så får vi demensvänliga...

Så får vi demensvänliga sjukhusavdelningar!

2019-05-16/17

Johan Herlin Ejerhed

Specialistläkare, chef för sektionen allmän internmedicin

Medicinkliniken, Danderyds sjukhus

Varför demensvänliga sjukhusavdelningar?

4

Arbetsmiljö Patientsäkerhet

”Rapporten visar att det framför allt är inom

ambulanssjukvård, akutsjukvård, psykiatrisk

och geriatrisk sjukvård som riskerna för

hot och våld är mest framträdande…”

Hot och våld är vanligare när vi inte kan hantera patienter med hjärnsvikt

6

Akutsjukhuset måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ!

av patienter >70 år får akut förvirring under vårdtiden30%

har kvarstående förvirring vid hemgång40%

har kvarstående förvirring efter sex månader20%

ökad mortalitet (minst)…100%

Källa: Marcantonio, ER. In the clinic. Delirium. Ann Intern Med. 2011 Jun 7;154(11).

Akutsjukhuset måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ!

Akut vs. kronisk organsvikt

Två bra argument för demensvänliga avdelningar – är det inte lag på det här?


– Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den

utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå

riskerna i arbetet. (3§)

– Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att

arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (2§)

– Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera

verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller

föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. (2a§)

Ur Arbetsmiljölagen

10

Demensvänliga avdelningar är ett måste när gruppen 80+ ökar kraftigt

11

Källa: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Stora-insatser-kravs-for-att-klara-40-talisternas-aldreomsorg/

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/diagnoserislutenvard

Gruppen 80+ stod för

27%av vårddygnen 2014

Arbetsmiljölagens krav

Det palliativa förhållningssättets fyra hörnstenar

är en utmärkt strategi för att följa lagen!

12

”The concept that palliative care is

relevant only to the last weeks of life

(when no other treatment is beneficial)

is outdated.”

Det palliativa förhållningssättet handlar inte om död utan om att leva hela livet

13

– Pallium (latin) = mantel

– En helhetssyn på människan genom att stödja

individen att leva med värdighet och med största

möjliga välbefinnande

– Tillämpbart även i tidigt skede i en sjukdomsfas

Att ha ett palliativt förhållningssätt är att ha en helhetssyn på människan

14

De fyra hörnstenarna i det palliativa förhållningsättet

Symptomkontroll

(Personcentrerad vård)Teamarbete

Kommunikation

och relationNärståendestöd

Leker ni också PVK-leken?

17

Har medarbetarna rätt förutsättningar?

18

Hjälpmedel Aktiviteter MiljöKompetens

Inspiration från förlossningsvården

19

Det finns checklistor på engelska att använda för se över egna lokaler

20

En strategi med fyra hörnstenar

Symptomkontroll


Kommunikation


Multiprofessionella team

Arbetar parallellt

Arbetar ni multiprofessionellt eller interprofessionellt?

22

Interprofessionella team

Samverkar och lär av varandra

Teamarbetet är en viktig del i helhets-bedömningen av komplexa patienter

23


Symptomkontroll


Kommunikation


Hur lämnar ni över patientens ”nycklar” när nästa arbetspass tar vid?

25

– Tydlig ansvarsfördelning, syfte och mål

– Fokus på hur patienten mår, ur ett

omvårdnads- och medicinskt perspektiv

– Sjuksköterskan inleder ronden

– Målet är en trygg och säker utskrivning

- vad krävs fram till dess?

Morgonronden är en pusselbit för god kommunikation, inte en läkarmonolog

26

Rondmall


Symptomkontroll


Kommunikation


”Det finns inga jobbiga anhöriga, bara anhöriga som har det jobbigt.”

28

– Information till närstående om akut

förvirring och demenssjukdom

– Aspirationspneumoni eller generell

avtackling? – Börja planera för den

sista tiden i livet!

Närstående är en resurs, en i teamet!Om de får rätt information och stöd

29

Affisch

Demensvänliga avdelningar – en strategi för att klara framtidens patient!

Symptomkontroll


Kommunikation


23,1

16

0

5

10

15

20

25

Före demenscertifiering Efter demenscertifiering

Förekomst av hot och våld på en medicinavdelning (Från medarbetarenkäten)

Bättre omhändertagande av förvirring minskade förekomsten av hot och våld

– Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett

sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen

[…] upprätthålls. (3 kap, 1§)

– Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att

patienter drabbas av vårdskador. (3 kap, 2§)

Några uppenbara patientsäkerhetsrisker?

Ur Patientsäkerhetlagen

33

Patientsäkerhetsrisk 1Patientens akuta hjärnsvikt missas

34

25 0 1 10

500

1000

1500

2000

2500

3000

Medicin Hjärt Kirurgi Ortopedi

An

tal

pati

en

ter

Antal patienter >80 år

Antal patienter >80 år med diagnosen akut förvirringKälla: Statistik för 2016 på Danderyds sjukhus AB

Patientsäkerhetsrisk 2Tron på att Oxascand biter på förvirring

35

Det er god praksis ikke at anvende

benzodiazepiner og benzodiazepin-

lignende stoffer til behandling af delir.

(…) there is no evidence for

benzodiazepines.

Följande faktorer är associerade till

ökad mortalitet hos patienter med

akut förvirring:

– Fysiska begränsningshinder

(KAD, bälten, sänggrindar, etc.)

– Sjukhusförvärvade vårdskador

(fall och trycksår)

Källa: Dharmarajan K, et al. Pathway from Delirium

to Death: Potential In-Hospital Mediators of Excess

Mortality.. J Am Geriatr Soc. 2016 Dec 30.

Patientsäkerhetsrisk 3Brister i omvårdnaden associerar med död

36

Ett akutsjukhus måste kunna hantera svikt i kroppens samtliga organ!

En demensvänlig hälso- och sjukvård har nationella riktlinjer för akut förvirring

38

Källa: https://www.nice.org.uk/guidance/conditions-and-diseases/mental-health-and-behavioural-conditions/delirium

https://www.sst.dk/da/udgivelser/2016/nkr-organisk-delirium

Det handlar om riskbedömningar och aktivitetsplaner, likt det för trycksår

39

Identifiera

förekomst eller risk

för kognitiv svikt

Aktivera

standardiserad

aktivitetsplan

Planera och följ upp

1 2 3

Vakenhet– Trött och slö eller hyperaktiv – 4 poäng

Orientering– Ålder, födelsedatum, plats, år – 1 poäng vid 1 fel, 2 poäng vid fler fel

Uppmärksamhet– Räkna månaderna baklänges – 1 poäng om personen klarar <7 månader eller

vägrar delta, 2 poäng om personen inte går att testa

Akut insättande och fluktuerande förlopp– Förändring i vakenhet, kognition eller andra mentala funktioner (hallucinationer,

paranoia, etc) de senaste 2 veckorna och som kvarstår de senaste 24 timmarna –

4 p

1-3 poäng = kognitiv nedsättning?, ≥4 poäng = delirium?

4AT – ett smidigt sätt att bedöma kognitiva funktioner

40


41

Identifiera


för kognitiv svikt

Aktivera

standardiserad

aktivitetsplan


4AT vid bedömning av

kognitiva funktioner

Läs mer på www.the4at.com

1 2 3

–1. Stötta vid kognitiv nedsättning

Daglig intervention för att stötta patienter att behålla orienteringen till plats och tid

–2. Främja god nattsömn

-Sömnhygienstrategier (varm mjölk, fysisk beröring, lugnande musik)

–3. Motverka immobilisering

-Aktiv mobilisering dagtid

–4. Se till att patienten ser

-Visuella stöd och belysning

–5. Använd hörapparater

–6. Ge mat och dryck

-Säkerställ kost- och vätskeintag

The Hospital Elder Life Program (HELP) fokuserar på sex riskfaktorer

42

Källa: Inouye, S. K. et al. A multicomponent

intervention to prevent delirium in hospitalized

older patients. NEJM 340, 669-676 (1999).

Avföringsregistrering

– Uteslut förstoppning i det akuta skedet

Ge aktivitetshjälpmedel

– Hjälp patienten aktivera sig utifrån

funktionsnivå

Hjälpmedelsuppföljning

– Säkerställ att patienten har glasögon och

hörapparat

Mat- och vätskeregistrering

– Följs under minst första dygnet

Miktionsobservation

– Erbjud toalettbesök varannan timme

Näringsdryck

– Påputtning med näringsdrycker och

mellanmål

Arbetsterapeutkontakt

– Gör MOCCA-test någon gång under

vårdtiden

HELP kan konkretiseras i en individuell vårdplan (under utarbetande)

43


44

Identifiera


för kognitiv svikt

Aktivera

standardiserad

aktivitetsplan





Adressera riskfaktorer

utifrån HELP

Utför MOCCA/MMSE

för att objektivera vid

slutet av vårdtiden

Källa: Inouye, S. K. et al. A

multicomponent intervention to

prevent delirium in hospitalized older

patients. NEJM 340, 669-676 (1999).

1 2 3

– Hb efter transfusion 98 – tacksam uppföljning!

– Patienten verkade inte riktigt klar – tacksam uppföljning!

– Patienten med viss kognitiv svikt enligt anhöriga sedan tidigare,

MOCCA på avdelningen 18 av 30 – tacksam uppföljning!

Uppföljning av organsvikt

45


46

Identifiera


för kognitiv svikt

Aktivera

standardiserad

aktivitetsplan





Adressera riskfaktorer

utifrån HELP

Utför MOCCA/MMSE

för att objektivera vid

slutet av vårdtiden

Källa: Inouye, S. K. et al. A

multicomponent intervention to

prevent delirium in hospitalized older

patients. NEJM 340, 669-676 (1999).

Planera social insatser

utifrån resultat på

MOCCA/MMT

Eventuell remiss till

primärvården för vidare

uppföljning

1 2 3

Tänk om…

47

…riskbedömningar för kognition skulle bli lika självklart som riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår…

Så får vi demensvänliga

akutvårdsavdelningar!

Sammanfattning

49

SammanfattningTvå ingångar till samma förändringsbehov

50

Kompetens MiljöArbetssätt

Ledarskap

Arbetsmiljö

Patientsäkerhet

– Håll i och håll ut!

– Fördelarna med att förändra sig måste vara tydliga!

– Ett palliativt förhållningssätt är en bra strategi för framtidens sjukvård!

Mina tips på vägen

51

Tack för mig!

så får vi demensvänliga...

Documents