pitekvarten · ledarskap för att befrämja en kultur där medarbetare får komma med idéer,...

PITEKVARTEN NR 1 2014 | 1

Pitekvarten För alla medarbetare på Piteå kommun

PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 1 2014

Goda idéer kan bli verklighet tack vare ny utvecklingspott SIDAN 14

Piteå Science Park erbjuder unika möjligheterSIDAN 13

Arbetsglädje ger mer SIDAN 12

2 | PITEKVARTEN NR 1 2014

Håll utkik efter det blå kuvertet!

Nu genomförs nationell folkhälsoenkät 2014www.nll.se/halsapalikavillkor

3KVALITETS-KEDJAN, EN GEMENSAM LÄNK

8BRA SAMTAL KAN GE BÄTTRE ANHÖRIGSTÖD

Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer. Personaltidningen publiceras även på www.pitea.se/pitekvarten.Ansvarig utgivare: Marie Lindgren tel 0911-69 60 14, [email protected]: Susanne Jacobsson, tel 0911-69 62 03 Omslagsbild: Josefine Engström/Scandinav BildbyråTryck: Tryckericity i Umeå.Detta är nr 1 årgång 15, våren 2014

Nytt år och nya möjligheter Jag väljer att inte kommentera vintervädret utan konstaterar bara att jag längtar efter att få veckla ut ett renskinn och parkera i en snödriva (om det finns någon) under påskhelgen. Och på tal om att veckla ut – i det här numret bjuder vi på utveckling och kvalitet i smått och stort. För det pågår ju hela tiden, i både din och min vardag, på olika sätt. Och det bästa av allt är att vi vill dela med oss - både till varandra och andra. Det är en nyckel till framgång. Trevlig läsning och glad påsk! Tack för att du tipsar Pitekvarten. // Susanne Jacobsson, informationsenheten

INNEHÅLLLedare

Kvalitetskedjan en gemensam länk

Ungdomars hälsa viktigt för alla

Erfarenhetsdagen ett nytt inslag

Anhörigstöd är A och O

Nya tankar i investeringsprojekt

Lokala kompetensrådet

Arbetsglädje ger mer

Piteå Science Park tar form

En halv miljon i ny utvecklingspott

Pilotprojekt för bättre affärer

I medborgarnas tjänst

Konsument tipsar inför resan

Kvalitetsmässan 2014

Mångfaldskrysset

3

4-5

6

7

8-9

10

11

12

13

14

15

16

17

18-19

20

11TRIO SOM TÄNKER NYTT OM PROJEKT


MATS BERG, KOMMUNCHEF

LEDARE om att utveckla och utvecklas

Varför verksamhetsutveckling? Ja, motiven är de samma som gäller för varför vi ska arbeta med samverkan och dialog med närsamhället.

Kraven på oss som organisation ökar allt mer, vilket bland annat visar sig genom:• Ökad statlig styrning inom i princip samtliga våra verksamheter.• Demografiutvecklingenmedökadandeläldre.• Attraktionskraften för boende, etablerings- och turistorten Piteå.• Näringslivets och exploatörernas krav på den kommunala planerings-

och beslutsorganisationen.• Pitebornas ökade krav på delaktighet och individuella lösningar.• Konkurrensen med andra städer.

Detta leder till ökat tryck på den kommunala organisationen, vilket kom-merattökakostnadsnivånsamtidigtsomalltfärreskaförsörjaalltfler.Ovanståendeserlikadantutideflestaavlandets290kommuner,menär kanske mest påtagligt i norrlänen. Detta leder till behov av att arbeta med ständiga förbättringar i våra verksamheter, både sådana förbättringar som gör att arbetet kan utföras på ett mer kostnads-effektivt sätt, men också sådant som leder till att medborgare och brukare får högre kvalitet i verksamheten.

Våra verksamheter är redan i dagsläget duktiga på att arbeta med förbättringsarbete, dels verksamhetsutveckling i arbetslag, dels individuellt genom förslagsverksamheten. Det innebär att vi som organisation har goda förutsättningar att skruva upp detta arbete ytterligare när vi verkligen fokuserar på det.

För att lyckas behövs en systematik för att fånga upp idéer, insat-ser för att skapa intresse för utveckling bland alla anställda och att bygga upp ekonomiska ”fonder” vars syfte är att öka incita-menten för arbetet med ständiga förbättringar. Systematiken utgör en slags infrastruktur för detta, men det viktigaste av allt för att uppnå detta ligger på ledarskapet i vår organisation.

Ledarskap för att befrämja en kultur där medarbetare får komma med idéer, såväl stora som små. Ledarskap för att lyfta utvecklings-frågor på agendan. Ledarskap för att ta hand om de idéer som kommer fram.Ochledarskapförattbyggaenstrukturdärdetfinnsettlärandemellan olika verksamheter. Det är som sagt viktigt att skapa en kultur där idéer föds, men det är lika viktigt att värdera vilka idéer som ska bilda en ny gemensam plattform för de verksamheter man som ledare har ansvar för. Kan vi inte klara detta, får vi bara en idéverkstad som inte leder till att uppnå målen med billigare och/eller bättre verksamhet.

Jag kommer att lägga stor del av min tid för att vi ska ta oss framåt i detta arbete och mycket av chefsträffar m.m. kommer att ägnas åt att diskutera både varför det är viktigt, men självklart också hur man kan göra för att ta verksam-hetsutvecklingen till en ny nivå.

När vi uppnår detta kommer vi att vara en organisation i framkant och jag är helt övertygad om att vi som en utvecklingsbenägen organisation kommer att uppfattas som en attraktiv arbetsplats att arbeta på.

Med dessa ord hoppas jag att ni delar min bild av hur viktigt detta är och att ni med full kraft tar er an idéskapandet, både i stort och smått och att ni lyfter in frå-gorna i era arbetslag. Vi är alla en viktig del av att skapa en tillåtande kultur, där alla får komma med sina idéer och synpunkter.

Med önskan om att ni kan njuta av den annalkande vårvintern som kan vara så fantastisk.


En kedja består av många länkar och för oss i Piteå kommun är Kvalitetskedjan en gemensam länk. Här finns nämligen alla förvaltningar representerade och arbetsgruppen har fullt fokus på kvalitet och utveckling – i flera led.

– Samverkan och samordning över förvalt-ningsgränserna hjälper oss att se helheter, och att vi tillsammans kan åstadkomma mycket, säger kommunstrateg Anna-Lena Pogulis som leder arbetsgruppen.

Sedan Kvalitetskedjan startade i decem-ber2006haruppdragenfrånkvalitetsked-jans styrgrupp, förvaltningschefsgruppen, förändrats.

– Inledningsvis var det mycket fokus på dokument. Sedan blev det den centrala styrningen, och nu har vi kommit längre ut i organisationen. Men det varierar fortfarande i hur långt förvaltningarna har kommit, säger Carina Ingesson, projektledare för att införa IT-stöd till styrsystemet.

Gemensamt fokus en fördelDetfinnsmångafördelarmedattgemensamtfokusera på den här typen av frågor.

– Förvaltningarna har fått ett mer likartat sätt att se på kommunens styrning och det har även blivit bättre för politikerna nu när upplägg av budget, delårsrapport och årsredovisning är lika, oberoende av nämnd, säger Carina Ingesson.

Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare på Fastighets- och servicekontoret är med i kvalitetskedjan sedan ett par år och hon tycker att det här är ett bra sätt att arbeta.

– Det bidrar till att sätta fokus på utveck-lingsfrågor och eftersom de uppdrag vi får följs upp bidrar det till att uppdragen inte faller i glömska utan genomförs i större omfattning, säger hon.

Internationell modell som stödFörbättringshjulet PDSA (Plan Do Study Act = PDSA) är en internationell modell som förklarar hur man tänker och jobbar med kvalitet: Och den har Kvalitetskedjan med sig i sitt arbete.

Positiva effekter är också information om vad som sker i kommunen som helhet.

– Vi kan ta kontakt med andra verksamhe-ter som arbetar med samma frågeställning, ta till oss av goda exempel och anpassa det till vår verksamhet. Bra att vi dessutom får infor-mation och blir uppmärksammade på resultat från olika undersökningar och där det som berör oss blir input till vårt utvecklingsarbete, säger Helena Lundberg och får medhåll av Maria Renström, personalstrateg:

– Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar kommunens övergripande arbete.Jagtrorattdetskullefinnasfleraegna system och processer om inte kvali-tetskedjan fanns, säger Maria som upplever att uppdragen blivit tydligare med åren.

– Vi jobbar utifrån en verksamhetsplan med uppdrag från förvaltningscheferna. På så sätt blir kvalitetskedjans uppdrag tydligt och väl förankrat.

Bidrar till vi-känsla– Jag tycker det är positivt att vi arbetar

tillsammans med gemensamma frågor och drar åt samma håll. Vi får förståelse för varandras verksamheter och vilka problem somfinnsinomolikaförvaltningarsan-svarsområden.Detfinnsocksåmöjlighetattpåverka så att de beslut som tas passar alla förvaltningar. Det skapar en känsla för Piteå kommun som helhet och inte bara för den egna förvaltningen, säger Helena Lundberg.

Förbättringshjulet visar hur kvalitetsarbe-tet går till. Efter att man har planerat och genomfört verksamheten följer man upp och åtgärdar brister. Kilen illustrerar att det är viktigt att säkra kvaliteten, så att man inte gör samma fel igen. På så sätt skapas ständiga förbättringar.

Samarbete och engagemang bid rar till kvalitet och utvecklingÖvergripande kvalitetsfrågor i fokus för Leif Wågman, Eva Börjesson, Carina Ingesson, Anna-Lena Pogulis, Helena Lundberg och Maria Renström.


Kvalitetskedjans fokusområden 2014 • Introduktionsutbildning för nyckelroller i styrsystemet.•Utveckla verktyg för styrning och uppföljning av verk-

samheter på nämnds- förvaltningsnivå.• Samordna arbetet med Mångfald. • Innovation och verksamhetsutveckling.• Kvalitetssäkra statistik och prognoser.• IT-stöd för styrning och uppföljning.

Kvalitetskedjans arbetsgrupp: •Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, kommunlednings-

kontoret, Carina Ingesson, projektledare, kommun-ledningskontoret, Maria Renström, personalstrateg, strategiskt stöd, Sara Nilsson, ekonom, strategiskt stöd, Helena Lundberg, verksamhetsutvecklare, fastighets- och servicekontoret, Anette Christoffersson, verksam-hetsutvecklare, utbildningsförvaltningen, Jenny Axels-son, verksamhetsutvecklare, kultur, park och fritid, Leif Wågman, verksamhetsutvecklare, samhällsbyggnad, Eva Börjesson, controller, socialtjänsten, Torbjörn Johansson, räddningschef, räddningstjänsten.

• Läs mer på http://insidan.it.pitea.se/Organisation/ Kommunledningskontoret/Kvalitetsarbete/

FEM VIKTIGA STEG FÖR KVALITETSKEDJAN:

Planera I första steget planeras verksamheten. Politikerna beslutar om mål för den kommunala verksamheten och ger uppdrag till tjänstemännen. Målen ligger till grund för verk-samhetsplaner som tjänstemännen tar fram.

Genomföra I andra steget genomförs den planerade verk-samheten. Anställda på alla enheter arbetar under året med att genomföra aktiviteterna som finns angivna i verksamhets-planer.

Följa upp I tredje steget följs verksamheten upp. Det görs till exempel genom att man ställer frågor till grupper som använ-der kommunens tjänster i undersökningar, genom att man tar in synpunkter och förslag från enskilda personer och genom att sammanställa resultat. Information samlas in för att se om de politiska målen är uppfyllda.

Åtgärda I fjärde steget åtgärdas det som man kommit fram till i uppföljningen. Om resultatet inte har blivit som plane-rat eller om uppföljningen visar på annat som bör åtgärdas skriver man ned vad man kan göra åt det.

Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av arbetet förhindrar att samma fel görs igen. Åtgärderna ligger till grund för den nya planeringen så att erfarenheterna från uppföljning och åtgär-der tas till vara. På så sätt skapas ständiga förbättringar.

Politiska viljan•Vision och stra-

tegiska områden•Mål ur medbor-

garperspektiv•Aktuella poli-

tiska frågor

Styr- och ledningsprocess•Gemensamt årshjul• Styrande dokument• Knyter ihop kvalitet

och ekonomi• Kommunövergri-

pande arbetsgrupp

Ledarskap och medarbetarskap• Ledarskapspolicy•Chefsforum•Medarbetarpolicy•Generationsväxling• Stimulera och leda

till verksamhetsut-veckling

Verksamhets-utveckling och forskning•Använda resultat

i utveckling

Medborgardialog – ett instrument•Dialog med medbor-

gare och företagare• Former för inflytande

och delaktighet•Utvecklade former

för information om satsningar och resultat

•Marknadsföring

Gemensamma områden. Kvalitet och utveckling pågår ständigt på olika nivåer i vår vardag. Dessa fem ”boxar” illustrerar vilken typ av områden och frågor som Piteå kommuns kvalitetskedja jobbar med på övergripande nivå.

Samarbete och engagemang bid rar till kvalitet och utveckling

TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON

” Det är värdefullt med en arbetsgrupp som samordnar det övergripande arbetet.”


Personligt 2013

”När alla hjälps åt ger det resultat”Ungas hälsa är viktigt och alla förvalt-ningar har ett gemensamt ansvar för förbättringsarbetet. Enkäten Personligt 2013, som genomförts bland elever i årskurs 7 och 9, och andra året i gym-nasiet, visar de bästa resultaten inom vissa områden sedan undersökningen startade 1998. 81 procent ger betyget 7 eller högre på en skala 1–10.

– När alla hjälps åt och drar sitt strå till stacken ger det resultat, konstaterar kommunchef Mats Berg.

Fler tränar på fritiden – PUFF?Träning och motion på fritiden har ökat sedan undersökningen startade. Åtta av tio tränar minst två gånger per vecka. Jämfört med2012ärdettjejernasomstårförök-ningen och de tränar mer än killarna.

En av tio elever motionerar aldrig på sin fritid vilket är den lägsta andelen sedan un-dersökningen startade. En förklaring till den positiva förändringen kan vara satsningen på Puff, Piteås unga friskare framtid, som i första hand riktar sig till dem som aldrig provat träna.

– Det känns fantastiskt roligt att vi ser den här utvecklingen och att vår satsning kan vara en del av den, säger Mona Lundström, förvaltningschef Kultur, park och fritid.

– Genom Puff har vi kunnat ge ungdomar möjlighet att prova på olika träningsformer och på så sätt hjälpt dem att komma igång med en träning de trivs med och förhopp-ningsvis fortsätter med, säger Mona.

Färre – men för många är utsattaDet är färre elever som uppger att de varit kränkta, mobbade, utsatta för hot och våld eller sexuella handlingar senaste året, en minskning i alla åldrar.

En förklaring till minskningen kan vara att huvudmannen för skolan, enligt Skolla-gen ska se till att varje verksamhet bedri-ver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

– Det är glädjande att utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll, men det är fortfarande alldeles för många barn och ungdomar som upplever sig kränkta. Alla aktörer inom och utanför skolan måste ta sitt ansvar för att förbättra situationen, säger Ingemar Jerne-löf, chef för Utbildningsförvaltningen.

Skadegörelse och klotter minskarResultatet för lag och rätt har också förbätt-ratsjämförtmedtidigareår.Detärflersomsom aldrig har snattat, klottrat eller deltagit i annan skadegörelse, vilket är det bästa resultatetsedan2008.

Trivsel och trygghet är viktiga faktorer för ett socialt hållbart samhälle. Minskad skadegörelse är ofta ett kvitto på de positiva faktorerna. För Piteås del kan det även inne-bära att kommunen får tillbaka en del av de försäkringspengar som betalats in, pengar som istället kan nyttjas till skadeförebyg-gande arbete och verksamhetsutveckling.Sedan2009harräddningstjänstenvarjeår

utbildatsamtligaklasseriårskurs7och1pågymnasiet i förebyggande brandskydd och säkerhet.

– Anlagd brand, klotter och skadegörelse med dess konsekvenser för samhället och den enskilde eleven har varit ett stort inslag i utbildningen. Satsingen, som har sker till-sammans med skolan, kan ha en bidragande effekt till den positiva utvecklingen då det gäller minskat klotter och skadegörelse, säger Krister Östrén, Stf Räddningschef, Räddningstjänsten.

Allt fler äter lunch i skolmatsalenNio av tio elever äter lunch i skolmatsalen, vilketärdethögstavärdetsedan2008.Andelen som äter lunch alla skoldagar har ökat.Attfleräterlunchkanberopåatteleverna

anser att lunchen är viktig för hälsan. 77 procent anger betyg 7 eller högre på skalan


Personligt 2013

”När alla hjälps åt ger det resultat”somär1–10ochkillarnatyckerattlunchenär viktig i större utsträckning än tjejerna. Av de som väljer att inte äta sin skollunch anger deflestadåligmeny,menäventillagningenuppges som orsak.

– Det är glädjande att de senaste årens gedigna arbete med att rusta upp våra till-lagningskök och förbättra kvaliteten på maten gett resultat. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra kvaliteten i både äldreomsorg och skola, säger Christer Lindström, ordfö-rande i Teknik och servicenämnden.

Mindre alkohol, tobak och drogerAndel elever som använder tobak, alkohol och droger har aldrig varit så lågt som nu. Det bekräftas även av undersökningarna ”Skol-barns hälsa och levnadsvanor i Norrbottens län 2012/2013”samt”Drogvanoriskolår9”somCANgenomfördevåren2013.Helariketharett förbättrat resultat och Norrbotten ligger i topp.

– Det är en glädjande utveckling och ett ökatvälbefinnandeblandbarnochungakom-mer på sikt att märkas ute i Stöd och omsorgs verksamheter, säger Greger Pettersson, avdel-ningschef, Stöd och omsorg.

TEXT/FOTO: MARIA NORBERG JOHANSSONFOTO: SHUTTERSTOCK

Välkommen till ErfarenhetsdagenI år genomförs Erfarenhetsdagen den 9 april på Nolia City kon-ferens och kommer att innehålla ett tiotal verksamheter som beskriver olika aspekter av sitt arbete. Erfarenhetsdagen kallades tidigare Inspirationsdagen och har genomförts i kommunen de senaste fem åren i olika format. Syftet är att verksamheter i kom-munen kan dela med sig av sina arbetssätt, utvecklingsarbeten eller annan inspiration till andra medarbetare i kommunen.

Alla medarbetare är välkomna att ta del av arrangemanget. Programmet för dagen innebär att samma seminarier körs två gånger, förmiddag och ef-termiddag. Om man har möjlighet kan man alltså vara med hela dagen och få ta del av tio olika inspirerande seminarier från våra egna verksamheter. MerinformationomdetaljeratprogramochanmälanfinnspåInsidan.

Här några av de verksamheter som kommer att medverka:

• ReggaeJamenmötesplatsföralla-ettenkeltsättattskapamötenVerksamhet: Kultur, park och fritid. Medverkande: Peter Brown och Elisabeth Holmgren När bra idéer kommer gående i korridoren gäller det att våga pröva! En lektion i hur man på Jamaica ser, bekräftar och bemöter människor – här har vi alla mycket att lära. Insikten av hur viktig en kopp kaffe eller te kan vara!

• EtttryggarePiteå.Samhälletharalltattvinnapåminskadbrotts-lighetochökadtrygghet.IPiteåjobbarvitillsammansfördetta Verksamhet: Piteås brottsförebyggande arbete, PiteBrå Medverkande: Helena Lindehag En samverkansmodell mellan Polis och Piteå kommun som fungerar branärdetgällerdetlokalabrottsförebyggandearbetet.Attidentifieragemensam bild av olika problem och skapa en gemensam målbild är en bra metod för att skapa bra samverkan kring olika frågor.

• EnGodJultillALLAbarn Verksamhet: Norrbyskolans fritidshem. Medverkande: Mikael Dalberg Norrbyskolans fritidshem har haft ett projekt för att bidra till att alla barniPiteåkommunskahamöjlighetattfiraengodjul.Ettarbetesomvar givande i dubbel bemärkelse. Fritidsbarnen känner glädje och stolt-het när de får möjlighet att hjälpa andra. Samtidigt ger det möjlighet till många givande värdegrundssamtal.

• Skolaförhållbarutvecklingifritidshemmen Verksamhet: Svensbyskolans fritidshem Medverkande:UlrikaSundströmm.fl. En beskrivning av arbetet med ”Skola för hållbar utveckling” inom fritidshemsverksamheten på Svensbyskolan.

• Annorlundavärld(och/ellerverklighet) Verksamhet: Onyxens dagverksamhet Medverkande: Monica Dahlberg Hur arbetar man med nya idéer och verksamhetsutveckling i en dag-verksamhet? En beskrivning av vad Onyxens dagverksamhet gör på dagarna och vilka aktiviteter som pågår.

TEXT: LENA STURK

Enkäten Personligt 2013:•Totalt har 1 164 elever besvarat

enkäten av totalt 1 342 elever, vilket ger en svarsfrekvens på 87 procent.

• Killarna ser ljusare på livet än vad tjejerna gör, men det är bland tjejerna resultatet främst har förbättrats. Det är främst tjejerna som har förbättrade resultat i hela undersökningen jämfört med förra året.

•Det är färre som har: - blivit mobbad eller kränkt - skolkat - använt tobak, alkohol och droger - utsatts för hot och våld eller övergrepp - haft oskyddat sex - deltagit i skadegörelse - känt sig deppig. Läs mer på www.pitea.se/personligt

9 april

2014

Erfarenhets-

dagen


Sara Andersson och Ann-Kristin Pettersson har varit med och planerat Kompetensdagarna.


för kommunens personliga assistenter med fokus på just anhörigstöd. Samma program undertredagardärca70personligaassitenter deltog varje dag. Förutom per-sonal fanns föreläsaren Gunilla Mathney, specialist inom området anhörigstöd, och anhöriga till brukare på plats för att berätta, lyssna,reflekteraochdiskuteratillsam-mans.

Varförvaldeniattbjudainanhöriga?– När anhöriga berättar om sin livssituation och delar med sig av sina erfarenheter ska-pas ett engagemang som ingen sakkunnig i området/ämnet kan förmedla eftersom de anhöriga själva är de största experterna i äm-net att vara anhörig, säger Ann Wennerkull.

Fokus på kvalitetEn avslappnad och konstruktiv dialog i det vardagliga mötet med anhöriga är något man hoppas på.

– Och att man som anhörig känner sig delaktig och att vårt gemensamma fokus är kvalitet för brukaren, säger Ann-Kristin Pettersson, också chef inom personlig as-sistans.

I och med kompetensdagen har perso-nalen fått samma grund att utgå ifrån. Nu är nästa steg är att hålla lågan vid liv, hitta verktyg och metoder som stöttar dem i deras roll.

– Det känns otroligt viktigt att vi skapar förutsättningar för en avslappnad dialog i vardagen som kan underlätta och bidra till bättre kvalitet, både för brukarna och för deras anhöriga, säger Ann-Kristin Petters-son som tillsammans med kollegan Martin

Eriksson nu läser Gunillas Mathneys bok ”Att utveckla anhörigstöd” för att hitta bra metoder och verktyg.

– Om våra personliga assistenter känner sig trygga och vet hur viktigt det är att ställa de rätta frågorna på ett avslappnat sätt kommer det att bli bättre för alla in-blandade, avslutar Sara Andersson.

Kombinationen att blanda personliga assistenter och anhöriga under en gemensam utbildningsdag visade sig bli både lyckad och omtumlande.

– Ja, det är så mycket tankar och känslor inblandade i det här. Det före-kom både skratt och gråt, säger Sara Andersson, en av sex chefer för kom-munens ca 250 personliga assistenter.

Ijuli2009blevdetenlagstadgadskyldig-het att kommuner ska erbjuda anhöriga stöd. Detta omfattar hela alltså socialtjäns-tens verksamhet och innebär att man som anställd är skyldig att uppmärksamma anhörigas behov och även erbjuda indi-viduellt anpassat stöd. Därför har man nu valt att jobba efter en modell som innebär att personal ute i verksamheten, som möter anhöriga, även ska jobba stödjande.

– Alla anhöriga har inte kontakt med en handläggare på kommunen men träffar personalen som ger omsorg till den anhö-riges familjemedlem, säger Ann Wenner-kull, verksamhetsområdeschef för stöd till vuxna funktionsnedsatta.

– Målet med kompetensdagarna var att få mer kunskap om hur anhöriga upplever sin situation, stärka personalen i sin roll ochfåossattreflekteraövervilketstödde anhöriga vi möter behöver och vill ha, säger Sara Andersson, en av kommunens chefer för personliga assistenter och en av dem som var med och planerade dagarna.

Gemensam kompetensdagInovember2013höllstreutbildningsdagar

Bra dialog i vardagen kan ge bättre anhörigstöd

FAKTA om personlig assistens i Piteå kommun:

•År 2003 var 101 personliga assisten-ter anställda av Piteå kommun. År 2014 är det 252 personliga assis-tenter, varav 220 kvinnor och 32 män, samt 151 timanställda.

•Medelåldern på våra assistenter är 42,8 år.

• 1 januari 2014 hade totalt 125 perso-ner i Piteå assistansersättning beslutat av Försäkringskassan (totalt 79.713 timmar per månad) Av dessa har 48 personer valt Piteå kommun som as-sistansanordnare medan 77 personer har valt privat anordnare eller är sin egen arbetsgivare.

• 1 januari 2014 hade även tre per-soner personlig assistans beslutat av Piteå kommun med totalt 309 timmar per månad. Dessa tre har valt privat anordnare.

” Gunilla belyser och lyfter vår verklighet och har gett oss många verktyg vår låda. Hon har avdramatiserat samtalen med anhöriga.”

” Bra tillvägagångssätt för att väcka tankar och bidra till dialog angående ämnet.”

” En dag fylld med reflektioner som jag tar med mig både i arbetet och hemmet.”

” Mycket lärorikt. Bra att tänka på. Man glömmer fort hur andra känner och tänker.”



Som ny kan man antingen fortsätta som de alltid gjort på arbetsplatsen. Eller så kan man sätta sig ner och klura på hur man kan göra samma sak – fast bättre, effektivare och smartare. Det var precis vad projek-tingenjör Hanna Wimander gjorde i våras med sina kollegor Joakim Lundberg och Per Andersson – en sittning som gav resultat. Som relativt ”nya” i kommunen valde de tre som jobbar med investeringsprojekt inom Samhällsbyggnad att boka av ett par dagar i våras för att skapa sig en ge-mensam bild av vad de faktiskt gör. Vad jobbar vi med, vem gör vad, hur utför vi uppdragen, hur fungerar samverkan med interna och externa aktörer samt hur kommunicerar vi var några frågor som de försökte besvara.–Mycketfungeradebra,mendetfinns

alltid förbättringsområden som utveck-lar verksamheten och höjer kvaliteten, konstaterar Hanna Wimander.

Några tydliga förbättringar som en följd av deras sittning:

En tydlig projektplan har tagits fram. ”Årshjulet” ger överblick över hela året

vilket är en förutsättning för bra plane-ring och god framförhållning.

Överblicken över hela året ger förutsättningar för att sprida upphand-lingarna, även om uppdraget ska utföras undersommaren.Detkanledatillattflerräknarpåjobb,flerlämnaranbud,ökadkonkurrens och bättre prisbild. Ifjol gick alla upphandlingar ut i maj, vilket är en intensiv tid för många entreprenörer. De hade helt enkelt inte tid att räkna på jobb vilket ledde till få anbud.

Tydligare gränssnitt främst mellan Fy-sisk planering, Teknik och gator, Pireva och Inköp är en kvalitetssäkring. Även tydliggöra ansvar och roller när externa entreprenörer anlitas. Här ingår bland annat tydligare rutiner för dokumenta-tion, gemensam granskning av dokument och avrapporteringar av genomförda uppdrag.

Projekt som arbetsformInom Samhällsbyggnad är projektarbete vardag – i synnerhet för investerings-projekt. Personalen skriver tid och alla projekt har avgränsade resurser, både vad gäller personal och investeringar.

De tre är experter på just projektstyr-ning – en arbetsform som skapar en

tydlig styrning och ledning av projekt. De anlitas också av andra förvaltningar för att driva projekt, främst de som hand-lar om gator och mark samt vatten och avlopp, exempelvis Hemlunda (ägs av Pireva), Västra kajen (ägs av fastighets-förvaltningen) och Bondökanalen (ägs av kommunledningskontoret).

Ett framgångsrikt samverkanspro-jekt med Pireva är satsningen på ökat användande av databasen VA-banken för alla vatten och avloppsledningar i kommunen. Samtliga felanmälningar, driftstörningar och åtgärder ska föras in i systemet, vilket ger en bra överblick över tid och ger möjlighet till framförhållning för planering och underhållsarbete.

Starkt bidrag från personalenDet bygger på att personalen själva matar in uppgifter, och visst var många skep-tiska och trodde att det skulle ta lång tid.

– Men trots att vi bara ”smugit” igång förtremånadersensåharviöver250ärenden inlagda. Det är ett fantastiskt resultat som personalen på Teknik och gator bidragit till, konstaterar Hanna.

TEXT OCH FOTO.: ANN-SOFI BOHMAN

Nya tankar i investeringsprojekt

Joakim Lundberg, Hanna Wimander och Per Andersson leder stora kommunala projekt – från planering och upphandling av entreprenörer till ekonomi och kommunikation.


Vilken kompetens behöver arbetslivet för att hävda sig i konkurrensen? Hur ska individer rusta sig för morgon-dagens krav? Ja det är viktiga frågeställningar som Lokala kompetensrådet i Piteå jobbar med. – Med en gemensam syn på kompetensbehovet kan vi samverka effektivare och mobilisera resurser. Då kan vi erbjuda rätt utbild-ning med rätt innehåll i rätt tid, säger Lotta Sundman, enhetschef för vuxenutbildningen i Piteå.

Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå som träffas minst fyra gånger per år för att fånga in signaler, trender och tendenser. Ibland arrangerar de även tematräffar med olika branscher från näringslivet.

– Syftet är att skapa en lokal arena där aktörer inom utbildning och arbetsliv kan hitta former för samverkan, och att näringslivet känner att lokala kompetensrådet är en ”speaking part” som de kan vända sig till för att få rätt hjälp, säger Lotta som är ordfö-rande i Lokala kompetensrådet sedan tre år tillbaka.

Färsk studie om rekryteringsbehovet i länet– Om folk ska vilja bosätta sig i Piteå måste vi marknadsföra oss, kunna erbjuda bostäder och se till att skapa förutsättningar så att människor i arbetsför ålder faktiskt kommer in på arbetsmarknaden, säger Lotta och fortsätter:–Befolkningsutvecklingen,attflerbliräldreochdärmedockså

lämnar arbetsmarknaden samtidigt som färre unga kommer in i arbetslivet är en ekvation som är svår att få ihop om vi inte gör rätt saker, säger Lotta och bläddrar i en rykande färsk studie om rekryteringsbehovet i Norrbottens som Länsstyrelsen och Luleå Tekniska Universitet gjort.

Studien visar att mer än en tredjedel av de som jobbade i Norr-botten2010förväntasgåipensiontillochmed2025,samtidigtsom folk i arbetsför ålder förväntas minska. Det totala rekryte-ringsbehovetilänetberäknasuppgåtill25913anställningarframtillår2020ochtill41398anställningartillår2025.

– Alla målgrupper och människor i samhället behövs för att samhällshjulet ska snurra. Att minska utanförskapet är en viktig del, att vi tar tillvara de människor och den kompetens som kom-mer hit från andra länder samtidigt som vi också utvecklar och stärker det vi redan har.

Fakta om Lokala kompetensrådet i Piteå• Lokala kompetensrådet är en arbetsgrupp med representanter

för olika arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i Piteå. Förutom Lotta Sundman Vägledningscentrum är Helen Röckner från Näringsliv och Britta Dahlén rektor på Strömbackaskolan med tillsammans med representanter från Grans Naturbruks-skola, Framnäs Folkhögskola, Luleå Tekniska Universitet och Arbetsförmedlingen

• Läs mer på www.pitea.se/kompetensrådet• Studien om rekryteringsbehovet i Norrbotten hittar du på

www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/naringsliv-och-foreningar/kunskap-och-kompetensforsorjning/behovsanalyser

TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: SUSANNE LINDHOLM

Rätt utbildning i rätt tid för framtidens Piteå

Arkivhörnan: arkivredovisa för allmänheten

Enligt Arkivlagen är varje myndighet skyldig att upprätta en arkivbe-skrivning. Detta gäller även för bolag där kommunen äger mer än häften av samtliga röster. Syftet är att ge allmänheten en lätt överblick över vilka uppgifter som finns att hämta i varje myndighets arkiv. Arkivbeskrivningen ska hållas så kortfattad som möjligt, ca två A4-sidor, och följande information ska alltid finnas med:•Historik (hur organisation och uppgifter har skiftat över tid från

det att myndigheten bildades. Viktigt att meddela namnbyten och större projekt som avslutats).

•Myndighetens arbetsuppgifter och verksamhetsgrenar•De viktigaste ärende- och handlingstyperna hos myndigheten •Vilka gallringsregler och sekretessbestämmelser som tillämpas•Uppgift om sökingångar i arkivet•Uppgift om arkivansvarig och arkivredogörare. Det är dock inte

nödvändigt att skriva ut deras namn, det räcker med titel (ex.nämnssekreterare).

Det är viktigt att arkivbeskrivningen uppdateras. fortlöpande Central-arkivets uppgift är att hjälpa till med råd och anvisningar, så ta kontakt med den arkivarie (Viveca Carlsson och Helena Ferm) som är utsedd till kontaktperson för respektive nämnd om ni behöver hjälp.


Arbetsglädje”En känsla av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen.”

I december 2013 lyssnade över 2 400 av kommuns an-ställda på inspiratören Lasse Gustavsson som föreläste om vikten av att veta vart man är på väg för att lättare nå sina mål. Boendechef Kjell Sandberg bokade in en heldag för sin personal – föreläsning på förmiddagen och eftermidda-genägnades åt en workshop med temat arbetsglädje.

– Vi tog med oss inspirationen från föreläsningen och hade en eftermiddag där vi med handledning av Mari Ram-nek, Zebra i Norr, hade en workshop om just arbetsglädje, säger Kjell Sandberg.

– Arbetsglädjen är oerhört viktig för kvaliteten i verksamhe-ten. Mår personalen bra och trivs på arbetsplatsen så gör även de boende det och det påverkar naturligtvis även de anhöriga. Personalen jobbar med många tunga frågor och för att orka med måste det kännas roligt att gå till jobbet. Precis som Lasse Gustavsson föreläste om när det gäller kommunikation är det viktigt att man vågar ta upp saker innan de blir stora problem. Små irritationsmoment kan lätt bli grogrund till osämja. Chefens roll är uppmuntra och stötta och kunna bidra med rätt handled-ningdärdetfinnsbehov.Jagingårjusjälvienarbetsgruppochvet hur viktigt det är. Jag skulle nog vilja säga att arbetsglädjen är det allra viktigaste vi har att jobba med, säger Kjell.

Om att skapa och behålla arbetsglädjen– Det som kom fram under workshopen var att det handlade mycket om den egna inställningen. Hur är jag? Hur kan jag bidra? Det är ofta de små detaljer som spelar roll, att bjuda till lite extra, visa varandra uppskattning och få känna stolthet för sitt arbete. Att bryta invanda mönster och ändra beteende tar tid, det är också individuellthurmanmatcharmottänket.Jaguppleverattdetfinnsen bra gemenskap ute i verksamheterna och att vi har roligt på jobbet. Vi ordnade till exempel en luciafest för personal, brukare och anhöriga där all personal som ville hade möjlighet att vara med. Vi har dygnet-runt-bemanning på våra boenden och för att nattpersonalenskullekunnavaramedfickdejobbadagtidmedsjälva arrangemanget. Vi hade stor uppslutning bland både perso-nal, brukare och anhöriga.

Hurserdetfortsattaarbetetut?– Jag hoppas att vi kan göra en uppföljande workshop och en fördjupning av det material som kom fram under vår första work-shop. Det är en resursfråga, vi är fem boendechefer som tillsam-mansharcirka160anställdaochpengarnaskaräckatillmycket.

Arbetsglädjen bidrar starkt till kvaliteten i verksamheterna och därför är det viktigt att personalavdelningen jobbar övergri-pande med frågan. Att anordna inspirationsföreläsningar för all personal tycker Kjell är bra, alla behöver input och inspiration i sitt arbete.

– Bäst effekt får man om man i samband med det har möjlig-het att göra en uppföljning i sin arbetsgrupp och fånga upp de nya tankarna. TEXT: MARIA NORBERG JOHANSSON FOTO: MAGNUS JOHANSSON

Kjell Sandberg, boendechef stöd- och omsorg. Ansvarar för fyra verksamheter med totalt 25 anställda.


Arbetsglädje”En känsla av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen.”

Piteå Science Park – en ny utvecklingsmiljö och en unik gemensam plattform där de kulturella och kreativa näringarna och satsningar inom cleantech kommer att samsas. Och ny på vd-posten är David Sundström.

– Genom sammanslagningen ska-pas förutsättningar för nya möten mellan ingenjörer, kreatörer och forskare i en miljö anpassad för gränsöverskridande samarbeten, säger David Sundström som tillträdde som vd för Piteå Science Park vid årsskiftet.

David har de senaste tio åren arbetat med näringslivsutveckling mellan den privata och offentliga sektorn och idag jobbar han som samhällsstrateg i Piteå kommun.

Han kommer att kunna kombinera arbetet som samhällsstrateg med vd-rollen.

– Det känns både kul och spännande att få delta i strukturomvandligen av vår arbets-marknad. Att hela tiden utveckla tjänstesektorn är avgörande för kommunens framtid, säger David

– Att vi dessutom får bidra till att öka kon-kurrenskraften för vår industri känns jättekul. IdetnybildadebolagetfinnsävenAnna

Mård, Ulf Westerberg och Maria Blomkvist som kommer att jobba inom cleantechområdet samt Ola Lidström och Greta Wimander som kommer att fokusera på de kreativa näringarna.

Samarbete och innovationskrockar– Ambitionen är att vi ständigt ska sträva

efter att skapa samarbeten, eller innovations-krockar, mellan nya och oväntade områden. Sedan har vi även som mål att under de kom-mandeåttaårenökacampusmedomkring500personer,detvillsägaenökningpåcirka40procent och därmed stärka Piteå Science Parks roll på den nationella arenan, säger David.

Trygg och långsiktigt satsningSatsningen på Piteå Science Park som framtida tillväxtnod för förnybar energi och kreativa och kulturella näringar i Norrbotten har tagit fart i och med bolagsbildningen. Nu jobbar man fram en detaljplan för området och senast augusti 2014ärtankenattmanskabörjabygga.Alltförattmöjliggöraförflerföretagsetableringarochflerinnovativaframgångarinomprojektochnya produkter.

– Det har pratats om det under lång tid, att nästa steg blir att korsa två utvecklingsområden. Nu gör vi det, säger Ola Lidström. Vi tror på Piteå Science Park och vi tror på Norrbotten. Vibehöverflertryggaochlångsiktigasatsningarvid sidan av gruvan och malmexporten.

Läs gärna mer på www.piteasciencepark.se

TEXT: SUSANNE JACOBSSON FOTO: MARIA FÄLDT

Unik utvecklingsmiljö på Piteå Science Park

ILLUSTRATION: ANTON STENVALL, MORE MEDIA


VERKSAMHETSUTVECKLING Här några verksamheter som sökt och beviljats medel från nya verksamhetsut-vecklingspotten:• Kommunledningskontoret 48 000 kronor

för utbildning i EU-projektansökningar.• Kultur, park och fritid 50 000 kronor för

att utveckla ett aktivitetsprogram för målgruppen 65+.

• Kultur, park och fritid 25 000 kronor för att öka tillgänglighet och trygghet vad gäller de aktiviteter som t.ex. sagostig, utegym och grillplatser på Grisbergets friluftsområde i syfte att vidga målgrup-perna.

Blankett för att ansöka om medel för verk-samhetsutveckling och andra potter finns på Insidan (Piteå kommuns intranät) under Kvalitetsarbete/Verksamhetsutveckling. Om du har frågor går det bra att mejla: [email protected]

FÖRSLAGSVERKSAMHETEN Ansökan till förslagsverksamheten sker också via Insidan/Personalrum/Forslagsverk-samhet. Vid frågor om kontakta Lena Sturk, tel 69 60 33 eller mejla [email protected]

Verksamhetsutveckling och mod – ett sätt att stimulera till nya idéer och förbe-reda oss för framtiden.

– Det känns viktigt att vi skapar en modig organisation och ger plats för nya idéer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna möta framtiden på bästa möj-liga sätt, säger kommunchef Mats Berg.

Med den samhällsutveckling som råder är nytänkande viktigt och värdefullt, och det gäller även att hitta system som gör att en godidépåsiktocksåskagynnafler.

– Det är också viktigt att vi tar till oss signaler och input från omvärlden och pite-borna, säger Mats.

Från idé till verklighet För att uppmuntra och stimulera till nya tankar och innovativa idéer är det bra att erbjuda olika vägar. IdagfinnssexolikapotteriPiteåkommun

med olika kriterier, syften och mål - men ett gemensamt mål är att Piteå kommun ska ligga i framkant när det gäller verksamhets-utveckling, i stort och smått.

– Förbättringsarbete pågår ständigt i våra verksamheter, men ibland behövs det extramedel som bidrar till att göra det nya möjligt, säger personalchef Ewa Degerman.

Förslagsverksamheten som funnits i ett par år är en möjlighet för anställda kan be-lönas efter att en idé, som gynnar den egna verksamheten, har blivit verklighet.

Kommunfullmäktigebeslutade2013attavsätta medel till verksamhetsutvecklings-potten.500000kronoravsättsvarjeåritvåår för att verksamheterna ska kunna söka pengarföratttestanyaidéer.Ävenhärfinnssjälvklart vissa kriterier som ska uppfyllas:

– Nytänkande för att skapa alternativ inom kommunens organisation för att möta olika behov, och samverkan med civilsam-hället och andra aktörer i syfte att antingen utöka den kommunala servicen inom samma kostnadsram eller att effektivisera verksam-heten, förklarar Mats Berg.

Alla verksamheter kan sökaPotten ska fördelas på minst tio olika utvecklingsarbeten, varför maxsumma som kanutdelasär50000kronor/projekt.Ian-sökan ska man också ange sökt belopp och den egna verksamheten ska bidra med minst hälften av sökt belopp.

Hurgördensomvillsökabidrag?Man skriver ner sina tankar och sin utveck-lingsidé och skickar in den. De idéer som kommer in handläggs av en berednings-grupp som sedan bedömer i vilken pott idén hör hemma och om det är möjligt att bevilja ansökan.

– Verksamhetsutveckling är både önskvärt och nödvändigt, säger personalchef Ewa Degerman,somhoppasattflertarchansenoch vågar testar sina idéer.

Från idé till verklighet En halv miljon till verksamhetsutveckling

Idé Idé idé idé Idé idé idé IDÈ idé idé idé idé idé idé

Idé Idé idé idé Idé idé idé idéer idé idé idé idé idé

TEXT OCH ILLUSTRATION: SUSANNE JACOBSSON

Idé

Idé

idé ID

È Idé idéer Idé idé

• Verksamhetsutvecklingspott (NY)• Förslagsverksamhet• Social investeringsfond• Klimatpott• Pott för skadeförebyggande arbete• Alkoholpott


Ekonomi- och inköpsavdelningen genomför tillsammans med socialtjänsten och fastig-hets- och servicekontoret ett pilotprojekt som heter ”Bättre Affärer”. Utgångspunkten är att utveckla och förenkla inköp/beställning av varor och tjänster. Målsättningen är genom högre leverantörstrohet och sortimentstrohet uppnå lägre inköpskostnad, färre fakturor, lägre fakturakostnader och ökad servicegrad. Projektetinledsundervåren2014ochpågårunder tolv månader.

Viktigt med korrekta uppgifter och referensnummer på fakturanFör att säkerställa kvalitén på arbetet när det gäller scanning av leverantörsfakturor, ber vi er alla som beställer varor/tjänster i Piteå kom-muns namn vara väldigt noga med att uppge rätt fakturaadress samt korrekt leveransadress (omnågonsådanskafinnas).

Det är även väldigt viktigt att man uppger det korrekta referensnumret på fakturan. Idag saknar cirka tio procent av alla leverantörsfak-turor referensnummer. Detta innebär förutom ett merarbete även längre handläggningstid för mottagaren. I förlängningen kan det även påverka betalningstiden som kan generera onö-diga kostnader som t.ex. kravavgifter, räntor och förseningsavgift. Förseningsavgiften är en kostnad som leverantören har rätt att debitera oss om betalningen är försenad till dem, en dag ellerfler.

Vad kan du göra?När du attesterar din faktura så förutom att kontrollera belopp och moms, så bör du kontrollera fakturaadress och leveransadress. Viktigt är även att kolla att rätt referensnum-mer står på fakturan. Om fakturan innehåller felaktiga uppgifter bör du kontakta din leve-rantör. Även om den har hamnat hos dig för attest är det inte säkert att fakturan har gått direkt till dig.Kollaflödet.

UtvecklingsarbeteSom ett led i Piteå kom-muns miljöarbete, erbjuder vi våra kunder e-faktura, e-postfaktura samt autogiro.

Har du frågor om exempelvis scannade leverantörsfakturor, externa kundfakturor eller vbehöver nytt lösenord till något ekonomisystem, kontakta ekono-miadminstartionen [email protected] eller ring 69 79 00

Pilotprojekt och nya vägar till Bättre affärer

UtbildningsförvaltningenI höstas beslutade Barn- och utbildningsnämnden att Barn och Utbildning byternamntillUtbildningsförvaltningenfrånochmedjanuari2014.

Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande som en förberedelse inför förskoleklass och grundskola. Verksamheten utgår dock från en hel-hetssyn på barnet och dess behov, d.v.s. att omsorg, utveckling och lärande bildar en enhet.

– Under de senaste åren har begreppet daghem ersatts med förskola, där ”barn” kopplats ihop med det äldre huvuduppdraget om barnomsorg. Därför känns Utbildningsförvaltningen som en tydligare spegling av dagens an-svarsområde och dess huvuduppgift, d.v.s. utbildning säger förvaltningschef Ingemar Jernelöf.

Kultur, park och fritidFrånochmed1januari2014harävenKulturochfritidnyttnamn.

– Namnbytet har skett för att stärka alla våra tre uppdrag i förvaltningen, kultur, park och fritid. Alla delar är lika viktiga för den ”fria tiden” då vi jobbar för att våra medborgare och besökare ska kunna välja vilka upple-velser, aktiviteter eller evenemang som de vill ta del av eller delta i, säger förvaltningschef Mona Lundström. TEXT: SUSANNE JACOBSSON

Namnbyte hos två förvaltningar

Håll utkik efter det blå kuvertet!

Nu genomförs nationell folkhälsoenkät 2014www.nll.se/halsapalikavillkor

Kanske är du en av de ca 4 800 pitebor i åldern 16-84 år som fått förfrågan om att delta i "Hälsa på lika villkor?". En undersökning som genomförs av Piteå kommun, Norrbottens läns landsting, Folkhälsomyndigheten och Statistiska centralbyrån. Undersökningen genomförs varje år men för att få ett ännu mer tillförlit-ligt resultat för Piteå har kommunen i år valt att köpa in extraenkäter som görattflerpitebortillfrågas.

– Syftet är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid, säger Anna Stamblewski som hoppas att alla som får brevet ser det som en möjlighet och deltar i undersökningen.

Ju fler svar desto bättre och säkrare resultat– Resultaten av undersökningen blir ett beslutsunderlag för dem som tar politiska beslut om åtgärder som kan påverka din och andras hälsa.

Alla uppgifter är sekretesskyddade och när resultaten redovisas kan ingensevemsomsvaratvad.Frågornasomfinnsmedhandlaromblandannathälsa,välbefinnande,vårdkontakterochlevnadsvanor.

– Alla svar behövs för att undersökningen ska bli så tillförlitlig som möjligt och för att vi ska kunna se och påverka hur piteborna mår nu och i framtiden, säger Anna.

Så, om du eller någon i din familj har fått ett blått kuvert. Ta er tid – den här typen av enkäter bidrar till ett helhetstänk i samhällsplaneringen.

Läs mer om undersökningen på www.folkhalsomyndigheten.se TEXT: SUSANNE JACOBSSON

Idé

Idé

idé ID

È Idé idéer Idé idé


De drivs av en vilja att förändra. Att med ständig utveckling och en och annan upp-finning förbättra för medborgarna, utan att det kostar skjortan. Möt Karl-Erik Jonsson och Mikael Borgh på Teknik och gator/Samhällsbyggnad.

När Mikael började jobba åt kommunen för åttaårsenfickhandirektbörjajobbamedKarl-ErikJonsson,somiårfirar47år!medkommunen som arbetsgivare. De trivs bra ihop och ser möjligheter istället för att foku-sera på problem.

– Vi sitter inte och väntar på order, utan söker hela tiden lösningar och förbättringar för sånt vi stöter på i vardagen, säger Mikael.

Ångpanna no 3Ett uppdrag är att se till att dagvattenbrun-nar, trummor och ventiler fungerar, så att inte vattenrinnerinifastigheterundervårflodochhäftiga regn. Numera används en egenbyggd

ångpanna för att tina upp nedisningar med hjälpavfuktigånga.Befintligaångpannorpåmarknaden var antingen för små eller alltför stora, dyra och svåra att hantera.

– Vi ville ha en mobil panna som vi lätt kunde koppla på en bil, så vi byggde en. Motor,fläktochförbrukningsmaterialharviköpt nytt, men övrigt material är återvunnet. Detfinnsmycketpengarattsparapådet,sägerKarl-Erik.

Karl-Erik byggde om den första ångpannan redanpå1970-taletochharävenbyggtenkomplett panna tidigare. Men behoven föränd-ras och kraven ökar, så nu har de tillsammans kommit med idéer, konstruerat, jagat material, svetsat, galvaniserat och färdigställt den vagn som används inom Teknik och gator idag.

– Det är roligt och man växer med utma-ningen, men det bästa är ju att det kommer medborgarna till dels. Vi har räddat många hus med hjälp av pannan, det känns bra, konstaterar Mikael.

Skapar med hjälp av muskler och idéer Plattsättning är teamets andra huvudsyssla och det är inte helt självklart att uppdraget kom-mer till dem. ”Yttre spaning” efter möjliga förbättringsåtgärder bedrivs ständigt både av de själv och av deras produktionsledare Lars Hägglund. Grundinställningen ”Går det att göra ska det göras” har bland annat lett till nya umgängesvänliga slänter till gångtunneln vid Christinaskolan, vilket är mycket uppskattat av eleverna.

I somras jobbade de med Brönabacken, det nya byacentret i Hortlax. De schaktade bort asfalt, grävde ur slänter, planade ut ytan ochanladeca14tonmarkstenochmängderav kantsten innan de blev nöjda. I vår ska mötesplatsen färdigställas med planteringar och grönytor.

– Det svåraste var nog att få rätt lutning på ytan, så vattnet rinner bort. Speciellt eftersom vi inte hade nån ritning, säger Karl-Erik och skrattar.

”Det är roligt och man växer med utmaningen, men det bästa är att det kommer medborgarna till dels.”

På gator och torg i medborgarnas tjänst


Specialbygge. Släpet med ång-pannan ser fabrikstillverkad ut men är specialbyggd av Mikael och Karl-Erik för att möta verk-samhetens behov.

Återvunnet. Den planerade asfalten på Brönabacken byttes ut mot återvunnen gatsten för att göra platsen mer tilltalande.

Radarpar. Mikael Borgh och Karl-Erik Jonsson – ständigt sugna på förbättringsarbete.

Konsument Piteå har fått in en hel del frågor och klagomål kring resor som bokas via en resebyrå eller via en förmedlingstjänst på internet. Här kommer därför några tips då du/ni ska boka resor.

Duingåralltidettavtalnärduköperenflygbiljett.Läsdärförigenomavtalsvillkoren innan du gör din beställning. Villkoren bestämmer bl.a. dina möjligheter att avboka och boka om biljetten. När du har accepterat etterbjudandeomattköpaenflygbiljettsåharduettingåttettbindandeavtal med säljaren. Det kan du t.ex. göra genom att du bokar resan via Internet, tackar ja till ett erbjudande muntligen eller skriver under en beställning på en resebyrå. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt.Dubehöverintebetalaförattblibundenavenbeställdflyg-resa. Du blir bunden redan när du gör själva beställningen.

För sen betalning Flygbolag skriver ofta i sina villkor att det ses som att du säger upp avtalet om du inte betalar i tid. Om du betalar för sent ses det ofta som en ny beställning och du är då därför inte garanterad att fåjustdenflygresadubeställdefrånbörjan.

Resebyråns ansvar och villkor När du köper en biljett eller en paket-resa (resa, hotell, hyrbil etc.) hos en resebyrå är resebyrån normalt inte part i avtalet. Observera att resebyrån förmedlar endast avtalet mellan dig och företaget du köper resan av. Det innebär att det är leverantören avresan,tillexempelflygbolagetellerpaketresearrangören,somansva-rar för att resan uppfyller vad ni har kommit överens om i avtalet. Det innebärocksåattdetärtillflygbolagetellerpaketresearrangörenduskavändadigmedklagomålpåresan.Mendetfinnsfalldärresebyrånärpart i avtalet.

Många resebyråer har även särskilda villkor för sin förmedling av resan. Ofta anger dessa villkor när avtalet med resebyrån är bindande. Det kan till exempel vara när biljetten är betald eller när du har fått en bekräftelse på att köpet är genomfört.

Vissa resebyråer skickar inte någon bekräftelse av avtalet till dig för-ränflygbolagetharaccepteratdinbokning.Taredapåvadsomgällergenom att läsa resebyråns villkor noga eller ring och fråga.

Nedan är några exempel på hur villkoren kan se ut:• Läsa och godkänna resevillkoren före köpet. • Innan genomförande av köpet, kontrollera att stavningen av resenä-

rens namn stämmer överens med stavningen i passet. Flygbiljetter ärpersonligaochdetärintealltidmöjligtattändraienbefintligbokning.

• Regelbundet bevaka den angivna e-postadressen, då all korrespon-dens ofta sker via e-post.

• Kontinuerligtkontrolleraflygtiderocheventuellatidtabellsändringarför både ut- och hemresa.

• Kontrolleramedrespektiveflygbolagfrånvilkenflygplatsterminaldin avresa sker.

• Kontrollera visumregler för din slutdestination samt vid eventuella mellanlandningar. Detta gör du via respektive lands ambassad och deflygbolagduresermed.

• Kontrollera passregler samt passets giltig-hetstid, då vissa länder kräver att passet är giltigt minst sex månader efter hemresan.

• Kontrollera aktuella incheck-ningstider för hela resan.

Viktigt att tänka på innan du bokar resan

Konsument Piteå 0911-69 70 [email protected]

Om du behöver personlig råd-givning kan du vända dig till oss. Vi ger dig kostnadsfria råd när du handlar.

På gator och torg i medborgarnas tjänst

TEXT: ANN-SOFI BOMAN FOTO: ANN-SOFI BOMAN/MIKAEL BORG

De utgick från den grova skiss som tagits fram i samarbete med byborna, men mycket skapande sker ändå på plats under byggtiden. Det föreslagna stålräckte byttes ut mot ett billigare träräcke och den stora asfaltytan byttes ut till plattor – allt för att ge byborna det bästa möjliga och samtidigt hålla budget. Även här är återvinning nyckeln till framgång.

Roligt att mötesplatserna nyttjas–Vi har hämtat kantsten på stentippen till våra projekt och tvättat bort mossa på ärvd marksten. Sanden är återanvänd från förra vinterns sandning, så med rätt inställning kan mycket göras till liten kostnad, säger Karl-Erik.

Resultatet i Hortlax är en samlingsplats med grill, läk-tare, en liten upphöjning som kan användas som en enkel scen, planteringar och grönområden. Tidigare har de gjort ett liknande projekt i Roknäs och belöningen kommer när allt står klart.

– Det är otroligt roligt att se byborna använda mötesplat-serna. Vi hoppas det blir så även i Hortlax, avslutar Mikael.


Etik. Moral. Och värdegrund. I en härlig blandning. Ja, det var det när äldre-omsorgen arrangerade Kvalitetsmässan för 200 anställa på Pite havsbad.

– Kvalitetsdagarna är en fördjupning och en uppföljning där vi delar med oss av varandras erfarenheter, säger Ewa Karlsson, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen.

Under2013haräldreomsorgeniPiteåkom-munutbildatca100värdegrundsambassadö-rer, en i varje arbetslag, som under två dagar fokuserat på ämnet tillsammans med andra. Äldreomsorgens fokus på värdegrundsarbete har sin förklaring i den nationella värde-grund för äldre som är inskriven i Social-tjänstlagensedan2011.

– Det innebär att våra insatser ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv ochkännavälbefinnande,sägerEvaBörjes-son, tidigare verksamhetsutvecklare och idag socialtjänstens kvalitetscontroller.

Lokala värdighetsgarantier för PiteåMed anledning av lagändringen har man jobbat fram fem lokala värdighetsgarantier förPiteåsäldreomsorgsomnumerafinnsmed i verksamhetsplaneringen.

– Våra värdighetsgarantier omfattar samtliga verksamheter inom äldreomsorgen, säger Eva Börjesson.

De fem lokala värdighetsgarantierna för Piteås äldreomsorg är formulerade på följande sätt:

•Vi garanterar att du får en namngiven kon-taktperson i verksamheten inom 14 dagar.

•Vi garanterar dig ett årligt samtal som handlar om hur, när och på vilket sätt dina beviljade insatser genomförs. Dina beviljade insatser planeras och genomförs tillsam-mans med dig utifrån dina behov. Om du vill kan dina närstående vara med vid planeringen.

•Vi garanterar dig möjlighet att leva tillsam-mans med make/maka på ett särskilt boende även om bara en av makarna har biståndsbeslut.

•Vi garanterar dig möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med beviljade insatser från hemtjänsten så länge Du önskar.

•Vi garanterar dig ett gott bemötande. Ditt privatliv, din integritet och dina livsval ska respekteras.

Nyttigt med korsbefruktning19–20februarisamlassåäldreomsorgenskvalitetsgrupper och värdegrundsambas-sadörer,totalt200personer,förattdelamedsig av sina tankar och erfarenheter. Först ut är en trio från Hemtjänsten i Norr-fjärden:

– Jaha, ytterligare en arbetsuppgift på våra axlar… så tänkte nog många av oss när

det här med värdegrundsarbetet kom upp. Så därför kändes det extra viktigt för oss att kunna omsätta det till något konkret och enkelt som vi har nytta av och kan jobba med i vår vardag. Inte någon hyllvärmare, säger Carina Berglund som stolt visar upp enfärggladaffischmedvärdegrundsordochillustrationer som på ett enkelt och pedago-giskt sätt lyfter ämnet. Affischenärettgemensamtprojekti

arbetsgruppen och är väl synlig i den ge-mensamma arbetslokalen i Norrfjärden.

– Det har varit roligt och lärorikt, och vi har även samlat tips och råd om värde-grundsarbeteienpärmsomfinnstillgängligför alla. Vi har även en gemensam whitebo-ard där vi varje månad lyfter en av de fem värdegrunderna tillsammans med vardags-frågor som kan beröra alla i arbetslaget, säger Agnetha Abrahamsson.

Dessutom ägnar de alltid en stund åt vär-degrundsfrågor på sina arbetsplatsträffar.

– Det känns viktigt att vi synliggör det och påminns om de här frågorna i vårt var-dagliga arbete, säger Åsa Lundberg.

Nya tankar på ÖjagårdenCaroline Keisu och Jaana Talsta som jobbar på Öjagården berättar att deras team också har en gemensam värdegrundstavla, i form av ett träd, som de tagit fram tillsammans.

Värdegrundsarbetet har fött många nya tankar som bidrar till att man ibland både vill och vågar omprioritera vissa saker.

– En stunds social samvaro med våra

Inspiration och klokskap på Kvalitetsmässan

Givande. Jaana Talsta och Caroline Keisu berättar hur de jobbar med värdegrundsarbetet på Öjagården.

Enkelt och konkret. Hemtjänstgruppen i Norrfjörden beskriver vikten av att kunna göra värdegrundsarbete till ett naturligt inslag i vardagen.


omsorgstagare kan betyda så otroligt mycket, säger Caroline Keisu och ger ett exempel från ett helgpass där hon valde att lägga admin-strationen åt sidan en stund för att istället göraansiktsbehandlingpåtant”Klara”92år.(Klaraärettfingeratnamn).

– Där satt vi och pratade porer och ansiktskrämer. En härlig stund som gav ett välbefinnandehosossbåda.Närjaggickhemkändes det som att det var det bästa/viktigaste jag gjort under den dagen, säger Caroline.

Spännande resa för Syd och NordAnita Degerman, Nina Nyström och Maria Fahlman heter trion från hemtjänstgruppen i City, eller hemtjänstgrupperna. De är numera indelade i två grupper syd och nord.

– Ja, vårt arbetslag har gjort en spännande resa, säger Maria Fahlman som jobbat åtta år i Citygruppen.

Från att ha varit en stor arbetsgrupp med 80omsorgstagare(varav35hardaglighjälp)och dålig arbetsmiljö, hög korttidsfrånvaro, många vikarier och otrygga omsorgstagare fanns det ingen återvändo. En förändring måste till.

I september tog man det gemensamma beslutet att dela upp gruppen till två mindre, City Syd och City Nord.

– Vi var eniga och tydliga med att allt skullevaraklartden1november.Vivilleabsolut inte ha någon långbänk, säger Maria med stolthet i rösten.

Och det blev det inte. Men förutom den mentala biten att byta arbetsgäng och göra

klart med områdesindelning, bemanning och schemaläggning var det mycket praktiskt somskullefixasidengemensammalokalen.Men när allt var klart märktes snabbt positiva effekter. Både hos personalen och omsorgs-tagarna.

Tryggare, stabilare och roligare– Ja, vi har varit, och är, jätteduktiga tillsam-mans och det märks positiva ringar-på-vatt-net-effekter på olika sätt, säger Maria med stolthet i rösten.

En omsorgstagare som tidigare åkt in på sjukhusca200gångerunderettårharhittillsbaravaritin2-3gångeriår.

Gruppens lärdom och tips till andra: – Se över gruppsammansättning och låt

det inte gå för långt. Ta tag i problemen i ett tidigt skede.Somniförstårhar2013varitettturbulent

är för City Syd och Nord. Men det man lärt sig på värdegrundsambassadörsutbildningen har varit bra och lärorikt. – Vi har fått många aha-upplevelser. Nu gäl-ler det att hålla frågan vid liv och lyfta det på arbetsplatsträffarna, säger Nina Nyström

Samarbete, respekt och goda samtalFör Elisabeth Westerberg och Christina Bryggman-Berglund som jobbar på Kärnhu-set och Villa Utkiken, har man andra förut-sättningar. Korttidsvistelse innebär relativt snabba insatser där många i vårdkedjan kan bli inkopplade i ett och samma ärende.

– För oss är teamsamarbetet en central del ochattallaikedjanfinnsmed:undersköter-

ska, sjuksköterska, arbetsterapeut, bistånds-handläggare, sjukgymnast. När man har tight med tid och en tight budget är bra teamkänsla desto viktigare, säger Christina Bryggman-Berglund.

För att skapa förutsättningar för ett bra första samtal har de även tagit fram en ge-mensam checklista som gör att det blir goda förutsättningar för ett bra första samtal för de som kommer till boendet – och rollen som kontaktperson är också otroligt viktigt

– Det är viktigt att vi bekräftar och bemöter alla nya som kommer till oss med respekt, säger Elisabeth Westerberg

Värdefullt med erfarenhetsutbyte– Kvalitetsmässan har gett mycket inspiration och många nya idéer. Det är bra att lokala exempel lyfts fram – det blir lättare att ta till sig, och att det är en mångfald – goda exempel från många olika områden, säger Anna Forssell chef på Roknäsgården och får medhåll av sina kollegor.

Ja, det här var bara ett axplock från äld-reomsorgenskvalitetsmässa2014ochsomni förstår har värdegrundsarbetet inom fött många kloka tankar och idéer som bidrar till kvalitet och utveckling. Och det lär komma mer i framtiden. Korsbefruktning och erfa-renhetsutbyte är utan tvivel ett bra inslag när det gäller verksamhetsutveckling. Keep up the good work.


Inspiration och klokskap på Kvalitetsmässan

Spännande och lärorikt. Det har det varit för hemtjänstgruppen i City som stuvat om och idag är indelat i två områden.

Uppskattat. Personalen från Roknäsgården fick många idéer och tyckte det var bra att goda lokala exempel lyftes fram.

Avsändare: Piteå kommunKommunledningskontoret941 85 Piteå

Posttidning B

BJUDS NYA

PITEBOR PÅ

INBJUDA RÖRELSE-FORM

LITENVINST-LÄNGD

ÄR FINI KANTEN

SUDDAUT

FALLAIHOP

FATTA

FÖDD I UTLANDET

SES MEDDITT

JÄNT-STÄLLE

LÄTTATT NÅ

TVÅLIKA MELLAN

24 OCH12

PROVA FÖRSÖKA

FÅ FÄRG

HOPPA PÅHUVUDET

SOCKER-LÖSNING KONTAKT-

PERSONÄR SKRÄM-MANDE

LOTTERIIDROTTS-

FÖRENINGYTLIGTMINNE

VID SKYD-DAT NAMN FÅRHÅR SUPERAI KALL KUBMODERN

FOLK-STYRE

SATTBAKOM

MAN

ÄR ALLA TILL ATT BÖRJA

MED

TAK-TÄCKARE TIPS

FRAM-TIDS-

ARBETEBÖNA VÄDER-

STRECK RIK PÅ VARIA-

TIONVÄSEN

TUSEN-DELS KILO BILTILL-

VERKARE ÄR

SINGELNATURLIGHÖJNING

HOLK I BÖRJANAV LÅRBEN

HALV DIA-METER FÅ ATT

LE TALATLADE

FATTAS I RYGGLÄGE KRAFT

SÖKERASYL

SAM-ORDNA

KRÅK-MAT TÄTTING

GILLARSAMMA

KÖN VÄLKOM-

NANDE MÅTTFÖR

LYCKA LED

BAK-SIDA

STÅL-MANNENS

FRU HÅRDNAD

YTA

RABATT-PLATS

SAMLASPÅ PLAN NUMMER

SEX

METALL-TRÅD RINGS

TILLRAST

STYR-MEDEL GÖRS

VIDJIPPO HAR SLU-

TAT JOBBA MED-

VERKAN GÖR

MÅNGFALDI FIKA-PÅSE VITSIG

KVINNA HAR

STORTRATT

STUT HÖGRETRO MILLI-

GRAM PÅ KANT

VAR PEN-SIONS-

TILLÄGG

GJORDEHYSS

GÖRA ENGLAD MIN

GIFTA SOM HERR OCH

FRU

FÖRORD-

NINGENSSKULL

ÄR TROTTOAR

HUGGANER GISSAR

BLIRÄLDRE

LÄKAR-PRAKTIK DUBBA

ÄR I FAR-TEN PÅ ÄR

STOR-VUXEN

KARLA-KARLMED MAN

I EL-KABEL

FÖREDET

SISTA

STIGER OM VÅREN

LAGLÖSHET BLOM-STÄLL-

NING OSYNLIG

KRAFT I CEN-

TRUM AV AVESTA

SKIV-MINNE

KÖRRIKT-NINGS-VISARE

VACKLA LÖSTOCH

FAST

MÄRKSGAMLA

HUS

MÅNG-FALDIG PITEÅS

NATIONAL-RÄTT

HÅLLERPOST

SKUTT KEMISKA FÖR-

ENINGAR MENA ÄR

NOLLIK GULD-PENG

ERSÄTT-NINGS-

ORD INDISK

KUSTSTATCEREMONIGÖR

MUSIKER LIGGERFLITIG

HAMSTRA HUD-KRÄM SÄTTS

SAMMAN I NORGE

LIGGER PÅ LÅG NIVÅ

SMÅ I MATEN

MEDSAMMAVÄRDE

GERHALS

GÖRVANA

TILLLAST

BLIR GRÅTT EFTER BRUK

MÅNE

RAMLA RYKANDE ÄPPEL-SORT

Kryss & Quiz AB

Kryssa med Mångfalds- krysset!

Fyll i ordflätan och skicka in din lösning per post eller e-post senast den 30/4 till Piteå kommun, informationsenheten, 941 85 Piteå, eller [email protected] så har du chans att vinna en Mångfaldsbok eller en Piteåtröja. OBS. Ange ev tröjsstorlek.

Ordfläta från bilden:

Namn: Adress:

E-post: Tel: Tröjstorlek:

pitekvarten · ledarskap för att befrämja en kultur där medarbetare får komma med idéer,...

Documents