rf i museer och museimagasin
TRANSCRIPT
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 1/90
~. N
r-'.\ -
.. ;(
:.
oRELATIV LUFTFUKTIGHET IMUSEER OCB MUSEIMAGASIN
,'"
oJanG Holmberg
Avdelningen for Uppvarmnings- cch ventilationsteknik,
Institutionen for Energiteknik,. KTH, S tock J::l.O lm ,Sverige
o
o
Juni 1995, S tockho lm
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 2/90
.. '
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 3/90
J)
FORORD
o
Denna litteraturstudie har initierats av den
tekniska magasinsinventering vid svenska museer
sam Statens Kulturrad uppdragit ··at RIK att
genom fora eRIK ar Institutionen fo r konservering
vid Riksantikvarieambetet). Erfarenheterna fnin
inventeringen Indikerar att de relativt snava
granser fo r nivaer pa relativ Iuftfuktighet oeh
variation pa relativ luftfuktighet sam redovisas i
intemationell konserveringslitteratur inte foljs av
svenska museiansvariga, Om detta beror p abristande resurser, annan prioritering, eller
bristande kunskaper, 1 i r inte lc1art. KIart ar dock
att en star del av viirt svenska kulturarv iormav
museiforemal av organiska material idag forvaras1 klimat sam ej overensstammer med
internationella rekommendationer,o
, \ , i ~.i ..
Syftet medlitteraturstudienar att granska om de
internationella uppfattningarna am basta klimat
for bevarande av museiforemal, har foremaI av
organiska material, sam redovisas i konserve-
ringslitteraturen, har vetenskaplig grund. Vid
litteratursokningen och vid utvardering av
vetenskapliga rapporter hal' jag haft vardefull
hjalp av RIKs konservatorer, Mitt uppdrag fran
RIK att verka sam sakkunnig iklimatfragor vid
den narnnda tekniska magasinsinventeringen har
givit rika mojligheter att diskutera hithorande
problem med landers konservatorer oeh foremals-
ansvariga, Jag ar skyldig manga ett varmt tack.
Stockholm iuni 1995
Jan GHolmberg
Detta ar en tredimensionell bild av pinus strobus,
en furuart, forstorad ca 300 ganger. Fukt i
organiska material, sam exempelvis tra, ar ett
kornplicerat forskningsomrade, Litteraturen ar
mycket omfattande, det mesta synes vara gjort p a
forskningsomradet. Det galler att anvanda
kunskaperna.
--__----------------__--- -
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 4/90
4
o ••
INNEHALLSFORTECKNING
Relativ luftfuktigbet i museer ocb museimagasin.
Jan G Holmberg
FORORD
SAMMANFATTNING
SUMMARY
ZUSAMMENFASSUNG
INLEDNING
BAKGRUND TILL DAGENS UPPFATTNING OMLAMPLIG RH
3 REKOMMENDATIONER OM LAMPLIG RH3.1 Conseil International des Musees3.2 Getty Conservation Institute
3.3 United Nations Educational Scientific and Cultural Organization3.4 Canadian Conservation Institute3.5 Centraal Laboratorium voor Onderzoek van.Voorwerpen van
Kunst en Wetenschap .
3.6 Finska Museiforbundet3.7 Museums &Galleries Commission3.8 The International Institute for Conservation of Historic and
Artistic Works3.9 American Society of Heating, Refrigeration and Air
Conditioning Engineers
1
2
4 FUKTIG LUFT
4.1 Luftens sammansattning4.2 Relativ luftfuktighet, RH4.3 Absolut luftfuktighet4.4 Partialtryck
4.5 Psykrometerfonneln och Sprungs konstant4.6 Lufttryckets betydelse4.7 Daggpunkten
4.8 Mollierdiagrammet
3
7
8
9
11
13
17171717
20
2020
23
23
23
25
252526
26
272828
29
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 5/90
5
o
0"
o
o
5 MATNING AV RH5.1 Matinstrument5.2 Slungpsykrometer5.3 i\ssnnannpsykrometer5.4 Daggpunktshygrometer
5.5 Mekaniska hygrometrar5.6 Elektroniska hygrometrar
5.7 Dataloggrar
3030323234
353738
39
39414242
42
6 FEL VID MATNING AV RH6.1 Allmant6.2 Rl-l-matningar isvenska museer
6.3 Tyska krav p a Rll-matning6.4 Nordiska krav p a Rl-l-matning
6.5 Forsvarets krav p a Rl-l-matning
7 RIKSMATPLATS FOR RH 43_ -: t, _" _ .~ , 'z • i- ~ '. ,
8 TEMPERATURGRADIENTENS':INVERKAN vrnRH-MATNING i '" .r ... ,.:,: ~ '.:."r.'. ; , . . 44
( I , : \ J . I . ' ~ ~ J . ~ ' . ' ~ : ., .
9 KALmRERING AV MATINSTRUMENT 45
10 MATOSAKERHET VID RH-MATNING 46
11 STYRNINGAVRH 47
... •• 0
12 FORANDRINGSTAKT PA RH12.1 . Allmant12.2 Borvardesforskjutning
48
4848
13 SAMBAND MELLAN FORANDRINGAR I ORGANISKAMATERIAL OCB FORANDRINGAR I RH 50
13.1 Fukt itra 5013.2 Fuktkvot, Be 5013.3 Jamviktsfuktkvot, EMC 5013.4 RH, Me ochEMC 5113.5 Relationen RH-EMC 5113.6 Krympning och svallning hos t r a 5213.7 Skador p a foremal av tra . 54
14 FUKTTRANSPORT I TRA14.1 Allmant
14.2 RH-EMC igeografiska omraden14.3 Rorelser iolika traslag14.4 Andring av B e i t r a 80m ett diffusionsproblem
54
54
565759
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 6/90
6
15 OMVARDERING AV RH-VARDEN15.1 Rapporter fran IIC-konferenser15.2 WARP-experimentet
16 FALTMATNINGAR AV RH
16.1 'Jeu de Paume, Paris16.2 Museum of Mankind, London
16.3 Hotel Sale, Picassomuseet, Paris16.4 Louvren, Paris16.5 Museo Thyssen-Bomemisza, Madrid16.6 Palacio Episcopal, Malaga16.7 RIK magasinsinventering
17 SLUTSATSER
REFERENSER
LITTERATUR OM FUKTMATARE OCH FUKTMATNINGLITTERRA TUR OMKLIMAT~ll\{:QSE:E;RLITTERATUR OM FUKT I ORGANISKT'MATERIAL(HUVUDSAKLIGEN TRA)· ,,' , " ,
;' -~
-,
606061
6262
62
6363
646465
66
67
7479
83
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 7/90
'"r" ----
SAMMANFATTNING
Derma litteraturstudie syftar till att kritiskt
granska de rekommendationer som aterfinns i
litteraturen om relativ luftfuktighet, RH, nar det
galler att langsiktigt varda och bevara musei-
foremal av huvudsakligen organiskt material.
Bakgrunden till litteraturstudien ar att Statens
Kulturrad har givit RIK (Riksantikvarieambetets
Institution for konservering) i uppdrag att
inventera den tekniska standarden pa svenska
museimagasin.
o Resultatet av mventeringen ar bl a noteringen att
en stor del av det svenska kulturarvet av organisktmaterial ej forvaras i klimat 80m foljer de
internationella rekommendationer som finns.
oForfattaren redovisar att litteraturstudien ej syftar
till att undersoka varfbr sa ar fallet, Den syftar till
att undersoka om de nivaer pa relativ luft-
fuktighet, RH, Deb de variationer pa RH , som
redovisas ilitteraturen om vardoch bevarande av
museiforemal, lit vetenskapligtunderbyggda.
Litteraturstudien visar att de nivaer paRR och de
variationer pa RH scm oftast redovisas. 1
litteraturen ej l iT vetenskapligt. val underbyggda.
oStudien avser organiskt material. Forfattaren
menar att det varit en rundgang i museivarlden
under de senaste deeenierna. Mindre val
underbyggda pastaenden om lampligaste niva pa
RH oeh variationpa RH bar upprepats av saval
organisationer av offentlig karaktar sam av
enskilda forskare.oLitteraturstudien visar att tongivande forskare
sam exempelvis Thomson delvis har missforstatts,
oeh att epigoner till Thomsson okritiskt har fort
vidare ilitteraturen Iosryckta delar av Thomssons
banbrytande arbeten,
Forskningen om hur museiforemal av organiska
material reagerar for variationer i RH ar
ofullstandig, Dei finns anledning att kritiskt
betrakta en del internationella rekommendationer
am Rli-nivaer och Rll-variationer. Speciellt galler
det varden som exempelvis 55%±5% som s afrekvent forekommer.
,-7-'
Forskningen om ett organiskt material som tra ar
mycket omfattande. Det bar vara mojligt utnyttja
dessa kunskaper isamband rned behovet att varda
och bevara vart kulturarv.
Litteraturstudien visar att det lit svart att skapa
byggnader och klimatsystem som klarar att
uthalligt innehalla sadana Rl-l-varden som namnts
ovan,
Slutligen vrsar litteraturstudien att det ar an
svarare att mata oeh kontrollera sadana RH-
varden rned acceptabel noggrannhet.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 8/90
8
SUMMARY
This literature study aims to scrutinise therecommendations in the literature about relativehumidity, RH, in terms of the long-term care and
preservation of museum specimens that consistprimarily of organic material.
The background to the study is that the SwedishNational Council for Cultural Affairs hascommissioned the Central Board of NationalAntiquities to carry out an inventory of thetechnical standards in Swedish museumwarehouses.
The results of the inventory include theobservation that a large part of Sweden's culturalheritage is not kept in climates that follow the
existing international recommendations.
The literature study does not aim to examine whythis is so. Rather, it aims to study if the levels ofrelative humidity, RH, and the variations in RH,
given in the literature for the care andpreservation of museum specimens, have ascientific basis.
The literature study shows that the RH levels andvariations often cited in the literature are notwell-supported scientifically, at least for organicmaterial. Nevertheless, they have been circulated
in the museum world during the past decades.Poorly substantiated statements about the mostsuitable RH levels and variations have beenrepeated by both public organisations andindividual researchers.
The literature study shows that leadingresearchers like Thomson have been partiallymisunderstood, and that poor imitators ofThomson have uncritically passed on in theliterature isolated bits of his pioneering work.
The research on how museum exhibits of organicmaterial react to changes in RH is incomplete.Some of the international recommendations onRH levels and variations need to be critically
examined. This is especially true of values like55% ± 5% that occur so frequently.
r
The research on an organic material like wood isvery comprehensive. It ought to be possible toexploit this knowledge alongside the need to carefor and preserve our cultural heritage.
The literature study shows that it is difficult to
create buildings and climate systems that canconsistently maintain such RH values as mentionedabove.
Finally, the literature study shows that it is evenharder to measure and control such RH valueswith acceptable accuracy.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 9/90
ZUSAMMENFASSUNG
Absicht dieser Literaturubersicht ist es, eine
kritische Beurteilung der in der Fachliteratur
vorkommenden Ratschlage hinsichtlich der zur
langfristigen Aufbewahrung und Erhaltung vonKunstgegenstandenvvor allemjener aus organi-
schem Material, einzuhaltenden Werte der
relativen Luftfeuchtigkeit durchzuftihren.
o
Dieser Studie liegt ein dem Konservierungsinstitut
des Reichsantiquariatsamtes seitens des Staatlichen
Kulturrates erteilter Auftrag, den technischen
Standard in schwedischen Museallagern zu unter-
suchen.
o
Im Rahmen dieses Projektes konnte unter anderem
festgestellt werden, daB ein GroBteil des aus
organischem Material bestehenden schwedischenKulturgutes nicht entsprechend den befindlichen
internationalen Empfehlungen verwahrt wird.
Hierbei sei darauf hingewiesen, daB der Verfasser
dieser Ubersicht nicht urn die Aufklarung der
Ursachen fur die vorliegenden Umstande bemiiht
war .. Vielmehr war es dessen Absicht, zu unter-
suchen, in welchem MaBe die in der Fachliteratur
zur Aufbewahrung und Erhaltung von Kunst-
gegenstanden ernpfohlenen Werte der relativen
Luftfeuehtigkeit (RF), sowie der einzuhaltenden
. Schwankungsintervalle auf wisserischaftlichen
Erkenntnissen gegriindet sind.
o
Es erwies sich im Laufe dieser Untersuchung
deutlich, daB die in der Fachliteratur zur
Aufbewahrung von Kunstgegenstanden organi-
.scher Art angeftihrten RF-Werte, sowie deren
empfohlene Schwankungsintervalle nicht beson-
ders uberzeugend wissenschaftlich untermauert
sind.
o
Der Verfasser ist der Ansicht, daB wahrend der
vergangenen J ahrzente eine Reihe unzuverlassiger
Empfehlungen hinsichtlich ider optimalen RF-
Werte und -schwankungsintervalle in Museal-
kreisen im Umlauf gewesen ist, weIche sowohl
VOn einer offentlichen Instanz zur anderen, sowie
unter einzelnen Forschern unkritisch weiter-
gegeben wurden.
Im Rahmen dieser Untersuehung konnte ferner
gezeigt werden, daB die Empfehlungen maBgeben-
der Forseher, beispielsweise Thomsons, oftmals
miBverstanden wurden, und daB manchein Nach-
ahmer Thomsons Teile des sen bahnbrechender
Arbeiten aulserhalb deren eigentlichen Zusammen-
hangs unkritisch in spateren Fachschriften
veroffentlich te,
Bislang sind unsere Kenntnisse hinsichtlich des
Verhaltens organischer Materialien bei schwan-
kender relativer Luftfeuchtigkeit mangelhaft.
Gleichfalls gibt es allen AnlaB, eine Reiheinternationaler Empfehlungen hinsichtlich der
einzuhaltenden RF-Werte und deren Schwankun-
gen kritisch unter die Lupe zu nehmen. Dies
bezieht sieh vor allem auf die haufig empohlenen
RF-Werte VOn 55%+-5%.
Heutzutage liegtein ausfuhrliches Forschungs-material vor, welches sich mit dem Verhalten des
Holzes, eines wichtigen organischen Materials,
befaBt. Dieses Wissen musste in bedeutend
grosserem MaBe bel der Aufbewahrung und
Erhaltung unseres Kulturschatzes zur Anwendung
gelangen,
Die vorliegende Arbeit weist ferner darauf hin,dEd3 es in der Praxis aufserst schwersein karin,
derartige Gebaiide zu errichten und diese mit
solchen Klimatisierungsanlagen auszustatten,welche die konsequente Einhaltung den-obenange-
fuhrten RF-Werte gestatten.
AbschlieBend wird betont, wie schwer es sichgestalten kann, die empohlenen RF-Werte in der
Praxis mit ausreichender Genauigkeit zu messenmid zu iiberwachen.
..._---_ ~~~~
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 10/90
(
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 11/90
RELATIV LUFTFUKTIGHET IMUSEER OCH MUSEIMAGASIN
Jan GHolmberg
Avd for Uppvarmnings- oeb ventilationsteknik,
Inst for Energiteknik, KTH, Stockholm
1 INLEDNING
o
Ar 1950 grundades the International Institute for
the Conservation of Museum Objects (HC
London). Redan 1952 borjade IIC public era
"Studies in Conservation". Det kan med fog sagas
att darrned var konserveringsyrket etablerat
Konservering av konstforemal har en mycket lang
historia, men 50-talet anses av manga vara den tid
d a den stabila gruriden for dagens yrkeskar lades.
oUnited Nations Educational Scientific and Cultural
Organization (UNESCOParis) bildades 1946 oeh
,_ _. .. ' ;, .: " : _' " • .: 'r ,, ·, '. "",~~- . .-; .
oVid UNESCO:s generalkonferens 1972 antogs'
varldsarvskonventionen. Konventionen till skydd
far varldens kultur- oeh naturarv, Sverige anslot
sig till konventionen 1984. Derma omfattar
foreskrifter am att de Hinder sam ansluter sig
skall ha lagstiftning, organisation och utbildning ,
sam garanterar att kulturvardenkan skyddas och.
vardas, 112 stater har nu undertecknat konven-
tionen. Denna arbetar bl a med en varldsarvlista, i
vilken fortecknas kulturminnen och naturobjekt,
vilkas skydd aren angel agenhet far
manskligheten. 1991 blev Drottningholms slott, se
bild 2, det forsta svenska objektet pa varldsarv-
listan.
The International Centre for the Study of the
Preservation and the Restoration of Cultural
Property (ICCROM, Rom) skapades under·UNESCO:s ledning 1959. Centrets arbetsuppgifter
a r bl a att ge rad om konservering, koordinera
konserveringsaktiviteter,skapa standards inom
ornradet och att utbilda.
Bild 1. Abu Simbel, Egypten. Bilden visar
templet idet ursprungliga lager nere vid
floden. Templet sagades i bitar och
monterades samman pa en plats ovanfor
hogsta vattenniva. Foto Michel Audrain,... .
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 12/90
12
The International Council of Museums (IeOM,
Paris) har sedan 50-talet en Committee for
Conservation som myeket aktivt verkat for att
hoja kunskapsnivan incm yrket. Kommitten arran-
gerar bl a arliga moten for konservatorer oeh
andra intresserade for att sprida kunskap och
erfarenheter. Vid sitt senaste mote etablerade
kornmitten en grupp som arbetar med fore-
byggande konservering.
Konservering beskrivs av Thomson (1986) som
dels kontroll av rniljon for att minim era
nedbrytning av aJdrandet, forstorelsen av konst-
foremal oeh material, dels behandling av fbrernal
och material sa att nedbrytningar bromsas oeh
forernalen oeh rnaterialen stabilis eras. Restaure-
ring ar enligt Thomsons nasta steg, alltsanarkonservering inte ar mojligt for att bibehalla ett
. foremal sa kan en restaurering goras sa att
.....forell),~etlcah visas oeh upplevas. ',:J • • • • _ _ • - ' . : '" , ; "
. .., . ;"~:~.~. ,'.- 1
,... I Riksantikvarieambetets tidskrift Kultur-Miljo-
l, '. Vard'-red()yi~ar:,Anderssan (1994·);~n.,$Ye~sk'.
:,;::',':.uppfatt'nh~g.,.:·'·14tl'~qnser;8rr~,iiJ:. d j t , ~ t q p p i i , · e l ~ e r : . " , , : :
. :~ : ;, .f or d rWa" ! e tt :A l d ranC£~ " tan :, :% t f io . rf l, nd rQy :! q , e _ l l e r "
' .~?'{:~~:~:;~;:~r:t~11~r;~~i~;;:~~{~, 'f a i t > i J v i l i i . / t i l t a i e ' r ' b~~;'i:iiisi'J;de. e U 1 ' / o m f a ti b ~ d i ; 'rekons trukt ioner d a if or ~ tt 'd es s, q dr e ste tiika e lle r"
av informativ betydelse .."
Abu Simbel ar ettexempel pa restaurering,
Drottningholms slott ar ett exempel pa konser-
vering,
Sedan 50~talet har konservatorer oeh andra
experter forsokt att bdskriva den miljo som bast
hindraroeh bromsar den evigt pagaende
nedbrytningen av oorganiskt oeh organiskt mate-
rial. Derma litteraturstudie omfattar de rekom-
mendationer sam idag ar vanliga for en miljo-
parameter, namligen relativ Iuftfuktighet, RH.
I litteraturstudien anvands konsekvent beteck-
ningen RH for relativ luftfuktighet trots att svensk
standard SS 016156 anger att storheten skall
benamnas relativt angtryck eller relativ fuktighet
oeh beteeknas ~, Skalet hartill ar art denomfattande engelsksprakiga litteraturen vanligen
forkortar storheten "relative humidity" RH.
Av omstandigheter, sam narrnare penetreras i
uppsatsen, har pi 70- och SO-talen funnits en
tendens till relativt "stranga" krav pa temperatur
och luftfuktighet. Betraffande luftfuktigheten, RH,
har de senaste deeennierna uppfattningar att
konstanta verden oeh sma variationer ar bra varit
forharskande, Denna litteraturstudie soker bak-
grunden till denna uppfattning och soker efter
belagg att uppfattningarna ar riktiga. Litteratur-
studien ar gjord for landets konservatorer oeh
foremalsansvariga, med stor respekt for deras
yrkeskunskaper.
Bild 2. Drottningholms slott, byggdes pa 1660-
talet med Nicodemus Tessin d.a, sam
arkitekt. Foto Sverigeboken (1982).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 13/90
2 BAKGRUND TILL DAGENS UPP-
FATTNING OM LAMPLIG RH
I konserveringslitteraturen ar det latt att finna
uppgifter 0111 speeifika ni vaer p a relati v
luftfuktighet, RH, S0111 anses vara bra for atthindra nedbrytning av organiskt material eller
hindra korrosion pa oorganiskt material.
Det ar dock svarare att f inna klara argument eller
vetenskapliga undersokningar sam stoder de
uttalanden om RH sam gars.
oMichalski (1993) visar att de varden pa RH sam
rekommenderas oftast a r baserade pa mekaniska/
fysiska forutsattningar och lokala klimat oeh ej pa
kunskaper am hur olika slags material paverkas av
RH .
oAshley-Smith et al (1994) pavisar att konserva-
torer och foremalsansvariga kan vara okunniga
am sambanden mellan omgivningsklimatet oeh
dimensionsforandringar hos utstallda ifaremru,och
att krav pa RH scm framfors"i samband med
vandringsutstallningarofta ar orealistiska.
Brown (1994) diskuterarmatning flY Jill oeh vilkamKtfel sam olikainstrument har. Hart.visar att de
specifikationer sam oftast ges, exempelvis 50% ±
5% RH, sallan eller aldrig kan matas med denna
noggrannhet
o Haiad et al (1992) redovisar ien Iitteraturstudie
att manga rapporter, bl a Urena (1978), Beck och
Koller (1980), Briggs (1980), Eames (1980),
Feilden (1980), Ito (1980), Newton (1980), Marsh
(1987), Staniforth (1987) oeh Vesanto (1987) som
publicerats ro r klimat imuseer och h i st o ri sk a hus
men att rapporterna redovisar varden pa RH och
temperatur utan att analysera, dem eller foljderna
av dem, eller ge forslag t il l l os ni ng pa iakttagna
problem:'
o
Michalski (1993) dislcuterar hur omradet 50% ±
5% (utom for jam och andra metaller) har blivit
s a allrnant aecepterat. En orsak anges vara den
undersokning sam reOM gjorde 1960' i vilkenredo visas att de fiesta konservatorer, foremdls-
ansvariga oeh forskare, som svarade pa enkaten,
angav omradet 50%±5% R H . Av ICOM-rapportenframgar ej tydligt huruvida omradet 50%±5% RH
var det omrade som respektive institution for
tillfallet forvarade och utstallde sina foremal i,
eller om det var det omrade sam var onskvart.
Sannolikt har ICOM:s rapport varit starkttrendsattande, se tabell 1.
Thomson (1986) diskuterar lampligaste ornrade pa
relativ luftfuktighet for hygroskopiskt material.
Han namner tra, ben, elfenben, korg std, perga-
rnent, backer bundna i laderband, papper, oeh
, textil, och anger 70% sam ovre nivaoch 40% som
nedre niva for RH.
Thomson (1986) diskuterar val av niva pa RH i
forhallande till klimatomrade, Deb papekar dels att
tropiska omraden ger hogre nivaer pa RH, dels att
nordliga omraden dit han. raknar Sverige, ger
lagre nivaer pa RH (under eldningssasongjan som
angivits som idealt for hygroskopiska material.. .
Buck (1964) jamforde komfortkrav far
manniskoroch for museisamlingar (sarnmansatta)
oeh foreslog en specifikation forv.ett luft-
.. ,' konditioneringssystem, dar RH specificeras till
55%±1~0% rned, fortydligaudet att +10% avsagsommarforhallanden och -10% avsag vinter-
mrMllanden.
Rogers (1976) jlimfOrde "ideala" varden pa RH
med accepterade max- och minnivaer ikanaden-
siska rnuseer, Han diskuterade aven ollimpligheten
att anvanda internationella specifikationer utan
hansyn till lokala forhallanderi. Rogers (1976)
fore slog att RH skall hallas pa nivan 35% pa
vintern och hojas med 2% per manad till en
hogsta niva pa 47% till 50% pa sommaren.
Thomson (1986) redovisar iappendix sid 268-269
tekniska data for museer indelade itva klasser.
Klass 1 foreslas vara storre museer av naticnell
betydenhet cch nya museer, dock ej ana. Klass 1
stipulerar 50% eller 55%±5%RH och att nivan
kan hojas eller sankas, men att for sammansatta
samlingar bdr nivan ligga inom omradet 45% till
60%. Till nivan kommer alltsd variationen 5%~ setabell 2.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 14/90
14
Tabell 1. Inventering av rekommenderade varden pa rumsternperatur och
relativ fuktighet for museer utomlands, fran ICOM (1960).
Rekornmenderande institution °C %RH
Arkiv och bibIiotek:
Antwerpen: Stadsarchief 15~20 45-60London: H.J. Plenderleith 15,5-24 50-65- pergament 15,5-23,5 55-60
- papper IS,S 60Paris:
- Bibliotheque Nationale 12-24 40-60- Louvre, Cabinet des dessins 18-20 65- A. Noblecourt 16-24 45-63
Museer
Amsterdam: Rijksrouseum 14-20 55-70
. Antwerpen: Etmosgrafisch Museum 20 45Basel: Kunstmuseum 15-25 50-60Berne: MUBee des Beaux-arts 16 55-65Birmingham: Museum of Art 13,5-14 50Bruxelles: Musees Royaux des Beaux-arts 12-18 50-70Cleveland: Museum of Art 20-22 50-55Detroit: Institute of Art 50-55Hamburg: Kunsthalle 16-20 65-68Karlsruhe: Staatliche Kunsthalle 12-18 60-80
. Lillie: Palais des Beaux-arts 16-17 65-70,
Lisboa: Museu National de Arte Antiga 14-18 60London: '
- British 'Ml1s~um and Victoria and Albert
Museum (Repository) " ·15,5 60
- National Gallery (Repository) 17,2 58- F.LG. Rawlins: 15,6 55±3~H.J. Plenderleith 17 58New York: Metropolitan Museum of Art
- panel; tra 50- malning, textil, sten 30Nurnberg: Germanisches Nationalmuseum 13 60-70Oberlin, Ohio:
- Memorial Art Museum: panel, tra 7-18,5 55rnalning, textil 4,5-18,5 50
- Intermuseum Laboratory 16-21 45-60Paris: .
- Louvre 55~70
- A. Noblecourt 18 58±3Regensburg: Museum del' Stadt 55-65
Richmond, VA: Virginia Museum of Fine Arts 20 40-60
San Diego: The Fine Arts Gallery 21 60-70
Stockholm: Nationalmuseum 18 50-60
Stuttgart: Staatsgalerie 17 66
Wurtembergisches Landesmuseum 60-70
Toronto: The Art Gallery 50-60
Viseu: Museu Regional de Grao Vasco 18 65
Washington:
- Freer Gallery of Art 18,5-25 40-55
- National Gallery of Art 45-50
Varden for temperatur ar omraknade till °C fran uppgivna varden i°Fahrenheit.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 15/90
Thomson (1986) argumenterar fOr att anpassa
relativa luftfuktigheten RH inomhus imuseer till
lokala forMllanden speeiellt nar museet huvud-
sakligen forvarar lokala (nationella) forernal. Han
patalar liven risken for kondens iyttervaggar oeh
itakkonstruktioner am BE halls vid 50% eller
55% i museer i kalla klimat, till vilka Sverige hor,
Holmberg (1972) redovisade ett antal kontors-
byggnader iStockholm sam skadades just pga
fukttransport genom fasader vid RH nivaer pa
50% oeh normalt vintervader. Rodenborg (1985)
hal' patalat risken for kondens itaken over deo stora kalla vindarna pa. Nordiska Museet och
Riksmuseet i Stockholm am RH hojs over de laga
varden p a ea 25% RH somrapporterats avTheorells (1982).
O . Tho~son (1986) foreslar inamnda appendix att
klass 2 museer bor strava efter att MUa RH mellan
40% oeb 70% och att speciellt kansligt material
forvaras idarfor avsedda rnontrar och skap,
Kadijsky (1980) rekommenderar for historiska
byggnader iBulgarien RH 55%±3% (och vinter-
temperaturer inomhus pa ·10-16°C). Han varintresserad av att hindra fuktvandring i
yttervaggar,
Padfield (1994) redovisar det positiva vardet av
fuktvandring i en yttervagg for att bevara
o invandiga malningar istenkyrkor.
Barrette (1984) beskriver hur montrar i de
egyptiska gallerierna i Metropolitan museet kondi-
o tionerades til150%±5% RH.
Toishi och Kenjo (1975) rapp.orterar att Kyotos
kommunala konstgalleri har ett nytt magasin dar
RH ar 50%-55%.
Det forekommer i litteraturen ett start antal
rapporter sorn redovisar varden (nivaer) pa RH i
rnuseer och museimagasin men det framgar inte
av nagon rapport med vilken sakerhet scm
vardena har matts eller hur rekommenderade
varden bar m a t a s (kontrolleras).
- ·15 -..
Tabell 2. RH enligt Thomsson (1986)"Summary of Specification".
'Klass Relativ Fuktighet
1 Dag cch natt, aret am 50 eller 55±5% RH.
Nivan kan sattas hogre eller Iagre, men forblandade samlingar bar den vara iomradet45 : = : 60%. Speciella foremal kan kravaspeciella forhdllanden.
2 Bor hallas inom det sakra omradet 40 -70% genom rumsfuktare eller rumsavfuktare
Trots att Thomson (1986) scm har raknatstill de
tongivande experterna pa museiklimat, och.som
refereras isnart sagt varje rapport scm. granskats
idetta avsnitt ar s a forsiktig isina uttalanden, sa'
synes det ha varit en rundgangi konserverings-
oeh museikretsar dar nivaerna 50% eller
55%±5% blivit regeln for organiskt material och
dar Thomson refereras frekvent.
Det fbrekommer i litteraturen uppgifter pa
lampliga variationer pa RH med ±2%, ±3%, ±5%,
±6% och±10%. Fa forfattare diskuterar for-
. a n dringstakten , Rogers (1976) namner ±2% per
manad, Frost (1992) rekommenderar ±39"0per
dag och ±5% per manad.
.Att fixeringen vid 50%±5% (eIler 55%±5%) RH
a r sa allman beror mahanda pa att konservatorer,
forernalsansvariga eller museichefer pressas av
arkitekter oeh ingenjorer att ange ett varde sam
byggnaden och klimatsystemet skall MIla.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 16/90
16
Det synes vara sa att:
o sakerheten om Iampligaste RH for jam oeh
andra rnetaller iir relativt god.
a osakerheten am liimpligaste RH for organiskt
material fu relativt star.
a angivna Rll-nivaer for organiskt material
paverkas av det geografiska laget,
a att rnata RH med noggrannhet ar svart,
Brown (1994) sager rent ut att klass 1
Environment enligt Thomson (1986) sam
anger RH 55%±5% for organiskt material ar
ett orealistiskt krav ty det kan ej matas med
tillracklig noggrannhet.
o att MIla en RH pa 55%±5% i en
museibyggnad ar svart. For att en sadan RH-
niva och sadan RH variation skall kunnainnehallas sa erfordras det en avancerad
luftkonditioneringsanlaggning.
o att halla RH pa 50% eller 55% ibyggnader i
kalla klimat (exernpelvis Sveriges) kan Ieda
till skador p a byggnaderna. "
o trots att sa manga-experter refererar till
Thomson (1986) synes Jaha last hela hans;
appendix, pa sid 269 foreslarhan for klass 2
Environment RHAQ%-70% for prganiskt .
material.
Sarnmanfattningsvis tarde Jansson (1977) uttrycka
val vad det synes handla om. Nar det galler for-
varing av backer sager han ordagrant "luftfuktig-
heten i lokaler skall hallas pa en sddanniva att den
inte understiger 30% relativ luftfuktighet. Den far
heller inte overstiga 65%. Man brukar ange
50%±5% som ett idealiskt omrade niir det gdlier
forvaring av backer."
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 17/90
3 REKOMMENDATIONER OM
LAMPLIG RH
Flera organisationer av offentlig karaktar har
publieerat rekommendationer om lampliga klimat
i museer oeh museimagasin, Eftersom Sverige nuar medlem i EU med normsamjamkan som foljd,
oeh eftersom det finns internationella organisa-
tioner typ lCOM aeb IIC cch UNESCO liksom
IlCROM som uttalar sig iamnet, sa finns det
anledning att jarnfora uppgifter,
o 3.1 Conseil International des Musees.~
o
ICOM (1960) redavisade en inventering av
rekommenderade varden pa rumstemperatur och
relativ fuktighet imuseer. I tabell 1 Merges
ICOM:stapelI med varden p a of oversatta till °C.
Det tarde vara utomordentligt latt att misstolka
tabelluppgifterna. De visar ej vilka nivaer p a RH
sam respektiveinstitution inneholl, ej heller vilka
nivaer de stravade mot utan fastmervad detrodde '. , .. '.,.,'. -i·,-·L.
kunde vara en lamplig niva.'pa,Natior}a.hp:useulJ,Ii' .
Stockholm angav man att 50%-60%,RH var bra,
1960. Annu idag har den nivan ej uppnatts och a x
sannolikt ej heller onskvard rned _han.~,y~ J ~ nbyggnaden. ".,
--1"l
3.2 Getty Conservation Institute
Om vi ser pa dagens tabeller iiI tabell 3 som Haiad
et a1 (1992) presenterade sam ett av resultaten av
sin litteraturstudie ett bra exempel. De namnersom kalla Matthai (1982).
3.3 United Nations Educational Scientific
and Cultural Organization
Johnson och Horgan (1983) redovisar i ett
Uneseo-dokument krav pa RH for olika
.materialslag, se tabell 4. I stort foreslar de 45%-
60% for alla slags material och max 30% for
metal! oeh "sa torrt sam mojligt" for arkeologiskt
material. Johnson och Horgan (1983) namner som
kalla.Buck (1964),
o Material
Tabell 3. RH for olika material. Efter Haiad et al (1992).
RH-tolerans
ovre undre
oPapper
Strackt papperFotografi, filmTextil (naturfibrer)Pergament, velang
60%RH
45%RH45%
60%
45%RH
(kritiskt)30%RH
45%RH
konstant55%RH
60% 45%RH
60% 45% RH (kritiskt)60% 45%RH
60% 45% RH (kritiskt)
60% 45%RH
ej kansligt n.ormaltej kansligt
60% 45%RH
Lader
TraBen, elfenbenMalat tra
Manilla, Sisal, fjader
Plast
Sten, stengods, porslin, bly, tennGlas
Arkeologiskt material: brons,sten, murbruk, keramik, Terra
Cota,lergodsMetall (blank)
sa torrt som mojligt
30% RH (eller heIst lagre)
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 18/90
18
Tabell 4. Humidity/temperature requirements for museum collections. From UNESCO, Museum Collection
Storage by E. Verner Johnson & Joanne C . Horgan, Protection of the cultural heritage, Technical
handbooks for museums and monuments 2.
Material Humidity tolerance
high low
% %
Dimensional response Susceptibility to
mould
Paper 60 45 Rapid dryness and freezing cause loss of
flexibility
Extreme
(45 % optimum)
Stretched paper 60 45 Paper screens, drawings, pastels stretched on Extreme
frames will tear from shrinkage in dry atmospherecritical low limit)
Photographs, 45 30 Rapid. Excessive humidity softens (sometimes Extreme
films dissolves) gelatine. Excessively dry, embrittle-
ment of paper and gelatine
Parchment, Steady State (55 %) Extremely rapid. Dryness causes loss of flexibi- Moderate inherentvellum lity alkalinity
Leather 60 45 Variable according to tanning process. Very Variable. Marked
susceptible to shrinkage after wetting for fine leathers
Fabric (natural 60 45 Inverted. Because of twisted fibres, fabrics Marked
fibres) shrink when fibres swell, relax when they shrink.
Silk and wool are more sensitive to moisture
damage than cotton or Ihlen. Painted textiles are
most sensitive to moisture changes "'l: .. " r 1 "
Bone, ivory 60 45 Very slow, except in thin sheets. Ivory is more Negligible, exceptsusceptible to moisture damage than bone or at very high rela-
scrimshaw (outer bark left on scrimshaw pro- t]ve humidi ty
viding buffer). Avoid hot lamps in cases for
emphasis lighting.
Wood 60 45 Slow, varying with massiveness and moisture- Negligible, except
(critical) barrier coatings. Affected by weekly cycles, at very high rela-
especially by seasonal cycles. tive humidity
Painted wood 60 45 Dryness which causes shrinkage is especially Negligible, except
(critical) damaging to objects in which wood is the struc- at very high rela-
tural support for other material, i.e. a painted tive humidity
wood panel. Wood sculpture, furniture, models,
musical instruments, and decorative Objects may
also be coated with a gesso plaster, then painted
or gilded. These rigid coatings are more or less
unaffected by normal fluctuations in humidity
but if the wood support shrinks, the coatings are
compressed, causing them to buckle or blister and
flake off. In extreme moisture conditions (flood,
condensation, wetting of surface), gesso, glue
joins, and some paints may soften and dissolve.
Manila, sisals 60 45 In humidities below 30 % and 15 % relative Moderate
feathers humidity these materials become very stiff andbrittle. They crush easily if handled. If left alone
until normal conditions return, they will absorb
their norma] moisture content and reassume their
normal physical characteristics
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 19/90
- 1 9
Material Susceptibility tomould
Humidity tolerance Dimensional responsehigh low
% %
Plastics
Metals(polished)
o
o Stone, stoneware)
porcelain, lead,pewter -
-J
G l a ~ ' i ,~ . - L i·.i",~.
Archaeologicalmaterials: brnnze,stone,ceramics, -
plaster, terra cotta,
low-fired earthen-ware
Not normally responsive to humidity changes.However, some do respond dimensional1y to
temperature changes
Some plastics willsupport fungus
growth at highrelative humidity
30 , preferably lower No dimensional response to changes in humidity.Metals can react dimensionally to extreme chan-ges in temperature. United States Navy Depatment
tests find that no corrosion is present on steel. sur-faces at15 % relative humidity or less. Corrosiondoes become evident after nine months in 30 %
relative humidity. Corrosion is present after oneday in 90 % relative humidity. Brasses and bronzes
do 110t tamish at 15 % relative humidity or lower
6 9
Generally most resistant to changes in relativehumidity and temperature. However, damage canoccur in extreme heat and i n extreme cold andhumidity (freezing)
45 Generally resistant to normal environmental change.'-;Rapid rates of changes in-relative humidity-and tern- __
- _ . : -- !- . r r . perature should be avoided. Crlzz1ed;glassca,n be da-mage at very high and very low humidity conditions
i, I
As dryas possibleArchaeological objects which have been long buriedmay have been infusedwithofcO'rrodeHby s a lt s " · · .
which behave hydroscopicallys'Bronzedisease''can be kept donn ant in dryatmosphere
.,',
Source: The tabulation was prepared by William R. Leisber, Conservator, National Gallery of Art, Washington,oD.C., adopted in part from R. Buck,A specification for museum air-conditioning, December 1964 (Museum NewsTechnical Supplement No.5).
o
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 20/90
20
3.4 Canadian Conservation Institute
eCI (1982) sager a~t den "optimaIa" nivan pa RH
ar mellan 47% oeh 53% med en daglig variation
pa max ±2%. De menar alltsa att borvardet skall
vara mellan 47% oeh 53%. Om en ingenjor
skriver isin specifikation 50%±5% sa innehallerhan Cel (1982) krav. CCI utveeklar ej vad man
menar med "optimal"
Men sedan papekar eel (1982) att klimatet i
Kanada gar det ornojligt att MIla den optimala
Divan pa RH, oeh foreslar istallet att lagsta
borvarde far RH under vintern skall vara 38%
oeh att hogsta borvarde under sommaren skall
vara 55%. Daglig variation bor ej overstiga ±3%.
Tillfalliga fluktuationer pa ±5% tolereras am de
ej ar regel. Borvardesandringen fran vinter till
sommar till vinter far ej overstiga 5% RHper
manad, eel foreslsr alltsa omradet 35%-58% RH.
3.5 Centraal Laboratorium voor Onder-
zoek van Voorwerpen van Kunst en
Wetenschap
CL sam ar ett hollandskt centrallaboratoriumforesprakar isin skrift Passieve .Conservering,
Jutte (1988) att organiskt material bar forvaras i
RH 50 - 60% oeh att oorganiskt material bor
forvaras iRH under 45%. For olika slags material
rekommenderar CL Rfl-varden enligt tabell 7.
3.6 Finska Museiforbundet
Huovinen et al (1982) redovisar finska musei-
forbundets konservatorutskott uppfattning. De
refererar till oeh redovisar ett Mollierdiagram, se
bild 3, i vilket klimatomraden inIagts. De anger
sam kalla Plenderleith oeh Philippot (1960). Som
framgdr av bild 3 skulle en sammansatt samling
forvaras i over 60% RH vilket sannolikt skulle
vara riskfyllt for en byggnad ifinskt vinterklimat.
I tabell 5 redovisar Huovinen et al (1982) RH-
rekommendationer for olika materialslag oeh
sammantaget talar de om 50%-55% utom for jam,
metall, tenn, mynt, glas Deh foto. Som jamforelseredovisas i bild 4 klass 1 och klass 2 efter
Thomson (1986)
t, ·C
· - 1 0. t v - 0" I I ! l ! l I ! l l Vlnt., } bohagllg klimat
5 ~ Sommar fOr mannlakorD·
5" c=J Arklv_ M61nlngar ~
20trvgg .on
Bild 3. Klimatomraden enligt Finska Musei-
forbundets konservatorsutskott. redo-
visade i ett Mollierdiagram, Kalla
, ' Plenderleith oeh Philippot (1960).
0,005 0,010 0,015 x kg/kg
t, D C
-10. . t v~Oo
m5° Klass 1\
-100
-20 -150 r n Klass 2
Bild 4. Klimatomraden klass loch klass 2 enligt
Thomsson (1986) redovisade i ett
Mollierdiagram.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 21/90
o
o
o
o
·21--
Tabell 5. Utdrag ur Finlands museiforbunds konservatorsutskott "Vard och forvaring av
museiforemal'', 1982.
Foremdlers material Vard och fdrvaringengoring
J i i rnfOremal
Fornlcklade, forkromadc och
gulvanlserade ftiremul
Blyfijremiil
Koppar, brons, massing och
liknande kopparforcningar .
V ape n
Tennforemfil.:
S ilv er- o ch g uld fo re mjil, srn yc ke n
H5rsmyekell·~~!~ I';',."~ .•'\,. -"'::,.Ij,;
Mynt .:
Glas- och por?Hnsfqrpmitl'
Omfilade U'iiforemal
M alade oeh lackade forernal
Polerade trafdremal
Forgyllda tra- eller gipsforemal
Speglar
Textilier
F dre ma le n k an tv atta s rn ed n eu tral! tv iittm ed el
t ex Synpenonie NX, Finska ICI, H-fors.
Tunga odekoreade fdremal kan rengoras med
stalborste och stalull. .
M ycket stora foremiil kan rengoras rned sand-
blastring. Rost knntas bort genom upphettning med
b hi.sla mp a - omedelbart skydd efter behandlingen,
Flytnnde merallrengoringsmedel, urmakarnas
rengoringsmedel.
Poleras ej, hanteras varsarnt pgn rnuterlalets
mjukhet,
Flytande poiermedel enligt bruksanvisning.
Ej skurpulver,
Rengoring bor lamnas till konservator
Vid behov rengoring med flytande metall-
r engbr] ng srn ede l.
F l yt nnde po le r ing srn ede l (t ex Hagerty serien),
sterlingduk, till tvatt av srnycken neutrala tvatt-rnedel. Smuts kan avlagsnas fran smycken med
neutralt tvfittmedel. . ,
Tvattas med milt hursehampo
Rengores e]
"
Tvdtt med neutralt rengoringsrnedel (diskmedel -
Synperonie NP-S), ljurnmet vatten, noggrann
skoljning,
Damm kan avlagsnas med dammsugare. Kan
tvattas rned neutral tvattmedel, torkas omgliende.
Damrn kan avlagsnas med dammsugare och fore-
malen torkas med lyspetroleum.
Damrntorkning med samskskinn,
Dammkan avlagsnas forsiktigt med darnmsugare.
Daglig damn1torkning med fjiidervippa eller torr
mjuk trasa (darnmet sam avlagsnats darnrnsugs upp),
Kan rengoras forsikrigt med dammsugare, fjader-
vippa eller mjuk trasa (dammet 80m avldgsnats
darnmsugs upp).
Torkas rned sarnskskinn eller 8 klinspapper.
Tvatt undviks, sakkunnig bbr anlitas,
D am m avlagsnas m ed ekorrpensel.
Vadrnals- och klddestyger kan rengorus forsiktigt
med darnmsugare som kan regleras och hal' filter
med nat frarnfor (textiliemas y ta ra r man inte
gnygga eller trycka).
D yrbara oeh skora textiliers rengoring ldrnnas till
konscrvator,
Te x t il ier fi ir ej strykas,
Luftfuktighet under 30% RH
Temperatur +lS-20DC
Luftfuktighet under 30% RH
Temp eratur +18-20·C
Luftfuktighet under 30% RH
Temperatur +18-20·C
Luftfuktighe; under 30% RHTemperatur +18-20·C
Fdrvarras torrt iamn tempe-
tur. Luftfuktighet 40-50% RHTemperatur t ex +18"C
Fbrvaras iagst + 15°CLuftfuktighet under 30% RH
Luftfuktighe; under 30% RH
Temperatur +18-20°C
Luftfuktighet 45% RH
Temperatur +18<40°C·
Luftfuktighet ul1der,30% RH
Ternperatur +18~20DC'<, ..-
Luftfuktighet under 40%RHTemperatur jiimn t ex +lSoC
Forvaras j jamn temperatur +IS D C
Luftfuktighet ca50% RH
Luftfuktighet ca 50% RH
Ternperatur jamn t ex + lS"C
Luftfuktighet ca 50% RHTemperatur jiimn lex +IS"C
Luftfuktighet en 50% RH
Temperatur jamn t ex + lS"C
Luftfuktighet 40-50% RH
Ternperatur jamn t ex +ISoC
Luftfuktighet 50-55% RH
Temperatur hogs! +lSDC
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 22/90
22
Lader och palsverk
Olje- oeh ternpernmdlningar
Akvarell, Grafik, teckningar
Pasteller och miniatyrer
Malade traskulpturer
. Ornalade traskulpturer
Metallskulpturer
Gipsskulpturer
Stenskulpturer
Fctografier
Forograflska negativ
Ljud- flIm oeh videoband
Boeker och papper
Faglar
Palsdjur
Insekter
Vaxter
I gott skick varande kan rengoras med darnrnsugare,
skor t forsikligt rncd p en se l o ch d amm su gn in g.
Y tlitder ku n dessuto rn torka s m ed vit sprit (white
spirit) eller renad bensin (apotek) eller sprit.
Pa lsv erk ren gors forsiktig r m ed kam rn oeh darnrn-
sugare, far ej borstas.
I gott sk ick : D amm a vla gs na s fran bek sid an m ed
d arn msu ga re m ed mjukt spec ialmunstycke D e b svag
s ug sty rk a, S kra p rn ella n k ilra m en oeh malardukena vla gsn as m ed en p la tt k ro k n ar m aln in gen halls upp
och ned,
Smuts pa bildsidan: d amrn avlagsnas fOrsiktigt med
tom och mj ukt Iyg eller samskskinn eller torkas fbr-
siktigt med inkram fni.n farskt franskbrod.
J daligt skikt: Lamnas till konservator.
Hanteras rued bomullsvantar,
Rengoring endast av konservator,
.Hanteras med bornuilsvantar.
Blldytan far absolut ej vidroras.
Lamnas till konservatorer for behandling.
Hanteras med bornullsvantar,
Rengors av konservator.Hanteras med bomullsvantar.
Dammsugare, mjuk fukdg trasa.
Hanteras rued bornullsvantar
Darnrnsugare, mjuk trasa
Hanteras med bornullsvantar
Lamnas till konservator. Hanteras med bornulls-
van tar.
Vatten och neutral [val, skoljs val.
Skydd av konservator.
Lamnas till sakkunnig.
Damm kan avlagsnas med mjuk kamelharsborste
och t ex oronbomull (apotek).
Hanteras rned bomullsvantar,
Lamnas till sakkunnig,
Hanteras med bornullsvantar.
Lamnas til l sakkunnig.
Hanteras rned bomullsvantar.
Rengors med torr pensel, Flackar kan forsiktigt
behandlas rued radergummi.
En fuktig bok torkas uppslagen. Mellan sidorna vitt
papper, som byts o fta fO r att undvika rnog el.
Torkas med torr bomull,
Svng blfisning.
Damrnsuges med svag effekt.
Specialmunstycke,
Konservator,
Luftfuktighet 50·55% RH
T ern pe ra tu r h og st + 15 "C ,
pa l sverk under + IO ·C
Luftfuktighet 55% RH myeke t
v ik tig fo r p an na er
Temperatur +18·20°C
Luftfuktighet 55% RH
Temperatur +18·20°C
Luftfuktighet 55% RH
Ternperatur jamn + IS·20·C
L uf tf uk tig he t: O villk orlig en [a m n55%RH
Temperatur jamn +ISoC
Luftfuktighet ovillkorligen jarnn
55%RH
" Tem pera tu r ja mn + 18° C
Luftfuktighet jdrnn under 40% RH
Temperatur jarnn + lSoC
Luftfuktighet jarnn ca 50% RH
Ternperatur + 18"C
Luftfuktlghet 30·40% RH
Temperatur jiimn, s! l iig som
mojlig, Hastiga vaxlingar bdr
undvikas.
Glasnegatlv:
Luftfuktighet ea 40% RH
Temperatur hingtidsforvnring +Itill ·1 "C, Ianv andning lagsta
rnojliga t ex +18"C .Ni tratnegativ:
Luftfuktlghet 40·60% RH
Temperatur som ovan,
Mycket brandfarlig, t.o.m, explo-
siv. Om fdrvaring n'idgors rnedbrandmyndigheterna.
Acetatnegativ:
Luftfukgithet 20·40% RH.
Temperatur so rn o va n,
Luftfuktighet 60% RH
Temperatur under +16°C
Luftfuktighet 50-60% RH
Temperatur jamn ca +18"C
Luftfuktighet ca 50% RH
Temperutur en +18D
C.
Luftfuktighet ca 50%RH
Temperatur ca +18"C
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 23/90
3.7 Museum & Galleries Commission
o
Museums & Galleries Commission (1994) har
borjat en utgivning av standards (snarast
rekommendationer) f5r rnuseer och musei-
magasin, se tabell 6. Det galler fyra handbocker
som avhandlar arkeologiskt material (jordfynd),
. biologiskt material (som vi oftast kallar natur-
historiskt), geologiskt material och siutligen
iridustriellt material, Den forsta handboken
foreligger nu, hosten 1994, pet tir intressantatt
notera att de valt att ej kvantifiera variationer i
RH. Sam synes anger de idenna norm 50% RH
for organiskt material och accepterar att jam oeh
metall forvaras i 50% RH nar det galler blandade
samlingar, Nar mikroklimat erfordras, vilket val
kan tankas vara fallet vid magasinering, sa sager
de intet om RH for organiskt material men max
35% for metallegeringar och max 15% for jam.
Deri'iIa forsta handbok iserien galler scm sagts
arkeologiskt materia] sam aven framgar av tabell
6.
o
n_u - - - • -- -2B n - --
3.8 The International Institute for
Conservation of Historic and Artistic
Works
lIe (1967) som ar det internationella institutet for
konservering har tagit aktiv del iforsaken attfaststalla standards for RH imuseer oeh rekorn-
menderar nivaerna 40%-60%. I rapporten sager
lIC att 55% i i i - en vanligen accepterad niva for RH
vad galler malningar (OPD) och sager lIC vidare
att vilken RH niva som tin valjs, sa bor fluk-
tuationerna ej vara storre an ±3% eller ±4% utan
att ange nagon tidsaxel,
3.9 American Society of Heating,
Refrigeration and Air Conditioning
Engineers
ASHRAE (1978) rekommenderar for bibliotek
oeh museer RH under 55%. Magasin fOr konst
halls ofta pa 50%±2%, sager den amerikanska
ingenjorsorganisationen.
Tabe1l6. Relativ fuktighet och temperatur for utstallning och lagring av arkeologiskt material.
Efter Museums & Galleries Commission (1994).
Material Temp. Relativ Mikroklimat Karmetecken°C fuktighet (vid behov) pa aktivt forfall
Metaller 18° 50% (blandad <35% Belaggning pablanka ytor
(ej jarnhaltiga) (min 100) samling)
.(max 25°) 35% (separat ej aktuellt Sonderfall
0 samling)
Metaller som ovan 50% (blandad < 15% Farska korrosionsprodukter,
(jarnhaltiga) samling) svettning
35% (separat ej aktuellt
0samling)
Organiskt material S0111 ovan 50% radfraga Mogel & svarnp, sprickor,
(ben, Hider, tra etc) snedvridning, flagning
Vattenfyllda & 10° ( j 1 , 1 kallare och ej aktuellt 100% Skorhet, krympning, uttorkning
blotlagda material morkare, desto oeh nedbrytning av bindemedel,
battre, men alltid blekningevan fryspunkten)
Oorganiskt 18 ° 50% (blandad Radfraga Sten: utvittring - saltutfallning
material (lergods, (min 10°) samling) Keramik: flagning av glasyr
sten, glas etc) (max 25°) Glas: "gratande" -
tunna sprickor,glaset blir oklart
Sammansatt Radfraga
material (metall & Klimatet bor bestammas av det mest instabila eller
organiskt material) arkeologiskt mest signifikanta delen av foremalet
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 24/90
24
Tabell 7. Klimatkrav for olika material. Enligt Jutte (1988).
Material Ternperatur Relativ
max min luftfuktighet, RH
Papper, akvareller, textil, drakt, tapeter,
. gardiner, etsningar, pergament, velang,
uppstoppade djur, teckningar, elfenben,malar lergods 25°C 2°C 50±3%
Tra, polykromt tra, malningar pa duk,
kinesiska lackarbeten, ben, parlernor,
horn, rnalningar p a panel, malade
speglar, gummilegeringar 25°C 2°C 50±3%
Metaller G a m , kopparlegeringar, zink,
sil ver) 25°C 2°C· mindre a n 45%
Jordfynd, (glaserad) keramik, tegel,
emalj, glas 25°C 2°C sa konstant som
mojligt
Tenn 25°C 13°C mindre a n 45%
Skulptur (sten) 25°C 2°C inga krav
Adelmetaller inga krav
-., I "
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 25/90
4 FUKTIG LUFT
4.1 Luftens sammausattning
Luft bestir av gaser, vilka alla har lag kokpunkt,
Luften kan darfor, inom det ternperaturomrade vihar ror oss i, anses som en icke kondenserbar gas
med lagt tryck, normalt 101325 Pa. For en sadan
gasblandning, kan man utan start fel tillampa den
allmanna gaslagen, dvs skriva sambandet mellan
gasens tryck, p (i Nfm2, dvs Pa), dess temperatur,
T (i K) och dess densitet, p (i kg/m'') sam:
o p""pRT (1)
dar R a r gaskonstanten for gasen ifraga:
o R 8314,7
M( 2 )
(8314,7 kWs/kmol K ar den allmanna gaskons-
.tanten, Ro). ....
Sam framgar av ekv (2) beror R pa gasens
molekylrnassa, M. For luft har man
MI = 28,97 kg/krnol (3)
och darmed
R = 287,0 Wslkg K (4)
oLuft kan aven innehalla vatten. Detta a r det
normala fallet for luft inaturen - att istadleomma
helt torr luft ar forhallandevis svart.
o Till skillnad fran gaserna iluft lean vatten Iatt
kondenseras. Dess kokpunkt ligger (vid lufttrycket
101,3 kPa) vid 100°C. Betraktar man darfor en
luftmassa, vilken undergar temperaturforandring-
ar, kan man finna att mangden vatten iuften kan
minska eller aka. Luftens vatteninnehall kan
saledes andras, t ex d a Iuftens termiska tillstand
andras. Det ar darfor - d a man gor berakningar
rorande sadana tillstandsforandringar> lampligt
att alltid rakna enbart den torra (oforanderliga)
Iuftmangden. Luftrnassan 1 kg torr luf t ar
fortsattningsvis den grundrnangd vi anvander.
Torr lufts sammansattning framgdr av tabell 8.
. __. __2Q.. ...
Aven fukten (vattenangan iluften kallas inom
ventilationstekniken fukt) iluften foljer approxi-
mativt den allmanna gaslagen, Detta a t en foljd av
att vattenangans tryck fir mycket lagt vid de
temperaturer det har ar fragan am. Normalt har
vattenangan iIuften ett tryck av 500 till 3000 Pa,dvs endast nigra f a procent av luftens totaltryck,
Det hogsta tryck vattenanga kan inta anges av
aogans maximaltryck eller mdttningstryck, vilket
beror p a angans (och ocksa luftens idet fan angan
befinner sig iluft) temperatur, T. Sambandet
mellan mattningstrycket, Ps, och temperaturen lean
skrivas:
exp(77, 3450 + O,0057T -72351 T)Ps . T8,2 . (5)
4.2 Relativ luftfuktighet, RH
Iden till begreppet relativ fuktighet tick de. Luc
1775. Det avser kvoten mellan vattenangans
verkliga tryck, Pv- iluften och vattenangans
mattningstryck, Ps, vid samma temperatur:
¢=Pv.100%P o
(6)
Man kan ange den relativa fuktigheten antingen
genom ett decimaltal, t ex ¢ = 0,62 eller sam
procent, t ex ¢ = 62 % enligt (6).
Tabell 8. Torr lufts sammansattning.
Gas Vol-halt Molekylmassa- Kemisk Kokpunkt.,
% M, kg/kmol beteckning °c
Kvave 78,09 28,02 N2 -196 ..
Syre 20,95 32,00 02 -183
Argon 0,933 39,94 AR -186Koldioxid 0,03 44,01 CO2 -78,5Neon 0,0018 20,18 Ne -246
Helium 0,0005 4,00 H e -269
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 26/90
26
4.3 Absolut luftfuktighet
Den absoluta fuktigheten - eller fuktinnehallet - ar
mangden fukt (i kg) per 1 kg torr luft. Orsaken
till att vi raknar med 1 kg torr luft sam basenhet
har tidigare berorts,
Vill man uttrycka fuktinnehallet, x, iluft kan man
alltsa skriva
(7)
dar mv ar fuktmangden ikg has
m] kg torr Iuft.
Som tidigare sagts kan allmanna gaslagen
anvandas hade for dentorra luften och for
vattenangan (am denna ej kondenserar). Detta gel'
(observera at! p = m/V, dar m ar rnassan hos
volymen V av en gas) for den torra luftmassans
parti altryek:
(8)
och for vattenangans partialtryek:
_ mv. 8314,7 TPv- V Mv
(9)
eftersorn bada gaserna intar sarnma volym oeh har
samma temperatur.
For den absoluta fuktigheten far vi nu fran ekv
(8) och (9)
e, M vx=_·_
PI M,(10)
Daltons lag sager aven att det totala trycket, Pt, tir
summan av vattenangans oeh den torra luftrens
partialtryek, dvs
(11)
. Loser vi p] ur ekv (11) oeh eliminerar det ur ekv
(10) fAr vi
x (12)
elIer om molekylvikten 18,02 for vattenanga och
28,97 for luft, se ekv (3), infers:
x=O622 P v
PI-V"
(12a)
Som framgar av ekv (5) beror vattenangansmattningstryck enbart pa temperaturen. Vid ieke
fuktmattad luft kan den relativa fuktigheten $ fran
ekv (6) anvandas, Denna ger ett samband mellan
mattningstrycket, relativa fuktigheten, luftens
totaltryek (barometertryeket) oeh den absoluta
fuktigheten:
(12b)
Infor vi uttryeket for Ps fran ekv (5) iekv (12b)
kan den absoluta fuktigheten (x) uttryckas sam
funktion av lufttemperaturen (T) oeh Iufttrycket
(Pt) vid mattning. Om man vill berakna den
relativa fuktigheten ur de ovriga storheterna kan
ekv (12b) skrivas om till:
¢ _ P t ( ' X )
r, Q,622+x(13)
4.4 Partialtryck
I en gasblandning kan man tillskriva varje gas ett
partialtryck, Pi bestamt av
m,P,=p,RT,=-! RT,I ! [ 'V, [
[
(14)
dar m ar mangden (kg) av det betraktade gasslagetoch Vi he1a gasvolymen (= den betraktade gasens
volym). For totala trycket Plot galler med god
approximation Daltons lag
(15)
Speciellt vid luft galler
ml R m Rp =P +p =_._0 T+_v __0T '(16)/' vVM VM
I I v y
For de fiesta andamal inom VVS-tekniken ar ekv
(15) giltig.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 27/90
4.5 Psykrometerforrneln oeh Sprungs
konstant
D a luft strommar forbi en vat yta kommer
vattenavdunstningen fran ytan att leda till en
okning av varmeovergangen vid ytan .
o
I en Assmann-psykrometer har man, sorn kommer
att redovisas narmare Iangre fram i uppsatsen, en
termometer vars kula ar inbaddad ien strumpa,
vilken MIls vat. Luft far via en flakt stromma
forbi strumpan, varvid varmeeffekten till
termometern fir 0, dvs
o (18)
Infor vi har
. x~0622 PlI ' : = 0 622P v, . P t~P .,. .' ' < , P C ; :
p2a},'";;; ,:i
kan vi skriva ekvationen .,
Cp PI ( .)' .- 8-8· '"r, 0,622r I ) , p . , .
har kan man infora
o(20)
r:::;;2502-2,358s2475kWs /leg (21)
o gallande for en "medeltemperatur"
P ; ",101325Pa
vilket ger
(22)
dar .0.9ar den mellan luften och den fuktade ytan
uppkomna temperaturen, Derma avlases som vi vet
vid bade en slungpsykrorneter oeh en Assrnan-
psykrometer scm differensen mellan tva termo-
meterutslag. Vidare ar p s som vi sett,
vattenangans maximaltryek vid den "vata"termometerns utslag. Man kan saIedes fran
lufttemperaturen (9l) oeh den ovan angivna
temperaturdifferensen: fa ett entydigt matt pa
luftfuktigheten uttryckt sam p». Vill man ha den
uttryekt scm relativ fuktighet, vilket ar det
vanligaste, far mananvanda ekv (6).-:
I aldre handbocker finner man psykrometer-
fonneln uttryekt ienheten mm Hg (for tryck).
Harvid skall koefficienten 70 del as med
9,81·13,56 = 133, vilket ger en koeffieientO,5,
dvs
.(22a)
Konstanten iovanstaende formel (ofta.ikallad
Sprungs konstant) ar beroende av lufthastigheten
kring den fuktade strumpan. Ju lagre hastigheten
ar, desto hogre varde farkonstanten, sehild 5. :
Man kan aven lagga marke till att konstanten iir
tryekheroende (Pt Ingar iberakningarna),
S p ru n gs k on st .
90 ..--,.......,..---,--...,.----.
70~~ __ ~=a~~
o 2 4
lufthast. rn,Is
Bild 5. Konstanten i psykrometerformeln,
Sprungs konstant, varierar med Iuft-
hastigheten, Kurva a galler for en
psykrorneter med kalibrerade terrno-
metrar oeh kurva b galler for ett enklare
instrument. Kurva a indikerar att luft-
hastigheten bor vara mer an 2,5 mfs.
Efter Peterson (1984).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 28/90
28
4.6 Lufttryckets betydelse
Det ar sa att de matningar av RH som normalt
gors av museipersonal eller konservatorer forut-
satter standard lufttryck, alltsa havets niva,
101,325 kPa. Pa 1000 m hojd har lufttryeket
sjunkit till 89,874 kPa. Av bild 6 framgar att det
finns manga orter som ligger pi t andra hojder an
havets.
Carp (1983) redovisar berakningsmetoder for att
ta hansyn till bl a andrade lufttryek. Han
diskuterar aven vad som hander med relativa
luftfuktigheten ien flygmaskin, som kan tankas
transportera fuktkansligt organiskt material. Carp
(1983) uppmatte att kabintrycket varierade mellan
820 mbar oeh 850 rnbar (82,0-85,0 kPa) medlagsta varde uppmatt till 763 mbar. De flyg-
planstyper som undersoktes var DC8, DC9, DClO
oeh B727. Vid de flygningar sam kontrollerades,
var kabinteniperaturen 20"C-25"C och tempera-
turen ibagagerurrunen SOC-ID"e. Bagagerummen
hade variationer p a ±5°C. Relativa.luftfuktighetenikabinen. mattesav Carp ,(19.83) tillJO%:-20o/a.
Han anvande i·planensbagagerum en.skrivande
termometer med bimetallkanselkropp. J passage- .
rarkabinen anvandehan psykrometercharhygro-
meter oeh arenoidbarometer.
4.7 Daggpunkten
Vid kylning av luft utan vattenutfallning (konstant
absolut fukthalt och konstant totaltryck) kornmer
vattenangans tryck att vara konstant. Detta inses
av ekvation (12a). Vattenangans mattnadstryck
kommer dock att sjunka eftersom temperaturen
sjunker och skillnaden mellan.vattenangans matt-nadstryck oeh dess verkliga tryek kommer att
minska. Vid en bestamd lufttemperatur ar matt-
nadstrycket oeh det verkliga vattenangtrycket lika.
Sanks temperaturen ytterligare kommer vatten-
anga att fallas ut idimform eller kondensera p akalla ytor.
~ .~" mc e n .
Ci
~.a
e1 :!"..(d
ro.A,..O_
~(3 !!
.! e il~malar 0 ver'0" 0
'0Q) al havetq;:: i i
_)L------t 1500
o
BUd 6. Exempel pa orter (med museer) p a olikahOjder.
IMollierdiagrammet representeras detta tillstand
av skarningspunkten mellan linjen x-konstant oeh
kurvan for rnattnadstillstandet, se bild 7 Den
temperatur som denna skarningspunkt motsvarar
kallas daggpunkten. Daggpunkten a r den tempera-
tur dar vattenangans maximitryck overens-
stammer med det-aktaella vattenangtrycket i
lUften. Daggpunktenar ett' entydigt matt pa luftens
vatteninnehall. Matningav daggpunkten ar ett satt
att -besUimmaluftens fuktinnehall .
I bild 8 redovisas sambandet mellan daggpunkten
a d oeh absolut fuktinnehall x, Om x ar exempelvis
0,007 kg/kg vilket motsvarar 20°C och 50% RH s ablir det kondens pa fonster oeh byggnadsdelar
med yttemperatur under +9°C.
Bild 8. Sambandet mellan daggpunkten oeh
absoluta fuktinnehallet, Efter Peterson
(1984).
Fuktinnehaii g/m3
o 20 300
Daggp unk t °c
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 29/90
4.8 Mollierdiagrammet
o
Mollierdiagramrnet har redan omnarnnts flera
ganger idenna uppsats. Eftersam Iitteraturstudien
ar gjord for landets konservatorer, sa finns det
skat att helt kart beskriva diagrammets uppbygg-nad. Redan ar 1911 presenterade W Carrier i
USA ett "Psykrometric Chart". Syftet var att
underlatta ingeniorsarbetet vid berakningar av
ventilation cch klimat. A r 1925 foreslog R
Mollier i Tyskland "ein neues Diagram fur
Dampfluftgemisehe". Bada dessa diagram
redovisade fuktig lufts varmeinnehall (entalpi),
Diagrammen hal' under <D :e nf orb attra ts. I S ve rig e
anvander vi ass av Malliers typ, se bild 7.
oMallierdiagram finns aven i bilderna 3, 4, 9, oeh
13.
For ' e n blandning av 1 kg torr luft oeh .x kg
vattenanga a r varmeinnehallet
(23)
da r h l oeh I1 v ar varmeinnehallet for 1 kgluft .respektive vattenanga . C ,'· .• ' ,
J~i;J!Jr·i.~~
h[= C P T B
h = r+ c BV P
"
. (24)
odar r
cP l
cpv
e
= vattnets angbildningsvarme vid O°C
= luftens speeifika varme
:= vattenangans specifika varme
= ternperaturen, °C.
Alltsa fas
o h = 1 ,0 1 B + .x (2 50 2 + 1,84 e ) (25)
Detta ar grundekvationen for berakningar rorande
fuktig luft,
Om man har It aeh x som koordinater, blir de
viktigaste tillstandsforandringarna rata Iinjer i
diagrarnmet. Mollierdiagram kallas ibland for h-x
diagram.
For att f 8 . ett lattlast diagram anvande sig Mollierav ett snedvinkligt koordinatsystem. Han valde
120eh x sam axlar. Av ekv (25) framgar att
sambandet for konstant t da blir ratlinjigt, x-axeln
ligger sa att koordinaten for normalen till haxeln
genom origo blir 2502 x. Om man vill. rita upp
__ "e _. .,., H _ • -__- ,_- -- _- - - . ' "' t: ;; :: -- _ . - - - -
Iheorellsl .. ~. 1~ - --'''''''. 1 II"dI~ l& iIj' . • "'.',~I~1l "_,,~,,.
-_.' ._< ·-------- .
I 1 1: 1" . ' ~ lT lCI rn~~r .. 1 I t tr " ~ • • I~r C
I. '''II~1~1.,..:~f~'''r"'' 'f ' '""'~.C~~lrDI,...rl ........1h~
D"'...".flr ••r~~- ~ ~ : J o ,11~~g- IDi] m" to~ t
I IlU(r .NfNG ...1I
I . ' '' ~' PI., j;t:!l'"'t I~~m.~. "l.nll"-lil-, ..llr~·" ~"a~1 Id 1 " 's 'iC-IrI.U '~'!;
.1 }I ;.
Bild 7. Daggpunkten avlast iett Mollierdiagram,
Iinjenfcr.enviss temperatur B [ sa racker det, am
man.konstruerar [Tamtva punkter pa densamma,
, r,: , ',
For x :;::0 blir It= 1,01 8
For x =Xl blir h= 1,01 81 + x(2502 + 1,84 61)
Norrnalen till haxeln genom origo anvandes
vanligen sam en hjalpaxel, p a vilken skalan for x
avsattes, Skalan for hsattes ofta fOr att diagrammet
skall blir rnera lattlast pa annat stalle an den
vertikala axeln. P a den senare aterfinnes istalletofta skalan fo r e , se bild 9.
h
Bild 9, Mollierdiagrammets uppbyggnad.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 30/90
30
Foljer man linjerna for e = kcnst tills man nar
mattningspunkten med vardet xs, kan man rita upp
mattningskurvan. Man kan sedan avenrita upp en
kurva for angrycket. Enligt ekv (12a) ar namligen
angtrycket Pv en funktion av x. Den nastan
ratlinjiga kurvan som erhalles anger angtrycket
vid olika varden pa x,
For en viss temperaturlinje kan man vidare
erhalla det vardepa x, som svarar mot ett visst
varde p a relativa fuktigheten ~ enligt ekv (l2a).
Avsattes det s a erhallna x-vardet p a 8-linjen, far
man en punkt, som svarar mot den ifragavarande
relativa fuktigheten, Sammanbindes motsvarande
punkter pa olika 8-linjer, far man linjer for < I> =
konst.
Till hager om mattningskurvan ar luften over-
mattad med vatten, dvs den innehaller vatten- ,
droppar och det bildas dimrna. Linjerna for h =
konst gar parallellt med den verkliga z-axeln
hela diagramrnet och alltsa liven idimomradet.
Foljer man linjen 8 = konst med stigande x, sa
okar ikraftigt pa grund av att vatten och varme
for dess avdunstning maste tillforas .luften, .Narman kommer till rmattningskurvan, avdunstar
vattnet icke langre, Det bIir darfor till hoger om
mattningskurvan endast vattnets varrneinnehall
sorn tillfors luften, -men ej varrne for
avdunstningen. I dimornradet okar darfur luftens
varmeinnehall mycket litet med stigande x.:
Linjerna e = konst sammanfaller har nastan med
linjerna h = konst.
5 MATNING AV RH
Hur fukt och relativ fuktighet mats ar val
dokumenterat iteknisk litteratur vad avser hur
matinstrument handhas. Aven imusei- och
konserveringslitteratur har handhavandet av
matinstrument diskuterats. Thomson (1986)
redovisar termohygrografen, slungpsykrometern,
mekaniska hy grornetrar oeh elektriska
hygrometrar. Del 1 av Thomson (1986) a r
oversatt till svenska av Holmberg et al (1987).
5.1 Matinstrument
ASHRAE (1993) ger i"Fundamentals Handbook"
kapitel 13 en oversikt over egenskaper hos ettantal hygrometertyper sam redovisas itabell 9.
ASHRAE bedomer att harhygrometern har en
noggrannhet pa ±5% och att psykrometern har en
noggrannhet pa _±3o/~till ±7%. Harav framgar
tydligt att metoden att kalibrera en termohygro-
graf med hjalp av en slungpsykrometer ar en
tveksam metod.
En hygrometer eller en psykrometer, ar ett
instrument som kan mata fukt iluft. En typisk
industriell psykrometer bestar av ett par sarskiltanpassade elektriska eller mekaniska kansel-
kroppar av vilka den ena halls vat av en fuktad
bomuIlsstrumpa. En flakt blaser luft pa kansel-
kropparna varvid temperaturen pa den fuktiga
kanselkroppen sjunker.Denblir kallare an den
torra kanselkroppen, harav benarnningen
psykrometer, grekiska psychros betyder kall. Sin
lagsta temperatur far den fuktiga kanselkroppen
nar avdunstningen som erfordras for att matta den
fuktiga luften istrumpan tir konstant. Matresul-
tatet beror p a kanselkroppamas kalibrering,
renheten pa det vatten sam anvands for att fukta
strumpan, stralningspaverkan pa kanselkroppama
och luftens tillstand och sammansattning och icke
minst pa lufthastigheten over kanselkroppama,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 31/90
. . . .
~ = - - = - = : - : : - - - = · · - - = - - · · - = = - - · - - = - · - = ~ i - - -. . . . .bDb. ooJ :I
. ! ? P';:j'ro'§Oi l
:§
o
o
o
o
.g----------.--. ----·---·~ro--
:>
~ k00V V. . . . . . . . .~ V
V S S bD Oi l en'0 ,§ .§r o . . . .. . . . ~ , . . . . . . .. . . . .. . . . c - . . . . . . .-. . - .~-"]S
. .. .. .. .. .r ~ r-I . . . . . . . . . c .-< ............ ,_. - V Vo 000 000 o 0 . .. I-<
0J : j J : j . J : j l : i l:il:il:i l: i J : ; j [IJ
~~"cLp .P P a p p p p .....
bD 000 0 000 00$p ~ ~ . ! x : i . : x ; , _ ! , 4 . ! x : i ~ , ! . : i . ! x : i b o , ! . : i ~
'1 5bi) on b n b iJ b. o bJ.) b 7 1 bi) b E eo ec bD bD b E bil. S b D b D c . n bJ)'0
:~
p c) c) p r : :p SSP p r : : ~ r : : r : : r : : p J :I S p ~
'S ' 1 5 'S 'S 'S 'i3' ' .... . 9 .r< • '1 3 ' s ' s ' 8 '. 9 '. 8 'S .p I::l p;;.- ....... ~ ....... ~4-l . ... .. .. ._ . .,,_ . -+ -I
~:«1 : r o : r o : r o : r o :«1 ,'" : ro , ,, , . :, , , :«1 :r o l d ' : c d : < d C I : I : < t I : < d : C I : I : « I
: : B ~ ; 2 ; : : E ~ ~ ~ : : : 8 ~ ~ : 2 ~ > : 2 : g P 5 ; 2 ; ~ ~ ; 2 ; ?
'"@ .
" 2S--- I
. .. , . - - - - - - - _. - ' .- - - - - · · - - · · " 3 1 - - - - , ~ h
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 32/90
32
5.2 Slungpsykrorn eter
Slungpsykrornetern, se bild 10, bestar av tva
terrnometrar monterade bredvid varandra i en
ram som har ett roterande handtag. Nar man
sIungar ramen med termometrarna runt med hog
hastighet sa intar termometrarna efter 1-2 minuter
konstanta varden, Med forstoringsglas bor en
avlasningsnoggrannhet pa, 0,2°C vara mojlig. De!
galler att vara snabb oeh lasa av den fuktiga
termometern forst.
5.3 Assmannpsykrometer
Assmannpsykrometern, se bild 11, bestar likaledes
av tva termometrar monterade bredvid varandra,men har finns en mekanisk flakt sam drar luft
lngs kanselkropparna (termometrarnas nedre
del). Assrnannpsykrometern har samrna avlas-
ningsnoggrannhet sorn slungpsykrometern.
Andra kanselkroppar, exempelvis termoelementer
och termistorer, anvands ipsykrOmetr.ar,De
fysiskt srna kanselkroppama fordrarmindre luft-
floden.
ASHRAE Standards 41.6 (1992) rekommenderaren Iufthastighet over bada kanselkroppama pa 3-5
mls for tvarstrom (exempelvis en slungpsykro-
meter) oeh 1,5-2,5 mls for langsstrom (exempel-
. vis en Assmannpsykrometer),
Brown (1994) redovisar att det erfordras minsten
tvarstrom pa 3 mls vid anvandande av en slung-
psykrometer. Ett vanligt avstand me1lan handtag
och kanselkroppar (exempelvis den vata oeh den
torra termometern) ar 17-18 em. Om mer an 3m/s skall nas maste psykrometern slungas med
ungefar 3 varv/s under ea 2 minuter (= 360
varv!). Det ar ganska svart att snurra instrumentet
360 .varv pa tva minuter!
BUd 10. Slungpsykrometer. Fabrikat Vetter,Tyskland. P a den nedre bilden visas hur
den torra termometern avlases rued ett
forstoringsglas.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 33/90
Det finns diagram och tabeller SOID visar
sambandet mellan temperaturer oeh fuktigheten.
Exempel p a ett sadant psykrometerdiagram ar bild
12.
o
1 ex: Om psykrometerns torra temperatur ar50°C och den vata ar 44°C, ar skillnaden 6°.
Den lodrata linjen vid S O D p a en av de hori-
sontella skalorna foljes till skarningspunkten
med kurvan for 6° differens, Gar man vag-
ratt ut till vanster eller hoger, kan man avlasa
70 % relativ fuktighet,
2 ex; Vid 20° torr oeh 14° vat temperatur, allt-
sa fortfarande 6° skillnad, firmer man att
luftfuktigheten p a derma lagre temperatur-
, niva ar ea 46 %, aJltsa betydligt torrare an i
:,ex. 1 .
o Vanliga Mollierdiagram som har vita tempe-
raturen angiven kan avenledes anvandas for
bestamning av relativa luftfuktigheten, Mollierdia-
grammet som visas ibild 13 ar hanfort tillluft-
tryck 1013,0 mbar::::1d1'3kP~: ""',.I. : '.• ! :~ ~
.1 ~
o
o
Bild 11. Assmannpsykrometer. Fabrikat Thies,
Tyskland.
Belettv lunruktlgh.l. 0 /0
100r-----,,----~----_,------------_
20 40 .60 B O 100
Tempcra lu r .o I oG. ttorr ternperaWrJ
Bild 12. Psykrometerdiagram. Efter Esping
,(1974).
I iCtr~~r' II"" ,, "'~IHoi.hm,prl.'", C
I. r"l~' ' 'I'I''CI'1,rlr,+!; Itm~d.... C
l[T{C~:-.I!N(i . . .k
•• t" I~If",ID' 1 ~s",.. MI1 . J ' " ' 1 i . 1 - . t . I I J . , S
':i··~vlrE~""'Mt~",ic..., LS l~.t I~i'!Ii~s
Bild 13. Mollierdiagram. Kalla Theorells och
Svenska Flaktfabriken,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 34/90
34
5.4 Daggpnnktshygrometer
Daggpunktshygrometern ar ett mer noggrant
instrument an de psykrometrar aorn har
beskrivits. I instrurnentet firms en spegel sam kyls
(termoelektriskt eller mekaniskt, t ex med C02).
Kondens registreras optiskt, elektriskt, eller med
karnteknik. Den avlasta temperaturen ar
daggpunkten. Principen framgar av bild 14.
Ett instrument enligt bild 14 har en noggrannhet
pa ±O,2°C. Den stora fordelen med denna sorts
hygrometer ar att den ar sjalvkalibrerande.
Blockdiagrammet visar en spegel sam monterats
p a ett Peltierelement, Nar spegeln kyls av
elementet sa kondenserar vatten ur den rumsluft
som pumpas over spegelytan. Spegeln a r belyst aven ljusdiod och det ljus sam reflekteras uppfangas
av en fotodiod. Fotodioden ligger ien loop som
kontrollerar strommen till Peltierelementet. Pa sa
satt haIls spegeln itemperaturjamvikt, mangden
vattenmolekyler som kondenserar p a spegelytan ar
Iika mangden som avdunstar. Sam vi tidigare
konstaterat sa at' denna temperatur daggpunkten. I
spegelytan finns en motstandstermometer av
platina som registrerar temperaturen.
BlankfOr-
nlckladc IInder A
Kvlcksllvar
K0lsyresn 0
alkohol, .. . . . . _
'K loall
Bild 1 . 4 . .Upptillvisas matning av daggpunkt i
princip, Den fomicklade cylindern A
kyls av blandningen (fran kolsyre-
snobehallaren). Temperaturen da dagg
utfalls pa den blanka cylindern avlases
Jl~ termometern, Efter, Peterson (1986).
· N 6 c l . t i 1 1 visas en daggpunktshy grometer
. .fabrikat General 'Eastern, USA .
. Funktionenantydes iblockdiagrammet.
.,,-.,.
/
Opltisk refarens
.. varmepump
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 35/90
5.5 Mekaniska hygrometrar
o
Mekaniska hygrometrar bygger p a principen att
olika material andrar dimension med andrad RH.
Vanliga material som anvants a r rnanniskohar,
nylon, dacron, djurbud, djurhorn, tra och pavper.Det vanligaste instrumentet vid svenska musli~'rar
harhygrometem scm vi dels finner som hygro-
meter, se bild 15 oeh dels.som termchygrograf, se
bild 16. Eftersorn termohygrografen annu arriet
_vanligaste instrumentet isvenska museer fo r att _
mata oeb registrera RH s a ges har nagra
synpunkter p a handhavande och justering av
sadana instrument.
o
Den vanliga termohygrcgrafen harvissa fordelar
och nagra betydande nackdelar. Tilif6rdelarrtahor att den kan vara helt mekanisk oeh sruedes
fortsatta att registrera RH vid stromavbrott, Till
fordelama horaven.' att instrumentet ger e ngrafisk redovisning av ett vhandelseforlopp,
dvs.luftternperatur oeh luftfuktighet .registreras
som funktioner av tiden, yariavon~rl1aj RI{Coch:- ., ' . ' • t ."' ~ _ '.. ;~. t - .-
temperatur) skrivspa ett papper. som kan
arkiveras. Till nackdelarnahor att instrumentet a r
mekaniskt kansligt, Det gar egentligen ej att
transportera en termohygrografutan att
instrumentets mekaniska delar paverkas. De
mekaniskt kopplade lankarmarna ar utom-
ordentligt kansliga. Harelementetsom upptar oeh
avger fukt paverkas av luftfororeningar oeh har
en tendens att "stelna'', Som framgar av bild26 sa
ar matomradet under 30% RH och over 90% RH
utanfor termohygrografens matomrade.
o
Det galler att anvanda ratt registreringspapper j
instrumentet. Tyvarrar m erparten av
termohygrografer ibruk idag iSverige inte
markta p a ett enkelt och enhetligt satt,
Registreringspapperen til' ofta ej heller ..markta.
Det kan bli ett veritabelt detektivarbete att finna
ratt papper till en termohygrograf.
Krav p a kalibrering av termohygrografer
behandlas langre fram idenna uppsats. Har maste
dock saga:s·· att de rekommendationer som
tillverkarna ger nar det galler kalibrering eller
rattare sagt justering av termobygrografer ar
tveksamma. Bild 16d visar hur en filtpennamonterats p a visararmen fo r temperatur, Det ar
utomordentligt viktigt att montera filtpennan
korrekt oeh att anvanda ratt filtpenna, En felaktigt
monterad filtpenna ger avsevarda avlasningsfel.
85
.- -
Bild 15-, Hygrometer fabrikat Fischer, Tyskland,, -,. ;-.
Bild 16a. Termohygrograf fabrikat Thies,
Tyskland.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 36/90
36
Vid kalibrering eller sam vi skall benarnna
atgarden i fortsattningen, justering, sa anger
tillverkarna vilka justeringsskruvar sam skall
anvandas, BUd 21 b visar ett exempel p a
justeringsskruv for RH .och bild 2Ic visar ett
exempel pa justeringsskr.uv ,fortemperatur.
Ackrediterade laboratorier sam Sira Test &
Certification Ltd. (SIRA Chislehurst,UK) avrader
fran att anvanda dessa justeringsskruvar. Pragnell
(1990) redovisar aU man i stallet i samband med
det veckovisa eller manadsvisa bytet av
registreringspapper bor placera en sparbar (mer
am sparbarhet langre fram) hygrometer under
nagra timmar tat! intill termohygrografen och
darefter anteckn asaval Rll-vardet 'pa
re.gi strerirrgspapperetLsom : Rfl-vardet pa
hygrometern. Dennaprocedurgors alltsd innandet ftirbrukade registreringspapperet tas ur
termohy grografen, "Hygrometerav Iasningen
markeras sedan p~ registreringspapperet innandetarkiveras. ", ,." , .
Vid den tekniska magasinsinventeringen RIK
genomftirde 1994 och1995 fanrrInventerarna
Holmberg och Johansson (1995) ett icke ringa
antal "overgivna" termohygrografer inne i
magasin. Personalen hade gett upp klimatmat-
ningarna eller tvingats prioritera annan verk-
samhet. Det ar svart att skota en termohygrograf,
var ett vanligt argument.
Bild 16b. Termohygrograf. Justeringsskruven for
RH markeras,
Bild 16e. Termohygrograf. Justeringsskruven for
temperaturvisaren markeras,
Bild 16d. Termohygrograf. En av de tva filt-
pennoma markeras.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 37/90
5.6 Elektroniska hygrometrar
Elektroniska hygrometrar bygger p a att ett amne
absorberar eller ftirlorar fukt med andrad RH oeh
visar en motsvarande andring ielektrisk impedanseller kapacitans. Tunna polymerfolier kan anvan-
das som kanselkropp. Sam framgar av tabell 9 s afinns det p a marknaden ett stort antal olika
elektroniska hygrometrar, Vanligast isvenska
museer ar instrument som Vaisala, Testa-Term,
Rologg, Jenway etc. se bild 17.
o
o. . r - ,
o
o
Bild 17. Elektrouiska hygrometrar, overst
fabrikat Vaisala, Finland, nedtill till
vanster fabrikat Testa-Term, England
och till hoger fabrikat Jenway, England.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 38/90
38
5.7 Dataloggrar
Idag finns pa marknaden sma oeh tillforlitliga
dataloggrar sam inte har de naekdelar sam
psykrometrar och hygrometrar eller elektriska
hygrometrarhar. Visserligen anvands samma
sorts kanselkropp sam inagra vanliga elektriska
hygrometrar, namligen tunna polymetfolier,. men
instrumenten paverkas inte av aIla de felkallor
sam paverkar mekaniska oeh elektriska instru-
.ment. Ett exempel pa sadana dataloggrar visas i
bild 18. Instrumentet har ett iekeflyktigt minne
med insamlade matvarden iEEPROM. Batteriet
dicker for mer an tva ars drift. Instrumentet kan
lagra 1800matvarden, dartill' sakuppgifter om
matperioden, matobjektet osv. Avlasningsinter-
vallet kan stallas in f r a n nagra sekunder till fleratirnmar, vilket ger goda mojligheter mata over
perioder pa "eeka,' rnjinad ieller helt a r . Vidmatning av RH 'har instrurnentet entippgiven
noggrannhet. p a ±3%RHyid 25°C' och en
temperaturdrift..av OI2%rc,DetJin~s mjukvara
for sa:val'Madrit6~h " s o m ' ,pefot .redovisning och
bearbetning a ~ h p p m a t t ~ , d g i a . ' - " .. '. '- .. ~ > '- -: -- ~
Bild 18. Datalogger fabrikat Tinytalk, England.
Matvardena kan t5mmas ien Macintosh
eller ien PC genom direkt anslutning
med kabel,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 39/90
6 FEL VID MATNING AV RH
6.1 Allmant
o
Inastan varje vetenskaplig rapport om museer,
museimagasin och museiforemal namns nivaer,varden, p a RH scm uppmatts eller borde uppnas.
Det rader en brist p a information ommatosaker-
het fran de Rfl-matningar som rapporteras.
Dessutomsynes det vara .en utbredd uppfattning
bland museipersonal att "kalibrerad", a r synonym
med "korrekt". Detta ar belagt vid RIK
magasinsinventering, Holmberg och Johansson
(1995).
o
Fellcall6rna ar flera vid matili~g ~vRH, se bild
19. ~M~tfel kan bl 'a-besta: avfnstrumentfel,
metddfel oeh avlasningsfel. Instrumentfel a r en
samiUanlagring av flera)eikaJ.lor oeh gare] att
elirriirtera helt. Dar'emot:gar det··attkompensera
mot'd~m. Metcdfelvar-en sammanlagring av
felk1illoryi4!)@lv~ 'rn~tni~gfll;;:Aylasning~fel
beror pa 'pendlinghas:aynist·var~e9'chskal-
indelning hos rp.atins~Ille~'t~t, lilcso~~p~rat6rens'
skicklighet. ' , c, ,.":
o
. . . ;t ': ': ~ - ': :T '. "~:I.'-~·"r". .....
Matsakerhet ar granserna·:[or det 'yikti.ga.v~rde-ornrade som llledeh~Mdet f6;variab61~ k a t r h l i t a .Vern ar intresseradatt vetaattRH haruppmatts
till 48% nar relativt sannolikt matfei{matoslilcer-
heten) ar' ±20%, RH ar ju d'a iiverkligheten
nagonstans mellan 38% och 5 8 % ? Jamfor Brown
(1994).
oHllganglighetstab ilitetgebgrafhiki Hlge
Syftet rned detta avsnitt ar ej att diskutera
felanalys vid matning av RH, Morris (1991) och
Brown (1994) utvecklar det problemet relativt
val.
Syftet ar att diskutera och kritisera hur vi idagligtarbete genomf6r matning'av RH imuseeroeh
museimagasin, och att visa hur svart det ar att
kalibrera eller snarare justera de matinstrument
som normalt anvands.
Vi bor ej tala am kalibrering av fuktmatare i
Sverige. Vi har namligen annu ej vid arsskiftet
94/95 nagon Riksmatplats for fukt. Vi justerar
vara matinstrument,
instr umentfel 1kalibreringe nerg if or sor jning ,givarens drift &aldring .
lu ftro rei s erstraining
te mperaturgradienier
1
metodfel :
systematiSk.a felslump masslga feImatf'rekvens
!avl asn.ing sf e l
erfarenhetIntre sseut hall ig he t
Bild 19. Exempel pa felkallorvid matning av RH
imuseer.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 40/90
40
Det finns i start tva metoder at~ justera de
hygrometrar som anvands av museer:
A Jamforelse av den hygrometer sam skall
justeras med en annan, mer noggrann hygro-
meter under sadana temperatur- och fukt-
forhAllanden (och lufttryeksforhallanden) att
variationer iRH kan foraummas. Exempel
pa detta fbrfarande ar nar vi justerar en
termohygrograf med hjalp av en
Assmannpsykrometer, se bild 20.
B Jamforelse med t v a eller helst tre skapade
fuktnivaer, skapade av mattade saltlosningar,
Exempel p a detta ia r nar vi justerar en
elektrisk hygrometer med en "kalibrerings-
lada" fylld med nago; matta t salt, se bild 21.
Exempel pa lampliga saltlosningar ges ibild22, 23 och 24.
Varje enskild hygrometer ar en individ sam har
sina egenheter. Den har en avvikelse oeh den
aldras. Slungpsykrometern ger enligt Brown
·(1994) under forutsattning att. termometrarna har
en nozzrannhet pa ±0,3°C, maximala fel enligt
tabelllO. Felenar angivna i%RH.
Bild 20. Justering av en termohygragraf, fabrikat
VEB Feingeratbau, Tyskland, med hjalp
av en Assmannpsykrometer. Fabrikat
Lambrecht, Tysldand.
Bild 21. Justering av en elektronisk hygrometer
med hjalp av en "kalibreringslada'' fylld
med nagot mattat salt.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 41/90
Tabell 10. Pel iRH beroende pa torra oeh vata termometrarnasosakerhet pa ±JoC. Enligt Chapman (1992) och Brown
(1994).
Terra termorneternstemperatur, "C
o 10 20 30
Fel vid ej jamkade termametrarmed en noggrannet p a ±O,3"C
n 7 5 4
%RH4 3 2el vid jamkade termometrar
rued en noggrannhet p a ±O,3°C5
0 - . _ . . . ._ . .. Pragnell (1993) .har undersokt 10 elektroniska
hygrometrar och rapporterar att instrumenten intehade battre noggrannhet a n ±5% RH om inte en
noggrann korrigering gjordes med hjalp av en
kalibreringakurva for varje ens1dlt instrument.
Bild 25 visar hur ett av dessa instrument fungerar,
Varje symbol representerar ett kalibreringstill-
faIle. '
o
, .. . .~""
. Termohygrografen har annu nagot sijmre
noggrannhet. Peterson (1984) redovisar.forlang-
ning av manniskohsr vid fuktupptagning,· se bild
26. Men det ar. att marka att harknippet i en
termohygrograf a r mekaniskt belastat och art det
ar oskyddat for fororeningar.
oPragnell (1993) bar utarbetat en metod for in situ
kalibrering av mekaniska tennohygrografer till en
matnoggrannhet av ±6% RH med 95% sakerhet,
Pragnells metod ar att. anviinda en sparbart
kalibrerad elektrisk hygrometer for art skapa en
kalibreringskurva for termohygrografen. Termo-
hygrografen justeras alltsa ej,
o6.2 Rll-matnlngar isvenska museer
I den nu avslutade tekniska magasinsinventeringen
iSverige, Holmberg oeh Johansson (1975), har
varen 1995 totalt 316 museimagasin registrerats i
resursdatabasen Gunnel, 33 stay dessa magasin
bade rutiner for klimatkontroll, alltsa mindre a n
12%. Endast ett museum hade sadan utrustning
oeh kompetens att det hade varit mojligt att
kalibrera instrumenten enligt Pragnells (1993)
metod, inget som Sveriges Provnings- oeh
Forslq1i.ngsh1sti~t)l}pf:lt~in~ ¢rget sk~ goras,
'''_---'''--_
75,S1
~--_ - 1 _ _
'j-,,<
I <,/ '<,
-//f--- ~
~-
75,6
75,4
75,2
75,0
a 10 '30 40 50Ternperstur, t, grad C
Bild 22. RH over en rnattad Naf.l-Iosning for
kalibrering.vid olika temperaturer.
RF , %, LICI (Ill lumkiorld) .
12,4
12,2\
\--.---
- ..'--...,'<
1 " - , ·
12,0
11,8
11,6
11..4_10 .30 40 50
Temperatur , t/g ra d P . .
Bild 23. RH over en mattad LiCl-lOsning for
kalibrering vid olika temperaturer.
RF, %, ](2504 (kallumklorld)9B~'-~~'-'--~~--r-.-~~
""~7 .:___ -- .-_ --+-......,---+--I--l---I--
. " " . . . . . . . .
- - - 'r - - - . . . .96--1--·--.·--1--\-_· --~ ._
9 5 ~~'-f--~+-~-+--~4-~~o 10 20 so . 40 50
Ternparatur, t , g ra d e
Bild 24, RH over en mattad K;2SOz-losning for
kalibrering vid olika temperaturer.
Fel , % R H
15
10
"
~.. ---=Fr ~
l< ~ - '" _ _ .. .-O
-..: r x - : ' : : : : : : : : =
5
o
-5
-10
-1 5
o 60 SO 100
RH , %
20 40
OZ4.7.C5
' " 14.1.66
o 1S.B.S6
x 2.4.07
<> 28.~o.e7
v 5.B.BD
• ~1.7.S0
A. 18.2.92
Bild 25. Diagram sam redovisar vilka fel i% RH
som en elektronisk hygrometer kan visa
over tiden. Efter Pragnell (1993).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 42/90
42
6.3 Tyska krav p a Rlf-matning
VDI 3786 blatt 4, Meteorologische Messungen fur
Fragen der Luftreinhaltung, Luftfeuchte redovisar
hur matning av luftfuktighet bar g a till. Rikt-linjerna fran 1985 kraver att endast kalibrerade
instrument far anvandas, De skall kontrolleras
enIigt anvisningarna iDIN 50011 TI 1. Mat-
instrument for luftfuktighet skall enligt VDI-
normen kontrolleras regelbundet enligt tabell 11.
Normen forutsatter att en Assmannpsykrometer
med officiellt ka1ibrerade termometrar anvands,
En termohygrograf skall enligt VDI visa minst
98% RH imer ~n 12 timmar i mattad luft nar den
kalibreras, Av tabell 11 framgar att VDI
rekommenderar atten harflata i en termo-
hygrograf bar fuktas varje vecka.
2,5
.>/?
/. / IN o rm a lt m a tu mr I ~, "l~hyg'.m
1/ I,. ; ~c
2,0
1.5
1,0
0,5
o 50
-
BUd 26. Diagram som redovisar langdandringen
av manniskohar vid iandrad RH. Av
diagrammet framgar att harhygrometrar
oeh termohygrografer med harharpor
ger osakra matvarden vid RH under
30% oeh over 80%. Efter Peterson
(1984).
Tabell 11. .Utdrag ur VDI 3786, juli 1985.
6.4 Nordiska krav pa Rfl-matnmg
NT ELEC 020 1992 (nordtest method) stipulerar
hur psykrometrar skall kalibreras. I avsnitt 6.3
"Forberedelser" papekas att dessa kan omfatta att
koka den vata termometerns strumpa iavjoniserat
vatten eIler ersatta den med en ny strumpa, att
polera termometrarna, att kontrollera 1ufthastig-
heten over termometrarna enligt I SO 4 67 71 1 osv.
Nar de bada termometrarna ar helt torra skaU
deras varden registreras, detta skall goras vid
samtliga kalibreringspunkter, lnnan instrumentet
anvands for matning i kalibreringssammanhang
skall1ufthastigheten over savaJ.den torra som den
vata 'termometem kontrolleras. Den skall ha en
stabilitet p a .±O,1mls och den skall vara mer an
2,5 m/s. Lufttrycket skall kontrolleras. Det iiI
alltsa en omfattande operation att kontrollera enfuktmatare,
6.5 Fors.varets krav p a RH-mlitning
FFV Matteknik AB som bI a handhar hundratals
termohygrografer a t Flygvapnet, rekommenderar
ien teknisk order, TO MT 865-41, att htirflatorna
bo r uppfuktas var 14:e dag.
LiCl-hygrometeraximal Psykrometerintervall
Harhygrorneter
1 vecka Pafyllning av vatten Regenerering av haret" och
justering av instrument omdet behovs,
Kontroll av funktion oeh rimlighet, jamforelse med Assmann psykrometer.For skrivande iinstrument: kontroll av tidsmarkering oeh justering am det behovs,
3 manader Byte av strumpa (ofta forekom- Kontroll av mekanisk driftmande ihart fororenade omraden),
kontroll av flakten, byte av skydds-
cylinder om ytan har korroderat,
2ar
Regenerering avsensorn oeh kontrollrued jamforelae-
matningar.
Kalibrering iklimatkamrnare eller ifuktskap.
Om kontrollen visar en mojlig funktionsfel, maste foregaende proceduren beaktas eller byte avinstrument ske,
* Efter langa torra perioder (dvs ~ 5 dagar med en daglig max RH av <70% oeh en daglig min RHav <25%), maste instrumentet "regenereras", se sektion 8.2.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 43/90
7 RIKSMATPLATS FOR RH
o
Styrelsen for teknisk aekreditering (SWEDAC)
har svenska regeringens uppdrag att svara for
aekreditering av Iaboratorier oeh besiktnings- oeh
eertifieringsorgan enligt EG;s regler, Darutoverhar SWEDAC en rad myndighetsuppgifter, bl a
att svara for tillsyn av Riksprovplatser oeh
Riksmatplatser, Riksmatplatserna ar statliga organ
scm in om -sitt ornrade har landets basta
tillgangliga mattekniska resurser oeh sakkunskap
oeh utgor basen i, landets mattekniska
infrastruktur, SWEDAC. uppgift ar alltsd att tillse
att .Riksmatplatserna i Sverige fortlopande
uppfyller kraven irespektive standarder iEN-
45000 serien, Riksmatplatserna har med andra ord
atagit sig att utveckla oeh vidmakthalla nationella
matnormaler enligt internaticnellt antagna
definitioner cch med den noggrannhet som
anvandarna kraver, Riksmatplatsena skall liven
kunna utfora matningar iforhdllande till dessa
normaler.
Ackreditering a r ett formellt erkannande av att
exempelvis ett laboratorium-jar kbmpetent att
'utfora specifierade provningar, kalibreringar,
matningar och certifieringar. "" .
o
Cer tifiering ar en handling som visar att
exempelvis en mattjanst eller en matpersons
kompetens stammer overens med en bestamd
standard eller regel. Certifiering utfores av tredje
part.
o
Tredje part ar en person eller ett organ som
erkanns vara oberoende vad galler det arende som
behandlas.
Kalibrering ar en foljd av Atgarder sam faststaller
sambandet mellan ett matinstruments visning pa en
matstorhet.och en sparbar nationell eller
internationell matnormal,
Sparbarhet ar en egenskap hos ett matresultat sam
innebar att detta kan relateras till en normal,
nationell eller internationell, via en obruten kedja
av jamforelser, Att kedjan a r obruten innebar att
jamforelserna kan sparas genom befintliga doku-
ment tillbaka till den berorda normalen, att de ar
gjorda av kompetenta instanser, med angiven
matosakerhet och inte a r for gam:la. Kalibreringar namligen en farskvara.
Att matvarden ar skattningar och darrned mer
eller mindre osakra har vi redan konstaterat. I
kalibreringsbevis fran Riksmatplatser atfOljs
angivet matvarde alltid av en mdtosakerhetsupp-
skattning som da gjorts enligt internationellt
aeeepterade regler.
Justering ar en atgard som satter ett matdons
funktion oeh systematiska fel till en lamplig niva.
I Sverige sysslar vi alltsa for narvarande huvud-
sakligen med att justera vara matinstrument, vi
kalibrerar dem ej. '
Sam exempel p a det allra enklaste kravet p afuktmatnirig visas i bild 27 en kalibrerad
termcmeter som anvands i ett Assmann-
instrument, och terrnometems 11Eiehsehein" .
...~
Bild 27. "Eichschein", dvs ett intyg, for en
kalibrerad termometer som anvands iett
Assmanninstrument.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 44/90
4 4
8 TEMPERA TURGRADIENTENS IN-
VERKANVID RH-MATNING
I sava1 utstallningshallar som imuseimagasin har
-vi olika lufttemperaturer iolika delar av lokalen.
Temperaturgradienter pa 3°e ivertikalled och
2°e ihorisonta11ed forekommer, se bild 28 och
29.
I bild 30 redovisar Brown (1994) osakerheten i
RH vid 200e bercende pa variationer (tempera-
turgradienter) ilufttemperaturen. Brown papekar
att den av Thomsson (1986) diskuterade klass 1
for RH. 55%±5% for organiskt material och som
sa ofta har missuppfattats av Thomssons epigoner
ar orealistisk. Redan en temperaturvariation i
rummet pa ±O.5~egeren·variation pa ±2% n r r .En temperaturvariation p a ±1.3°e ger en
variation pa ±5% RH. Vanligen mater vi RH i en
eller nagra fa punkter iett museirum. Den
fuktmatande hygrostat eller fuktgivare'som,stYi",
kliniatariIaggnihgen1ir normalt'placeradiett fast
lage 1'det/ruIIl~oniskall&ti~as;.:Qch tar.s~14Ildaej
hansyn till'flagon tempetatbrgt;dj&n(i ~~t;. ':.- . '' ; ' . , ' : ' , • " " , , ; , , ' < : : , : : , : ' : : ; ' ~ i : " ' : " . ( : ; ' , \ , 'i ~ : i ; : : : ; ' . '; ' - - .
I storre rum med rumshojd'qver3,\IDSOm
exempelvis aldr~ ,bistbriS~<t,b1ggri~~~rip,ih'~k6t,
.kan tefnperaturgradlentenc:v~hik'alti~ara:~ptp:lli~g;'5°C oeh, osakerhetenvidIUimatmng't C l # ' V ~ - i f r ' :da ±1O%! Dartill kommer 'alitsa, system&t1sl(a.fel
och tillfalliga fel.enligt avsnitt~t:Mat.os~erhet ..
Jacobsson (1926) studerade elektrisk uppvarmning
av kyrkor. Han undersokte darvid temperatur-
gradienternas utseende. Bild 31 visar typiska
temperaturgradienter viduppvarmning uvnagra
svenska kyrkon..namligen :aafuna, Norrsunda.och
Rimbc.. Att Rimbo-kurvan ser ianiiorlunda 'ut
beror pi att-j'i~b~s6n-~darexp~ntt1~ii.tetad~mt:d
elektriska bankvarmare, .'
Vid vanligen forekommande temperaturforhal~
landen i svenska museer paverka! sannolikt
temperaturgradienterna resultaten .av RH
matningar avsevart, Det saknas forskning p a
omradet.
I i
l~_~_~~
X konstant
20·C
50%RH
Bild 28. Exempel pa en vertikal temperatur-
gradients paverkan pa uppmatt RH-
varde,
X xonstant
20·0
59/!,RH
1S··C
'6'O%RH
Bild 29. Exempel pa en horisontell temperatur-
gradients paverkan pa uppmatt Rtf-
Yarde.
Osakerhst RH ! %
20 60 so0
lufttuktlghet vld 20°C (% RHI
Bild 30. Osakerhet i RH vid 200e relaterad till
temperaturgradienter.
Om vi har matt RH till 55% iett rum
sam har en temperaturgradient av 1,3°e
s a fir redan vid matningen osakerheten
±5%RH. Efter Brown (1994).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 45/90
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ ~ = = = = = = = = = = = = ~ = 4 ~ ~ ~ = =
Ovar golval, m
6 12 16 2080 14
o.. .
T a m p . e r ( i t~ f i t C .
oBild 31. E?Cempel pi vertikal fbrdelning av
temperaturer i kyrkorum, Efter
Jaeobsson (1926) .
. '
_ ,: .. .t _;
9 KALIBRERING AV MATINSTRUMENT
o
Eftersom vi ej har nagon'Riksmatplats for fukt i
vart land samaste en kalibrering av ett
fuktmatande instrument iSverige spihas till ett
utlandskt ackrediterat laboratorium, Ett exempel
pa sMant forfarande ar kalibreringen av fukt-
givare .RI}(T)-2-1-RS-l med senenummer
ES4202. Denna givare kalibrerades den /-2 m_ars
1994 ~v AlfMilckela mot en GE RA-gene~ator typCl med serienummer 4460492, en Maxical
kalibrator oeh en HygroComputer M3 / 12 1 1H .o
RH generatorn med angivet serienummer ar
kalibrerad av GB med hji:Upav en M3-analysator
med sensor 1311Dr, bada enheterna ar
kalibrerade av NIST (NIST ar the National
Bureau of Standards, USA, tidigare NBS). For
samtliga kalibreringar utfardas intyg eller
testrapport, (bar ej kallas certifikat) sam galler i
ett a x . A lla m atresu lta t sk aU en lig t svensk standard
SS 020122 vara sparbara oeh forsedda med
uppgift am matosakerhet. Logiken framgar av
bild 32.
elcclrona ..sievert
Induslrie loktronlk abe------_. "' uIOM ...ln l'" I n oUIUl k", n • ' ~~n "', .,_
KALIBRBRINGSC&RTIFIKAT
KO: l1 lt t' olHnGt t' u. rn ll .n t 11 Cur -Bra l E .ast e. rn RJ. l- gepn :r -ILtQJ ' trp co.leee+ene -I'I~(iOHl
;i.:: H-l'K1ca! IHl.l111roatDrae liygra CCflputf!oJ"t!3/1211H
KII1J_I :n~~ri ngt:ipt"ptokgU, lJUcgaa4
nelatJv !ukt.
MJ { U11H GJv.r~ I C1ffertl.nc I Spee
'2'!i,'3 • 30.-4 1-05 .2,50 2 • 50~1 -0,1 . . •;OO~J • ..,~,9 -0.4 • • •
I
rc;::mpl:.ratur
I Kallbrator I C1vare I O[f,fe.TI!I"It:I Spec.
1
I:1.-4;O~C
I
242
I
1-02
I _ : : _.J
Ut fl 5r il , d en : a z f T' IH6 199~
Godkllllld ,IV: 11.1 Hlkkal.ll
Bild 32. Bilden visar de dokument som redovisar
hur en kalibrering kan sparas. Logiken
ar tydlig. Dokumenten borde ej benam-
nas "certifikat", hellre rapport.
1 GENEI~A-LEASTEHN INSTRUMENTS., . . Tile Ilrll i '!tU/J~ 1~·~"Jlcrts.
CERTIFICATE OF CONFORMANCECALlBIiATIDN PERFORMED IN ACCORDANCe VllrTI- i MHt·STO .,SGG2A
W£i N$t/lil~ ,""o-.'M_~'rl~lIIl .. fJr TO,"" ·C,._,..,...;1Str. ';;S""C·,M;I. ,f I.r ·c tJJ~"WkI~I~ r ....... ,.lH~~ . , , , , C ,-(;fI": ' Tfllur... S,. . . . . t • ..J ."r/ At.~III.~ru1"J'$,.. dU.J 01'.CGlnpl"lInl~'",...T",,"1Jro~'~""lr Il",MI.
;·.·Qni~,,·iiii·~1ll . F · c l l n u r -t " c P . ~rTlRE"C~ IiI'E(:UI(:"'~~DNI.lWrCIIHrl'llll. DEWFoWrmll m: U~11
: 1 "& . 0 ' 1 ' . I i i . ' ' ' ' .,~U . c - ' I '
" . " ' 1 1 0 ,,"( '.
~p~~~ri.~~ 'i::uF·ro,\llm).l~ Inanc.o.1to'l ITriI~"FbllfT UUNr
I iENCML CA~Crrt l Wn,llUM.lNU A'lJI.5U,l:fMENr $T,01NDAII!I
MOOR:.~I~""''''w~'•II' S I ": . ", R " !I · g1 11 ~
nECIJMMENDEDCA.L'DIlATIDNumn"-Il,l:.........!...l:
f[)flM;: M01U~b04f1E
TESTIED1J"'~ ~
1II II\DVEDlIY~ ~
DATJj~ Ml oy 1 ~ 1ge4
O E N I: R At . E A 5 TI : AN INsTnUMENTS
20 COMrv.ER~E"WAY, WODUh~tJlIM. D'ZlO~ Tn',: ~!l'~9:!D~707D FAXI 15'71 93B~'Cl"
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 46/90
46
10 MATOSAKERHET YID RH-MATNING
Alla fuktmatningar ar behaftade med fel. Felen
beror pa matdonen oeh pa personer som handhar
matdonen. Man talar om systematiska fel oeh
tillfalliga fel.
Systematiska fel har undergivna forutsattningar
bestamt tecken och bestamd storlek. Dessa fel kan
korrigeras. Exempel pasystematiska fel ar noll-
stallningsfel, fel i linearitet (termohygrografer
forlorar en del av lineariteten under 25% RH oeh
over 75% RH), aldring av givare, slarvigt
apterade filtpennor osv.
Tillfalliga fel har varierande tecken oeh storlek,
oeh de kan ej elimineras genom korrektioner.Exempel pa tillfalliga fel ar glapp och friktion i
en termohygrograf (en termohygrograf kan ej
. transporteras eller flyttas utan att paverkas),
temperaturgradienter rummet, luftrorelser i
rummet osv.
De tillfalliga felen fordelar sigvanligen enligt
Gauss' felfordelning, Fordelningen karakteriseras
av medelvardet x oeh standardavvikelsen Sx
X xl +X2+Xn'~ ! : . x i 'n n
, -
'(26)
(27)
dar Xl, x2 ete ar enskilda matvarden oeh n a r
antalet matvarden.
Gaus -kurvan fremgar av bild 33.
I genomsnitt ligger 68,27% av observeradevarden inom ornradet x±Sx oeh 95,45% inom
x±2S x oeh 99,73% inom x±3Sx'
De systematiska felen hos manga tennohygro-
grafer som anvands ivara museer idag ligger
sannolikt inom x ±3Sx:
Antal miitWrden Varkligt mAtt
Bild 33. Kurva sam visar Gauss' felfordelning,
Efter Karlebo handbok.
Ett satt att minska inverkan av de tillfalliga felen
ar att upprepa matningen flera ganger och
berakna medelvardet av matvardena, Om antalet
matningar ar n blir medelvardets standard-
avvikelse
. s
S- x
_-rx '\InI ~~:
(28)
OID varje matning utftires fyra ganger sa
reduceras tydligen matfelet till halften, Det sag~r
sig sjalvt att derma metod inte at en frarnkomlig
vag for vara svenskamuseer.
Har foreslas darfor att vi beraknar det sannolika
matfelet m SaIDalltsa a r onoggrannheten vid fukt-
matningen och som inkluderar saval systematiska
sam tillfalliga fel.
Sannolika matfelet m skall beraknas enligt
fOljande
% (29)
dar m] = matinstrumentets fel i%
m2 = matmetodens fel i%, hit raknas liven
avvikelse fran kallbreringsmetod, av-
vikelse f r a n kalibreringskurvam3= avlasningsfel i%.
,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 47/90
47
Om vi mater RH med en termohygrograf sam har
en angiven noggrannhet frin fabrik pa ±5% oeh
vi har "kalibrerat'' (justerat) termohygragrafen
mot en Assmannpsykrometer med kalibrerade
termometrar oeh kontrollerad lufthastighet over
termometrarna oeh angiven noggrannhet pa ±3%
sa blir sannolika matfelet om vi uppskattar
avlasningsfelet till 2% pga filtpennans mindre
preeisa fattning
(30)
m>-±6%
o For att n a ett sa lagt sannolikt matfel maste
termohygrografen justeras varje vecka
(uppfuktas) oeb kontrolleras mot
Assmannpsykrometern.
oOm vi istallet justerar termohygrografen mot en
slungpsykrometer utan kalibrerade termometrar
men av god kvalitet, oeh uppskattar m1 till ± 7,
m z till ±6 ochm3 till± 3% sa blin/ ·0 - . "
(31)
In=±10%
o·
o
11 STYRNING A V RH
Denna Iitteraturstudie omfattar ej studiurn av
funktion hos system oeh komponenter som
anvands for styrning av RH i luftbehand-
Iingsanlaggningar for museer och museimagasin.
Har bor dock papekas att de rumsfuktgivare, som
normalt anvands imuseisammanhang, fungerar pa
samma satt sam de matinstrument for matning av
RH sam behandlas ikapitel 5.
Detta innebar att det finns fuktgivare som arbetar
mekaniskt Deb som anvander lUlr som fukt-
kannande material. Sadana hygrostater har samma
matnoggrannhet sam en mekanisk hygrometer.
Det firms vidare elektroniska rumsluftgivare sommater RH via en sensor dar den elektriska
kapaeitansen forandras i forhallande till den
omgivande luftens RH. Forandringen ikapaeitans
omvandlas till en elek~isk utsignal pa O-lOVDC.
Vanligen anvander fabrikanterna sig baraav den
nagorlnnda linjara delen av utsignalen.. alltsa 2-
9VDC; Matomradet ar darrned :begransat pa
samma-satt' som for en elektronisk hygrometer,
och matnoggrannheten a t ungefarligen lika.
Genom att mata saval temperatur som RH kan
man forbattra och anvanda tekniken med en mat-
vardesprocessor som arbetar med absoluta
luftfuktigheten,
Slutligen kan man anvanda sig av en dagg-
punktshygrometer, se beskrivning under 5.4.
Givare som arbetar med daggpunkten ar vanligen
manga ganger dyrare lin elektroniska givare.'
Matnoggrannheten for dessa rumsfuktgivare
framgar av tabell 9. Vi bar alltsa de1s en icke ringmatosakerhet nar rumsklimatet skall skapas, dels
. en motsvarande matosakerhet nar vi skall
kontrollera rumsklimatet,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 48/90
48
12 FORANDRINGSTAKT p A . RH
12.1 Allmant
Fcrandringstakt iir ett uttryck for den hastighet
med vilken RH andras itiden. Forandringstakt(rate of change ) fdr RH kan uttryckas pa olika
satt,
Forandringatakten uttrycks av Holmberg (1986)
som andringen av en matperiods medelvarde over
24 timmar. Matningar av forandringstakt pa RH i
en utstallningssal pa Riksmuseet oeh imontrar i
denna sal gay resultaten
utstallningssal
manter 3
monter 15
manter 30
0,42%/24 h
0,10%/24 h
0,11%/24 h
0,06%/24 h
Matperioden var idetta fall 22 dygn.
Forandringstakten pit Rlfvar, a!lt~a.ca 4 ganger
hogre i utstallningssalen a;n·) moptrarna.
Montrarna dli.mpade RH variationerna iutstall-
ningssalen till 25% ...
Som sedan namnts sa diskuterade Roger (1976),en
forandringstakt pa 2% RH per manad ochFrost
(1993) ±3% RH per dygn oeh ±5% ·RH per
manad, Det saknas forskning am forandringstakt
paRR.
12.2 Bdrvardesfflrskjutnlng
Med borvarde menas den RH som en
klimatanlaggnings reglerutrustning li.rinstalld pa.Klimatanlaggningen .stravar att innehalla det
borvarde .pa RH som ar installt, Inst1i.llningen kan
andras manuellt eller automatiskt. Om man ar
radd for kondensation ien byggnadskonstruktion
nar det ar kallt ute, (och Higt absolut
vatteninnehall) sa kan man' antingen stanga av
befuktningen eller minska befuktningsgraden
. genom att andra (minska) borvardet for RH och
senare nsr det a r mildare ute aterstiilla borvardet
for RH oeh darmed RH imuseet eller musei-
magasinet. I Hinder med mycket raga vinter-
temperaturer som Sverige och Kanada fore-
kornmer det att fastighetsforvaltama andrar
(rninskar) borvardet for RH nar det ar kallt
(rnindre an -10°C)
Tekniken att forflytta b5rvli.rdet 1 ir ej ofarlig, ty
forandringar kan goras med en omstallning av
styr- och reglersystemet iklimatanldggningar per
den 1:a varje aktuell manad, Om exempelvis en
tillfallig fluktuation iiI -5% enligt regelboken, s a
styr klimatanlaggningen mot en forandring av RHmed 10% over dagen den dag som borvardes-
omstallningen gars. Det a r inte sakert att sarnling-
arna a r av sadan art att de paverkas av snabba
forandringar av RH men risken finns. Detta
diskuterades av Holmberg (1986) sam ifragasatte
am inte borvardesomstallningen vid Victoria
Museet iOttawa gay far hoga forandringstakter
(rate of change), se bild 34.
% R H [nne
55
50
45
40.
35
3030·
J F M A M J J A S 0 N 0
Manad
Bild 34. Rekommenderade borvarden for RH vid
Victoria Museum, Ottawa, enligt
Holmberg (1986).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 49/90
49
Exempel p a svenska museer dar borvardes-
fcrskjutningar foreslagits ar Musikhistoriska
museet iStockholm, Skaraborgs lansmuseum i
Skara oeh Vasterncrrlands lansmuseum
(Murberget) iHudiksvall, se bUd 35,36 oeh 37.
Vasamuseet i Stockholm tillampar numera
borvardesomstallning for att forsoka MIla
jamviktsfuktkvoten, EMC, iskeppet p a 10+1 %.
Pa vintern ar borvardena 1T'C och 57% RH och
p a sommaren 20DC och 60% RH. Derma
borvardesomstallning sker automatiskt over fyra
veckor,
o Det senaste exemplet p a borvardesforskjutning 'av
RH iett svenskt museum ar ombyggnadsprojektet
Stora Tyghuset pi Artillerigarden iStockholm.1766 paborjades byggandet av den massiva
konstruktionen sam ursprungligen inte hade
skorstensstockar, Byggnaden var aldrig avsedd att
varmas, Nu foreslas iprogramhandling : ; t t t ' R H '~, ~
skall vara 45 ±5% pa vintern men ej 'over 3~%
nar det a I kallarg' a n ~5°C . A vsikte'n;'iit'alt
forhindra skador p a byggnadsstommen.
o
. .. ~."j"-, -l~. ,.. ,..
,~,r·
o
o
R H % inne
60
50
40
30
·20
10
o20
j.....
<,1 ' > - . . .
. . . . . . . . . . .
10 o -10 -20.. .~
Temp DC ute
Bild 35. Rekommenderad borvardesandring vid
Musikhistoriska museet, Stockholm.
Efter Holmberg och Keikkala (1982).
60,---~----~--~--~
50+---~~--~~--~
40;-~-+--~~--+1~~~
30+-~---+--~-~~-
_." -.::~' '+--~--,--. . . . . f ' - " : i : . . . . : . : "l.\; "---'-I_;_'__~---l--,~"'-.-!
10 + -~4": .! ! ". :. c_ ' " - I- - -' -- '- - -- -+- - -~ _ J
, , 0
20 'io o -10 -20
~~
Bild 36. Rekommenderad borvardesandring vid
Skaraborgs Hlnsmuseum. Efter
Holmberg (1994).
F i H % inne
60
50
40
30
,20
10
o
<,
20 10 o -10 -20
Temp D C ute
Bild 37, Rekommenderad borvardesandring vidMurberget, Efter Holmberg (1994).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 50/90
50
13 SAMBAND MELLAN VOLYM.
FORANDRINGAR I ORGANISKA
MATERIAL OCH FORANDRlNGAR
I RH
Det a r 'angelaget for forfattaren av denna .littera-turstudie av RH imuseer och museimagasin att
markera tydligt att han ar ingenjor inom VVS-
facket (Building Services) och att hans kontakter
med konserveringsomradet ar begransade, Som
redan namnts sakes endast trovardiga argument
far att Rfl-nivan 55%±5% (eller 50%±5%) skulle
vara den niva som med sakerhet bast bevarar
saromansatta organiska samlingar iVfu;ll museer
oeh museimagasin,
For att narmare undersoka argumenten har harvalts materialet tra.
13.1 Fukt itra
Tra ar hygroskopiskt, det har tycke far vattenoeh
vattenanga. Omgivande luftstemperatur och fukt-
halt avgor om tra upptager (absorberar) eller
avger (desorberar) fukt, liksom nat:urligtvis
mangden fukt redan befintlig itraet,
Saval mekanisk som biologisk och kemisk for-
andring itra a r av intresse for konservatoren.En
vasentlig parameter a x alltsa mangden fukt itra,
var fukten ar allokerad oeh hur den ror sig
(transporteras) itra,
13.2 Fuktkvot, Me
TIa krymper oeh svaller irelation till fuktkvotenitra, Fuktkvoten hos ett trastycke definieras enligt
Esping (1977) som den viktminskningsom tra-
stycket undergar vid torkning till konstant vikt i
ett torkskap vid 103±2°C temperatur, dividerat
med den vikt trastycket har efter denna torkning.
Torkningen skall ske sa Hinge att upprepade
vagningar meden timmes mellanrum av det
.torkade triistyeket ger en maximal viktskillnad av
0,1%. Fuktkvoten sam betecknas MC i anglosaxisk
litteratur oeh u isvensk litteratur a r alltsd;
(32)
dar u = fuktkvot
mu = trastyckets vikt fore behandling itork-
skaprna = trastyckets vikt efter behandling itork-
skap,
Fuktkvoten u (MC) uttrycks ilitteraturen i%,
varfor
(33)
Vatten (fukt) absorberas av tra pa tva satt, de1s
scm bundet vatten icellvaggarna, dels sam fritt
vatten ihaligheter icellvaggarna. Hiliummen fui
storleksordningen milliondels mm. Det bundna
vattnet icellvaggarna benamnes fibervatten oeh
det fria vattnet ihalighetema, som egentligen fu
starkt bundet, benamnes kapillarvatten.
13.3 Jamvlktsfuktkvut, EMC
N~r tra forvaras i omgivande luft sam i dennauppsats forutsattes alltid innehaller vattenanga, sa
kommer traet, sam vi fortsattningen forutsatter a r
ett traforemal, att intaga en jamviktsfuktkvot,
betecknad ulm (benarnnd EMC, Equilibrium
Moisture Content i anglosaxisk litteratur)
Jamviktsfuktkvoten EMC beror av temperaturen
och den omgivande luftens RH, se bild 38.
For overslagsberakningar av [amviktsfuktkvoten
galler
(34)
dar v iv = = jamviktsfuktkvoten (EMC) i%
8 = = torra termometems temperatur i"C
8v = vata termometerns temperatur i"C.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 51/90
13.4 RH, MC och EMC
o
Det finns anledning att kommentera begrepps-
apparaten oeh beteekningarna som anvands i
litteraturstudien. Relativ luftfuktighet betecknas
RH sam star for Relative Humidity, trots .attSvensk Standard SS 016156 (1986) anger att
storbeten skall benamnas relativt angtryek eller
relativ fuktighet oeb betecknas c p eller ¢. Som en
konselcvens benamnes fuktk:votMC sam alltsd star
for Moisture Content oeh analogt benamnes
jamviktsfuktkvot EMC scm, sam redan angetts,
star for Equilibrium Moisture Content. Den
framsta anledningen till bruket av anglosaxiska
akronymer ar att den av svenska konservatorer
Iasta facklitteraturen till vasentlig del a r pa
engelska, Det salunda inkonsekventa betecknings-systeinet leder tyvarr till dubbla beteekningar i en
del diagram, exempelvis: Jamviktsfuktkvot ujv ,
% (EMC)
13.5 Relationen RH-EMC
RH varierar over dygnet och over aret, se bild 38.
Det totala vatteninnehalleti uteluften foljer i start
niedeltemperaturen over aret. EM:e~dras istortsettproportionellt mot RH ( c p ) .
o
De traf6remal, skulpturer, mobler, redskap,
inredningar etc sam idag forvaras imuseer oeh
museimagasin har alIa tillverkats av tra sam
torkats ner tillca EMC 15%. Darefter har de
forvarats oeh brukat iEMC mellan 15% och 10%
far att idag forvaras iEMC under 10%, ibland
anda ner till EMC 7%, se bild 40. Forandringen
av EMC har normalt skett myeket langsamt, over
manga ar.
Museiforemal forvaras idag iuppvarmda rum.
Om inga.speciella atgiirder vidtages sa fi r RH iett
sadant rum iStockholmsklimat 30% pa vintern
oeh 60% pa sommaren, ibada fallen vid tempe-
raturen 20°C. Vid RH 30% oeh zO°C fi r EMC ea
7% (bl a beroende pa virkets p) oeh vid RH 60%
och 20DC ar EMC ea 12%. Fnl~an ar inte om ett
traforemal tal en EMC-forandring pa 5% utan hur
langsamt forandringen maste ske for att tra-foremalet ej skall formforandras eller sprieka,
eller e n ev ytbehandlings vidhaftning ej skall
minska for myeket.
Bild 38. Diagrammet visar hur jamviktsfukt-
kvoten (EMC) beror av temperaturen
och omgivande luftens RH. Efter
Kollmann (1986).
24 +-......--~~---.:~~L-,----,~.----r-..,---;Jon Fob Mar Apr Mal Jun J ul AUQ Sep ·Okt Nov Dec
M~n.d
t. D C IRHl,\I!, %
U J v 20
25
15
20
10
15
5
10
~5
- - .. - ~~ . . .~~ .
. .. .. .. .. " ,, " ' : > , " 80
........ . ..)t...•,'" \; U J v
, <,.. I " .........
<,x ' .~ ' ·60·
/. ,/I "--~ 40I t\\
--. Uloluf!ens temper.IIl' '". .••••••. : RelaU". luftfuktlgi.. too, RH':'_ '20
---. g' va·tten/m3 lull '\.
.• _. J!lmvlktsfuktkvOlen fttr tra ,EM
Jan Feb Mar Apr M a J Jun JuTAug Sap Okl Nov O ' e c i
M~mid
Bild 39. De t v a bilderna visar dels inoin vilka
omraden sam RH utOnIDUS iStockholm
ligger vid olika tider (mjinader coch
.. 'klockslag p a dygnet), dels hurutehiftenstemperatur, RH och absoluta vatten-
innehall' varierar over aref(dygnsmedel-
varden) och hur ett ej angivet traslagdarvidandrar sin jamviktsfuktkvot,
Efter Esping (1977).
Jamvlktsfuktkvot ujv, % (EMCl
30 40 50 60 70 80 90
Relativ lutttuktlghet s ; %',(RH)
X , g/m3
14
12
10
8
s
4
2
o
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 52/90
52
13.6 Krympning och svallntng hos tdi
Fuktvandring i traforemal liksom traforemals
permeabilitet ar av intresse. De paverkar dimen-
sionsforandringar av traforemal. Problemet ar art
den kunskap am krympning oeh svallning, sam
traforskningen idag har, ej ar direkt tillampbar p atraforemal i vara museer. De rorelser, form-
forandringar, sam sker i"gammalt" tra, kan inte
helt forutses eller beraknas med hjalp av den
kunskap sam exempelvis sagverksindustrin har.
Men vi kan sakerligen anvanda en star del av
kunskaperna,
Nar tra torkas av sagverksindu*in s a krymper
det. Krympningenberor pa hur langt 'traet torkas
allts! pa dess slutliga jamviktsfuktkvot (EMC).
Kryrnpningen a r istart proportionell mot EC ..
Tra och triiftiremru krymper olika iriktningarna
tangentiellt, radiellt och axiellt. Se bild 41. Axiellt
ar krympningen obetydlig, Tangentiellt.ar den ea
2ggr storre an radiellt, Forhallandet mellan den
tangentiella r.och den .radiella krympningen
benamnes traslagets." anisotropi'', _~nheten lir
%EG. I bild 42 redovisaakrympningen ~ for
nagra vanliga svenska traslag, furu, ! I T a T ; l ' ek och
bok.
Traslagets densitet paverkar _volymkrympuingen
och volymsvallningen. Volymkrympningstalet ~v
och volymsvallningstalet Clv okar med densiteten
p .
Sam framgar av bild 43 sa okar krympningen
med densiteten ganska avsevart,
Vid krympning och svallning i traforemdl upp-
kommer spanningar. Spanningar kan orsaka form-
forandring, sprickor, brott ividhaftning mellan
trastycken och/eller ytskikt.
Om ett traforemal iEMC utsatts for ett andrat
klimat, exempelvis en Rl-l-sankning, sa stravar
foremalet mot att inta en andrad EMC, vattenanga
lamnar den yttre begransningsytan oeh vattenanga
rbr sig fran/genom inre begransningsytor mot den
"J1l.mvlktsfuktkvot, % , EMC
Ralatl'" Juftfuktlghet, % , RH
Bild 40. Denna bild visar hur jaroviktsfuktkvoten
(EMC) beror avRH forett eJ angivet'
traslag cch vid 20°C. Eiter Thomassen
(1983).
- K-rymp-ning, %
15.,.---,--,-.----r-----r-
10
o,0--5 1 0 '15 · 2 0 - - 2 5 - - 3 - 6 - - - - 3 ' 5
Fuktkvot , % (EGl
Bild 41. Diagrammet visar hur tvarsnittskrymp-
ning, tangentiell krympning och radiell
krympning beror av fuktkvoten (BC)
for v e j angivet traslag, Efter Esping
(1977).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 53/90
.3
yttre begransningsytan, Alla traforemal har ett
visst motstand mot fuktvandringen. Hilbert (1973)
redovisar, se bild 44, att BC dels varierar rned
tiden, dels varierar med lage itraforemalet. I
kanterna p a den provbit sam Hilbert diskuterar
sker en forandring av Be relativt snabbt, det arfragan om timmar, men det tar ca 37 timmar
innan ett fullt utbildat andrat.Efl-skikt iprovbiten
kan registreras.
08 -KrYnip~, %
BD k P=57.0 ~gim3
16
2 ~~~~~~~
0" L..-_-+.......;:I10.,..;.+----1
. :j .
.Krympnlng Pt %14 ..,---_;_----,
. Ek'P=535'k~i~3
12~--+-~~~~
10 +-"'_'_=-'I'--'....--'--t-.,--t
8' +---':'i''--'-'-1f----'--+----l
6 +-~~~---r~
14 .
010
8 '
6
'4
~2
0
0 . g p ~ ;4 9
. 'Pukt .kVof; % (EC). ", . :.~
20 40 o .
Fuktkv9t, ..%~EG)
o
Bild 42. De fyra bilderna visar totala. volym-
krympningen ~ sarnt andelen tangentiell
respektive radiell krympning for nagra
vanliga svenska traslag, Efter Esping
(1977).
oVolymKrympnlng,pv %
16
1 4
1 2 -
1 0
8
6
4
2 -
0
·0. 5 10 15 20 25 30
':~ktkvot. % , . EC
Bild 43. Diagrammet visar hur volymkrymp-
ningen ~ beror av fuktkvoten (EC) oeh
traets densitet. Efter Kollmann (1968).
20~~~I!c~C=~==T=~==~--r-~~
16
i6
14~~~~~~~~~~~-+~~~
12iT,rj~~~~~~===F~~-r~~~
10
%
2s=0 1 m'
BUd 44. Fuktkvotens intrangningshastighet vid
snabb andring av RH fran 20 till 10% i
en 10 em tjock traskiva, Efter Hilbert
(1973).
Krympning (j, %14 ......----~-----!
Furu P=43Qkgim 312 -f\---r-------t---1
10 +-'.--~----+-I
8 -I.---or--+---f---I
6 +-~~~--+~
4
o
40
Fuktkvot, %!EG)
Krympnin~ { 3 , %1~ ~------------~
12
10
6 ~~--+-----r-~
6 +-~~+-----~~
4 +-~~~----+--~
2 +-~~~~~~~
o
,Gran P=3BS kgim3
o 20 40
Fuktkvot • r o (EGl
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 54/90
54
13.7 Skador p a foremal av tra
Lindberg (1993) rapporterar att synliga skador pa
traforemal kan iakttagas redan efter -nagra dygn
vid forandrade RH-forhallanden, men sager
samtidigt att det ar mycket svart att kvantifiera
Rfl-niva oeh Rl-l-forandringstakt.
Lindberg (1993) namner att medeltida skulpturer
itra oftast ar urholkade for att fa ett jamntjockt
material iskulpturen. Likasa rapporterar Lind-
berg (1993) att iforvanansvart manga fall har
daligt tra eller olika traslag anvants i samma
skulptur, eller att gamla pannaer ar oskiekligt
sammansatta, dvs braderna arej tagna radiart, de
ligger ej med centrum at samma MIl osv. Detta
trots att det redan under medeltiden Tannsskraforordningar mot oskicklighet,
Lindberg (1993) ger en mojlig forklaring. till;
varfor en miistare kunde vara mindre noga vid.val
av tra for traforemal, han sager ordagrannt. '
"For denna ,stora' grupp av kulturhistoriska ,
[oremal och konstverk av ira; lif detYiktigt'a-tt~
komma iMg, at! de,h~r jatt sin slutliga estetiska ..
utformning ocb symbolvarde i bemalning ocbforgyllning. I manga fall har ocksa''den- rent
plastiska utformningen fatt sin avslutning i den
kritgrund som gjorts fore bemalntngen och i
applikationerna. Ett faremaZ sam har fiirlorat sin
bemalning har inte bara forlorat sin ursprungliga
konstndrliga intention ulan ocksa sin identitet. "
14 FUKTTRANSPORT I TIM
14.1 Allmant
Esping (1974) redavisar vattnets rorelse i tra
under torkning. Han beskriver de interna driv-
krafterna bakom fukttransporten, namligen:
a) kapillara krafter som formar det fria vattnet
att rora sig mot ytan genom cellhalrummen
och genom parerna icellvaggarna.
b) skillnader iangtryck eRR ) vid ytan oeh i
traforemalets inre de1ar som formar vatten-
angan att rora sig mot ytan genom cellhal-
rummen och parerna.
c) skillnaderna ifuktkvot (EC) , som formdr det
bundna vattnet icellvaggarna att rora sig'mot ytan.
b) ar en utjamning av angryck och c) at alltsa
fukttransport orsakad av diffusion.
a) iir en drivkraft sam huvudsakligen verkar over
fibermattnadspunkten, alltsa vid EMC over 30%.
. Vi ar imuseisammanhang mest intresserade av
EMC-omradet.7-12%, alltsa b) oeh c),
. Vad galler variationer pa RH over och under vald
niya pa RH sa menar Thomson (1986) pa sid 118
att "There could not be a better question than this
to expose the inadequacy of the quantitative data
so far collected on the effects of climatic factors
on deterioration." Thomson sager att fragan om
hur konstant RH bor vara for att fysiska skador pa
" foremal ej skall uppsta ar obesvarad, Den varia-
tion -pa RH, vanligtvis angiven till ±5% sam vi
meter ilitteraturen, ar baserad pa vad en val
fungerande luftkonditioneringsanlaggning fcrmo-das prestera,
Frost (1991) diskuterar den av honom foreslagna
variationen ±3% RH oeh sager att aven den basta
fuktkannaren (hygrostaten) inte klarar en snavare
tolerans an ±3% i24 timmar per dygn aret om,
Frost erkanner att det saknas vetenskapliga under-
sokningar som pekar mot att ±3% skulle vara en
liimplig maximal variation pa RH.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 55/90
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ ~ ~ = - - - ~
Som exempel namner Frost att t r a vid 21°C och
54% RH har en jamviktsfuktkvot (EMC) pa 9,9%
och vid 51% RH en jamviktsfuktkvot pa 9,4% och
vid 48% RH en jamviktsfuktkvot pa 8,8%
Kommer denna andring pa 12,5% att skada ett
traforemal? fragar Frost. Det saknas forskning paomradet papekar han.
o
The Getty Conservation Institute har kurser i
. "Preventive Conservation, Museum Collections
and Their Environment". Vid kursen imaj 1992
hade forfattaren tillfalle att diskutera med Murray
Frost varfor han foreslar ±3 % , och svaret var att
om en sadan specifikation forekommer i ett
"design brief" eller iett upphandlingsmaterial, sa
tvingas entreprenoren att overvaga anvanda
daggpunktshygrometrar sam hygrostater i
systemet eller ialia fall att allvarligt analysera hur
han skall kunna styra och reglera luftkondi-
tioneringsanlaggningen att na ±3% RH. Frost
diskuteradebristen pa kunskaper om hur EC
andras over tiden nar ett traforemal andrar EMC.
o
Savill Thomson (1986) som Frost (1992)konsta-
, terar alltsii att vi inte vet tillrackligtfor attsatta
an en hogsta tillatna variationpa RB forQrganiskt
material. ,. t,L
Moncrieff (1986) har gjort en.litteraturstiidieom
tra, som .omfattar 344 rapporter publicerade
mellan 1960 och 1968. Moncrieff papekar att han
fbrsokt valja rapporter som bor vara av intresse
, O· for museiomradet. Under rubriken Trii/Fukt-
relationer flnns ett 30-tal rapporter namnda,
o
Fuktkvoten itra i uppvarmda rum har undersokts
av Krysik och Sobczaz (1960). De fann varia-
tioner mellan 5% och 12%, Gaskova (1967)
relcommenderar 7% fuktkvot for tra som skall
anvandas iuppvarmda rum och Taraas (1967)
rekornmenderar att fuktkvoten ar under 8%.
Forandringstakten (rate of change) for fuktkvoten
i trahar undersokts av Forest Products Research
Laboratory (1967),·
Kieth (1960) oeh Covington (1965) har undersokt
tra som utsatts for upprepade uppfuktnings/torkningscykler oeh rapporterar forsvagning av
traets hallfasthet.
Krympning/svallning has tra vid olika fuktkvoter
har undersokts av Kelsey (1963).
A yen sprickbildning hos traar undersokt, bl a
Perkitny (1965), Krpan (1960), Gibson (1965)
och Schniewind (1966).
Formforandringhos tra, liksom forandringstakt,
har undersokts av Vorreiter (1963) oeh (1964),
och Yokota oeh Gato (1963).
Traets plastiska egenskaper relaterade till fukt-
kvot, RH och temperatur har undersokts av
Takemura (1967) oeh relationen mellan fuktkvot,
RH oeh temperatur har undersokts av John
(1964),
Hilbert (1973) diskuterar fbrandringstakten pa RH
utan att kvantifiera den. Han sager dock att
foremalens fuktkvot blatt langsamt anpassar sig ,
till RH och ger exempel pi hur fuktkvoten ien
100 mm tjoek traskiva forandras over tiden.
. Hilbert refererar till Krischer (1963), sebild 44.
Av bildenframgar atrdet tog' 37,5 timmar att
torka traskivans famaned til119,5% sc.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 56/90
56
14.2 RH-EMC i geografiska omraden
Hilbert (1973) diskuterar vidare behovet av att
Mlla fuktkvoten itraf6remal nara arsmedel far
fuktkvot i olika geografiska omraden. Hilbert
forsvarar Rli-varden runt 50% med att deoverensstammer med medelfuktkvoten pit arsbas i
europeiskt inlandsklimat. Han sager att relativa
luftfuktigheter mellan 55% och 60% vid
lufttemperaturer mellan 16°C och 18°C motsvarar
ett medelangtryck av 7,5 Torr, vilket motsvarar
ganska val arsmedelvardet p a luftens fmgtryck i
mellersta Europa (1 Torr = 133,322 Pa).
Kollmann (1968) papekar att att den rekornmen-
derade fuktkvoten for aktivt tra (tra som anvands)
avser att minska krympning. oeh svallning tin ett
minimum. Han ger exempel pa lampliga fukt-
kvoter for tdi. iolika klimatomraden iUSA, se
bild 4 6" '
Kollmann redovisar itabell 12 rekommenderade
fuktkvoter far olika ~aremal. Han 'papekar att en
del av de rekommendationersom, ge~i)a~~p 12,
inte stammer med uppfattningarna i 'centrala
Europa. Kollman ger exempel pa detta
forhdllande genom att ange att europeiska vardenfor tdi for tunnbindning a r 18-20%. For vagnar
oeh traforemal for utomhusbruk 13-16%, far
fonsterbagar och dorrar 12-15%, for mobler oeh
inredningar i varmda bostader 10-12%, for
motsvarande foremal i centralvarmda hus 8-12%
och for laminerade produkter sam exempelvis
plywood 5-7%.
Bild 48 visar det ungefarliga sambandet mellan
RHochEMC.
Bild 45. Lampliga fuktkvoter (BC) for tra i olika
klimatomraden iUSA. Enligt Thomson
(1986).
Tab ell 12 Rekommenderade fuktkvoter, Ee, for
t r f t i bruk i USA. Enligt Kollman (1968).
Anvandningsomrade BC, %.
Medel Omrade
Korgar och fruktliidorTr~nadorBorstarGodsvagnarGodsvagnarinredningKistor
TransportlddorStolarTunrtbindninggolvMoblerhandtagPian on; musikinstrument
DorrarBatbyggeSkoblockSkohillarSkylltar och bobbiner
SpolarSilorResvaskor
2012
51 2
9
5,510
6
6
6
6
756
125
65
8
126
8-456-18
2 - 1 0
8-167-12
5-6
6-14
5 - 1 2
5-126-104-10
2 - 1 0
3- 6
4- 8
12-15
4- 6
3-94- 6
4 - 1 2
8-164- 9
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 57/90
===::::l.1:4:;;3::Riir-eiser-=i=olika:::trli:slagF:;:=========================57.=====
o
Med rorelser i tra avses har de dimensions-
forandringar som sker nih tra avger eller
upptager fukt, Tras fbrmaga att ta upp fukt,
adsorbtion, och att avge fukt, desorption, avtager
ej med alder. Buck (1952) visar att aven 4000 ar
gammalt tra har formagan att andra EMC. Samredan namnts sa fi r det omgivande lufts RH sam
styr Ee ira, men omgivande lufts temperatur har
viss betydelse, Sambandet mellan EC oeh RH har
visats i bilderna 38 och 40. De avser bada en
given temperatur. I bild 46 redovisas
temperaturens paverkan p a adsorptionsisotermen,Som redan namnts sapaverkas aven
adsorptionsisotermen av hur det speciella traslaget
har torkats, EMC paverkas av om traslaget
adorberar eller desorberar fukt. Traslaget
kommer sallan att reagera pa RH andringar samdet gjorde under den ursprungliga torkningen.·
Om ett museiforemal v a v tra torkar under
viterhalvaret oeh sedan upptar fukt under
sommarhalvaret s a kan EMC skilja flera.
fuktkvotsprocent. Se Bsping (1992) Denna
skillnad mellan f6.rMllandena vid adsoption oeh
desorption benamnes hysteree.Det beror pa' att.
trasubstansen h~r sa sma ,:a~lrum .~tt dess
molekyler inte endast paverkerrvattenmolekylema ,
utan aven varandra inbordes, ,varvid ytspanning ,oeh kapillarkrafter uppstar. Detorsakar isin tur
att kapillarkondensation uppstar som och det kan
bli kvar fritt vatten i'de minsta halrummen vid
desorption trots att RH ar under mattnad, EMC a r
alltsa ett fysikaliskt sett mycket komplicerat
begrepp. I bild 47 illustreras hysteresen i
adsorptionsisotermen.
o
o
o
Tra i bruk, gammalt tra, museiforemal, paverkas
p a minst treolika satt nar RH andras. Musei-
foremal av tra krymper nar RH sjunker. .Exempel.p a detta ar nar mohler. lider skada darfor att
tappar oeh andra skarvar inte behaller sin fasta
passning. Museiforemal oehinredningar i
historiska hus kan formforandras genom vridning
vid andrad RH. Exempel pa detta a r dorrar som
forl orar sin passform i dorrkarmar eller
skapoppningar. En tredje skadem6jlighet lit att
sprickor uppstar. Som redan namnts sa spelar
fiberriktningen itra en avgorande roll nar skador
uppstar pa grund av variationer iRH och darmedB e i foremalet i fraga, Den st6rsta form-
forandringen itra sker som redan visats tangent-
iellt, den radiella forandringen ar istorlekS-
ordning halften av den tangentiella. Den axiella
formforandringen a r iprincip forsumbar, den ar
endast 1120- del av den tangentiella.
Adsorption % vlkt5knlng
25.----r--~----.-----
o 25 50 75 . 100
R H , %
Bild46. Temperaturens paverkan pa sambandet
mellan tras (Sitka spruce) adsorption av
fukt oeh omgivande RH. Efter Brundrett
(1990).
".'
EC·%
. ,"'.
o 25 50 75 100
RH %
Bild 47. Bilden visar exempel pa hysteres iett
tras adsorptionsisoterm; Efter Brundrett
(1990).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 58/90
58
Forest Products Research Laboratory (1967)
redovisar EMC vid 60% RH for mer a n 200
traslag. Forest Products Research Laboratory
papekar att dekunskaper vi har am tras
krympning under torkningen visserligen ger en
del indikationer am hur traslaget kan forvantas
reagera sam bearbetat traforemal, men att
krympningen ej ar direkt relaterad till framtida
rorelser itraslaget beroende av andrad EMC.
Forest Products Research Laboratory's resultat
redovisas till del i tabell 13. Den metod de
anvander sam standard for att faststalla rorelse i
olika traslag ar intressant, Manga svenska
traforemal, skulpturer, rnobler, redskap och
inredningar torde ha tillverkats och brukats vid
EMC pa 15~20% under lang tid for att sedan
forvaras inuvarande museiklimat som ger EMC
<12%.
J!lmvlktsfuktkvot, EMC, %
25
.'20
Fuktkvot I val..
15
10
5
Ugnstcirkat trll
0
0 20 40'
Tralnrednlnqar nara varm.e:'"
element, tragolv med golvvarme
60 so 100
Relativ luftfukti!ilhet, RH, % Yld.15" C
Provbitar p a 6 X 51 mm X 15-23 mm plaeeras i
25°C oeh 90% RH tills de intagit EMC, dvs
konstant vikt. Proverna mats och forvaras
darefter iett klimat med 25°C, 60% RH tills EMC
intagits och mats sa igen. Darefter fasts talls
fuktkvoten genom torrviktsmetoden.
Forest Products Research Laboratory redovisar i
bild 48 krympning saval tangentiellt som radiellt
vid varierande EMC oeh RH och 15°C (60°F).
Sambandet har redan redoviaats ibild 40, efter
Thomassen (1983). Om vi jamfor hur furu
forvantas uppfora sig vid en sankning av EMC
fran 20% till 12% s a ger tabell 13 en tangentiellrorelse pi 2,2% oeh diagrammet ibild 48 en
tangentiell krympning pa > 2,5%.
Medelkrymp.nlng
tangentlellt
Medelkrympnlng
radlellt
~MC,%
10 5 0
Krympning, %
Bild 48. Diagram som visar sambandet mellan Tabell13. Efter Forest Products Laboratory Leaflet no 47, 1967.
jamviktsfuktkvoten (EMC) och RH vidTraslag EMCvid Rorelse
15°C och den ungefarliga krympningen ·60%RH tangentiellt radiellt
vid andrad jamviktsfuktkvot fOr ett ejAlm Ulmus procera 13,0% 2,4% 1,5%
angivet traslag. Efter Forest ProductsAsk Fraximus excelsior 12,5% 1,8% 1,3%
Research Laboratory (1967). Jamfor Balsa Ochroma lagopus 11,0% 2,0% 0,6%
med bild 41. Bjork Betula alleghaniensis 12,0% 2,5% 2,2%"Gran" Pseudotsuga menziesii 12,5% 1,5% 1,2%Ek Quercus sp. (polsk) 12,0% 2,6% 1,4%Furu Pinus sylvestris 12,0% 2,2% 1,0%Gran Picea abies 12,5% 1,5% 0,9%Mahogny Khaya Ivorensis 13,5% 1,5% 0,7%
------,----r----:-r---.-----r Krympnlng bllrjarr: ungefar hAr
+----+----f------t----+--p-- Lamplig f\lktkvot fOrtrycklmpregnerlng1 .
StomvlrkeI
+--I--=--:::.:.:.::.:.:.::.:..:....,:.::;_-I----+----+-P- Sliker EMC fOr lorrOta
". Klst'llrke [.
~r!tdgArdsmObler
Flygpla~, tcrdon, fartygsdack,
byggnadsvlrke. I
Bovrurnsmebler ~tc. ;om varrns .Intermlttent
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 59/90
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = - = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ g ~ = = = = =
14.4 Fuktandrlng j tra som ett diffusions-
problem
Tuttle och Franklin (1925) redovisade att torkning
av tra under fibermattnadspunkten ar en
diffusionsprocess. Han pavisade att vid en
dirnensionell fukttransport sa g!iller Ficks forsta
lag. Sarnbandet teeknas:
(35)·
odar dmldt ar hastigheten p a fukttransporten per
tidsenhet ikg/rn2h, D· a x diffusionstalet ikg/m h
% oeh duldx ar en gradient sam uttry~ker
andringen i anghalt per langdenhet i flodets
riktning. Gradienten i i i ett matt pa drivkraften for
fukttransporten, eller sam Kollman (1968) sager
forandringstakten pa fuktkoncentrationen l, x-
riktningen i% per m,o
Om fukt transporteras genom traunder.paverkan
av en gradient, sa f6~b~ir .ej diffusionskoeffi-
cienten konstant.. den 5~ar med a k ; : l , q : ' f~kt;k,yot,.
Fuktgradienten blir ej linear so±n;vi4eH~~ns~~pt
,..diffusionskoefficient, utan en parabolisk~ad.~e)}t:,i·
Diffusion somsker under icke steady stat~.,kan,
enligt Kollman (1968) beskrivas inat~mat~s.id·~~d
Fiek's andra lag am diffusion:
o(36)
o
dar u' ar den fuktkvot SO:Q1 omger jamvikts-
fuktkvoten Ug uppmatt imitten av torkskiktet i
riktningen S av torkskiktet [alltsa pa avstandet (S/2
- x) fran skiktets yta] , tar torktiden oeh h2 ar
fuktkonduktiviteten irnaterialet.
Om vi forutsatter en jamn distribution av fukt-
kvoten, ub, mom skiktet kan ekvationen (36) Iosas
enligt:
4 [ " ' ( 7 f t.• ( 7 r X ) . . . .
u'=-u e 'Sln - +nbS
1 -f;tt . ( 3 m ) ]-e ·sm -- + ...3 S
(37)
Tuttle Oeh Franklin (1925) visade att ekv (37)
rnotsvarade experimentella resultat vid torkning
av gran.
Kollman (1936) utvecklar ekv (37) oeh soker
medel Ee, um ' vid slutet av torkproeessen
(38)
dar Um a r verklig medelfuktkvot (EC)
»s ar jamviktsfuktkvot (EMC) vid omgiv-
ande RH oeh temperatur
um I a x medelfuktkvot (BC) vid tiden t
genom integrering av ekv (36) till
granserna fran x = 0 till x = 8/ 2 oeh
dividering av resultatet med S/2. Om
torkningen sker langsamt med liten
fuktgradient, s a blir Um '= »s = Ue
[
( h 7 C J 2 ( h ' a J 28 -9SI 1 -97 ·1
u =2ub e· +-e +m n : 9
(39)
Om vi aeeepterar att expansionen av ekv (39)
konvergerar sa snabbt att det artillatet att anse att
den forst a tennen (med en sakerhetsfaktor pa 20%
for tiden) kan forenklas till
(40)
oeh infer
(41)
s a f a r vi som approximation av ekv (39)
(42)
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 60/90
60
Fran denna ekvation kan vi nu harleda den enkla
formeln for tiden t:
dar t ar tiden itimmar for torkning fran u e tillub
a. a x det volymetriska svallningstalet i %
ub li T fuktkvoten vid slutet av torkningspro-
cesseni %
Ue ar fuktkvoten vid borjan av processen i%.
Symbolen h iekv (36) tom (42) a r skild fran
symbolen h iekv (23). " ...
15 OMVARDERING AV RH-VARDEN
15.1 Rapporter fran lIe
Det finns tendenser bland konservatorer att
omvardera de strikta krav pa RH for organisktmaterial SOm varit forharskande de senaste 30
aren. Ett flertal rapporter fnln senare ars
konferenser sam h:illits av The International
Institute for Conservation of Historic and Artistic
Works (lIC, London) ger belagg for detta Ett
exempel ar Michalski (1993) som har avhandlats
tidigare. Ett annat exernpel ar Erhardt och
Mechlenburg (1994) som undersokt sa'{al risken
for biologiska skador som risken for mekaniska
skador pa tra, De har utfort dragprov pa fum,
och rapporterar att fUTUblir starkare nar RH
sanks. Vid mycket lag RH (5%) blir fum svagare
och brister lattare an vid RH 48%. Over 81% RH
blir furu aterigen svagare. Ju hogre RH desto
hogrestraekgrans har fUTU, se bild 49. Nar
.kurvoma for olika RH avviker (bojer) at hager i
bilden ar pafrestningen pa testbitama av furu sa
hoga ~tt flytgransen har natts, Forlangningen at sa
lAngt gangen att den blir mer eller mindre
bestaende,
Erhardt oeh Mechlenburg (1994) visar att
obelastad furu taJ.en variation pa RH av ±10% vid
nivan 48% RH. De rapporterar vidare att ek (red
oak) trots att det t8.1betydligt hogre rnekanisk
belastning a n furu tiU ungefarligen samma varia-
tioner i RH sam fUTU, darfor att ek har hogre
formforandring vid fuktforandring a n furu. Gran
H l l flera ganger storre variation iRH a n furu och
ek, darfor att gran paverkas mindre av RH och
har ett storre elastiskt omrade.
-~Kraft (M Pal
LangdfOrandring %
Bild 49. Forrnforandring ifum vid varierande
RH' och varierande belastning Efter
Erhardt och Mecklenburg (1994).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 61/90
Erhardt' och Mechlenburg har liven undersokt
sammansatta foremal, exempelvis mobler. De
redovisar att organiskt lim (kaninskinnlim) klarar
variationer pa ±15% RH vid nivan 50% RH , men
endast ±8% RH vid nivan 35% RH. Fuktpaverkan
p a lim a x ganska obetydlig vid RH mellan 40%oeh 60%. Berakningar av Erhardt och Mechlen-
burg indikerar att ett 13, a r gammalt blyvit farg-skikt bor tala variationer pa ±30% RH vid nivan
50% : R H .
o
En sammanstallning av Erhardt oeh Meehlenburg
slutsatser visas i bild 50. Det ar tydligt att
forfattarnas resultat leder till dels vidare RH-
omraden, de1s lagre Rlf-nivaer.
0'
Ashley-Smith et al (1994) foreslar att de allmant
aecepterade stranga kraven p a Rfl-niva och RH~
variation mildras. Deras skal, som ansvariga> .- I - •
chefskonservatorer vid V&A iLondon, iiI att
noggranna undersokningar av .foremal i
vandringsutstallningar resulterar iforvanansvart
fa skaderapporter. J samma rapport finns .WARP-'. ,., .,;". -.' .: ',,';:, t, . ','_.:' <.::"; ,'j"'~" C:':"~'l:'~'~",~.,~'
experimentetredovisat. ". '" " "
Valrnedveten om' att-traendast-arett av-manga
organiska material somaterfinnssorri bearbetadeferemal, ofta sammansatta, imuseer och musei-
magasin, synes det vara angelaget ati ftirdjupa
litteraturstudien och se am motsvarande erfaren-
heter firms fran forvaring av textil, lader osv. ,
o 15.2 WARP-experimentet
o
WARP star for "The Wooden Artifact Rheology
Project". Syftet ar att mata ,sma dimensions-
forandringar i en trapanel for att se am de
korrelerar med forandringar iRH. AV speciellt
intresse ar att undersdka om dimensionsfor-
andringar sker nar RH varierar under kort tid. Pa
rang sikt-soker projektet finna de dynamiska
relationerna mellan RH , fuktk:vot oeh dimen-
sionsforandringar itra,
De fOtsta resultaten, se bild 51, indikerar att
dagliga variationer i RH ej paverkar foremalet,
Efter den 27 nov 1993 faller RH kraftigt ea 15%men trapanelen ger inga respons. Projektet
fortsatter, bl a avser V&Aundersoka reproducer-
barheten genom att anvanda tva matuppsattningar,
och vidare, avser de borja mata fuktkvot for
jamforelse med RH och dimensionsforandring.
Sall skadorL.,__~_~
Skador pabyggnaden
Skador pametaller
Skador pacsllulosa
Skador pa
protein
Utst~lInlngar 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1
Magssin 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 , 1 1 1 , ~ '
o 20 40 60 BO 100
Allml!.nna
semllngar
Mineraler
Special
samlil1garGrAtandeglas
Hydratar
saker , Undvlk':' 'R iskfylld
S!lkra zonar fOr RH %
RH '1 b
: ~ , " " ..:sua:'.sO;'<SIikia'och mindre sakraRl-l-omraden for
i/"':"'fuuseer'oeh: museimagasin. Erter
Erhardt och Mecklenburg (1994).
E:xpansloni kontraktlon rnm RH % temp DC
0,1 100
0,08 80
a
0.06 60
0,04 40
~,D~ 20." c
o 1---+---+----1----+---+----1 0
1B/Okt 2B/Okt 7/Nov 17/Nov 27/Nov 7/Dec 17/Dec
BUd 51. Samband mellan formforandring och
andring iRH.
Kurva a visar expansion oeh kontraktion
imm iena anden pa trapanelen vid
varierande RH. Kurva b visar sammaforballanden men mitt pa trapanelen.
Kurva e visar temperaturen ipanelen
oeh kurva d visar hur RH varierade
under forsoket. Enligt Ashley-Smith et
al (1994).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 62/90
62
16 FALTMATNINGAR AV RH
Forfattaren har avlast matinstrument utplaceradei
museer och museimontrar, De varden p a RH sam
avlasts korresponderar daligt med vad de "offi-
ciella institutionerna" rekommenderar:
16.1 Rapport fran besok p a Jeu dePaume,Paris, 860224
Det hadevarit osedvanligt kallt ute hela
!otegatmde, veckan.. Relativt, r,iklig,nederb6rd;,Natttemperaturer nermot ,-H) D C , dagstempera-turer -3 D C tilll ~4D C . ,' , , . " "
; ."; _" ; ~:
Pa mandagseftermiddagen vid I S-tiden var detsom vanligt manga besilkare, varmedmenas 30-
40 personer per sal,
Termohygrograferna av market Jules Richard &
, Pekly visade genomgtiende 18D-19DC och 25%relativ fuktighet. Enligt PSA i London skall
oljemalning j6rvaras och visas i 20DC 55%±5%
relativ fuktighet.
Slutsats
Fiirutsatt att termohygrograferna visade nagor-lunda rtut dr klimatet i Jeu de Paume oldmpligt
for visning och forvaring av OPD.
Ian Holmberg
16.2 Rapport fran besdk vid Museum ofMankind, London, 841104
Utstdllningen Thunderbird and Lighting behand-
lade nordamerikanska indianer.
Utstallningen exponerades bl a i 16 montrar.Samtliga montrar var utrustade med hygrometer
typ Fischer som var placerade 0,5-1,2 m tiver
golv.
Lokalen var befuktad genom aggregat typ
Defensor 4000 V med rumshygrostat placerad(av omstdndigheter) imonter J . Hygrostaten varinstdlld pa 55% RH.
Tva termohygrografer var uppstallda; den ena imonter.lti.
Besoksdagen redovisade termohygragrafema
7O°F 50% RH resp72°F 500/0RH.
Sistndmnda termohygrograj var placerad i denmonter dar hygrometern visade 69% RH.
Det finns anledning att forutsiitta den relativa
fuktigheten (RH) som ensartad i montrarna.
Foljande avldsningar gjordes:
Monter nr RH%
1 442 463 474 62
5 60
6 54
7 63
8 589 6 7
10 59
11 59
12 5 7
13 64
14 6515 7216 69
Anm.
rumshygrostat
50% p a hygrograjen
Slutsats
Fuktmiitning dr svart.
Jan Holmberg
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 63/90
= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = ~ E i = = = = = = =
16.3 Rapport fran besdk pa Hotel Sale,
Picassornuseet, Paris, 860226
Fortfarande kallt ute, ca _5°C under dagen.
Museet ar eft gammalt vackert slott med
stenmurar och enkla Finster. Byggnaden viirms
ocli ventileras med varmluftsystem: Okiint omluftkylning dr installerad. Belysningen iir
indirekt med moderna s m a ljusror monierade i
vanliga socklar.
Besokarantalet til' mycket stott, varje dag, med
30-40 personer per rum kontinuerligt. De enkla
fimstren hal' kompletterats med Lsolerglas p ai n s idan .
o Ett flertal termohygraografer, fabrikat .Char-
milles, ar uppstdllda i golvnivd. Foljande
i ak tt ag els er g jo rd e s:
oRum 4l iv r e v a ni ng
Rum 6
l iv r e v a ni ng
Rum 7l ivrevaning
Rum 8
b v re v .a n in g
Rum 9bo t t envan ing
Rum 1 0bo t t en v t i n i ng
Rum 13kil l Ian 'Ctning
Rum 1 6kli l larvanin"g
Rum 20
okli l larvaning
o
Slutsats
22"C 30% RH(p e nd lin g u pp till 23 D C ,
32%RH )
22"C 38% RH(n o rm a ls u nd e r v e ck an20 D C , 40% RH)
16"C 45% RH 2 s to ra f imst er ;m ed k on de ns pa
. y t terglc iset
25"C
i80C 28% RH D etta ru m ligge rd ir ek tu nd er r wn 7 .
18"C 21% RH 3 s tora fiinster, e j(n o rm a ls u n de r v e ck an kondens18D C , p en dlin ga r n el'a u 15D C m ed 30% RH
18"C 20% R# M y c ke t s ta b ilav d r de n . h e la veckan
200C 20% RH M y c k et s ta b il av dr de n h ela v ec ka n
20"C 30% RH
(normal t under veckan19D C med p e n d li n ga r
ner t i l l l JOC)
a m PSA i London liksom kdnda ICOM-gT'upper
hal' rdtt att 20 D C ± I D C , 55%±5% iirideala vdrden
fo r o lje ma ln in g iir det nya Picassomuseet inte bra
ur klimat- och bevarandesynpunki.
Jan Holmberg
16.4 Rapport fran besok pi! Louvren,
Paris, 860222
Det hade varit kallt ute i flera dagar med natt-
temperaturer ner till -iOcC ocb med dagstempe-
raturer kring -4"C. 1 salen dar Leonardo da
Vinci visades [anns 2 st OASIS luftfuktare samt 3st Jules Richard & Pekly termoliygrografer.
Vid 15-tiden visade skrivarna kraftig a
[oriindringar av temperatur och fukt. Mellen kl
12 oc l i 14 hade relativa fuktigheten sjunkit med
20%, frl1n 45% till 25%. Detta berodde pa att
vdrmeanliiggningen; sam dr ett varmluftsystem;
pliitsligt hade borjat blasa in luft med forhojd
temperatur. Under de tidigare dagarna i v ec ka ri
hade rumstemperaturen varit nere pa j 5 ° C -1 6 D C ,
vilket fir en bra temperatur for besokarna som
har vinterytterklddema pa. Vaktpersonalen var
dock klddd i normal kontorskliidsel. Sannoliktberodde den kraftiga temperaturstegringen med
difoljande snabba forandring av relativa luft-
fuktigheten pa ett fiirsok: att tillfredsstiilla
vaktpersonalens krav p a komfort. Vliktarna - de
fiesta val' dame]' i tunn blus, kofta och nylon-
strumpor ~ val' oftast stillasittande.
Den ftirsta termohygragrafen val' placerad vid
malningen Le Titien, co. 1 m.over golv. Denandra bredvid Mona-Lisa-montern och p o . sammahojd. Den senate gick 4 timmar .fel men
registreringen avhastigt siinkt relativ fuktighet
var tydlig. Den tredje termohygrografen var
placerad inne i den skiinas manter och pa golvet.
Inne i montem val' amplituden ungefiir 1timmeforsenad och. damped till 10% foriindring av
relativa fuktigheten: Yaktpersonalen sade att
montern, som skyddar Mona-Lisa, inte varvare
sig aktivt eller passivt klimatiserad. Pafraga am
silikagel anviinds svarare persona l en . nej. Likval
lag det kristaller av nago t slag i skarven mellon
triikonstruktian ocl i glas. '
Slutsats
Mona-Lisa misshandlas!
Jan Holmberg
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 64/90
64
16.5 Rapport fran besok vid Museo
Thyssen-Bornemlsza, Madrid,
930226
Hela ftsregdende veckan hade varit kylig mednattemperaturer kring ~3"Coch dagtemperaturer
kring +1 0 "c .
1 museets oppna del [anns minst 7 termo-
hygrografer uppstitllda. Avlasningarna giillde en
6-timmars period:
Termohygragraf nr Temp., "C RH,%
1 20 56-58
2 20 51
3 20-21 55-58
4 19-21, 55~59
5 20 55
6 20 53-557 20 53
Kurvorna var stabila. Det var kondens i ftJhstten'mot entrefasaden (solen sken da p a Castellana.fasaden), 15-30 personer per rum kontinuerligt.
Designtemperatur ii r vtht8:r'+2Q..C 'oqhs,ommqr+24"C, RH 55%:t3%. "":' ' '.,' ','
Slutsats,; ..
', .. ,
Denna tekniskt avancerade klimatanlaggnin'g
jungerar.
Jan Holmberg
16.6 Besdk vid Palacio Episcopal,
Malaga, 950112
1 tre avdelning ar visades huvudsakligen teek-
ningar och grafik av Picasso. Pablo Picasso-Ruizfoddes iMalaga, samlingen tillhor hans hustru
Christine. Palatset dr en 1700-talsbyggndd somdr helt restaurerad och moderniserad med luft-konditionering, Fem termohygrografer fabrikat
Lambrecht typ 252011-0100 avlastes, tvddygns-
medeivardena var:
Ute
Sall
SallSal 2Sal3
15-20"C
22"C
22"C21"C
19"C
25-35%RH
45-50%RH
40% RH stabil
38-40%RH
35%RH
Slutsats
Byggnaden och bestikama klarar at! Mlla RH pa40% p a vintern, befuktningsanlaggningen var ej idrift.
Jan Holmberg
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 65/90
16.7 RIK magasininventering
Statens Kulturrad gay 1993 Riksantikvarie-
ambetets tekniska institution, RIK., iuppdrag att
niirmare undersoka hur svenska museimagasin
fungerar vad avser deras formaga att skydda ochbevara vart kulturarv. Bakgrundenvardels
riksdagens revisorers kritiska rapport, RR
1993/94:3 , dels slutsatser iMuseiutredningen.,
SOU 1994:51. RIK har, som redan namnts,
genomfort en teknisk inventering sam foreligger i
rapport. Holmberg och Johansson (1995)
redo vis ar att av 316 inventerade museimagasin
hade endast 12% nagon form av redovisad
klimatmatning, Svenska museitjansteman vet alltsa
ej under vilka klimatbetingelser som de foremal
sam lagras iIandets museimagasin bevaras, I
samband med den tekniska inventeringen mattes
RH i magasinen momentant, och Holmberg och
Johansson (1995) redovisar resultat av dessa
matningar enligt bUd 52.
o
o
o
o
, .·~t
MATR~AMN: ALLA MATER IAL
MATRNAMN: TEXTIL
MATRNAMN: Ml'JSLER
MATRNAMN: TAA POLYKROMT
MATRNAMN: JARN
MATRNAMN: JARN ARKEOLOG1SKT
MATRNAM~: SAMMANSATT ETNOLOG1SKT
MATRNAMN, Bl'JCKER/PAPPER
Bild 52. Avlasta Rfl-varden vid matningar i
svenska rnuseimagasin. Efter Holmberg
och Johansson (1995).
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 66/90
66
17 SLUTSATSER
Denna litteraturstudie visar att det inte a r belagt i
litteraturen att 50%±5% RH a r battre a n 55%±5%
RH, eller RH 40-60%, nar det galler att visa,
varda och bevara sammansatta organiska musei-foremal, Det finns-rapporter som namnerett
vidare Rlf-omrade sam acceptabel t ,
Studien visar att osakerheten am lampligaste RH-
varden f o r olika material a r star.
Flera rapporter cnoterar+bristen inorn musei-
omni.det pa ¥linskaperoVis~I;l1harde,n· m,~llan
EMC, EC och RH o6P."forlnforandring ,hos' ,
sammansatta organiska museifbremal-iFor-"
andringstakt (rate of change) for RH synes ej vara
behandlat ilitteratur am museiklimat.Eftersom
saviil forrDforandring somEC i r r a a r beroendeav
hfuidbls~fo(l~pp.·i :~~ss~'·och"orsa1&t'~&·f1irg~.:
,: skikt och lim forlriratviclhMtning tillurrderiaget
synes ju~t fatandring'st~t~'rif(}faw'tel~tivf:EMC' .'·~ara·intressant att~iudeta.' :.' > \ ~ , , : :'~ ; ; :. ,/' " ' ; . \ ~ : ' : . ' . . . : ~ : .
,.. Vidare visar studitim;:.aft"JolCa.la,foihallanden
.,pav~rkar' uPpfat~n!£~ij:tR~·"l,~~g~~~~,:Y~4~n::?~
'} RH fOr.att visa, vru:f:1a;:,:,~~ftbex~rall~~eifQr~malTendensen arlagte:'R,fI~rtiv~~ri ~:1<:all~"kltmat,
, exempelvis Kanada och hagre RH~n'Naer i
"varma'' klimat som England ..
Matinstrument for RH har, som de anvands
normalt iSvenska museer, en noggrannhet pa 5 -
10% RH Matosakerheten ar narmare 10% RH an
5% RH. Totala matfelen ligger menan 10 och20%. Vanligen gors inga matningar alls. I enstaka
fall, exempelvis Folkens Museum, iiI instrument-
noggrannheten oeh matosakerheten jamforbar
med god internationella standard.
Sverige saknar for narvarande en Riksmatplats far
fuktmatning, Vi har ingen normal ilandet.
Slutligen visar Iitteraturstudien att traditionellt
rekommenderade Rbl-nivaer pa 50% eller 55%
kan skada byggnader ikalla klimat, scm exem-
pelvis Sveriges.
Sorn illustration till slutsatsen tjanar tabell 14.
Den redovisades ieel Newsletter no 14 i
september 1994. Tabellen speglar en uppmjukad
attityd till de "stranga" RH nivaer oeh RH
variationer som lange varit forharskande.
Tabell ·1 4 Fcljdverkningar av "felaktig" RH imuseer oeh museimagaain, Efter CCI Newsletter no 14. September 1994.
Styva oeh skoraorganiska materiall
Flexibla organiskamaterial, kemiskt-,
Flexibla organiska Oorganiska material+material, kemiskt f
Luftfuktighet
over 75%RHMogel, lim, en del :farger.oeb tra mjuknar. Vav kankrympa .
Over eller under .en kritisk RH
Over 0% lUI
Variationer kringett "medel" RH.(utan mekaniskpaverkan)
. Risken for spriekbildning iir:
vid RH±5%; P,V, A, Wobefintligvid RH±10%; P obetydlig,W, A obefintlig eller knappt
markbarvid RH±20%: P liten, W, A
ob ef in tl ig e lle r my cke t li te nvid RH±40%: P allvarlig;'
W, A liteniallvarlig
Mogel. glut och parmar Mogel, glut oeh
mjuknar. Textil kan krympa parmar rnjuknar
Mogel. Snabbkorro-
sion p a grundmetaller
Korrosion
Destruktion och blekning(gulnar), Om foremdletsllvstidar ell 50 A e ~ 50%· r o o a r --7 30%, 200-400 a r~ 10%
Om skora synliga fargskikt,som P
Om tillbakahallen av ram
Variaticner p a RH
over kritiska granserbryter med kontamine-fade keramer, seen ocn
metallpatinaetc, som W
Om skora synligafargakikt, som P,Om tlllbakahallenav ram etc, sorn W
1) T ex tra (W), OPD tempera oeh polykrommalning (P), fernissa (V), akrylmAlning (A),2) T ex syrafritt papper och textil, pergament, stabila svart-vita foton3) T ex icke syrafritt papper, acetatfilm, fargfoton4) T ex metaller, mineraler, keramik, glas,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 67/90
67
o
o
o
o
REFERENSER
Andersson, T.: Kultur- Miljo- Vard. Riksantikvarieambetet no 4; Stockholm1994.
Ashley-Smith, 1. et al: Let's be honest - realistic environmental parameters forloaned objects. Preprint IIC Congress, pp 28-31. Ottawa, 1994.
ASHRAE: Handbook 1978. Applications, chapter 3. The Americal Society ofHeating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers, Inc, New York,1978.
ASHRAE:Handbook 1985. Fundamentals. The America! Society fo Heating,
Refrigerating and Air Conditioning Engineers, Inc, Atlanta, 1985.
ASHRi1E: Standards 41.6. The American Society of Heating, Refrigerating andAir Conditioning Engineers, Inc, Atlanta, 1992.
ASliRAE: Handbook 1993. Fundamentals, chapJ3. The Americal Society of
Heating, Refrigerating and Air Conditioning Engineers.Tnc, Atlanta" 1993.
Barrette, B .. : Climatecontrol: The Egyptian galleries at the MetropolitanMuseum of Art. 7th Triennial Meeting. tCOM C0I111Ilitteefor Conservation.
Copenhagen, p 84, 1984.
Beck, W., Koller, M. ; Problems of heating within historic buildings ofAustria. Conservation within Historic Buildings, lIC. Congress, Vienna, pp
22-29, 1980.
Briggs, l.R.: Environmental control for old buildings: Two case studies.Conservation within Historic Buildings, IIC Congress, Vienna, pp 9-14,1980;
Brown, J.B.: Hygrometric measurement in museums: calibration, accuracy,·and the specification of relative humidity. Preprint lIC Congress, pp 39-43.
Ottawa, 1994.
Brundrett: Criterie for moisture control, chapt 13. Butterworth, London,
1990.
Buck) R.D.: A specification for museum air-conditioning. Museum News,Technical Supplement, Part 1 , No.6, pp 53-57, 1964.
Carp, c.. Calculating atmospheric humidity. SIC, Vol. 28, pp. 24-28, 1983.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 68/90
68
CCI: Relative humidity: Its importance. Measurement and control in museumsby Macleod KJ. Canadian Conservation Institute, Ottawa, 1978.
CCI: Recommended environmental monitors for museums, archives and artgalleries. By Lafontaine R. Canadian Conservation Institute, Ottawa, 1980.
CCI: The case of wooden objects. Barclay R., Eames R., Todd A. Canadian
Conservation Institute, Ottawa, 1982.
Covington, S.A.: The effect of drying and subsequent rewetting on the strengthproperties of wood. J. Inst. Wood Sci., no 15, pp 51-54, 1965.
Eames" R.M.: The historic house in climatic extremes: Problems andproposals. Conservation within Historic.Buildings, IIC Congress, Vienna, pp
32-33, 1980.
EN-45000: Europastandard fran CEN/CENELEC . Provningslaboratorier,allmanna krav p a verksamheten, 1989. . .
Erhardt, D., Mechlenburg, M.: Relative Humidity Re-examined.' Preprint IICCongress, pp 32-37, Ottawa, 1994.
Esping, B.: Handbok i virkestorkning. Svenska Traforskningsinstitutet, SerleAnr 443 (TT:74), 1977. '
. ~ . ~
F eilden, B.M.: Architectural factors affecting the internal environment of
historic buildings. Conservation within Historic Buildings, IIC Congress,Vienna, pp 1-8, 1980..
FFV Miitteknik AB: Termohygrograf MT M3549-105011. Tillsynsforeskrift,Forsvarets materielverk, teknisk order MT 865-41. Stockholm, 1977.
Forest Products Research Laboratory: The movement of timbers. Leaflet no47~HJv1S0, UK, 1967.
Frost, M.: Planning for preventive conservation. The. Manual of MuseumPlanning. Ed. Lord G.D. and Lord B. HMSO, London, 1991.
Gaskova, A.K.: Service moisture content of wood. Derev, Prom., 16 no 7(Ryssland), 1967.
Getty Conservation Institute: Preventive conservation course material. Marinade Rey, California, 1992.
Gibson, E.J.: Creep of wood: Role of water and effect of a changing moisturecontent. Nature, 206, no 4980, p 213-215, 1965.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 69/90
69
o
o
o
o
Haiad, 1.C . et al: Museum environmental requirements: A literature survey.ASHRAE Trans, vol 96, part 2, pp 112-121, 1992.
Hilbert, G.S.: Klimatisierung von Museen. HLH 24, Dr 8. Berlin, 1973.
Holmberg, J.: Condensation in buildings, Proceedings of conference at theUniversity of York. Edited by Croome D. and Sherratt A.F.C. AppliedScience Publ., London, 1972.
Holmberg, 1.: Climate control in old museum buildings, XIV Conference ofrCOM Buenos Aires. K-Konsult, Stockholm, 1986..
Holmberg, 1.: Skaraborgs lansmuseum. Opublicerad rapport till Skaraborgslandsting. Mariestad, 1994.
Holmberg, J.: Murberget, Opublicerad rapport till Vasternorrlands lans
landsting, Sundsvall, 1994.<d .
. Holmberg, J. et a l: Museiteknik. Handbok IS, K-Konsult, Stockholm, 1987.
. ' .'Holmberg, I., Johansson, L-U.: Tekniska mag~siIJ.sinventeringen." ;RIK,
Stockholm, 1995. '
Holmberg, J., Keikkala, o M . : Inventering av klimat imuseer och bibliotek.
Theorells, Solna, 1982.
Huovinen et al:Vard och forvaring av museifore~ru. Ficlands museiforbundskonservatorsutskott. Joensuu, 1982.
I C OM : Museum - vol 13. Conseil International des Musees. Paris, 1960.
I IC: Control of the museum environment. The International Institute for
Conservation of Historic and Artistic Works, London, 1967.
ISO 467711: Atmospheres for conditioning and testing. Determination ofrelative 'humidity, part 1 . Aspirated psychrometers method. 1985.
Ito, N .: Conservation within historic buildings in Japan. Conservation within
Historic Buildings, TICCongress, Vienna, pp 34-36, 1980.
Jacobsson, F.: Effektbehovet vid elektrisk uppvarmning avkyrkor. Kungl
Vattenfallsstyrelsen, .Stockholm, 1926.
Janson, B.: Klimat I bibliotek. KTH, TRITA -LIB Dr 1075.Stockholm, 1977.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 70/90
70 .
John, P.T.: Investigation of the relation between moisture content, relativehumidity and temperature. Indian FOL, 90, no 4, p 203-209, 1964.
Johnson, E.v . , Horgan, J.C.: Museum collection storage. Technical handbooksfor museums and monuments 2. UNESCO, Paris, 1983.
Jiitte, B.: Passieve Conservering. Central Laboratorium voor Onderzoek vanWoorwerpen van Kunst en Wetenshap. Amsterdam, 1988.
Kadijsky, C.: Climate control within historic buildlings: Some technologicalaspects. Conservation within Historic Buildings, TIC Congress, Vienna, pp
30-31, 1980.
Karlebo: Karlebo .handbok.
Kelsey, K.E.: Project TP8. Sorption phenomena in wood and other cellulosicmaterial. Expt: TP8-3 Dimensional changes. Division of Forest Products,C.S.I.R.O., Melbourne, 1963.
Kieth, C.T.: Some effects of repeated drying and wetting on wood properties.P.P.L. Tech. note For. Prod. Lab. Can., no 23, 1960 ..
Kollmann, F.: Technologie des Holzes und der Holzwerkstoffe. Springer,. Berlin, 1951. ..
Krischer, 0.: Die Wissenschaftlilchen Grundlagen der Trocknungstechnik.Springer, Berlin, 1963.
Krpan, 1.: Relationship between ° shrinkage and moisture content of wood.Glasn-sumske Pokuse, no 14, pp 127-132, 1960.
Krysik, F., Sobczaz; K.: Moisture content of wood in cnetrally heated rooms.Sylwan, 104, no 9, pp 29-44. Polen, 1960.
Lindberg, H.: Forebyggande konservering. Kurskompendium. Institution forKonservering, Riksantikvarieambetet. Stockholm, 1993.
Marsh, D.: Sorne, practical problems in running a humidification system in
Huntly House, Edingburgh. 8th Triennial Meeting, reOM Committee for
Conservation, Sydney, pp 885-887, 1987.
Matthai, R.A.: Protection of cultural properties during emergencies. EnergyManagement for Museums and Historical Societies. Ed. R A Matthai, pp 63-
71. Energy Information Clearinghouse, New York, 1982.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 71/90
71
o
o
o
o
Michalski, S.: Relative humidity: a discussion of correct/incorrect values. In:
reOMCommittee for Conservation 10th Triennial Meeting, Washington, pp
624-629, 1993.
Moncrieff, A.J.: Review of recent literature on wood 1960-1968. Studies in
Conservation, 13, pp 186-212. London, 1968.
Morris, A.: Measurement and calibration for quality assurance. Prentice-Hall,London, 1991.
Museums & Galleries Commission: Handbook no 1. London, 1994.
Newton, R.G.: A study of conditions in five ventilated double windows in
.cathedrals. Conservation within Historic Buildings, lIC Congress, Vienna, .
.pp 89-92, 1980.
N T ELEC: Nordtest method, NT ELEC 020, Psychrometers for test chambers:'Calibration. Nordtest, Esbo (Finland), 1992.
Padfield; T. etal: The wall paintings of Gundsomagle church, Denmark.PreprintsHC Congress, Ottawa, 1994. .
i. :./,. ',-, .
Panshin, A.J., de Zeeuw, C.: Textbook of wood technology. McGraw-Hill,New York, 1964.
Perkitny, T': Uber Wechselbeziehungen zwischen Sorption, Desorption undRheologie von Holz. Holz als Roh- und Werkstoff, 23, no 5, pp 173-182,1965.
..... : : ....
. . . . .
Peterson, F.: Psyehrometri och luftbehandling. Komp. II:2. Inst forUppvarmnings- oeh ventilationsteknik, KTH, Stockholm, 1984.
Plenderleith, H.J., Ph ilippat, P .: Climatology and conservation in museums.Museum, no 4, pp 201-289, Paris, 1960:
Pragnell, R.F.: The relationship between humidity calibration standards and
standards for environmental testing. Environmental Engineering, UK, Sept
1988.
Pragnell, R.F.: The modern condensation dewpoint hygrometer. Measurement
and Control, vol 22, 1989.',.
Pragnell, R.F.: Recording humidity: no need to lose your hair. Environmental
Engineering, UK, Sept 1990. ,.,
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 72/90
72
Pragnell, R.F.: Electronic Environmental Monitoring in Museums. Ed. ChildR., Archetype Publications, London, 1993.
Rodenborg, G.: Opublicerad rapport fran Theorells, Stockholm, ,1995.
Rogers, G.: The ideal of the ideal environment. Journal of the TIC-CanadianGroup, Vol 2, No 1, pp 34-39, 1976.
Schniewind, A.P.: Uber den Einfluss von Fenchtigkeitsanderungen auf dasKriechen von Buchenholz quer zur Faser unter Berucksichtigung vonTemperatur und Temp eraturanderung en. Holz als Roh- und Werkstoff,' 24.no 3, pp 87-98, 1966.
Sekino, M., Toishi, K.: Le musee des beaux-arts de l'expc'Xl, Osaka.
Techniques de conservation. Museum'XXIV.pp
67-88,1972.(
SS 020122: Provningsbetingelser - Bestamning av relativ fuktighet hasprovningsatmosfar, Svensk standard.
Stanisforth, S.: Temperature and relative humidity measurement and control innational trust houses. 8th Triennial Meeting. ICOM Committee forConservation, Sydney, pp 915-926, 1987.
SP: Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, Boras,
·SWEDAC: Styrelsen for' Aekreditering oeh Teknisk Kontroll, Bonis.
Takemura, T.: Plastic properties of wood in relation to the non equilibriumstates of moisture content. J. Jap. Wood Res. Soc., 13, no 3, pp 77-81,1967.
Taras, M.A.: Moisture content variation of finished and partly finished woodhomes in the Southeast. For. Prod. J., 17, no 8, pp 60-63, 1967.
Theorells: Exempel p a klimat i museer och bibliotek. Manskligt rum IV. 1982.
Thomassen, - T.: Torkskotarens lilla hartdbok. Teknologisk Institut, Tostrup(Danmark), 1983. .
Thomson, G.: The museum environment. 2nd ed. Butterworths, London, 1986.
Toish i, K., Kenjo, T.: Some aspects of the conservation of works of art inbuildings of new concrete. SIC, Vol 20, pp 118-122, 1975.
Tuttle, F., Franklin, J.: Inst. Bd 200, 1925.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 73/90
73
.;
UNESCO: Climatology and conservation inmuseums. Museum, vol 13, no 4,Paris, 1960.
Urena, A.E.: The air conditioning and security system of El Grego's "Burialof the Count of Orgaz' in the Church of Santo Toledo. 5th Triennial
Meeting, ICOM Committee for Conservation, Zagreb, p 78, 1978.
Vesanto, A.: Problems with the humidification system at the Handicraft
Museum of Finland. 8th Triennial Meeting, ICOM Committee for. Conservation. Sydney, pp 927-929, 1987.
oVD I : Meteorologische Messungen fur Fragen der Luftreinhaltung.Luftfenchte; vnr 3786 blatt 4. Dusseldorf, 1985.
Vorreiter, L.: Spezifisches Gewicht, Feuchtigkeitsgehalt und Massanderungen
inHolz. Halz, 26i, 89, no 74, pp 1127-1133, 1963.
o Vorreiter, L.: Massanderungen der HOlzer bei verschiedener Feuchte undTemperatur. Holztechnik, 44, no 5, pp 233-241, 1964.
Yokota, T., Goto, K.: The rate of moisture sorption and desorption ofwood.
Bull. For. Exp. Sta. Megura, no 159, pp 45-70. Tokyo, 1963.
o
o
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 74/90
74
LITTERA TUR OM FUKTMATARE OCH FUKTMA TNING
Abbott, NJ.: 'Note on the construction of fibre hygrometers'. Text Res. J, 24, 59-64,
1954
Anderson, J .H . and Parks, G.A . : 'The electrical conductivity of silica gel III thepresence of adsorbed water'. J Phys Chern, 72(10), 3662-3668, 1968
Bell, s.: 'Humidity standards at the NPL-transfer standards for relative humidity',
Environmental Engineering, December (1991) 6-9.
Belt, P .: 'Development of polymeric humidity sensors', pp. 65..,71in Humidity Sensors
and their Calibration (ed, W.H. McGivern). NPL, September 1986
Bennewitz, PoP . :"The Brady array: a new bulk effect humidity sensor' . Measurements
and Data, 104-107, JanlFeb 1972
Bimson, M, and Organ, R.M: 'The safe storage of unstable glass', Museum News 46
(1968) 38-47.
;
Blakemore, C . .and Baker, W : 'Piezo electric moisture analysis', pp. 54-71 in Humidity
. Sensors and theip'·Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September J9J~p, .
Blakemore, C . and Baker, W : 'Piezo electric moisture analysis', pp. 54-64 in Humidity
Sensors and their Calibration (ed. W.H. M<;:Givern).NPL, Teddington, 1986
Brown, JP.: 'What can psychrometric data tell us?' in Electronic Environmental
Monitoring in Museums, ed. R.E. Child, Archetype Books, Denbigh (1993) 56.
BS 5781: 1992, Measurement and Calibration Procedures, British Standards Institution,
Milton Keynes (1992).
BS 5248:1990, Specification for Aspirated Hygrometer, British Standards Institution,
Milton Keynes (1990, amended 15 January 1993).
BS 4833: 1986. 'Hygrometric tables for use in the testing and operation of environ-mental enclosures'. British Standards Institution, London, 1986
BS 2482: 1992, Specification for Whirling Hygrometer, British Standards Institution,
Milton Keynes (1992).
Buck, A.L.: 'Recent developments in low frost point hygrometry', pp. 72-94 in
Humidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September
1986
Carr-Brion, K .: Moisture Sensors In Process Control. Elsevier Applied SciencePublishers, London, 1986
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 75/90
75
o
o
o
o
Chapman, G.D.: 'Propagation of variance in dew point and psychrometer humidity
gauges', Metrologia 29 (1992) 379-387.
Cr ome r , CsL : 'Instrumentation for monitoring buildings in hot humid climates, 59-65 ..
Field data acquisition for building and equipment energy use monitoring'. NatL Bur.
Standards Report PB 86-19957, 1986
'Daily synoptic weather charts' in Weather Vols 38-48 (1983-93).
Dav y , F.K.: 'Hair humidity elements' in Humidity & Moisture, Vol. 1, ed. A. Wexler,
Reinhold Publishing Corp., New York (1965) 571-573.
Fahlen, P., et al.: Demand Controlled Ventilating Systems-Sensor Tests, SF Report
1992:13, Swedish National Testing and Research Institute, Bonis (1992).
F ritschen , L .J . and Gay , L. w . : Environmental Instrumentation. Springer Verlag, NewYork, 1979 .
Greaves, P.: 'Calibration to salt systems for RH measurement', pp. '95-103 in
HUmidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NFL, September
1986
"'.
Greenspan.E: 'Low frost point humidity generator'. J Res, 77A(5),~671-677, ·1973
Green s pan , L.: 'HUmidity fixed points of binary saturated aqueoussolutions' , Journal
of Research of the National Bureau of Standards 81A(l977) 89::96.·'
Hales,JL.: 'Review of calibration methods for humiditysensors', pp. 76-82 in
Humidity Sensors and their Calibration (ed. W.H. McGivern). NPL, September
1986
Hedlin, CiP, and Trofimenkoff, F . W: 'An investigation of the accuracy and response
rate of a lithium chloride heated electrical hygrometer', pp. 627-634 in Humidity
and Moisture: Measurement and Control in Science and Industry, Vol. I (ed. A.
Wexler) Reinhold Publishing Corporation, New York, 1965
Heggemann,R.H.: 'Recent developments in the self-heated lithium chloride dew point
sensors'. Analytical Instruments, 16, 117-120, 1978
Hijikigawa, M, Sugihara, T., Tanaka, J. and Watanabe, M: 'Microchip FET humidity
sensor with long term stability' c Transducers '85, Paper 9.7, pp. 221-224, DSC 10C
9 02 0.5 82 85 , 1 98 5
Hurley, C .W: 'Measurement oftemperaturehumidity and flow \ pp. 43-59 in Field
data acquisition for building and equipment energy use monitoring. Natl Bureau
Standards Report PB 86-199957. Conf8510218-E DE 86-008569, 1986
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 76/90
76
Kulwicki, B.M: <Humidity sensors', Journal of the American Ceramic Society 74
(1991) 697-708.
Lamhert, LB.: 'History of humidity measurement'. Instrument Practice; 19, 128-136,
Feb 1965
Leivers, MF and Letherman, KM: 'The extension characteristics of some materials
used for humidity sensors'. Building Services Eng, 45, 205-210, 1978
Littler, 1.W, Hasegawa, S. and Greenspan, L.: 'Performance characteristic of a bulk
effect humidity sensor'. NBSIR 74-477. Dept of Navy, Office of Naval Research,
Virginia, 1974
Lourence, F.J . and Pruitt, W 0.: <Apsychrometer system for micrometeorology profile
determinations' . J Ap_f)lMeteorol, 8, 492·:498, 1969
Martin, s.: <The control of conditioning atmosphere by saturated salt solutions', pp.
503-507 in Humidity and Moisture Measurement and Control in Science and
Industry, Vol. 3 (ed. A. Wexler), Reinhold Publishing Company.New York, 1965.
McGivern, W.H: 'Humidity sensors and their calibration'. NFL Conf Proc, 17th
September, 1986.
Middleton, .W.E.K and Spilhaus, A.F.: Meteorological Instruments. University of
Toronto Press, Canada, 1953
Middleton, WE.K:, 'The early history of hygrometry'. Q J R Met Soc, 68, 247-258,
1942
Muller, H.G.: 'Humidity sensors from natural materials' in Humidity &Moisture, Vol.
1, ed. A. Wexler, Reinhold Publishing Corp., New York (1965) 574-577.
Nagamito, S., Nitta, T, Kobayashi, T. and Nakano, M: Automatic Microwave Oven
with Humidity Sensing. Microwave Power Symposium, Ottawa, Ontario, Canada,June 1978 .
Nelson, D.E. and Amdur, E.J.: 'The mode of operation of saturation temperature
hygrometers based on electrical detection of salt solution phase transition', pp. 617-
626 in Humidity and Moisture: Measurement and Control in Science and Industry,
Vol. I (ed. AWexler). Reinhold Publishing Corporation, New York, 1965
Nitta T, Terada, Z. and Kanazawa, T.: 'Ceramic humidity senor 'Humiceram' ,
National Technical Report, 24(3),422-435, 1978
Nitta, T., Terada, Z. and Hayakawa, .8.: 'Humidity sensitive electrical conduction of
MgCr204-Ti04 porous ceramics'. J Am Ceramic Soc, 63, 295-299, 1980
Nitta, T.: 'Ceramic humidity sensor'. Ind Eng Chern Prod Res Div, 20, 669-674, 1981
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 77/90
'. ,
77
o
o
o
o
Pragnell, R.F.: 'Review of humidity sensors', pp. 3-11 in Humidity Sensors and their
Calibration (ed, W.H. McGivern). NPL, September 1986
Proudlove, C: 'Environmental monitoring', Conservation News 36 (1988) 10.
Smith, R., et al.: 'An investigation into the deterioration of painted Limoges enamelplaques c. 1470-1530', Studies in Conservation 32 (1987) 102-113.
Spencer-Gregory, H and Rourke, E.: Hygrometry. Crosby Lockwood, London, 1957
Tanner, C.B. and Suomi, V'E: 'Lithium chloride dewcel properties and use for dew
point and vapour pressure gradient measurements'. Trans Am Geophysical Union,
37(4),413-420, August 1956
Turgoose, S ' : 'Post-excavation changes in iron antiquities', Studies in Conservation 27
(1982) 97-101.
Turner, I.K.: Museum Showcases: A Design Brief, British Museum Occasional Papers
No. 29, British Museum, London (1980) 8.
Waller, R . . : 'Temperature and humidity-sensitive mineralogical and petrological
specimens' in The Care and Conservation of Geological Materials, ed. F.M. Howie, .
Butterworth-Heinemann, Oxford (1992) 36-39.
Wexler, A. and Daniels, R.D. : 'Pressure humidity apparatus'. J Res Natl Bureau of
Standards USA, 48(4), 269-274, 1952
Wexler, A. and Hasegawa, s.: 'Relative humidity temperature relationships of some
saturated salt solutions in the temperature range O°C to 50°C'. J Res Natl Bureau of
Standards USA, 53, 19-26, 1957
Wexler, A .: 'Constant humidity solutions' in Chemical Rubher Company Handbook of
Chemistry and Physics, ed. D.R. Lide, CRe Press, Boca Raton (1993) 15:25.
Wexler, A. (ed.).: Humidity and Moisture Control and Measurement in Science and
Industry, Vols 1 and 2. Reinhold, New York, 1965
Wiederhold, P.R. : 'Humidity measurements. Part 2. Hygrometry'. Instrument
Technology 22(8), 45-50, 1975
Wiederhold, P.R.: 'Humidity measurements. Part 1. Psychrometers and per cent RH
sensors'. Instrument Technology, 22(6), 31-37, 1975
Wood, R.C.: 'The. infrared hygrometer - its application to difficult humidity
measurement problems, p p . 492-504 in Humidity and Moisture; Measurement and
Control in Science and Industry, Vol. 1 (ed, A. Wexler). Reinhold PublishingCorporation, New York, 1965
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 78/90
78
World Meteorological Organisation: Guide to Meteorological Instrument and
Observing Practice. World Meteorological Organisation, Geneva, Switzerland, 1971
Yokomizo, Y ., Uno, 8., Harata, M and Hiraki, H.: 'Microstructure and humidity
sensitive properties of ZnCr204-LiZnV04 ceramic sensors'. Sensors and Actuators,
4, 599-606, 1983
t .
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 79/90
79
.0
o
o
o
LITTERATUR OM KLIMAT I MUSEER
Anon : 1981. Control of atmospheric sulphur dioxide in air conditioned buildings.
Technical Report (M & E) TR 70. London: Department 0'[ the Environment,
.Property Service Agency.
Ashley-Smith J, and AJ Moncrieff: 1984. 'Experience with silica gel for controlling
humidity in showcases.' 7th Triennial Meeting, ICOM Committee for Conservation,
Copenhagen, pp. 84.17.1-84.17.5.
Baer , NS., and P.N. Banks: 1985. 'Indoor pollution: Effects on cultural and historic
materials.' International Journal of Museum Management and Curatorship, Vol. 4,
pp.9-20 .
Baer, NiS; and P.N Banks: 1987. 'Environmental standards.' International Journal of
Museum Management and Curatorship, Vol. 6, No.2, pp. 207-209.
Brand, R .C. : 1980. 'High-humidity buildings in cold climates- a case history.'
Durability of Building Materials and Components, ASTM STP691, PJ. Seredaand
G.G. Litvan, eds., pp. 231-238. Philadelphia: American Society for Testing and
Materials. . I .,'
Brommelle, NS.: 1964. 'The Russell and Abney report :o~ 'the action of light on
watercolors. '. Studies on Conservation, Vol. 9, pp.748-752" ':..
, ',. . , ...: e: r " - J . )1.. ~ I •. ; ; .• • ' ,.
Cass, C.R.: 1988. Personal communication based.ionjhe. measurement' programbetween August 18-22.
Cass, G.R., JR. Druzik, D. Grosjean, W.W . Nazaroff P.M Whitmore, and C.L
Whittman: 1988. 'Protection of works of art from photochemical smog.'
Environmental Quality Laboratory Report 28, California Institute of Technology,
Pasadena. Condren) S.l. 1982. 'Vapor retardants in roofing systems: When are they
necessary?' Moisture Migration in Buildings, ASTM STP 779, pp. 5-27, eds. M.
Lieff and H.R. Trechsel. Philadelphia: American Society for Testing and Materials.
Crawley, D.E., LS. Wong, and J.M Cantrell: 1985. Energy redesign of the Hirshhorn
museum and sculpture garden. PNL~SA-13041. Oak Ridge, TN: U.S. Department of
Energy, Office of Scientific and Technical Information.
Demars, Y., and Y Buck: 1982. 'Water vapor diffusion through insulated, masonry
building walls.' Moisture Migration in Buildings, ASTM STP 779, eds. M. Lieff
and H.R. Trechsel, pp. 110-120. Philadelphia: American Society for Testing and
Materials.
Eastlake, CiT; M Faraday, and W. Russell: 1850. Report on the protection by glass ofthe pictures in the National Gallery. House of Commons, May.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 80/90
80
Eyre, D., and D. Jennings:. 1983. Air-vapor barriers: A general perspective and
guidelines for insulation, 4th ed.Ontario, Canada: Energy, Mines and Resources.
Feilden, B.M: 1982. Conservation of historic buildings, pp. 169-322. London:
Butterworths.
Gibbens, HR., D. Pope, and R.L Moss: 1985. Removal of sulfur dioxide from a
simulated museum atmosphere using carbon filters. PB87-125704. Springfield, VA:
U.S. Department of Commerce, National Technical Information Service.
Glaser, H .: 1953. Journees Internationales des Gas et Materiaux Humides, June, pp.
103-116.
Gradel, I.E., and R. McGill: 1986. 'Degradation of materials in the atmosphere.'
Environ. Sci. & Technol., Vol. 20 pp. 1093-1100.
Guichen, G., and V. Gai: 1984. 'Controle du climate autour de 197 instruments de
musique.' 7th Triennial Meeting ICOM Committee for Conservation, Copenhagen,
pp. 84.17.19-84.17.25. .
Hackey, s.: 15184.'The distribution of gaseous air pollution within museums.' Studies
in Conservation, Vol. 29, pp. 105-116.• • " "1 • •
Hisham, M W.M, and D. Grosjean: 1~89.' Air pollution in southern California
museums: Nitrogen dioxide, peroxyacetyl nitrate, nitric acid, and chlorinated
hydrocarbons.' Final Report to the Getty Conservation Institute, July.
IES: 1981. IES lighting handbook - application. New York, NY: Illuminating
Engineering Society of North America.
LaFontaine, R.H: 1979. Environmental norms for Canadian museums, art galleries,
and archives. Technical Bulletin No.5. Ottawa, Canada: Canadian Conservation
Institute.
Ligocki, MP., HI.H. Liu, G.R. Cass, and w : John.: 1989a. 'Measurements of particle
, deposition rates in some Southern California museums' Submitted to AerosolScience and Technology, California Institute of Technology, Pasadena.
Ligocki, MP., LG. Salmon, T Fall, Me. Jones, W W. Nazaroff and G.R. Cass: 1989b.
•Characteristics of airborne particles inside southern California museums.'
Manuscript in preparation.
Lull, W'P; and L.E. Merk: 1982. 'Lighting for storage of museum collections:
Developing a system for safekeeping of light-sensitive materials.' Technology &
Conservation, No.2, pp. 63-71.
Macleod, K.J: 1978. Museum lighting. Technical Bulletin No.2. Ottawa, Canada:
Canadian Conservation Institute.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 81/90
81
o
o
o
Miura, S.: 1987. 'Temperature and humidity in a large glass showcase for a temple
hall.' 8th Triennial Meeting, rCOM Committee for Conservation, Sydney, pp. 887-
900.
Nazaroff WW; and G.R. Cass: 1986. 'Mathematical modeling of chemically reactive
pollutants in indoor air.' Environmental Science and Technology, Vol. 20, pp. 924 -934. ..
NRC : 1986. Preservation of historical records. Washington, DC: National Research
Council, National Academy Press. "
Padfield, T .: 1966. 'The control of relative humidity and air pollution in show-cases
and picture frames.' Studies in Conservation, Vol. 2, pp. 8-30.
Parmar, S'S; and D. Grosjean: 1989. 'Removal of air pollutants from museum display
cases.' Final Report to the Getty Conservation Institute, July.
Pearson, C: 1979. 'Light-deterioration and control. Unesco Regional Seminar on the
Conservation ,of Cultural Materials in Humid Climates, Canberra College of
Advanced Education.Australia, pp. 29-35.
Ramer, B.: 1984. 'The development of a local humidity control system.' International
Journal of Museum Management and Curatorship, \101.3, N o . 2~pp. 183-191.
.,.j.
, ,
Readings, A.: 1983. '~A control philosophy for the economical air conditioning of
museums andgalleries.' BUIlding Services Engineering Research' and Technology,Vol. 4, pp. 97~105. '
Schweizer, F .: 1984. 'Stabilization of RH in exhibition cases: An experimental
approach.' 7th Triennial Meeting, rCOM Committee for Conservation, Copenhagen,
pp.84.17.50-84.17.53.
Shaver, C.L., G.R. Cass, and J.R. Druzik: 1981. 'Ozone and the deterioration of works
of are Environ. Sci. & Technol., Vol. 17, pp. 748-752.
Shaw, c . r . , D.M Sander, and G.T. Tamura: 1973. 'Air leakage measurements ofexterior walls of tall buildings.' ASHRAETransactions, VoL 79, Part 2, pp.40-48.
Stallings, MD., and JL Rykiel: 1980. 'An energy management program for cultural
institutions: Assessing energy utilization and establishing conservation procedures.'
Technology & Conservation, April, pp. 48-52.
Stolow, N.: 1977. 'The microclimate: A localized solution.' Museum News
November/December, pp.52-63.
Stolow, N: 1987. Conservation and exhibitions: Packing, transport, storage andenvironmental considerations. London: Butterworths.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 82/90
82
Thomson, G.: 1964. 'Relative humidity-variation with temperature III a case
containing wood.' Studies in Conservation, Vol. 9, pp. 153-169.
Thomson, G.: 1984. 'Specification and logging of the museum environment.'
International Journal of Museum Management and Curatorship, Vol. 3, No.4, pp.
317-326.
Ucar, M, and G.c. Doering: 1980. Energy conservation in museums, PB81-229304.
Springfield, VA: U.S. Department of Commerce, National Technical Information
Service.
Ucar, M, and G .C . Doering: 1983. 'Energy conservation in museums and historic
buildings.' ASHRAE Journal, August, pp. 32-37.
Weintraub, S .: 1980. A new design for a low maintenance silica gel system for the
control of relative humidity in a sealed case. ' Conservation within HistoricBuildings, IIC Congress, Vienna, pp. 55-56.
Weiss, SiE: 1977. Proper exhibition lighting: Protecting collections from damage.'
Technology & Conservation, No.2, pp. 20-25.
Wexler, A _ : Humidity and Moisture, Reinhold Pubishing Co. New York (1965)" •• , • • - I •
Whitmore, P.M, and G.R. Cass: 1989. 'The fading of artists' colorants by exposure to
atmospheric nitrogen dioxide.' Studies inConservation, Vol. 34~pp. 85-97.
Whitmore, P.M, G_R. Cass, and JR. Druzik: 1987. 'The ozone fading of traditional
natural colorants onpaper.' Journal of the American Institute for Conservation, Vol.
26, pp. 45-58.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 83/90
83
LITTERATUR OM FUKT I ORGANISKT MATERIAL
(HUVUDSAKLIGEN TRA)
Armstrong L.D. and Christensen G.N: Influence of Moisture Changes on Deformation
of Wood under Stress, Nature No. 4791, 1961
Becker Hand NoackD: Studies on Dynamic Torsional Viscoelasticity of Wood, Wood
Science and Technology, Vol 2, 1968
Bender, F : Dimensional stabilisation of wood, Publ. Dept. For. Can. No. 1087 (1964),
pp. 9.5 refs.
oBergemann, H F .: Lexikon der Nutzholzer, (Encyclopedia .of (the World's)
commercial timbers), Verlag Emrni Kittel, Merind 1963,2 vols each pp. 528 (G) (a
volume of illustrations to follow).
oBerthold, K, et al . : Lexikon der Holztechnik, V.E.B. Fachbuchverlag, Leipzig 1964,
pp.860.
Brazier, J. K, and Franklin, G. 1.: 'Identification of Hardwoods - A microscope key,'
BulLfor. Prod. Re.s. London, No. 46 (1961), pp.99 +~9Pl;1otQmicrographs) j -, ... ~,
Brown, W . H.: Introduction to the seasoning oftimber; Pergamon Press, Oxford 1965,
pp.178. ... ',\
Browning, B. 1. (Ed.): The chemistry of Woo((irifer~dencePublishers, New York. 1963.
Bryant, B. S.: 'The chemical modification of wood from the point of view of wood
science and economics', For. Prod. J., 16 (1966) no. 2, 20-27.29 refs.
o Bucksch, H: Ho1z-Worterbuch, Bd. I. Deutsch-English (Dictionary of wood and wood
working practice. Vol. I German-English), Bauverlag G.M.B.H., Wiesbaden, and
Pitman and Sons Ltd., London 1966, pp. 461.
o Caperson, G.: 'Der Struktur von Gegenwirkungholz' (The structure of r1eactionwood),Svensk. Papp. Tidn., 68 (1965) No. 16, 534-544. 143 refs. (G).
C a s in, R.F.: 'Chemical treatment minimises the cracking of wood carvings" Report
Wood Pres. Division For. Prod. Res. Inst. College Laguna, (1966) No.2, 1, 6-7, 10.
Christensen G.N and Kelsey KE.: Die Geschwindigkeit der Wasserdampfsorption
durch Holz, Holz aIs Roh- und Werkstoff, Heft 5, 1959
Dinwood i e , J M : 'Growth stresses in timber - A review of literature', Forestry, 39
(1966) No.2, 162-170.38 refs.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 84/90
84
Droin et al: Modeling the kinetics of moisture adsorption by wood; Laboratoire des
Materiaux et du Genie Chimique, Saint-Etienne, 1986
Du Toil, A. J.: 'Probable causes of compression wood formation', Bosb. Suid. Afr.,
No.4 (1964), 25-35. Westing, A. H., 'Formation and function of compression wood
in gymnosperms', Bot Ref., 31 (1965) No.3, 381-480, 23 pp. of refs.
Duff, J E .: A probe for accurate determinations of moisture content of wood products
in use, U.S. For. Ser. Res. Note U.S. F.P.L. Madison No. FPI, 0142 (1966), pp. 10.
Eades, B . w . : 'Readsorption of moisture by wood', Timb. Tr. J. Ann. (Spec. issue
1963) 93-95,99.
Erhardt, D., Von Endt, D., and Hopwood, W: 'The comparison of accelerated aging
conditions through the analysis of extracts of artificially aged paper' in Preprints of
Papers Presented at the 15th Annual Meeting. American Institute for Conservation,Washington (1987) 43-55.
Eriksson, L., and Noren, B.: 'Der Einfluss von Feuchtigskeitsanderungen auf die
Verformung von Holz bei Zug in Faserrichtung" (The effect of moisture changes on
the deformation of wood in tension in fibre direction), Holz als Roh- und Werkstoff,
23 (1965) No. 5, 201-2~9. 26 refs. (G)
Erteld, w . , Mette, H J, and Achterberg, w . : Defects in wood, Leonard Hill (Books)
. Ltd., London 1964, pp. 76 + 188 plates (G., Russ., E.)
Farmer, R. H: Chemistry in the utilisation of wood, Pergamon Press, Oxford 1967, pp.
193. '
Fukuymama, M: '(Physical and mechanical properties of wood related to drying
stresses)', Sci. Rep. Kyoto Prefect Univ. (Agrie.), No. 14 (1962), 87-91, 93-98.
(Jap.)
Garlick, G.: 'Structure and its relationship to utilisation', J. Inst. 'Wood Sci., No. 14
(1965),3-17.
Graminski, E.L. , Parks, E.J, and Toth, E.E. : 'The effects of temperature and moisture
on the accelerated aging of paper" NBSIR 78/443, prepared for the National
Archives and Records Service by the Polymer Division, Institute for Materials
Research, National Bureau of Standards, US Department of Commerce, March1978. '
Grossman, P. U A.: 'Research on the rheology of wood' (conducted by the Division of
Forest Products of the Commonwealth Scientific and Industrial Research Org.
Australia), Holzforschung, 17 (1963) No.5, 146-149.20 refs.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 85/90
85
o
o
o
o
Hansen, B.P,. Lee, S.N, and Sobel, H.: 'The effects of relative humidity on some
physical properties of modem vellum: implications for the optimum relative
humidity for the display and storage of parchment', Joumal of the American
Institute for Conservation 31 (1992) 325-342.
Hart, C. A.: 'Principles of moisture movement.in wood', For. Prod. J. (1964) No.5,207-214. 18 refs.
Hearmon R.F.S. and Paton 1M: Moisture Content Changes and Creep of Wood,
Forest Products Journal Vol XV, 4, 1961
Hergt, H. F. A., and Christensen, C. N: Variable retention of water by dry wood, J.
Applied Polymer Science, 9 (1965),2345-2361.
Hughes, F. E.: 'Tension wood. A review of literature', Forestry Abstracts,
Commonwealth Forestry Institute Oxford, 26 (1965) Nos. 1,2.95 refs.; . : . . , :
lanazzi, F. D., et al.: Technical and economic considerations for an irradiated wood-.
plastic material, Final Report No. TID-21434 Div. of Technical Info; U.S.A. Atomic
Energy Commission 1964, pp. 93.
James, W. L: Electric moisture meters for 'Wood, U.S. For. Servo Res. Pap. U.S. For.
Prod. Lab. No. FPL-08, ¥adison 1963, pp, 24. 28 refs.'
jane, F. w . : The structure of wood, Adamand Charles Bla,c~, ~ondotl1962.i .,:,-,
Kelsey, K. E .: A critical review of the relationship between the shrinkageand structure
of wood, Div. For. Prod. Technol, Pap. For. Prod. Australia. No. 28 (1953), pp. 35,
ca. 100 refs.
Kollmann, F., Schneider, A ., and Teichgrdber, R.: 'Untersuchungen tiber die
Erwarmung, Verwolbung und Trocknung holzerner Bildtafeln 'bei starker
Beleuchtung' (Investigations on the heating-up, warping and drying of wooden
picture panels illuminated with high intensities), Holz als Roh- und Werkstoff; 19
(1961) No.2, 41-47. (0)
Koslik, C . J: Bibliography of wood moisture relations, Oregon For. Research Centre,
Corvallis, 1960, pp. 35.
Kurschner, K. : 'Betrachtungen zum gegenwartigen Stand der chemischen
Holzforschung (The present state of research illwood chemistry), Holzforschung,
18 (1964) No.3, 65-76..
Laos, W. E: 'A review of methods for determining moisture content and density of
wood by nuclear radiation techniques', For. Prod. J. , 15 (1965) No.3, 102-106.22
refs.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 86/90
86
Low, A. J: Compression wood in conifers - a review of literature, Commonwealth
Agricultural Bureaux, Farnham Royal, Bucks, England, 1964, Vol. 25, Nos. 3 and 4.
87 refs.
Marcon, P.J.: tShock, vibration, and the shipping environment' , Art in Transit: Studies
in the Transport of Paintings, ed. M.F. Mecklenburg, National Gallery of Art,Washington (1991) 121-137
Mecklenburg, MF., and Tumosa, Cs.: 'Mechanical behavior of paintings subjected to
changes in temperature and relative humidity' in Art in Transit: Studies in the
Transport of Paintings, e.d. M.F. Mecklenburg, National Gallery of Art, Washington
(1991) 173-216.
Millet, R. s.. Wood Seasoning, F.P.L. Tech. Note For. Prod. Lab. Can. No. 20 (1961),
pp. 23. 2 refs.
. .Moisture meters for timber, F.LRA. Technical report. Furniture Industry Research
Association London No.7 (1962), pp. 29.
Moren, R .: 'Dimensional.stabilisation of Plywood and Veneer', Wood, 31 (1966) No.
8,40-44.
Moren, R . E .: Some practical applications of polyethylene glycol for the stabilisation
and preservation of wood, Technical Information M. Och Domsjo Aktiebolag
Omskoldsvik No. 821964, pp. 49. 47 refs .
.Morton, WE. , and Hearle, J. W'S» : Physical Properties of Textile Fibres, Heineman,
London (1975).
Nikitin, N'L: (Chemistry of cellulose and wood), Izdatel'stvo Akademii Nauk SSSR,
MoscowlLeningrad 1962, pp. 711, c. 1800 refs. (Russ.) Publ. in English: Davey,
New York 1966.
Onodera, S; Sakamoto, S; and Sawada, s.: Determination of wood moisture content
by neutron scattering', J. Jap. Wood. Res. Soc" 12 (1966) No.1, 1-5.5 refs.
Ostrem, F.E., and Godshall, WD.: 'An assessment of the common carrier shipping
environment', General Technical Report FPL 22, Forest Products Laboratory,
USDA, Madison (1979).
Panshim, A. J., and De Zeeuw, C: Textbook of Wood Technology, 2nd ed. McGraw-
Hill, New York 1964.
'Path of movement of liquids through wood' Extr. from Rep. Commonwealth Science
Industr. Res. Organ. Aust. (1960/61), 56-57.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 87/90
87
o
o
o
o
Per em , E.: Tension wood in Canadian hardwoods, Publ. Dep, For. Can. No. 1057,
1964, pp. 38.13 refs. Siebers, A. M., 'The detection of tension wood with
fluorescent dyes" Stain Technology, 35 (1960) No.5, 247-251.
(Physical properties of wood) Perspektivy zakladnehov yskumu dreva slovenske
Vydavatelskvo Technichej Literaturz, Bratislava 1965, pp. 233-372 (Slovak.,RUSS.).
Rate of moisture absorption and loss, Extr. from Rep. Div. For. Prod. Res., London
1963 (l964)~ 32-33.
Rudman, P .: 'Fine structure of wood' , Nature, 208 (1965), No. 5005, 55-56.
Samuelsson, A., and Soderstrom, 0.: Measurements of Surface Emission Factors in
Wood Drying, Tratek 9409046, Stockholm 1994
Sandermann, w . , and Schmitz, G.: 'Versuche zur Identifizierung von Holzarten mit
chernischen und physikalisch-chernischen Schnelltesten' (Experiments on' the
identification of wood species by rapid chemical and physicochemical tests), Holz
als Roh- und Werkstoff; 24 (1966) No. 10,498-502 (G).
Schalck J .: 'Schommelingen in· het vochtgehalte van luchtdroog hout. en hun
samenhang met ..de atmosferische omstandigheden' (Variations <in;the .moisture
content of air-dry wood in relation to atmospheric .conditions), Meded, Lab.
Houttechnol. Gent, No. 16 (1962) pp. 20 (D).
Schniewind, A. P.: 'On the nature of drying stresses in wood', Holzforschung, 14'
(1960) No.6, 161-168.34 refs.
S co tt, D .: 'Bronze disease: a review of some chemical problems and the role of relative
humidity', Journal of the American Institute for Conservation 29 (1990) 193-206.
Seborg, R. M, Tarkow, H, and Stamm, A. J .: Modified wood, Rep. U.S. For. Prod.
Lab. No. 2192 (rev.) Madison, pp. 25. 59 refs.
Seikel, M K ., et al.: 'Chemitaxonomy as an aid in differentiating wood of Eastern andWestern \Vhite Pine: Arner. 1 .n«, 52 (1965) No. 10, 1046-1049.
Skaar, c.: Analysis of Methods for Determining the Coefficient of Moisture Diffusion
in Wood, Journal ofFPRS, 1954
Skaar, C: 'Some factors involved in the electrical determination of moisture gradients
inwood', For. Prod. 1., 14 (1964) No.6, 239-243.6 refs.
Skaar, C . : Wood-Water Relations, Springer, Berlin, 1993
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 88/90
88
Soares Barreto, L.: 'Equilibria higroscopico de la madera en interior de los edificios en
Mozambique' (Equilibrium moisture content of wood in the interior of buildings in
Mozambique), Boletin de Instituto de Investigacao Cientifica de Mozambique,
Lourenzo Marques (1964/1965) No.4, 105-113. (Spanish)
'Sorption studies dimensional changes', Extr. from Rep. Fol, Prod. Aust. 1961162
(1962), 14-15.
Stamm, A. J. : Wood and cellulose-liquid relationships, Tech. Bull. N.C. Agric, Exp.
Sta. No. 150 (1962), pp. 56. 152 refs.
Stamm, A. J .: 'Movement of fluids in wood. Part I Flow of fluids in wood. Part II
Diffusion', Wood Sci. Technol., 1 (1967), 122-141,205-230.
Stamm, A. J .: Wood and cellulose science, Ronald Press, New York 1964, pp. 549.
Stevens, W C: 'The thermal expansion of wood' , Wood, 25 (1960) No.8, 238-239.
Stevens, WcThe transverse shrinkage of wood', For. Prod.J., 13 (1963) No.9,
386-389. 9 refs. '
Takanashi, A., and Ono, N : 'Measurement of internal stresses in wood by using a
photoelastic stress meter. 1. On Shrinkage stresses', J. Jap.: Wood. Res. Soc., 12
(1966) No. 2,67-70.
The moisture content of timber in use, Leaflet For. Prod. Res. London No.9 (rev.)1963-,pp. 3, 1 ref.. ..
'Timber seasoning. Collapse and recovery (I) factors affecting collapse (II) theory of
collapse', Rep. For. Prod. Aust. 1963/64 (1964) 39-40.
'Timber seasoning. Dimensional stabilisation', Extr. from Rep. For. Prod. Aust.
1961/62 (1962),26.
'Timber seasoning collapse and recovery', Extr. from Rep. For. Prod. Aust., 1965/66,
(1966),48.
'Timber seasoning. Wood-water relations', Extr. from Rep. For; Prod. Aust. 1962/63
(1963).39-40.
Titmuss, F. H.: Commercial timbers of the world, 3rd ed. (enlarged) Technical Press
Ltd., London 1965, pp. VIII, 277, 34 photomicrographs, 104 refs.
Van Wijk; J H.: 'The importance of the moisture content of wood', Bosb. Suid. Afr.
No.2 (1963)
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 89/90
, , 1 " " ;( , : < ,;_ . '. ,
.' - .'
89
o
o
o
o
Vorreiter, 1.: 'Wassermechaniken und temperaturelastischen Massanderungen, Indices
und Krafte der Holzer' (Hygromechanics and thermoelastic dimensional changes,
indices and forces of woods), Holz, 1965, pp. 56 (G)
Vorreiter, 1.: '(Dependence of wood swelling on wood dimensions and temperature)',
Holz, 1965 (11), 8-9.22 refs. (G)
Waller, R.: 'Pyrite oxidation studies', CCINewsletter (1989) 10.
Wardrop, A. E., and Addo-Ashong, F. W: The anatomy and fine structure of wood in
relationship to its mechanical failure, Repr. from Tewkesbury Symposium on
Fracture 1963 (1964), 169-200.47 refs.
'Wetting of wood', Rep. Timb. Develop. Ass. London 1960 (1961), 30-31
Wijesinghe, 1. C . A.: 'The differential shrinkage of wood', Ceylon For. (n.s.) 4 (1960)
No.3, 281-285. 9 refs. Longitudinal shrinkage of wood, Rep. U.S. For. Prod. Lab.
Madison, No. 1093, 1960 (rev), pp. 10, 13 refs.,.,
Wolters, C., and Kuhn,' H: 'Behaviour of painted wood panels under strong
illumination', Studies in Conservation, 7 (1962), 1-9.
'(Wood-synthetic resins)" Wood Ind. Tokyo"20 (1965) No.1, 1:-54.many refs. (Jap.) .
Yamata, T., et al.: '(Short manual on wood mechanics L Static viscoelasticity of
wood)', Wood Res., Kyoto No. 34 (1965), 205-228, 106 refs. (Jap.)
Yao, J: 'A new approach to the study of drying diffusion coefficients of wood', For.
Prod. J., 16 (1966) No. 6,61-69.
Youngs, R. 1.: Influence of modem physics on the properties of wood and their
evaluation, ASTM Special Technical Publication, no. 373, Philadelphia 1965, 90-
100. 45 refs.
Youngs, R. 1.: 'Present methods of drying and conditioning wood for use', Economic
Botany N.Y., 21 (1967) no. 1,46-50.
Youngs, R. 1.: 'Recent progress towards an understanding of physical and mechanical
properties of wood' , For. Prod. J., 11 (1961) No.5, 214 225.
5/14/2018 RF i Museer Och Museimagasin - slidepdf.com
http://slidepdf.com/reader/full/rf-i-museer-och-museimagasin 90/90
1 :< i
.t .
. .~