Ängsholmen 1:2 (Ängsholmen Östra) - eskilstuna.se · kring dansbanan är marken sank. eftersom...

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer

Stadsbyggnadsförvaltningen 2010-05-21 SBN/2004:10130 0.21 Planavdelningen

1 (1)

Vanessa Scheffler, Tel: 016-710 11 04

Samrådshandling

Planprogram för

Ängsholmen 1:2 (Ängsholmen Östra) Torshälla Eskilstuna kommun

© Lantmäteriet, © Lantmäteriet MS2006/1416

Samrådstid 2010-06-21 – 2010-08-09



1 (25)

Vanessa Scheffler, 016-710 11 04 Samrådshandling

Planprogram för


Planprogram

Planprocessen

Under programskedet upprättas ett planprogram som sänds ut på samråd till berörda. Syftet med planprogrammet är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget samt att i ett tidigt skede ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten, utställningsskedet. I antagandeskedet antas detaljplanen och vinner sedan laga kraft. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare under tre veckor möjlighet att överklaga detaljplanen, sedan vinner detaljplanen laga kraft.

Handlingar Programhandlingarna består av denna beskrivning, som innefattar analys- och

förslagskartor, samt behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I en tillhörande kartbilaga finns kartorna i större format och anpassade för svartvit utskrift.

Eskilstuna kommun 2 (25)

Syfte Syftet med planprogrammet är att belysa möjligheterna och förutsättningar för

bevarande som ett område med fritidshuskaraktär. I förslaget till FÖP Mälarstranden har bebyggelsen i området särskilda värden. Vid ombyggnation ska områdets speciella karaktär särskilt beaktas. Det innebär småskalighet, traditionella byggnadsmaterial och kulörer samt att detaljer sparas vid renovering. Grova träd och annan äldre vegetation bör sparas. Programmet belyser konsekvenserna av två alternativa tillvägagångssätt:

• Alternativ 1 ”bevarande”: Ett bevarande av dagens karaktär med fritidsbebyggelse på små arrendetomter.

• Alternativ 2 ”småskalig modernisering”: En utveckling av bebyggelsen

med möjlighet till omvandling och lite större byggrätter på vissa tomter. En blandning av fritidsbostäder och åretruntbostäder skapas, husen är även fortsättningsvis små på små tomter.

Plandata Areal och markägande

I programområdet ingår del av fastigheten Ängsholmen 1:2. Programområdet är knappt 60 hektar stort, varav 30 hektar är markareal. Marken ägs av Eskilstuna kommun som arrenderar ut 120 tomter för fritidsbebyggelse.

Översiktsplan och fördjupad översiktsplan

Programområdet omfattas av Översiktsplanen för Eskilstuna kommun från 2005 och den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden från 2005. I planerna är programområdet markerat som område för fritidsbebyggelse med lokalt kulturintresse. I den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden anges att Ängsholmen Östras småskaliga och enkla karaktär ska bevaras samt att en restriktivitet ska råda mot tillkommande bebyggelse. Dessa värden samt terrängförhållandena ska beaktas vid en framtida planläggning.

Detaljplaner Programområdet är inte tidigare detaljplanelagt. Detta planprogram är ett

första steg i processen med framtagandet av en detaljplan. Detaljplanen tas fram med normalt planförfarande. Programområdet angränsar till detaljplan för Ängsholmen västra (2004-10129 plannummer 1322). Den detaljplanen möjliggör en omvandling av fritidshus till åretruntbostäder.


Planeringsförutsättningar Riksintresse Programområdet ligger inom riksintresset för Mälaren med öar och stränder

och är främst värdefullt för det rörliga friluftslivet och turismen i de värdefulla kultur- och naturmiljöerna. Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket.

Övergripande struktur

Programområdet ligger utmed Mälaren norr om Torshälla i Eskilstuna kommun. Arrendetomterna inom området är bebyggda med små fritidshus. Området är ett av få kvarvarande fritidshusområden vid Mälarstranden med bevarad karaktär. Det kuperade naturområdet med småskalig fritidsbebyggelse har höga kulturhistoriska värden. Totalt finns 120 arrendetomter inom programområdet, se karta 1 ”Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar. Tomterna varierar i storlek från 440 m2 till 1110 m2.

Överlåtelse av arrendetomter

Vid överlåtelse av arrendetomter gäller Jordabalken 10 kapitel 7§, vilket bl.a. säger att: Jordägaren skall alltid erbjudas att återta arrendestället mot skälig ersättning av arrenderättens värde och inlösen av eventuell byggnad.

Historik I Ängsholmen Östra finns många spår av människors verksamhet. I den östra

delen finns en fornborg som troligtvis använts kring 1300-1600-talen. Troligt är att den har använts för bevakning och försvar av Torshällaåns inlopp. Från medeltiden och flera hundra år framåt ägdes Ängsholmen nr 1 av kronan. Sydost om programområdet har det tidigare legat ett ängsvaktarboställe och bredvid låg ängsvaktarens åkertäppor, se karta 1 ”Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar”. Från Ängsholmen hämtades ekvirke från den kungliga ekskogen till kronans skepp. Här lastade man också av båtarna som inte kunde ta sig upp till Torshälla när motströmmen var för stark. Man har hittat lämningar av en förhistorisk hamn eller varvsplats mellan de båda bergshöjderna inom programområdet. År 1940 såldes marken i form av en salulott till Eskilstuna stad, som skulle utnyttja marken som campingområde för Eskilstuna stads stora arbetarbefolkning. Ängsholmen Östra utgör ett av några områden där kommunen kring 1940-talet upplät billiga arrendetomter för dem som ville bygga sig ett fritidshus för rekreation och egen odling. Verksamheten var på denna tid av stor betydelse för folkhälsan med tanke på den trångboddhet som då rådde i staden. Sommarstugeområdet på Ängsholmen började byggas redan under slutet av 1930-talet. Alla sommarstugeområden har förändrats under årens lopp, detta gäller även Ängsholmen. Men östra delen av Ängsholmen har bibehållit sin ursprungliga karaktär ovanligt väl med små stugor på små tomter.

Bebyggelsens karaktärsdrag

Bebyggelsen har fritidshuskaraktär. Tomterna är terränganpassade med gräsmatta och naturmark. Husen är ofta placerade en bit ifrån gatan och är inbäddade i växtlighet. Då husen är placerade intill bergbranter smälter de på ett naturligt sätt in i terrängen.


Husen är överlag uppförda i ett plan och har stor variation i form, färg och material. De flesta av husen har dock trädfasader. Många av de ursprungliga husen är kvar och det syns tydligt hur de har byggts till. Huvudbyggnader och komplementbyggnader är sällan sammanbyggda. Karaktären är enkel och småskalig och denna karaktär är välbevarad i stora delar av området, mycket på grund av att de arrendeavtal som begränsar en utbyggnad av bebyggelsen. Enligt arrendeavtalet får byggnadsarean vara totalt 75 m2 inklusive friggebod. Byggnadsarean för huvudbyggnad får vara högst 60 m2 och varje förråd får högst vara 15 m2.

Varierad bebyggelse inom programområdet


Service Det finns ingen service inom eller i direkt anslutning till programområdet.

Livsmedelsbutik, systembolag, skola/förskola, äldreboende och vårdcentral med mera finns i Torshälla cirka 3 kilometer från programområdet. Ett fullständigt serviceutbud finns i Eskilstuna, cirka 10 kilometer från Ängsholmen. I programområdets norra del finns en dansbana och en scoutstuga, se karta 1 ”Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar”.

Dansbana och scoutstuga i programområdets norra del.

Kultur/ Fornlämningar

Programområdet ingår i ett område med kommunala kulturintressen och inom programområdets östra del finns två kända fornlämningar, se karta 1 ”Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar”. Torshälla 139:1 utgörs av en husgrund. Torshälla 1:1 är en välbevarad fornborg som ligger på en höjd. Det har uppförts åtta byggnader inom fornborgen. Ett av husen har karaktär av bostadshus medan de övriga är enklare hus. Enligt länsstyrelsen ska det inte finnas bebyggelse inom fornborgen utan marken där fornborgen finns ska markeras som natur i detaljplanen. Den arrendetomt, som ligger inom fornborgen, har lösts in av Eskilstuna kommun och byggnaderna inom fornborgen kommer på sikt att rivas, det vill säga när arrendatorn väljer att inte förlänga sitt arrendeavtal. Både Eskilstuna stadsmuseum och Riksantikvarieämbetet har bedömt att bebyggelsen öster om Ängsholmsvägen kring fornborgen ligger inom fornlämningsområde, enligt Kulturminneslagen1, se karta 1 ”Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar”. 1. Kulturminneslagen 2 kap 2 § ”Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde…”.


Geoteknik Marken inom programområdet utgörs främst av morän och berg i dagen, se

karta 2, ”Geologisk karta över programområdet”. Lera finns utmed vattnet i programområdets nordöstra del och på Ängsvaktarens gamla åkertäppor. Inom området finns stora stenblock och bergbranter.

Stenblock och bergbranter.

Karta 1. Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 2. Geologisk karta över programområdet. Programområdesgräns markerad med svart streckad linje.

Naturmiljö Landskapsbilden utgörs av ett skogsdominerat mosaiklandskap. Denna landskapstyp är viktig för bilden av Mälarlandskapet sett från sjön. Områdets naturmiljö präglas av ett ädellövsrikt trädskikt. Träden ligger till grund för många av de befintliga naturvärden, t ex ett rikt fågelliv. De flesta gamla och grova träd står utanför tomtmark. Vissa träd, både på tomtmark och på allmän mark har dock beskurits eller avverkats, förmodligen för att förbättra sjöutsikten eller solinstrålning. Inom området finns naturmiljöer som är ekologiskt känsliga, se karta 3, ”Natur och rekreation”. Programområdets östra del, vid fornborgen, utgör nyckelbiotop som kräver stor hänsyn då området utgörs av värdefull hällmarksskog med bergbranter. Inom nyckelbiotopen finns bland annat gamla grova ekar och gamla tallar. Skogsstyrelsen har dessutom märkt ut ett område i norr som naturvärdesobjekt då det innehåller värdefull tallskog. Ett annat utmarkerat naturvärdesobjekt som innehåller ädellövskog finns sydost om programområdet. Hela programområdet ingår i ett så kallat kärnområde i


kommunens grönstrukturplan (2006), vilket är ett sammanhängande område med ett flertal nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och andra artrika biotoper. Stränderna är branta och har en vildmarkskaraktär där tallskogarna möter vattnet.

Strandskydd Utmed programområdets strandremsa råder generellt 100-meters strandskydd

förutom utmed den sydöstra stranden där strandskyddet är utökat, se karta 3, ”Natur och rekreation”. Det har byggts bryggor, bland annat på Skabbholmen. För dessa bryggor finns inga strandskyddsdispenser. Arrendetomterna utmed vattnet ligger en bit från strandremsan så att stränderna ska vara tillgängliga för allmänheten. Det finns alltså inga strandtomter inom programområdet. En del arrendatorer har ändå tagit strandremsan utanför deras tomt i anspråk vilket hindrar tillgängligheten för allmänheten.

Rekreation Den allemansrättsligt tillgängliga marken är relativt begränsad på grund av

fritidshustomterna. I grönstrukturplanen är programområdets östra del markerat som stadsdelsnära natur, strövområde och naturvärden för rekreation och rörligt friluftsliv. Från bergshöjderna ges möjlighet till många fina utblickar. Det finns också flera utsiktsplatser utmed strandremsan och en badplats. En stig går från badplatsen upp till fornborgen, men är inte utmarkerad. Dansbanan, badplatsen och Skabbholmsberget är naturliga samlingspunkter.

Utsikt från Skabbholmen. Förutsättningar för båtliv och fiske är rika i området och bra förutsättningar för vandring i natur- och fornlämningsmiljöer finns både inom programområdet och i omgivningarna. Dessa naturområden har höga rekreativa värden för närboende och för det rörliga friluftslivet. I den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden beskrivs att en vandringsslinga från Lisselängsberget till Ängsholmens fornborg bör


iordningsställas och utsiktspunkter och leder bör markeras tydligt i terrängen. Detta ingår delvis i det så kallade Åstråket som Eskilstuna kommun har tagit fram en utredning inför projektering för. Syftet med Åstråket är att tillgängliggöra åstranden för allmänheten. Åstråket ska gå utmed Eskilstunaån från Skjulsta i söder till Ängsholmen i norr. Åstråket är planerat att löpa utmed den befintliga Ängsholmsvägen samt att rastplatsen vid badplatsen rustas upp och handikappanpassas, se karta 3, ”Natur och rekreation”.

I Västra Ängsholmen finns en lekplats och vid scoutstugan finns båtplatser.

Karta 3. Natur och rekreation. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Risker och störningar

Det finns inga kända markföroreningar inom programområdet. Vid Torshällaåns mynning sydost om programområdet finns förorenade bottensediment. Dessa bedöms inte påverka programområdet. Programområdet är kuperat och ligger högt beläget. På höjderna föreligger ingen översvämningsrisk. På den bebyggda Skabbholmen, utmed Skabbviken (utanför dansbanan) och på en mindre del av ”Ängsvaktarens åkertäppor” föreligger risk för översvämning vid ett beräknat högsta vattenstånd. På holmen mellan Skabbviken och badplatsen finns risk för översvämning vid hundraårs vattenstånd. Kring Torshällaåns mynning sydost om programområdet föreligger risk för översvämning vid beräknat högsta vattenstånd och hundraårs vattenstånd (Räddningsverkets rapport ”Översiktlig översvämningskartering för Mälaren” daterad 2001-10-23) se karta 4 ”Trafikstruktur och översvämningsrisk”. Kring dansbanan är marken sank. Eftersom området till största delen består av berg och morän finns det en förhöjd risk för radonförekomst. Det föreligger ingen känd risk för skred inom programområdet.

Sank mark vid dansbanan och Skabbholmen som ligger inom riskområde för översvämning.

Gator och trafik Programområdet nås via Ängsholmsvägen och från Mälbyvägen i nordväst.

Ängsholmsvägen går genom hela programområdet och det finns även ett antal mindre angöringsvägar, se karta 4 ”Trafikstruktur och översvämningsrisk”. Vägarnas standard är varierad och det finns både asfalterade och grusade vägar. Vägarnas bredd varierar mellan 2 och 4.5 meter. Vägdiken och vändplaner finns inte. De mindre angöringsvägarna har delvis karaktären av ”gröna rum”, där bebyggelsen ligger indragen och vegetation finns inom eller i direkt anslutning till körbanan. Det finns en vägförrättning för området från år 2000. Det råder enskilt väghållarskap som innebär att tomterna som gränsar till vägen är anslutna till Ängsholmens samfällighetsförening som svarar för byggande, drift och underhåll. Området ligger inom cykelavstånd till Torshälla, cirka 3 kilometer. Cykelväg finns varken utmed Ängsholmsvägen eller Mälbyvägen. Närmare Torshälla, utmed Nybyvägen och Mälardalsvägen finns cykelvägar. I Översiktsplanen för Eskilstuna kommun finns en föreslagen gång- och cykelväg utmed Mälbyvägen som ansluter till Ängsholmsvägen. Programområdet är kuperat och är i dagsläget inte anpassat för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.


Vägarna inom programområdet är av varierande standard.

Karta 4. Vägstruktur och översvämningsrisk, programområdets gräns markerad med svart streckad linje.

Vatten och avlopp

Inom programområdet finns idag flera tappkranar för hämtning av sommarvatten som kommunen som fastighetsägare ansvarar för. Vid dessa stationer har flera arrendatorer kopplat på ledningar och på så vis dragit vatten till sina tomter. Detta är inte tillåtet enligt arrendeavtalet. När arrendatorerna drar in vatten till tomterna släpps orenat BDT-vatten (vatten från Bad, Disk


och Tvätt) ut i Mälaren. Detta bidrar till kvalitetsproblem för både hälsa och miljön, då Mälaren är dricksvattentäkt för många människor i Mälardalen och utsläppen bidrar till Mälarens övergödning. Eskilstuna Energi och Miljö AB har framdragna allmänna VA-ledningar till det angränsande, planlagda området, Ängsholmen Västra. Ledningarnas kapacitet räcker för en anslutning av bebyggelse i Ängsholmen Östra om VA-nätet ska byggas ut.

Dagvatten- hantering

Flera av vägarna inom programområdet saknar diken varför avvattningen sker direkt på tomtmark. Utmed en del vägar finns självgrävda diken där det ofta står vatten efter regn. Det är väghållarens ansvar att avvattningen fungerar inom utpekat vägområde.

Karta 5. Dagvatten. Planområdets gräns markerad med svart streckad linje. Övrigt dagvatten infiltreras direkt på tomtmark eller inom naturområdena. Höjder inom området utgör vattendelare och större delarna av programområdet har naturlig avrinning mot Mälaren. Viss avrinning sker mot lågpunkter inom Ängsholmen västra. På vissa platser inom programområdet behöver extra


hänsyn tas till dagvattenfrågor om området utvecklas. Detta är platser utmed en del vägar där det kan tänkas vara svårt att fördröja dagvatten om det blir ett snabbare dagvattenflöde till följd av mer hårdgjorda ytor och lite större byggrätter, se karta 5 ”Dagvatten”.

El

Eskilstuna Energi och Miljö AB är nätägare och ansvarar för distributionen av el inom programområdet. Befintliga elledningar, luftburna lågspänningsledningar på 0,4 kV och kundledningar på 0,4 kV går från mätarskåp till husen.

Värme

Programområdet ingår inte i Eskilstuna Energi och Miljös distributionsområde för fjärrvärme.

Avfall Hushållsavfall lämnas idag i enskilda tunnor som är placerade vid tomtgräns

eller vid överenskommen plats. Korpvägen, Måsvägen, Kråkvägen, Doppingvägen, Starvägen och Andvägen är för smala för att sophämtningen ska kunna ske vid tomtgräns. Mellan Ängsholmen Västra och Torshälla Mälby vid busshållplatsen på Mälbyvägen, cirka 500 meter från programområdet, finns ett utrymme där det är planerat att en återvinningsstation ska uppföras. Än så länge finns där endast möjlighet att återvinna returpapp. Närmaste återvinningsstation för övriga förpackningar finns vid korsningen Mälarbadsvägen/Väsbyholmsvägen, cirka 3 kilometer från programområdet. I Lilla Nyby, cirka 15 kilometer från programområdet, finns en återvinningscentral där privatpersoner kan sortera grovavfall och farligt avfall. 56 arrendetomter, knappt hälften av tomterna, i området har latrintömning.


Förslag till förändringar och konsekvenser Generellt för båda alternativen

Bebyggelse Bebyggelsen på Skabbholmen, arrendetomterna 56-59, ska inte övergå till att

bli åretruntbostäder på grund av att avloppsfrågan inte kan lösas och att själva holmen ligger inom riskområde för översvämning vid ett beräknat högsta vattenstånd. Dessutom är gångvägen/bron över till Skabbholmen utsatt för översvämning, se karta 4 ”Trafikstruktur och översvämningsrisk”. Placeringen och utformningen av byggnader ska anpassas efter topografi och växtlighet, särskilt träd, på tomten. Vid byggande i strandpartier eller sluttningar gäller det att spara strandzonen, viktiga element som träddungar, enstaka gamla, grova träd eller hällmarker och krönet. Bygger man i flack terräng eller nära krönet ska även bebyggelsens höjd begränsas för att minska påverkan på landskapsbilden sett från bland annat vattnet.

Placering av bebyggelse med hänsyn till topografi och naturmiljö.

Kulturmiljö Fornlämningarna föreslås bevaras som naturmark. Den bebyggelse som finns

inom fornborgen ska rivas på sikt. Inga tomter får avstyckas inom fornlämningsområdet. Fornborgens fornlämningsområde (skyddsområde kring synlig fornlämning) är kulturmässigt känsligt men det är även känsligt då området ligger inom strandskyddsområde, utgör en nyckelbiotop och att området har ett högt rekreativt värde, se karta 6 ”Extra känsliga delar av programområdet”. Byggnaderna på arrendetomterna 1-29 som ligger inom fornlämningsområdet föreslås på sikt rivas, det vill säga när arrendatorn väljer att inte förlänga sitt arrendeavtal. Till dess får byggnaderna endast underhållas, inte byggas till.

Rekreation Det planerade Åstråket föreslås anläggas med gångväg söderifrån utmed

Ängsholmsvägen fram till badplatsen samt med upprustning och handikappanpassning av rastplatsen vid badplatsen. Som en fortsättning på det planerade Åstråket och i enlighet med den fördjupade översiktsplanen föreslås att stigar som leder från badplatsen till fornborgen markeras ut för att öka tillgängligheten till fornborgen. Detta kan få positiv effekt på de känsliga berghällarna om besökare går på stigarna istället för på bergshällarna. Ökad tillgänglighet kan dock också innebära ett ökat slitage av berghällarna. Dansbanan, badplatsen och Skabbholmsberget är naturliga samlingspunkter, som bör behållas.


Det gröna släppet mellan arrendetomterna 48, 49,103 och 104 som utgör en koppling ner till vattnet från Ängsholmsvägen, ska bibehållas och röjas vid behov. Se alternativkartorna 7 och 8.

Igenvuxet grönsläpp mellan arrendetomterna 48, 49, 103 och 104.

Strandskydd Strandskyddet föreslås vara kvar inom naturområden. Strandskydd behövs för

att hindra avfallsdumpning, utfyllnader, oreglerade båtbryggor med mera, vilket kan påverka livsmiljön för växter och djur. Fler bryggor föreslås kunna uppföras i Skabbviken, detta utreds närmare i detaljplanen.

Dagvatten Dagvattnet från tomtmark ska infiltreras på den egna tomten. Motivet är främst

att rena regnvattnet från takytor, parkeringar och tillfarter samt att upprätthålla grundvattenbalansen inom området. För att underlätta omhändertagandet av dagvattnet bör så mycket vegetation som möjligt sparas. Samfällighetsföreningen är väghållare. Det är väghållarens ansvar att lösa eventuell breddning av vägarna för att ge plats åt dagvattendiken.

Trafik Ekarna, men även andra träd ger gaturummet karaktär. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa träd vid eventuell ombyggnad av vägar. Genom grönsläppet mellan arrendetomterna 48, 49,103 och 104 finns en gångväg som förbinder Järpvägen med Ängsholmsvägen för fotgängare. Gångvägen är knappt synlig då grönsläppet är igenvuxet. I förlängningen på denna gångpassage ligger badplatsen varför det är viktigt att grönsläppet slyröjs så att gångpassagen bibehålls. Det kan bli aktuellt med efterfrågansstyrd kollektivtrafik till Ängsholmen.

Teknisk försörjning

Anslutning till vatten- och avloppsnät tillåts ej för tomterna 1-29 inom fornlämningsområdet och Skabbholmen i något av de två alternativen. För de tomterna anordnas en gemensam lösning i form av gemensam servicebyggnad med tvätt och duschutrymmen. Servicebyggnaden kommer att ligga på en av kommunen utpekad plats, se alternativkartorna 7 och 8.

Avfall Beslut har tagits om att införa så kallad grindsortering i Eskilstuna kommun.

Grindsortering innebär sopsortering av sex olika fraktioner i en och samma tunna genom att tidningar, pappersförpackningar, glas, metall, mat och restavfall läggs i olikfärgade påsar. Gemensamma sophämtningsplatser kan anläggas vid behov.

Service Ingen tillkommande service planeras inom programområdet.


Karta 6. Extra känsliga delar av programområdet. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Alternativ 1 ”bevarande” Förslag till förändringar


Dagens karaktär med småskalig, terränganpassad fritidshusbebyggelse på små arrendetomter bevaras.

Upplåtelseform Eskilstuna kommun fortsätter att äga fastigheten och arrendera ut tomter. Bebyggelse Dagens tomtindelning behålls, eventuellt med mindre justeringar av

tomtgränser. För att upprätthålla tillgängligheten ner mot stränderna sker dock ingen justering ner dit. Ingen ny bebyggelse föreslås inom låglänta delar. Arrendebestämmelser fortsätter att gälla. Eventuellt kan ytterligare en komplementbyggnad (friggebod) tillåtas. Högsta tillåtna taknockshöjd hålls låg. Utöver detta kan eventuellt souterrängvåning tillåtas på vissa branta tomter. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte byggas ihop.

Trafik Vägarna föreslås behållas som de är, smala och med en enkel standard. För

Ängsholmsvägen föreslås ett utökat vägområde med plats för ett svackdike på 1,5 meter. Vägen norr om Korpvägen och Skatvägen föreslås bli lokalgator med en vägbredd på 2,5 till 3 meter, svackdike och vändplan. Resterande vägar är tillfarter med 2 meters vägbredd och samfällighetsföreningen bör anlägga svackdike där det går.


Förutom på Skabbholmen (arrendetomterna 56-59) och inom fornlämningsområdet (arrendetomterna 1-29) bygger och underhåller kommunen som fastighetsägare ett VA-nät mellan den kommunala huvudledningen och de enskilda tomterna.

Dagvatten Alternativ 1 kännetecknas av en liten andel hårdgjorda ytor som ger goda

möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten på tomterna. Diken bör anläggas där det är möjligt för att rena dagvattnet från vägarna.

Avfall Soptunnorna töms på samma sätt som idag. Eventuellt skapas gemensamma

uppsamlingsplatser längs Ängsholmsvägen. Naturmiljö Inga intrång görs i naturen utöver att rastplatsen vid badplatsen

handikappanpassas, att svackdiken anläggs utmed vägar och att gångvägar eventuellt anläggs inom fornlämningsområdet. Träd, i synnerhet gamla och/eller grova träd ska sparas. Lekplatser får anordnas inom naturmarken och skötas av en samfällighetsförening.


Konsekvenser Inverkan på miljön

Dagens karaktär i fritidshusområdet bevaras och alternativet innebär bara liten inverkan på miljön. Landskapsbilden behåller sin småskaliga karaktär med hus i natur. Med små byggrätter är det enkelt att anpassa byggnaderna till tomtens förutsättningar. Utan åretruntboende kan också vägarna behållas smala och med enkel standard. Det kan dock bli svårt att lösa dagvattenhanteringen för vägarna eftersom vägområdet inte breddas och diken inte får plats utmed alla vägar.

Sociala och kulturella konsekvenser

Ett av få kvarvarande fritidshusområden längs Mälarstranden bevaras. Kommunen har även fortsättningsvis möjlighet att erbjuda arrendetomter och därmed ett varierat utbud av boende längs Mälarstranden. Ingen ökad omflyttning förväntas. Den värdefulla karaktären med småskalig terränganpassad bebyggelse bevaras som den är idag.

Ekonomiska konsekvenser

Kommunen fortsätter äga arrendetomterna, ingen värdeökning av tomterna sker. Samfällighetsföreningen bekostar utbyggnaden av vägnätet (dagvattendiken), lekplatser med mera samt ansvarar för drift och underhåll. Arrendeavgiften behöver höjas för att kunna finansiera utbyggnaden av VA-nätet och servicebyggnaden.


Karta 7, alternativ 1. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Alternativ 2 ”småskalig modernisering” Förslag till förändringar


Inom vissa delar av programområdet kan en lite större byggrätt än idag tillåtas beroende på tomternas egenskaper, dock inte för bebyggelsen inom fornlämningsområdet (arrendetomterna 1-29) eller på Skabbholmen (arrendetomterna 56-59).

Upplåtelseform Arrendatorerna, med undantag för arrendetomterna 1-29 och 56-59, får köpa

sina tomter från kommunen. Därmed kommer det att finnas en blandning av friköpta tomter och arrendetomter i området. Kommunen ställer dock krav på att de som drar in vatten även friköper tomten.

Bebyggelse Bebyggelsestrukturen med småskalig karaktär ska bibehållas.

Husen får byggas i högst 1 våning, vind får ej inredas. Soutterängvåning kan eventuellt anordnas på branta tomter. Tacknockshöjden för huvudbyggnad bör hållas låg. För att nya lite större hus ska passa in i området är det en fördel om de delas upp i olika volymer t.ex. vinkel- eller trappade byggnader. Det är också en fördel om husen är smala, detta gäller särskilt kuperade tomter. Komplementbyggnader ska utformas och placeras så att de inte dominerar över huvudbyggnaden i gatubilden. Huvudbyggnad och komplementbyggnad får inte byggas ihop. Förbudet mot att sammanbygga komplementbyggnad med huvudbyggnad motiveras främst av önskemålet att följa befintligt bebyggelsemönster. Erfarenheter av liknande områden visar dessutom på svårigheten att anpassa byggnader med stor utbredning på tomten utan omfattande markarbeten och avverkning av värdefull vegetation. Byggrätterna i detaljplanen kommer att bestämmas med hänsyn till terrängförhållanden och möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Tomternas topografi ska inte förändras. Sprängning och uppfyllnad av tomtmark tillåts inte. En medveten placering och utformning av bebyggelse i landskapet och med tanke på vyn från vattensidan, samt bevarande av strandområden främjar ett helhetsintryck av området. Vattenkontakten bibehålls genom att platser med utblickar mot vattnet inte byggs för. Dagens tomtindelning behålls, eventuellt med mindre justeringar av tomtgränser. Ner mot stränderna sker inga tomtjusteringar för att upprätthålla tillgängligheten dit. Ett knappt 10-tal ytterligare tomtlägen föreslås på den mark som tidigare varit ”Ängsvaktarens åkertäppor”, se karta 8 ”Alternativ 2”. På friköpta tomter ges inte bygglov förrän VA-frågan är löst.

Trafik Ett ökat åretruntboende leder till ökad personbilstrafik i området. Även

andelen tunga transporter, till exempel sopbilar, kommer att öka vilket medför större slitage på vägarna. Det kan i sin tur leda till att det krävs åtgärder i


vägnätet som till exempel bredare körfält och bättre underbyggnader. En breddning av gator och anläggande av gång- och cykelbanor inom programområdet ökar tillgängligheten. Mark kan behöva tas i anspråk från en del tomter för detta ändamål. Ängsholmsvägen och Järpvägen föreslås bli uppsamlingsgator. Ängsholmsvägen kompletteras med gångväg på östra sidan (del av det planerade ”Åstråket”) och svackdike, så att vägbredden blir mellan 8 och 9 meter. Järpvägen får en vägbredd av minst 8 m. Vägen norr om Korpvägen och Skatvägen föreslås bli lokalgator med svackdike, vändplan och en vägbredd på 6, 5 meter.

Möjlig vägsektion för Ängsholmsvägen.

Möjlig vägsektion för Skatvägen. De vägar som bara betjänar enstaka tomter kommer inte att ingå i lokalgatunätet utan fungerar som tomttillfarter. Där det går bör samfällighetsföreningen anlägga dagvattendiken utmed vägarna och vid behov kan mötesplatser för motorfordon skapas. Föreslagen breddning av vägområden tar hänsyn till behovet av utrymme för ökad trafiksäkerhet, dagvattenhantering och snöupplag samt framkomligheten för tyngre fordon såsom exempel sopbilar och utryckningsfordon. Parkering möjliggörs vid bron till Skabbholmen. Det är samfällighetsföreningen som bestämmer om och när vägarna ska breddas eller rustas. Kommunen kommer inte att ställa några krav på vägstandard så länge det är enskilt huvudmannaskap. Kostnader för vägbreddning med mera samt drift och underhåll ligger på samfällighetsföreningen.


Förutom på Skabbholmen (arrendetomterna 56-59) och inom fornlämningsområdet (arrendetomterna 1-29), dras vatten- och avloppsledningar fram till alla tomter. De husägare som vill ansluta sig till VA-nätet ska friköpa sina tomter och kan därefter ansluta sig. Ägarna till de hus som inte har indraget vatten kan ansöka om uppskov för att ansluta sig hos Miljö och Räddningstjänstförvaltningen (Miljöavdelningen). Den tekniska VA-försörjningen ska dimensioneras för åretruntbebyggelse. Elnätet har kapacitet för en eventuell utbyggnad av bebyggelsen.


Dagvatten Då lite större byggrätter medges på vissa tomter kan andelen hårdgjorda ytor

bli större än idag. I samband med detaljplanen ska en dagvattenutredning göras som bland annat undersöker konsekvenserna av större byggrätter och topografin för lokalt omhändertagande av dagvattnet i hela området. Vägområdet med plats för diken gör att det är möjligt att omhänderta och rena dagvattnet från vägen.

Avfall Längs lokalgator sker sophämtningen vid tomten. Vid tillfarter får

avfallstunnor dras till närmaste korsning vid sophämtning. Gemensamma uppsamlingsplatser kan skapas.

Naturmiljö Intrång görs i naturen då rastplatsen vid badplatsen handikappanpassas,

gångvägar eventuellt anläggs inom fornlämningsområdet och då mindre delar naturmark behöver tas i anspråk för breddning av vägområden. Träd, i synnerhet gamla och/eller grova träd ska sparas. Lekplatser får anordnas inom naturmarken och skötas av en samfällighetsförening.

Geoteknik Med undantag från området som kallas för Ängsvaktarens gamla åkertäppor

föreslås ingen ny bebyggelse inom låglänta delar.

Konsekvenser Inverkan på miljön

En omvandlingsprocess startas i området. Lite större byggrätter i vissa delar av området kan komma att påverka landskapsbilden i området, både när det gäller natur och bebyggelse. Naturmarken på tomterna kan minska genom att en större andel av ytorna får användas för byggnader med mera samtidigt som större och fler huskroppar minskar upplevelsen av att röra sig i ett fritidshusområde med småskalig karaktär. Vid Ängsvaktarens gamla åkertäppor tas oexploaterad åkermark i anspråk för ny byggnation. Problemen med avloppsvattnet är löst, när tomterna har anslutits till kommunalt VA-nät och servicebyggnaden har byggts. Åretruntboende med större andel hårdgjorda ytor kan förändra dagvattenmängderna i området. Trafiken till området kan komma att öka eftersom lite större byggrätter och VA-anslutning innebär större möjlighet att utnyttja tomterna året runt. Eventuella ändringar i vägnätet medför också en inverkan på den befintliga miljön. Naturmarken på tomterna påverkas genom att större andelar av tomtytor får användas för byggnader med mera. Samtidigt förändras fritidsboende på sikt till åretruntboende.


Sociala och kulturella konsekvenser

Den omvandlingsprocess som startas kan också innebära en ökad omflyttning. Arrendatorerna i vissa delar av området får själva avgöra arrendetomternas framtid, det vill säga om de fortsätter arrendera eller köper. Förr eller senare är det dock sannolikt att hela området (utom fastigheter inom fornlämningsområdet och på Skabbsholmen) blir åretruntboende. När huvudbyggnaderna tillåts vara lite större blir det en större skillnad på huvudbyggnader och komplementbyggnader, vilket det inte är inom området idag. Detta innebär att området får en gradvis förändrad karaktär. I den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden anges att Ängsholmen Östras småskaliga och enkla karaktär ska bevaras. Om hela Ängsholmen Östra omvandlas till åretruntbostäder försvinner också ett av de sista arrendeområden och möjligheten till varierade boendeformer längs Mälaren. Kulturellt intressant åkermark tas i anspråk för bostadsbebyggelse.

Ekonomiska konsekvenser

Arrendeavgiften behöver höjas för att kunna finansiera utbyggnad av servicebyggnaden. De som vill ansluta sig till VA-nätet betalar en anslutningsavgift för detta. Friköpsavgift och anslutningsavgiften för VA tas ut när tomten friköps. Friköpta tomter kan belånas. Ett ökat åretruntboende alstrar mer trafik vilket kan skapa behov av åtgärder i vägnätet. Vägföreningen bekostar utbyggnaden av vägnätet (breddning, dagvattendiken, gångväg med mera) och lekplatser samt ansvarar för drift och underhåll. Vissa tomtgränser kan behöva justeras för att delvis kunna tas i anspråk för åtgärder i vägnätet.


Planarbetets bedrivande Fortsatt arbete Efter att planprogrammet ställts ut för samråd sammanställs inkomna

synpunkter från allmänheten och berörda myndigheter. Därefter tar stadsbyggnadsnämnden beslut om vilket av de två alternativen som ska ligga till grund för efterföljande detaljplanearbete.

Preliminär tidplan

Samråd Planprogram Samråd Detaljplan Utställning Detaljplan Kommunfullmäktige antar planen Detaljplanen vinner laga kraft

Juni/juli/augusti 2010 December/januari 2010 Mars/april 2011 September 2011 November 2011

Arbetsgrupp Arbetet med planprogrammet har bedrivits i projektform med samarbete

mellan Eskilstuna kommun, Eskilstuna Energi och Miljö AB och konsulten Ramböll Sverige AB genom Marita Lorentzon (Tel: 08-615 63 69) och Hanna Hällström (Tel: 08-615 63 90). Medverkande tjänstemän från kommunen har varit:

Vanessa Scheffler

Anne-Marie Engman Roger Norling Göran Holmström Conny Pettersson Michael Eklind Mikael Rehnholm Anna Götzlinger Tomas Vesterlin David Hultman Peter Jensen-Urstad Anna Ekwall Rebecka Juslin Daryush Keshavarz Ivan Andic Camilla Ährlund Mariann Schelin Peter Dädeby Charlotte Mörn

SBF - Planavdelningen Näringsliv/Mark- och fastighet Barn och ungdomsförvaltningen EEM - Avfall EEM - Avfall EEM - El EEM - VA KFF - Eskilstuna stadsmuseum Lantmäteriet MRF - Räddningsavdelningen MRF - Miljöavdelningen SBF - Byggavdelningen SBF - Byggavdelningen SBF - Kart och GIS SBF - Planavdelningen SBF - Planavdelningen SBF - Planavdelningen SBF - Trafikavdelningen Torshälla stads förvaltning

016-710 1104016-710 1075016-710 2857016-710 1217016-710 1931016-710 2382016-710 1930016-710 2700016- 10 76 38016-710 7471016-710 2343016-710 1021016-710 8721016-710 2976016-710 8416016-710 8796016-710 1423016-710 8391016-710 7327

Stadsbyggnadsförvaltningen

Planavdelningen

Björn Sjölund Planchef

Vanessa Scheffler Planarkitekt



1 (10)

Vanessa Scheffler, 016-710 11 04 Samrådshandling

Kartbilaga Tillhörande planprogram för


Planprogram

Planprocessen

Under programskedet upprättas ett planprogram som sänds ut på samråd till berörda. Syftet med planprogrammet är att ange förutsättningar för planarbetet, uttrycka kommunens vilja och mål med planuppdraget samt att i ett tidigt skede ta del av berördas synpunkter. Efter programsamrådet avgörs om arbetet ska gå vidare med detaljplan för hela eller delar av programområdet. I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet för planförslaget ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten, utställningsskedet. I antagandeskedet antas detaljplanen och vinner sedan laga kraft. Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare under tre veckor möjlighet att överklaga detaljplanen, sedan vinner detaljplanen laga kraft.

Handlingar Programhandlingarna består av denna kartbilaga, planbeskrivning samt

behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB).


Innehållsförteckning Karta 1. Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar

Karta 2. Geologisk karta över programområdet Karta 3. Natur och rekreation Karta 4. Trafikstruktur och översvämningsrisk Karta 5. Dagvatten Karta 6. Extra känsliga delar av planområdet Karta 7. Alternativ 1 Karta 8. Alternativ 2

s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s. 7 s. 8 s. 9 s. 10


Karta 1. Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar.

Karta 1. Bebyggelse, arrendetomter och fornlämningar. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 2. Geologi

Karta 2. Geologisk karta över programområdet. Programområdesgräns markerad med svart streckad linje.


Karta 3. Natur och rekreation

Karta 3. Natur och rekreation. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 4. Trafikstruktur och översvämningsrisk.

Karta 4. Vägstruktur och översvämningsrisk, programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 5. Dagvatten

Karta 5. Dagvatten. Planområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 6. Extra känsliga delar av programområdet.

Karta 6. Extra känsliga delar av programområdet. Programområdets gräns markerad med svart streckad linje.


Karta 7. Alternativ 1.



Karta 8. Alternativ 2.



Stadsbyggnadsförvaltningen 2010-04-21 SBN/2004:10130 Planavdelningen

1 (13)

Vanessa Scheffler, 016-710 11 04

Samrådshandling

Planprogram för


Behovsbedömning/Avgränsning av MKB Planprocessen

Enligt lagen om miljöbedömningar av planer och program (PBL 5:18 och MB 6:11) skall kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner som kan medföra en betydande miljöpåverkan.

Som stöd för kommunens ställningstagande görs en behovsbedömning i ett tidigt skede av planarbetet. Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedömning göras i form av en miljökonsekvensbeskrivning(MKB).

I behovsbedömningen finns 3 svarsalternativ: • Ja indikerar att planförslaget kommer att leda till en betydande miljöpåverkan i enskild aspekt eller

sammanvägt med andra aspekter.

• Nej indikerar att planförslaget inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan enskilt eller i en sammanvägd bedömning.

• Osäker indikerar att det finns en osäkerhet och att frågan kräver djupare analys för att ett ställningstagande ska kunna göras.

Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs under planarbetet kan innebära att bedömningarna måste omvärderas.


Programområdets avgränsning markerad med blå linje. Inledning Planens syfte Syftet med planprogrammet är att studera möjligheter och förutsättningar för

en utveckling av Ängsholmen Östra samt belysa konsekvenserna av två alternativa tillvägagångssätt för utvecklingen av området.

- Alternativ 1 ”bevarande”: Ett bevarande av dagens karaktär med fritidshusbebyggelse på små arrendetomter.

- Alternativ 2 ”småskalig modernisering”: En utveckling av bebyggelsen

med möjlighet till omvandling och större byggrätter på de flesta tomterna. En blandning av fritidsbostäder och åretruntbostäder skapas, husen är även fortsättningsvis små på små tomter.

I behovsbedömningen beskrivs skillnaden mellan alternativen under de aspekter där de får olika konsekvenser.

Översiktlig beskrivning av planområdet

Programområdet ligger utmed Mälaren norr om Torshälla i Eskilstuna kommun. Inom området finns 120 kommunala arrendetomter som är bebyggda med små fritidshus. Området är ett av få kvarvarande fritidshusområden vid Mälarstranden med bevarad karaktär. Det kuperade naturområdet med småskalig fritidsbebyggelse har höga natur-, kultur- och rekreativa värden. Det finns inga särskilda miljöbelastningar eller störningar inom programområdet.


Miljöbalken

Ja Nej Osäker Kommentar Bestämmelser Är ett genomförande av planen förenligt med bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i 3 och 4 kap miljöbalken?

X

X

Alternativ 1 är förenligt med 3 och 4 kap i miljöbalken. I alternativ 2 föreslås även en exploatering av en mindre, isolerad bit brukad åkermark. Alternativ 2 är inte helt förenliga med 3 och 4 kap i miljöbalken då de gradvis och på sikt innebär en övergång från fritidsboenden till åretruntboenden i ett perifert läge. Den kulturellt värdefulla karaktären inom området (MB 3 kap 6§) ska dock bevaras. Alternativ 1 och 2 ”Mälaren med öar och strandområden” utgör riksintresse med hänsyn till turismen och det rörliga friluftslivet i de värdefulla kultur- och naturmiljöerna (MB 4 kap 2§). Inget av de två alternativen innebär intrång i de oexploaterade delarna av stränderna eller i naturområdena.

Iakttas gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken?

X

Kommer området att tas i anspråk för sådant ändamål som omfattas av bestämmelserna i PBL 5:18 om krav på MKB?

X Alternativ 1 och 2 Om det blir aktuellt med hamn för fritidsbåtar (om fler än 10 båtar) eller camping inom programområdet krävs en MKB enligt PBL 5 kap 18§.


Gällande regleringar och skyddsvärden Ja Nej Osäker Kommentar Förordnanden/skydd Berör planen område med lagenligt skyddad natur enligt miljöbalken?

X Alternativ 1 och 2 Ett utökat strandskydd råder utmed sydöstra strandremsan. För övriga stränder råder ett generellt strandskydd på 100 meter. Förslaget till strandskydd har anpassats efter befintlig bebyggelse. Inom programområdet finns ekologiskt känsliga naturområden med höga naturvärden. Strandskyddet föreslås finnas kvar för naturområden inom programområdet. Likaså föreslås de ekologiskt känsliga områdena lämnas orörda. Dessa värden påverkas därmed inte.

Berör planen kulturreservat, bygg-nadsminnen eller fornminnen?

X Alternativ 1 och 2 Det finns två kända fornlämningar. Torshälla 139:1 som utgörs av en husgrund och Torshälla 1:1 som utgörs av en välbevarad fornborg som ligger på en höjd. Fornlämningarna bevaras inom naturområden. Inom fornborgen finns en arrendetomt och åtta byggnader. Arrendetomten har lösts in av kommunen och byggnaderna inom fornborgen kommer att rivas. Kring fornborgen finns ett fornlämningsområde (skyddsområde) inom vilket bebyggelse eller förändringar så som markarbeten eller åretruntboenden är olämpligt ur fornminnessynpunkt. Inom fornlämningsområdet finns 29 arrendetomter. Fornborgen och fornlämningsområdet undantas från förändringar i programförslagets två alternativ.


Riksintressen Berör planen riksintresse för natur- eller kulturminnesvård, rörligt frilufts-liv eller Natura 2000-område?

X Alternativ 1 och 2 Programområdet ligger inom riksintresset för Mälaren med öar och stränder och området inom riksintresset är främst värdefullt för det rörliga friluftslivet och turismen i de värdefulla kultur- och naturmiljöerna. Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket. Riksintressena beaktas och bedöms inte påverkas.

Högt naturvärde Berör planen område, som bedömts ha högt regionalt eller kommunalt naturvärde?

X Alternativ 1 och 2 Inom området finns naturmiljöer som är ekologiskt känsliga. Programområdets östra del, vid fornborgen, utgör nyckelbiotop som kräver stor hänsyn då området utgörs av värdefull hällmarksskog med bergbranter. Inom nyckelbiotopen finns bland annat gamla grova ekar och gamla tallar. Inom programområdet finns även ett område med tallskog som skogsstyrelsen har märkt ut som naturvärde. Sydost om programområdet finns värdefull ädellövskog. Hela programområdet ingår i Grönstrukturplanen i ett område som är markerat som kärnområde, vilket är ett sammanhängande område med ett flertal artrika biotoper. Värdefull natur föreslås bevaras i programmets alla alternativ och bedöms därför inte påverkas.

Skyddsavstånd Lokaliseras planerade verksamheter så att skyddsavstånd till befintlig bebyggelse inte uppfylls?

X Alternativ 1 och 2 Inga verksamheter planeras inom programområdet.


Effekter på miljön Ja Nej Osäker Kommentar Mark Kan ett genomförande av planen skada befintliga markförhållanden?

X Alternativ 1 och 2 Marken inom programområdet utgörs främst av morän och berg i dagen. Lera finns utmed vattnet i nordöstra del och i den sydligaste delen som utgörs av åkermark. Dessa delar är låglänta och risken för skred bedöms vara liten. I samband med nybyggnation av bostäder kan önskemål om sprängning eller uppfyllning av tomter uppkomma. Möjligheterna för detta regleras i detaljplan.

Ligger delar av planområdet inom det av SMHI karterade riskområdet för översvämning?

X Alternativ 1 och 2 På holmen mellan Skabbviken och badplatsen föreligger risk för översvämning vid hundraårs vattenstånd. På den bebyggda Skabbholmen och på en mindre del av åkermarken föreligger risk för översvämning vid ett beräknat högsta vattenstånd. Kring dansbanan är marken sank. På den mark där risk föreligger planeras ingen ny bostadsbebyggelse eller någon tillåten utveckling av befintlig bebyggelse. Risken för påverkan vid höga vattenstånd bedöms därför som liten.

Kan miljö- och hälsofarliga ämnen finnas lagrade i marken?

X Det finns inga kända markföroreningar inom programområdet.

Luft och klimat Kan ett genomförande av planen medföra försämringar av luftkvalitén eller förändringar av klimatet?

X I alternativ 2 kommer trafiken att öka till området då fritidsboenden omvandlas till åretruntboenden. Ökat åretruntboende längs Mälarstranden leder sannolikt till ökad trafik och försvårar bland annat att nå miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”.


Vatten Kan ett genomförande av planen medföra försämringar av vattnets kvalité eller orsaka förändrade flö-desmönster?

X I dagsläget har några arrendatorer byggt bryggor utan tillstånd. Önskemål om att få anlägga bryggor kan förväntas i alternativ 1. Utsläpp av orenat vatten undviks när bebyggelsen ansluts till VA-nätet och servicebyggnad. Alternativ 2 En omvandling av bebyggelsen till åretruntboende innebär ett högre tryck på vattenområdet med önskemål om bryggor, röjning av vass etc. vilket kan förändra vattnets flödesmönster. Om fler ytor inom programområdet hårdgörs (vägar, plattlagda ytor och utbyggnader av husen) blir dagvattenflödena snabbare vilket ställer större krav på dagvattenhanteringen. Utsläpp av orenat vatten undviks när bebyggelsen ansluts till det kommunala vatten- och avloppssystemet.

Vegetation Kan ett genomförande av planen påverka vegetationsförhållandena i området?

X I alternativ 2 där lite större byggrätter tillåts på vissa tomter kan vegetation inom tomterna försvinna/ändra karaktär. Med lite större byggrätter finns även risk för att terrängförhållanden förändras med schakt/uppfyllningar/sprängningar. Programförslagets alternativ innebär dock inte att oexploaterade naturområden tas i anspråk, mer än åkermark som exploateras i alternativ 2. Med åretruntboenden finns en ökad risk för önskningar om att fälla träd till förmån för bättre utsikt.

Djurliv Kan ett genomförande av planen påverka djurlivet i området?

X


Stads-/landskapsbild Kan ett genomförande av planen påverka stads/landskapsbilden?

X I den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden rekommenderas att befintlig karaktär bevaras. Om programområdet bebyggs med lite större hus (alternativ 2) kommer landskapsbilden och den nuvarande, småskaliga och kulturellt värdefulla karaktären förändras.

Miljöpåverkan från omgivningen Kan befintlig miljöstörande verksam-het i omgivningen ha negativ inver-kan på projektet?

X Det finns ingen miljöstörande verksamhet i området.

Effekter på hälsa och säkerhet Ja Nej Osäker Kommentar Störningar Kan ett genomförande av planen medföra störningar; t ex utsläpp, buller, vibrationer, ljus?

X Tillkommande trafik som en omvandling till åretruntboenden innebär ger ökat buller och utsläpp, dock överstiger inte riktvärden.

Säkerhet Kan ett genomförande av planen ge effekter på hälsa och säkerhet?

X Eftersom området till största delen består av berg och morän finns det en förhöjd risk för radonförekomst. Detta ger inga effekter på människors hälsa om husen byggs radonsäkert och radonhalten mäts efter byggnation.

Barn och ungdomar Kommer planen att påverka barn och ungdomar negativ?

X Åretruntboende i alternativ 2 leder till att barn och ungdomar i större grad är bilberoende och behöver sina föräldrar för att kunna ta sig till olika fritidsaktiviteter i Torshälla eller Eskilstuna.


Effekter på hushållning av mark, vatten och andra resurser

Ja Nej Osäker Kommentar Mark- och vattenanvändning Kan ett genomförande av planen medföra avsevärd förändring av mark och vattenanvändning i området?

X Marken är redan ianspråktagen för bebyggelse, bortsett från åkermarken som föreslås bebyggas i alternativ 2. Alternativ 2 innebär en viss ökning av hårdgjorda ytor.

Naturresurser Kan ett genomförande av planen medföra ett avsevärt uttömmande av någon ej förnyelsebar naturresurs?

X

Transporter/Kommunikation Kan ett genomförande av planen ge upphov till betydande ökning av for-donstrafik?

X En omvandling till åretruntboenden (alternativ 2) innebär en ökning av trafiken till området jämfört med idag. Dagens fritidshus alstrar framför allt helgtrafik under vår sommar och höst. Vid permanentning blir det flera resor per dag året runt. Trafikökningen bedöms dock inte föranleda att en miljökonsekvensbeskrivning behöver göras.

Rekreation, rörligt friluftsliv Kan ett genomförande av planen försämra kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet?

X En omvandling av bebyggelsen i alternativ 2 innebär att fler personer nyttjar naturen inom och kring programområdet, varför slitaget kan öka och kvalitén riskerar att minskas. Alternativen 1 och 2 Kvalitén ökas samtidigt om Åstråket genom området iordningställs och rastplatsen rustas upp och handikappanpassas. Detsamma gäller eventuella vandringsstigar genom naturmarken. Naturmarken kommer även fortsättningsvis att vara naturmark.


Kulturminnesvård Kan ett genomförande av planen negativt påverka område med forn-lämning eller annan värdefull kultur-historisk miljö?

X Ängsholmen är ett av få kvarvarande sådana områden med bevarad karaktär utmed Mälarstranden. Alternativ 2 påverkar i liten omfattning den värdefulla kulturmiljö som det småskaliga fritidshusområdet utgör. Lite större hus i vissa delar av området påverkar inte upplevelsen av fornborgen negativt.


Övergripande miljömål och bärkraftsprinciper Ja Nej Osäker Kommentar Långsiktliga miljömål Finns det någon risk att ett genom-förande av planen åstadkommer effekter som strider mot de fyra kretsloppsvillkoren eller andra lång-siktliga miljömål?

X Åretruntboende (alternativ 2) i detta läge innebär troligtvis bilberoende boende. Bilåkandet ökar koldioxidutsläpp och påverkar miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. Trafikökningen till programområdet bedöms dock inte vara betydande.

Har ett genomförande av planen effekter som var för sig är begrän-sade men tillsammans kan vara betydande?

X Alternativ 2 Den trafikökning som en omvandling av bebyggelsen inom programområdet innebär har inte särskilt stor klimatpåverkan, men tillsammans med effekten av andra omvandlingsplaner i perifera lägen utmed Mälarstranden blir den sammanlagda effekten större.

Har ett genomförande av planen miljöeffekter som kan orsaka skada på människors hälsa, direkt eller indirekt?

X

Sammanfattning

Positiva effekter av ett genomförande av alternativet

Negativa effekter av ett genomförande av alternativet

Alternativ 1 ”bevarande”

Alternativet har minst inverkan på vegetationen och dagvattnet då det inte möjliggör åretruntboende. Dagens karaktär kan bevaras i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden.

Detta alternativ innebär mindre motivation för arrendatorerna till att lösa VA-frågan inom området.

Alternativ 2 ”småskalig modernisering”

Byggrätterna är fortsättningsvis förhållandevis små, för att bevara den småskaliga karaktären. Marken som utvecklas är inte jungfrulig utan redan exploaterad mark. Undantaget är åkermarken i södra delen av planområdet som föreslås bebyggas.

Detta alternativ innebär att området får en delvis/gradvis förändrad karaktär när det gäller landskapsbild och upplåtelseform. Trafiken till området kan komma att öka då större möjlighet ges att utnyttja tomterna året runt. En successiv omvandling till ett åretruntboende innebär att belastningen på stränder och grönområden ökar.


Nollalternativ Området fortsätter att vara ett småskaligt fritidshusområde som inte är detaljplanelagt. Arrendebestämmelserna fortsätter att gälla. Problematiken kring orenat avloppsvatten består.

Kommunens ställningstagande

Med utgångspunkt i ovanstående gör kommunen följande bedömning: Markera med X

Ett genomförande av detaljplanen har inte någon påvisbar negativ effekt på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser.

Planbeskrivning enligt PBL.

X alternativ

1

Ett genomförande av detaljplanen kan få negativa effekter, men förebyggande åtgärder kommer att vidtas så att dessa inte blir betydande.

Konsekvenser och åtgärder redovisas i planbeskrivningen, enligt PBL.

X

alternativ 2

Ett genomförande av detaljplanen kan få en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser.

En MKB enligt 5 kap. 18 § PBL erfordras.

Miljöpåverkan är så betydande att andra lokaliseringsalternativ bör utredas.

Avgränsning MKB-dokumentet Ingen miljökonsekvensbeskrivning behövs. De konsekvenser som de olika

alternativen medför beskrivs i en konsekvensdel i planprogrammet och vidare i detaljplanen.


Arbetsgrupp Arbetet med behovsbedömningen har bedrivits i projektform med samarbete mellan Eskilstuna kommun, Eskilstuna energi och miljö AB och konsulten Ramböll Sverige AB genom Marita Lorentzon och Hanna Hällström. Medverkande tjänstemän från kommunen har varit: Vanessa Scheffler Anne-Marie Engman Roger Norling Göran Holmström Conny Pettersson Michael Eklind Mikael Rehnholm Anna Götzlinger Tomas Vesterlin David Hultman Peter Jensen-Urstad Anna Ekwall Per Wiig Daryush Keshavarz Ivan Andic Camilla Ährlund Mariann Schelin Peter Dädeby Charlotte Mörn

SBF - Planavdelningen Näringsliv/Mark- och fastighet Barn och ungdomsförvaltningen EEM - Avfall EEM - Avfall EEM - El EEM - VA KFF - Eskilstuna stadsmuseum Lantmäteriet MRF - Räddningsavdelningen MRF - Miljöavdelningen SBF - Byggavdelningen SBF - Byggavdelningen SBF - Kart och GIS SBF - Planavdelningen SBF - Planavdelningen SBF - Planavdelningen SBF - Trafikavdelningen Torshälla stads förvaltning

016-710 1104 016-710 1075 016-710 2857 016-710 1217 016-710 1931 016-710 2382 016-710 1930 016-710 2700 016-710 7638 016-710 7471 016-710 2343 016-710 1021 016-710 1091 016-710 2976 016-710 8416 016-710 8796 016-710 1423 016-710 8391 016-710 7327

Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Björn Sjölund Planchef

Vanessa Scheffler Fysisk planerare

Ängsholmen 1:2 (Ängsholmen Östra) - eskilstuna.se · kring dansbanan är marken sank. eftersom...

Documents