lars Sundestrand.Fanzines, punkaffischer, singlar.

80­TAL: Stranded Records.

90­TAL: Thrashmetall­omslag (kassetter).Technoflyers.Svensk hip hop: Camilla Cherry.Martin Kann.

2000­TAL: Kning Disk,Gagnef­festivalen/Mattias Norström.

Rörlig Bild.

Lyssna på hur Ola Åstrand låtlista för utställningen:

http://open.spotify.com/user/longgoneharry/playlist/1V

RefE7qwFeS0D

OT

M1eahh

Bild: BiLDARKiVeT.Se

9

10

kultur

Vad linsen ser när ögat ler Guy HeydenTid: 28 mars – 26 april Plats: Utanför Kulturhuset

Vad linsen ser när ögat ler är den andra utställningen på plats utanför Kulturhuset.

Fotografen Guy Heyden har tagit bilder av botaniska fenomen som han funnit runt husknuten i Hindås.

Han vill visa vilka konstverk na­turen kan bjuda alla huksittande människor på – verk som bör vär­nas i de växande miljöhotens tide­varv. Fotografierna tas mot helsvart bakgrund för att öka bildernas

suggestivitet och samtidigt under­lätta detaljstudier. I bildsamling­arna Vad linsen ser när ögat ler visar Heyden att naturens skapelser kan vara lika fantastiska som erkända konst närers storverk. Utställningen kan du se från 28 mars till och med 26 april – dygnet runt.

Guy Heyden är professor i oral patologi och har under större delen av sitt yrkesverksamma liv varit makrofotograf. I sina kliniska bild­serier har han visat att munnen kan vara hälsans spegel. Han har som senior börjat fotografera naturnära fotokonst och ställt ut på ett flertal platser i Sverige.

© Huy Heyden

Det storslagna alldeles runt husknuten

4/3 Publikrepetition och samtal: Skandal11/3 Ingrid Carlberg –om Raoul Wallenberg i boken ” Det står ett rum här och väntar på dig”18/3 En jordnära ock­ultist – konstnären Bo Christian Larsson

8/4 Lawen Mohtadi – En bok om Katarina Taikon15/4 Var de bättre med vinyl? Samtal med Ebbot och Tommy Blom 22/4 Linn Ullman29/4 Erlend Loe

Vårens måndagsgäster:

Bild: ULf STJeRnBO

#

#

#

#

#2

3

4

51

Torbjörn ”Ebbot” Lundberg är sångare och frontfigur i den internationellt framgångsrika gruppen The Sound­track of our Lives, som i december 2012 gjorde sin sista spelning.

I april kommer du till Kulturhuset för ett något annorlunda gig. Du och Tommy Blom (från Tages) ska prata om gamla tider under rubriken: Var det bättre med vinyl?

Varför går ni skilda vägar? – För att vi är klara med den

idén som band.

Vad gör du istället? – Nästan samma sak som

förr fast med andra människor. Bland annat med Per Svenssons ”The New Al­

chemy” och med ”The Ogo” som är ett kommande projekt med duon Trum­mor & Orgel.

Hur fick du namnet Ebbot? – Från James som var min

dåvarande betjänt. Han bodde hos oss på 80­talet.

Vilken är världens bästa låt? – Timeless Flight By The

Sea på min kommande soloplatta som släpps nästa höst.

Hur många kaftaner har du? – Ungefär 136 om man

räknar med mammaklännings­ kaftanerna.

5frågor till ebbot Lundberg

11

miljö

Borås Stad är en av 14 svenska kommuner som är certifierad som En säker och trygg kommun.

– Att en kommun är säker innebär att den ar­betar för att förebygga skador bland invånarna. Att den är trygg betyder bland annat att vi för­söker förebygga droganvändning och brottslighet, säger Helena Ahlstedt, utvecklingsledare på Fri­tids­ och folkhälsoförvaltningens folkhälsoenhet.

I En säker och trygg kommun arbetar man för att få ner antalet skador och dödsfall genom olyckor.

Det kan handla om att göra miljön på äldre­boenden och förskolor säkrare, att ploga och sanda gator vintertid eller få fler cyklister att använda cykelhjälm.

– Färre olyckor minskar lidandet för den enskilda individen och innebär stora bespar­

ingar både för sjukvården och för kommunen, säger Helena Ahlstedt.

Som ett exempel nämner hon att en enda patient som drabbas av en höftfraktur kostar 150 000 kr för hälso­ och sjukvården och lika mycket för kommunen som ansvarar för rehab­iliteringen. Om Borås Stad kan bidra till att färre äldre bryter lårbenshalsen är mycket

vunnet, både för individen och för samhället.Regeringen vill att alla Sveriges 290 kommuner

ska bli mer säkra och trygga, bland annat vad gäller miljön på förskolorna. Borås lyfts, tillsam­mans med Nacka, fram som en förebild.

– Från högsta politiska håll tycker de uppen­barligen att vi här i Borås har det där lilla extra när det gäller att göra vår kommun säker och trygg. Det viktigaste för oss är att Borås Stads invånare känner sig trygga, men det är också väldigt roligt att få uppskattning för det arbete som vi hittills har lagt ner.

anna vörös lindén

Jobbar för trygghet även på papperetUnder 2013 försöker Borås Stad att åter bli utnämnd till en säker och trygg kommun. Borås är dessutom en av två som regeringen pekar på som ett gott exempel för andra kom­muner som vill bli mer säkra och trygga för sina invånare.

Konceptet A safe com­munity, En säker och trygg kommun, är globalt och leds av Karolinska institutet på uppdrag av världshälso­

organisationen WHO. 300 kommuner i världen är certi­fierade som säkra och trygga, 14 av dem ligger i Sverige.

Tidigare ansökte en kom­

mun om återcertifiering vart tionde år, men nu gäller vart femte år. Borås Stads nya ansökan ska vara klar i maj.

en SÄKeR OCh tRygg KOMMun

Bland annat har Världsnaturfondens Florafond delat ut pengar för att inventera och föreslå skötselplaner för de slåtter­ och rik­kärr som finns i kommunen. De flesta kärr ligger på pri­vat mark och hittills har Emma Nevander hittat åtta stycken i kommunen.

Planen är att ha bymöten med närboende och lokala föreningar för att utveckla kärren. Det finns möjlighet att göra speciella informations­satsningar som till exempel en inläst text med historisk eller naturinformation som besökaren kommer åt genom en QR­kod i sin mobiltelefon.

Genom Leader Sjuhärad har Borås Stad fått pengar till samverkansprojekt i kommunen mellan boende, mark­ och djurägare och andra aktörer. Här inleddes arbetet redan i höstas med byträffar och fyra är redan genomförda. Målet är att initiera samarbeten som kan förenkla och förbättra landskapsvården.

En djurägare kanske vill utöka antalet djur men har inte betesmark nog och en markägare brottas med att ägorna växer igen.

Tanken är också att undersöka möjligheterna för en får­ och ko­pool, där det går att hyra djur under till exempel sommaren. Det går kanske också att hitta tomma ladugårdar där djuren kan vara under vinter.

En annan idé är en betes­ och slåtterförmed­ling på Borås Stads webbplats, för att kunna förmedla tjänster och djur för markvård. Delar av kommunens egen mark brukas till exempel inte. Tankar finns även på en förmedling av bi­kupor för biodlare och markägare.

Förhoppningen är att Kulturlandskap Borås även i fortsättningen ska kunna finansieras från andra fonder där det finns medel att söka.

Under oktober sattes det igång en inventering av skyddsvärda träd. Två personer har varit ute och tittat på träd. Inventeringen kommer att fortsätta även i år. Då letas grova lövträd med över tre meter i omkrets. De flesta av dem står på privat mark.

Naturvårdsverket har ett åtgärdsprogram för skyddsvärda träd och Sverige har ur ett EU­perspektiv gott om skyddsvärda träd. Träden har ett stort biologiskt värde eftersom många arter är knutna till dem. Planen är att ta fram skötselråd för markägare och göra information tillgänglig för allmänheten. De största hoten mot de skyddsvärda träden är igenväxning och avverkning.

Borås Stad har också inlett ett samarbetsprojekt med svampföreningen Häxringen och Kinna­rumma naturskyddsförening och en privatper­

son. Tillsammans blir det en inventering av ängs­svamp och jordtungor som inleds i sommar.

– Det finns flera hotade arter som vi inte vet var de finns och hur vanliga de är. Det är därför Naturvårdsverket uppmanar att göra en sådan här inventering, säger Emma Nevander.

I Borås kommer man att titta efter vaxskiv­lingar i första hand.

Förhoppningsvis kommer en undersökning av hur och vilka vildbin och småfjärilar som finns inom kommunens gränser igång.

– Vi blir tvungna att anlita en expert för att verkligen kunna se vad som finns och vad som saknas, säger Emma Nevander.

Även här kommer privata markägare att kon­taktas under kartläggningen. På andra håll har den här sortens kartläggningar gett förvånande resultat. Kunskapen om många arter är dålig och det har till och med hänt att det dykt upp arter som man trott varit utdöda.

– Om vi tar krafttag om odlingslandskapet tycker vi att det är bra att få med så mycket som möjligt. Då vet vi vad som ska prioriteras. Vad som är mest värdefullt eller hotat.

charlotte ohlsson• Vill du veta mer kontakta Emma Nevander,

emma.nevander@boras.se eller 033­35 30 24.

Visste du att Borås Stad har en anställd ekolog? Hon heter emma nevander och arbetar på Miljöförvaltningen med projektet Kulturlandskap Borås. Projektet mål är att bevara den levande landsbygden och öka samverkan mel­lan markägare, djurägare och boende. Projektet har pågått sedan i somras och finans ieras delvis genom mindre projekt som emma nevander sökt medel för.

eKOLOgI I pRAKtIKenKulturlandskap Borås arbetar för en levande landsbygd

Utemiljön kring Cen­trumhuset på Kris­tineberg kommer att få en välbehövlig

ansiktslyftning, mycket tack vare stort engage­

mang från boende och brukare i området.

Centrumhuset på Kristineberg rymmer bibliotek, öppen förskola och fritidsgård. Efter klagomål om eftersatt utemiljö startade Stadsdelsförvaltningen Väster ett dialog­projekt för att samla in synpunkter från boende i närområdet. Arkitekturpedagogen Ylva Eckersjö har arbetat tillsammans med

förskolebarn, elever, ungdomar från fritidsgår­den och boende i området med att utvärdera platsen och komma med förslag på förbätt­ringar. Redan vid sitt första besök upplevde Ylva Eckersjö att hela miljön ”andades dåtid” med grå betong och mörka fönster som hin­drade insyn. Hon är inte ensam om att tycka så. Många upplever dessutom området som otryggt på grund av dålig belysning, höga buskage och dåligt underhållna gång­ och cykelvägar. Flera synpunkter och förslag på förbättringar samlades in under workshops, trygghetsvandringar och utställningar. Och listan med möjligheter är lång!

Ett levande torg är det stora önskemålet där boende föreslår konstgräs, planteringar, grillplats och gärna en konstnärlig utsmyck­ning. Förskolebarnen vill ha en plats att springa och leka på och eleverna på Kristi­nebergskolan önskar fler sittplatser på torget utanför huset och möjlighet till att utföra parkour – konsten att snabbt och smidigt röra sig fram över hinder som tak, parkbän­kar och räcken. Pensionären Marja­Liisa

Suua har varit med i en av dialoggrupperna och har flera förslag på förbättringar.

– Torget skulle kunna göras fint med nya blomlådor, sittplatser och kanske schackspel. Sedan tycker jag att man ska fylla igen gro­pen mellan torget och skolan och göra en fin liten park där. Många andra områden i stan har egna parker, det skulle vi också vilja ha, säger Marja­Liisa.

Alla synpunkter har dokumenterats och nu formas en ny arbetsgrupp med representan­ter från kommunen som först ska göra en tidsplan kring vad som ska göras.

– Nya besökare har hittat hit vilket stärker vårt parallella jobb med att skapa aktiviteter för och med äldre. Dessutom gillar jag det här sättet att arbeta, där våra medborgares förslag är utgångspunkten för förändring­arna, säger planeringsledare Christina Gus­tafsson.

sofia cullberg• Mer information ges av Christina

Gustafsson, christina.gustafsson@boras.se, 033­35 87 49, och på

boras.se/kristinebergsbibliotek.

väster

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberge­post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

N

V Ö

12

tillsammans för finare miljö

”

ensamma barn flyttar till torstenssonsgatan

Svaneholmskolan bidrar till en hållbar ut­veckling och jobbar med miljöfrågor. Där­för har de nu certifierats med den gröna flaggan av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Grön Flagg är en miljöutmärkelse för skola och förskola och det synliga beviset på att man i den dagliga verksamheten prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete.

Dagverksamheten Kviberg har fått 10 000 kronor från Alzheimersfonden. För peng­arna köptes en dator och en iPad och med dem hoppas man kunna erbjuda bättre möjligheter för demenssjuka personer som är vana vid en modernare och mer teknisk tillvaro.

– Med våra nya tekniska hjälpmedel kan vi stimulera fler sinnen och aktivera på ett mer flexibelt sätt genom att till exempel spela upp filmklipp, streama musik och visa bilder, säger enhetschef Lena Öman­Höglund.

Dataminne till hjälp för Alzheimerssjuka

grön flagg hissas på Svaneholmskolan

Den 15 januari öppnade ett nytt boende för ensamkommande barn på Torstens­sonsgatan med plats för 17 ungdomar mellan 15­18 år. Boendet är bemannat dygnet runt och målet är att förbereda ungdomarna för att klara ett eget boende i framtiden. Torstenssonsgatans boende blir det andra i Borås som tar emot ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd och ungdomar som sökt asyl och väntar på ett beslut i sitt ärende.

13

Bil

d: B

iLD

AR

KiV

eT

.Se

• Staket som hindrade framkom­ lighet har tagits bort.• Sly och ogräs har röjts undan.• Belysningen på stråken kring huset har förbättrats.

• Översyn och förbättring av parkeringsplatser.• Verksamheterna har även förbättrat innemiljön och ökat insynen.

Vid torget sitter några föräld­rar och dricker kaffe. Deras små barn leker med bollar som de lånat inne på öppna för­skolan. Bollarna är mjuka och lika stora som barnen. Genom det ljusa fönstret till biblio­teket kan de se en lång man i en fåtölj. Han sitter och läser tidningen. Tidningsrummet har precis varit fullt men nu sitter han där ensam. Barnen springer fram och knackar på rutan.

Plötsligt hörs rösterna av ett helt gäng äldre barn som tar sig igenom hinderbanan i

skogsbacken. en av dem för­söker cykla över rötter och grenar. en kvinna binder fast sin hund vid en stolpe och går in i biblioteket. Genom glaset syns en äldre man som sät­ter sig ner bredvid den långe, de verkar känna varann. fri­tidsgårdsdörren öppnas av en kvinna som bär två stora säckar kol. Det finns fortfa­rande lite värme kvar efter sommaren och gänget från backen lägger sig på mage på konstgräset på torget.

”när ska vi grilla? Vi är så hungriga.”

DRÖMpLAtSenSå här ser visionen ut för området runt Centrumhuset i Kristineberg.

Bil

d: L

OT

TA A

nD

eRSS

On

på gång unDeR VåRen

• Välkomnande entréer.• Ny skyltning på fasader• Skapa ett ”levande torg”• Ljussättning under gångbron.

DettA hAR gJORtS hIttILLS

Ljudet från den stora tickande farfarsklockan ekar tyst i det hörn den

står ståtligt, surrande ljud från ett par olika TV­

apparater strömmar försynt ut i den stora matsalen, och här och var hörs stilla talande röster.

Luften är full med viskande ljud som plötsligt överröstas av en dov sjungande stämma. Det är Rune Wilhelmsson som för närvarande bor på Hulta ängar och sjunger högt för sig själv.

– Jag sjunger bara när jag är glad. Jag trivs ju väldigt bra här, och det är tack vare persona­len. De är hyggliga och är alltid på plats när man behöver dem, säger Rune Wilhelmsson.

– Rune kunde inte gå på egen hand när han

kom hit, och han gick aldrig ut från sitt rum. Han sa att han alltid varit en enstöring. Men nu är han alltid ute och pratar, och går gärna ut till matsalen med hjälp av sitt gåbord. Och tjejerna älskar honom, berättar undersköter­skan Ciler Ince.

På Hulta ängar är kvaliteten en grundbult i hela arbetet. För att leva upp till sina mål arbetar personalen med tydliga rutiner och direktkommunikation med dem som bor på korttidsenheten.

Om du flyttar in på Hulta ängar får du en egen kontaktperson, som är socialt omsorgs­ansvarig. Oftast är det en av undersköter­skorna på boendet som blir din kontaktper­son och håller i välkomstsamtalet. Under det första samtalet går ni tillsammans igenom förväntningar och önskemål för tiden på kort­tidsenheten. Kontaktpersonen skriver ner dina önskemål och fyller i det som kallas genomför­andeplan. Du får läsa igenom planen så att din kontaktperson har förstått hur du vill ha det. När du har skrivit under genomförande­planen registreras den i datasystemet så att all berörd personal har tillgång till anteckning­arna.

– Vi går igenom önskemål kring aktiviteter, måltider, omvårdnad men även vad den boende har för förväntningar och mål. All information vi får blir basen för vårt arbete. Det är helt individuellt. Det är viktigt att brukaren känner sig delaktig och självbestäm­mande, säger undersköterskan Ann­Christine Andersson.

Hulta ängar är oftast fullt men någon gång ibland står ett enstaka rum tomt, som nu. Där inne är väggarna kala.

– Vi har blivit rekommenderade att inte ha så mycket på väggarna så de som drabbats av stroke ska få så lite stimuli som möjligt. Men den som vill får gärna ha med sig tavlor eller blommor. Vi har inga restriktioner kring sånt, exempelvis blommor får man ha så länge ingen lider av allergier, säger enhetschefen Rosita Grundhall.

Korttidsenheten är främst ett rehabiliter­ingsboende. På båda sidor av rummen för de boende finns gymnastiksalar där det finns möjlighet att genomföra sina dagliga trä­ningsprogram. Träning är en viktig del men samtidigt värdesätts tryggheten och gemen­skapen på boendet högt, och därför har man

öster

Stadsdelsförvaltningen österredaktör: Zara Salahie­post: zara.salahi@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

N

V Ö

Med trygghet och träning i fokus

Dalsjögården äntligen öppen

Kaffe med matiga möten i trandaredEn tisdagseftermiddag i månaden har Trandareds bibliotek ett program där du kan samtala eller få information runt ett tema under våren. Tisdagen den 12 mars får du möjlighet att ta en fika med stads­delens politiker. Den 2 april får du råd inför sommaren på Trädgårdscaféet och 7 maj hålls ett författarcafé med fokus på andra världskriget med journalisten och författaren Niclas Sennerteg. Det är kost­nadsfritt och öppet för alla invånare.

Lokalt och centralt med ungdomsrådet

Efter mycket planerade av en förskola med flera avdelningar blev Dalsjögården äntligen inflyttningsklar i februari. För­skolan kunde starta sin verksamhet den 4 februari med avdelningarna Mattisbor­gen och gamla Villekulla. Ytterligare fyra avdelningar invigs i april. Då kan barn och personal flytta in i Dalhems Rosa och Dalhems Lila, Tummarps Katthult och Junibacken.

15

gruppaktiviteter som gruppgymnastik och bingo. Sedan i fjol finns även trådlöst internet på boendet, och dessutom surfplattor som alla kan använda.

– Det var köbildning en lång tid efter att vi hade fått in surfplattorna. För ett tag sedan hade vi en yngre brukare som tyckte att just det var hans räddning. Han kunde gå ut på sociala nätverk och ha kontakt med sina barn och läsa om sådant som intressereade honom, säger undersköterskan Ann­Christine Anders­son.

Inne på ett rum sitter Gerd Essen vid det skrivbord som personalen bar in till henne när hon kom till Hulta ängar. Hon har med sig en egen laptop, som är uppkopplad mot det trådlösa nätverket. Hon och datorn är omgär­dade av färgglada blommor och växter. Gerd visar upp bilderna hon tog under sin senaste resa till Italien. På Hulta ängar ska hon reha­biliteras. Hon har en tid haft problem med sina ben. Så småningom kommer hon att flytta hem till sin egen bostad.

– Jag kan koppla upp mig mot det trådlösa nätet här. Och det gör mycket att man kan hålla kontakten med familj och vänner under

den tid man är här, säger Gerd Essen.När det är dags att lämna Hulta ängar fyl­

ler de boende i en utvärderingsblankett som personalen sammanställer och går igenom på team­möten.

Sedan 2009 har personalen arbetat med för­bättringar med utgångspunkt i utvärderings­svaren. Under förra året visade enkätsvaren att 80 procent av brukarna var väldigt nöjda med det bemötande de fick under vistelsen, och drygt 90 procent var mycket nöjda med den trygghet de kände.

– Vi jobbar mycket med att alla ska vara trygga här. Exempelvis har vi inga specifika besökstider. Närstående ska känna att de alltid är välkomna. Vi har till och med husdjur på besök här ibland, som igår då hade vi en stor fin golden retriever på besök, säger underskö­terskan Marita Jansson.

zara salahi• Vill du veta mer kontakta Hulta ängars

enhetschefer: Joanna Juntunen, 033­35 75 86 eller joanna.juntunen@boras.se och

Rosita Grundhall, 033­35 75 86 eller rosita.grundhall@boras.se.

Hulta Ängar är en kort­tidsenhet, och är främst ett tillfälligt boende till personer som har behov av rehabilitering, som är svåra att genomföra i hemmet; el­ler personer som har omfat­tande omvårdnadsbehov.

Korttidsenheten består av två enheter, med 22 enkelrum per enhet. På en­heterna finns omvårdnads­personal och tillgång till en sjuksköterska dygnet runt. På vardagar, dagtid, finns även tillgång till totalt fyra sjuksköterskor, arbetstera­peut och sjukgymnast.

Som en del i att utveckla arbetet med barns och ungas inflytande och att bättre sätta sig in i visionen Borås 2025 ordnas en utveck­lingsdag på Brygghuset för ungdomar från hela Borås den 20 mars.

Om du är engagerad i ungdomsfrågor och själv är ung så kan Ungdomsrådet Öster vara något för dig. I Ungdomsrådet har du möj­lighet att ge din synpunkt på politiska beslut som ska fattas i stadsdelen och du har möjlig­het att driva frågor som engagerar dig.

Under våren är fyra träffar inplanerade. Nytt för 2013 är att lokala ungdomsgrupper kom­mer att träffas regelbundet på 7–9­skolorna.

Läs mer om Ungdomsrådet Öster på Stads­delsförvaltningen Östers webbplats på boras.se, klicka dig fram till Ungdomsrådet.

Med trygghet och träning i fokus

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

Bil

d: M

AT

TO

n

Under förra året gjordes anpassningar inom förskolan i Stadsdelsförvalt­ningen Norr. Föräldrar såg hur den dagliga verksamheten påverkades och många hoppades att budgeten för 2013 skulle fylla hålen som

uppstått. Istället kom information om ytterligare förändringar.

Nu försöker många föräldrar att påverka situa­tionen. Nästan 300 personer har skrivit under en namninsamling och ett sjuttiotal synpunkter har registrerats i Stadsdelsnämnden Norrs dia­rium. På nämndsammanträdet i december kom fler än 100 personer som deltog i allmänhetens frågestund. Under hösten möttes flera tjänste­

män, politiker och föräldrar för att diskutera och resonera.

Områdeschefen för förskolan i Stadsdelsför­valtningen Norr, Håkan Anving, ville följa upp höstens samtal och få chansen att höra några utvalda föräldrars berättelser. En av dem är Erik Lindell.

– På vår förskola har det blivit problem med att utrymmena inte räcker till, eftersom det är så stora barngrupper. Varje gång det är matdags måste personalen släpa fram ett bord i ett av lekrummen. Men alla barn får inte plats vid det bordet, så några av dem måste sitta och äta med ansiktena vända mot väggen, säger han. Eriks fru, Ellen Lindell flikar in:

– Ja, och ibland använde de stora barnen kapprummet som lekrum men det blir olyck­ligt för de små barnen, eftersom de sover i sina vagnar i kapprummet precis under.

Det föräldrarna oroar sig mest för är att antalet barn per medarbetare blir fler, att barngrupperna blir större, att lokalerna inte räcker till och att det inte finns förutsättningar för personalen att hinna med planering, något som är viktigt med tanke på läroplanen.

– Det är viktigt med det pedagogiska arbetet, säger Peter Larsson. Vi oroar oss för att perso­nalen inte riktigt hinner med sin planering.

Föräldrarna känner sig frustrerade. De vill att deras barn ska få en lugn plats att vistas på just nu. Personalen på barnens förskolor är föräldrarna väldigt nöjda med. De gör ett toppenjobb enligt föräldrarna på mötet och de gör gärna saker för att förenkla arbetet för personalen.

– Jag brukar tänka att jag kan underlätta för personalen där det är möjligt, säger Caro­line Laaksometsä som berättar att hon brukar ringa förskolan dagen innan, om hon märker att hennes barn förmodligen kommer att bli sjuk. På så sätt blir det lättare för personalen att planera kom­mande dag.

De föräldrar som träffade Håkan Anving re­presenterar centrum, Sjöbo och Fristad. De har sina barn på olika förskolor i stadsdelen och deras ambition är att fortsätta uppvakta politi­ker och ledning för att resonera och påverka i frågan om förskoleverksamheten.

Dialogen mellan föräldrar, politiker och tjäns­temän fortsätter.

elisabeth eliason

• Vill du veta mer kontakta områdeschef för förskola, Håkan Anving, hakan.anving@boras.

se, 033­35 35 01 eller nämndordförande Malin Carlsson, malin3.karlsson@boras.se,

0766­23 08 30.

norr

Stadsdelsförvaltningen norrredaktör: Elisabeth Eliason e­post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

Bil

d: A

nn

A S

iGG

e

N

V Ö

engagemang för en bättre förskolaBorås Stad arbetar på uppdrag av sina invå­nare. ibland händer det att en grupp tycker

att de inte får ut vad de har rätt till. Oavsett orsak försöker Borås Stad föra en dialog

med dem som känner sig förfördelad. en sådan pågående dialog är den som gäller förskolan i Stadsdelsförvaltningen norr.

erik och ellen lindell

caroline laaksometsä

Du vet väl om att du som inte kan kom­ma till biblioteket – på grund av ålder, långvarig sjukdom eller funktionshinder – kan anlita Boken kommer?

Det är en tjänst som alla bibliotek i Borås erbjuder. Du får hjälp av bibliote­kets personal som kommer hem till dig regelbundet med det som du vill låna. Boken kommer är en kostnadsfri service. Och du kan låna böcker i alla ämnen och har chans att låna hem tidskrifter, musik, talböcker och CD­böcker.

Kontakta biblioteket där du bor, om du vill veta mer.

På Klintegatan 20B (baksidan på fd Sjö­boklints boende) har ett projekt drivits för personer med demenssjukdom och deras närstående – trygghetsplatser.

En trygghetplats innebär att en person får bo upp till tio dagar utan att det behövs någon biståndsbedömning från kommunen. Nu har har platserna blivit permanenta. Syftet med trygghetsplatser är att förbättra livskvaliteten och öka tryggheten för de de­menssjuka och deras närstående.

ny familjecentral snart på Sjöbo

boken kommer – hem till dig

trygghetsplatser här för att stanna

I maj­juni startar en familjecentral på Sjöbo. Den öppnar i samma lokaler som barnavårdscentralen (BVC) och dit flyttar nu också barnmorskemottagning (MVC), en öppen förskola, socialrådgivning. Viss biblioteksverksamhet kommer också att finnas där. Familjecentralen riktar sig till föräldrar med framförallt yngre barn och till föräldrar som väntar barn. Du kan vara ensamstående eller finnas i en familj, alla är välkomna.

Tanken med familjecentralen är att vara en mötesplats och ett kunskaps­ och infor­mationscentrum dit du kan komma till­sammans med dina barn för att få råd och stöd i frågor om barn och föräldrarollen.

17

Stadsdelsnämnden Norrs ordförande heter Malin Carlsson (S) och har det politiska ansvaret och områdeschefen för förskolan i Stadsdelförvaltningen Norr, Håkan Anving, är tjänstemannen som arbetar med frågorna. De har varit på besök i förskolor och sett att barnen sitter trångt när de äter och att de ibland leker i kapprum.

Vad har hänt?Håkan: Vi måste göra anpassningar i bud­geten under 2013 eftersom kostnaderna för it, lokaler, drift och löner har ökat inom förskolan. Det innebär bland annat att om en medarbetare på en förskola blir sjuk, så tar vi helst inte in en vikarie förrän efter tre sjukdagar. Det gäller bara de större försko­lorna. Små förskolor omfattas inte av det på samma sätt.

Hur stora är barngrupperna idag? Viss forskning visar att grupperna inte bör vara större än 12 för stora och 18 för små barn.

Håkan: På avdelningar med små barn kan det vara 16­17 barn och avdelningar med äldre barn har som mest 25 barn idag. Malin: Vårt mål är att minska barngrup­perna. Vi kommer att öppna Sagans förskola igen i mars och i augusti öppnas ytterligare en avdelning där. Dessutom håller vi på med en tillbyggnad på Frufällegårdens förskola och vi har planer på nya förskolor på Alide­berg, i centrum och i Sparsör.

en annan viktig fråga är antalet barn per medarbetare. Hur ser den siffran ut just nu?Håkan: Genom budgetomfördelningar inom nämnden har vi sett till att få 3 miljoner kro­nor extra till det, så just nu har vi 6,3 barn/årsarbetare – men det kan förändras över året. Siffran för 2012 och 2011 var 6,2.

Vad säger ni till föräldrarna som är oroliga?Malin: Vi lyssnar på dem och vår förhopp­ning är att de åtgärder vi sätter in, kommer att märkas. Även om det kan ta lite tid.

Hur är läget i Stadsdelsförvaltningen norr?

– Stadsdelsnämnden har gjort om­fördelningar som nämnden alltid ska göra. De har undersökt läget, lyssnat, fört en dialog och gjort fördelningar. Och nämnden har lyckats få budgeten i balans vilket är förutsättningen för en fortsatt god utveckling.

Hur ser det ut med personaltätheten egentligen?

– I grund och botten är det samma personaltäthet nu som förra året i alla stadsdelar.

Vad säger du om resurerna i förskolan?– Vi har i många år haft en situation

med lokaler som inte är anpassade för förskoleverksamhet, till exempel paviljonger eller vanliga lägenheter.

Det blir tungarbetat för personalen att jobba i lokaler som inte passar verksamhet så vi har beslutat att bygga flera nya förskolor – vi kommer öppna 25 nya förskoleavdelningar inom de närmsta åren i Borås.

Hur kan de nya förskolorna avhjälpa personalbrist och stora barngrupper?

– Att ha många små enheter är kost­samt för en kommun. Med flera nya förskolor höjer vi kvaliteten genom att vi kan samplanera kring mat, aktiviteter och scheman för medar­betarna. Till exempel så kan personal enklare gå mellan avdelningar för att stötta varandra. För barnen blir det tryggare att känna igen personalen som finns i huset. Målet är att sänka barngruppernas storlekar, men det kommer förstås att ta lite tid.

FyRA FRågOR till de ansvariga för förskolan i stadsdelsförvaltningen

Lena Palmén (S) är kommunalråd i Borås Stad med ansvar för bland annat utbildning och omsorgsfrågor.

Kommunalrådet svarar

Bil

d: M

AT

TO

n

18

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås. fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Studiecirkel hjälpte Lise-Lottatt återhämta sigLise-Lott har varit sjukskriven i tolv årför att hon mått dåligt psykiskt.Hon kunde inte ens gå ut på stan.Nu har hon gått studiecirklarhos kommunen och Vuxenskolanoch lärt sig att återhämta sig.Nu tycker hon om att röra sig ute på stan.– Skillnaden på mitt livföre och efter studiecirkelnär som natt och dag, tycker Lise-Lott.

Alla som mår dåligt psykisktkan få hjälp av Sociala omsorgs-förvaltningen.Det finns olika sorters hjälp att få.

Sidan 4-5

emma letar efter miljöersom är viktiga att skyddaBorås Stad vill skydda naturen.Emma Nevander på Miljö- förvaltningenarbetar med att ta reda påvilka arter och vilka miljöer i Boråssom är viktiga att skydda.Bland annat letar man svampar, bin och fjärilaroch grova lövträd.Kommunen planerar också fler betesmarkerför att hålla landskapet öppet.

Sidan 11

Flyktingbarn kan bopå torstenssonsgatanEn del flyktingar är barn som kommer hit utan sin familj.Nu har kommunen öppnat ett nytt hemför ensamma flyktingbarn.Det ligger på Torstenssonsgatanoch har plats för sjutton barn.

Sidan 13

borås Stad

borås vill fortsättavara en trygg kommunFör fem år sedan blev Borås godkändav världs-hälso-organisationen (WHO)som en säker och trygg kommun.Nu måste Borås göra en ny ansökanför att fortsätta vara godkänd.

En säker och trygg kommun arbetarbland annat med att minska skador och olyckor.Sveriges regering tycker att Borås arbetar brasom en säker och trygg kommun.

Sidan 11

Miljön på Kristinebergska bli bättreMånga har klagat på miljönkring Centrumhuset på Kristineberg.Nu har kommunen samlat in förslagpå hur området ska bli trevligare.Många vill ha ett mer levande torg.Barnen vill ha mer platsatt springa och leka på.Nu ska kommunen planeravad som ska görasoch när det kan bli gjort.

Sidan 12-13

trygghet och träning viktigtför dem som bor på hulta ängarHulta ängar heter ett äldreboendedär man kan få bo en kortare tidnär man behöver träna upp sigoch till exempel lära sig gå själv.Dessutom är trygghet och gemenskap viktigttycker personalen på Hulta ängar.Därför gör de som bor på Hulta ängarmånga saker tillsammans,till exempel gymnastik och bingo.

Sidan 14-15

hjälper dig jämföraNär ditt barn ska börja i förskolaeller i grundskolakan du välja var du villatt ditt barn ska gå.

För att hjälpa dig väljahar Borås Stad samlat ihop faktaså att du kan jämföra olika skolor.Det finns en särskild sida på webbendär alla uppgifter har samlats.Genom att klicka väljer duvilka skolor du vill jämföra.

Du hittar ”jämför service i Borås”på den grå knappen till högerpå Borås Stads första webbsida.

Det är inte bara förskoloroch grundskolor som jämförs.Du hittar också fakta om gymnasieroch om boenden för äldre.

Sidan 20

Föräldrar är oroliganär förskolan måste spara Många föräldrar är oroliga för sina barn i förskolan i stadsdel Norr. Föräldrarna tycker att lokalerna inte räcker och att det är för många barn för varje vuxen att ta hand om. Nu ska kommunen öppna Sagans förskola igen och bygger till Frufällegården Dessutom planeras tre nya förskolor: på Alideberg, i centrum och i Sparsör. – 25 nya förskoleavdelningar ska öppna i Borås de närmaste åren, säger kommunalrådet Lena Palmén, som är ansvarig politiker för förskolan.

Sidan 16-17

korsord

GÖR VI TILL HUSPÅ BANKEN

VIRKA GRYTLAPPAR

SKIVOR PÅ TALL-

RIKEN

PRATARGÄRNA

MEDALLA

VICTO-RIAS

DANIEL

IBLANDSÄGER

VIFEMTON

TÅG OCHSEGEL

NORRBY-ELVA

REJÄLKNUFF

FJORD

KANMAN

VARA IDEL

STÄLLERUPP FÖR

FÖR-SVARET

OCKSÅEN

SÄNG-PLATS

VÄLBE-HÅLLET

DÅ ETNAGÖR SIG

HÖRDPÅSTÅR

KAN GEVINST-CHANSSÄLJERBILLI-GARE

GYMNASIESKOLANSNAMN

ÅKER PÅBAKEN

BORÅS-KLUBB

DEKO-RERA

UNGSOMSKÖTPILAR

VÄTSKAHOSVISSMYRA

BRUKARMECENAT

PLATS PÅGOLFBANAN

TEKNIKAV IDAG

YTTRADE

BRUKARVI POTA-

TISEN

MÅL-NINGAR

ÄR EIN-STEIN

CERE-MONI

BERÖRA

JOBBIGVÅT-MARK

TYCKTESYNDOM

VARAÖVER-

BESKYD-DANDE

FRAM-ÅT-

ANDA

LÄSERMAN PÅ

SKO-LAN PÅBILD

BARNLEK

SPRUD-LANDE

KLÄN-NING

LÖV-TRÄD

FÖRSTO. SIST

I OTTAN - - - - - - - GLIN

HÄRVERKA-DE MAO

KAN DENMOBBADEUTSÄT-TAS FÖR

GRINIGELLER

SLAG PÅBANAN

SÅGS PÅBORÅSÖVRE

FIGURSOM VIRÄKNAR

MED

HUSRUM

TASIBLANDPÅ TAND

DEN FÖRMASSOR

AVVATTEN

GUSTAVVASAVERB

MED BLÅSPRÄNG-

ÄMNE

SAMTALFÖR TVÅ

MÅNGASER VIPÅ TV

BRÖD-KRYDDA

HALV-GRÄS

HJÄLPERVID NÖD

BAKVERK ÖVER-RAS-

KANDE

SLAN-TAR FÖRUTFÖRT

JOBB

© Ulf Thorén

2013

UT-SMYCKA

PLATSFÖR KAMP

FLER-ÅRIGPRI-

MULA

INTARYGG-LÄGE

GREV-SKAP

I SYD-VÄSTRA

ENGLAND

RIKT-MEDLET

IBLANDKALLARVI DETPLYTET

SKAKASOMETT

ASPLÖV

BLEV PUBLIK

AV POVEL

HÄST-ÅKOMMAKVALS-

TER

SVENSKOPERA

MUSIK-STYCKE

ÅSIKT

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 10 april så har du chans att vinna ett litet pris.

Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

namnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

vin

tern

umre

t: M

aria

nne T

amm

järv

, Joa

kim

Alb

ertss

on o

ch E

va G

astin

.

19

såbraborås

– Jämförelsetjänsten är ett praktiskt verktyg inför flera viktiga val i vardagslivet, säger Eva Andreasson, utvecklingsstrateg på Stadskansliet.

Den nya jämförelsetjänsten på Borås Stads hemsida hjälper dig att enkelt samla fakta för att göra mer välgrundade val, till exempel när ditt barn ska börja förskolan, skolan eller gymnasiet. Du kan markera kommunala eller fristående alternativ, geografiskt område eller om du är intres­serad av skolor med en viss inriktning. Med

några klick väljer du vad du vill jämföra. – Det är roligt att Borås är bland de första

kommunerna i Sverige som erbjuder det här stödet till invånarna, säger Eva Andre­asson.

Det finns foton på skolor och äldreboen­den, liksom länkar och kontaktuppgifter. Du kan se om uppgifterna i jämförelse­tjänsten kommer från kommunen, från de fristående utförarna eller om det är natio­nell statistik. Bland resultaten sammanfat­tas även svar från undersökningar gjorda

bland elever, föräldrar, äldre och anhöriga.

– Vårt mål är att uppdatera jämförelse­tjänsten så fort det finns nya resultat eller svar från brukarenkäter. Den mest aktuella informationen ska finnas tillgänglig för den som vill jämföra, säger Eva Andreasson.

anna vörös lindén• Gå in på boras.se/jamfor och

välj vad du vill jämföra.

Jämförelsetjänsten presenterar fakta om förskolor, skolor och äldreboenden och kan därför vara till hjälp i många livssituationer.

Ska minstingen börja förskoleklass? Undrar du över skillnader mellan boen­den för de äldre i kommunen? Använd Borås Stads nya jämförelsetjänst på nätet för att hitta rätt bland förskolor, skolor och äldreboenden!

föRSKOLA antal barn, antal barn per personal, om förskolan är certifierad som trygg och säker, hur mycket föräldrarna tycker att de får vara med och påverka.

GRUnDSKOLA antal elever, andel avgångselever med minst godkänt i alla ämnen, antal lärare per hundra elever, andel behöriga lärare, vad föräldrar och elever säger om trygghet, inflytande och måluppfyllelse.

GYMnASieSKOLA andel som fullföljer utbildningen, andel som får grundläggande behörighet till universitet och högskolor, andel behöriga lä­rare, vad elever säger om mål­uppfyllelse och bemötande.

VÅRD­ OCH OMSORGS­BOenDe lägenheternas stor­lek och hyra, personaltäthet, personalens utbildningsnivå, hur boende respektive anhö­riga uppfattar bemötande och trygghet.

VÄLGRUNDATETT

VAL

föRSKOLA • GRUnDSKOLA • GYMnASieSKOLA • VÅRD­ OCH OMSORGSBOenDe • föRSKOLA • GRUnDSKOLA • GYMnASieSKOLA • VÅRD­ OCH OMSORGSBOenDe • föRSKOLA • GRUnDSKOLA • GYMnASieSKOLA • VÅRD­ OCH OMSORGSBOenDe • föRSKOLA • GRUnDSKOLA •

några exempel på vad som jämförs när det gäller …