KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE RENT I SAMARBETE MED FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN

återvinnareSortera & bli en

Kjell Sortera

MINA KOMPISAR KALLAR mig för Kjelle. Jag gillar att greja med plast, metall och papper och sånt. Alla sorters

material, som går att använda till coola saker. Saker som går att använda.

Jag har två yngre brorsor och vi bor med våra föräldrar i en lägenhet i stan. Tur att jag

har eget rum, för det ser ut som en riktig verkstad. När jag inte mekar där vill jag vara ute i

skogen med min hund. Elvis, heter han.Håll Sverige Rent och bolagen som har hand om

återvinningsmaterialen säger att vi är grymt bra på att sortera och ta hand om sopor i Sverige. Källsortering, som det kallas

när man delar upp materialen. Men de säger att vi behöver bli ännu bättre. För att spara på jordens resurser helt enkelt, och för att spara energi. Det är ju coolt!

DET GÅR ÅT MYCKET värmeenergi till industrier och att värma upp husen vi bor i. Allt vi behöver använda kommer från jorden och tänk om det vi behöver för att tillverka nya saker plötsligt tar slut! Hjälp, vad gör vi då i framtiden?

Ja, jag tycker att alla till att börja med ska ta hand om sina sopor. Så att plast, papper och glas kan användas igen …

Och vad kan du göra, då? Läs den här tidningen och lär dig lite mer om plast, papper, metall och glas. Jag

följer med genom tidningen och visar vägen. Kampanjen heter Rätt sak på rätt plats.Men sen räcker det inte att veta och snacka och bry sig i största allmänhet. Det är

att sortera under diskbänken som gäller. Eller i klädkammaren som Sveriges miljöminister. Och att lämna grejerna till återvinningsstationen.

Sååååå enkelt! Det är coolt att vara en återvinnare. Alla vill väl vara en vinnare. Eller?

Ha de bra, vi ses!

Hej! Jag heter Kjelle, Kjell Sortera.

Utgiven september 2005

Kampanjen Rätt sak på rätt platsdrivs av StiftelsenHåll Sverige Renti samarbete medFörpacknings- ochTidningsinsamlingen;MetallKretsen ABPlastkretsen ABPressretur ABReturkartong AB

KAMPANJLEDAREHelena JönssonHåll Sverige Renthelena.jonsson@hsr.seTel 08-505 263 35

POSTADRESSStiftelsen Håll Sverige RentBox 4155102 64 Stockholm

PRODUKTIONTidningsmakarna ABTel 08-545 120 00Ingrid Roos, redaktörPetra Älgevik, AD och illustratör

SKRIBENTERPlast – Sten WindénMetall – Sara TrusPapper, tidning, well, kartong – Rolf AlmströmGlas – Rune Struck

TRYCKSvenska Tryckcentralen 2005Denna trycksak uppfyller kraven för Svanens miljömärkning.

2

14

6–10

12

Jonas om nedskräpning

Sorterarfamiljen

Vad

tyc

ker

du o

m

sopo

r oc

h na

tur?

Laleh1. Tycker du att det är viktigt att ta

vara på jordens resurser?– Ja verkligen, vi behöver det för att överleva. Men inte bara för vår egen skull. Naturen och djuren har lika stor rätt att få existera som vi människor.

2. Hur ser det ut under din disk-bänk hemma? Brukar du sortera

dina sopor? – Jag är bostadslös just nu, måste flytta

ut ur min andra-handslägenhet, som jag inte hunnit stadga mig i. Jag är på turné och jobbar mest, men så fort jag fått en fast bostad ska jag sortera.

3. Favoritmat/dryck som du får många förpackningar av? – Äter mest ute eller hos vänner, men jag älskar blåbärssoppa mest i hela världen!

1. Tycker du att det är viktigt att ta vara på jordens resurser?– Ja, det är bra att göra det. Jag är ofta ute i naturen och vill värna

om den så gott jag kan.

2. Hur ser det ut under din diskbänk hemma?

Brukar du sortera dina sopor? – Sådär, i min lägenhet i Stockholm sorterar jag papper, resten går i en vanlig sophink. I stugan i Skellefteå lägger jag alla material i en grön box, som sedan kommunen tar hand om och sorte-rar. Jag grovsorterar papper.

3. Favoritmat/dryck som du får många förpackningar av?– Jag dricker mycket nyponsoppa, minst en liter om dagen. Det blir många förpackningar det, och man håller sig pigg och glad av vitaminerna.

Brolle jr.

Lär dig återvinna!

3

Miljöhjältar

i Tensta

4

–Tensta är lite för smutsigt tycker jag. Jag brukar plocka upp skräp när jag ser det, men aldrig blåsippor. Dem får man inte plocka. – Mohamed Said, 10 år.

5

tänk om våra papperskorgar vore lite mer inbjudande. Skulle vi då tycka att det var roligare att slänga vårt skräp där?

Det tror eleverna i Bussenhusskolans 4–6:a. För dem är det lika själv klart att slänga sitt skräp på rätt plats som att det kommer vatten ur kranen.

När Håll Sverige Rent för tre år sedan utlyste en tävling inom kampanjen ”Södra Järva – rent och snyggt”, gjorde eleverna verklighet av sin idé om lockande pappers-korgar.

– Vi var trötta på allt skräp som ligger mellan höghusen och överallt i naturen här i Tensta, säger Karin Sahlberg som är klassföreståndare och miljöansvarig på skolan.

Det skissades och färglades på stora pappersark. Alla papperskorgar blev speciella, en fi ck till exempel en stor röd mun. Lätt att pricka och rolig att slänga i. Till sist pryddes de också med ordet pap-perskorg på alla möjliga språk. Och vips stod hela klassen på prispallen med ett segrande bidrag.

– Bättre morot kunde vi inte få för att

fortsätta miljöarbetet på skolan, säger Karin.Att vara ute i naturen, samt att se och göra

saker i verkligheten, är sådant som underlättar all inlärning, tycker hon. Det här med skräp och sortering av olika material visade sig vara särskilt lyckat i undervisningen.

– Nu vet vi att vi måste sortera våra sopor också, att man inte slänger allt på samma ställe, säger Prit Kaur, 12 år.

– Jag och min tvillingbror har lärt våra föräldrar hur vi ska sortera våra sopor där hemma, fortsätter Prit.– Att värna om miljön borde vara grunden i allt en människa gör, säger Karin. Ned-skräpning är kanske inte det allra största miljöproblemet, men det är det onödigaste. Förstår man det, förstår man nog det mesta.

NÄR HÅLL SVERIGE RENT utlyste en ny tävling – ”Skräprullen 2004” för grundskolor i Spånga och Tensta stadsdelsförvaltning – var eleverna inte sena att anmäla sig. Upp draget var att göra en underhållande videofi lm om nedskräpning, avfall och åter vinning.

Även denna gång placerade sig klassens bidrag ”Väskryckaren” bland de bästa.

Papperskorgar som lockar till släng, gör så att blom -morna blommar och hela kohagen grön. Finns dom? Ja! Det var så allt började i Bussenhusskolans 4–6:a i Tensta utanför Stockholm, där eleverna i dag är riktiga sorteringsproffs. TEXT: SARA TRUS FOTO: ULF LODIN

Fyra frågor till miljö-minister Lena Sommestad

1. Är du duktig på att sortera sopor? Hur ser det ut under din diskbänk?Svar: Jag tycker att jag är ganska duktig på att sortera hemma. Men ibland kan det gå lite lång tid innan jag bär bort allt till återvinningsstatio-nen. Jag har tre kärl under diskbänken, en för brännbart, en för kompost och en för kartonger. I min klädkammare har jag lådor för plastburkar, plåtburkar och batterier på en hylla. På golvet står en låda för glas och även för pantfl askor och tidningar. Oj då, det blir nio sorteringskärl!

2. Vem bestämmer om soporna?Svar: För det mesta är det kommunen som be-stämmer var soporna ska lämnas och när och hur ofta soptunnorna ska tömmas. Och vad som ska sorteras. Det kan fungera på olika sätt i olika kommuner. Men även företag som tillverkar de varor som blir sopor bestämmer en del och har ett ansvar. Om man bor i ett hus med fl era lägen-heter är det också den som äger hyreshuset som har ett ansvar för att ordna ett rum i huset där sorterade sopor kan lämnas.

3. Hur kan man få vuxna och barn att ta hand om sopor?Svar: Det viktiga är att vi lär oss att slänga och sortera rätt från början. Allt måste ju tas om hand. Det som blir en vana känns inte jobbigt, utan naturligt och självklart. Om en kom-mun låter skolklasser besöka en återvin-ningsfabrik är det lättare att förstå hur återvinningen fungerar. Barn kan också lära sina föräldrar.

4. Vad är bästa återvinningstipset?Svar: I Uppsala där jag bor samlar kommunen in matrester och annat kompostmaterial från alla hushållen. Det blir till biogas som stadens bus-sar drivs med, istället för bensin.

Har

du

en e

gen

fråg

a ti

ll m

iljöm

inis

tern

? Sk

icka

in fr

ågan

på

Hål

l Sve

rige

Ren

ts h

emsi

da w

ww

.hsr

.se

sena

st 3

0 s

epte

mbe

r 20

05.

Klic

ka p

å ru

brik

en ”

Rät

t sak

på

rätt

pl

ats”

och

gå

in u

nder

”Fr

åga

milj

ömin

iste

rn”

och

skri

v in

fråg

an. D

är k

an d

u oc

kså

läsa

sva

ren,

från

och

med

den

18

okto

ber.

Lena Sommestad är miljöminister i Sveriges regering och ansvarar för alla frågor som rör miljö.

– Under miljöveckan här på skolan gick vi runt och plockade och sorterade skräp ihop. Sedan kunde jag förklara hur man ska sortera sina sopor hemma. Nu vet både mamma och pappa hur

man gör. Lydia Akturk, 12 år.

– Det är skräpigare här i Tensta än i Indien. Jag tycker att folk borde åka till Punjab och lära sig hur man ska bära sig åt.

Prit Kaur, 12 år.

– Jag lärde mig jättemycket under Stock-holms miljödagar. Man måste sortera sina sopor för att ha ett rent dricks vatten och friska djur i skogen. Jag hoppas att alla konservburkar jag slänger blir en röd

Toyota Celica, det är min favoritbil. Laith Ali, 13 år.

– Min familj kommer från Bangladesh. Där är det jätteskräpigt. Jag tror inte att de har papperskorgar, som här i Sverige.

Rimona Rahman, 11 år.

Hårda plastförpackningar

Ketchup- och schampoflaskor, plastburkar och plastdunkar är exempel på hårda förpackningar som ska sköljas ur, källsorteras och lämnas vid en

återvinningsstation. Hårda plastförpackningar återvinns till nya blomkrukor, plaströr, häststaket, nya förpackningar, möbler, byggmaterial, backar och mycket mer.

Tänk på att:♣ Plast kommer från grekiska ordet

plastikos, som betyder formbar!♣ I Sverige använder vi 155 000 ton

plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person.

♣ En schampoflaska tar 450 år för naturen att bryta ner.

♣ Plast tillverkas bland annat av olja som tas ur jorden, därför är det bra att kunna använda plast många gånger.

♣ Ett kilo plast innehåller lika mycket energi som en liter eldningsolja för uppvärmning av hus.

♣ Det första plastmaterialet upp-fanns i USA för nästan hundra år sedan. Det kallades för bakelit. Under senaste 30–40 åren har det uppfunnits många fler plastsorter.

Lämna intepå återvinnings-stationen!Cd-fodralet är av plast, men ska faktiskt läggas i sophinken under disk-bänken hemma när det går sönder. Det räknas som tillbehör till skivan.Inte heller datorer, telefoner, tv-appa-rater, lampor och andra elektriska prylar kan lämnas i plastsorteringen. Allt som drivs med batterier eller har elsladd läm-nas på kommunens återvinningscentral.

Plast n del tycker att plast bara är skräp, något billigt som lätt går sönder. Andra ser plasten som ett spännande material som kan formas till nästan vad som helst. Det är färggrant och praktiskt,

och lätt att bära. Det är många som tycker att plast är tufft, modernt och trendigt. Därför har plastföremål av kända formgivare och konstnärer börjat bli värdefulla. En vattenkanna i styrenplast har till exempel sålts för 3 000 kronor!

PLAST FINNS NÄSTAN i allt vi köper. I själva produkten: datorn, leksaken, tv-apparaten, täckjackan. Eller i förpackningen: i plastpåsar, i emballage, flaskor och burkar. Men också i bilarnas stötfångare, i motorcyklar, i JAS-flygplan och rymdfarkoster. I fleece-tröjan. Plast används av tandläkaren som fyllningar i våra tänder, som konstgräs på fotbollsplaner och i hockeyklubbor. Och som material i våra bostäder – dörrar, dörrkarmar, plastmattor, avloppsrör och mycket, mycket annat.

DE VANLIGASTE PLASTERNA kan återvinnas. Därför ska de inte kastas i naturen, där de kan ligga och skräpa i hundratals år. Plast kan också skada djuren på olika sätt. Man har hittat plastpåsar i magen på sälar.

I hela världen använder människorna varje år 90 miljoner ton plast. Det blir ett enormt plastberg om vi inte hjälps åt att ta rätt på plasten, så att den kan använ-das igen.

Ta av korken!Ta av hårda lock och korkar på förpack-ningar eller flaskor och lägg dem löst i behållaren för hårda plastförpackningar. De tillverkas ofta av en annan sorts plast än den övriga förpackningen och ska därför sorteras för sig. Annars blir det besvärligt för dem som tar hand om förpackningarna på plastfabriken.

Återvinningen Rätt sak på rätt plats gäller även för plast. I naturen ligger den kvar utan att förmultna. Men plasten kan fortsätta att göra nytta om vi tar hand om den och sorterar. Plastförpackningar som vi använder hemma ska först sköl-jas och delas upp i hårda och mjuka förpackningar var för sig. De hårda plastförpackningarna mals sedan ner och plasten kan används på nytt till nya saker.

De mjuka förpackningarna används som bränsle. Antingen förbränns de i avfallsanläggningar, eller blir energi för industrins fabriker.

6

Är det

korkat att glömma

ta av korken?

Mjuka plastförpackningar

Tandkrämstuber, plastpåsar, kassar, frigolit och ost-förpackningar är exempel på mjuka förpackningar som ska källsorteras och lämnas vid en återvin-

ningsstation. Bor man i en kommun som bränner hushålls-soporna och utvinner fjärrvärme ur dem, ska man istället kasta mjuka plastförpackningar i sophinken, tillsammans med det andra hushållsavfallet. I dessa kommuner finns ingen insam-lingsbehållare för mjuka plastförpackningar.

7

Vad är metall?Metall är ett samlings-namn för flera olika ämnen som finns i vår

jordskorpa. De kallas för grund-ämnen. Det kan till exempel vara aluminium, guld eller silver.

Metall kallar man även bland-ningar av två eller flera metaller, så kallade legeringar. Stål, brons och mässing är exempel på legeringar.

Både aluminium och stål lämpar sig bra till förpackningar. Särskilt aluminium, som är en silvervit, omagnetisk och väldigt lätt metall. Både stål och aluminium skyddar vår mat mot lukt, fukt, bakterier och andra ämnen som maten kan ta smak av. Det är därför Kalles kaviar bara finns i en aluminiumtub. Metallen skyddar också mot ljus och syre. Livsmedel som är förpackade i aluminium eller stål kan förvaras under lång tid utan att behöva vare sig kylning eller konserverande tillsatser för att hålla sig fräsch.

I behållarna för metallförpackningar kan du lämna konserv-burkar, dryckesburkar utan pant, aluminiumfolie, spray-burkar, färgburkar som är tomma och torra, tuber för till exempel mjukost och kaviar, lock och kapsyler.

Alla förpackningar som lämnas till återvinning ska vara tomma, ursköljda och torra. Utom kaviartuben, för den ska du lämna in som den är. Dessutom ska korken vara på, för att det inte ska lukta illa.

Visste du att …… om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning räcker stålet till 2 200 nya bilar? Varje år!… det tar 500 år för en aluminiumburk att brytas ner av naturen?… återvinning av aluminium sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra ny aluminium?… man ur 15 hemdatorer eller 300 mobiltelefoner kan utvinna tillräckligt med guld för att göra en vigselring?

Lämna inte på återvinningsstationen♣ Metallförpackningar som klassas som farligt avfall, till exempel metallburkar som innehåller färg- eller limrester. De lämnas till en miljöstation där farligt avfall samlas in. ♣ Saker som har sladd och/eller drivs med batteri, till exempel en brödrost i rostfritt stål, ska läggas i elektronik-insamlingen. Oftast är det på kommunens återvinnings-central.

Vart tar skrotet vägen?Alla metallförpackningar som lämnas vid våra återvinnings-stationer körs vidare till en återvinningsanläggning. Här separeras aluminium från stål genom en stor magnet, eftersom aluminium är omagnetiskt. Men ibland slängs saker på fel plats och måste sorteras bort för att metallen ska bli så ren som möjligt. Metallskrotet skickas sedan till en omsmältningsanläggning, där det blir nytt stål eller alu-minium. Härifrån transporteras metallerna vidare till olika fabriker och blir nya förpackningar och andra produkter.

Metall blir metall igenKanske finns återvunnen aluminiumfolie i din mobiltele-fon? Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Ett kilo aluminium räcker till 70 dryckesburkar eller mer än 100 meter hushålls-folie. Aluminium kan tillsammans med andra metaller bli en diskbänk, en vägskylt, en bil eller en cykel.

Mer än hälften av de insamlade stålförpackningarna är konservburkar som tillsammans med insamlade kap-syler blir saker som bildelar, järnvägsräls och armerings-järn till bland annat broar.

Stål eller aluminium?Aluminium är en ickemagnetisk metall. Det är bara att lägga en magnet mot metallen och se om den fäster eller inte. Fäster magneten är det stål, om den inte fäster är metallen aluminium.

Sverige använder vi omkring 50 000 ton metallförpackning-ar varje år. Vilket stort berg av metall! Det är metallförpack-

ningar som till exempel konservbur-kar, kapsyler, tuber, folie och spray-flaskor.

Aluminium är vår vanligaste metall. Den finns överallt. I marken, luften och i mat som te och grönsaker.

Faktiskt består mer än åtta procent av hela jordskorpan av aluminium. Det betyder att av 100 kilo jord är nästan åtta kilo aluminium!

Men om vår jord nu är så rik på aluminium, varför kan vi då inte bara slänga våra kaviartuber och konservburkar bland hushållssoporna och gräva upp lite ny metall?

Jo, för att det krävs så enormt mycket energi för att utvinna metaller ur vår jord den första gången. När vi återvinner aluminium sparar vi varje gång 95 procent av energin som behövs vid nytillverkning, att använda onödigt mycket energi sliter hårt på vår planet.

STÅL ÄR OCKSÅ en vanlig metall. Återvinningen av stål sparar nästan lika mycket energi som när vi återvinner aluminium. Stål görs av järnmalm, som även den finns i vår jord.

Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst. Metallskrot är alltså mycket värdefullt! När man förstått det vill man nog aldrig mer slänga gamla förpackningar vare sig bland hushållssoporna eller i naturen. Dessutom kan både djur och människor skära sig på vassa konservburkskanter och kapsyler. Trots att många metaller finns i jorden tar det väldigt lång tid för naturen att bryta ner metallskrot.

Genom att lämna dina metallförpackningar till återvinning sparar du alltså inte bara energi. Du spar också på naturens resurser.

Metall

Visste du att: Vi svenskar är bäst i världen på att återvinna våra metallförpackningar. Men vi kan bli bättre. I dag återvinner vi två av tre metallförpackningar som vi använder. Vem kastar den tredje förpackningen i soporna? Inte du, väl?

arför ska vi bära kassar med tidningar till återvinnings stationen? Varför behöver vi skölja ur

gamla mjölkförpackningar? Och varför står butiks personalen på lagret och buntar ihop stora wellkartonger?

För att spara träd, kanske? Det är vad de fl esta tror. Men ännu viktigare är att spara energi.

Allt papper kommer från skogens träd. Det är en äkta naturprodukt som vi människor har stor glädje av. Vi kan skriva på det och meddela oss med varandra. Vi kan trycka böcker och tidningar av det. Hur skulle vi annars lära oss saker om vi inte kunde använda papper?

Vi kan också använda papper till att packa in och skydda olika varor. Det kan vara torra livsmedel, eller saker som ska fraktas över landet. Och över världen.

I vår världsdel Europa har vi kunnat tillverka papper under de senaste nio hundra åren.

Lite mer än hälften av Sverige är täckt av skog, så det fi nns gott om träd att ta av. Men skogen är inte bara en råvara till våra tidningar och förpackningar. Här ska vi tävla i orientering, plocka bär och svamp och njuta av dofter, växter. Och här bor djuren.

Det är bra för hela naturen när vi återvinner – vi sparar energi och hus håller med träden.

En massa fi brer Träden som används till papperstillverk-ning avverkas först, och görs till så kallat rundvirke. Det gör man sedan massaved av. Veden består mest av cellulosafi brer. För att man ska kunna tillverka papper måste man sära på fi brerna som fi nns i veden.

Ett sätt att sära på fi brerna är att mala ner veden och lösa upp den i vatten. Då får man en massa för papper som inte behöver vara så starkt, till exempel tidningspapper. För att få ett riktigt starkt och fi nt papper behövs en kemisk massa, som man får genom att koka träfl is och kemikalier i ett tryckkärl. Massan blir då till något som kallas antingen för sulfat eller sulfi t. Sulfat används till papper för säckar och matkas-sar. Sulfi t gör man bland annat smörpapper

och bakpapper av, ett tätt och tåligt papper. ”Sulfat luktar mat, och sulfi t luktar skit”, brukar man säga. Fast det är tvärtom. Luktar gör det,

i alla fall.

Ingenting försvinner Alla pappersförpackningar, tidningar, wellpapp och kar-tonger som lämnas till återvinningsstationerna blir nya tidningar eller förpackningar. Från återvinningsstationen körs pappret till en sorteringsanläggning. Där står män-niskor och sorterar bort skräp som kommit fel – för hand. Sedan pressas pappret ihop till stora balar och körs till ett pappersbruk.

Alla pappersförpackningar som samlas in blir nya för-packningar. Pappret kan också bli pappersyta på gipsskivor, som används till väggar i hus. Pappret håller ihop gipset så att det går att spika och skruva i skivan utan att den går sönder. Gamla tidningar blir nya tidningar. De kan också bli toalettpapper.

Papper som papper – ta tillvara alltDu slänger väl inte teckningar du tröttnat på hemma? Och alla utskrifter från datorn som blev fel – hamnar de i papperskor-gen? Skrivböckerna som du inte vill spara – vad gör du av dem? Allt det här kan fak-tiskt läggas tillsammans med tidningarna i sorteringen. Det pappret kan bli en ny Fantomen-tidning eller en Kamrat-Posten. På många skolor och arbetsplatser fi nns särskilda behållare för återvinning av van-ligt papper. Finns det på din skola?

wellpapp & kartong

8

Den här tidningen du håller i händerna består till stor del av returfi brer. Gamla tidningar, helt enkelt. Kanske har pappret ingått i en dagstidning, serie-tidning, telefonkatalog?

Svenskt tidningspapper är oftast en blandning av färska fi brer från skogen och returfi brer. Fibrerna kan användas upp till 7 gånger innan de blir slitna.

I Sverige är vi duktiga på att återvinna våra tidningar – förra året samlade vi in 480 000 ton. Det blir ungefär 54 kg per person – den sparade energin räcker till att ha på tv:n eller datorn i över en månad!

Men pappersbruken använder en miljon ton returtidningar, så vi måste importera papper från andra länder också. När bruken använder retur-papper för att göra nytt papper så sparas jordens resurser.

Skogens kretslopp Skogen och pappret ingår i ett naturligt kretslopp tillsammans. När träden avverkas används träets cellulosafi brer av pappersbruken. Fibrerna är så starka att de kan återanvändas fl era gånger, men de blir kortare för varje gång de återanvänds.

När de inte längre kan användas till nytt papper används de i stället som bränsle. Kanske för att värma upp pappersbruket.

Vid förbränningen av fi brerna frigörs koldioxid.Denna växthusgas fångas upp av växande träd, medan gamla döende träd tvärtom avger koldi-oxid och därför bidrar till växthuseffekten.

Vår skog behöver alltså förnyas, genom avverk-ning och plantering, för att hålla igång kretslop-pet och rena luften.

Tidningar

Papper: tidning,

9

Sortera pappret rätt!Papper som papper, men det ska ändå läggas i olika behål-lare på återvinningsstationen. Tidningar läggs för sig, där kan det också slinka med reklamblad, kataloger och rit- och datautskriftspapper som du har hemma. Cornfl akespaket, past akartonger, pappersrullar, mjölpåsar, sockerpåsar och liknande, liksom ursköljda mjölkförpackningar, går i en con-tainer för pappersförpackningar. Wellpapp från Ikea-möbler, tv:n och andra elektriska apparater, tv-spelet, läggs i samma container.

Var smart! Tänk på att ta loss plast som kan sitta på pappersförpackningar – till exempel skruvkorken på vissa juicekartonger.

De fl esta svenska pappersbruk säljer stor del av pappret de tillverkar till utlandet. Då försvinner fi brerna från vårt land, men de kommer tillbaka som tonvis med retur papper.

Vad är egentligen skillnaden mellan wellpapp och kartong? Jo, wellpapp har ett vågigt mellanskikt som har limmats ihop med ett eller två platta papper. Vågorna skyddar. Materialet har fått sitt namn från det tyska ordet för våg – Welle.

Wellpapp är starkt och tåligt, sam-tidigt som det är lätt. Det uppfanns i USA i slutet på 1800-talet. Fortfarande är det ett av de vanligaste och bästa materialen för att skydda känsliga sa-ker under transporter. Som elektronik och porslin, till exempel.

NÄSTAN ALL WELLPAPP återvinns. 86 procent, det är mer än fyra femtede-lar. Men det beror inte bara på att vi svenskar är så duktiga på att bära våra förpackningar till återvinningsstatio-nen. Den mesta wellpappen hamnar på ställen där det är lätt att samla ihop och hämta den. Gå runt hörnet på någon stor affär i ett köpcentrum så ser du säkert en hög lastkaj. Där är det lätt att lossa varorna till affären, men också lätt att lasta wellpappförpackningar – som personalen sorterat och packat samman när de plockat upp nya varor.

wellpapp & kartong

9

När du köper ett Cornfl akespaket i affären kan kartongen ha haft många liv innan den hamnade hos dig. Den kan ha varit jord-gubbsfi lkartong tidigare, men den kan lika gärna varit en kartong till våffelmix. Inne-hållit en radiostyrd bil. Eller ett halsband. Den kan till och med ha förpackat den nya teven eller den blåa blomvasen – även om de kom i wellpapp. För allt papper är ju i grunden samma fi brer.

Skölj ur mjölkpaketen!

Om det är mjölk kvar i förpackningen kan det bildas bakterier och mögel. Och det luktar inte så trevligt, precis. Det kan också locka till sig stora, feta råttor, vilket inte heller är så trevligt. Lukten av gammal sur mjölk är skönt att slippa för den som ska sortera förpackningarna på sorteringsan-läggningen.

Kartonger

Wellpapp

Papper: tidning,

Tänk på att …… ordet papper kommer från det gamla Egyptens papyrus.… förr i tiden gjordes ”papper” av tyg.… det går åt en tredjedel mindre energi om vi använder returfi brer till nytt papper.… 480 miljoner mjölk- och fi lmjölks-paket återvinns varje år.… åtta av tio svenskar sorterar och återvinner sina tidningar. Bravo!… var tredje pappersförpackning i mat butiken är tillverkad av återvunnet papper.

Vart tar glaset vägen?Nästan allt glas i hela landet hamnar förr eller senare hos Svensk GlasÅtervinning i Hammar, vid norra delen av sjön Vättern. Där finns Sveriges enda anläggning för att återvinna glas. Dit kommer glas med lastbilar med omkring 400–600 ton om dagen! Glaset

sorteras och kollas, både för hand och med hjälp av fototeknik och magneter längs ett rullande band.

Allt främmande och orent material tas bort innan det krossas till skärvor, som används som ny råvara inom glasindustrin.

Vad händer med det återvunna glaset?

Nästan hälften av glaskrosset – mest ofärgat glas – skickas vidare till ett glasbruk söder om Borås för att bli nya flaskor och burkar.

Största delen av det färgade glaskrosset blir glasull. Den används som isoleringsmaterial

i våra husväggar för att de ska bli tätare och hålla värmen. Glasullen är brandtålig,

luftig och tål fukt. En del av det färgade glaskrosset säljs till glasbruk i utlandet och

används till glasförpackningar.Glasflaskor och burkar formas i maskiner, med

hjälp av tryckluft som blåser ut glaset i

formar.

las är ett material med många bra egenskaper. Det är helt tätt och ger varken ifrån sig doft eller smak till innehållet. Lätt att skölja ur och hålla rent är det också. En annan fördel är att det går lätt att återvinna – och kan användas hur många gånger som helst. Utan att kvaliteten blir sämre.

Ibland är det en nackdel att det väger en del, förstås. En burk eller flaska av glas kan också gå sönder om man tappar dem.

Glas har använts i cirka 5 000 år. Allra först i Egypten, som pärlor, smycken och mindre saker. För två tusen år sedan lärde man sig i Syrien att göra håligheter i glaset genom att blåsa in luft och kunde tillverka bägare och skålar.

Så formas än i dag de vackraste konstföremål och prydnads-saker i glas i olika färger – skålar, vaser, dricksglas. Och svenska glasbruk har blivit kända över hela världen.

Men det är bara omkring 150 år sedan man började serietillverka glasförpackningar i fabriker och använda dem i större omfattning. Som syltburkar, saftflaskor, ja, till mat och dryck av många olika slag.

För 130 år sedan började svenska glasbruk att köpa in ”begagnat” glas för att det var mer ekonomiskt att återanvända gammalt glas.

Idag är Sverige bland de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna glas. Vi återanvänder 96 procent av allt glas som säljs. Det är nästan allt, kan det bli bättre? Ja, lite. Och det är i alla fall viktigt att vi fortsätter att vara duktiga på att sortera och lämna tillbaka glas.

Det går åt 20 procent mindre energi – en femtedel – då gammalt glas används som råvara.Dessutom minskar utsläppet av koldioxid mycket – ett av de största miljöhoten som finns på jorden!

I hela världen använder människorna varje år 90 miljoner ton glas. Det blir ett enormt glasberg om vi inte hjälps åt att ta rätt på glaset, så att det kan användas igen.

Sortera rätt!Alla behöver dra sitt strå till stacken med återvinningen. Du kan se till så att din familj alltid lägger färgat glas i en kasse och ofärgat i en annan för att sedan lämna det på en återvinningsstation. Det är viktigt att färgat glas och ofärgat stop-pas i rätt behållare. Då är det lättare att återvinna det ofärgade glaset.

VIN- OCH SPRITFLASKOR från System-bolaget ger inte längre pant, så de ska sorteras och återvinnas istället.

Glasflaskor på 33 och 50 centiliter, läsk- och ölflaskor, lämnas in i butiker och ger pantpengar direkt i handen.

MEN GLÖDLAMPOR, DÅ? De är av glas och ska inte slängas i hushållssoporna, men de hör inte heller hemma i glasinsam-lingen. Alla typer av glödlampor och lysrör räknas som elektronik och ska lämnas för sig till kommunens återvinningscentral.

Tänk om …… man ställde alla glasförpackningar som samlats in under ett år på en enda lång rad. Då skulle de räcka ett helt varv runt jordklotet.

Visste du att …♣ 150 000 ton glas samlas in i Sverige varje år?♣ 1 kg glaskross från insamlat glas blir 1 kg nytt glas? Inget spill där, inte!

GlasVad är glas?

Glas som används till förpack-ningar består av en blandning av sand, soda (en sorts salt) och kalk. Materialen blandas och värms upp till 1 500 gra-der. För att man ska kunna

arbeta med glasmassan måste den sedan svalna till 1 100 grader.

10

Färgat glas för sig – det är ju glasklart!

11

Gömda ordFörsök hitta de tio orden som gömmer sig bland alla bok -stäverna. Några är skrivna fram-länges, några baklänges, några på snedden. Missar du något ord så fi nns lösningen på www.hsr.se, leta under Rätt sak på rätt plats, Rätta svar

Glasfl askaTubKonservburkPlastNatur

EnergiTidningKartongPapperTräd

11

W E M Y S L O T A S T J U P O F A N T R

G Y Å R M O B I U Y E T B H U J B O L C

A F P A U Å X D H B O B K D M M I G A P

L L D F S G O N Ö I A S A P N C K O F U

Y U K N B I M I N E K O L P Å V R Å E N

P T Å Y M A G N G O S K Å A Q A J A H Ö

K U M A U Å U G N L F A O A L U Ä E C E

A R G D A H Q S F E L A B E Y D E O P S

M U I S Ä G E B Ä S F I L M N U Y R E S

A G S S A R M L K G S H Y N E S Q B T O

J H S Ö V K T Ö I G A B O A K U A B R Y

I N Ö B D O N N G Ä L M B O K S T R A D

N F U C Å P E N E R G I Y N T D E U C I

A R O F K A R T O N G G M I N S Å P F E

K I S Y B K A U Å N E J A A M U P Y Ä R

A O Y B I G R N E P A N T S A L P O G O

S R E S D E N I A Ö K E T S I E A P R K

P I H Å N E O P N T A Y B D Ä U H O P E

Ö L I F Å K P I Q G U P Y C F Å T O N Ö

A B Ö C A E A J O T R R N U K O G R I U

Y G N O R Q L U Å B O I D N O M Ä P L Y

Pennställ eller minikruka?Metallburkar blir just så häftiga pennställ som du själv gör dem till. Använd papper, paljetter, guldpenna eller glitterpapper. Limma fast blommor eller andra bilder du gör – eller hittar i någon tidning.

Servetthållare på festenFestligt och fi nt blir det med servett hållare av toa- eller hushållsrullar. Klipp eller skär av lagom längd. Klipp till och fäst en remsa av färgat, dekorerat eller glittrigt omslags-papper runt rullen, över kanten. Använd papperslim. Mönstrad tejp och coola klister-märken är också kul att använda.

Måla din egen matlådaVems är matlådan? Ingen behöver undra om du gör din egen matlåda till utfl ykter eller fritidsaktiviteter. Rita ditt namn med blyerts på en glasslåda i plast och måla konturerna med glas- och keramik-färg, och resten av burken. Fyll sedan i namnet med vit färg.

TOAPAPPER NYA BILAR LEKPLATS GLASFIBER KASSAR

Sopor du sorterar blir till nya saker, men vad hör ihop här? Dra streck mellan övre och nedre raden – mellan en förpackning du sorterar och något som materialet kan användas till. Visst kan du svaren när du funderat lite? Svaren fi nns på www.hsr.se, Rätt sak på rätt plats, Rätta svar

Vad blir vad?

12

Femton liter mjölk och sju liter fil. Det är bara en liten del av vad som går åt under en vecka hos familjen Norin i Göteborg.Med barnen Elis, 2 år, Vega, 7 år,

Lydia, 9 år och Nike, 11 år, plus mamma och pappa blir sorteringshinkarna under diskbänken snabbt fulla.

TEXT: AGNETA SLONAWSKI

FOTO: SERGIO JOSELOVSKY

"Lätt som en plätt att sortera rätt"

Hemma

äter vi KRAV-märkta

bananer som inte är be-

sprutade med kemikalier.

Dom skalen vill vi hellre

ha i komposten, där

allt ska bli jord.

Familjen Norin i Masthugget i Göteborg handlar både KRAV- och rättvisemärkta varor. De är miljömedvetna och gör så mycket de orkar i vardagen.

Mamma Helena

Vega

Nike

PappaCalle

LydiaElis

13

emma hos familjen Norin är det lite speciellt. De lyckas sortera det allra mesta av sina sopor, och får nästan inget kvar i sophinken.

– Det är en jättestor del som är förpack-ningar och kompost. Det blir nästan inget kvar i sophinken när vi tagit hand om det, säger Calle Norin.

I det lilla skåpet under diskbänken står fyra hinkar i olika färger: I en röd skurhink ligger plastpåsar prydligt hopvikta och på insidan av dörren hänger en liten plastlåda för kompost. Längst fram står en turkos hink för alla förpackningar och bredvid en alldeles vanlig skräphink. Hinken med platta mjölkpaket och andra förpackningar brukar bli full efter ett par dagar.

Det är mamma Helena och pappa Calle som sorterar mest och har huvudansvaret för åter vinningen, men alla är med och hjälper till. Alla gör sin del.

Om Nike, som är äldst, får välja går hon helst ut med för packningarna.

– Jag brukar lägga bananskalen i kom -posten, upplyser hennes lillasyster Lydia oss om. Där lägger vi matrester och skal som kan bli jord.

Den stora kompostbehållaren fi nns vis -serligen på gården, men hon tycker nog att det är lite äckligt. Och förresten vill hon ibland hellre leka med sina kom pisar än att gå till återvinningsstationen.

– Men jag brukar skölja ur mjölkpaketen om jag är ensam hemma, säger hon och pekar på två tomma paket som står upp - och nedvända i vasken.

HELENA NORIN TYCKER att det är fel att locka med pengar för att barnen ska delta mer i sorteringsarbetet.

– Jag tycker att det är en naturlig del i vardagen för hela familj en, säger hon.

Som tur är fi nns både soprum, kompost-trumma och återvinningsstation inom 50 meter från deras fyrarumslägenhet, som ligger på andra våningen i ett hus nära Slottsskogen. I Göteborg, alltså.– Det är nära, så det känns inte besvärligt. Vi sorterar för att det är bäst för naturen och vår jord, men dessutom tjänar vår bostadsrättsförening på att vi behöver mindre sophämtning. Därför får allalägre hyra, säger Calle.

Alla tjänar på att sorteringen fungerar.

13

Sorteringstips:♣ Skölj ur mjölkpaket och fl askor och burkar

noggrant. Ställ dem upp och ner i vasken, så att vattnet rinner ut.

♣ Vik ihop och lägg alla förpackningar i en enda hink eller låda under diskbänken.

♣ Sortera sedan plåt, plast, hårdpapp, tid-ningar och så vidare i olika kassar, antingen i köket eller direkt på återvinningsplatsen.

♣ Skruva av plastkorkarna!♣ Har du plats i något skåp hemma, så kan

du göra ordning skokartonger för metall, batteri, elsaker och så vidare.

♣ Ställ en liten hink med lock (exempelvis lingonsyltshink eller en glassburk) för att lägga matrester i. Eller sätt fast en liten plastlåda på dörren till skåpet under disk-bänken. Gör så att den går att ta av när den ska tömmas.

Detta ska till exempel i hushållssoporna:

♣ Matrester som blir över (för den som inte har kompost på gården)

♣ Förpackningar som inte är tomma och rena (som sminkburkar)

♣ Kuvert ♣ Dricksglas♣ Leksaker♣ Trasiga köksredskap

Testa sopmängden!

Lägg alla förpackningar ovikta i en sopsäck i klassrummet eller hemma i ditt eget kök för att se hur mycket plats det tar. Vik sedan ihop allt prydligt och jämför hur lite plats det tar. Bra va?

Allt hopvikt tar mindre plats under diskbänken – och på återvin-ningsstationen också!

Nike sköljer ur mjölkpaketen. Alla barn hjälps åt att bära ned komposten och förpackningarna till soprummet.

Elis är också med och lämnar tidningar på återvinningsstationen.

HUSHÅLLS-SOPOR

KOMPOST

FÖRPACK-NINGAR

BATTERIER& ELPRYLAR

Så h

är e

nkel

t är

det!

14

Vad slängs var?Du kanske vet var sakerna i labyrin-ten ska slängas? Skickligt, då är du redan en återvinnare. Men även om du vet, gäller det här att hitta en väg genom labyrinten fram till de runda materialsymbolerna. Varje sak har sin rätta plats i en av behållarna. Knepigt? På www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Rätta svar, Labyrinten, fi nns rätta svar för vilken sak som ska slängas i vilken behållare.

– Naturen är bästa stället!

onas Leksell får spader om han inte kommer ut i skogen lite då och då. Eller ganska ofta, förresten.

– Jag måste ut och grilla, tälta eller bara sitta vid en eld, säger han. Minst varje helg.

När han spelade in programmet Myror i brallan fi ck han vara i skogen ofta. Mellan tv-

inspelningar och stadsliv lastar han in sin hund Tudor i bilen och drar ut i naturen.

Det är där han känner sig mest hemma. Bland djuren. Samtidigt tycker han att han är gäst i deras skog. Att det känns lite högtidligt att få vara där, att man inte ska lämna människospår efter sig.

– Jag kan inte förstå hur någon kan komma på tanken att slänga något skräp, säger han. Det ser fult ut och det gör mig först lite sur. Sedan fattar jag bara inte. Några ölburkar kan förstöra mina fantasier om skogen, att man kanske är i medel-tiden och gör upp eld.

Han brukar plocka upp skräp han ser som är farligt för djur.

– En gång såg jag en and som fastnat med halsen i plastringar som sitter runt läskburkar, berättar han.

När Jonas var mellan tio och tolv år var han jämt i skogen med sina kompisar. Det var ett enda stort även tyr och han lekte indianer, krig och massor av annat påhittat. Minsta dunge kunde bli en ur skog och ett skogsparti en djungel. Ett ställe att vara i fred på, utan vuxna. Nu när han är vuxen själv är det fort -farande hans bästa lekplats.

Hur får man människor att sluta slänga skräp? Redan nu är det olagligt att skräpa ner, men alldeles för många gör det ändå. Gå in på www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Förslag – skriv in ditt förslag där.

Tänk på att: Även ett litet tuggummi är skräp. Om du slutar slänga skräp utomhus gör det skillnad, om många slutar gör det en väldigt stor skillnad.

Fakta om nedskräpning♣ Omkring 900 ton skräp slängs på

marken varje år i Sverige.♣ 377 miljoner kronor av våra skatte-

pengar kostar det att plocka upp skräp varje år.

♣ Cigarettfi mpar är det vanligaste skräpet i städer. 1 200 000 vuxna svenskar röker dagligen. De slänger i snitt 1,7 fi mpar på marken varje dag.

♣ Fimpar är miljöbovar som innehåller många gifter och cancerframkallande ämnen. Till exempel tungmetallen kadmium, som aldrig kan brytas ner i naturen, utan lagras och förs vidare i marken, vattnet och in i fi skar, alger och överförs till andra djur. Och till människor.

♣ Fåglar, fi skar och andra djur kan dö av fi mpar. Små barn som får i sig fi mpar och snus kan bli sjuka.

– Slänga skräp på marken? Hur då? Det är ju hur konstigt som helst, säger Jonas Leksell, som de allra fl esta känner igen från fl era tv-program om djur och natur.

I höst är Jonas Leksell programledare för en ny serie som heter Hela köret. Då handlar det om glädjen att köra häftiga fordon.

Har du en kompis som tänker mycket på naturen och att den ska må bra? Eller är du kanske själv en tuff miljöhjälte? Du kan utnämna vem du vill till miljöhjälte!

Här kan du klippa ut och göra egna miljö-märken. Klipp ut pappersrundlarna och klistra dem på kartong, wellpapp eller en bit plast. Jämna till runt kanterna med sax. Fäst en säkerhetsnål på baksidan, eller hitta på någon annan fiffig fastsättningsanordning. Och VIPS – så har du ett märke!

Vem är en miljöhjälte?

Återbruk med tufft stuk

Fantasi=det rätta instrumentet

VAD GÖR MAN NÄR man vill spela musik, men inte har råd att köpa instrument?

Tillverkar egna förstås. Så gjorde Bagunçaço, ett ungt band från fattigkvar-

teren i Bahia i Brasilien. Skräp från gatan – till exempel oljefat och en plasttank som tidigare tjänstgjort som toalett – förvandlades till fantasifulla slagverksinstru-ment. Med tiden blev de riktigt avancerade.

I dag är Bagunçaço ett världsberömt samba-reggae-band som även besökt Sverige under några av sina turnéer. I dag arbetar Bagunçaço för att ungdomar i medlemmaras barndomskvarter inte ska hamna på gatan. Och så spelar de fortfarande på sina hemma-gjorda instrument förstås!

Mikagus juiceväskor

MIKAGU ÄR ETT kvinnligt kooperativ på Filippinerna,mest känt för sina väskor som tillverkas av återvunna juice-förpackningar. Med åren har det även blivit inrednings-detaljer som papperskorgar och färgglada tvättkorgar. Förra året fick Mikagu en fin designutmärkelse i Tokyo. Läs mer på: www.mikagu.com

”Skräpjuveler”

RINGAR AV PORSLINSSKÄRVOR och gamla prismor. Dekorativa mobiler av glasskärvor, halva örhängen, tra-siga nyckelringar och allt annat man kan hitta i botten av en byrålåda. Allt detta finns på Blå gungan i Gamla Stan, i Stockholm.

En liknande butik finns i Malmö, Design Mervi på Lilla torg 9. Här säljs smycken som alla är tillver-kade av återvunnet material såsom cd-skivor och muffinsformar som bankats platta.

Kanske Kjelle

vill ha en sån

där väska i

julklapp?

15

Korsordet: Sätt rätt bokstav på rätt plats!

HAR DU LÄST om återvinningsmate-rialen i tidningen? Fyll i korsordet så gott du kan och försök få fram ledorden i de gula rutorna. Skriv in ledordet senast 30 september 2005 på www.hsr.se där du först klickar på rubriken Rätt sak på rätt plats, sedan på korsord. Du kan vinna en tuff låtsastatuering med Håll Sverige Rents symbol.

Bland de rätta svaren lottas 20 vinnare.

Den rätta lösningen hittar du från och med den 1 oktober på samma plats på hemsidan. Där kan du också se vilka som vunnit tatueringar.

Vinn coola

tatueringar! Dags att tävla!DEN HÄR TIDNINGEN är en del av en kampanj som heter Rätt sak på rätt plats. När ni har läst tidningen, tittat på videon och gått igenom återvinning, sortering och skräp med er lärare – då är det dags att tävla!

Svara på några återvinnings- och skräpfrågor och gå ut och titta hur det ser ut på skräpfronten runt er skola. Skriv en slogan om varför det är så viktigt att sortera och återvinna. Man tävlar klass för klass. Er lärare har fått ett tävlingsformulär som ni fyller i tillsammans. Håll Sverige Rent tillhanda senast 28 oktober.

Vinnaren i din stad får 2 000 kr! De tre bästa klasserna i Sverige får tävla i en final med extra kluriga frågor om sortering, återvinning och nedskräpning. De får även göra ett sorteringsra-ce. Läraren, en tjej och en kille per klass får representera klassen i finalen. Vinnaren i hela Sverige får 20 000 kronor! Andra pris är 7 000 kronor och tredje pris 5 000. Lycka till!

Lycka till!

Hej då!