1  

Vår vision – den demokratiska socialismen 1  

Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår 2  vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens principer om frihet, jämlikhet 3  och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över- och underordning, utan könsförtryck 4  och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har den fria rätten 5  att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det är en värld där 6  demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på hela samhället och alla mänskliga 7  relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv, där 8  människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan att kommande 9  generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras. 10   11  Våra grundläggande värderingar 12  

Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i synen på människan och människors 13  förhållanden till varandra. SSU menar att människan är en social och skapande varelse 14  som behöver, mår och utvecklas bäst av samhörighet och gemenskap. I grunden är 15  människan också god men påverkas av sitt sociala sammanhang. De villkor vi lever 16  under har stort inflytande på hur vi beter oss mot varandra, enskilt och kollektivt. Vi är 17  därför alla ömsesidigt beroende av varandra. De socialdemokratiska värderingarna 18  bygger på dessa insikter. 19   20  Frihet, jämlikhet, solidaritet 21  

Den unga socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla ska vara fria att forma sina liv och 22  förverkliga sina drömmar. Det innebär frihet från fruktan och förtryck, frihet att uttrycka 23  sin mening och friheten som finns i rätten till social och ekonomisk trygghet, bildning 24  och meningsfull sysselsättning och att fritt röra sig och söka lyckan varhelst så önskas. 25  Socialdemokratin ser inte frihet som något som kan vinnas på andras bekostnad. 26  Friheten för var och en är allas angelägenhet. Den skapas bäst i reformer som röjer undan 27  de förtryckande strukturer som begränsar människor. Friheten har inga gränser. Först i 28  gemenskapen med andra har individen tid att utvecklas som människa. I samarbetet blir 29  den personliga friheten möjlig. Den kräver jämlikhet i de resurser som avgör de faktiska 30  möjligheterna att styra sin vardag och gemensamt påverka framtiden. 31   32  Förverkligandet av jämlikheten är ett uttryck för alla människors lika värde. Det ska inte 33  förväxlas med en önskan om likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för 34  mångfald. Jämlikhet för oss innebär att alla människor inte bara ska ha samma 35  rättigheter till påverkan utan också ha samma förutsättningar att utöva makt och 36  inflytande över hela livet. Det är bara i ett jämlikt samhälle människor kan vara sig själva 37  och utvecklas efter egen fri vilja utan att det leder till över- och underordning. 38   39  Solidaritet utgår från insikten om människors ömsesidiga beroende. Solidaritet är 40  inlevelse i andras livsvillkor och en väg till samverkan och gemensamt ansvar för 41  samhället. Solidaritetens gemenskap överbryggar nationsgränser, omfattar kommande 42  generationer och utsträcker sig även till naturen och de ekosystem som utgör 43  förutsättningarna för fortsatt liv på den här planeten. Den är därför en kraft för hållbar 44  

  2  

utveckling. 45   46   47  Demokrati 48  

SSU:s strävan att låta demokratins ideal prägla hela samhället grundar sig i övertygelsen 49  om alla människors lika värde. Det är bara genom demokratin alla på lika villkor kan 50  styra sin vardag och tillsammans med andra framtiden. Demokratin är både ett värn mot 51  de strukturer som håller tillbaka människor och ett verktyg för att främja människans 52  frigörelse. 53   54  De politiska fri- och rättigheterna är grundläggande. Det förutsätter en mer deltagande 55  och mindre hierarkisk demokrati. Den politiska makten ska vara en reell möjlighet, inte 56  enbart en lagstadgad rättighet. 57   58  Demokratin får inte inskränkas till att endast omfatta politiskt beslutsfattande. Att ha 59  makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället. 60  Detta skapar en social demokrati förutsättningar för. Genom en social demokrati, och 61  med jämlikhet som mål, fördelas vård och omsorg, utbildning och bildning, kultur och 62  bostad efter behov. 63   64  Det ekonomiska systemets utformning påverkar hela samhället och 65  framtidsutvecklingen. SSU strävar efter att produktionen av varor och tjänster i första 66  hand ska syfta till att förse varje människa med de materiella, sociala och kulturella 67  resurser som behövs för ett gott liv, utan att framtida generationers möjligheter att 68  tillgodose sina behov omintetgörs. Detta förutsätter en demokratisk ekonomi där 69  samhällsmedlemmar i olika former kan påverka produktionens inriktning och fördelning 70  liksom arbetslivets organisation och dess villkor. 71   72  SSU avvisar enskildas vinstintresse och maktanspråk som norm för ekonomin och sätter 73  i stället det gemensamma bästa före kapitalets och ägandets intressen. Valet av 74  ägandeform och styrningslogik ska avgöras av vad som lämpar sig bäst för att nå frihet, 75  jämlikhet och hållbarhet. I detta syfte har demokratin alltid rätt att ändra form och villkor 76  för ekonomin för att viktiga mänskliga eller miljömässiga behov ska kunna uppfyllas. 77   78  Rörelsen är målet 79  

Socialdemokratin har valt den reformistiska vägen och vill omdana samhället med 80  demokratin som arbetssätt. Denna vilja är ett uttryck för allas rätt till medbestämmande 81  och delaktighet och för att frigörelsen aldrig kan vara någon annans verk utan måste 82  komma från människorna själva, från rörelsen. 83   84  Grunden för den socialdemokratiska kampen är således folkrörelsen av människor som 85  tillsammans strävar mot att omdana samhället efter den demokratiska socialismens 86  principer. Rörelsen binds samman av övertygelsen om att en bättre värld är möjlig och 87  att människor kan leva tillsammans i fred och frihet med hänsynstagande till de 88  ekologiska system vi alla är beroende av. I rörelsen organiseras människors goda vilja till 89  skapande makt. Det ger insikt om eget ansvar, känsla av förmågan att förändra världen 90  

  3  

och tillförsikt om att idealen kan förverkligas. Med det utgör folkrörelserna grunden för 91  demokratin och är avgörande för att samhället hålls ihop och att de många människornas 92  rätt till makt och inflytande värnas. Det demokratiska samtalet är ett mål i sig, och en 93  förutsättning för att också ha en politik i rörelse. 94   95   96  Feminism 97  

I strävan efter människans frigörelse och förverkligandet av allas lika värde och rätt är en 98  feministisk grundsyn nödvändig. SSU menar att kön är en social konstruktion. Kvinnors 99  underordning i fråga om makt över det egna livet och över samhället och den norm som 100  kringskär allas identitet och livsval är inga naturliga företeelser, utan en djupt orättfärdig 101  politisk struktur. Den kan därför upphävas. 102   103  SSU verkar utifrån denna övertygelse för ett feministiskt samhälle där alla möts som 104  jämlikar och ses som människor, inte som kön. Vi vill att alla ska ha makt över sina egna 105  kroppar, sin identitet och sin sexualitet. Vi vill att människor ska kunna göra sina livsval, 106  fria från begränsande traditioner och värderingar. Detta kräver en bred politisk kamp mot 107  flera samverkande förtryck. Kvinnans frigörelse förutsätter en demokratisering av 108  samhället och en omfördelning av samhällets ekonomiska resurser. 109   110  Vår samhällsanalys 111   112  Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala 113  strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på 114  varandra. För att förstå utvecklingen i världen krävs en analys av dessa maktordningar 115  och hur de samverkar med varandra. 116   117  Kapitalismen och klassamhället 118  

Världens resurser är ojämlikt fördelade. Det har sitt ursprung både i äldre 119  produktionsordningar och i den nu rådande, kapitalismen. I snäv bemärkelse är 120  kapitalism ett system där kapital och produktionsmedel ägs av privata aktörer och där 121  produktionen regleras av marknadskrafter. I praktiken får det väldiga konsekvenser. 122   123  Kapitalismen innebär att strävandet efter vinst överordnas alla andra intressen. Ingen 124  hänsyn tas till samhälle, människa eller miljö. Det uppstår ett överflöd där köpkraften 125  finns men ett underskott även av de mest basala varor där människor saknar ekonomisk 126  styrka. Naturen överexploateras och förorenas. Därmed hotas framtida generationers 127  möjligheter till ett rikt och meningsfullt liv. 128   129  Med ägande följer makt över andra och över hela samhället. Hur ägandet ser ut får därför 130  stor betydelse. Kapitalismen dominerades länge av ägande direkt kopplat till 131  produktionen. I dag är bilden mer splittrad. Alltjämt är bestämmanderätten över världens 132  resurser samlad i ett fåtals händer, men en stor andel av det formella ägandet ligger i 133  ansiktslösa institutioner. Utvecklingen har förstärkts av teknik som möjliggjort 134  sekundsnabba kapitalförflyttningar över hela jorden och av avregleringar och 135  privatiseringar. Ägandets inriktning har förändrats från långsiktighet till kortsiktighet 136  

  4  

och i många fall ren spekulation. Denna förändring återspeglas inte minst inom 137  finanssektorn och har fått stora efterverkningar på hela världsekonomin. Kapitalismens 138  globalisering har ökat vikten av införandet av en global demokrati. Det är en av vår tids 139  verkligt stora utmaningar. 140   141  Genom kravet på ständigt ökande vinster söker kapitalismen oavbrutet nya områden att 142  ta över. I detta ses arbetskraft som en ren förbrukningsvara och medmänsklighet 143  underkastas lönsamhetskalkyler. Människors naturliga längtan efter gemenskap och 144  uppskattning kommersialiseras hårt. På så vis formas människor till att se pengar och 145  statuskonsumtion som de enda måtten på framgång och lycka. Den oreglerade 146  kapitalismen leder genom detta och dess inneboende drivkraft för ojämlikhet och 147  anspråk på makt till ett kallt och hårt samhälle utan tillit och gemenskap. 148   149  I kapitalismen säljs och köps arbetskraft som en vara vilket gör att dess viktigaste 150  motsättning är den mellan arbete och kapital – mellan den klass som säljer sin arbetskraft 151  och den som köper den. Det är i denna relation ojämlikheten existerar och reproduceras. 152  Motsättningen kommer till uttryck på samhällets alla områden, i varje förhandling och 153  konflikt mellan arbetsmarknadens parter och i hur resurserna ska fördelas mellan privat 154  och offentligt. 155   156  Precis som ekonomin i övrigt utvecklas klassrelationerna ständigt. De är i flera fall 157  komplexa och påverkas, utöver relationen till ägandet, av inkomst, utbildning, inflytande 158  över sitt och andras arbete och innehav av socialt och kulturellt kapital. Människors 159  tillgång till dessa faktorer påverkas, genom kapitalismens samverkan med patriarkala 160  och rasistiska strukturer, i sin tur starkt av kön och ursprung. 161   162  Arbetarrörelsen föddes ur motståndet mot kapitalismens omfattande begränsningar av 163  människors frihet och upprätthållande av de mest ojämlika livsvillkor. Den har genom 164  hela sin historia sökt öka friheten genom att bygga motkrafter till kapitalismens krav på 165  överhöghet. I det syftet har socialdemokratin, i samverkan med andra progressiva krafter, 166  infört den politiska demokratin, den har utvecklat den generella välfärden och inlett 167  arbetet med att utvidga demokratin till samhällets alla områden. 168   169  Patriarkatet 170  

Könsmaktsordningen leder till politiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt förtryck av 171  kvinnor som grupp, både i privatlivet och i det offentliga. Män som grupp har, och skaffar 172  sig, på samhällets alla områden makt på kvinnors bekostnad. 173   174  Ojämlikheterna mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska 175  kön utan att detta ges politisk och social betydelse. Kön är en social konstruktion och 176  relation. Det som anses manligt hålls isär från det som anses kvinnligt, och att det som 177  anses manligt värderas oftast högre. De patriarkala föreställningarna om kön styr till stor 178  del hur våra liv kommer att se ut och gynnar män som grupp, även om det också tvingar 179  in män i stereotypa roller. 180   181  Klassamhället kännetecknas av en arbetsdelning mellan könen, där kvinnor och män 182  utför olika uppgifter och arbeten, och där de uppgifter och arbeten som i huvudsak utförs 183  

  5  

av kvinnor värderas lägre, socialt och ekonomiskt. Kvinnor utför mer arbete, i såväl 184  hemmet som utanför, än män men har betydligt lägre inkomster och en avsevärt lägre 185  andel av ägandet. Kapitalismen och könsmaktsordningen samverkar ibland för att 186  upprätthålla varandra. Den könssegregerade arbetsmarknaden och de lägre 187  kvinnolönerna är exempel på hur maktstrukturer samverkar. 188   189  Den patriarkala ordningen är global men på vilket sätt och i vilken omfattning kvinnor 190  drabbas beror bland annat på deras ställning i produktionen och var i världen de bor. 191   192  Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa 193  strukturer som könsmaktsordningen. Den framställer och återskapar heterosexualiteten 194  som det normala och i dikotomin mellan könen normeras heterosexualiteten stereotypt. 195  Därmed kringskärs allas möjligheter att vara sig själva och uttrycka sin identitet. 196  Heteronormens yttersta konsekvens är emellertid trakasserier och våld som riktas mot 197  icke-heterosexuella och transpersoner. SSU vänder sig mot denna ordning och strävar 198  efter att människor själva, utan att riskera förtryck eller underordning, ska få bestämma 199  över sin sexualitet och samlevnadsform. 200   201  Rasismen 202  

Liksom makt och privilegier fördelas ojämlikt efter klass och kön behandlas människor 203  olika utifrån hudfärg och kulturell bakgrund. I vårt land premieras vithet. Stora delar av 204  världen präglas av denna rasistiska struktur, där människor också tillskrivs särskilda 205  egenskaper, och där människans frigörelse och enskildas handlingsmöjligheter 206  kringskärs. 207   208  Nära rasismen återfinns auktoritära och våldsbejakande fascistiska och nazistiska 209  åsiktsinriktningar. Dessa uttrycker förhärligande idéer om ett visst folk eller en viss 210  nation som rättfärdigar förtryck av dem som genom sin bakgrund eller sina värderingar 211  står utanför den antidemokratiska, rasistiska idealbilden. 212   213  Det är i tider av hög arbetslöshet, vidgade klyftor och förlorat framtidshopp som 214  rasistiska och fascistiska rörelser har vuxit sig starka. Dessa samband gäller också i dag 215  och förklarar till stor del främlingsfientliga krafters valframgångar, medan ökad 216  jämlikhet, full sysselsättning och social demokrati har visat sig vara de mest effektiva 217  verktygen för att pressa tillbaka antidemokratiska krafter. Samtidigt måste alltid 218  rasismens uttryck bekämpas, och vi kan aldrig acceptera en utveckling där 219  främlingsfientlig politik bedrivs som ett sätt att förhindra att öppet rasistiska 220  organisationer vinner mark. 221   222  Samhällets strukturer samexisterar och samverkar. Det innebär att rådande 223  förtrycksmekanismer förstärker varandra på så väl kollektiv som individuell nivå, vilket 224  begränsar människor från att leva ett fritt liv. 225   226  Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot 227  samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit 228  som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt. 229   230  

  6  

Vår politik 231   232  Den socialdemokratiska politiken syftar till att frigöra människor så att vi tillsammans 233  kan bygga framtiden. Få företeelser begränsar lust och arbete för förändring som känslan 234  att ens ansträngning är lönlös. Därför måste människor beredas rätt och möjlighet att 235  styra sin vardag. Människor måste själva och tillsammans med andra få större egenmakt 236  genom att inflytande överförs till dem från system utanför deras kontroll. Så kan ett 237  växande samhällsengagemang formas. 238   239  Alla människors engagemang och deltagande i samhällsbygget efter förmåga är 240  avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. SSU verkar därför för full sysselsättning, 241  som utöver att tillvarata mänskliga resurser också ger varje människa den frihet som en 242  egen försörjning innebär. Därtill stärker den fulla sysselsättningen arbetet i förhållande 243  till kapitalet. 244   245  En förutsättning för att kräva allas insats är att sysselsättningen är meningsfull. Den 246  fackliga rörelsens krav, organisering och politik för full sysselsättning stärker vår rörelses 247  positioner i arbetet för den demokratiska socialismen. En god arbetsmiljö och en 248  meningsfull sysselsättning ökar friheten för den enskilda människan. En ökad 249  produktivitetstillväxt kan förutom i löneförhöjningar tas ut i minskad arbetstid för att 250  människan ska kunna leva i hållbar frihet. 251   252  I strävan efter jämlika livsvillkor och varje människas frihet är den generella välfärden 253  avgörande. Välfärden är det politiska uttrycket för varje människas rätt till en värdig 254  tillvaro. Den medför att makt och inflytande omfördelas och är ett viktigt verktyg för 255  demokratisering genom att centrala samhällsfunktioner undandras marknadens logik. 256  Välfärden frigör också människor från påtvingade sociala band, vilket inte minst stärker 257  kampen för kvinnors rättigheter. 258   259  Omfördelningspolitiken har underlättat arbetarrörelsens organisering i kampen för 260  samhällets demokratisering. Historiskt har socialdemokratin genom lagar, kollektivavtal 261  och folkrörelsearbete utökat demokratins verkningsområde och stärkt människors frihet. 262  I vår jämlikhetsstrategi har välfärdsstaten en dubbel funktion. Dels har den fungerat som 263  ett verktyg för utjämning av klyftor, dels för utökad demokrati. Nedskärningar och 264  försämringar av välfärden är ett hot mot denna strategi för jämlikhet och demokratisk 265  socialism. 266   267  Framtidens välfärd och välstånd är beroende av hur mänskligheten förhåller sig till 268  jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har tillväxten drivits av ett ökat uttag av 269  icke förnyelsebara naturresurser. Det har lett till att ekonomiska, energimässiga och 270  ekologiska kriser. Socialdemokratin ser därför som sin främsta uppgift att inleda 271  omställningen till en hållbar utveckling. SSU betraktar inte detta som en uppoffring utan 272  som en verklig möjlighet till en bättre värld. Omställningen har goda förutsättningar att 273  medföra stora satsningar på utbildning och forskning, att försätta många människor i 274  arbete och att innebära ett nytt förhållningssätt, där vi i stället för att mäta välstånd 275  utifrån vad vi äger i stället utgår från hur vi mår. 276   277  Hållbarheten vilar på tre ben, som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. 278  

  7  

Det handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet för en hållbar 279  utveckling måste ske på samhällets alla nivåer. Mycket av det som är viktigt kan beslutas 280  på lokal och regional nivå. Men hållbarheten är sist och slutligen en global utmaning, 281  som sträcker sig bortom nationalstaten, och politiken för den måste som sådan bedrivas i 282  globala samarbeten. För att nå detta behöver globala institutioner reformeras i 283  demokratisk anda och de rörelser som verkar för demokrati, jämlikhet och mänskliga 284  rättigheter stärkas. I detta syfte vill SSU reformera och demokratisera FN och EU och 285  stärka de rörelser som verkar för demokrati, för jämlikhet och för mänskliga rättigheter. 286   287  I ständig opposition mot orättvisor 288  

Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de 289  värderingar SSU utgår ifrån. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och 290  för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje 291  gång människan vinner större makt över sitt liv. 292   293  Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är inte opåverkbar. Den kan formas av 294  oss människor om vi går samman i de rörelser som utgör grunden för demokratin och 295  som är motsatsen till de strukturer som i dag begränsar oss och våra livsvillkor. Det är 296  den här kampen för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Tillsammans har vi makten 297  att förändra världen! 298  

  8