Årsberättelse2017 - avfall sverige...materialåtervinning 1 615 170 161,6 -2,3% biologisk...

Årsberättelse 2017

Avfall Sverige är sedan 1947 kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är ”Det finns inget avfall”. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadör, katalysator ochgarant för denna omställning.

Avfall Sverige på två minuter

MedlemmarAvfall Sverige företräder medlemmarna – kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag inom avfall och återvinning. Genom medlemmarna representeras hela Sveriges befolkning. I takt med ökad kommunsamverkan representeras allt fler kommuner genom färre medlemmar. I organisationen ingår också, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer som alla är aktiva inom avfallshantering.

StyrelseAvfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda och åtta tjänstemän. Ledamöterna är verksamma inom kommuner, kommunalförbund eller kommunala bolag. Styrelsens sammansättning ska spegla föreningens medlemmar vad avser organisationsstruktur, storlek och geografisk fördelning. Styrelsen ska också ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Styrelsen sammanträder på ordförandes kallelse vid minst fyra tillfällen varje verksamhetsår.

KansliAvfall Sveriges kansli består av 19 medarbetare. Kansliet finns i Malmö och dessutom finns ett representationskontor med två medarbetare i Stockholm. Styrelsen beslutar om kansliets inriktning och arbetet leds av vd.

Vår symbol - i sin helhet - är en ”omöjlig figur” där cylinderns

insida ger intryck av att vara större än utsidan. Detta speglar att avfall

är så mycket mer än skräp.

RådgivningMedlemmarna i Avfall Sverige får ta del av – och blir en del av – landets högsta samlade kompetens på avfallsområdet. Medlemmarna kan dra nytta av specialistkunskaperna genom rapporter, mallar, guider eller via direktkontakt med kansliet. Det gäller även frågor om juridik och kommunikation.

ArbetsgrupperArbetsgrupperna är en viktig länk mellan medlemmar och kansli men även mellan medlemmarna. Kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring är resultat av arbetsgruppernas verksamhet. Arbetsgrupper-na är också viktiga för att förankra Avfall Sveriges ståndpunkter i olika lagstiftnings- och påverkansfrågor. Arbets-grupperna är indelade i nio områden. Inom arbetsgrupperna finns ett flertal verksamhetsgrupper och nätverk.

associerade

145 kommunala

227

Året i korthet │ Ordförande och VD har ordet │ Uppdrag, styrning och organisation │ Påverkansarbete │ Ekonomi │ Projektsatsningar │ Utbildningsinsatser │ Organisation │ Medarbetare

UtbildningAvfall Sverige arrangerar årligen ett stort antal kurser, temadagar och konferenser för att höja kompetensen och ge medlemmarna möjlighet att utbyta erfarenheter. Utbildningsverksamheten är väl förankrad i arbetsgrupperna och utgår därmed från medlemmarnas behov.

KommunikationDe övergripande målen med Avfall Sveriges gemensamma kommunikation är ökad kännedom om svensk avfallshantering och om kommunernas roll. Den gemensamma kommunikationen sker i form av kampanjer med olika teman. Tema för 2015–2018 är förebyggande och återanvändning. Avfall Sverige ger ut branschtidningen Avfall och Miljö och ett nyhetsbrev. På Avfall Sveriges webbplats presenteras nyheter och där finns också material för nedladdning. Det är också där intresserade kan anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar.

FinansieringVerksamheten finansieras av intäkter som till ungefär lika delar består av avgifter från medlemmarna och intäkter från affärsverksamheten med kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift, kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift.

UtvecklingsprojektUtvecklingskommittén bidrar till att utveckla avfallsbranschen och består av ordförandena i arbetsgrupperna, ytterligare en representant från kommunerna samt Avfall Sveriges vd. Kommittén beslutar om vilka projekt som ska beviljas och hur medlen ska fördelas för att genomföra dem. Arbetsgrupperna för energiåtervinning, biologisk återvinning och avfallsanläggningar har egna utvecklingssatsningar som de själva bekostar och beslutar om. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna redovisas i rapporter, på kurser och på temadagar.

rapporter201738

Avfall WebAvfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web ger kommunerna möjlighet till jämförelse, bench-marking och uppföljning. Rapporteringen utgör också basen i den nationella statistiken över hushållsavfall som Avfall Sverige publicerar i Svensk Avfallshantering och i en årlig rapport med statistik på läns- och kommunnivå. Avfall Sverige levererar även statistik till bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån.

2001 2005 2010 2016

8

4

0

PåverkansarbeteAvfall Sveriges uppdrag inkluderar regelbundna och omfattande kontakter med riksdag, regeringskansliet, myndigheter, organisationer och opinionsbildare. Avfall Sverige bidrar också aktivt med synpunkter inför politiska beslut genom remissvar och skrivelser. Avfall Sverige bedriver påverkansarbete inom EU. Det sker dels via regeringskansliet, dels via de europeiska organisationerna som MWE, CEWEP och andra. Avfall Sverige ingår i det globala nätverket ISWA.

CEWEP – Confederation of European Waste-to-Energy PlantsMWE – Municipal Waste EuropeISWA – International Solid Waste AssociationECN - European Compost Network

skrivelser20178

remissvar201728

deltagare2017

tillfällen

1 83330


InnehållÅrsberättelse

2017

2017 i korthet ...................................................................5

Ordförande och VD har ordet ........................................ 6

Avfall Sveriges uppdrag, styrning och organisation............................................... 8

Påverkansarbete för att driva avfallsfrågorna i samhället ............................................12

Avfall Sveriges ekonomi ................................................16

Projektsatsningar som utvecklar branschen .................18

Avfall Sveriges utbildningsinsatser .............................. 22

Organisation ................................................................. 23

Medarbetare ................................................................. 24

2017 i korthetAVFALL SVERIGE ▪ Avfall Sveriges utbildningsverksamhet har varit kvalitetscertifierad enligt ISO

9001:2008 sedan 2008 och från och med 2018 omfattar certifieringen hela Avfall Sveriges verksamhet.

▪ Flera projekt om kommunernas roll i framtidens avfallshantering påbörjades. Arbetsgrupper, utvecklingskommitté och styrelse har varit involverade i olika sce-nariestudier. Projekten redovisas vid årsmötet i Skellefteå 2018.

▪ Nytt förslag på 22 punkter för bättre resurshushållning med en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning för svensk avfallshantering presenteras.

▪ Statistik för 2016 presenterades vid årsmötet i Örebro i maj 2017. För första gången på länge kunde en minskning av mängden hushållsavfall noteras.

Milj. ton kg/person Förändring %, jmf 2016

Materialåtervinning 1 615 170 161,6 -2,3%Biologisk återvinning 757 480 16,2 3,9%Energiåtervinning 2 262 610 226,4 -0,9%Deponering 31 000 3,1 -19,1%Totalt behandlad mängd 4 666 260 466,8 -0,8%

TOTAL MÄNGD BEHANDLAT HUSHÅLLSAVFALL 2016

4 │ Avfall Sveriges Årsberättelse 2017


SVERIGE ▪ Miljöminister Karolina Skog tog initiativ till att disku-

tera ansvarsfrågorna inom avfallsområdet och bjöd in hela avfallsbranschen till runda bords-samtal. Utöver insamling av förpackningar och returpapper berör-des insamling och återvinning av hushållsavfall mer övergripande. En bred politisk överenskommelse i riksdagen om nya avfallsregler var målet men det nåddes inte under året.

▪ Frågor kring avfallsförebyggande, återanvändning och målet att klättra högre upp i avfallshierarkin var aktuella även under 2017. Utredningen ”Från värdekedja till värdecykel” presenterades och den innehöll en rad förslag som visade kommunernas centrala roll för övergången till cirkulär ekonomi. I sitt remissvar välkomnade Avfall Sverige flera av förslagen.

▪ I en skrivelse till Miljö- och energidepartementet i oktober föreslog Avfall Sverige en översyn av definitionen ”med hushållsavfall jämförligt avfall” eftersom definitionen fortfarande är oklar. Behovet av en översyn blev ännu mer tydlig när Naturvårds-verket publicerade en vägledning om spillfett och fettavskiljare, som gick stick i stäv med tidigare praxis och kommunernas hantering av den typen av avfall.

▪ Regeringen tillsatte 2016 en utredning om behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Utredningen kopplades även till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Utredningens uppdrag var att göra en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige. Genom ett tilläggsdirektiv fick utredningen senare i uppdrag att lämna ett konkret lagförslag på en

förbränningsskatt. Förslaget, 100 kr/ton för allt avfall till förbränning, ansåg både Avfall Sverige och regeringens egen utredare skulle bli ett ineffektivt styrmedel. Det är viktigt att öka andelen avfall som går till materialåtervinning, men en skatt riskerar att få motsatt effekt. Ett skäl är att kommunerna inte har rådighet över insamling av förpackningar och returpapper. Det är ju producenternas uppgift och de träffas inte av skatten.

▪ Den svenska biogasen hotades av importerad gas, som både får produktionsstöd i hemlandet och skattelättnader i Sverige och därmed blir billigare än den svenska. Importerad biogas med dubbla stöd och bristen på långsiktiga styrmedel i Sverige gör framtiden oviss för den inhemska biogasen. Avfall Sverige har tillsammans med flera aktörer under året agerat för att försöka rädda svensk biogaspro-duktion. Som resultat av detta ska en utredning tillsättas men det finns ingen uppgift om när eller om utredningsdirektiven ska komma.

▪ Avfall Sverige föreslog i en skrivelse till den så kallad Blåsljusutredningen att även renhållningspersonal ska inkluderas i utredningen. Bakgrunden är att hot och våld drabbar även dessa yrkesgrupper.

▪ Regeringen har lämnat en lagrådsremiss som föreslår en generell rätt till avtalssamverkan för kommuner och landsting. Förslaget innebär att kommuner och landsting får möjlighet att överlåta utförandet av uppgifter till varandra. Lagrådsremis-sen bygger på ett förslag som den parlamentariska Kommunutredningen överlämnade i oktober 2017. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

EU ▪ Förslag till reviderade avfallsdirektiv, som presente-

rades 2015, diskuterades inom EU under året och i december kom Europeiska Rådet och EU-parlamen-tet överens om huvuddragen i avfallsdirektiven som ska leda mot en mer cirkulär ekonomi.

▪ Plast och nedskräpningen i haven uppmärksamma-des stort 2017, både nationellt och internationellt. Den svenska regeringen tillsatte en utredning som ska se över möjligheten att minska plastens negativa effekter. FN:s havskonferens handlade till stor del om hur plastskräp påverkar haven. Avfall Sverige var huvudsponsor till en rapport, som tagits fram av den internationella avfallsorganisationen Iswa: Prevent Marine Plastic Litter Now. Rapporten visar vikten av effektiv avfallshantering för att komma till rätta med problemet. Den första EU-strategin för plast presenterades av Kommissionen som en del av övergången till en mer cirkulär ekonomi. Enligt strategin ska alla plastförpackningar och hälften av allt plastavfall inom EU återvinnas senast 2030, förbrukningen av plast för engångsbruk minskas och avsiktlig användning av mikroplaster begränsas. Utöver detta har strategin också som mål att minska nedskräpningen och användningen av fossil råvara vid produktion av plast. Strategin mötte både bifall och kritik när den presenterades.

EU:s första strategi för plast har antagits och ingår i övergången till

en cirkulär ekonomi.

Stor uppslutning för att rädda den svenska biogasen!



VAD ÄR AVFALL SVERIGES VIKTIGASTE BIDRAG TILL SAMHÄLLSUTVECKLINGEN?– Våra medlemmar fullgör viktiga samhällsfunktioner inom allt från att säkerställa god hälsa genom att se till att avfall samlas in, till miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv genom återanvändning och återvinning. Vi driver gemensamt en klimat- och miljöpolitik som av-fallshanteringen är ett konkret exempel på, säger Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist.

– Avfallshantering är en samhällskritisk funktion. Det tar inte många dagar förrän det blir stora problem i samhället om inte insamlingen fungerar. När vi talar om avfallshantering talar vi ofta om miljö och resurser – och det är bra och viktigt – men det dagliga arbetet måste fungera för att det inte ska bli kaos, säger Avfall Sveriges ordförande Claes Thunblad.

– Ett konkret exempel på hur kommunerna kan påverka samhällsutvecklingen är Avfall Sveriges mångåriga Miljö-när-kampanj kring förebyggande, som går ut på att lyfta initiativ i kommunen som syftar till hållbar konsumtion och ett mer hållbart samhälle, som visar att kommunerna tar aktivt ansvar, säger Claes och fortsätter:

– Avfall Sverige representerar hela kommunsverige och det gör oss till en stark aktör med förmåga att lyfta våra gemensamma frågor på dagordningen. Att se till att rätt frågor diskuteras leder samhällsutvecklingen framåt.

VILKA STYRKOR HAR OCH UTMANINGAR STÅR AVFALL SVERIGE INFÖR?– Som organisation har vi en stark position, det visar un-dersökningar, och det gör att vi kan verkställa våra olika uppdrag. Vi ska kunna ge medlemmarna råd, se till att de är välinformerade, vi ska vara våra medlemmars språkrör och vi ska också komma med egna initiativ, säger Weine.

– Det finns väldigt många frågor för oss att arbeta med, att prioritera vad vi ska lägga resurserna på är en ständig utmaning. Samtidigt är det viktigt att se till helheten inom avfallshanteringen, nästan allt hör samman på något sätt. Då kan en fråga vara länken till en annan och bindas ihop med andra frågor, säger Claes och Weine fortsätter:

– Vi har många väldigt olika medlemmar, som priorite-rar olika frågor. Det är både en utmaning och en styrka. Att förankra en fråga kan ta ett tag, men när vi sedan kör – ja då är vi enormt starka!

AVFALL SVERIGE ÄR EN AV FLERA AKTÖRER INOM SVENSK AVFALLS HANTERING. VILKEN ROLL SPELAR NI?– Avfall Sverige är en motor och initiativtagare i utvecklingen inom svensk avfallshantering men också en genomförare tillsammans med medlemmarna som arbetar konkret med frågorna varje dag, säger Claes, som i sin roll som kommunalråd i Järfälla kommer nära det dagliga arbetet i en kommun.

– Det är tydligt att ju mer vi rör oss uppåt i avfallshie-rarkin, desto mer delar vi arbetet med andra. Och vi tjänar alla på att samverka. Det går inte att agera i egen sak, frågorna är för komplexa idag. Vi välkomnar andra starka aktörer som kan hjälpa oss att driva våra frågor – det är då vi har lyckats, fortsätter han.

MEDLEMMARNA ÄR VÄLDIGT ENGAGERADE I AVFALL SVERIGES ARBETE. VILKET RESULTAT HAR DET GETT?– En förutsättning för att Avfall Sverige ska kunna representera alla medlemmar är just att de engagerar sig, att de känner att de kan vara med och påverka vilka frågor vi arbetar med och hur. Och det gör de! Utifrån det kan Avfall Sverige påverka frågorna både i Sverige och inom EU, något som är svårt för enskilda medlem-mar att göra, säger Weine.

– Medlemskapet skapar en bas för Avfall Sverige för att vara den starka kraft vi är och ska vara. Styrkan är att vi samlar hela branschen, fortsätter han.

HUR ARBETAR AVFALL SVERIGE FÖR ATT NÅ MÅLEN OCH VISIONEN?– För att närma oss Avfall Sveriges vision och nå våra mål, handlar det väldigt mycket om att få till stånd ef-fektiva styrmedel och tydliga mål på nationell och lokal nivå. Detta följer vi sedan upp via avfall web, indikato-rer, nyckeltal etc, säger Weine.

Avfallshantering för samhällsutvecklingSedan våra åtta ursprungliga medlemmar 1947 grundade föreningen, som nu är Avfall Sverige, har avfallsbranschen förändrats radikalt. Idag ser vi avfall som en resurs och en del i en växande cirkulär ekonomi. Samtidigt måste farliga ämnen tas ur kretsloppet och hanteringen fungera varje dag. Frågorna om avfallshantering, återvinning och hur dessa samhällsfunktioner ska utföras är fortfarande högst relevanta.



– Kommunerna behöver få större rådighet i frågorna. Kan medlemmarna bestämma mer lokalt, så kan de ock-så driva frågorna bättre. Det gäller till exempel frågan om kommunal insamling av allt hushållsavfall, som är avgörande för att nå målen, säger Claes.

VILKA MEDLEMSFRÅGOR HAR VARIT DE VIKTIGASTE UNDER 2017?– Under året har flera viktiga interna frågor beslutats som till exempel ny struktur för arbetsgrupperna, en ny kommunikationsstrategi och ny hemsida. Ett stort strategiprojekt om framtidens avfallshantering och kommunernas roll drogs igång. I det arbetet har sty-relse, utvecklingskommitté, arbetsgrupper och många, många andra medlemmar varit engagerade. Resultatet redovisas på årsmötet i Skellefteå. Gemensamt för alla dessa projekt är att de syftar till att göra Avfall Sverige till en ännu starkare representant för medlemmarna och med blicken framåt, säger Claes. Weine fortsätter:

– Strategiprojektet om kommunernas roll och ansvar i avfallshanteringen 2025 är den tredje övergripande strategistudien Avfall Sverige låter göra. Vi kan konstate-ra att förändringstakten ökar. Mellan den första och den andra gick det tio år. Mellan den andra och tredje sex år.

– Samhället, så också avfallshanteringen, befinner sig i en omställningstid – och det går snabbt! Många frågor vänds upp och ner, nya tekniker, nya aktörer kommer in på nya marknader. Det är viktigt att samla kunskap som medlemmarna ska kunna använda sig av i sin strategis-ka analys, säger han.

VILKA OMVÄRLDSFRÅGOR HAR VARIT VIKTIGAST UNDER 2017 OCH VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR NI PÅ 2018?– Bland alla de frågor Avfall Sverige drivit under året står några ut lite mer än andra. Jag tänker på mer rätt-visa villkor för biogasen, som ju hotas av konkurrensen med importerad biogas. En annan viktig fråga som mås-te få en lösning är ett kommunalt insamlingsansvar för allt hushållsavfall, inklusive förpackningar och tidningar.

– Flera av de aktuella frågorna har ett gemensamt: för att komma högre upp i avfallshierarkin måste produ-centerna ta ett större ansvar. På riktigt. Det betyder att de måste börja redan i designledet och i produktionen. Och det betyder att vi blir fler aktörer som aktivt deltar i den cirkulära ekonomin och som aktivt bidrar, fortsätter Weine.

2018 ÄR ETT VALÅR – VAD INNEBÄR DET FÖR AVFALL SVERIGE?– Avfallsfrågorna är väl förankrade i hela kommunsve-rige, vi ser inte några stora förändringar. De är väl inte-grerade i klimat-och miljöfrågan, och hänger också ihop med närings- och samhällspolitiken, avfallshantering föder nya näringar och kan användas för arbetsmark-nadspolitiska åtgärder, säger Weine och Claes fortsätter:

– På kommunalnivå är avfallsfrågorna ganska opolitis-ka, de kommer att finnas där och finns med när politi-ken ska konkretiseras. Bland våra medlemmar finns stor politisk samsyn.

Claes Thunblad Weine Wiqvistordförande Avfall Sverige VD Avfall Sverige

Frågan står och stampar – nu vill vi se verkstad! Men vi har dessutom olika frågor om plast, styrmedel för avfallsförbränning, förebyggande och återanvändning, avfallpolitiken inom EU som kommer att vara aktuella även under 2018. I alla dessa har Avfall Sverige spelat en aktiv roll för att föra frågorna framåt, säger Claes.

– Vi var delaktiga i utredningen kring cirkulär ekonomi, vi har bidragit till att sätta fokus på biogasfrågan, vi var aktiva i utredningen kring ny kommunallag och kring hur kommunernas bilaterala samarbete skulle fungera. De flesta av dessa frågor berör många medlemmar direkt och vi har kunnat driva frågan tydligt eftersom medlem-mar har stått enade bakom oss, fortsätter Weine.

– Det är särskilt viktigt att politiken sätter ner foten i två frågor: insamlingsansvaret och förutsättningarna för biogasen. Frågorna kommer inte att försvinna från dagordningen, säger han.

– Vi hade hoppats att regeringen skulle börjat agera för att verkställa förslagen i utredningen kring cirkulär eko-nomi under året, och tydliggjort kommunernas roll och ansvar i de frågorna. Det är synd att det inte blivit gjort, för det kan försena nödvändiga arbeten för att flytta oss uppåt i avfallshierarkin, säger Claes.

Samhället, så också avfallshanteringen, befinner sig i en

omställningstid – och det går snabbt! Många frågor vänds upp och ner,

nya tekniker, nya aktörer kommer in på nya marknader. Det är viktigt att samla kunskap som medlemmarna

ska kunna använda sig av i sin strategiska analys.



Rådgivning


Avfall Sveriges uppdrag, styrning och organisationAvfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i landets alla kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är ”Det finns inget avfall”. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att det avfall som uppstår återvinns och ta om hand på bästa sätt. Kommunerna och deras bolag är ambassadörer, katalysatorer och garanter för denna omställning.

AVFALL SVERIGES MEDLEMMAR OCH ORGANISATIONAvfall Sverige är en medlemsorganisation och företräder medlemmarnas intressen i kontakter med beslutsfatta-re, myndigheter, organisationer och media. Via arbets-grupper, utbildningar och andra kontakter får kansliet information, kunskap och kännedom om medlemmar-nas önskemål för att kunna föra fram deras synpunkter på ett väl förankrat och trovärdigt sätt.

Det finns två kategorier medlemmar i Avfall Sverige: ▪ Kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund

och liknande, som verkar utifrån ett samhällsuppdrag. Dessa medlemmar har rösträtt på årsmötet och beslu-tar om Avfall Sveriges stadgar, policyfrågor etc.

▪ Associerade medlemmar, är privata aktörer som leve-rantörer av tjänster och utrustning eller konsulter.

Medlemmar har tillgång till landets största nätverk inom avfallshantering med de möjligheter till erfaren-hetsutbyte och kunskapsspridning som det medför. Medlemskapet innebär också lägre avgifter på kurser och konferenser, prenumerationer och övriga publi-

kationer. Dessutom har medlemmarna en exklusiv möjlighet att delta som utställare på årsmötet. Ansökan om medlemskap sker via Avfall Sveriges webbplats.

ÅRSMÖTE OCH STYRELSE Avfall Sveriges högsta beslutande organ är årsmötet, som beslutar om stadgar, rambudget, styrelse och valbered-ning. Avfall Sveriges uppfattningar och ståndpunkter i policyfrågor beslutas i styrelsen sedan de bearbetats i arbetsgrupper, nätverk, i utvecklingskommittén och på

Medlemsutveckling under 2017

Avfall Sverige har sammanlagt 372 (375) medlemmar. Antalet kommunmedlemmar minskade från 232 till 227 medlemmar genom kommunsamverkan men representerar som tidigare 289 av landets 290 kommuner, direkt eller indirekt genom sina regionbolag eller kommunalförbund. De associerade medlemmarna var 145 (143).



kansliet. I större frågor av ansvarskaraktär samarbetar Av-fall Sverige med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda och åtta tjänstemän, samtliga har en mandatperiod på två år.

Vid årsmötet 2017 valdes tre nya ledamöter in i sty-relsen. Avfall Sveriges vd är sekreterare i styrelsen, som sammanträdde fyra gånger under 2017.

VALBEREDNINGENValberedningen består av sju ledamöter. I valbered-ningens instruktion står bland annat att de ska ”sträva efter att styrelsens sammansättning speglar föreningens medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, storlek och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördelning som möjligt”.

Revisorerna, en ordinarie och en ersättare, väljs av årsmötet på ett år.

ÅRSMÖTE OCH HÖSTMÖTE 2017Årsmötet 2017 hölls i Örebro och 557 (547) personer deltog. Den traditionella Avfall Sverige-utställningen, där företagsmedlemmarna visar upp sina produkter och tjänster, lockade 38 (29) utställare.

Årsmötet 2017 beslutade att höja medlems- och servi-ceavgiften med 2,2 procent för 2018 (2,1 procent 2017) vilket motiveras av lönejustering under året.Utveck-lingsavgiften beslutades oförändrad till 1,3 kronor per invånare och år, varav 0,3 kronor per invånare avsätts till interna, verksamhetsnära projekt på samma sätt som för 2017, och 0,2 krona/invånare till kommunikations-kampanjen ”Bli miljönärvänlig”.

Avgifterna ökade som helhet med 0,9 procent, eftersom ungefär hälften av avgiften består av medlems- och servi-ceavgifter och den andra hälften av utvecklingsavgifter.

Framtidens teknik och systemlösningar var temat för Avfall Sveriges höstmöte 2017. 390 (466) personer deltog och höstmötet hölls i Stockholm.

AVFALL SVERIGES VERKSAMHET – FÖR MEDLEMMARNA OCH I SAMHÄLLETI Avfall Sveriges uppdrag ingår det att stärka medlem-marnas kompetens inom avfallshantering och återvin-ning genom rådgivning, utbildning, projekt och samar-beten. Samtidigt ska Avfall Sverige föra medlemmarnas talan i olika sammanhang och även driva avfallsfrågorna i samhällsdebatten. Medlemmarnas synpunkter och

behov kommer bland annat fram via arbetsgrupper och utvecklingsprojekt, vid kurser och andra utbildningar eller genom olika samarbeten till exempel vid statistikin-samling och gemensamma kommunikationskampanjer.

AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPERMedlemmarnas kompetens utvecklas genom erfaren-hetsutbyte och kunskapsförmedling. Erfarenhetsutby-tet sker i stor utsträckning i de nio arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna är en viktig länk både mellan medlem-mar och kansli och medlemmarna emellan, eftersom mycket av erfarenhetsutbytet sker där. En stor del av på-verkansarbetet grundläggs också i arbetsgrupperna. Det är medlemmarnas behov som styr vilka frågor som bör uppmärksammas och drivas vidare mot beslutsfattare och myndigheter. Arbetsgrupperna är därmed en viktig bas för att förankra Avfall Sveriges ståndpunkter i olika lagstiftnings- och påverkansfrågor. Kurser och temada-gar, utvecklingsprojekt och annan kunskapsöverföring är ofta ett resultat av arbetsgruppernas verksamhet.

Arbetsgrupperna möts minst två gånger om året och håller däremellan kontinuerlig kontakt. Avfall Sveriges rådgivare deltar i arbetsgruppsmötena som sekreterare.


Kommunikation

Förebyggande

Giftfria kretslopp

Biologisk återvinningKommunalt ansvar

EnergiåtervinningInsamling

Avfallsanläggningar

Återvinningscentraler

AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPER


Inte mindre än 250 medlemsrepresentanter är enga-gerade i någon arbetsgrupp eller någon av dess verk-samhetsgrupper. Inom arbetsgrupperna finns 15 olika verksamhetsgrupper, där medlemmarna arbetar med frågor som rör specifika verksamhetsområden.

Informationen från arbetsgrupperna sprids vidare inom den egna organisationen eller genom regionala nätverk, i tidningen Avfall och Miljö och via Avfall Sveri-ges webbplats. Kurser, temadagar och konferenser är andra viktiga tillfällen för erfarenhetsutbyte. 2017 fick alla medlemmar inom Avfall Sverige möjlighet att följa verksamheten via särskilda nyhetsbrev från respektive arbetsgrupp.

INTERNA NÄTVERK Erfarenhetsutbyte sker även i olika nätverk inom Avfall Sverige. Ett sådant är företagsgruppen som består av representanter för de associerade privata företagen. An-dra nätverk är Avfall Sverige Yngre för personer under 36 år som arbetar med avfallsfrågor och nätverket för skolinformatörer. Det finns också nätverk för avfallsin-genjörer, avfallsinformatörer, upphandlare, ingenjörer och drifttekniker vid biogasanläggningar samt säker-hetsrådgivare. Det finns även ett nätverk kring frågor som rör förebyggande av avfall och återanvändning.

En stor del av Avfall Sveriges medlemmar träffas även i olika regionala nätverk. Det finns ett 20-tal regionala nätverk där sammanlagt cirka 250 kommuner ingår. De regionala nätverken har etablerade kontakter med rådgivare på Avfall Sveriges kansli.

NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN OCH NÄTVERK Externa samarbeten gynnar både svensk avfallshante-ring och föreningens medlemmar. Avfall Sverige har ett omfattande samarbete med andra organisationer både nationellt och internationellt.

På det nationella planet sker samverkan med bland andra Sveriges kommuner och Landsting (SKL), Energi-företagen Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten.

Avfall Sveriges vd är också styrelseledamot i stiftelsen Håll Sverige Rent. Avfall Sverige deltar även i standardi-seringsarbetet inom SIS, Swedish Standards Institute.

EU- OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN EU:s lagstiftning ligger till grund för svensk avfallshan-tering och ställer samtidigt krav på hur avfallshante-ringen ska utvecklas. Avfall Sveriges påverkansarbete inom EU är därför viktigt både för medlemmarna och för svensk avfallshantering. Påverkansarbetet inom EU kanaliseras genom svenska departement och myndig-heter och sker ofta genom olika samverkansorgan. Ett sådant är den Brysselbaserade organisationen Munici-pal Waste Europe (MWE). Organisationen företräder kommunernas och de kommunala bolagens intressen inom EU. MWE representerar därmed branschorgan som svarar för samhällets avfallshantering för 340 miljoner invånare i 16 länder. Avfall Sverige är en av grundarna till organisationen.

Inom EU agerar Avfall Sverige även genom CEWEP, Confederation of European Waste-to-Energy Plants, som företräder intressen inom energiåtervinning. Avfall Sverige har, tillsammans med MWE och CEWEP, varit aktiv i BREF-arbetet även under 2016. BREF, Best available techniques Reference document, är det officiella EU-dokumentet som beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik för en bransch. Avfall Sve-rige finns med i Naturvårdsverkets samverkansforum för BREF-arbetet och deltar även på andra sätt i arbetet.

ECN, European Compost Network, arbetar med frågor kring biologisk återvinning. Avfall Sveriges rådgivare bidrar med sina expertkunskaper i respektive organisation.

Även utanför EU bidrar Avfall Sverige till att driva frågor kring en bättre avfallshantering, inte minst kring förebyggande av avfall, genom ett aktivt deltagande i den globala avfallsorganisationen ISWA, International Solid Waste Association, där Avfall Sveriges vd är leda-mot i styrelsen sedan 2016.

I NAF, Nordiska Avfallsföreningen, sker samarbetet med de nordiska kollegorna.

Några av Avfall Sveriges medlemmar finansierar till-sammans en tjänst som benämns Internationell samord-nare. Samordnarens uppgift är att vara en tydlig kontakt-väg in till den svenska avfallsbranschen för internationella kontakter men också för svenska aktörer som verkar, eller avser att verka, på den internationella marknaden.

UTVECKLING AV BRANSCHEN GENOM UTBILDNINGSINSATSERAvfall Sverige bedriver en omfattande utbildningsverk-samhet för att höja branschens kunskap och kompetens.

Under 2017 deltog 1 833 (2 362) personer vid ett 30-tal tillfällen i Avfall Sveriges utbildningsverksamhet. Utbildningens inriktning är förankrad i arbetsgrup-perna och tillgodoser därför både medlemmarnas och branschens behov.

Avfall Sverige genomför regelbundet undersökningar av medlemmarnas syn på verksamheten och den senaste undersökningen som genomfördes 2016 visade att Avfall Sveriges medlemmar är mycket nöjda med den utbildning som erbjuds.

MEDLEMSRÅDGIVNINGMedlemmarna kan ta del av Avfall Sveriges specialist-kunskaper genom rapporter eller genom direktkontakt med kansliet för rådgivning. Medlemsrådgivningen är en mycket uppskattad service, som sker via telefon och e-post, guider och handböcker.

Avtalsmallar och standardavtal ingår även i medlems-servicen.

Avfall Sverige fungerar ofta som förmedlande länk mellan medlemmar och andra aktörer som kan bidra med kunskaper och erfarenheter i olika frågor.



Kvalitetscertifiering

Avfall Sveriges utbildningsverksamhet har varit kvalitetscertifierade enligt ISO 9001:2008 sedan 2008. Beslut togs 2016 att utvidga certifieringen till att omfatta hela Avfall Sveriges verksamhet. En om- och nycertifiering enligt den nya standarden ISO 9001:2015 genomfördes i oktober 2017. Sedan 2018 är hela verksamheten certifierad. Certifieringen är ett effektivt verktyg för att leda och styra verksamheten. Det tillmötesgår kraven från medlemmarna och andra intressenter att bedriva ständiga förbättringar

Avfall Sverige har representanter i följande externa nätverk:

▪ Arbetsgrupp Sevilla: Samverkansgrupp för EU-re-laterade frågor (BREF) – Naturvårdsverket och näringslivet.

▪ Arbetsgrupp cirkulär ekonomi: Samverkansgrupp – Naturvårdsverket och näringslivet.

▪ Avfallsrådet: Naturvårdsverket. Informationsutbyte kring avfallsfrågor och Naturvårdsverkets arbete. Från kommunerna deltar också SKL och represen-tant från en kommun.

▪ Batteriåtervinningen: Ett initiativ av Sveriges bat-teriproducenter för att informera svenska folket om vikten av att lämna in batterier för återvinning.

▪ Elreturrådet: Samrådsorgan för att vårda sam-verkansavtal mellan kommuner och El-Kretsen avseende elavfall. Från kommunerna deltar SKL och tre kommuner.

▪ Energiforsk: Samarbete i energifrågor och värmetek-nik forskning och askfrågor.

▪ Expertgrupp etappmål, Naturvårdsverket/ SMED: Uppföljning av etappmål och mål i nationella avfalls-planen.

▪ HUT – Hållbar Utveckling Skåne: Nätverk för av-fallsförebyggande.

▪ Håll Sverige Rent: Samarbete i nedskräpnings- och kommunikationsfrågor.

▪ Klimatbokslutsnätverk för energiåtervinningsan-läggningar.

▪ Mistra Future Fashion: Hållbar textilhantering ▪ Naturvårdsverket, BREF Avfallsbehandling: Samver-

kansforum. ▪ Naturvårdsverket, BREF Avfallsförbränning: Sam-

verkansforum.

▪ Nationella biogasstrategin: Nätverk för att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av biogas- användningen.

▪ Nedskräpningsnätverket: Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent och SKL.

▪ Nätverk matavfallsinsamling: GR, Nätverk matav-fallsinsamling för kommuner i Göteborgsregionen

▪ Re:Source, Strategiskt innovationsprogram. ▪ SaMMa: Samverkansgruppen för minskat matavfall ▪ SGBC (Sweden Green Building Council): Revidering av

standard Miljöbyggnad 3.0. ▪ SIS Standardiseringsarbete TK252 avfallsutrustning ▪ SIS TK/TK 535 Karaktärisering av avfall, mark och

slam. ▪ SIS Samordningsgrupp Hållbara och smarta städer

och samhällen TK 588. ▪ SIS Luftkvalitet TK 423/AG5 samt Fasta återvunna

bränslen TK 412 + CEN TC 343. ▪ SKL – Sveriges Kommuner och Landsting: Samver-

kan i olika frågor. ▪ SNV Mätfrågor ETS. ▪ StatSam: Statistiksamverkan med aktörer som har

samma underlag som Avfall Web. ▪ Strålsäkerhetsmyndigheten: Deltagande i avfalls-

nämnden som ger myndigheten råd i frågor som rör avfallshantering, råd inför större beslut m.m.

▪ Swerea: Testbädd för textilåtervinning. ▪ Swerea: Testbädd för plaståtervinning. ▪ Textilnätverket Textilbranschen: Högskolan i Borås,

Naturvårdsverket. ▪ Verksamhetsråd RKK: IVLs verksamhetsråd ”Resur-

seffektiva kretslopp och konsumtion”.

Stefan Fölster var en av föreläsarna på höst-mötet, som hade temat framtidens teknik.



Påverkansarbete för att driva avfallsfrågorna Avfall Sverige företräder medlemmarna vid kontakter med myndigheter och beslutsfattare på både nationell och europeisk nivå.

Som representant för kommunerna och deras avfalls-hantering har Avfall Sverige ett viktigt uppdrag som remissinstans och bidrar aktivt med synpunkter inför politiska beslut genom sina remissvar. Organisationen har därför löpande kontakter med riksdag och regering samt ett flertal myndigheten i frågor som rör avfallshan-tering och återvinning. Utöver remissvaren bidrar Avfall Sverige även med yttranden i frågor som rör branschen.

Utgångspunkten för Avfall Sveriges ställningstagan-

den är de övergripande ståndpunkter som beslutades om 2014, liksom medlemmarnas intressen i de aktuella frågorna. Ståndpunkterna är vägledande för organisa-tionens ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen och kommunernas roller.

Avfall Sverige ingår i olika expert- och referensgrup-per kopplade till statliga utredningar. Exempelvis ingick Avfall Sveriges vd som expert i utredningen om förbrän-ningsskatt, som lämnade sitt betänkande i slutet av 2017.

Ett annat exempel är de diskussioner kring insamlings-ansvaret, som miljöministern har initierat och där vd har deltagit. I möten med regeringskansliet, riksdagsledamö-ter, politiska tjänstemän och myndigheter representeras Avfall Sverige oftast av vd och olika rådgivare, men även representanter för styrelse eller medlemmar kan delta.

Vid ett flertal tillfällen under året arrangerar Avfall Sverige, tillsammans med systerorganisationerna Energi-företagen Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten, möten med riksdagsledamöter och deltar även vid riks-dagspartiernas kommundagar och kongresser.

I Almedalen 2017 arrangerade Avfall Sverige ett eget seminarium och var dessutom medarrangör i ett semina-rium tillsammans med nämnda systerorganisationer.


Studieresa till Skottland 2017

Vart fjärde år gör Avfall Sveriges styrelse en studieresa för att utveckla sina kunskaper inom avfallshantering, utbyta erfarenheter och studera andra länders avfallshantering. Det kan gälla allt från kommunernas roll och organisation till teknik och anläggningar. Hösten 2017 gick resan till Edinburgh, Skottland. Flera studiebesök genomfördes och styrelsen träffade representanter från åtta företag och organisationer: Det skotska regeringskansliet, Zero Waste Scotland, SEPA – det skotska Naturvårdsverket, Edinburgh City Council, sorteringsanläggningen Levenseat, rötningsanläggningen Kelda, Viridors anläggning för glasåtervinning samt Edinburghs universitet.


AVFALL SVERIGES REMISSVAR OCH SKRIVELSER UNDER 2017

FinansdepartementetREMISSVAR: Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2018

Kiwa Sverige AB/Samrådsgrupp för små avlopp-sanläggningarREMISSVAR: Kravspecifikation för certifierad anlägga-re av små avloppsanläggningar

Miljö- och energidepartementetREMISSVAR: Promemoria – Otillåten avfallstransportREMISSVAR: Promemoria – Minskad klimatpåverkan av drivmedelREMISSVAR: Rapport om Sveriges genomförande av ÅrhuskonventionenREMISSVAR: EU-kommissionens förslag till direk-tiv för förnybar energi för perioden 2020-2030 – KOM(2016)767REMISSVAR: Remittering av Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning för åtgär-der för minskad nedskräpningREMISSVAR: Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/76/EG om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustningREMISSVAR: Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)REMISSVAR: Remiss av promemorian Genomförande av ILUC-direktivet

REMISSVAR: Remiss av promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsleREMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalysREMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av två uppdrag: Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhets-system för farligt avfall samt icke farligt byggnads- och rivningsavfallREMISSVAR: Remiss av utredningen om Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi, dir. 2016:3REMISSVAR: Naturvårdsverkets förslag till genom-förande i Sverige av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningarREMISSVAR: Preciserade bestämmelser om slut-produkter i lagstiftningen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslenREMISSVAR: Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraftREMISSVAR: Naturvårdsverkets utredning av konse-kvenserna för verkets förslag till nationell fosforförord-ning av EU-kommissionens förslag till gödselprodukt-förordningREMISSVAR: Mikroplaster – Naturvårdsverkets redo-visning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige

Myndigheten för samhällsskydd och beredskapREMISSVAR: Kommentarer inför harmoniseringsmöte den 13-17 mars 2017 för bestämmelserna om transport av farligt gods på väg och järnvägKommentarer: Revidering av förpackningsinstruktion P801 (Kanada)

NaturvårdsverketREMISSVAR: Synpunkter på IPPC-byråns utkast till BAT-slutsatser inför det sista arbetsgruppsmötet inom ramen för revideringen av BREF-dokumentet för av-fallsbehandlingREMISSVAR: Vägledning NFS 2016:13 – för verksam-hetsutövareREMISSVAR: Förslag till ändrade föreskrifter om han-del med utsläppsrätter

JordbruksverketREMISSVAR: Statens jordbruksverks föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produk-tion

StrålsäkerhetsmyndighetenREMISSVAR: Remiss av förslag till föreskrifter om fri- klassning av material, byggnadsstrukturer och områdenREMISSVAR: Remiss av förslag till föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material och bygg-nadsmaterial

EnergimyndighetenREMISSVAR: Remiss av föreskrifter om hållbarhetskri-terier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Miljömärkning i Sverige ABREMISSVAR: Miniremiss – Förslag till alternativa miljökrav för restauranger i kriterierna för 055 Hotell, restaurang och konferensREMISSVAR: Remiss av förslag till nya kriterier för förpackningar för flytande livsmedel



SKRIVELSERBlåljusutredningenSKRIVELSE: Innefatta renhållningspersonal i utred-ningens överväganden och förslag

EU-kommissionenPETITION: Clarification of the scope of the EU ETS is needed – Waste incineration plants

FinansdepartementetSKRIVELSE: Kommentarer på ”Diskussionsunderlag och frågor avseende utformning av en skatt på förbrän-ning av avfall - Utredningen om ekonomiska styrmedel för el- och värmeproduktion inom EU ETS och ekono-miska styrmedel för avfallsförbränning

Miljö- och energidepartementetSKRIVELSE: Översyn av definitionen av med hushålls-avfall jämförligt avfall

NaturvårdsverketSKRIVELSE: Kompletterande vägledning till definitio-nen av hushållsavfall – spillfett och fett från fettavskil-jare

JordbruksverketSKRIVELSE: Angående validering av termofil rötnings-teknik vid torrötning

AVFALL WEB OCH ÅRLIG STATISTIK FÖR BRANSCHENAvfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web ligger till grund för den nationella statistiken av hushållsavfall, som Avfall Sverige årligen tar fram och publicerar i Svensk Avfallshantering. Under 2017 rapporterade 92 procent av kommunerna sina värden för mängden mat- och restavfall i verktyget. En rapport med statistik på läns- och kommunnivå där uppgifterna är hämtade ur Avfall Web, publiceras också årligen. Målet är att kom-muner och avfallsanläggningar ska ha egen nytta av Av-fall Web. Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet och de möjligheter till jämförelser och benchmarking som verktyget erbjuder.

Avfall Sverige levererar statistikunderlag till bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Statis-tiska Centralbyrån, miljömålsportalen (länsstyrelser-nas uppföljning av miljömål på länsnivå) samt SKL:s sammanställning av Kommunens Kvalitet i Korthet. Avfall Sverige arbetar för att få bättre samordning, ökad användbarhet och bättre förståelse för svensk avfallssta-tistik. Målet är att rapporteringen i Avfall Web ska öka och därmed också nyttan.

KOMMUNIKATION FÖR ATT SPRIDA KUNSKAPKommunikation och statistik är viktiga verktyg för att driva avfallsfrågorna i samhället. Avfall Sverige ska vara medias naturliga kontaktyta i olika avfallsfrågor och idag bygger många inslag i media på faktainsamling hos Avfall Sverige. Media kontaktas också proaktivt, till ex-empel genom personliga besök och ett riktat nyhetsbrev som belyser aktuella avfallsfrågor.

Under 2017 distribuerade Avfall Sverige 35 (24) pressmeddelanden. Flera av dem resulterade i ny-hetsinslag i olika media. En av de mest uppmärksam-made frågorna under 2017 var den om hot och våld på återvinningscentraler. Övriga frågor som fått stor uppmärksamhet är avfallsstatistiken via den så kallade Avfallstrenden, och rapporten ”Hushållsavfall i siffror”, inte minst i lokala media.

Avfall Sverige deltar också löpande i debatten. Under 2017 publicerades 7 (3) debattartiklar, i några fall till-sammans med andra aktörer, och 2 (2) repliker. I debat-ten dominerade krisen för den inhemska produktionen av biogas. Övriga debattartiklar handlade bland annat om den föreslagna skatten på avfall till förbränning och vikten av att fasa ut giftiga ämnen för att kunna förbätt-ra materialåtervinningen.



GEMENSAM KOMMUNIKATIONS -KAMPANJ 2017Under 2017 fortsatte den gemensamma kampanjen ”Miljönär-vänlig” med fokus på förebyggande och åter-användning. Kampanjen, som inleddes 2015 på initiativ från medlemmarna, är uppbyggd kring märkningen ”Miljönär-vänlig”. Den syftar till att premiera verksam-heter som gynnar en hållbar konsumtion genom att laga, låna och återanvända. I slutet av 2017 hade cirka 1 000 verksamheter i 165 kommuner fått denna hållbar-hetsmärkning. Kampanjen nominerades till Columbi Ägg 2017, som är tidningen Dagens Samhälles tävling om bästa kampanj.

De övergripande målen med Avfall Sveriges gemen-samma kommunikation, som pågått sedan 2006, är ökad kännedom om svensk avfallshantering och om kommunernas roll.

Projektet ”Europa minskar avfallet” (European Week for Waste Reduction, EWWR) arrangerades för nionde året i rad 2017. Inom projektet ska EU-länderna under en och samma vecka lyfta frågan om att förebygga avfallet på olika sätt. Avfall Sverige har med stöd av Naturvårdsver-ket varit nationell samordnare under hela projekttiden.

TIDNING, NYHETSBREV OCH WEBBPLATSAvfall och Miljö är branschtidningen för alla som arbetar med avfallshantering och återvinning. Tidning-en kommer ut med fem nummer per år och upplagan är 2 300 exemplar (2 200 exemplar). Tidningen finns också i en digital version på webbplatsen.

Under året gav Avfall Sverige ut 24 (21) nyhetsbrev. Nyhetsbreven, som ges ut vid behov, finns i såväl digitala som tryckta versioner. Tidigare har det även funnits digitala nyhetsbrev med information om projekt och rapporter, och om utbildningsverksamheten. Med start 2018 har dessa slagits samman till ett gemensamt digitalt nyhetsbrev.

På Avfall Sveriges webbplats finns förutom nyheter även material för nedladdning. Delar av materialet är endast för medlemmar och lösenordskyddat. Det gäller exempelvis guider och rapporter. På webbplatsen går det att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, konferenser och temadagar. Antalet sessioner på webbplatsen pend-lar mellan 15 000-18 000 per månad och ökar stadigt. Även antalet användare ökar. I januari 2018 lanserade Avfall Sverige en helt ny webbplats, ganska exakt 20 år efter den allra första– dåvarande rvf.se.

SOPOR.NUAvfall Sverige svarar för driften av den nationella avfallsportalen www.sopor.nu. Bakom portalen, som funnits sedan 2002, står Naturvårdsverket, El-Kretsen, Elektronikåtervinning i Sverige, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och Avfall Sverige. Portalen har cirka 7 500 besök per månad. Under året har sopor.nu uppdaterats och innehållet har vidareutvecklats, med bland annat en ny nationell sorteringsguide.

CERTIFIERAD ÅTERVINNING OCH FRIVILLIGT ÅTAGANDEAvfall Sveriges certifieringssystem för biogödsel och kompost – SPCR 120 och SPCR 152 – har funnits i 18 år och under 2017 var 18 anläggningar certifierade. Certifieringen är frivillig och bygger på noggrann kva-litetsdokumentation och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. Hela kedjan från råvara till slutprodukt anpassas till enhetliga kriterier utifrån miljöskydds- och användarbehov.

Systemet har arbetats fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, tillverkare av kompost och biogödsel, jordtillverkare, myndigheter och forskare.

Avfall Sverige har även infört ett frivilligt åtagande om att inventera utsläpp på biogas- och uppgraderings-anläggningar. Anläggningarna förbinder sig därmed till regelbundna inventeringar och att vid behov åtgärda utsläppen. För att öka kännedomen om biogödsel har Avfall Sverige utvecklat en webbplats med djupgående information, www.biogodsel.se


RESULTATRÄKNING (konsoliderad) 2013 2014 2015 2016 2017NettoomsättningMedlems- och Service-avgifter 12 213 15 467 17 194 16 662 17 157Utvecklings- informationsavgift/projekt 8 837 8 263 9 770 9 297 10 803Avfallsanläggningar-, Energiåtervinnings-, Biologiska återvinnings-satsningen 2 894 5 525 5 378 5 252 5 961Övrigt 20 553 18 518 18 753 17 368 17 597Summa nettoomsättning 44 497 47 773 51 094 48 579 51 518

VerksamhetskostnaderUtvecklings- informationsavgift/projekt -9 052 -8 500 -10 061 -9 316 -10 774Avfallsanläggningar-, Energiåtervinnings-, Biologiska återvinnings-satsningen -2 808 -5 525 -5 375 -5 252 -5 812Övriga verksamhets-kostnader -14 099 -13 784 -14 841 -13 461 -13 649Summa verksamhets-kostnader -25 959 -27 809 -30 277 -28 029 -30 235Personalkostnader -16 353 -17 262 -15 912 -16 817 -4 108Övriga externa kostnader -2 998 -3 309 -4 120 -4 083 -16 903Rörelseresultat -813 -606 785 -350 272Finansiella intäkter 799 462 114 17 -3,6Resultat efter finansiella poster -15 -145 899 -333 268Aktuell skatt -1 -92 0 -89Skatt, tidigare år -206Uppskjuten skatt 89 104 -30 71 44ÅRETS RESULTAT 73 -41 777 -262 17

Eget kapital 12 584 12 542 13 321 13 059 13 276Soliditet 16% 15% 16% 16% 17%

INTÄKTERVerksamheten i Avfall Sverige är i huvudsak budgetbaserad och utgår från den verksamhetsplan som antas genom rambudgeten av årsmötet och detaljbudget av Avfall Sveriges styrelse. Intäkterna består till ungefär lika delar av avgifter från Avfall Sveriges medlemmar och intäkter från affärsverksamhet som kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. Intäkterna 2017 uppgick till 51,5 (48,6 år 2016) mkr.

Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift. För 2017 höjdes dessa avgifter med 2,1 procent, jämfört med året innan. Av de samlade avgifterna utgör medlemsavgiften till föreningen tio procent och serviceavgiften till servicebolaget 90 procent. Avgifterna fastställs av årsmötet.

Medlems- och serviceavgifterna för kommunmedlemmar (kommuner, kommunbo-lag och liknande) beräknas utifrån befolkningsunderlaget. Avgiften är degressiv, det vill säga avgiften per invånare avtar i takt med att invånarantalet ökar. Kommunmed-lemmarnas medlems- och serviceavgifter motsvarar i genomsnitt 1,0 krona per invå-nare. Kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift, för 2017 med 1,0 (1,0) krona per invånare samt 0,3 krona per invånare för interna utvecklingsprojekt.

Inom arbetsgrupperna för biologisk återvinning, energiåtervinning och avfalls-anläggningar görs också särskilda utvecklingssatsningar från ett hundratal medlem-mar som på likartat sätt är öronmärkta för projekt inom respektive område. Medlen, totalt 5,1 mkr för 2017, satsas av medlemmarna, som ingår i respektive arbetsgrupp och tas inte upp till beslut på årsmötet.

För associerade medlemmar, konsulter, leverantörer, entreprenörer, återvinnare med flera, är avgiften ett fast belopp i två nivåer, beroende på företagens storlek.

KOSTNADERAvfall Sveriges kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader som följer av projektverksamheten och affärsverksamheten. Till detta ska läggas sedvanliga kostnader för lokaler, personal med mera.

RESULTAT Omsättningen uppgick för 2017 till cirka 51,1 mkr (48,6 mkr). Årets resultat sam-mantaget i koncernen föreningen Avfall Sverige och servicebolaget Avfall Sverige AB uppgår till cirka 0,02 mkr (-0,3 mkr). Det egna kapitalet i föreningen och bolaget uppgår till cirka 13,3 mkr.

Avfall Sveriges ekonomi

Not. Satsningarna intäktsförs mot bokförda kostnader fr 2012. Ingen Informationsavg. 2013-15Översikten är justerad enligt koncernredovisningsregler, vilket innebär att siffrorna skiljer sig från sammanställning i bil. 11.a.1





Erfarenhetsutbyte och nätverkande är viktiga inslag vid Avfall Sveriges olika arrangemang.


Projektsatsningar som utvecklar branschen I en framtida värld skapas inget avfall och våra gemensamma resurser utnyttjas optimalt. Avfall Sverige driver frågor och projekt i enlighet med avfallshierarkin och för en bättre avfallshantering i samhället. Organisationen satsar betydande resurser på projekt för vidareutveckling av branschen.

Avfall Sveriges utvecklingssatsning startade 1998. Sedan dess har drygt 480 utvecklingsprojekt beviljats till en kostnad om cirka 110 miljoner kronor. Tillsammans med medlemmarna har Avfall Sverige under dessa år utvecklat branschen genom relevanta, lättillgängliga och användbara projekt.

Projekten baseras på engagemanget från medlem-marna, bland annat genom arbetsgrupperna, vilket ger dem en stark förankring i verksamheten. Projekten ska också vara relevanta för merparten av Avfall Sveriges medlemmar.

Utöver dessa genomförs utvecklingsprojekt inom hela Avfall Sveriges verksamhetsområde och konkreta projekt med fokus på teknik, ekonomi, juridik, sociala- och beteendefrågor samt informations- och kommuni-kationsfrågor, pågår löpande.

Kunskap, erfarenheter och resultat från projekten ska vara tillgängliga för medlemmarna och praktiskt användbara i deras verksamhet. Resultaten från ut-vecklingssatsningarna fyller också en viktig funktion för Avfall Sveriges arbete med att företräda medlemmarna i olika sammanhang.

De flesta utvecklingsprojekten redovisas på Avfall Sveriges webbplats som rapporter. Enstaka rapporter och handböcker publiceras dessutom i tryckt format. Rapporter kan även ligga till grund för kurser eller temadagar. Ett stort antal projekt har sin grund i fråge-ställningar som lyfts fram inom arbetsgrupperna vilket gör dem särskilt angelägna för medlemmarna.

UTVECKLINGSKOMMITTÉNAvfall Sveriges styrelse tillsätter utvecklingskommittén, som består av ordförandena i de nio arbetsgrupperna, ytterligare en representant från kommunerna samt Av-fall Sveriges vd. Kommittén beslutar vilka projekt som ska beviljas medel och fördelningen av dessa. Utveck-lingskommittén sammanträder fyra gånger per år.

Den gemensamma utvecklingssatsningen inom Avfall Sverige bygger på att alla kommunmedlemmar beta-lar en årlig utvecklingsavgift. För år 2017 var avgiften 1,3 kronor per invånare varav 0,3 krona per invånare avsätts till interna, verksamhetsnära projekt. År 2017 tillfördes utvecklingssatsningen nästan 10 miljoner kronor (9,6 miljoner kronor år 2016).

ÖVRIGA UTVECKLINGSSATSNINGAR Tre arbetsgrupper har egna utvecklingssatsningar som de själva bekostar och tar beslut om. Det är arbetsgrup-perna för energiåtervinning, biologisk återvinning och avfallsanläggningar.

Redan 1990 beslutade arbetsgruppen för energiåter-vinning att etablera en gemensam utvecklingssatsning. Denna har en stark anknytning till drifttekniska frågor Sedan starten har 197 projekt initierats för cirka 45 miljoner kronor. Satsningen finansieras av samtliga svenska avfallsförbränningsanläggningar inom arbets-gruppen med tillsammans 3,91 miljoner kronor för år 2017 (3,9).

En särskild utvecklingssatsning inom området biologisk återvinning inrättades 2006 och under 2017 satsade 26 anläggningar 505 000 kronor (540 000) på gemensamma utvecklingsprojekt. En kommitté har tillsatts av de finansierande anläggningarna med uppgift

Satsningen har haft tre fokusområden: ▪ Förebyggande och återbruk ▪ Konsumentbeteenden ▪ Råvaror och avsättning

Utvecklingssatsningens prioriteringar ska spegla Avfall Sveriges vision och långsiktiga mål.



att besluta om och fördela de ekonomiska medlen till projekten. Hittills har 79 projekt initierats.

Bland landets knappt 80 avfallsanläggningar satsade 29 anläggningar 710 000 kronor (690 000) i en gemen-sam satsning på utvecklingsprojekt under 2017. Även här rör det sig om projekt av mer eller mindre drifts-mässig karaktär. Sedan starten 1997 har 109 projekt initierats för cirka 16,1 miljoner kronor.

RAPPORTERResultaten från utvecklingssatsningarna presenteras i första hand som rapporter. Sedan 2008 distribueras rapporterna enbart elektroniskt. Tryckta samman-fattningsblad skickas årligen till medlemmarna för att informera om innehållet i rapporterna.

2017 publicerades sammanlagt 38 (33) rapporter. Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper används, till exempel temadagar och kurser, pressmed-delanden, artiklar i tidningen Avfall och Miljö och på webbplatsen. Varje rapport sammanfattas på engelska och ett fåtal rapporter översätts till engelska i sin helhet.

Avfall Sverige har genom sin utvecklingsverksamhet blivit en viktig aktör för att driva branschens utveckling framåt och deltar även i satsningar på forskning och utveckling inom universitet och institut med mera där andra, främst staten, står som finansiärer.

INTERNA PROJEKT Genom beslut om ny fördelning av avgifter vid årsmö-tet 2013 finns det möjlighet för Avfall Sveriges kansli att utföra interna projekt. Snabba insatser för åtgärder som innebär förbättrad service till medlemmarna kan därmed genomföras. Projekten kan exempelvis vara kopplade till aktiviteter till följd av aktuella policyfrågor eller till mål eller aktiviteter i verksamhetsplanen.

Mallar, handböcker och guider som har publicerats på Avfall Sveriges webbplats är exempel på sådana insat-ser. 100 projekt har genomförts sedan starten 2013.

UTDELNING AV STIPENDIER Sedan 2005 delar Avfall Sverige årligen ut stipendier inom området avfallshantering och återvinning. Stipen-dierna delas ut till de mest förtjänstfulla uppsatserna och examensarbetena på grundnivå vid svenska univer-sitet och högskolor. Utvecklingskommittén fattar beslut och under åren 2005–2017 har 31 stipendier delats ut.

2017 delades två stipendier på vardera 15 000 kronor ut till en uppsats om slagg för användning som koldioxidsänka och till en uppsats om indikatorer för industriell symbios.

RE:Source

Under 2016 startade det strategiska innovations-programmet RE:Source, som staten står bakom genom Energimyndigheten, Formas och Vinnova. Avfall Sverige har engagerat sig aktivt i arbetet med RE:Source. Den första etappen pågår 2016-2018, men planen är att programmet ska pågå i samman-lagt tolv år. 35 projekt har initierats under 2017.

RE:Source leds av RISE i samarbete med Chal-mers Industriteknik, IVL Svenska Miljöinstitutet och Swerea. Avfall Sverige finns representerad i programstyrelsen för Re:Source genom vd, som är vice ordförande.


Avfall Sverige-utställningen i Örebro lockade 38 utställare och över 500 årsmötesdeltagare.


Avfall Sverige publicerar årligen ett 40-tal rapporter. Sedan 2010 har även ett 20-tal guider publicerats. Mallar och handböcker är också viktigt arbetsmaterial för anställda hos Avfall Sveriges medlemmar och upp-dateras kontinuerligt. Kunskapsbanken är en sektion på webbplatsen där Avfall Sveriges medlemmar kan ladda ner materialet.

PUBLICERADE RAPPORTER 2017 ▪ Biogasprocessens mikrobiologi ▪ 2017:01 Underlag för renhållningsordningens av-

fallsföreskrifter ▪ 2017:02 Vem är förorenare? Allokering av utsläpp

från energiåtervinning ▪ 2017:03 Stabilisering av bly i flygaska från avfalls-

förbränning genom åldring och karbonatisering i kontakt med fukt och luft

▪ 2017:04 Beslutsstöd för återvinning av slaggrus i specifika asfalttäckta anläggningskonstruktioner

▪ 2017:05 Benchmarking för effektivare biogaspro-duktion

▪ 2017:06 Branschgemensam överenskommelse för kvalitetssäkring av avfallsbränsle

▪ 2017:07 Partiklar i lakvatten från deponier och förorenade vatten från avfallsupplag - betydelse och avskiljning

▪ 2017:08 Kvartersnära insamling – utredning om ett framtida insamlingssystem

▪ 2017:09 Livscykelanalys av mekanisk sortering av restavfall – Energi- och växthusgasprestanda

▪ 2017:10 Användning och modifiering av metallsepa-rerat slaggrus – potential och matchning, AMOD

▪ 2017:11 Säkerhet på återvinningscentraler ▪ 2017:12 Förprojekt inför systemstudie avseende

mekanisk sortering och källsortering


Kunskapsbanken ▪ 2017:13 Sorteringsförsök med svenskt restavfall i

ROAF:s sorteringsanläggning ▪ 2017:14 Översiktlig information om och erfarenhet-

er från kommunernas återbruk ▪ 2017:15 Hållbarhetskriterier för biogas. En översyn

av data och metoder ▪ 2017:16 Kapacitetsutredning 2017 ▪ 2017:17 Handbok i att förebygga avfall i kommunen.

Metod och inspiration. ▪ 2017:18 Förebyggande av avfall – test och utveckling

av metod ▪ 2017:19 Fastighetsnära insamling av förpackningar

och returpapper i SAMSA-området ▪ 2017:20 Mall för upphandling av avfallshämtning ▪ 2017:21 Vart går det farliga avfallet? En samman-

ställning om behandling av svenskt farligt avfall i Sverige och Europa

▪ 2017:22 Beslutsunderlag för införande av nya in-samlingssystem. Kartläggning och analys

▪ 2017:23 Rätt sak till rätt behandling. Material- återvinning, avfallsförbränning och detoxifiering av samhället

▪ 2017:24 Dioxin och avfallsförbränning ▪ 2017:25 Entreprenörer för insamling av hushållsav-

fall 2016 ▪ 2017:26 Hushållsavfall i siffror ▪ 2017:27 Polcirkeln – policy för cirkulär ekonomi ▪ 2017:28 Karaktärisering av dagvatten från olika

typer av verksamheter och avfall ▪ 2017:29 Behandling och beskattning av våta avfalls-

slag ▪ 2017:30 Hantering av radioaktivt material i avfall

för förbränning ▪ 2017:31 Manual för plockanalys av hushållens mat-

och restavfall

▪ 2017:32 Styrmedel för biogas ▪ 2017:33 Lämpliga styrmedel för svenskproducerad

biogas efter 2020 ▪ 2017:34 Tillämpning av lagen om skatt på avfall ▪ 2017:35 Viktiga egenskaper för insamlingspåsar för

matavfall ▪ 2017:36 Handbok för bedömning av

lakvatten och förorenade dagvatten på avfallsanläggningar

▪ 2017:37 Beteendeförändring i mångfaldsområden

▪ 2017:38 Kommunikationsstöd för förebyggande-coacher

GUIDER ▪ Guide #1: Kommunernas roll vid insamling av

förpackningar och returpapper (senast reviderad januari 2018)

▪ Guide #2: Införande av system för insamling av källsorterat matavfall

▪ Guide #3: Undantag från kommunala föreskrifter för avfallshantering är under revidering

▪ Bilaga till Guide #3: Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter

▪ Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall (senast reviderad januari 2018)

▪ Guide #5: Fastighetsägares efterlevnad av avfalls-föreskrifternas krav: Gränserna för det kommunala ansvaret för hämtning av hushållsavfall i relation till bistånd och stöd från socialnämnden (reviderad augusti 2016)

▪ Guide #6: Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (revide-rad oktober 2016)

rapporter2017

38


21 │ Avfall Sveriges Årsberättelse 201721 │ Avfall Sveriges Årsberättelse 2017

▪ Guide #7: Anvisning av plats för hushållsavfall (revi-derad augusti 2016)

▪ Guide #8: Gemensam avfallsbehållare (reviderad augusti 2016)

▪ Guide #9: Juridiska förutsättningar för förebyggan-de och återanvändning (senast reviderad april 2017)

▪ Guide #10: Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling (reviderad januari 2017)

▪ Guide #11: Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner (revide-rad januari 2017)

▪ Guide #12: Rekommendation avseende miljövärde-ring av avfallsförbränning med energiåtervinning

▪ Guide #12: Recommendation regarding environme-ntal accounting of waste incineration with energy recovery

▪ Guide #13: Hållbar arbetsmiljö vid slamtömning av enskilda avlopp

▪ Guide #14: Regler vid konkurs när det gäller borttransport av hushållsavfall och utkrävande av avfallsavgifter (reviderad augusti 2016)

▪ Guide #15: Insamling av matavfall, vad gäller enligt animaliska biproduktslagstiftningen?

▪ Guide #16: Redovisning för den kommunala av-fallsbranschen – Rekommendationer för intäkts-, investerings- och särredovisning

▪ Guide #17 Vägledning lagen (2016:1145) om offent-lig upphandling (senaste reviderad september 2017)

▪ Guide #18 Vägledning lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (senast reviderad september 2017)

▪ Guide #19 Fosforfilter – hantering och byten ▪ Guide #20 Antagande och revidering av renhåll-

ningsordningen

MALLAR OCH VÄGLEDNINGAR ▪ Mall för upphandling av avfallshämtning ▪ Mall för upphandling av avfallskärl ▪ Mall för upphandling av påsar och påshållare för

matavfallsinsamling ▪ Mall för upphandling av drift av återvinningscentral ▪ Mall för upphandling av behandling av källsorterat

matavfall ▪ Vägledning för upphandling av plockanalys av hus-

hållens mat- och restavfall ▪ Vägledning för upphandling av avfallsbehandlings-

tjänster ▪ Avtalsmall för upplåtelse kommunal mark (detalj-

planelagd offentlig plats) för anläggande och drift av återvinningsstation

▪ Avtalsmall för upplåtelse av kommunal mark (ej detaljplanelagd offentlig plats) för anläggande och drift av återvinningsstation

▪ Avtalsmall för arrende av mark utom detaljplane-lagt område vid anvisning av plats för hämtning av hushållsavfall

▪ Avtalsmall för arrende av mark inom detaljplane-lagt område vid anvisning av plats för hämtning av hushållsavfall

▪ Avtalsmall för renhållarens nyttjande av kommunal mark för anläggande av bottentömmande behållare för avfall

▪ Avtalsmall för renhållarens nyttjande av privat mark (ej detaljplanelagd kommunal mark) för anläggande av bottentömmande behållare för avfall

▪ Avtalsmall för upplåtelse av kommunal mark för uppställning av insamlingsbehållare på detaljplane-lagd offentlig plats

▪ Avtalsmall angående upplåtelse av mark för insam-ling av produkter för återanvändning

HANDBÖCKER ▪ Handbok för avfallsutrymmen ▪ Handboken om hushållens farliga avfall

20 Guider

2 Handböcker

5 Mallar

8 Avtalsmallar

2 Vägledningar



Avfall Sveriges utbildningsinsatser

Sammanlagt 1 833 (2 362) personer deltog i något av dessa arrangemang. Dessutom såldes 290 (306) licenser till de olika webbkurserna under 2017.

Målsättningen är att utbildningarna ska hålla hög kvalitet och vara användbara i det dagliga arbetet. Utvärderingar visar att 98 procent av kursdeltagarna rekommenderar Avfall Sveriges kurser och temadagar till andra.

KONFERENSER: ▪ Årsmöte ▪ Höstmöte ▪ Internationella Beacon-konferensen om

energiåtervinning

KURSER: ▪ Personal vid återvinningscentral, (tre tillfällen) ▪ Grundkurs Avfall Web ▪ Grundkurs energiåtervinning ▪ Taxekonstruktion ▪ Grundkurs avfallslagstiftning ▪ Grundkurs avfallsplanering

▪ Hushållens farliga avfall vid återvinningscentral, (tre tillfällen)

▪ Vattenbehandling vid avfallsanläggningar ▪ Kundbemötande vid återvinningscentral,

(två tillfällen) ▪ Avfallslagstiftning, fördjupning ▪ Förebyggande av avfall - en kurs i att coacha ▪ Avfallslagstiftning, mijöprövning av

avfallsverksamhet ▪ Driftskurs inom energiåtervinning ▪ Certifiering av biogödsel

TEMADAGAR: ▪ Aktuellt inom avfallslagstiftning ▪ Återbruk ▪ Avfallsbränsle och avfallsaskor ▪ Biogödsel i ekologisk odling ▪ Aktuellt inom biologisk återvinning ▪ Administration och ekonomi i avfallshanteringen ▪ Kommunicera förändring ▪ En skatt på förbränning av avfall – vad skulle det

betyda

En viktig del i Avfall Sveriges uppdrag är att öka kunskapen och utveckla kompetensen inom branschen. Därför bedrivs en omfattande utbildningsverksamhet genom kurser, temadagar och konferenser. Under 2017 arrangerade Avfall Sverige 30 (48) utbildningstillfällen fördelat på kurser, temadagar och konferenser för att ytterligare höja kompetensen och öka utbytet av erfarenheter inom branschen.

KONFERENSER1 083 deltagare

KURSER392 deltagare

TEMADAGAR358 deltagare



Organisation

STYRELSE Förtroendevalda ▪ Claes Thunblad (S), ordförande, Järfälla ▪ Johan Algernon (M), Täby ▪ Robert Forsman (MP), Eskilstuna Energi och Miljö ▪ Robin Holmberg (M), vice ordförande, Ängelholm ▪ Kenneth Holmström (M), Gästrike återvinnare,

Gävle ▪ Per-Erik Johansson (S), Vakin, Umeå ▪ Åsa Johansson (S), Hagfors ▪ Pär Jönsson (M), Östersund ▪ Ann-Marie Nilsson (C), Jönköping ▪ Steve Sjögren (S), KSRR, Kalmar

Tjänstemän ▪ Gunilla Carlsson, Sysav, Malmö ▪ Mile Elez, Tekniska verken i Linköping ▪ Carina Färm, VafabMiljö

Kommunalförbund, Västerås ▪ Kajsa Lager, Renova, Göteborg ▪ Agneta Lantto-Forsgren, Skellefteå ▪ Lisbeth Martinsson, Dala Vatten och

Avfall, Leksand ▪ Lars Persson, Avfallshantering

Östra Skaraborg, Skövde ▪ Krister Schultz, Stockholm Vatten och Avfall

VALBEREDNING ▪ Mikael Gäfvert (M), REKO Sundsvall,

sammankallande ▪ Christer Akej (M), Österlens kommunala

renhållning, Simrishamn ▪ Kjell Gustafsson (S), Kretslopp och vatten,

Göteborgs Stad ▪ Elisabeth Johansson, Vakin, Umeå ▪ Pär Larsson, Karlstad Energi ▪ Kim Olsson, NSR, Helsingborg ▪ En vakans

REVISORERLedamöter ▪ Maria Antonsson (MP),

Stockholm Vatten och Avfall ▪ Erik Mauritzson, aukt. revisor, EY

Ersättare ▪ Bo Jonsson (C), Västervik Miljö & Energi ▪ Thomas Hallberg, aukt. revisor, EY

ORDFÖRANDE I AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPER 2017 ▪ Avfallsanläggningar: Carl Odelberg, Njudung

Energi, Vetlanda ▪ Biologisk återvinning: Per-Erik Persson, VafabMiljö

Kommunalförbund, Västerås ▪ Energiåtervinning: Ulf Kullh, Umeå Energi ▪ Förebyggande: Jill Nyqvist,

Gästrike återvinnare, Gävle ▪ Giftfria kretslopp: Liselott Myrbråten,

Tekniska Verken i Linköping ▪ Insamling: Hans Zackrisson, Renova, Göteborg ▪ Kommunalt ansvar: Marita Söderqvist,

Stockholm Vatten och Avfall ▪ Kommunikation: Teresa Frykman,

Sörab, Vallentuna ▪ Återvinningscentraler: Carina Eklund,

Sysav, Malmö

UTVECKLINGSKOMMITTÉN 2017Maria Sigroth, Göteborgsregionens kommunalförbund, är ordförande i utvecklingskommittén och Per-Erik Persson, VafabMiljö, är vice ordförande. Kommittén består i övrigt av ordförandena i Avfall Sveriges arbetsgrupper samt Avfall Sveriges vd Weine Wiqvist. Utvecklingschef Per Nilzén var under året föredragande och kommunikationschef Anna-Carin Gripwall är adjungerad.


Medarbetare

Under 2017 hade Avfall Sveriges kansli 19 medarbetare, varav två vid Avfall Sveriges representationskontor i Stockholm, i gemensamma lokaler med arbetsgivarorganisationen KFS.

Weine Wiqvist, vdDirekttel. 040-35 66 05Mobiltel. 0708-93 15 [email protected]

Jessica ChristiansenUtbildnings- och utvecklingschefDirekttel. 040-35 66 18Mobiltel. 0706-69 36 [email protected]

Johan FagerqvistRådgivare för deponerings- och avfallsanläggningarDirekttel. 040-35 66 24Mobiltel. 0706-35 69 [email protected]

Aylin FaridRådgivare för upphandlingsfrågor och samhällspolitisk rådgivareMobiltel. 0720-62 40 [email protected]

Anna-Carin GripwallKommunikationschefDirekttel. 040-35 66 08Mobiltel. 070-662 61 [email protected]

Åsa HagelinRådgivare för förebyggande och återanvändningMobiltel. 070-553 15 [email protected]

Karin JönssonRedaktör Avfall och Miljö, sopor.nuDirekttel. 040-35 66 17Mobiltel. 0706-26 40 [email protected]

Petra Kvist CarlssonKurssamordnareDirekttel. 040-35 66 [email protected]

Sven LundgrenRådgivare juridikDirekttel. 040-35 66 09Mobiltel. 0708-35 66 [email protected]



Britta MoutakisRådgivare för återbruk och återvinnings centralerAnsvarig för nätverket Avfall Sverige YngreDirekttel. 040-35 66 14Mobilnr. 0703-58 66 [email protected]

Jon Nilsson-DjerfRådgivare för materialåtervinning, insamling och transportMobiltel. 070-526 35 [email protected]

Per NilzénProjektledare och kvalitetssamordnareDirekttel. 040-35 66 13Mobiltel. 070-523 24 [email protected]

Caroline SteinwigRådgivare för biologisk återvinningDirekttel. 040-35 66 23Mobiltel. 070-480 61 [email protected]

Ingegerd SvantessonKommunikatör och webbredaktörDirekttel. 040-35 66 07Mobiltel. 0705-35 66 [email protected]

Pernilla SvenssonKursadministratörDirekttel. 040-35 66 [email protected]

Jenny WestinRådgivare för statistik, avfallstaxor och enskilda avloppAnsvarig för Avfall WebDirekttel. 040-35 66 15Mobiltel. 070-518 40 [email protected]

Peter WestlingChef ekonomi/administrationDirekttel. 040-35 66 [email protected]

Jakob SahlénRådgivare för energiåtervinningDirekttel. 040-35 66 16Mobiltel. 0705-08 66 [email protected]

Marie UmarkEkonomiassistent, fakturering, medlemsregister och prenumerationerDirekttel. 040-35 66 [email protected]




Kurser, konferenser och temadagar utgör en stor del av Avfall Sveriges verksamhet. Drygt 1 800 deltog vid något av de 30-tal olika arrangemangen 2017.


Egna anteckningar


Avfall Sveriges styrelse sammanträde fyra gånger 2017. Det sista sammanträdet (bilderna) hölls i december.


©Avfall Sverige AB

Adress

Telefon

E-post

Hemsida

Gra

fisk

prod

uktio

n Pe

ter F

orsn

or, I

ngel

a Sö

nede

r, Tr

adem

ark

Mal

mö

Foto

: Pat

rik

Lund

in, A

ndré

De

Lois

ted,

Pet

er W

estl

ing

Baltzarsgatan 25, 211 36 Malmö

040-35 66 00

[email protected]

www.avfallsverige.se

Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och

återvinns i landets alla kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är "Det finns inget avfall".

Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår, att mer återanvänds och att det avfall som uppstår återvinns och tas om hand på bästa sätt. Kommunen och deras bolag är ambassadör, katalysator och garant för denna omställning.

Årsberättelse2017 - avfall sverige...materialåtervinning 1 615 170 161,6 -2,3% biologisk...

Documents