pres kontaktpersoner bob 20120904
DESCRIPTION
Presentation från "Bedömning & Betyg", Stockholms utbildningsförvaltning. Kontaktpersonsmötet 4 september 2012.TRANSCRIPT
Kontaktpersonsmöte Bedömning & Betyg 2012 09 04 [email protected] http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/
Idag
Stödmaterial Elevdokumentation
Stöd: Betyg åk 6
Från Utbf
PRIO
Skolinspektionen – ”Lika för alla?”
– ”Vi har inte satt ord på det”
Nytt från Skolverket
Informationsmaterial (text) Informationsmaterial (presentation) Diskussionsmaterial (text, snart…)
Från Utbf
Utbildningar runt planeringsverktyget (Erika)
Skolbesök Betyg åk 6 (Pernilla)
BfLU-uppföljning 13/9 kl 14.30
PRIO-projektet för att förbättra stadens skolor
Målet – en lärande organisation
Varaktigt höja kunskapsresultaten
Utveckla skolans interna processer
och arbetssätt
Skapa en mer lärande organisation.
Stärka det kollegiala samarbetet
8
1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
440
430
510
Un
ive
rsa
l s
ca
le s
co
re1
550
540
530
520
500
490
480
470
460
450
410
0
496
489
420
503 503
511
491
513
Great
Good
Fair
Sverige är sedan flera decennier fast i ”good”
1 Universal Scale samlar testresultat till en absolut skala jämförbar mellan tester och år
2009-resultaten är ett preliminärt resultat baserat på PISA 2009 men bör uppdateras när all data är tillgänglig
Poor
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
Socio-ekonomisk ersättning Kr per elev
50.000 45.000 40.000 35.000 30.000 25.000 20.000 15.000 10.000 5.000 0
Resultatspridningen mellan skolor består alltså inte bara på socio-ekonomiska faktorer, vilket indikerar stor förbättringspotential genom förändrade arbetsmetoder
1 Poäng = andel Godkänt * 1 + andel Väl Godkänt * 2 + andel Mycket Väl Godkänt * 3
2 Trendlinjens funktion är ”Poäng = -0.02258*(tkr soc-ek ersättning) + 1.7285”, R² = 0.4469
Resultat på nationella provet i matematik för skolor i Stockholm
Vägt medelvärde1 samt socio-ekonomiskt skolpengstillägg
Elevgruppen ses som
främsta förklaringsfaktor till
resultaten av såväl lärare
som rektorer
Poor Fair Good Great Excellent
Utveckla lärar-
professionen
Stärk innovation och utbyte
Säkra basal undervisning
Lägg den strukturella
grunden
Sverige
Målsättningen är att höja elevernas kunskapsresultat genom att tillsammans utveckla oss själva och vår undervisning
▪ Gemensam undervisnings-
planering
▪ Coachning
▪ Resultatdriven undervisning
A. Mål och prioriteringar
B. Samarbetsorienterade arbetssätt
C. Kompetensutveckling och försörjning
E. Organisation och resursfördelning
D. Ledning
F. Kultur och attityd
Fyra huvudkategorier kan utvecklas för att förbättra ett skolsystem, PRIO- projektet fokuserar på en av dessa
Skolsystemets grundförutsättningar
Processer och
arbetssätt
i skolan
Systemmässig kompetens-försörjning
Utveckling av löpande styrning och uppföljning på systemnivå
Komponenter som kan utveckla skolsystem Dimensioner för en framgångsrik skola
Gemensam undervisningsplanering
Kartläggningen visade att:
Lärarna samarbetade i mycket liten utsträckning
kring undervisningsplaneringen.
De efterfrågade mer av gemensam
planering & utvärdering av enskilda lektioner.
Ny rutin för regelbunden gemensam planering
utarbetades:
Planering av undervisning på olika nivåer.
Mål som bryts ner och konkretiseras.
Metoder & lektioner planeras samtidigt som
föregående planering utvärderas.
Planeringen utgår från Lgr11
Gemensam planering kan ske på olika nivåer där den gemensamma planeringen av undervisningsmetoder är den svåraste men också den mest effektfulla
Nivå 1: Koordinerar och planerar praktiska
saker
Nivå 3: Planerar och diskuterar lektioner och undervisnings-metoder
gemensamt
Nivå 2: Planerar övergripande
undervisningsteman gemensamt
Nivå 0: Koordinerar ingenting gemensamt
Effe
kt p
å u
nd
ervi
snin
gskv
alit
én
Skolinspektionen ”Lika för alla?” Granskning av resultaten från 3 års omrättningar av Nationella
prov
94 000 prov
1800 skolor
SI: Rekommendationer
Skolverkets bedömningsanvisningar behöver bli tydligare och mer tillgängliga
framförallt i de delar som gäller de högre betygsstegen.
Lärare som ska bedöma elevers prestation på de nationella proven bör få en
god grund- och fortbildning i att bedöma.
Skolorna bör i så stor utsträckning som möjligt använda sig av sambedömning,
där mer än en lärare i samråd rättar samma prov. Denna bedömningsform
lämpar sig särskilt väl för essäfrågor och uppsatsskrivande.
Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd för läraren som
rättar proven bör införas. Det hindrar inte att läraren vid senare tillfälle kan ta
del av elevens lösning i full vetskap om vems den är.
Skolinspektionen ser stora vinster med att proven på sikt skulle kunna
genomföras elektroniskt. Det skulle underlätta möjligheten att avidentifiera
dem, underlätta kontroll- och omrättning samt möjligheten att använda sig av
sambedömning inom skolan och mellan skolor.
SI: Systematiska avvikelser I
Fristående skolor sätter i genomsnitt högre provbetyg än de kommunala
skolorna, relativt de externa bedömningarna av provresultaten. Denna
skillnad föreligger både i gymnasiet och i högstadiet. – För högstadiet är avvikelsen i bedömning så stor att den kan förklara en betydande del av det
resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningar uppvisat gentemot kommunala
skolor.
Elever i årskurs 9 vars föräldrar är högutbildade får högre provbetyg vid den
interna bedömningen jämfört med den externa bedömningen. – För bedömningen av proven i årskurs 3 och 5 är tendensen den motsatta: de interna
provresultaten är lägre relativt de externa bland elever vars föräldrar är högutbildade eller
höginkomsttagare.
SI: Systematiska avvikelser II
I årskurs 3 och 5 är mönstret det motsatta och de interna bedömningarna ger
flickor lägre provbetyg än pojkar, givet att kontrollbedömarna bedömer
proven som likvärdiga.
Jämfört med den externa bedömningen får gymnasieelever med utländsk
bakgrund högre interna provbetyg än elever med svensk bakgrund, men det
motsatta gäller för elever i årskurs 9. – För årskurs 5 finner vi att elever med utländsk bakgrund med större sannolikhet bedöms som
godkända vid den interna bedömningen än andra elever, givet att den externa bedömaren
anser proven vara likvärdiga.
SI: Systematiska avvikelser III
Elever i gymnasiet och årskurs 9 som är födda tidigt på året får högre interna
provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med elever födda sent
på året. – Någon sådan tendens finns inte för proven i årskurs 3 och 5.
Det finns inga skillnader mellan hur behöriga och obehöriga lärare i
genomsnitt bedömer de nationella proven.
Inte heller finns några genomsnittliga skillnader mellan manliga och kvinnliga
lärares bedömningar.
Däremot sätter högstadie- och gymnasielärare som ensambedömer elevernas
prov högre provbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med lärare
som sambedömer proven. – Någon liknande skillnad mellan ensam- och sambedömda prov finns däremot inte för årskurs 3
och 5.
SI: Systematiska avvikelser IV
De systematiska skillnaderna i bedömningen av pojkar och flickor är
mer uttalad bland obehöriga än behöriga lärare.
För skillnaderna mellan elever födda tidigt och sent på året gäller dock
motsatsen.
Flertalet av de systematiska skillnaderna i bedömningen av olika
elevgrupper är mindre uttalade när proven ursprungligen
sambedömts än när de bedömts av en enskild lärare.
Skolinspektionen ”Vi har inte satt ord på det”
Svårt att bedöma utifrån kursplanerna
Många lärare planerar inte för bedömning
Framåtsyftande återkoppling förekommer i liten utsträckning
Lärarna bär arbetet i sitt minne
Fokus på svenska och matematik
Uppföljning av kunskapsresultaten saknas i vissa ämnen
Rektor har stor betydelse
Från Skolverket
Platser kvar på konferensen Betyg åk 6 24/25 oktober
Bedömningsstöd – Idrott och hälsa åk 7-9
– Historia
– Kommentarmaterial till k-kraven
– Diskussionsunderlag till kunskapskraven (generellt)
TACK FÖR IDAG! BEDÖMNING & BETYG PERNILLA, ELISABETH & ERIKA
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning