SISU Idrottsutbildarna

Årsberättelse 2000

● Vi fortsätter vårframgångsrika bana......................................................................................................2

● Millenniebuggar .................................................................................................................... 3

● Ledning och centraltanställd personal ..........................................................................................................4–5

● Utveckling pågår! .................................................................................................... 6–7

● På uppdrag i idrotten! ........................................................................................ 8

● Folkbildningverksamheteni idrotten ........................................................................................................................................ 9–12

● Att lära är livet! .................................................................................................................. 13

● Projekthotell – framtidens organisation och arbetssätt? ...................................... 14–16

● Utvärdering av folkbildningverksamheten ............................................................ 17

● Riksidrottsforum – vilken mötesplats! ................................................................................ 18–19

● SISU/Bosöns Idrottsfolkhögskola .................................... 19

● SISU Idrottsböcker ........................................................................................ 20–23

● Förvaltningsberättelse.................................................................................... 24

● Revisionsberättelse .................................................................................................. 29

● Statistik.......................................................................................................................................................... 31

INNEHÅLL

Innehåll

2000 | SISU Årsberättelse

© SISU Idrottsutbildarna

Foton: Bildbyrån, Hässleholm samt Anja Callius

Produktion: Sista Ordet AB

Tryck:AB Danagårds Grafiska, Ödeshög 2001

2 SISU Årsberättelse | 2000

FÖRORD

Så kom vi då till det magiska år

som vi ännu i dag inte enats om

vad vi ska benämna; är det år två-

tusen eller är det tjugohundra?

Tack och lov kan vi använda

siffror. Det magiska i att inte bara

byta decennium utan också sekel

och millennium skapade i hela

samhället en stress och en beredskap för diverse ha-

verier som visade sig obefogad. Det som kom att ska-

pa motsvarande stress och kräva beredskap för SISU

Idrottsutbildarna kom två och en halv månad senare.

Nya regler för statsbidragsfördelning

Folkbildningsrådet fattade den 15 mars 2000 ett be-

slut om nya regler för statsbidragsfördelningen till

studieförbunden. Beslutets innehåll är väl känt och

från idrottens och därmed SISU Idrottsutbildarnas

synpunkt helt oacceptabelt.Att fördela statsmedel

efter verksamhet presterad sex år bakåt i tiden och

dessutom hoppa över det senaste årets resultat kan

för en starkt växande organisation bara resultera i

upprördhet, missnöje och proteststormar.Att den

första fördelningen dessutom ska behållas i flera år

gör inte saken bättre.

Styrkorna mobiliseras

Folkbildningsrådets beslut blev starten på ett inten-

sivt arbete bland såväl förbundets tjänstemanna-

ledning som förtroendevalda. Mikael Santoft mobi-

liserade trupperna och utsåg Lasse Hogedal till

chefsstrateg, och i förbundsstyrelsen blåste jag som

förbundsordförande uppmuntrad av den gamle

översten Börje Sandgren till strid. Flygeln i Tonhallen

i Sundsvall byttes mot trumpeter bildligt talat, och

till skaran av kämpar sällade sig våra distriktsord-

föranden.

Nåja, striden skulle utkämpas på ett civiliserat sätt

och i strategibeslutet som förbundsstyrelsen tog

ligger att problemet är idrottens, inte främst SISU

Idrottsutbildarnas. Ett annat viktigt ställningstagande

är att all kraft ska läggas på att få beslutet ändrat.

När verksamhetsåret 2000 ska summeras, är ar-

betet med statsbidraget bara påbörjat. Inte ens nästa

års verksamhetsberättelse torde kunna summera

resultatet av våra ansträngningar. En sak kan vi

emellertid se redan nu – de nära tio månader som

gått sedan beslutet blev känt innebar inte att brom-

sarna trampades i botten på SISU-farkosten.Tvärt-

om kan vi glädjas åt ännu ett år av expansion.Våra

tre storstadsregioner har gjort berömvärda framryck-

ningar och i den inofficiella studieförbundstävlingen

ligger SISU Idrottsutbildarna nu på plats nummer fyra!

SISU Idrottsutbildarna har två stora samverkans-

områden: inåt är det idrotten och utåt folkbildningen.

I folkbildningsvärlden har under år 2000 SISU väckt

frågan om folkbildningens demokratiformer. Folk-

bildningsförbundet med sina 11 studieförbund till-

sätter en styrelse bestående av studieförbundens

rektorer/tjänstemän. En grundläggande demokratisk

princip är ju att folkrörelser ska styras av förtroende-

valda som ska ställas till svars vid årsmöten. Borde

inte således Folkbildningsförbundet ha en styrelse

där förtroendevalda ska ta ansvaret?

SISU Idrottsutbildarna fortsatt framgångsrik

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att SISU

Idrottsutbildarna fortsätter sin framgångsrika bana.

Visst finns det moln på vår himmel, men rörelsen

verkar attrahera ambitiösa och kompetenta männi-

skor till såväl anställning som förtroendeposter. Så

länge människor med framtidstro och optimism befol-

kar vår organisation kommer utveckling och framgång

att prägla årsberättelserna. Så även denna gång.

Ett stort tack från hela förbundsstyrelsen till för-

troendevalda och anställda inom SISU Idrottsutbil-

darna samt ett lika stort tack till Riksidrottsstyrelsen

och Sveriges Olympiska kommitté för mycket gott

samarbete.

Rolf Carlsson

förbundsordförande

Vi fortsätter vår framgångsrika bana!

32000 | SISU Årsberättelse

FÖRORD

Inför det nya millenniet var

olyckskorparna många. Hissar

skulle stanna, datasystem slås ut

och flygplan störta. Det gamla

millenniet var säkert och tryggt, i

det nya ruvade farorna. Konsul-

ter och spågummor erbjöd sina

tjänster,allt skulle millenniesäkras!

Nu har första året i det nya millenniet gått och

hissen i Idrottens Hus i Farsta fungerar lika klander-

fritt som förut.

Folkbildning och elitidrott

Folkbildningsverksamheten visar på en fortsatt stark

tillväxt. Studiecirklar och kulturprogram ökar med

15 procent (!). Föreningar och klubbar uppfattar allt

mer vår verksamhet som ett gott stöd i sin utveckling

och verksamhet.Vi blir i allt större utsträckning en

»efterfrågad resurs« för idrotten.

När SISU Idrottsutbildarna bildades gjordes be-

tydande ansträngningar för att nå ut till idrotten.

Detta görs naturligtvis fortfarande, men i växande ut-

sträckning är det nu idrotten som vänder sig till oss

och begär olika former av insatser.

SISU Idrottsutbildarna har vunnit sina största

framgångar »längst ut i idrotten«. Under året har

ytterligare framsteg gjorts för att även bli en efter-

frågad resurs på idrottens elitnivåer.Ambitionen att

vara en resurs för idrottens alla nivåer och delar har

fått uppmärksamhet och resurser.Ytterligare arbete

med ett antal SF/MO har genomförts och fler har valt

vårt förlag – Idrottsböcker – som förläggare.

I Elitidrottsrådet har diskussioner förts som på sikt

kan förbättra möjligheterna.

Folkbildningsrådets beslut

I mars fastställde Folkbildningsrådet nya kriterier

för fördelning av statsanslaget mellan de 11 studie-

förbunden. Beslutet tar sin utgångspunkt i att allt ska

vara lika fram till 2006! Bidraget är fruset!

För idrotten och dess studieförbund är detta ett

mycket stort bekymmer.Vi är det studieförbund med

störst och stadigast tillväxt, därför slår beslutet hårt

mot oss.

Under året har mycket stor uppmärksamhet äg-

nats åt arbetet med att skapa en förändring av detta

beslut. Samtidigt måste sägas att organisationen och

alla dess medarbetare har uppvisat en sällsynt för-

måga till uthållighet och tilltro till framtiden.

Personal och den ideella kraften

Ofta skrivs det i årsberättelser att personalen är

organisationens viktigaste resurs. Det kan låta som

en insmickrande klyscha, men SISU Idrottsutbildar-

nas framtid vilar på personalens förmåga. Under det

gångna året har våra medarbetare uppvisat en ena-

stående förmåga att enträget fortsätta arbetet för att

tillfredsställa idrottens behov.

Inom idrotten vet man att träning och ansträng-

ning ska följas av vila. I själva verket är vila en för-

utsättning för ansträngning. Samma förhållande mås-

te gälla för våra medarbetare.Vila ger ny energi och

förnyade krafter.

Det finns nog ingen utbildningsorganisation som

i lika stor utsträckning förlitar sig på den ideella kraf-

ten.Tusentals ideella ledare är en avgörande resurs

i arbetet.Vår verksamhet vilar på folkbildningen och

framför allt studiecirklar. I regel leds dessa av ideellt

arbetande ledare.

Trots beslutet om fruset statsbidrag har medarbe-

tare, förtroendevalda och ideellt arbetande ledare

entusiastiskt fortsatt sitt arbete. Det visar på styrkan

inom organisationen och det starka behovet av våra

insatser inom idrotten.

Millenniesäkra folkbildningen!

Hissarna fortsatte att gå och flygplanen landade utan

svårighet. Folkbildningen däremot visade sig ha en

illavarslande millenniebugg. Genom intensivt arbete

kommer buggen att korrigeras!

Mikael Santoft

vd/förbundsrektor

Millenniebuggar

4

LEDNING OCH PERSONAL

FÖRBUNDSSTYRELSE

Rolf Carlsson, Åkersbergaförbundsordförande, vd/informationschef

Kerstin Rosén-Ljusenius, Sollentunavice ordförande, utvecklingschefsvenska friidrottsförbundet

Leif Bolin, Sundsvall

vd stiftelsen sundsvallsutvecklingscentrumLars Edwinson,Väse

rektorBodil Fager Bergquist,Alstermo

banktjänstemanSol-Britt Hertting, Luleå

lärareLars-Åke Lagrell, Bromma

ordförande svenska fotbollförbundetIngegerd Lusensky, Biskops-Arnö

rektor, nordens folkhögskola,biskops-arnöKarin Mattsson, Stockholm

chef kompetensutveckling lrf

Jan Olofsson, Farsta

idrottspolitisk handläggare rfBörje Sandgren, Umeå

pa/officerLars Tigerberg, Norrtälje

sponsorchef skandiaPia Zätterström, Stockholm

utvecklingschef arbetsmiljöverketGert Classon, Karlstad

utbildningschef, personalrepresentantMikael Santoft, Stockholm

förbundsrektor/vd

PRESIDIUM

Rolf Carlsson, förbundsordförandeKerstin Rosén-Ljusenius, vice ordförandeMikael Santoft, förbundsrektor/vdLars Ekengren, sekreterareförbundsstyrelsen

Ledning och centralt anställd personal

SISU Årsberättelse | 2000

Stående: Jan Olofsson, Börje Sandgren, Lars Edwinson, Leif Bolin, Rolf Carlsson, Lars Tigerberg, Lars-Åke Lagrell, Mikael Santoft.Sittande: Sol-Britt Hertting, Karin Mattsson, Bodil Fager Bergquist och Kerstin Rosén-Ljusenius. Saknas på bilden: IngegerdLusensky, Pia Zätterström, Gert Classon.

2000 | SISU Årsberättelse

LEDNING OCH PERSONAL

VALBEREDNING

Solveig Sundequist, Skövde,

ordförandeSiv Bergander, Eksjö

Eric Eng,Alnö

Björn Ericsson,Vaggeryd

Bo Karlsson, Strömstad

Annika Sylvén, Järfälla

LEDNINGSGRUPP

Mikael Santoft,

förbundsrektor/vdJan Byström, fou-chefBengt Carlsson, ekonomichefHåkan Danielsson,

utbildningschefCamilla Hagman, chefutvecklingsavdelningenIng-Marie Leidhammar,

förlagschefMathz Lindberg, rektor bosönsidrottsfolkhögskolaKerstin Segerfeldt,

vd-assistent

VD/STAB

Mikael Santoft,

förbundsrektor/vdJan Byström, fou-chefBengt Carlsson, ekonomichefLillvor Johansson, biträdandeförbundsrektor Kerstin Segerfeldt,

vd-assistentÅsa Wallin,

marknadskoordinator

UTVECKLINGSAVDELNING

Camilla Hagman, chefutvecklingsavdelningen Lars Hansell, projektassistentLars Hogedal,

projektledare

Peter Olsen,

projektledareKarl Christian Overgaard,

projektledareverksamhetsuppföljningIngrid Reppling,

projektassistentHector Valeria,

projektledareKarin Östlund-Karlsson,

projektledare

SISU IDROTTSBÖCKER

Ing-Marie Leidhammar,

förlagschefCatarina Arfwidsson,

projektledareThore Carlsson,

projektledareNinni Hedström,

projektledareAnnaLena Moberg,

marknadsförareEva Purvin,

förlagsassistent

SISU/BOSÖNSIDROTTSFOLKHÖGSKOLA

Mathz Lindberg, rektorCharlotte Alexandersson,

lärareLars Almerdahl,

lärare/datasamordnareAnna Arvidson,

utbildningskansliKerstin Björklund, lärareSofia Blomlöf,

utbildningskansliMarie Hammar, lärareLeif Holmgren, lärareBarbro Holmström,

utbildningskansliKristina Hård af Segerstad,

lärare

Roger Höglund, lärarePeter Lagerström, lärareUlf Lindberg, lärareThomas Lindholm, lärareJan Lundström, lärareLennart Nilsson, lärareLeif T Ohlsson,

föreståndare ilLennart Oredsson, lärareElisabet Pärsdotter, lärareLars-Göran Rydqvist, lärareLars Sjödin, lärareStefan Sundelin,

föreståndare ik, htHåkan Svensson, lärareJerker Thorén, lärareBertil Wahlqvist,

föreståndare ik. vtJan Walther, lärareEmma Westlund, lärareSusanne Wolmesjö, lärareMarianne Zsigmond, lärare

UTBILDNINGSCHEFER

Gert Carlsson, Blekinge, Skåne

Bertil Eek, Dalarna

Patrik Oscarsson, Gotland

Jan Hovdebo, Gästrikland

Bengt Nilsson, Göteborg

Olle Kristenson, Halland

Lars Ekengren, Hälsingland

Lennart Nilsson, Jämtland-

Härjedalen

Jane Fernholm, Norrbotten

Håkan Danielsson, Småland

Ulf Klasson, Stockholm

Dick Wedegren, Södermanland

Anders Björnlund, Uppland

Gert Classon,Värmland

Tore Brännlund,Västerbotten

Åke Pettersson,Västergötland

Björn Nordling,Västernorrland

Kerstin Rofelt,Västmanland

Thomas Eklund, Örebro

Clas Pantzar, Östergötland

5

6 SISU Årsberättelse | 2000

UTVECKLING PÅGÅR

Utvecklingen inom alla verksamheter går fort. Illu-

strerar man det som en trappa kan man konstatera

att trappstegen blivit allt kortare. Förr genomfördes

en förändring, man tog ett steg och lät den verka en

viss tid. Nu kommer förändringar slag i slag i allt

snabbare takt.

Utifrån detta uppstår en paradox. Inom alla verk-

samheter finns det i dag ett stort behov av kunskap,

kompetens och välutbildade människor, men snabba

förändringar medför också att värdet av en genom-

förd utbildning snabbt minskar. Man måste lära av,

lära om och lära nytt.

Alla »utbildningsansvariga« står därför ständigt

inför utmaningen och uppmaningen att anpassa, för-

nya och förändra utbildningsplaner och kursutbud.

Tendenser eller trender som blivit allt tydligare och

accentuerats de senaste åren är bland annat följande:

• Det finns många aktörer kring idrottens

utbildningsverksamhet – det som tidigare bara

var en intern angelägenhet för idrotten har blivit

en intressant sektor för högskolor, universitet,

utbildningsföretag, konsulter med flera.

• Nya insikter om människors olika inlärnings-

stilar – forskningen kring den mänskliga hjärnan

visar att vi människor inte bara lär genom logik,

analys och system, utan i lika hög grad genom

fantasi och genom att uppleva med alla sinnen och

känslor. Detta ställer naturligtvis speciella krav på

utbildningsanordnare, föreläsare och instruktörer.

• Nya utbildningsformer – tillgången till Internet

möjliggör nya former för enskild utbildning eller

lärande tillsammans med andra oberoende av tid

och plats. En ny utbildningsform kräver natur-

ligtvis ny metodik. Utmaningen är att tydliggöra

och kartlägga dessa »tekniker« genom försöks-

verksamhet av olika slag.

• Behovet av processledare – i dag finns det

egentligen ingen brist på kunskap, information

eller fakta. Problemet handlar mer om att struk-

turera, sortera och »förpacka« kunskapen. Efter-

frågan blir allt större på resurspersoner som kan

leda grupper av olika slag i utbildnings- och ut-

vecklingsarbetet.

Utveckling pågår!

72000 | SISU Årsberättelse

• Renässans för föreningskunskap – föreningslivet

i Sverige har en lång och stark tradition. Genom

åren har former och strukturer utvecklats som

utgör en grund och en plattform för klubbverk-

samheten. Ledaromsättningen och generations-

byten på förtroendeposter medför ett behov av

kunskap om föreningsformer, styrsystem, juridik,

ekonomi och det specifika som gäller för ideella

föreningar.

SISU Idrottsutbildarna har det senaste året arbetat

för att svara upp mot dessa trender, behov och

önskemål.

Konkurrensen från andra aktörer på utbildnings-

marknaden har resulterat i flertalet samarbetsprojekt

där man tar, ger och samverkar.

Ett fokuserat utvecklingsområde under 2000–2001är utvecklingen av pedagogik och metodik.

Vi har fokuserat och vill fortsatt starkt fokusera på

utvecklingen av tränarutbildningen inom svensk

idrott. Ett stort behov och önskemål finns i många

idrotter av att uppdatera såväl sin tränarutbildning

som sin utbildarutbildning.

Nya former för konferenser, seminarier och

rådslag har etablerats. Dessa är präglade av metoder

från USA; »Future search« och »Open space«.

Ett flertal försöksprojekt med Internet som ut-

gångspunkt har inletts. Olika »plattformar« prövas

och testas. Dels prövas de plattformar som svenska

IT-aktörer erbjuder, men också utländska.

Internt i SISU Idrottsutbildarna har ett processle-

darteam bildats för att i allt högre grad möta idrot-

tens behov av processledare.Två interna utbildningar

för processledare har genomförts. 15 utbildningskon-

sulenter och projektledare har förkovrats med fokus

på organisationslära samt den konsultativa rollen.

I samarbete med några SF/MO och inom ramen

för MIDA, ett demokratiprojekt, pågår ett utveck-

lingsarbete kring föreningskunskap. Det rör sig om

studiematerial, kurser eller utbildningar kring

exempelvis juridik, ekonomihantering, mötesteknik

och föreningsadministration.

UTVECKLING PÅGÅR

8 SISU Årsberättelse | 2000

PÅ UPPDRAG I IDROTTEN

Organisationer består av människor och beter sig

därför i stor utsträckning som människor. Det har vi

tagit fasta på.Allt vi gör inom SISU Idrottsutbildarna

handlar om att bidra till människors utveckling.

Vår verksamhet utgår från folkbildningens peda-

gogik och vi använder alla möjligheter som folkbild-

ningen kan erbjuda för att uppnå detta.

Varje organisation är unik och varje process har

sina speciella förutsättningar. Detta styr uppläggning,

form och innehåll av våra uppdrag i idrotten.

Som idrottens utbildningsorganisation vill vi sti-

mulera människors lärande, stärka engagemanget

och utveckla verksamheten bland idrottens organisa-

tioner. Det vill vi göra genom ett mångsidigt utbud

och med hjälp av flexibla metoder, som präglas av

hög pedagogisk kvalitet.

Under året har vi haft kontakt med 45 av våra

SF/MO. Kontakterna varierar alltifrån enstaka kon-

takter över telefon till mycket omfattande utbild-

nings- och utvecklingssamarbeten som löper under

flera år.

VILKEN TYP AV UPPDRAG?

Individ

• Handledarsamtal – »stödjande bollplank« för den

som vill.

• Påverka och övertyga – kunskaper om retorik blir

allt viktigare för en lärande organisation.

• Processledare – morgondagens ledare är mer pro-

cessledare än chef.

Grupp

• Optimal grupputveckling – framgångsfaktorer för

den »goda gruppen«.

• Vinnande styrelselag – styrning, struktur, samspel

är tre nycklar till ett lyckat teamarbete.

Organisation

• Organisationsbarometern – verktyg för analys av

läget i organisationen och vägarna framåt.

• Lyckade projekt – tips på vägval och vägar till målet.

• Pedagogik och lärande – nycklar till livslång

utbildning.

På uppdrag i idrotten!

92000 | SISU Årsberättelse

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN

DEMOKRATI – CENTRALT I ALLT ARBETE

För en vital folkrörelse är demokratiarbetet en stän-

digt aktuell fråga både när det gäller den formella

demokratiska processen inom och mellan de olika

leden i organisationerna, men också den interna

informella demokratin. Lokalt folkbildningsarbete är

en metod att utveckla den informella demokratin,

som i detta sammanhang kan beskrivas med begrep-

pet »studiecirkeldemokrati«.Att skapa många

mötesplatser för lärande och utveckling är viktigt för

en fungerande organisationsdemokrati.

Ett utvecklingsarbete har påbörjats som ligger helt

i linje med SISU-stämmans beslut (1999) att foku-

sera områden som »det lokala engagemanget« samt

att vidareutveckla »Kvalitet i klubben«. Satsningen

kompletteras med en utbildningssatsning kring

föreningens organisation, styrelsens ansvar samt

medlemmarnas ansvar och skyldigheter.

SISU Idrottsutbildarna lämnade under året sitt

remissvar till Demokratiutredningen. Det fortsatta

arbetet kommer att samordnas med Riksidrottsför-

bundet.

EN EFTERFRÅGAD RESURS

Folkbildningsverksamheten bedrivs lokalt, i huvud-

sak inom idrottens föreningar, under begreppet före-

ningsutveckling. Det kan röra sig om utbildning av

ledare, tränare, domare och funktionärer, men också

om teoretisk utbildning av idrottsutövare inom olika

ämnesområden som kost, motivationspsykologi,

mental träning, träningslära och träningsplanering.

Målsättningen i utbildningsverksamheten kan alltså

vara dels att utbilda och utveckla ledare, dels att öka

den aktives kunskap och insikt om det egna idrotts-

utövandet.

Ett antal insatser handlar om långsiktiga insatser

där man exempelvis, genom olika utbildningsinsatser,

skapar förutsättningar för att bland dagens aktiva

förbereda föreningens ledarrekrytering.

De förtroendevalda i en styrelse, såväl lokalt som

regionalt och centralt, behöver och önskar ofta

»påfyllning« av kompetens. Ett allt mer efterfrågat

utbildningsområde är just förenings- och styrelseut-

bildning.

För många föreningar ingår utbildningsinsatserna i

en genomtänkt strategi för att förverkliga förenings-

idén, där ofta begrepp som ökad delaktighet, breddat

engagemang samt fler och bättre utbildade ledare

fokuseras.

Ett annat syfte med folkbildningsverksamheten

kan vara att utbilda ledare och medlemmar för att

genomföra olika arrangemang, både med och utan

idrottskoppling, beroende på föreningens egna idéer,

åtaganden och samarbeten.

För att utveckla idrottens arrangemang finns olika

studiematerial. Många idrottsarrangemang har inter-

nationellt deltagande. Språkkunskaper och förmågan

att kommunicera på engelska är viktiga. För att under-

lätta förberedelse och genomförande av internatio-

nella idrottsarrangemang har ett studiematerial

Idrottsengelska – ett studiematerial om idrottsutbyte

med andra länder tagits fram, vilket också grundar sig

på ett tidigare stämmobeslut.

FORTSATT VERKSAMHETSÖKNING STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING

1997–2000

År 2000 1999 1998 1997

Cirklar 57 264 50 273 41 861 37 179

Deltagare 455 147 395 209 342 294 302 990

Studietimmar 1 233 852 1 075 238 885 973 777 662

SISU Idrottsutbildarna kan åter se tillbaka på ett år

med en stark verksamhetsutveckling som resulterat i

en kraftig ökning både vad gäller studiecirklar, kul-

turprogram och annan gruppverksamhet (barnkultur

och framtidskvällar).

Folkbildningsverksamheten i idrotten!

10

• Deltagarantalet har ökat med cirka 60 000 .Totalt

antal deltagare är drygt 455 000 och cirka

1233 800 studietimmar har genomförts – en

ökning med 14,8 procent!

• Jämfört med övriga studieförbund genomförde

SISU Idrottsutbildarna 8,8 procent av den totala

studiecirkelverksamheten under år 2000 . Detta

kan jämföras med 7,9 procent 1999 .

• Totalt genomfördes nästan 12 200 kulturprogram

under året, vilket är en ökning med 15,2 procent

jämfört med 1999 .

Folkbildningsverksamheten genomförs i drygt 5 600specialidrottsföreningar, vilket är jämförbart med

förra verksamhetsåret. Utöver dessa föreningar

uppskattas att verksamhet genomförs tillsammans

med ytterligare drygt 1 000 lokala samarbetspartners

med idrottsanknytning. Det kan exempelvis vara

specialdistriktsförbund, domarklubbar, korpklubbar

och andra lokala medlemsorganisationer samt

invandrarföreningar med idrott på programmet.

Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten

fortsätter att öka i en positiv riktning och är under

stark utveckling. SISU Idrottsutbildarna står fortsatt

inför stora utmaningar, förväntningar och utveck-

lingsmöjligheter för att heltäckande kunna svara upp

mot idrottens behov.

Verksamhetsutvecklingen speglar en aktiv idrotts-

rörelse som prioriterar och medvetet jobbar med ut-

vecklings- och utbildningsfrågor.

FOLKBILDNINGENS PRIORITERADEINSATSER

Folkbildningen satsar genom Folkbildningsrådet

särskilda resurser för att nå prioriterade målgrupper

– arbetslösa, funktionshindrade och invandrare. För

SISU Idrottsutbildarna ligger utmaningen i att erbju-

da verksamhet för dessa grupper inom och/eller i an-

slutning till idrotten. För att kunna genomföra rikta-

de utbildningsinsatser till de prioriterade grupperna

krävs ett brett samarbete med framför allt lokala

myndigheter och institutioner.

Under året har genomförts en »Målgruppskonfe-

rens« för att internt i SISU Idrottsutbildarna redo-

visa och delge varandra goda exempel, analysera

befintlig verksamhet samt dra upp riktlinjer för fram-

tiden inom detta område.

0

300 000

600 000

900 000

1 200 000

antal cirklar

antal deltagare

antal studietimmar

1997 1999 20001998

1997 1999 200019980

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000

1997 1999 200019980

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

antal program

antal deltagare

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN

STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING KULTURPROGRAM

112000 | SISU Årsberättelse

Arbetslösa

Verksamhet för arbetslösa har rapporterats från 15distrikt, varav 7 är av mer omfattande karaktär.

Verksamheten har nått 2 800 deltagare, men har

minskat med cirka 22 procent till cirka 33 300 studie-

timmar jämfört med föregående år. Minskningen av

verksamheten har, sett utifrån tidigare år, fortsatt

även under detta år och kan förklaras med den posi-

tiva utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utöver folkbildningsinsatser genomför ett antal

distrikt uppdragsutbildningar för länsarbetsnämnden

och arbetsförmedlingen. Den verksamheten rappor-

teras ej för statsbidrag.

Funktionshindrade

Under året har en kartläggning av verksamheten för

funktionshindrade genomförts. Kartläggningen var

ett första steg för att utveckla området ytterligare. En

utveckling av verksamhet för denna målgrupp kräver

andra metoder än de traditionella parallellt med en

ökad kunskap då gruppens behov och önskemål

varierar.

Kartläggningen lade också grunden för diskus-

sionen om verksamheten för funktionshindrade eller

integrering av funktionshindrade i den ordinarie

studie- och idrottsverksamheten. Frågan är aktuell

och kommer att fortsätta diskuteras både internt i

SISU Idrottsutbildarna och med SF/MO.

Verksamheten har ökat kraftigt under året, från

cirka 13 700 studietimmar 1999 till drygt 21 900studietimmar – en ökning med 60 procent där

samtliga distrikt rapporterar verksamhet.

Invandrare

Med idrott och folkbildning som strategi är syftet att

nå olika etniska grupper och därmed aktivt medver-

ka i integrationsprocessen. SISU Idrottsutbildarnas

integrationsprojekt genomförde under året sitt andra

av totalt tre verksamhetsår.

Projektet börjar visa mycket positiva resultat.

Många SISU-distrikt har mer aktivt än tidigare börjat

arbeta med integrationsfrågan. En viktig strategi för

projektets framgång har varit att arbeta lokalt inom

olika bostadsområden. En annan strategi har varit att

aktivt arbeta med olika invandrarföreningar som har

idrott på programmet.

Folkbildningsverksamheten har ökat till nästan

42 900 studietimmar – vilket är en ökning med drygt

56 procent. Ökningen av studietimmar härrör inte

bara från integrationsprojektet. Integrationsfrågorna

har generellt hamnat på dagordningen i flertalet

SISU-distrikt. (Läs mer om integrationsprojektet på

sidan 14 under rubrik »Projekthotell«.)

KULTURPROGRAM

Under förra verksamhetsåret, 1999 , kunde vi notera

en anmärkningsvärd ökning av antal genomförda

kulturprogram – nästan 60 procent. Ökningen har

fortsatt och detta år redovisas nästan 12 200 kultur-

program, vilket är en ökning med 15 procent, jämfört

med 1999 .

KULTURPROGRAM

År 2000 1999 1998 1997

Antal program 12 196 10 591 6 662 4 826

Deltagare 1 744 937 2 641 559 1 454 358 1 331 028

Jämfört med övriga studieförbund genomförde SISU

Idrottsutbildarna 5,8 procent av alla kulturprogram

– en ökning från 5,2 procent (1999). Den största ök-

ningen ligger på dramatik/forumteater och föreläs-

ningar.

Under året har ett handlingsprogram för kultur-

verksamheten tagits fram.Ambitionen är att kultur-

verksamheten ska utvecklas genom att tydliggöras

som metod och verksamhetsform samt bli en naturlig

del i den verksamhet som genomförs inom idrotten.

ANNAN GRUPPVERKSAMHET – ÖVRIG FOLKBILDNING

För SISU Idrottsutbildarna har denna verksamhets-

form fungerat som en plattform för utveckling av nya

metoder och verksamheter som exempelvis framtids-

kvällar, framtidsseminarier och barnkulturgrupper.

Inom denna verksamhetsform dominerar SISU

Idrottsutbildarna jämfört med övriga studieförbund.

Totalt har genomförts drygt 196 600 studie-

timmar, en ökning med 28,3 procent jämfört med

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN

12 SISU Årsberättelse | 2000

förra året (1999). SISU Idrottsutbildarna svarar för

knappt 25 procent av »annan gruppverksamhet« som

genomförs av samtliga studieförbund.

BARNKULTURGRUPP

Denna verksamhetsform har utvecklats under några

år inom SISU Idrottsutbildarna och allt fler SF/MO

visar intresse för att utveckla egna idrottsspecifika

material.Värderings-, etik- och moralfrågor är vik-

tiga att ta upp tidigt inom barnidrotten. Barnkul-

turgruppen har visat sig fungera mycket väl för att

exempelvis belysa den typen av frågeställningar.

Metoden är under utveckling och anpassning även

för andra områden som är angelägna och intressanta

för barn inom idrotten.

En kartläggning och genomlysning av verksamhe-

ten har genomförts under år 2000 . Här framkom

bland annat att arbetsformen används inom 17 idrot-

ter, att metoderna, materialen och utbildningen av

ledare för barnkulturgruppen bör utvecklas samt att

vi kan se många positiva effekter av verksamheten

både hos barn, ledare och föräldrar. Det är också

angeläget att fler SF/MO utvecklar egna material för

att stödja och utveckla området. För att erbjuda barn

en bred och allsidig utveckling är olika kulturaktivi-

teter i anslutning till den idrottsliga verksamheten en

viktig utvecklingsfråga.

Verksamheten har ökat från cirka 82 750 (1999)

till cirka 107 400 studietimmar – en ökning med 29,8procent.

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Till grund för verksamhetsuppföljningen ligger SISU

Idrottsutbildarnas fastställda utvärderingsprogram.

Uppföljningen sker i en omfattande dialog med alla

SISU-distrikt. Här utgör distriktsbesök ett viktigt

inslag. Dessa förbereds i dialog med berörda distrikt

under arbetsnamnet »SISU-riks och distrikten i dia-

log«. Men även vid analys av olika verksamhetsområ-

den, som exempelvis verksamhet för funktionshind-

rade, kulturprogram och barnkulturgrupper, är vårt

arbetssätt och vår ambition att alltid ha en kontinuer-

lig och öppen dialog med samtliga alternativt berör-

da distrikt.

FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN

2000 | SISU Årsberättelse

Under året har ett 15-tal kurser med cirka 180deltagare genomförts i ett »allmänt kursutbud«.

Därutöver har enskilda projekt och verksamheter

arrangerat specifika utbildningar och konferenser

särskilt anpassade för vissa frågor.

SISU Idrottsutbildarna har i hög grad anlitats som

programansvariga, föreläsare och diverse support i

kurser och utbildningar arrangerade av annan part.

Understrykas bör att de kurser och åtaganden SISU

Idrottsutbildarna tar, enbart härrör sig till uppdrag

inom eller med nära anknytning till idrotten.

Internt i SISU Idrottsutbildarna har under året en

ansträngning gjorts för att samordna alla verksam-

hetsdelars kursutbud i en och samma kurskatalog.

En samordning har främst skett av Bosön/Idrotts-

folkhögskolans och Utvecklingsavdelningens kurs-

verksamhet.

Ett gemensamt kursråd är bildat med uppgift att

årligen presentera SISU Idrottsutbildarnas generella

kursutbud. Kursutbudet presenteras i en gemensam

kurskatalog, »Kurser & föreläsningar 2001«.

ATT LÄRA ÄR LIVET

Att lära är livet!

13

14 SISU Årsberättelse | 2000

PROJEKTHOTELL

Allt fler verksamheter och utvecklingsområden

genomförs i projektform, tydligt avgränsade både

vad gäller resurser och tid. SISU Idrottsutbildarna

har sedan några år utvecklat ett projekthotell med

syfte att samla aktuella och pågående centrala

projekt under en gemensam ledning. Ett antal för-

delar uppnås, till exempel tydligare samordning och

samverkan mellan projekt, tydlig support till och

ledning av projektledare, kompetensutveckling av

projektledare samt möjlighet att ta tillvara projek-

tens resultat eftersom de är eller blir naturliga delar

i den totala verksamheten.

INTEGRATIONSPROJEKTET

SISU Idrottsutbildarnas integrationsprojekt »Idrott –

utbildning – delaktighet – integration« har pågått

under drygt två år. Projektet genomförs i 13 olika

SISU-distrikt och därigenom inom drygt 30 olika

bostadsområden. Året har präglats av »sökandet

efter modeller« och att etablera lokala partnerskap

med olika samarbetspartners. Integrationsarbetet har

intensifierats i de flesta SISU-distrikt och integra-

tionsfrågorna är prioriterade i idrotten. Idrotten och

SISU Idrottsutbildarna kan tillsammans ge männi-

skor en möjlighet att vara med på sina egna villkor.

Mycket återstår att göra. Idrotten har fått bra

»spjutspetsar« i frågorna genom att de 13 projektan-

svariga står i centrum för initiativen till ett antal olika

utvecklingsarbeten.Att de finns till hands i de olika

distrikten har gjort att vi har kommit både människor

och integrationsfrågor nära.Vi märker allt mer att

SISU Idrottsutbildarna blir en efterfrågad samarbets-

partner.

Man skulle kunna säga att när idrotten gav

integrationsfrågorna ett ansikte, har själva frågan

vänts till något mycket positivt att jobba med. Det

som tidigare kändes svårt att ta itu med, många

gånger jobbigt och ibland nästan farligt att prata om,

är i dag en fråga som skapar gehör och engagemang

hos många människor i idrotten.

• Idrott är en viktig del i människors liv oavsett

vilket land man kommer ifrån.

• Delaktighet – ledstjärnan i projektets genom-

förande har varit att inte göra saker för människor

utan tillsammans med dem.

• Utbildning har blivit ett viktigt och nödvändigt

redskap för att attrahera och ge våra nya

medborgare tillgång till idrotten.

• Integration – det nya Sverige, det moderna

samhälle vi lever i, måste dagligen skapa

förutsättningar för en ökad mångfald.

Idrotten är en viktig medspelare och garant för en

fungerande integrationsprocess!

SISU Idrottsutbildarna deltar aktivt i processen

för att skapa mötesplatsen – en mötesplats för alla!

IT-STÖDD CIRKELLEDARUTBILDNING

Med den nya informations- och kommunikations-

tekniken har det skapats nya möjligheter för att

kommunicera och därmed också att studera på

distans. Frågan är en central utvecklingsfråga för

samtliga studieförbund.

För SISU Idrottsutbildarna är det en utmaning att

ligga i framkant när det gäller att testa och utveckla

möjligheterna att erbjuda SF/MO en mångfald av

utbildningsmöjligheter. Projektet har koncentrerat

sig på att utvärdera olika »pedagogiska plattformar«

för distansstudier, konkret testa hur dessa plattfor-

mar/program fungerar samt utröna vilka krav som

distansstudier med IT-stöd ställer på cirkelledaren.

Projektet har utvecklats till att under året ha arbetat

utifrån rubriken »att vara cirkelledare för distans-

studier med IT-stöd«. Inom projektet har ett antal av

SISU-distriktens konsulenter utbildats i att kunna

fungera som pedagogiskt stöd för föreningar och

grupper som vill bedriva studier på distans.

Projekthotell – framtidens organisation och arbetssätt?

152000 | SISU Årsberättelse

PROJEKT LOKAL IDROTTSUTVECKLING– PLI

Projektet, som är ett samverkansprojekt mellan Riks-

idrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, har

under år 2000 genomfört det andra av tre verksam-

hetsår. Projektet bildades när regeringen beslöt att

avsätta totalt 60 miljoner kronor under en treårs-

period till utveckling av idrottsverksamhet för barn

och ungdomar.

SISU Idrottsutbildarna är representerad i den

idrottsarbetsgrupp, som är utsedd av regeringen

genom idrottsminister Ulrica Messing, och som be-

slutar om vilka projekt som tilldelas medel ur sats-

ningen. Även Riksidrottsförbundet har en represen-

tant i gruppen.

Syftet med PLI-projektet är att informera, främst

idrottens föreningar, om möjligheten att söka medel

från Allmänna Arvsfonden.Vidare är syftet att stimu-

lera idrotten att utveckla verksamheten i enlighet

med idrottens idéprogram »Idrotten Vill« samt att

genomföra ett utvecklingsarbete där idéer, kunskap

och erfarenheter från de lokala projekten (förening-

arnas projekt) tas tillvara.

Under projektets andra och tredje år arrangeras

ett stort antal konferenser, seminarier och nätverks-

träffar regionalt och centralt för att idrottsrörelsen

PROJEKTHOTELL

16 SISU Årsberättelse | 2000

ska få möjlighet att ta del av goda exempel från

satsningen och därigenom stimuleras till ett fortsatt

framgångsrikt och mångfasetterat utvecklingsarbete

kring barn- och ungdomsidrott.

PROJEKT BARNLEDARE

»Projekt Barnledare« – ett uppdrag/projekt som

SISU Idrottsutbildarna fick av Riksidrottsförbundet

1998 – har avslutats under året. Projektets syfte har

varit att genom främst utbildning höja kompetensen

på idrottens barnledare och därmed utveckla idrotts-

verksamhet för barn. Som avslutning av projektet

arrangerades ett barnledarforum under två dagar i

maj, där framtagna metoder och modeller presen-

terades. Målgrupp var SF/MO, DF och SISU-d.

Exempel på metoder/modeller är två material som

producerats för att underlätta idrottens möjligheter

att jobba med barn i verksamheten, parallellt med att

eftersträva en verksamhet som lever upp till

»Idrotten Vill«.

• Leken inom idrotten – ett material som vill skapa

förståelse för lekens betydelse för barns utveck-

ling.Tydliga exempel visar på hur man kan förena

idrott och lek.

• Min rätt till idrott – ett material som stimulerar till

samtal om barns situation i idrotten. Materialet ger

konkreta verktyg för en idrottsförening att ta fram

riktlinjer för sin barnverksamhet.

Under projekttiden har ett nära samarbete med

Skandia och BRIS etablerats. I och med att uppdra-

get från RF upphörde under året, utvecklades ett

samarbete med Skandia, som resulterat i fortsatta

möjligheter att arbeta vidare med och utveckla ett

antal av de viktigaste frågorna i projektet.

BARNLEDARE OCH IDROTT FÖR BARN –I SAMARBETE MED SKANDIA OCH BRIS

Samarbetet med Skandia – »Idéer för livet« – har i

första hand syftat till att fortsatt utveckla det påbör-

jade arbetet med ledarutveckling för bättre barn-

ledare.Tre seminarier har genomförts i Blekinge,

Västmanland och Norrbotten under temat »Alla

Duger«, där Thomas Fogdö och Susanne Pettersson,

SISU Idrottsutbildarna Stockholm, föreläste om

barn, idrott och ledarskap. Deltagare på seminarierna

har varit idrottsledare för barnverksamhet från

främst idrottsföreningar.

Två föreningar, Mosås SK och IFK Hedemora

Skidor, har mottagit »Alla Duger-priset 2000« för att

de arbetar för att alla barn ska få delta i verksamhe-

ten efter egna förutsättningar och för att de arbetar

aktivt för kamratskap och gemenskap. Priset delades

ut av Skandia, BRIS och SISU Idrottsutbildarna.

I samarbete med Skandia och BRIS har en video-

produktion med ledarhandledning – Se och möt varje

barn – tagits fram. Produktionen möjliggjordes

genom medel från Allmänna Arvsfonden.

Ett utvecklingsarbete av verksamhet i barnkultur-

grupp startade under året.Två distrikt, SISU Idrotts-

utbildarna i Norrbotten och Jämtland/Härjedalen,

har fått resurser för att, i samarbete med ett antal

utvalda idrottsföreningar i respektive distrikt, ut-

veckla metoder och modeller i arbetet med barn-

kulturgrupp.

U-LANDSINFORMATION MED STÖD AV Sida

SISU Idrottsutbildarna erbjuds möjligheten att aktivt

samordna olika SF/MO:s informationsinsatser om

situationen i tredje världen och Baltikum/Östeuropa.

Under året har 18 olika informationsprojekt genom-

förts med stöd av Sida.Av dessa genomfördes 17projekt lokalt av olika SF/MO och ett av SISU Idrotts-

utbildarna centralt. En av målsättningarna med

projekten är att gå från informationsprojekt till utveck-

lingssamarbete.

Som två konkreta exempel kan nämnas att SISU

Idrottsutbildarna Gotland har arbetat med att inom

idrotten på Gotland skapa förståelse för situationen i

Ukraina. På sikt vill man medverka i processen att

utveckla idrotten där.Arbetet bedrivs i samarbete

med ett annat studieförbund.

Proletären FF (Göteborg) arbetar utifrån sitt

arrangemang »Fredsloppet« och genomför under

hela året ett stort antal informationsaktiviteter för att

inom och kring föreningen skapa förståelse för och

solidaritet med människor och organisationer i tredje

världen.

PROJEKTHOTELL

172000 | SISU Årsberättelse

UTVÄRDERING AV FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN

SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGS– OCH UTVÄRDERINGSINSATSER

Det av förbundsstyrelsen fastställda Utvärderings-

programmet anger inriktning på utvärderingsinsat-

serna i SISU Idrottsutbildarna – såväl centralt som

för distrikten.

• I rapporten »Avstämning 5« redovisas översiktligt

det senaste årets (1999) utvärderingar av verk-

samheter inom SISU Idrottsutbildarna. Presenta-

tionen ska vara en guide för kontakt- och erfaren-

hetsutbyte.

• Erfarenheterna från genomförda kollegiala ut-

värderingar är mycket goda och det är ytterst

angeläget att samtliga distrikt i SISU Idrottsut-

bildarna engagerar sig i denna verksamhet. Hur

distrikten sedan väljer att utforma utvärderings-

processen får avgöras av berörda distrikt utifrån

behov och syfte.

UTVECKLINGS- OCH FÖRSÖKS-VERKSAMHET

Verksamheten med särskilda FoU-medel från Folk-

bildningsrådet har under 2000 i huvudsak inriktats

på föreningsutveckling/föreningsdemokrati. Det är en

långsiktig satsning på att utveckla folkbildningsar-

betet inom idrottens föreningsliv.

Den tidigare gemensamma utvärderingen inom

SISU Idrottsutbildarna – Ungdomsutvärdering. 154

unga cirkeldeltagares syn på idrott, folkbildning och

föreningsliv – har följts upp med en särskild bear-

betning av materialet utifrån frågan om tonårspoj-

kars/-flickors eventuella skillnader i uppfattning och

erfarenheter.

Under året har en kraftsamling skett kring en

Delaktighetsutvärdering, där samtliga distrikt i SISU

Idrottsutbildarna har bidragit med en egen utvärder-

ing av sin verksamhet inom ramen för det gemen-

samma temat »delaktighet«. Det kan dels avse delak-

tighet i folkbildningsarbetet, dels delaktighet i

föreningslivet kopplat till SISU Idrottsutbildarnas

insatser. Materialet har bearbetats och sammanställts

i rapporten 22 SISU-distrikt och en … delaktighets-

utvärdering.

Resultaten leder till ett antal reflektioner:

• Vad menar vi med delaktighet? Ett begrepp med

många dimensioner!

• Delaktighet är en färskvara – den måste ständigt

erövras! Folkbildning kan vara metoden!

• Ungdomar kan och vill!

• Arbetssättet (i cirkeln) är mer avgörande än själva

ämnet.

• Folkbildningsinsatser bidrar till delaktighet i akti-

viteter kring idrotten i större utsträckning än i den

direkta idrottsverksamheten.

• Folkbildning ger långsiktiga effekter i förenings-

livet – föreningsidé, förankring, kultur i förening-

en, ökat engagemang, fler blir aktiva.

Sammantaget ligger dessa utvärderingar till grund för

ett idé- och planeringsarbete inför det kommande

utvecklingsarbetet kring »folkbildning och idrottens

föreningsliv«.

I enlighet med SISU-stämmans beslut (1997) har

ett tvåårigt pedagogiskt utvecklingsprojekt »Stor-

stadsfolkbildning« genomförts i SISU-distrikten Väst

(Göteborg), Skåne (Malmö) samt Stockholm. Ställs

»storstadsfolkbildning« inför särskilda svårigheter?

Resultaten visar på betydelsen av att se hela den

pedagogiska processen – från rekrytering till studier.

I marknadsföringen gäller det att tränga igenom

»informationsbruset« i storstaden. Rätt kontaktvägar

och ett kort, effektivt och tydligt budskap ger fram-

gång! Folkbildningens olika verksamhetsformer

(»verktygslådan«) är inte problemet, även om man i

storstaden främst ser möjligheterna i »annan grupp-

verksamhet«, projekt och barnkulturgrupper.

Utvärdering av folkbildningsverksamheten

18

»Ni tillhör alla den största folkrörelse vi har, nämli-

gen idrottsrörelsen. En unik rörelse som kombinerar

bredd och elit på ett sätt som gör Sverige till ett

föregångsland.«

Så inledde idrottsminister Ulrica Messing Riks-

idrottsforum den 12–14 maj 2000 på torget i Sunds-

vall där närmare 600 deltagare hade samlats.

För andra gången arrangerades Riksidrottsforum

av SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet

– den här gången i samarbete med värddistriktet

Västernorrland.Ambitionen var att skapa en mötes-

plats utöver det vanliga.

Innehållet i konferensen kan kort beskrivas i tre

block där den inledande fredagen erbjöd en mark-

nadsafton med en »Jorden runt-buffé«. Under lörda-

gen diskuterades en mängd, för idrotten, viktiga frå-

gor i en stor flora av seminarier. Söndagen knöt ihop

helgen med bland annat ett antal seminarier med

»demokrati« som det gemensamma temat.

Årets arrangemang knöt an till sex ledord som

genomsyrade innehåll och genomförande:

• Mötesplats!

• Nyskapande!

• Kreativitet!

• Delaktighet!

• Mångfald!

• Rörelse!

Riksidrottsforum är tänkt att vara en mötesplats som

ger människor i idrotten, såväl förtroendevalda som

tjänstemän, möjlighet att hämta inspiration, byta idéer

samt etablera nya och underhålla gamla kontakter.

Formen är medvetet betydligt mer öppen än vad vi

är vana vid från andra riksomfattande möten inom

idrotten. Många ser det som en stor möjlighet att få

ta del av föreläsningar och seminarier som genomförs

under andra former än de traditionella. Intrycken är

många och den som vill kan hämta många idéer kring

Riksidrottsforum – vilken mötesplats!

RIKSIDROTTSFORUM

RIKSIDROTTSFORUM I SIFFROR 327 PERSONER BESVARADE EN ENKÄT SOM LIGGER TILL GRUND FÖR FÖLJANDE RESULTAT:

Könsfördelning Åldersfördelning Funktion

Riksidrottsforum 2000 har lagt grun-den till bra beslut

Jag kommer att ha användning av Riksidrottsforum 2000 i mitt fort-

satta arbete inom idrottenDenna typ av mötesplats behövs för

att idrotten ska utvecklas

män57 %

hög grad48 %

hög grad54 %

höggrad 54 %

liten grad34 %

liten grad 20 %

liten grad 3 %

mycket höggrad 12 %

mycket hög grad

25 %

mycket hög grad

77 %

ingen gradalls 6 %

ingen gradalls 1 %

50< år44 % distrikt

51 %centralt33 %

förening15 %

–29 år12 %

40–49 år25 %

30–39 år19 %

kvinnor43 %

övriga 1 %

192000 | SISU Årsberättelse

SISU/Bosöns Idrottsfolkhögskola

År 2000 , som var det första hela verksamhetsåret för

Bosöns Idrottsfolkhögskola under SISU Idrottsutbil-

darna, har varit mycket lyckat.

VERKSAMHETEN

Skolan har under året genomfört de två långa utbild-

ningarna Idrottslinjen – IL (1- och 2-årig) samt

Idrottskonsulentlinjen – IK (2-årig). På de långa kur-

serna har 179 elever varit inskrivna. Utöver detta har

vi i samverkan med SF/MO genomfört ett antal kor-

tare utbildningar. Genom att vi erbjudit vår pedago-

giska kompetens och vårt kunnande har SF/MO fått

högkvalitativ utbildning med ekonomiskt stöd.

Vår största samverkanspartner har varit Svenska

Golfförbundet.Totalt har vi samverkat med 22specialförbund, 4 specialdistriktsförbund samt några

SISU-distrikt.Till detta kommer Elitidrottscentrum

på Bosön (EIC), Rekryteringsgruppen på Bosön

(RG) samt vissa riksidrottsgymnasier.

Under året har vi för första gången genomfört en 6

månader lång massörutbildning med 13 elever. Såväl

utbildning som elever har blivit mycket eftertraktade.

Rektor och lärare har arbetat fram ett helt nytt

utbildningskoncept. Det innebär att en elev som inte

har full utbildningsbehörighet att direkt söka IK, inte

behöver läsa 4 utan max 3 år. Genom samspel mellan

IK och IL lyfts moment från IK till IL och dubbel-

läsning reduceras. Eleven får möjlighet att efter

genomgången IL läsa en 1-årig Idrottskonsulentut-

bildning. Start sker under läsåret 2001/02 .

Idrottsfolkhögskolan har varit involverad i

Idrottsalternativets (IDA) verksamhet på Bosön.

Våra lärare har undervisat i allmänna ämnen och

våra elever har medverkat i idrottsutbildningen.

Under året har vi startat en mer genomarbetad

uppsökande verksamhet mot SF/MO för att presen-

tera samverkansmöjligheter och även introducera

vårt kursutbud som tidigare legat på Elitidrottscent-

rum, men som från och med 2001-01-01 är en del av

skolans totala utbud. En intern samordning har skett

med utvecklingsavdelningen. Marknadsföring har

även skett via Internet, genom olika utsändningar och

i samverkan med SISU Idrottsböcker.

Enligt bokslutet är det ekonomiska resultatet till-

fredställande eller rent av bra. Budgeten har hållits

och vi kan till och med påvisa ett visst överskott.

Ett av våra mål har varit att skapa eftertraktad

utbildning och möjlighet till samverkan för att ut-

bilda och utveckla idrottare och ledare till nytta för

svensk idrott – ett mål som vi tycker att vi lyckats

uppfylla väl.

Vår målsättning är inte att skapa mästare

– utan att skapa en miljö där mästare skapas!

hur man kan forma den egna verksamheten. Några –

visserligen ett fåtal – upplever det som rörigt och

slöseri med tid när det inte produceras några konkre-

ta förslag till beslut efter de diskussioner man har

deltagit i. Detta är verkligheten och en bild vi alltid

kommer att få leva med.Vi tycker och känner olika

och vi vill lära oss saker på olika sätt.

Riksidrottsforum är tänkt att stimulera så många

sinnen som möjligt och oavsett uppfattning är det

tydligt att både frågorna som tas upp och formen för

Riksidrottsforum engagerar och skapar »ringar på

vattnet« bland SF/MO, distrikt och idrottsföreningar.

SISU Idrottsutbildarnas ordförande Rolf Carlsson

säger så här i inledningen till den tidning som utgjor-

de dokumentationen av Riksidrottsforum:

Det du redan har är inte lika mycket värt som det

du skulle vilja ha.

Idén med Riksidrottsforum skulle kunna beskrivas

med detta citat – det vill säga att deltagarna ges

möjlighet att hämta sådant som man inte har, men

skulle vilja ha.

SISU/BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA

SISU IDROTTSBÖCKER

IDROTTSBÖCKER FÖR HELA IDROTTEN

SISU Idrottsböcker ska förknippas med:

• Idrott

• Utveckling

• Kunskap

• Inspiration

SISU Idrottsböcker ska alltid förknippas med ovan-

stående fyra begrepp – oavsett vem som är betrak-

taren. I dag arbetar SISU Idrottsböcker på alla fält

inom idrotten – från friskvård och motionslitteratur

till spetskompetens för elitidrotten.

Det är en unik företeelse att idrottsrörelsen har ett

eget förlag, en egen bokklubb och en aktiv utgivning

med hög kvalitet.

UTVECKLING AV IDROTTENSFÖRENINGSLIV

SISU Idrottsutbildarna bedriver i första hand utbild-

ning i idrottsföreningarna. De flesta av våra utgivning-

ar är också avsedda att användas som stöd i förening-

ens utbildningar. För klubbutveckling och utveckling

av ledarskap har följande nya material getts ut:

• Leda laget – nycklar till framgång

• Påverka och övertyga

• En vinnande styrelse

Att utveckla barnidrotten har varit ett projekt som

gemensamt drivits av RF och SISU Idrottsutbildarna.

Knutet till projektet har material utvecklats för att

användas i både föreningen och på tränarkurser:

• Min rätt till idrott

• Se och möt varje barn, video samt ledarmaterial

• Människans barn – Självkänsla, video

• Åsiktskort för barn

• Leken inom idrotten

• Matchen är aldrig förlorad, video

NY KUNSKAP I SPECIALIDROTTS-FÖRBUNDENS TRÄNARUTBILDNING

Specialidrottsförbundens tränarutbildning behöver

ständig påfyllning och förändring. Ny och modern

kunskap är lika viktig inom idrotten som i övriga

samhället. SISU Idrottsböcker tar kontinuerligt fram

temahäften som kan användas

inom stora delar av idrotten

för att fylla på, förändra och

utveckla idrottens tränarut-

bildning.

Producerat år 2000 är ett

ämne som tidigare inte fun-

nits i vår tränarlitteratur:

• Coaching

SISU Idrottsböcker

SISU Årsberättelse | 200020

212000 | SISU Årsberättelse

SISU IDROTTSBÖCKER

HITTA INSPIRATION I MÅNGA NYAMATERIAL OM FRISKVÅRD OCH HÄLSA

År 2001 bedrivs en nationell kampanj, »Sätt Sverige

i rörelse«. Detta har märkts även under det gångna

året då intresset för friskvård och hälsolitteratur har

ökat markant. SISU Idrottsböcker har därför upp-

märksammat bristen på litteratur inom friskvårds-

och motionsområdet och under året har följande

titlar tagits fram:

• Pulsträning – med hjärtat som coach

• Stavgång – träning med hela kroppen

• Träna och tävla multisport

• Positiv självbild

• Lär dig hantera stress

• Streching – töjning för hela kroppen

Tillsammans med Korpen har vi vidare producerat:

• Ditt liv, ditt val, din möjlighet

• Time Out, pausgympa

22 SISU Årsberättelse | 2000

SPECIALIDROTTSFÖRBUNDEN OCH SISUIDROTTSBÖCKER I SAMARBETE

SISU Idrottsböcker har i dag knutit ett nära samar-

bete med sex specialidrottsförbund och ytterligare

några står på tröskeln.

Följande produkter är framtagna tillsammans med

våra samarbets-SF under året:

Svenska Ishockeyförbundet

• Respekt

Svenska Friidrottsförbundet

• Friidrott för barn och ungdom

Svenska Golfförbundet

• Golfklubbens framgångsnycklar

• Golfen vill

Svenska Innebandyförbundet

• IT – Innebandytaktik

Korpen – Svenska Motionsidrottsförbundet

• Ditt Liv, ditt val, din möjlighet

• Time Out, pausgympa

IDROTTENS BOKKLUBB – EN KÄLLAFÖR VIDAREUTVECKLING

För de målgrupper vi inte håller kontakt med via

föreningar eller specialförbund finns Idrottens Bok-

klubb. Genom Idrottens Bokklubb når vi idrottslä-

rare, friskvårdare, motionärer, elitaktiva och tränare.

Med hjälp av ny facklitteratur inom olika idrottsom-

råden kan enskilda idrottare använda bokklubben

som en källa för personlig utveckling, ny kunskap,

inspiration och energi.

Bokklubbens olika utgivningar används också på

högre tränarutbildning och av högskolor.

Under år 2000 gavs följande titlar ut som huvud-

böcker i bokklubben:

• Aktivt liv, Björn Ekblom, Johnny Nilsson

• Perfekt prestation,Anne-Marte Pensgaard

• Malins löparbok, Malin Ewerlöf

• Idrottarens massagebok,Thomas Lindholm

• Flow och idrott, Mihaly Csikszentmihalyi

• Idrottarens stretchbok, Michael Alter

SISU Idrottsböcker har under året satsat på en vi-

dareutveckling av bokklubbens koncept och att öka

antalet medlemmar. Nettotillväxten var under året

1 800 nya medlemmar. Ett ökat antal medlemmar

ger fler möjlighet att följa och ta del av vår utgivning

och det ger samtidigt förlaget möjlighet att fortsätta

en stark utgivning av böcker.

IDROTTENS NÄTBOKHANDEL– WWW.SISUIDROTTSBOCKER.SE

Idrottens Nätbokhandel är förlagets egen bokhandel.

Den är tillgänglig för alla – dygnet runt.Vi har under

SISU IDROTTSBÖCKER

232000 | SISU Årsberättelse

SISU IDROTTSBÖCKER

VAD INNEBÄR ETT FÖRLAGSSAMAR-BETE MED SISU IDROTTSBÖCKER?

Vad innebär ett samarbete mellan ett special-

förbund och SISU Idrottsböcker i praktiken? Vår

idé utgår från att hitta »vinna-vinna-lösningar« för

båda organisationerna.

• Årligen upprättas en gemensamt framtagen

utgivningsplan. Under en idédag arbetar vi till-

sammans processinriktat, och analyserar den

aktuella idrottens målgrupper samt vilka utveck-

lingsbehov dessa har.Vi gör också en avstämning

mot befintliga måldokument och eventuella

projekt som pågår.Vilka av dessa utvecklings-

behov, mål eller projekt ska och kan resultera i ett

pedagogiskt material?

• Förbundet får också en projektledare/kontakt-

person hos SISU Idrottsböcker med förlags- och

pedagogisk kompetens.

• Utveckling av materialen sker alltid i ett nära

samspel. När det gäller framtagning av manus har

förbundet ofta den kompetens som krävs, alter-

nativt kan ge förslag till potentiella författare. För

att få fram den produkt som vi vill ha enligt utgiv-

ningsplanen, gör vi alltid en tydlig beskrivning –

vem är läsaren och vilka mål ska uppfyllas med

materialet?

• När det gäller den praktiska produktionen har

SISU Idrottsböcker flera kompetenta och profes-

sionella samarbetspartners, oavsett om det gäller

upphandling av redaktörer, layout eller tryck.

• Vår försäljning och distribution sker effektivt

och med snabba leveranser.Vi levererar alltid

samma dag som beställningen kommer till vårt

lager.Vår distributör är i dag Utbildningsproduk-

tion AB i Malmö. Distributionen omfattar lager-

hållning, paketering, fakturering och rapportering.

• Redovisning av ekonomin bygger på öppenhet,

insyn och enkelhet.Varje specialidrottsförbund

får en egen resultatenhet. Efter det att kostna-

derna dragits från intäkterna fördelas even-

tuellt överskott efter en modell som båda ska

uppleva som rättvis. Båda parterna har möjlig-

het att påverka såväl kostnader som intäkter.

året satsat på en totalrenovering både vad gäller

system och utseende. I dag är det enkelt för kunden

att beställa via Internet. Beställningsmejlet går direkt

till vår distribution, som kan sända iväg varorna

samma dag.

I dag svarar nätförsäljningen för drygt 10 procent

av vår totala månadsförsäljning. Inom en snar fram-

tid kommer troligen de flesta beställningar, som inte

behöver personlig rådgivning, att ske över nätet.

UTLANDSFÖRSÄLJNING

SISU Idrottsböcker har utifrån både nordiskt och

europeiskt perspektiv en mycket stark utgivning med

hög standard både kvalitativt och innehållsmässigt.

Flera stora utländska förlag har börjat intressera sig

för våra böcker och vi hoppas att detta kommer att

utvecklas i framtiden.

Under året har rättigheten till Jag en lagidrottare

sålts till Norges Idrottsförbund.

24 SISU Årsberättelse | 2000

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

I denna del av årsberättelsen lämnar förbundsstyrel-

sen redovisning för förvaltningen under 2000 .

Koncernredovisning

SISU-gruppen omfattar förutom SISU – Svensk

Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

(802012-2845), som är moderföretag, även dotter-

bolaget SISU Idrottsböcker AB (556452-2273)

samt Bosöns Idrottsfolkhögskola som är en integre-

rad del i SISU. SISU Idrottsböcker AB bedriver

förlagsverksamhet med bokutgivning och bokklubbs-

verksamhet.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen i SISU-gruppen uppgår till

115 618 (100 864) tkr varav 100 447 (85 107) tkr i

SISU och 15 171 (15 757) tkr i SISU Idrottsböcker.

Bosöns Idrottsfolkhögskola svarar för 13 774 (6 307under tiden 1/7–31/12 1999) tkr av nettoomsätt-

ningen i SISU.

Statsbidrag

Statsbidraget från Folkbildningsrådet till SISU är

65 716 (58 954) tkr. Utöver det allmänna statsbi-

draget tillkommer 312 (509) tkr i bidrag för utveck-

lings- och försöksverksamhet (FoU-medel) samt 497(0) tkr i bidrag för fortbildningsinsatser för cirkel-

ledare kring IT-stött lärande (Distum).Till Bosöns

Idrottsfolkhögskola är statsbidraget 9 726 (4 730under tiden 1/7–31/12 1999) tkr.

Allmänna Arvsfonden

Bidraget från Allmänna Arvsfonden för att stärka

integrationen i utsatta områden uppgår till 3 700(3 400) tkr och har under året använts på följande sätt:

Belopp i tkr 2000 1999

Projektbidrag till distrikten 2 575 1 325

Administration/Projektledare/Konferenser m m 1 147 1 575

Ej förbrukade medel 0 500

Summa 3 722 3 400

Bidraget från Allmänna Arvsfonden för projektet

»Se och möt varje barn« uppgår till 700 (0) tkr och

har använts för produktion av utbildningsmaterial

och kostnader för projektledare med mera.

Sida

Informationsmedlen från Sida uppgår till 2 100(2 326) tkr och har använts på följande sätt:

Belopp i tkr 2000 1999

Projektbidrag till distrikten 1 725 1 546

Centrala projekt 0 673

Information/Uppföljning m m 375 107

Summa 2 100 2 326

Fördelning av statsbidrag

Statsbidrag från Folkbildningsrådet har fördelats på

följande sätt:

Belopp i tkr 2000 1999

Fördelat till distrikten 51 600 45 850

Gemensam verksamhet 8 540 7 729

Utbildningschefer 3 540 2 706

Utvecklingsavdelningen 2 036 2 669

Summa 65 716 58 954

Förslag till disposition av resultatet i SISU

Till SISU-stämmans förfogande (belopp i tkr):

Reserverade medel 8 126

Balanserat resultat –3 290

Redovisat resultat 4 162

Summa 8 998

Förbundsstyrelsen föreslår: till nästkommande år balanseras 8 998

Beträffande resultat och ställning i övrigt hänvisas till

resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplys-

ningar.

Förvaltningsberättelse

252000 | SISU Årsberättelse

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Balansräkningar SISU-gruppen

Belopp i tkr 00-12-31 99-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Maskiner och inventarier not 9 1 685 1 442

Övriga långfristiga fordringar 1 476 0

Summa anläggningstillgångar 3 161 1 442

Omsättningstillgångar

Varulager 4 026 3 927

Kundfordringar 4 081 2 909

Övriga kortfristiga fordringar not 11 6 505 4 707

Förutbetalda kostn och upplupna intäkter 752 906

Kassa och bank 3 790 1 025

Summa omsättningstillgångar 19 154 13 474

SUMMA TILLGÅNGAR 22 315 14 916

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital not 12

Reserverade medel tidigare år 8 126 8 126

Bundna reserver 40 40

Fria reserver –831 703

Redovisat resultat 4 243 –1 535

Summa eget kapital 11 578 7 334

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 3 018 2 450

Skatteskuld 33 67

Övriga kortfristiga skulder 1 114 834

Ej förbrukade anslag/ersättningar not 13 1 013 617

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter not 14 5 559 3 614

Summa skulder 10 737 7 582

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 22 315 14 916

Resultaträkningar SISU-gruppen

Belopp i tkr 2000 1999

INTÄKTER

Statsbidrag, Folkbildningsrådet 65 716 58 954

Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker 15 171 15 757

Grundersättning, RF 9 600 9 700

Försäljning, SISU 2 244 3 577

Arvfondsmedel, Integration 3 700 3 400

Arvfondsmedel, Barn/Ungdom 700 0

Informationsmedel, Sida 2 100 2 326

Riksidrottsforum, deltagaravgifter, RF 1 322 0

Bosöns Idrottsfolkhögskola not 3 13 774 6 307

Övriga intäkter 1 291 843

Summa intäkter 115 618 100 864

KOSTNADER

Distriktsverksamhet not 4 –67 840 –59 927

SISU Idrottsböcker –15 077 –15 202

Gemensam verksamhet not 5 –10 028 –10 997

Utvecklingsavdelningen not 6 –8 185 –9 883

Bosöns Idrottsfolkhögskola not 7 –13 562 –6 160

Summa kostnader –114 692 –102 169

Resultat före avskrivningar m m 926 –1 305

Avskrivningar enligt plan not 9 –752 –667

Poster av engångskaraktär not 8 3 472 0

Resultat efter avskrivningar m m 3 646 –1 972

Ränteintäkter 784 508

Räntekostnader –154 –4

Resultat före boksluts-dispositioner och skatt 4 276 –1 468

Skatt –33 –67

REDOVISAT RESULTAT 4 243 –1 535

26 SISU Årsberättelse | 2000

Resultaträkningar SISU

Belopp i tkr 2000 1999

INTÄKTER

Statsbidrag, Folkbildningsrådet 65 716 58 954

Grundersättning, RF 9 600 9 700

Försäljningsintäkter 2 244 3 577

Arvsfondsmedel, Integration 3 700 3 400

Arvsfondsmedel, Barn/Ungdom 700 0

Informationsmedel, Sida 2 100 2 326

Riksidrottsforum, deltagaravgifter, RF 1 322 0

Bosöns Idrottsfolkhögskola not 3 13 774 6 307

Övriga intäkter 1 291 843

Summa intäkter 100 447 85 107

KOSTNADER

Distriktsverksamhet not 4 –67 840 –59 927

Gemensam verksamhet not 5 –10 028 –10 997

Utvecklingsavdelningen not 6 –8 185 –9 883

Bosöns Idrottsfolkhögskola not 7 –13 562 –6 160

Summa kostnader –99 615 –86 967

Resultat före avskrivningar m m 832 –1 860

Avskrivningar enligt plan not 9 –691 –554

Poster av engångskaraktär not 8 3 262 0

Resultat efter avskrivningar m m 3 403 –2 414

Ränteintäkter 759 628

Räntekostnader 0 –4

Resultat före boksluts-dispositioner och skatt 4 162 –1 790

REDOVISAT RESULTAT 4 162 –1 790

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Balansräkningar SISU

Belopp i tkr 00-12-31 99-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Maskiner och inventarier not 9 1 472 1 177

Aktier i dotterföretag not 10 200 200

Fordringar hos dotterföretag 2 069 2 069

Övriga långfristiga fordringar 1 476 0

Summa anläggningstillgångar 5 217 3 446

Omsättningstillgångar

Varulager 60 55

Kundfordringar 1 997 978

Fordringar hos dotterföretag 547 440

Övriga kortfristiga fordringar not 11 6 425 4 706

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter 554 627

Kassa och bank 2 788 72

Summa omsättningstillgångar 12 371 6 878

SUMMA TILLGÅNGAR 17 588 10 324

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital not 12

Reserverade medel tidigare år 8 126 8 126

Balanserat resultat –3 290 –1 500

Redovisat resultat 4 162 –1 790

Summa eget kapital 8 998 4 836

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 1 939 1 538

Övriga kortfristiga skulder 922 658

Ej förbrukade anslag/ersättningar not 13 1 013 617

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter not 14 4 716 2 675

Summa skulder 8 590 5 488

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 17 588 10 324

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga

27

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Följande värderingsprinciper har tillämpats i

årsredovisningen:

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffnings-

kostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar

baserade på en bedömning av tillgångarnas ekono-

miska livslängd.

Avskrivningar enligt plan har gjorts enligtföljande:

Maskiner och inventarier 20 procent

Datautrustning 33 procent

Personbilar 20 procent

Byggnadsinventarier 10 procent

Varulager

Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip,

det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och

verkligt värde.Vid fastställande av anskaffnings-

värdet har först-in-först-ut-principen tillämpats.

Fordringar

Fordringar är redovisade till de belopp varmed de

beräknas inflyta.

1. REVISIONSARVODE

Till Deloitte & Touche AB har under 2000 revisions-

arvode utgått med 89 563 kronor.

2. PERSONAL

SISU-GRUPPEN 2000 1999

Medelantal anställda:

Kvinnor 23 17

Män 41 33

Summa 64 50

Löner och andra ersättningar:

Styrelse 313 263

Övriga anställda 20 657 15 512

Summa 20 970 15 775

Sociala avgifter enligt lag och avtal 7 478 5 941

Summa 7 478 5 941

Pensionskostnader 2 271 1 274

Summa 2 271 1 274

SISU 2000 1999

Medelantal anställda:

Kvinnor 18 12

Män 40 32

Summa 58 44

Löner och andra ersättningar:

Styrelse 232 183

Övriga anställda 18 642 13 926

Summa 18 874 14 109

Sociala avgifter enligt lag och avtal 6 660 5 201

Summa 6 660 5 201

Pensionskostnader 2 087 1 173

Summa 2 087 1 173

3. BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA(1999 avser 990701–991231)

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Statsbidrag, Folkbildningsrådet 9 726 4 730

Landstingsbidrag 2 271 1 226

Övriga intäkter 1 777 351

Summa 13 774 6 307

4. DISTRIKTSVERKSAMHET

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Fördelade statsbidrag –51 600 –45 850

Utbildningschefer –11 940 –11 206

Arvsfonden/Integration –2 575 –1 325

Sida –1 725 –1 546

Summa –67 840 –59 927

Tilläggsupplysningar och noter

2000 | SISU Årsberättelse

28 SISU Årsberättelse | 2000

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

12. EGET KAPITAL

SISU-gruppen: Reserverade medel Bundna reserver Fria reserver Redovisat resultatBelopp vid årets ingång 8 126 40 703 –1 535Resultatdisposition –1 535 1 535Redovisat resultat 4 243

Belopp vid årets utgång 8 126 40 –831 4 243

SISU: Reserverade medel Bundna reserver Fria reserver Redovisat resultatBelopp vid årets ingång 8 126 0 –1 500 –1 790Resultatdisposition –1 790 1 790Redovisat resultat 4 162Belopp vid årets utgång 8 126 0 –3 290 4 162

SISU Årsberättelse | 2000

5. GEMENSAM VERKSAMHET

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Personal –3 748 –3 200

Ledning –2 610 –4 194

Riksidrottsforum/Riksstämma –1 557 –1 028

Kansli –1 259 –1 218

Marknadsföring/Grafisk profil –487 –948

Forskning/Utveckling (FoU) –367 –409

Summa –10 028 -10 997

6. UTVECKLINGSAVDELNINGEN

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Personal –3 828 –3 740

Projekt –3 006 –3 938

Övriga utvecklingskostnader –1 351 –2 205

Summa –8 185 –9 883

7. BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA(1999 avser 990701–991231)

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Personal –10 384 –4 302

Lokalhyra –1 382 –645

Övriga kostnader –1 796 –1 213

Summa –13 562 –6 160

8. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR

SISU-gruppen: 2000 1999

Återförda överskottsmedel från SPP 3 539 0

Övriga jämförelsestörande poster –67 0

Summa 3 472 0

I balansräkningen redovisas SPP-medlen som en kortfristigfordran med 939 och som en långfristig fordran med 1 476.

SISU: 2000 1999

Återförda överskottsmedel från SPP 3 329 0

Övriga jämförelsestörande poster –67 0

Summa 3 262 0

I balansräkningen redovisas SPP-medlen som en kortfristigfordran med 864 och som en långfristig fordran med 1 476.

9. MASKINER OCH INVENTARIER

SISU-gruppen: 2000 1999

Ingående anskaffningsvärde 5 422 4 837

Årets inköp/försäljning 610 585

Utgående anskaffningsvärde 6 032 5 422

Ingående avskrivningar enligt plan –3 979 –3 312

Årets avskrivning/försäljning –368 –667

Utgående avskrivningar enligt plan –4 347 –3 979

Utgående planenligt restvärde 1 685 1 443

SISU: 2000 1999

Ingående anskaffningsvärde 4 514 3 964

Årets inköp/försäljning 603 550

Utgående anskaffningsvärde 5 116 4 514

Ingående avskrivningar enligt plan –3 337 –2 783

Årets avskrivning/försäljning –307 –554

Utgående avskrivningar enligt plan –3 644 –3 337

Utgående planenligt restvärde 1 472 1 177

10. AKTIER I DOTTERFÖRETAG

SISU: 2000 1999

2 000 aktier i SISU Idrottsböcker AB (helägt bolag) till ett nominellt värde av 100 kr/aktie 200 200

Summa 200 200

11. ÖVRIGA KORTFRISTIGAFORDRINGAR

SISU-gruppen: 2000 1999

Medel i RF:s centralkonto i Nordbanken 5 486 3 813

Övriga kortfristiga fordringar 1 019 894

Summa 6 505 4 707

SISU: 2000 1999

Medel i RF:s centralkonto i Nordbanken 5 486 3 813

Övriga kortfristiga fordringar 939 893

Summa 6 425 4 706

292000 | SISU Årsberättelse

Till föreningsstämman i SISU – Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i SISU för år 2000 . Det ärstyrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss omårsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomförtrevisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revisioninnefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. Ien revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedömaden samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden iföreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vianser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige.Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar.

Stockholm den 26 mars 2001

Ulf Egenäs Bo Finnhammar

auktoriserad revisor auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

REVISIONSBERÄTTELSE

13. EJ FÖRBRUKADEANSLAG/ERSÄTTNINGAR

SISU-gruppen/SISU: 2000 1999

Arvsfonden/Integrationsprojektet 500 500

Folkbildningsrådet/FoU-medel 248 0

Folkbildningsrådet/IT-medel (Distum) 100 0

Skandia/Projektmedel 165 0

Övriga anslag/ersättningar 0 117

Summa 1 013 617

14. UPPLUPNA KOSTNADER/FÖRUT-BETALDA INTÄKTER

SISU-gruppen: 2000 1999

Upplupna semesterlöner 1 259 1 248

Upplupna sociala avgifter 966 807

Övriga interimsskulder 3 334 1 559

Summa 5 559 3 614

SISU: 2000 1999

Upplupna semesterlöner 1 129 1 141

Upplupna sociala avgifter 857 712

Övriga interimsskulder 2 730 822

Summa 4 716 2 675

Stockholm den 16 mars 2001

Rolf Carlsson Mikael Santoftordförande förbundsrektor/vd

Leif Bolin Lars Edwinson Bodil Fager-Bergquist Sol-Britt Hertting Jan Olofsson

Kerstin Rosén-Ljusenius Börje Sandgren Ingegerd Lusensky Lars Tigerberg Pia Zätterström

Lars-Åke Lagrell Karin Mattsson Gert Classon

30

NYCKELTAL

Belopp i tkr 2000 1999 1998

Nettoomsättning 15 171 15 757 15 796

Balansomslutning 7 543 7 301 7 297

Eget kapital 2 780 2 699 2 443

Soliditet 37 % 37 % 27 %

Avkastning på eget kapital 5 % 9 % 4 %

Avkastning på totalt kapital 4 % 5 % 4 %

Vinstmarginal 2 % 3 % 2 %

Medelantal anställda 6 6 5

Kommentar: Jämförelsetalen med 1999 och 1998 avser medanledning av fusionen under 1999 bolagskoncernen, det villsäga SISU Idrottsböcker AB och SISU Idrottens Bokklubb AB.

Belopp i tkr 2000 1999

Rörelsens intäkter 15 171 13 529

Rörelsens kostnader –13 272 –12 783

Rörelsens resultat 1 899 746

Avskrivningar enligt plan –61 113

Resultat efter avskrivningar 1 838 633

Finansnetto –129 –120

Resultat före boksluts-dispositioner och skatt 1 709 513

Nedskrivning av varulager –605 –273

Skatt på årets resultat –33 –44

Resultat efter boksluts-dispositioner och skatt 1 071 196

Överskottsmedel från SPP 210 0

Utvecklingssatsningar –1 200 0

REDOVISAT RESULTAT 81 196

Kommentar: Nettoomsättningen för 1999 är egentligen 14 900 (och inte som ovan 13 529). Differensen beror påfusionen med Idrottens Bokklubb under 1999.I utvecklingssatsningarna ingår SF-samarbete samt värvnings-och Internetsatsning för bokklubben.

BalansrapportBelopp i tkr 00-12-31 99-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar 213 265

Omsättningstillgångar 7 330 7 036

SUMMA TILLGÅNGAR 7 543 7 301

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 2 780 2 699

Långfristiga skulder 2 069 2 069

Kortfristiga skulder 2 694 2 533

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 543 7 301

SISU Idrottsböcker AB Resultatrapport

SISU Årsberättelse | 2000

SISU IDROTTSBÖCKER AB

31

STATISTIK

I denna del av årsberättelsen redovisas statistik över

verksamheten under 2000 .

Antalet studietimmar var 1 233 852 (1 075 238)

– en ökning med 14,7 procent jämfört med 1999 .Av

dessa har 1 037 169 (921 999) genomförts som

studiecirklar och 196 683 (153 239) som annan

gruppverksamhet (övrig folkbildning).

Antalet deltagare i verksamheten var 455 147(395 209).Andelen kvinnor är 38,6 (38,2) procent.

Av antalet deltagare har 261 859 (236 759)

medverkat i studiecirklarna och 193 288 (158 450)

medverkat i annan gruppverksamhet.

Verksamheten för handikappade, invandrare och

arbetslösa uppgick till 98162 (83794) studietimmar.

Antalet studietimmar som riktats till boende i gles-

bygd var 168 174 (156 588).

Antalet studietimmar i specialidrottsförbund (SF)

och övriga medlemsorganisationer (MO) uppgick till

1 116 801 (956 517) – drygt 90 procent av det totala

antalet studietimmar.Verksamhet redovisas i 67 SF

och i 5 övriga MO. Fotboll är den största idrotten med

362 294 (302 614) studietimmar eller 32,4 procent

av det totala antalet studietimmar i SF och MO.

I statistiken finns också sammanställningar över

ämnesprofilen och de mest använda studiemateria-

len. Det samhällsvetenskapliga området med bland

annat föreningskunskap dominerar med drygt 65procent av studietimmarna.

Antalet kulturprogram uppgick till 12 196 (10 591),

en ökning med 15,1 procent jämfört med 1999 .An-

tal deltagare (åskådare) i kulturprogrammen varierar

över åren och var under året 1 744 937 personer. Före-

läsningarna är den mest vanliga programformen med

4 929 (4 228) arrangemang eller 40,4 procent av an-

talet kulturprogram. I kulturprogrammen har 51 319(52 536) föreläsare, artister med flera medverkat.

Statistik

DELTAGARE I DISTRIKTEN 1999–2000 STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN 1999–2000

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Östergötland

Örebro län

Västmanland

Västernorrland

Västergötland

Västerbotten

Väst

Värmland

Uppland

Södermanland

Stockholm

Småland

Skåne

Norrbotten

Jämtland/Härjedalen

Hälsingland

Halland

Gästrikland

Gotland

Dalarna

Blekinge

2000, totalt 454 564 deltagare (+15 %)1999, totalt 395 209 deltagare

Antal tusen deltagare0 50 100 150 200 250

Östergötland

Örebro län

Västmanland

Västernorrland

Västergötland

Västerbotten

Väst

Värmland

Uppland

Södermanland

Stockholm

Småland

Skåne

Norrbotten

Jämtland/Härjedalen

Hälsingland

Halland

Gästrikland

Gotland

Dalarna

Blekinge

2000, totalt 1 233 852 studietimmar (+14,8 %)1999, totalt 1 075 238 studietimmar

Antal tusen studietimmar

32

ÄMNESPROFIL

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Ämnen/studieverksamhet 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Beteendevetenskap 8 322 7 231 65 905 55 827 168 055 153 683

Estetiska ämnen 1 223 1 049 12 127 9 857 47 613 41 651

Företagsekonomi 5 5 31 22 95 93

Naturvetenskap 3 418 3 108 26 650 23 423 64 875 62 431

Hälso- och sjukvård 2 587 2 443 21 845 20 104 60 267 60 674

Samhällsvetenskap 39 183 33 480 309 851 262 814 810 928 674 162

Språk 13 20 91 134 547 781

Teknik 1 161 1 236 8 105 9 095 41 742 42 915

Övriga ämnen 1 354 1 701 10 542 13 933 39 730 38 848

Summa 57 264 50 273 455 147 395 209 1 233 852 1 075 238

STUDIETIMMAR I DISTRIKTEN

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Distrikt 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Blekinge 1 502 1 614 11 083 11 921 42 117 38 809

Dalarna 1 893 1 856 14 598 14 401 34 831 38 072

Gotland 606 592 4 852 5 528 8 384 11 014

Gästrikland 955 1 007 7 463 7 971 22 493 23 882

Halland 2 589 2 120 18 366 14 248 55 022 42 698

Hälsingland 1 283 1 322 8 384 8 205 29 915 27 279

Jämtland/Härjedalen 1 396 1 570 12 832 14 082 33 547 35 932

Norrbotten 1 095 1 083 9 936 10 331 24 863 24 054

Skåne 2 202 1 997 15 998 14 765 52 188 39 676

Småland 5 926 5 247 53 482 45 982 156 220 128 916

Stockholm 3 866 2 559 30 384 19 154 62 075 48 112

Södermanland 2 488 2 167 20 568 16 610 46 934 35 851

Uppland 1 540 1 407 13 089 11 467 25 148 22 757

Värmland 2 896 2 437 25 128 21 137 60 315 55 548

Väst 5 254 4 499 36 540 32 213 102 845 93 317

Västerbotten 2 328 2 051 18 933 16 670 51 568 45 760

Västergötland 8 115 7 056 60 921 53 251 225 722 195 059

Västernorrland 2 059 1 689 15 114 11 935 47 536 40 125

Västmanland 1 292 1 043 9 749 8 244 22 961 20 817

Örebro län 4 330 3 697 34 287 26 811 75 315 67 233

Östergötland 3 649 3 260 33 440 30 283 53 853 40 327

Summa 57 264 50 273 455 147 395 209 1 233 852 1 075 238

Procentuell förändring 13,9 % 20,0 % 15,0 % 15,4 % 14,7 % 21,4 %

STATISTIK

SISU Årsberättelse | 2000

332000 | SISU Årsberättelse

KULTURPROGRAM I DISTRIKTEN

Arrangemang Deltagare Medverkande

Distrikt 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Blekinge 318 219 14 180 24 897 575 613

Dalarna 550 643 44 993 264 571 2 250 3 447

Gotland 97 114 7 128 40 327 398 604

Gästrikland 175 97 14 174 14 689 1 582 741

Halland 189 131 24 702 12 650 1 053 608

Hälsingland 1 951 1 773 74 744 122 032 5 060 4 485

Jämtland/Härjedalen 643 776 112 900 246 932 2 050 3 545

Norrbotten 340 294 108 131 149 703 1 246 1 198

Skåne 424 295 34 781 37 845 1 877 933

Småland 1 354 965 284 792 202 947 8 381 5 760

Stockholm 562 208 28 912 22 758 683 819

Södermanland 356 223 72 009 71 032 2 144 2 472

Uppland 378 253 44 092 54 696 1 579 1 362

Värmland 402 164 133 999 25 712 2 305 598

Väst 919 967 149 490 143 164 3 253 2 109

Västerbotten 268 89 12 396 8 155 418 243

Västergötland 1 200 774 234 625 126 011 4 715 3 018

Västernorrland 131 201 41 483 51 086 709 2 802

Västmanland 329 381 56 420 67 315 2 078 2 989

Örebro län 1 163 1 397 202 793 839 483 7 268 10 545

Östergötland 447 627 48 193 115 554 1 695 3 645

Summa 12 196 10 591 1 744 937 2 641 559 51 319 52 536

Procentuella förändringar 15,1 % 59,0 % –33,9 % 81,6 % –2,3 % 33,2 %

KULTURFORMER

Arrangemang Deltagare Medverkande

Former för kulturprogram 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Föreläsningar 4 929 4 228 206 783 272 473 6 723 7 010

Sång/musik 1 512 1 365 464 614 534 651 12 005 11 687

Dramatisk framställning 2 759 2 060 198 618 339 950 13 325 12 192

Film/foto/bild 576 708 48 249 40 802 942 1 173

Dans 492 478 199 499 273 243 4 930 6 637

Utställningar 943 809 361 624 828 209 3 448 4 101

Litteratur/konst 115 125 27 193 80 709 768 987

Tvärkulturell verksamhet 870 818 238 357 271 522 9 178 8 749

Summa 12 196 10 591 1 744 937 2 641 559 51 319 52 536

STATISTIK

34

VERKSAMHET I MEDLEMSORGANISATIONERNA

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Medlemsorganisation 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Akademisk idrott 63 75 471 536 1 374 1 477

Amerikansk fotboll 121 153 682 1 099 4 567 5 090

Badminton 168 149 1 143 1 148 3 142 2 809

Bandy 585 407 4 886 3 047 13 072 9 291

Bangolf 84 35 640 269 735 438

Baseboll/Softboll 1 48 7 334 2 561

Basket 1 081 733 8 838 5 952 24 091 16 164

Biljard 5 1 28 5 79 3

Bilsport 509 539 4 375 4 630 17 122 18 373

Bob och rodel 1 1 3 10 2 29

Bordtennis 315 273 1 876 1 798 6 859 5 842

Boule 61 74 413 477 1 204 775

Bowling 179 144 1 316 1 144 4 083 2 309

Boxning 155 41 860 270 1 932 1 034

Bridge 44 370 1 184

Brottning 91 65 565 351 1 945 1 345

Budo 349 355 2 247 1 929 7 977 8 170

Bågskytte 78 115 586 756 1 551 2 324

Casting 2 5 10 21 150 147

Curling 23 48 147 269 419 485

Cykel 237 202 1 431 1 319 4 953 5 659

Danssport 754 604 8 136 6 031 17 835 15 075

Draghund 26 40 145 243 615 1 309

Dragkamp 13 12 79 106 139 92

Dövidrott 4 14 23 91 36 182

Flygsport 703 615 4 435 4 018 45 184 34 304

Fotboll 17 414 15 467 142 691 127 431 362 294 302 614

Friidrott 572 537 4 385 3 800 11 734 12 109

Frisbee 12 3 65 12 165 88

Frivilligt Skytte 106 119 630 779 2 755 2 478

Fäktning 11 23 152 186 130 276

Golf 3 953 3 230 33 016 26 828 79 950 63 986

Gymnastik 1 046 936 9 098 8 224 19 124 19 647

Gång 13 16 120 107 286 544

Handboll 1 611 1 388 12 750 11 102 30 229 25 659

Handikappidrott 501 310 3 616 2 241 12 488 8 041

Innebandy 1 797 1 694 12 481 11 304 34 489 29 957

Ishockey 4 960 3 464 37 601 26 851 91 695 67 533

Issegling 0 0 0 0 0 0

SISU Årsberättelse | 2000

STATISTIK

352000 | SISU Årsberättelse

forts. Arrangemang Deltagare Studietimmar

Medlemsorganisation 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Judo 76 67 470 457 2 016 1 785

Kanot 88 77 844 659 1 799 1 311

Klättring 10 6 66 54 156 157

Konståkning 210 309 1 493 2 322 4 474 5 222

Korpen 488 453 3 935 3 527 7 680 7 451

Landhockey 0 0 0 0 0 0

Militär/mångkamp 4 3 37 17 87 76

Motorcykel 670 861 4 986 7 088 17 706 20 095

Orientering 1 701 1 730 13 739 13 012 35 427 36 427

Pistolskytte 42 40 297 292 1 031 813

Racerbåt 4 3 29 21 197 166

Ridsport 7 611 6 280 59 332 47 424 115 779 100 274

Rodd 32 18 286 156 1 183 466

Rugby 27 38 234 276 442 627

SLS 60 76 416 410 1 593 2 091

Segling 592 472 4 087 3 168 12 756 10 173

Simning 1 132 961 8 529 7 219 22 421 18 491

Skidor 609 754 4 440 6 008 12 895 15 000

Skidskytte 22 11 153 67 476 214

Skolidrott 352 250 2 545 1 815 9 021 6 239

Skridsko 33 16 338 128 636 122

Sportdykning 448 479 3 066 3 231 18 702 19 647

Sportskytte 285 355 1 973 2 549 6 663 7 993

Squash 19 5 76 35 407 195

Styrkelyft 19 8 164 43 296 57

Tennis 609 656 3 839 4 145 12 965 11 956

Triathlon 20 10 165 61 484 247

Tyngdlyftning 39 29 299 213 471 609

Ungdomsskytte 24 19 151 147 425 351

Varpa 28 26 227 197 455 289

Vattenskidor 29 21 176 122 859 497

Volleyboll 197 220 1 470 1 610 2 943 3 448

53 128 46 188 418 179 361 191 1 098 036 938 708

Huvudsektionsföreningar 792 751 6 466 5 346 18 765 17 809

54 117 46 939 424 645 366 537 1 116 801 956 517

SISU, egna arrangemang 1 613 1 400 14 144 12 900 45 636 45 165

55 730 48 339 438 789 379 437 1 162 437 1 001 682

Taekwondo (ej MO i SISU) 26 44 171 312 764 1 193

Ej medlemsorganisationer 1 508 1 890 16 187 15 460 70 651 72 363

Summa 57 264 50 279 455 147 395 263 1 233 852 1 075 395

Andel verksamhet i medlemsorganisationer och SISU 97 % 96% 96 % 96% 94 % 93 %

STATISTIK

36 SISU Årsberättelse | 2000

STUDIEMATERIAL

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Allmänna studiematerial 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Vässa arbetsformen 2 283 2 112 14 646 13 703 73 862 69 666

Serievågen 1 578 1 631 15 100 15 877 18 428 17 437

Tränarträffar 1 425 1 349 9 452 9 418 38 911 32 668

Alma och skogsbusarna gör kompisvågen 1 110 1 595 10 073 14 740 13 950 17 833

Leda laget 1 013 – 7 938 – 39 378 –

Arrangemang 1 012 – 6 522 – 24 362 –

Jag en lagidrottare 1 010 – 8 975 – 26 253 –

Samla laget 940 1 898 8 386 15 948 39 491 67 802

Planering 905 926 7 441 7 368 12 083 13 172

SISU är vi 800 694 4 587 4 499 2 298 2 368

Kvalitet i klubben 693 749 4 883 5 367 15 108 14 050

Starta Vågen 672 705 5 831 6 724 12 240 11 126

En tävling 469 803 3 001 4 950 13 335 24 737

En starkare organisation 445 418 3 580 2 940 11 526 10 274

Se om din klubb 429 327 2 792 2 309 10 206 7 410

En cup 426 499 2 779 3 072 11 635 13 201

Idé blir verklighet 417 533 2 763 3 284 12 410 16 835

Arrangemang Deltagare Studietimmar

Medlemsorg studiematerial 2000 1999 2000 1999 2000 1999

Föreningsutveckling, (gymnastik) 1 744 1 500 15 092 12 822 20 678 16 197

Hole in one 1 217 1 094 10 729 9 443 21 760 20 048

Känn din häst 670 413 5 234 3 062 10 751 7 085

Ridlära 642 530 4 733 3 855 8 987 8 093

Ishockeyn vill 547 – 4 257 – 9 838 –

Fair way 475 522 3 664 4 246 11 029 10 122

Grundkurs för fotbollstränare 406 443 3 136 3 520 10 223 10 919

Snacka hockey 371 144 1 701 837 6 018 2 797

Fotbollsskolan org, planering 366 310 2 773 2 334 6 329 5 495

Hästhållning i praktiken 323 237 2 342 1 908 5 099 4 074

Framgångsrik ungdomssek (fotboll) 312 276 2 309 2 090 7 513 6 304

Grönt kort för tävlingsryttare 276 321 2 260 2 534 4 423 4 282

Kick off, min idrott fotboll 259 435 2 310 3 639 6 539 10 922

Träna och leda små lirare 257 320 1 905 2 253 4 480 6 060

STATISTIK

SISU Årsberättelse | 2000

Följande Specialidrottsförbund ärmedlemmar I Riksidrottsförbundet:

Sveriges Akademiska Idrottsförbund

Sveriges Amerikanska Fotbollförbund

Svenska Badmintonförbundet

Svenska Bandyförbundet

Svenska Bangolfförbundet

Svenska Baseboll- och Softbollförbundet

Svenska Basketbollförbundet

Svenska Biljardförbundet

Svenska Bilsportförbundet

Svenska Bob- och Rodelförbundet

Svenska Bordtennisförbundet

Svenska Bouleförbundet

Svenska Bowlingförbundet

Svenska Boxningsförbundet

Svenska Brottningsförbundet

Svenska Budoförbundet

Svenska Bågskytteförbundet

Svenska Castingförbundet

Svenska Curlingförbundet

Svenska Cykelförbundet

Svenska Danssportförbundet

Svenska Dragkampförbundet

Svenska Draghundsportförbundet

Sveriges Dövas Idrottsförbund

Svenska Flygsportförbundet

Svenska Fotbollförbundet

Svenska Friidrottsförbundet

Svenska Frisbeeförbundet

Svenska Fäktförbundet

Svenska Golfförbundet

Svenska Gymnastikförbundet

Svenska Gång- och Vandrarförbundet

Svenska Handbollförbundet

Svenska Handikappidrottsförbundet

Svenska Innebandyförbundet

Svenska Ishockeyförbundet

Svenska Isseglarförbundet

Svenska Judoförbundet

Svenska Kanotförbundet

Svenska Klätterförbundet

Svenska Konståkningsförbundet

Korpen SvenskaMotionsidrottsförbundet

Svenska Landhockeyförbundet

Sveriges Militäridrotts- och Mångkampsförbund

Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet

Svenska Orienteringsförbundet

Svenska Racerbåtförbundet

Svenska Ridsportförbundet

Svenska Roddförbundet

Svenska Rugbyförbundet

Svenska Seglarförbundet

Svenska Simförbundet

Svenska Skidförbundet

Svenska Skidskytteförbundet

Svenska Skolidrottsförbundet

Svenska Skridskoförbundet

Svenska Sportdykarförbundet

Svenska Sportskytteförbundet

Svenska Squashförbundet

Svenska Styrkelyftförbundet

Svenska Tennisförbundet

Svenska Triathlonförbundet

Svenska Tyngdlyftningsförbundet

Svenska Varpaförbundet

Svenska Vattenskidförbundet

Svenska Volleybollförbundet

Övriga medlemsorganisationer –ej medlemmar i Riksidrottsförbundet:

Sveriges Bridgeförbund

Frivilliga Skytterörelsen

Skytterörelsens ungdomsorganisation

Svenska Livräddningssällskapet/ Simfrämjandet

Svenska Pistolskytteförbundet

Medlemsorganisationer

2000 | SISU Årsberättelse

Blekinge Tel: 0455-194 00, fax: 0455-197 00e-post: sisu@blekingeidrott.k.sewww.sisublekinge.nu

DalarnaTel: 023-454 60, fax: 023-242 25e-post: sisu.dalarna@dalaidrotten.sewww.dalaidrotten.se

GotlandTel: 0498-20 70 50, fax: 0498-21 54 74e-post: sisu.gotland@gotsport.sewww.gotlandica.se/gotsport/

GästriklandTel: 026-65 72 50, fax: 026-65 16 27e-post: sisu@sisu.gastidr.x.sewww.gastrikeidrotten.rf.se

HallandTel: 035-17 74 00, fax: 035-17 74 10e-post: sisu@hallandsidrotten.n.sewww.hallandsidrotten.n.se/sisu

HälsinglandTel: 0270-42 92 00, fax: 0270-42 92 01e-post: postoffice@hidrott.sewww.hidrott.se

Jämtland-HärjedalenTel: 063-12 76 10, fax: 063-51 17 05e-post: sisu@jhidrott.rf.se,www.jhidrott.rf.se

NorrbottenTel: 0920-890 90, fax: 0920-145 22e-post: kansli@sisu.norrbotten.rf.se

SkåneTel: 040-600 59 00, fax: 040-600 59 40,e-post: sisu@skaneidrott.sewww.sisuskane.nu

SmålandTel: 036-34 54 00, fax: 036-34 54 19e-post: kansli@sisu.smalands-idrotten.f.sewww.svenskidrott.se/smalandsidrotten/

StockholmTel: 08-627 40 00, fax: 08-98 78 58e-post: sisu@stockholmsidrotten.a.sewww.stockholmsidrotten.a.se/sisu

SödermanlandTel: 016-16 09 00, fax: 016-13 42 55e-post: sisu@sormland.rf.sewww.sormlandsidrotten.se

UpplandTel: 018-27 70 27, fax: 018-24 77 30e-post: sisu@upplandsidrotten.c.sewww.upplandsidrotten.c.se/sisu

VärmlandTel: 054-14 62 00, fax: 054-14 62 46e-post: gert.classon@varmland.rf.se www.varmlandsidrotten.nu

VästTel: 031-726 60 00, fax: 031-726 60 05e-post: sisu@vsif.o.sewww.vsif.o.se/sisu

VästerbottenTel: 090-17 54 20, fax: 090-13 33 34e-post: sisu@vbidrott.rf.sewww.sisuidrottsutbildarna.nu

VästergötlandTel: 0500-44 77 70, fax: 0500-44 77 51e-post: sisu@sisu.o.se www.westgotasport.se

VästernorrlandTel: 060-59 42 00, fax: 060-56 63 70e-post: sisu.v-norrland@vnidrott.rf.se

VästmanlandTel: 021-10 48 00, fax: 021-18 95 50e-post: sisu@vstm.rf.sewww.idrott.nu/sisuvastmanland

ÖrebroTel: 019-17 55 00, fax: 019-10 20 70e-post: sisu@sisuorebro.t.sewww.sisuorebro.t.se

ÖstergötlandTel: 013-20 33 00, fax: 013-16 20 16e-post: clas.pantzar@osterg.rf.sewww.sisu.nu

Distrikt