ppr juli 110704
DESCRIPTION
PPR juli 110704. Diagram 1.01. Tillväxten i världen och i Sverige Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data. Källor: IMF, SCB och Riksbanken. Diagram 1.02. Arbetslöshet med osäkerhetsintervall Procent av arbetskraften. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
PPR juli110704
Diagram 1.01. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data
-6
-4
-2
0
2
4
6
-6
-4
-2
0
2
4
6
80 85 90 95 00 05 10
Sverige
Världen
Källor: IMF, SCB och Riksbanken
Diagram 1.02. Arbetslöshet med osäkerhetsintervallProcent av arbetskraften
0
2
4
6
8
10
0
2
4
6
8
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Diagram 1.03. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%75%50%UtfallPrognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Diagram 1.04. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.05. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
6
7
8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%75%50%UtfallPrognos
Källa: RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.
Diagram 1.06. Global PMIIndex, säsongsrensade data
30
35
40
45
50
55
60
65
30
35
40
45
50
55
60
65
05 06 07 08 09 10 11
EurområdetUSABRICTCW-viktad omvärld
Källa: Markit EconomicsAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.
Diagram 1.07. Oljepris, BrentoljaUSD per fat
0
20
40
60
80
100
120
140
0
20
40
60
80
100
120
140
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
UtfallTerminer, genomsnitt t.o.m. 2011-06-29Terminer, genomsnitt t.o.m. 2011-04-12
Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken
Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.
Diagram 1.08. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring
Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. För Sverige avses KPIF-inflationen och för TCW-vägd omvärld KPI eller HIKP. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners
Diagram 1.9. BNP i USAKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-8
-4
0
4
8
12
-8
-4
0
4
8
12
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
April
Juli
Källor: Bureau of Economic Analysis och Riksbanken
Diagram 1.10. Jämförelse av återhämtning i Sverige, Euroområdet och USA BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100
92
94
96
98
100
102
104
106
108
110
112
92
94
96
98
100
102
104
106
108
110
112
07 08 09 10 11 12 13 14
USA
Euroområdet
Sverige
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100.
Diagram 1.11. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 1.12. HIKPÅrlig procentuell förändring
-1
0
1
2
3
4
5
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Sverige
Euroområdet
Storbritannien
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.13. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.
Diagram 1.14. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Konsumtion (vänster skala)
Disponibel inkomst (vänster skala)
Sparkvot (höger skala)
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.15. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
80 85 90 95 00 05 10
Svensk export
Svensk exportmarknad
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.
Diagram 1.16. Investeringar i omvärldenIndex, 2007 = 100
50
60
70
80
90
100
110
50
60
70
80
90
100
110
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Norge
Euroområdet
Storbritannien
USA
Källor: Nationella källor
Diagram 1.17. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser
14
16
18
20
22
24
14
16
18
20
22
24
80 85 90 95 00 05 10
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Fyra kvartals glidande medelvärde.
Diagram 1.18. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data
3800
4000
4200
4400
4600
4800
5000
5200
3800
4000
4200
4400
4600
4800
5000
5200
80 85 90 95 00 05 10
Sysselsatta, 16-64 år
Arbetskraft, 16-64 år
Sysselsatta, 15-74 år
Arbetskraft, 15-74 år
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram 1.19. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagandeSysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, 16-64 år, säsongsrensade data
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram 1.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11
Arbetslöshet (utfall)
Skattning baserad på BNP-utfall t.o.m. 2011 kv 1
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Skattning baserad på historiskt samband mellan arbetslöshet och BNP (Okuns lag).
Diagram 1.21. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data
0
10
20
30
40
50
60
70
0
10
20
30
40
50
60
70
90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Tillverkningsindustrin
Byggindustrin
Handel
Privata tjänstenäringar
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 1.22. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data
70
75
80
85
90
95
70
75
80
85
90
95
80 85 90 95 00 05 10
SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin
KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 1.23. BNP-gap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
80 85 90 95 00 05 10
BNP-gap (HP)
BNP-gap (PF)
RU-indikatorn
Källor: SCB och RiksbankenAnm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.
Diagram 1.24. TimgapProcent
-6
-4
-2
0
2
4
6
-6
-4
-2
0
2
4
6
80 85 90 95 00 05 10
Timgap (HP)
Timgap
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Timgap (HP) avser arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.
Diagram 1.25. Löner och löneförväntningarÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
4
5
6
7
96 98 00 02 04 06 08 10 12 14
Löner
Löneförväntningar hos arbetsmarknadens parter
Källor: Medlingsinstitutet, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
Anm. Löner avser Konjunkturlönestatestik.
Diagram 1.26. Vinstandel i näringslivetÅrlig procentuell förändring respektive andel av förädlingsvärde i näringslivet
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
0,1
0,15
0,2
0,25
0,3
0,35
0,4
0,45
0,5
80 85 90 95 00 05 10
Vinstandel (vänster skala)
Produktivitet (höger skala)
Real arbetskostnad per timme (höger skala)
Anm. Arbetskostnad deflaterad med näringslivets förädlingsvärdespris. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.27. Kostnadstryck i hela ekonominÅrlig procentuell förändring
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Produktivitet
Arbetskostnad per timme
Arbetskostnad per producerad enhet
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.28. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100
Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.
Diagram 1.29. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
KPIKPIFKPIF exklusive energi
Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.30. Räntekostnadsindex i KPIÅrlig procentuell förändring
-60
-40
-20
0
20
40
60
-60
-40
-20
0
20
40
60
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.31. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
Källor: Riksbanken
Diagram 2.01. Arbetskostnad per timmeÅrlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.02. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna avökad produktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.03. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna avökad produktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.04. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna avökad produktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.05. ArbetsproduktivitetÅrlig procentuell förändring
-6
-4
-2
0
2
4
6
-6
-4
-2
0
2
4
6
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna av ökadproduktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.06. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna av ökadproduktivitetLöneökningar utöverproduktivitetsutvecklingenHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.07. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Löneökningar drivna av ökadproduktivitet
Löneökningar utöverproduktivitetsutvecklingen
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.08. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt
Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.
Diagram 2.09. Inflation i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring
Källor: Nationella källor och RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.
Diagram 2.10. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden
Källa: Respektive lands centralbank och Riksbanken
Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartners.
Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.12. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Fördjupad statsfinansiell kris
Fördjupad statsfinansiell kris medmer expansiv penningpolitikHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.13. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.14. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Fördjupad statsfinansiell kris
Fördjupad statsfinansiell kris med merexpansiv penningpolitikHuvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.15. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Fördjupad statsfinansiell kris
Fördjupad statsfinansiell kris medmer expansiv penningpolitik
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.16. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.17. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.18. TimgapProcent
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.19. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.20. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion.
Diagram 2.21. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.22. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.01. BNP i Taiwan, Sydkorea och KinaÅrlig procentuell förändring
-10
-5
0
5
10
15
20
-10
-5
0
5
10
15
20
04 05 06 07 08 09 10 11
Taiwan
Sydkorea
Kina
Källor: Nationella källor
Diagram 3.02. Inköpschefsindex Index
35
40
45
50
55
60
65
35
40
45
50
55
60
65
05 06 07 08 09 10 11
Kina
Singapore
Källa: Markit Economics
Diagram 3.03. VärldsimportvolymWorld trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data
80
100
120
140
160
180
200
220
240
260
280
80
100
120
140
160
180
200
220
240
260
280
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Världen, totalt
Utvecklade ekonomier
Tillväxtekonomier
Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Diagram 3.04. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB
Diagram 3.05. Försäljningen av befintliga och nya hem i USAIndex 2000-01-31 = 100
20
40
60
80
100
120
140
160
20
40
60
80
100
120
140
160
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Nya
Befintliga
Källor: U.S. Census Bureau och National Association of Realtors
Diagram 3.06. Arbetslöshet i USAProcent av arbetskraften
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
48 53 58 63 68 73 78 83 88 93 98 03 08
Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics
Diagram 3.07. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-15
-10
-5
0
5
10
-15
-10
-5
0
5
10
04 05 06 07 08 09 10 11
Belgien
Nederländerna
Portugal
Tyskland
Frankrike
Källa: Eurostat
Diagram 3.08. BNP i Danmark, Finland och NorgeKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
04 05 06 07 08 09 10 11
Danmark
Norge inkl. olja
Norge, fastland
Finland
Källor: Nationella källor
Diagram 3.09. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
USA
Euroområdet
Storbritannien
Källor: Nationella källor
Diagram 3.10. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
04 05 06 07 08 09 10 11
Sverige
Euroområdet (Tyskland)
USA
Storbritannien
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.11. Ränteskillnad mellan länder med statsfinansiella problem och Tyskland, 10 års löptidProcentenheter
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
07 08 09 10 11
Irland
Spanien
Italien
Portugal
Grekland
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.12. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100
110
120
130
140
150
160
110
120
130
140
150
160
94 96 98 00 02 04 06 08 10
Källa: Riksbanken
Diagram 3.13. Styrränteförväntningar mätt med marknadspriserProcent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
08 09 10 11 12 13 14
Sverige 2011-06-22Sverige 2011-04-20Euroområdet 2011-06-22Euroområdet 2011-04-20USA 2011-06-22USA 2011-04-20Storbritannien 2011-06-22Storbritannien 2011-04-20
Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. De implicita terminsräntorna är rensade för kreditrisk- och löptidspremier.
Diagram 3.14. Reporänteförväntningar mätt med marknadspriser och enkät i SverigeProcent
Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta.
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta
Terminsräntekurva 2011-04-11
Terminsräntekurva 2011-06-22
Enkät (Prospera) 2011-06-01
Diagram 3.15. Skillnaden mellan förväntad STIBOR och förväntad reporäntaProcentenheter
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11
Källa: Reuters EcoWinAnm. Skillnaden mellan ett tremånaders terminskontrakt (FRA) med start inom tre månader på en interbankränta (STIBOR) och ett terminskontrakt på reporäntan (RIBA).
Diagram 3.16. Rörlig listad bostadsränta, reporäntan samt skillnaden mellan rörlig listad bostadsränta och reporäntanProcent respektive procentenheter
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
04 05 06 07 08 09 10 11
Reporänta
Bostadslån - genomsnitt av listade räntor
Bospread
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 3.17. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring
-10
-5
0
5
10
15
20
-10
-5
0
5
10
15
20
99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Hushåll
Företag
Källa: SCB
Diagram 3.18. BNP och produktionIndex, 2007 = 100, säsongsrensade data
Källa: SCB
70
80
90
100
110
70
80
90
100
110
04 05 06 07 08 09 10 11
BNPIndustriproduktion enligt nationalräkenskapernaTjänsteproduktion enligt nationalräkenskaperna
Diagram 3.19. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
BarometerindikatornMedelvärde+/- en standardavvikelse
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.20. Detaljhandelns omsättningVolym, index 2005=100, säsongsrensade data
90
95
100
105
110
115
120
125
90
95
100
105
110
115
120
125
04 05 06 07 08 09 10 11
Källa: SCB
Diagram 3.21. Fasta bruttoinvesteringarÅrlig procentuell förändring respektive procentenheter
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
04 05 06 07 08 09 10 11
Näringsliv exklusive bostäder
Bostadsinvesteringar
Offentliga myndigheter
Fasta bruttoinvesteringar
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Bidrag till årlig förändring av fasta bruttoinvetseringar
Diagram 3.22. Svensk exportmarknad och svensk utrikeshandel med varor i fasta priserIndex, 2000 = 100, säsongsrensade data
40
60
80
100
120
140
160
40
60
80
100
120
140
160
90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Varuimport
Varuexport
Svensk exportmarknad
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.23. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
4200
4400
4600
4800
5000
5200
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Sysselsatta (vänster skala)
Arbetskraft (vänster skala)
Arbetslöshet (höger skala)
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.
Diagram 3.24. Löner enligt nationalräkenskaperna och enligt konjunkturlönestatistikenÅrlig procentuell förändring
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken
Anm. Konjunkturlönestatistiken de senaste 12 månaderna är preliminär och revideras vanligen upp. De grå punkterna i diagramet visar Riksbankens bedömning av det slutliga utfallet enligt statistiken.
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Löner enligt nationalräkenskapernaKonjunkturlöner, preliminärtKonjunkturlöner, definitivtKonjunkturlöner, skattning av definitivt utfall
Diagram 3.25. Löner i näringslivetÅrlig procentuell förändring
1
2
3
4
5
6
1
2
3
4
5
6
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Byggindustrin
Tjänstebrancher
Industrin
Källa: Medlingsinstitutet Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.
Diagram 3.26. Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent
Källa: TNS SIFO Prospera
Diagram 3.27. Inflationsförväntningar på ett års siktProcent
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Hushåll (KI)
Företag (KI)
Samtliga (Prospera)
Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera
Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsundersökning.
Diagram 3.28. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
KPI
KPIF
KPIF exklusive energi
Källa: SCB
Diagram 3.29. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD och USD per fat
0
25
50
75
100
125
150
175
0
50
100
150
200
250
300
350
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Livsmedel
Metaller
Övriga jordbruksprodukter
Olja (höger skala)
Källor: The Economist och Interconitnental Exchange
Diagram A01. Räntor på statsobligationer med 10 års återstående löptidProcent
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
07 08 09 10 11
USA
Storbritannien
Grekland
Irland
Italien
Portugal
Spanien
Tyskland
Källa: Reuters EcoWin
Diagram A02. ÅtstramningsbehovProcent av BNP
Källa: IMF Fiscal Monitor april 2011Anm. Primärsaldo = budgetsaldo - räntenetto. Cykliskt justerat primärsaldo är primärsaldo justerat för konjunkturen.
-30
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-30
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
Faktiskt primärsaldo 2010
Cykliskt justerat primärsaldo 2010
Prognos cykliskt justerat primärsaldo 2013
Nödvändigt cykliskt justerat primärsaldo 2020-2030för att nå en skuld kvot på 60% av BNP 2030
Diagram A03 . Skuldutveckling vid olika primärsaldonProcent av BNP
40
60
80
100
120
140
40
60
80
100
120
140
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30
Spanien, basscenarioSpanien, primärsaldo 2000-2007Italien, basscenarioItalien, primärsaldo 2000-2007Portugal, basscenarioPortugal, primärsaldo 2000-2007
Källor: IMF och RiksbankenAnm. Basscenariot enligt IMF:s budgetsaneringsstrategi för att nå en skuldkvot på 60 procent 2030. Streckade linjer anger skuldkvoten om basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersätts med genomsnittet 2000-2007.
Diagram A04 . Skuldutveckling vid olika primärsaldonProcent av BNP
Källor: IMF och RiksbankenAnm. Basscenariot enligt IMF:s budgetsaneringsstrategi för att nå en skuldkvot på 60 procent 2030. Streckade linjer anger skuldkvoten om basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersätts med genomsnittet 2000-2007.
Diagram A05 . Skuldutveckling vid högre ränte-tillväxt-differensProcent av BNP
40
60
80
100
120
140
160
40
60
80
100
120
140
160
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30
Spanien, primärsaldo 2000-2007
Spanien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3
Italien, primärsaldo 2000-2007
Italien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3
Källor: IMF och RiksbankenAnm. Skuldkvoten med basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersatta med genomsnittet 2000-2007, respektive en ränte-tillväxt-differens fr.o.m. 2016 på 3 procentenheter istället för 1 procentenhet.
Diagram A06. Skuldutveckling vid högre ränte-tillväxt-differensProcent av BNP
Källor: IMF och RiksbankenAnm. Skuldkvoten med basscenariots antaganden för primärsaldo att uppnå 2020 ersatta med genomsnittet 2000-2007, respektive en ränte-tillväxt-differens fr.o.m. 2016 på 3 procentenheter istället för 1 procentenhet.
40
60
80
100
120
140
160
180
200
220
40
60
80
100
120
140
160
180
200
220
10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30
Euroområdet, primärsaldo 2000-2007
Euroområdet, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3
USA, primärsaldo 2000-2007
USA, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3
Storbritannien, primärsaldo 2000-2007
Storbritannien, primärsaldo 2000-2007 och r-g=3
Diagram A07 . EnhetsarbetskostnaderIndex 2000 = 100
90
100
110
120
130
140
150
90
100
110
120
130
140
150
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Tyskland
Grekland
Irland
Italien
Portugal
Spanien
Källa: OECD
Diagram A08. Arbetslöshet Procent av arbetskraften
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
80 85 90 95 00 05 10
Riksbankens prognos
Medel 30 år
Medel 20 år
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A09. KPIÅrlig procentuell förändring
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14
KPI
Medel 1971-1992
Medel 1993-2010
Källa: SCB
Diagram A10. BNPÅrlig procentuell förändring
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
70 75 80 85 90 95 00 05 10 15
BNP
Medelvärde 1970-1992
Medelvärde 1993-2010
Källa: SCB
Diagram A11. LönerHela ekonomin, årlig procentuell förändring
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
80 85 90 95 00 05 10
Nominallön
Reallön
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken
Anm. Tre års glidande medelvärde. KPI-deflaterad reallön. Data till och med 1992 avser lönestruktursatistik, därefter konjunkturlönestatistik.
Diagram A12 . Sysselsättning i olika branscherFörändring jämfört med andra kvartalet 2008, tusentals personer
Källa: SCB
-150
-100
-50
0
50
100
150
-150
-100
-50
0
50
100
150
08 09 10 11
TjänsteproducenterOffentliga myndigheter samt privat utbildning, hälso- och sjukvård mmJordbrukIndustriByggindustri
Diagram A13. Sysselsättning i olika branscherTusentals personer
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar.
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2200
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2200
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14
Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggindustri Industri inklusive energi Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter samt utbildning, hälso- och sjukvård m.m.
Diagram A14. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 15-74 årProcent av befolkningen
62
64
66
68
70
72
74
62
64
66
68
70
72
74
76 80 84 88 92 96 00 04 08 12
Arbetskraftsdeltagande
Sysselsättningsgrad
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram A15. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 15-24 år Procent av befolkningen
35
40
45
50
55
60
65
70
35
40
45
50
55
60
65
70
76 80 84 88 92 96 00 04 08 12
Arbetskraftsdeltagande
Sysselsättningsgrad
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram A16. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 55-74 årProcent av befolkningen
30
34
38
42
46
50
30
34
38
42
46
50
76 80 84 88 92 96 00 04 08 12
Arbetskraftsdeltagande
Sysselsättningsgrad
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram A17. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad, 25-54 årProcent av befolkningen
80
82
84
86
88
90
92
94
80
82
84
86
88
90
92
94
76 81 86 91 96 01 06 11
Arbetskraftsdeltagande
Sysselsättningsgrad
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram A18. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
0
5
10
15
20
25
30
0
5
10
15
20
25
30
76 80 84 88 92 96 00 04 08 12
15-24 år25-54 år55-74 år15-74 år
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens framskrivningar. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram A19 . Sambandet mellan vakanser och arbetslöshetProcent av arbetskraften
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0 2 4 6 8 10 12
Vak
ansg
rad
Arbetslöshet
2010
1981
1990
2000
Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Riksbanken
Anm. Vakansdata enligt SCB har skrivits tillbaka med hjälp av statistik från Arbetsförmedlingen för perioden 1981-2000.
Diagram A20 . Arbetslöshet 15-74 år efter utbildningsnivåProcent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
05 06 07 08 09 10 11
Förgymnasial utbildning
Gymnasieutbildning
Eftergymnasial utbildning
Källa: SCB
Diagram A21 . Arbetslöshet i olika länderProcent av arbetskraften
0
5
10
15
20
25
0
5
10
15
20
25
91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11
Tyskland
Spanien
Frankrike
Källa: Eurostat
Diagram A22. Hushålls och företags inflationsförväntningar på ett års sikt och KPIProcent
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
95 97 99 01 03 05 07 09 11
KPI Hushåll Företag
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram A23. Arbetsmarknadens parters, inköpschefers och penningmarknadsaktörers inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års siktProcent
Källa: TNS Sifo ProsperaAnm. Svaren avser genomsnittet för samtliga respondenter
Diagram A24. Inflationsförväntningar skattade via finansiella instrumentProcent
Källa: Riksbanken
Diagram A25. Riksbankens prognoser för KPIProcent
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14
PPR, juli 2011
PPU, december 2010
PPR, juli 2010
Källor: Riksbanken och SCB
Diagram A26. KPI och KPIF, prognos och framskrivningProcent
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
KPI KPIF
Källor: Riksbanken och SCBAnm. Den ordinarie prognosperioden sträcker sig till det vertikala strecket vid september 2014. Bortom prognoshorisonten antas att KPIF ökar med 2 procent och att reporäntan successivt går till 4 procent.
Diagram A27. Riksbankens och andra prognosmakares prognoser för KPIProcent
Källor: Riksbanken, SCB och respektive prognosmakare
Anm. Diagrammet visar årsgenomsnitt för KPI. Punkterna avser den högsta, lägsta och genomsnittet av nio olika prognosmakares prognoser. För 2013 finns bara två prognoser att jämföra med.
Diagram A28. Riksbankens prognos för KPI och inflationsförväntningar enligt arbetsmarknadens parter, inköpschefer och penningmarknadsaktörerProcent
Källor: Riksbanken, SCB och TNS SIFO Prospera
Anm. Den ordinarie prognosperioden sträcker sig till det vertikala strecket vid september 2014. Bortom prognos-horisonten antas att KPIF ökar med 2 procent och att reporäntan successivt går till 4 procent.
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16
KPIRiksbankens prognosArbetsmarknadens parterInköpscheferPenningmarknadens aktörer
Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden
Källor: Riksbanken
2011 kv 2 2011 kv 3 2011 kv 4 2012 kv 3 2013 kv 3 2014 kv 3
Reporänta 1,7 (1,7) 2,0 (2,0) 2,3 (2,2) 2,9 (2,9) 3,4 (3,4) 3,8
Tabell 2. InflationÅrlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Förändringstakten för KPI baseras på reviderade indextal, vilka kan skilja sig från fastställda indextal. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser.
2010 2011 2012 2013
KPI 1,2 (1,2) 3,1 (3,2) 2,7 (2,8) 2,8 (2,7)
KPIF 2,0 (2,0) 1,6 (1,6) 1,7 (1,7) 2,1 (2,0)
KPIF exkl. energi 1,5 (1,5) 1,1 (1,1) 1,8 (1,7) 2,1 (2,1)
HIKP 1,9 (1,9) 1,6 (1,7) 1,7 (1,7) 2,0 (2,0)
Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges
Källor: SCB och Riksbanken* Procent av BNP
2010 2011 2012 2013
Reporänta 0,5 (0,5) 1,8 (1,8) 2,8 (2,8) 3,4 (3,4)
10-årsränta 2,8 (2,8) 3,2 (3,5) 3,8 (4,1) 4,3 (4,5)
Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 129,3 (129,3) 120,8 (119,6) 120,2 (120,1) 120,2 (121,1)
Offentligt finansiellt sparande* -0,2 (-0,3) 0,9 (1,0) 1,2 (1,4) 1,4 (1,5)
Tabell 4. Internationella förutsättningarÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken
Anm. Inom parentes anges köpkraftsjusterade BNP-vikter i världen 2010 enligt IMF. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.
BNP 2010 2011 2012 2013
Euroområdet (0,14) 1,7 (1,7) 1,9 (1,5) 1,6 (1,6) 2,2 (2,3)
USA (0,20) 2,9 (2,9) 2,3 (2,8) 2,7 (3,0) 3,2 (2,8)
Japan (0,06) 4,0 (4,0) -0,5 (0,4) 2,8 (2,6) 1,8 (1,8)
OECD (0,55) 2,9 (2,9) 2,1 (2,3) 2,6 (2,6) 2,8 (2,6)
TCW-vägd (0,47) 1,9 (1,9) 1,7 (1,8) 1,9 (2,0) 2,3 (2,3)
Världen (1,00) 5,0 (4,9) 4,2 (4,3) 4,4 (4,4) 4,5 (4,4)
KPI 2010 2011 2012 2013
Euroområdet (HIKP) 1,6 (1,6) 2,7 (2,2) 1,6 (1,5) 1,8 (1,8)
USA 1,6 (1,6) 3,2 (2,5) 2,4 (1,9) 1,7 (2,0)
Japan -0,7 (-0,7) 0,1 (0,0) 0,5 (0,5) 0,7 (0,7)
TCW-vägd 1,6 (1,6) 2,6 (2,2) 1,8 (1,6) 1,8 (1,8)
2010 2011 2012 2013
Styrränta i omvärlden, TCW-vägd, procent 0,5 (0,5) 1,0 (1,0) 1,6 (1,8) 2,7 (2,8)
Råoljepris, USD/fat Brent 80 (80) 112 (114) 111 (114) 108 (110)
Svensk exportmarknad 8,8 (8,4) 8,2 (8,3) 6,7 (6,7) 6,4 (6,5)
Tabell 5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: SCB och Riksbanken
* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter
Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.
2010 2011 2012 2013
Hushållens konsumtion 3,4 (3,5) 2,4 (3,0) 2,2 (2,2) 2,2 (2,2)
Offentlig konsumtion 2,5 (2,6) 1,5 (1,4) 0,7 (0,5) 0,7 (0,7)
Fasta bruttoinvesteringar 7,1 (6,3) 8,7 (10,6) 6,7 (6,5) 5,6 (5,6)
Lagerinvesteringar* 2,1 (2,1) 0,3 (0,1) -0,8 (-0,3) 0,0 (0,0)
Export 11,0 (10,7) 9,3 (8,4) 5,5 (5,6) 5,9 (5,9)
Import 12,8 (12,7) 8,3 (7,9) 5,0 (6,0) 6,5 (6,5)
BNP 5,7 (5,5) 4,4 (4,6) 2,2 (2,3) 2,5 (2,5)
BNP, kalenderkorrigerad 5,4 (5,3) 4,4 (4,6) 2,6 (2,7) 2,5 (2,5)
Slutlig inhemsk efterfrågan* 3,7 (3,6) 3,1 (3,8) 2,5 (2,4) 2,3 (2,4)
Nettoexport* 0,0 (-0,1) 1,0 (0,8) 0,6 (0,2) 0,1 (0,1)
Bytesbalans (NR), procent av BNP 6,2 (6,2) 6,4 (6,6) 6,7 (6,4) 6,5 (6,3)
Tabell 6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: SCB och Riksbanken
* Procent av arbetskraften
Anm. Med potentiellt arbetade timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar enligt Riksbankens bedömning.
2010 2011 2012 2013
Folkmängd, 16-64 år 0,5 (0,5) 0,3 (0,3) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0)
Potentiellt arbetade timmar 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4) 0,3 (0,3)
BNP, kalenderkorrigerad 5,4 (5,3) 4,4 (4,6) 2,6 (2,7) 2,5 (2,5)
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 (1,9) 1,7 (1,8) 1,2 (1,2) 0,7 (0,7)
Sysselsatta, 15-74 år 1,0 (1,0) 2,5 (2,5) 1,0 (0,9) 0,5 (0,5)
Arbetskraft, 15-74 år 1,1 (1,1) 1,3 (1,3) 0,3 (0,3) 0,2 (0,2)
Arbetslöshet, 15-74 år* 8,4 (8,4) 7,4 (7,3) 6,7 (6,7) 6,4 (6,4)
Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken
* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter
Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.
2010 2011 2012 2013
Timlön, KL 2,6 (2,7) 2,9 (2,9) 3,3 (3,3) 3,5 (3,6)
Timlön, NR 1,3 (1,4) 3,9 (3,2) 3,6 (3,4) 3,8 (3,8)
Arbetsgivaravgifter* -0,3 (-0,3) -0,1 (-0,2) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0)
Arbetskostnad per timme, NR 1,0 (1,1) 3,8 (3,0) 3,6 (3,5) 3,8 (3,8)
Produktivitet 3,6 (3,3) 2,6 (2,8) 1,5 (1,5) 1,8 (1,8)
Arbetskostnad per producerad enhet -2,5 (-2,2) 1,1 (0,2) 2,1 (1,9) 1,9 (2,0)
Tabell 8. Alternativscenario: löneökningar utöver produktivitetsutvecklingenÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
2011 2012 2013
Arbetskostnad per timme 3,8 (3,8) 3,9 (3,6) 4,8 (3,8)
KPIF 1,6 (1,6) 2,0 (1,7) 2,5 (2,1)
KPI 3,1 (3,1) 3,1 (2,7) 3,3 (2,8)
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 6,8 (6,7) 7,1 (6,4)
Arbetsproduktivitet 2,6 (2,6) 1,5 (1,5) 2,0 (1,8)
BNP, kalenderkorrigerad 4,4 (4,4) 2,5 (2,6) 2,1 (2,5)
Reporänta, procent 1,8 (1,8) 2,9 (2,8) 3,6 (3,4)
Tabell 9. Alternativscenario: löneökningar drivna av ökad produktivitetÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
2011 2012 2013
Arbetskostnad per timme 3,8 (3,8) 3,9 (3,6) 4,8 (3,8)
KPIF 1,6 (1,6) 1,7 (1,7) 1,9 (2,1)
KPI 3,1 (3,1) 2,6 (2,7) 2,6 (2,8)
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 6,6 (6,7) 6,0 (6,4)
Arbetsproduktivitet 2,6 (2,6) 2,3 (1,5) 3,0 (1,8)
BNP, kalenderkorrigerad 4,4 (4,4) 3,4 (2,6) 4,1 (2,5)
Reporänta, procent 1,8 (1,8) 2,8 (2,8) 3,4 (3,4)
Tabell 10. Alternativscenario: fördjupad statsfinansiell krisÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.
2011 2012 2013
BNP i omvärlden 1,6 (1,7) 0,4 (1,9) 1,6 (2,3)
KPI i omvärlden 2,5 (2,6) 1,0 (1,8) 0,5 (1,8)
Styrränta i omvärlden, procent 0,7 (1,0) 0,8 (1,6) 1,2 (2,7)
KPIF 1,5 (1,6) 1,0 (1,7) 1,1 (2,1)
KPI 3,3 (3,1) 1,2 (2,7) 1,1 (2,8)
BNP, kalenderkorrigerad 3,9 (4,4) 1,4 (2,6) 2,9 (2,5)
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 7,3 (6,7) 7,2 (6,4)
Reporänta, procent 1,7 (1,8) 1,8 (2,8) 1,9 (3,4)
Tabell 11. Alternativscenario: fördjupad statsfinansiell kris med mer expansiv penningpolitikÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.
2011 2012 2013
BNP i omvärlden 1,6 (1,7) 0,4 (1,9) 1,6 (2,3)
KPI i omvärlden 2,5 (2,6) 1,0 (1,8) 0,5 (1,8)
Styrränta i omvärlden, procent 0,7 (1,0) 0,8 (1,6) 1,2 (2,7)
KPIF 1,5 (1,6) 1,3 (1,7) 1,5 (2,1)
KPI 3,3 (3,1) 1,1 (2,7) 1,8 (2,8)
BNP, kalenderkorrigerad 3,9 (4,4) 1,9 (2,6) 3,2 (2,5)
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 7,1 (6,7) 6,7 (6,4)
Reporänta, procent 1,6 (1,8) 1,1 (2,8) 1,6 (3,4)
Tabell 12. Alternativscenario: högre reporäntaÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
2011 2012 2013
Reporänta, procent 2,0 (1,8) 3,0 (2,8) 3,4 (3,4)
BNP, kalenderkorrigerad 4,4 (4,4) 2,5 (2,6) 2,5 (2,5)
Timgap, procent -0,7 (-0,7) -0,1 (0,1) 0,2 (0,4)
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,4) 6,8 (6,7) 6,6 (6,4)
BNP-gap, procent -0,7 (-0,6) 0,0 (0,2) 0,4 (0,6)
KPIF 1,5 (1,6) 1,6 (1,7) 2,0 (2,1)
KPI 3,2 (3,1) 2,6 (2,7) 2,6 (2,8)
Tabell 13. Alternativscenario: lägre reporäntaÅrlig procentuell förändring om ej annat anges, årsgenomsnitt
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
2011 2012 2013
Reporänta, procent 1,7 (1,8) 2,6 (2,8) 3,4 (3,4)
BNP, kalenderkorrigerad 4,5 (4,4) 2,8 (2,6) 2,5 (2,5)
Timgap, procent -0,7 (-0,7) 0,2 (0,1) 0,5 (0,4)
Arbetslöshet, procent 7,3 (7,4) 6,6 (6,7) 6,3 (6,4)
BNP-gap, procent -0,6 (-0,6) 0,5 (0,2) 0,9 (0,6)
KPIF 1,6 (1,6) 1,9 (1,7) 2,1 (2,1)
KPI 3,1 (3,1) 2,8 (2,7) 2,9 (2,8)