TEMANUMMER OM BEBYGGELSEUTVECKLINGEN PÅ FALSTERBONÄSET

Från tillfälliga boplatser till fast bebyggelse

Bebyggelse under medeltid och nyare tid

Sommarvillorna byggs - och rivs igen…

Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift

Vår- och sommarprogram 2009

Falsterbo Stadspark, en gång samhällets räddare

Fågelobservationer

Avgivna remissvar

Evighetsträd

Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun

No 1 - 2009, årgång 10, pris 50 kronor

NATUR I SYDVÄST

Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en ideell sammanslutning, bildad 1970 så-som en krets inom Naturskyddsföreningen i Skåne och Svenska Naturskyddsföreningen. Föreningens verksamhetsområde omfattade då Falsterbonäset men vid kommunsam-manslagningen några år efter starten utvidgades detta till hela Vellinge kommun. FNF verkar för att värna, vårda och visa naturen och miljön i kommunen. Det sker genom guidade exkursioner, föreläsningar, utställningar och information i egna och allmänna publikationer. FNF samarbetar med andra ideella organisationer för att hävda gemensamma intressen. Såsom remissinstans har föreningen skaffat sig möjlighet att påverka planering och andra natur- och miljöärenden i Vellinge kommun.

KontaktuppgifterFalsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), c/o Samuelson, Norra Tvärgatan 3A, 239 40 Falsterbo. E-mail: fnf.info@telia.com. Hemsida: www.falsterbonaset.snf.se.

Medlemskap295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskydds-foreningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).

FotoOmslag: Andreas Lundbergagården i Falsterbo - David Carlson, förblad till program: Råd-huset i Skanör - David Carlson. Övriga fotografer nämns i samband med respektive ar-tikel.

2

Innehållsförteckning (artiklar på temat bebyggelseutveckling i blått)

3 Några ord från styrelsen - Lars A Samuelson

4 Falsterbo stadspark - en gång samhällets räddare - Arne Schmitz

6 Från tillfälliga boplatser till fast bebyggelse på Näset - Leif Brost & Bertil Ringberg

10 Bebyggelse under medeltid och modernare tid - Tomas Romberg

11 FNF:s vår- och sommarprogram 2009

15 Fågelobservationer sommar och höst 2008 - Lars A Samuelson

19 Utnämn ett evighetsträd! - Britt-Elise Björnhov

20 Sommarvillorna byggs - och rivs igen… - David Carlson

22 Naturskyddsfond, medlemskap, avgivna remissvar

Några ord från styrelsenText LARS A SAMUELSON

Så är vi inne i nådens år 2009! När jag skriver dessa rader i början av december kan vi blicka tillbaka på ett minst sagt dramatiskt år. Jag tänker då på den ekonomiska utveck-lingen: en världsomspännande finansiell kris som mynnat ut i en mycket kraftig lågkon-junktur, en depression. Vilka blir effekterna för naturen? För naturen i Vellinge kommun? Kommer ansträngningarna att lindra klimatförändringarna att mattas av? Kommer strävan att minska energiförbrukningen att avta? Kommer miljöengagemanget att minska?

Man kan förmoda att det går att svara både ja och nej på dessa frågor. Å ena sidan är det från samhällets sida motiverat att spendera mera för att på det sättet bidra till en ökad efterfrågan och förbättring av konjunkturläget. Och man talar om att göra satsningar inom infrastrukturen, vilket till viss del berör miljöområdet. Å andra sidan kan satsningarna på det personliga planet minska i takt med att köpkraften avtar – man väntar med att köpa den nya miljöbilen till nästa år.

Miljöbilar, ja! Vi ordnade ett seminarium i slutet av november där en inbjuden expert ori-enterade om miljöeffekterna av olika bilbränslen, en fråga som diskuteras mycket i des-sa dagar. Sex personer kom! Det var tyvärr inte första gången som just seminarier med miljöinriktning lockar få deltagare. Är miljöintresset så svagt i Vellinge? Eller finns det an-dra orsaker till den klena uppslutningen? Är det fel tidpunkt på dagen (kl 19)? Fel lokal (vi varierar mellan Höllviken och Skanör)? Vi vill gärna ha synpunkter och förslag från medlemmarna i denna fråga. Vi kommer också att skicka ut en enkel enkät om detta till våra medlemmar.

Detta nummer är ett temanummer om bebyggelseutvecklingen i Vellinges västra kommun-delar, från Kämpinge-Höllviken med omnejd till Näset. Vi belyser utvecklingen från forntid till nutid. Det är intressant att se hur bebyggelsen har varierat från tid till annan. Frågan är hur det kommer att förändras framöver? Här gäller det avväga bevarandeintresset mot exploateringsintresset. Efter utbyggnaden av Skanörs Storevång anser vi att Näset på det stora hela är färdigutbyggt. Här står vi på bevarandeintressets sida!

3

Falsterbo stadspark, en gång samhällets räddareText och foto ARNE SCHMITZ/N

På 1800-talet vällde sanden in över Falsterbonäset och byggde upp dyner, som vandrade in och hotade dränka såväl kyrka som bebyggelse i Falsterbo. Med spadar och handkraft kämpade invånarna länge och ihärdigt för att freda helgedom, hus och hem.I längden kunde man inte hålla stånd mot den obevekliga motståndaren utan nödgades söka hjälp och få effektivare metoder. Att växtlighet kunde hejda sandflykten visste man och tunnvis med trädfröer fraktades ner till näset och en gigantisk planteringsverksamhet

4

satte igång. Hela befolkningen deltog och bl.a. skol-ungdomen kommenderades ut. Resultatet blev ”Fal-sterbo plantering”, som den blivande parken till en början kallades. Långt in på 1900-talet fortsatte en-skilda personer att sätta ut plantor av olika slag runt om i hela området.

Av detta har blivit ett närmast unikt trädbestånd med snart sagt alla sydsvenska lövträd (och fler till) rep-resenterade. De nu c:a 150 år gamla bokarna har i sina enskilda dungar intagit en mycket speciell posi-tion.Parken har i stort sett fritt utvecklats med endast smärre skötselåtgärder och därmed närmast fått karaktär av naturskog. Den framstår för Falsterbo invånare som en omistlig klenod för rekreation och upplevelse.

Gång efter annan har parken utsatts för klåfingrig planering. På 1970-talet ville den dåtida kommun-ledningen bygga en lekskola i nordvästra hörnet, något som väckte inte bara protester utan också tankar på att avsätta hela parken som kommunalt naturreservat. Tyvärr blev det inte så men någon lek-skola blev det inte, inte heller den telemast man ville resa på ungefär samma plats.

Sedan har den gamla strandhotelltomten ideligen aktualiserats, först för ett privat hotellprojekt med kommunal uppbackning, sedan för äldreboende i ett flervåningshus och nu för ett än högre komplex med ett stort antal privata bostäder.

5

1. FNF är motståndare till att det byggs bostäder på strandhotellstomten i Falsterbo. Tycker du som vi - klipp ut baksidan av denna tidskrift, signera, frankera och skicka till kommunhuset i Vellinge.

2. Kom på vårt informationsmöte om strandhotellstomten måndagen den 9 februari kl 19 i Falsterbo församlingshem. Ställ dina frågor direkt till ansvariga politiker och exploatörer.

Den lokalt starka opinionen mot samtliga ingrepp i denna känsliga miljö, som en gång varit förutsättning för Falsterbo överlevnad, klingar märkligt nog ohörd borta i Vellinge kommun-hus trots sina i kommundelen bosatta representanter.

Om nu Falsterbo stadspark inte fick bli ett lokalt naturreservat borde den med lika goda skäl kunnat vara ett kommunalt kulturreservat.

Falsterbo stadspark vid strandhotellstomten

6

Barn i natur

Från tillfälliga boplatser till fast bebyggelse på NäsetText LEIF BROST och BERTIL RINGBERG Foto LEIF BROST

Med denna artikel vill vi framhäva den rikedom av arkeologiska fynd som påträffats på och invid Falsterbonäset. Fynden vittnar om att halvön tidigt, liksom nu, var attraktiv som boplats. Vi vill också belysa sambandet mellan Näsets äldsta historia, dess invandrare och den omväxlande geologin. Människornas invandring på Näset var nämligen helt beroende av hur Falsterbohalvön en gång höjde sig ur havet för ca 4.000 år sedan.

Kartan på fig.1 visar fyndplatser och sannolika boplatser under olika tidsåldrar.

StenåldernGenom fynd av ben och flintredskap som spolats iland längs stränderna, vet vi att det redan under jägarstenåldern bodde människor på och invid Falsterbohalvön.

Fynd från Kongemose-kulturen, ca 6.000 – 5.200 f.Kr., har påträffats framför allt på Måkläppen men också på halvöns södra och västra strand. Boplatserna fanns sannolikt under havets nuvarande nivå, eftersom havsytan är högre idag. Fig.2 (foto) visar en människoskalle från Måkläppen C14-daterad till 4.000 f.Kr

Från Ertebölletiden, 5.200-4.000 f.Kr., hittar man flintartefakter på högre nivåer. Vid Norrjevägen i Kämpinge, där mängder av flintyxor, spån och andra föremål är funna, fanns en av Skånes största boplatser under den tiden. Då hade Littorinahavet stigit till sin högsta nivå, ca fem meter över dagens havsyta, och bildat Järavallen, en strandvall, som bl.a. syns tydligt längs landsvägen sydost om Bärnstensmuseet i Kämpinge. Sannolikt låg boplatsen vid Norrjevägen således nära den dåvarande stranden.

Projektet ”Vårt marina arv” gjorde i somras en marinarkeologisk undersökning vid LV4 i Falsterbo. De flintspån man fann i vattenbrynet bedömdes vara från sen jägarstenålder. Från bondestenåldern, 4.000-1.800 år f.Kr., finns två stridsyxor av grönsten som blev framgrävda under en meter flygsand vid jordvändning i Kämpinge 1930. Vid jordvändningen, som pågick ända fram till 1940-talet, vände man för hand upp moränlera på den överliggande flygsanden, för att på så sätt göra jorden både lerigare och bördigare. En unik samlingsplats och processionsväg från bondestenåldern är just nu föremål för arkeologiska utgrävningar nära E6:an. En liten utställning visas på Bärnstensmuseet.

BronsåldernFrån bronsåldern, 1.800-500 år f.Kr., finns intressanta fynd från Falsterbohalvöns bas mellan Kämpinge och Kungstorp. Längs kusten vid Kämpinge finns Sohög, Hyllehög och i fornlämningsområdet vid Bärnstensmuseet en tredje hög.

I strandvallen fann man också 18 gravar i mindre högar som blev utgrävda samtidigt som en flatmarksgrav i närheten. Gravhögarna innehöll bronsföremål som rakknivar, sylar

och knappar. I flatmarksgraven fanns ett ovanligare fynd; en kniv med ett skaft som var prytt med en bärnstenspärla. En av Skånes största bronsåldersdepåer blev funnen i ett våtmarksområde norr om gravfältet.

En ”kökkenmödding” (avfallshög) från bronsåldern hittades vid Sandeplan på 1980-talet. I både Sohögs- och Sandeplanslämningarna påträffades ben från fisken stör. Tilläggas kan att på flera platser öster om Kämpinge mosse finns rester av husgrunder från bronsålder fram till 500-talet e.Kr.

I bronsåldershögen vid Kungstorp (fig.3, foto), nära ICA-Toppen, har man funnit flera gravar. Underst fanns tre äldre gravar och i mellanskiktet hittades en s.k. husurna. Den var inbäddad i tång och placerad på en bit av en stenkvarn. Urnan med mönster i svart och gult är den enda bemålade i Sverige. I högens övre delar fanns gravar från romersk järnålder.

7

Fig.1 Karta med fyndplatser

8

Under bronsåldern hade Littorinahavet nått sin högsta nivå och var på väg att dra sig tillbaka. Sannolikt hade då Falsterbohalvön börjat växa fram som sandavlagringar kring moränkärnor på samma sätt som senare skett vid Måkläppen.

JärnåldernTiden kring Kristi födelse och några århundraden framåt är rikt representerad på Näset. Under medeltida husgrunder vid ”Skyttsie hage” på Skanörs Ljung finns ett omfattande kulturlager från den tiden. En fibula (spänne), en glaspärla och en sländtrissa av bärnsten finns bland fynden.

På Lilla Hammars näs är 141 gravar från romersk järnålder utgrävda under 1930-talet. Gravarna var relativt fyndfattiga, även om man fann ett guldföremål och en romersk silverdinar. Bronsföremål, glas- och bärnstenspärlor fanns också bland gravgåvorna. Gravarna ligger ca två meter över havet.

Vid en poolgrävning sommaren 2007 invid Kämpinge mosse fann man, under flygsand, ben, kol och trä, som vid datering visade sig vara från romersk järnålder (Fig.4, foto). I fornlämningsområdet, på fältet norr om Kämpinge by, finns ett omfattande boplatsområde från samma tid. Ett fynd av guldmynt har också gjorts i Kämpinge.

VikingatidTvå vikingatida hallar upptäcktes i samband med exploateringsutgrävningar nära Kämpinge. Ett s.k. Hedebyhus var byggt på 900-talet, under Harald Blåtands tid, och det andra var byggt tidigare. Mer än en meter flygsand täckte ett närliggande området i anslutning till

Fig.2 Människoskalle från Måkläppen Fig.4 Poolgrävning vid Kämpinge mosse

9

hallarna. Detta blev tyvärr aldrig ordentligt undersökt, eftersom man vid provschaktningen inte gick under flygsanden.

Omfattande rekognoseringar för att finna en vikingatida marknadsplats gjordes av arkeologer efter att man funnit fem tidigmedeltida skepp vid Fotevikens inlopp. En av båtarna kan vara från sen vikingatid. Vid Kämpinge vall, nära Bärnstensmuseet, har ett vikingatida grophus påträffats under en mindre utgrävning 1987. Var den sägenomspunna marknadsplatsen ”Halör” varit belägen är emellertid fortfarande okänt. I norsk historieskrivning står att läsa, att ”Harald Hårfagers skepp från marknaden i Skanör år 879 styrt mot Norges kust, lastad med malt, vin, vete, honung och andra handelsvaror”. Kanske finner man handelsplatsen i Skanör eller Falsterbo.

C-14-dateringar av två fynd, en människokäke och ett ben från nötboskap, funna på stranden i Falsterbo, visade sig vara vikingatida. Kulturlager från slutet av vikingatiden har också blivit framgrävda av arkeologer längs västra strandvallen mellan Skanör och Falsterbo.

Fynden från järnålder och vikingatid tyder på en omfattande aktivitet på Falsterbohalvön med närmaste omgivning. Husgrunder som antyder permanent bebyggelse under den tiden har emellertid ännu inte påträffats och inte heller någon handelsplats. Om man undantar fynden från stenåldern vid Norrjevägen i Kämpinge och boplatserna från romersk järnålder och bronsålder runt Kämpinge, så är Falsterbohalvöns äldsta permanenta bebyggelse sannolikt från medeltiden.

Fig.3 Bronsålderhögen vid Kungstorp

10

Bebyggelse på Falsterbohalvön under medeltid och nyare tidText THOMAS ROMBERG Foto P-G BENTZ

Med några få undantag finns i Sverige i huvudsak två typer av byggnadsverk bevarade från medeltiden - kyrkor och borganläggningar. Visby är ett lysande undantag med sin ringmur och ett stort antal profana byggnader. I Malmö finns flera tegelbyggnader exem-pelvis Jörgen Kocks gård och Rosenvingehuset från det tidiga 1500-talet. Både S:t Petri kyrka och Malmöhus är ursprungligen medeltida. Om man vill uppleva medeltida tegelvalv finns källaren under Hotell Tunneln på Adelgatan.

Men för att återvända till Skanör - Falsterbo så är bilden här densamma som i de flesta medeltida städer - kyrkor och rester efter borganläggningarna finns bevarade. Kyrkorna i Falsterbo och Skanör är helgade till Sankta Gertrud respektive Sankt Olof. Av borganlägg-ningarna i Skanör och Falsterbohus finns rester av både vallar, vallgravar och av Falster-bohus rester av en av byggnaderna.

Övriga spår ovan mark är få - några exempel är Hovbackarna norr om Hamnvägen - där rester efter så kallade lerbottnar, sillrensningsplatser, går att se i strandängen. Norr om Flommens golfklubbs 18 green finns Grumshögarna, som lär vara uppbyggd av rester av det som rensades ur sillen. Många golfare som letat bollar i det höga gräset hade säkert gärna sett att Grumshögarna låg någon annanstans.

Tångvallarna, som hade till avsikt att skilja inägorna - vångarna - där Näsetborna hade sina odlingar från utmarkerna där kreaturen gick på bete, är inte möjliga att datera. På kartor från 1700-talet finns hägnader - tångvallar - markerade. Tångvallarna utgör idag en för Skåne unik rest av ett hägnadssystem som tidigare funnits i andra delar av länet. Sannolikt hade tångvallarna även betydelse för att skydda vångarna från plötsliga högvatten under odlingsperioden.

Sankta Gertruds kyrka byggdes under 13- och 1400-talet och långhuset är kyrkans äldsta del. Kyrkan är mycket välbevarad både utvändigt och invändigt. Bland inventarierna finns flera medeltida träskulpturer av stort kulturhistoriskt värde. Kyrkan var under en period delvis översandad, vilket än i dag går att förstå om man tittar hur kyrkobyggnaden delvis ligger som i en gryta.

Sankt Olofs kyrka anlades under senare delen av 1200-talet. Kyrkan är ombyggd vid flera tillfällen under 13- och 1400-talet. Det tresidigt avslutade koret är både bredare och högre än långhuset. En historia, kanske sann, säger att avsikten var att även långhuset skulle

Artikeln fortsätter på sidan 14.

Program FNF:s vår- och sommarprogram 2009

Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla.Vill du bli påmind om FNF´s aktiviteter? Skicka din epostadress till fnf.info@telia.com. Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet.

11

12

Vårens och sommarens program 2009

På Bäckagården i Skanör serveras kaffe och kaka för 20 kronor vid eftersitsen. Frågor om programmet ställs i första hand till Bertil Ringberg, 040-470331.

EXKURSIONER

Lördagen den 14 februari kl. 9Strandpromenad i Höllviken. Vi ser på fåglar med sakkunnig guide under ca en timme. Samling vid Turistbyrån i Höllviken kl. 9. Lördagen den 14 mars kl. 9Strandpromenad i Höllviken. Vi ser på fåglar med sakkunnig guide under ca en timme. Samling vid Turistbyrån i Höllviken kl. 9.

Lördagen den 28 mars kl. 9-11Vårexkursion till Arrie under ledning av Bengt Örneberg, Lars A. Samuelson och Bertil Ringberg. Vi ser på vårlig växtlighet, fåglar och geologi. Samling vid industribyggnaden mellan Arrie och Törringelund.

Lördagen den 18 april kl. 9Strandpromenad i Höllviken. Vi ser på fåglar med sakkunnig guide under ca en timme. Samling vid Turistbyrån i Höllviken kl. 9.

Söndagen den 26 april kl. 9-12Natur och kultur i Kämpinge med omnejd. I höstas regnade programpunkten bort. Vi gör ett nytt försök med en cykeltur till Kämpingeby, Rängs Sand och Fredshög för att se på fåglar, arkeologi och geologi. Samarrangemang med Friluftsfrämjandets Ljungenavdeln-ing. Start vid parkeringen till Bärnstensmuséet kl. 9. Ledare: Lars A. Samuelson, Leif Brost (Bärnstensmuséet) och Bertil Ringberg.

Söndagen den 31 maj kl. 7Gökotta i Falsterbo stadspark tillsammans med Friluftsfrämjandet. Ledare: Tommy Holm-gren. Samling på Skoltorget i Falsterbo kl. 7.

Fredagen den 5 juni kl. 21-23Naturnatt på Flommen och i Arrie. Denna kväll arrangeras utflykter över hela Sverige för att lyssna på kvällens ljud. Vi erbjuder två exkursioner mellan kl. 21 och 23: På Flom-men med Jan-Åke Hillarp. Samling vid parkeringen till Flommens Golfklubb kl. 21. I Arrie med Lars A.Samuelson. Samling vid industribyggnaden på vägen mellan Arrie och Tör-ringelund kl. 21. Vi kommer att lyssna efter sjungande nattfåglar (trastar, näktergal m.fl.) och en kraftig kör från groddjur. Fladdermöss kan också vara i farten.

Lördagen den 27 juni kl. 14 Rosor på Falsterbonäset. Den populära rosträffen kommer tillbaka, denna gång mitt på dagen! Vi börjar kl.14 hos David Carlson, Strandbadsv.2 i Falsterbo. Vi bjuder på fika.

Kl. 15 besöker vi ett antal intressanta rosenträdgårdar på Näset. Samarrangemang med Rosensällskapet i Skåne. Flora Linnea är på plats och säljer rosor och produkter med ro-sanknytning. Ledare: David Carlson.

Söndagen den 2 augusti kl. 9-15Havets dag. Förra årets succé med program i anslutning till Falsterbokanalen upprepas.I samarbete med Falsterbonäsets Båtklubb, Calluna, SEA-U, Malmö Kulturmiljö, Lunds Tekniska Högskola m.fl. blir det filmförevisning, föredrag, provtagning och exkursioner.

BLÅ-FLAGG EXKURSIONER

Lördagen den 20 juni kl. 9Vilda blommornas dag med Bengt Örneberg på LV4:s Skjutfält. Samling vid skjutfältsgrin-den intill Ljungens camping. Lördagen den 4 juli kl. 7-10Sälmorgon på Nabben. Titta i tub. Sälräknaren Jan-Åke Hillarp berättar om Måkläppens sälar. Kom när Du vill till Nabben.

Lördagen den 18 juli kl. 9Strandängsvandring i Flommen. Nils-Arvid Andersson guidar oss på strand och äng. Sam-ling vid Flommens Golfklubbs parkering, Falsterbo.

Söndagen den 9 augusti kl. 8Fåglarna på Ängsnäset. Samling vid skjutfältsgrinden intill Ljungens camping. Ledare: P.-G.Bentz.

Bivråkens dag. 30/8. Mer härom i nästa nr.

FÖREDRAG

Måndagen den 9 februari kl. 19Informationsmöte om byggplanerna i Falsterbo stadspark. FNF informerar om byggplan-erna för strandhotellstomten i Falsterbo och vilka konsekvenser dessa kan medföra. Kom och ge din syn på saken och ställ frågor direkt till ansvariga politiker och representanter för exploatörerna. Plats: Församlingshemmet, Falsterbo

Onsdagen den 18 mars kl. 18Ekologisk och djurvänlig köttproduktion på Ängavallen. Rolf Axel Nordström, Ängavallens grundare och chef, berättar om de principer gården tillämpar och, om vädrets makter tillåter, går vi en runda bland Linderödsgrisar, rödkullekor och skogsfår. Avslutningsvis får vi smaka av olika Ängavallenspecialiteter till en kostnad av 150 kronor. Bindande anmälan senast den 6 mars till Lars A. Samuelson tel. 47 51 85.

Torsdagen den 16 april kl. 19Årsmöte på Bäckagården. Föredrag av länsantikvarie Thomas Romberg och ekolog P-G Bentz på temat: Vad betyder stigande havsnivåer för Falsterbonäsets bebyggelse och natur?

13

Fortsättning från sidan 10.

byggas om, men att sillen och därmed pengarna tog slut, så det blev inget nytt långhus-bygge.

Omedelbart norr om kyrkan ligger borgen. Att stå på toppen av anläggningen och blicka ut över Knösen och Knävången och själv försöka föreställa sig hur området såg ut under 1400-talet är en fin upplevelse.

I Falsterbo finns den fyrlängade korsvirkesgården, Andreas Lundbergagården. De äldsta delarna av gården är från 1600-talet. Byggnaderna är uppförda av material som antingen fanns lokalt eller som kunde skaffas i närområdet, kalk, lera och ganska klena dimensioner på korsvirkestimran. Taken var ursprungligen täckta av halm. Andreas Lundbergagården ger en bra bild av hur en bondgård såg ut i Skanör-Falsterbo under 16- och 1700-talen.Tre monumentala byggnader finns bevarade som på olika sätt ger en bild av och hjälper till att förstå vår lokalhistoria - Falsterbo fyr, Skanörs rådhus och Skanörs mölla.Fyren har en direkt koppling till den medeltida sjöfarten som under den tiden hade sin fyrplats på Kolabacken.

Skanör-Falsterbo har en väl dokumenterad och spännande historia och delar av historien är bevarad i ett antal byggnadsverk som spänner från 1200 - tal till 1800-tal. Det är en del av vår historia som vi på bästa sätt skall föra vidare till nästa generation.

14

Sankt Olofs kyrka i Skanör

15

Fågelobservationer sommar och höst 2008Text LARS A SAMUELSON Foto SE RESP. BILD InledningDenna period kommer främst att gå till hävderna som en ugglehöst! Vi har haft en inva-sion av pärlugglor, men även många hornugglor har setts och som kronan på verket en lappuggla!

Vi kan återigen se tillbaka på en vacker och varm sommar. Temperaturen har legat över den normala (vad det nu är?) och det gjorde även nederbörden i augusti. Hösten har varit tämligen normal med sol, regn och blåst.

Trots hyfsat gynnsamma väderförhållanden fortsätter antalet häckande fåglar att minska i våra reservat. Enligt Falsterbo fågelstations inventeringar blev 2008 en fortsättning på den negativa trenden. I år räknade man till 1815 häckande par mot 2000 i fjol och 3208 som är medelvärdet för åren 1997-2007. En förklaring till skillnaden mot medelvärdet är att storskarven nu inte längre häckar inom kommunen (men den finns här: den 6 oktober räknades 8.800 som flög ut till Måkläppen). Antalet häckande par var år 2004 uppe i hela 1235. Men trenden är ändå negativ. En orsak kan vara rävfamiljen på Måkläppen. En an-nan de många överträdelserna av beträdnadsförbuden som sker i fågelskyddsområdena och reservaten. Här måste till krafttag för att stävja dessa. RingmärkningenDen standardiserade ringmärkningen bedrevs vid Falsterbo fyr tiden 21/7 – 10/11. Antalet ringmärkta fåglar innebar en ny rekordnotering: 24.671 fåglar vilket är 690 fler än det förra rekordet från år 2003. Den höga siffran förklaras med betydligt större antal för många av de arter som även normalt har höga summor – se tabellen nedan.

Art 2007 2008 Ø 1980-2004Gärdsmyg 930 1153 612Rödhake 3254 3047 2350Trädgårdssångare 103 183 181Svarthätta 112 315 100Gransångare 255 408 137Kungsfågel 1584 6214 2380Blåmes 9846 7850 3844Talgoxe 900 1245 565

Aldrig tidigare har fler fåglar av följande arter ringmärkts: ärtsångare, törnsångare, svarthätta, gransångare och stjärtmes. Glädjande är att även flera tropikflyttare visar höga siffror. Men även t ex trastar och flugsnappare fångades i betydligt fler exemplar än nor-malt. Även i år ringmärktes 58 sparvhökar. Detta höga antal följdes upp med nytt rekord i antalet utsträckande sparvhökar – se sidan 18.

Bland de lite ovanligare fåglar som fastnat i näten ska först och främst nämnas den unga hanne blåstjärt som ringmärktes den 22 september. Det är en gäst från den ryska taigan

16

som inte tidigare ringmärkts i Fal-sterbo. I övrigt kan nämnas 1 kungsfågelsångare, 5 taigasångare, 4 brandkronade kungsfåglar och hela 201 stjärtmesar, för vilken art genomsnittsiffran är 28.

Hur var det då med ugglorna? Jo, det har varit en invasion av pärlug-glor över i stort sett hela Sverige den-na höst. Orsaken är med all säkerhet födobrist i deras normala revir. Flera har bevisligen kommit från Norge, där de häckat mycket framgångsrikt under de senaste åren. Men många har troligen också kommit från öster. Invasioner av detta slag förekommer med viss regelbundenhet, senast var det år 1982. Men vi får gå tillbaka till år 1967 för att hitta ett jämförbart år. Då ringmärktes 230 pärlugglor mot 62 år 1982. Men i år blev det hela 264, vilket är mest i hela landet.

Ringmärkningen har skett genom ex-tra insatser kvällstid i fyrdungen. En rekordnatt var den mellan 29:e och 30:e oktober. Då ringmärktes 100 ugglor! Inom ramen för den stand-iserade ringmärkningen fastnade 2 pärlugglor i näten. Pärlugglor har ofta kunnat ses på dagkvist bland de låga tallarna öster om Kolabacken. Även 36 hornugglor ringmärktes. Dessutom sågs en kort stund under en kvällsrunda i fyrdungen en lappuggla av två ring-märkare, en art som inte tidigare observerats i kommunen.

På Flommen ringmärkte man under tiden 21/7 – 30/9. Här ligger tyngdpunkten på tropik-flyttare och antalet blev en ordentlig ökning i förhållande till fjolårets rekordlåga siffra på 1.750 fåglar. I år blev det 3.753 jämfört med 4.526 som är genomsnittet för åren 1980-2004. Siffrorna för några tropikflyttare visas i tabellen nedan.

Art 2007 2008 Ø 1980-2004Sävsångare 150 706 624Rörsångare 679 1131 2091Kärrsångare 150 124 94

Några arter som fångats i förhållandevis höga antal (genomsnittssiffror inom parentes) är 46 (17) pungmes, 6 (4) gräshoppsångare, 47 (11) gransångare och 93 (36) gärdsmygar. I

Pärluggla. Falsterbo fyr den 20 september.

Fotograf Aron Andersson

17

övrigt kan noteras två småfläckiga sumphöns, en kungsfiskare, två göktytor, tre blåhakar, fyra trastsångare och en ortolansparv (i detta fall var det den andra fågeln sedan 1980).

Sträcket över NabbenSträckräkningen ägde som vanligt rum under tiden 1 augusti – 20 november. I år biträd-des huvudräknaren Nils Kjellén främst av Aron Andersson. Totalt räknade man ca 2,5 miljoner utsträckande fåglar vilket är ca 0,7 miljoner mer än i fjol och 1,2 miljoner fler än genomsnittet för åren 1973-2005. Årets höga siffra beror främst på ett mycket stort antal bo/bergfink (nästan 1,2 miljoner vilket är 0,25 miljoner fler än i fjol och 0,43 miljoner fler än genomsnittet) och att antalet ringduvor håller sig kvar på en hög nivå (drygt 0,4 mil-joner). I tabellen nedan sammanfattas sträcksiffror för några arter.

Art 2007 2008 Ø 1973-2005Vitkindad gås 26951 88548 10278Svarttärna 71 44 38Gulärla 49485 47138 38012Bo/bergfink 920090 1171255 737299Grönfink 36775 78187 36423Björktrast 2030 7250 10337Pungmes 6 13 -

Tabellen visar såväl högre som lägre siffror för urvalet. Det låga antalet björktrast beror på den milda hösten och god födotillgång högre upp i landet. Det höga antalet pungmes har sin förklaring i att stammen ökar i Sverige från en låg nivå och att häckningsframgången i år var god. Den 3 oktober var en fin sträckdag för tättingar med bl a över 445.000 bo/bergfinkar. Några andra observationer av intresse är 2 svart stork, 13 vita storkar och 5 ägretthägrar.

RovfåglarnaSammantaget låg antalet utsträckande rovfåglar i år på ungefär samma nivå som i fjol. För sparvhökarna noterades ett överlägset högsta sträckrekord: 7000 eller drygt 20% fler. Antalet bivråkar var ca 40% fler, vilket speglar ett mer normalt häckningsresultat än fjolårets mycket låga, medan ormvråkarna var ca 45% färre. Några sträcksiffror framgår av följande tabell.

Art 2007 2008 Ø 1973-2005Bivråk 2482 3417 7403Röd glada 2381 2891 592Havsörn 58 25 12Sparvhök 27193 37262 17045Ormvråk 18871 10261 14070Tornfalk 725 1009 520Pilgrimsfalk 91 74 27

Bra sträckdagar var den 30 augusti (dagen före bivråkens dag då i alla fall 284 bivråkar sträckte ut, dock på ganska hög höjd) med bl a 587 bivråkar och 2124 sparvhökar, och den 17 oktober då 405 ormvråkar, 52 fjällvråkar och 1877 sparvhökar sträckte ut. Vad

gäller ovanligare örnar noterades 1 ormörn, 1 mindre skrikörn, 3 större skrikörnar och 1 stäppörn.

Ovanligare observationerDe svarthakade buskskvättorna på Ljungen nedkom lyckligt med fyra ungar i en första kull och prövade troligen också med en andra kull med okänt resultat. Det är väldigt trevligt att de känner sig hemma här!

En fin början på sommaren erbjöd den nästan helt utfärgade hane blåvingad årta som låg utanför Nabben några dagar i början av juli samtidigt med en svart svan. Vaktlar spelade utmed vägen mellan Norra Håslöv och Höllviken. Biätare observerades i området Kola-backen-Nabben under andra halvan av juli.

I augusti sågs en ung citronärla några dagar vid Foteviken liksom en silkeshäger. I början av november sågs en härfågel vid Knösen.

En hel del s k havsfåglar har setts från Nabben under hösten. Det började med en gul-näbbad lira som födosökte utanför Måkläppen den 18 augusti. En grålira sågs i slutet av september, ett par havssulor i början november och storlabb vid ett par tillfällen (i augusti resp november).

Som vanligt har stora mängder gäss rastat på kommunens åkrar och ängar. Bland vitkin-dade, grå- och kanadagäss har setts en rödhalsad gås på Knävången. Den gjorde tyvärr bara ett kortvarigt besök i mitten av oktober.

Uppgifter om ringmärkningen och sträckräkningen vid Nabben har hämtats från Falsterbo fågelstations hemsida (www.skof.se/fbo). Information om fågelobservationer finns dels på www.microbirding.se/Vellinge, dels på Svalan via fågelstationens hemsida.

Blåstjärt. Falsterbo fyr den 22 september. Fotograf P-G Bentz

18

19

Utnämn ett evighetsträd!Text BRITT-ELISE BJÖRNHOV Foto DAVID CARLSON

Evighetsträd är ett spännande ord men självklart något missvisande - inget lever som bekant för evigt. Men ekar och tallar kan leva i åtminstone 800 år, många andra trädslag kanske 500 år, vilket ur vår synvinkel kan kännas som en evighet. Så gamla träd är idag mycket sällsynta i det skånska landskapet. De som trots allt finns utgör ett imponerande och viktigt inslag i landskapsbilden och är ovärderliga för den biologiska mångfalden.

Naturskyddsföreningen arbetar sedan mitten av 1990-talet med att bevara och sätta av både riktigt grova och gamla träd såväl som träd av medelålder. Målet är att arbeta in evighetsträdsbegreppet hos markägare så att de i större utsträckning än idag värnar om äldre träd genom att de blir medvetna om och stolta över den biologiska mångfald de har på sina marker.

Vi i FNF deltar i arbetet med inventering och diplomering i Vellinge kommun och vill på detta sätt visa på de stora naturvärden som stora och äldre träd har. För varje träd som inventeras skrivs ett protokoll med uppgifter om trädslag, omkrets, antal träd, insekter med mera.

Vi vill uppmana alla våra medlemmar att delta i denna viktiga uppgift. Känner du till något stort gammalt lövträd som bör skyddas? Kontakta oss så hjälper vi dig med utnämnin-gen.

Vill du veta mer om evighetsträd? Vill du själv “utnämna” evighetsträd? Ladda då ner blan-ketten med vägledande information om hur detta går till (gå till Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se och klicka på länken evighetsträd).

20

Sommarvillorna byggs - och rivs igen…Text och foto DAVID CARLSON

Fram till slutet av 1800-talet bestod bebyggelsen på Falsterbohalvön i princip uteslutande av hukande korsvirkeshus längs de sandfyllda gatorna. Det var bara några kyrkor, fyren samt rådhuset i Skanör som lyfte sig över denna bebyggelse. Ett antal storbränder i Skanör och Falsterbo under slutet av förr-förra seklet raderade ut stora delar av denna bebyggelse vilken sedan ersattes av stenhus enligt den tidens mode.

Byggandet av sommarbostäder tog fart i slutet av 1800-talet då intresset för salta bad blev populärt. Men Falsterbohalvön var för många fortfarande en avlägset belägen och svåråtkomlig plats p g a flygsanden som täckte det mesta av marken. Järnvägen som drogs fram 1904 gav orterna ett uppsving och snart började det byggas hotell för de tillresande badgästerna. Domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin fick uppdrag att rita såväl stationshusen längs den nya järnvägslinjen som Falsterbohus. Genom åren har ett flertal namnkunniga arkitekter satt sin prägel på bebyggelsen, bl a Josef Frank och Sigurd Lew-erentz för att nämna två.

Tyvärr är det inte alla som förmår att uppskatta denna sommarbebyggelse. På ett foto taget från Falsterbohus brygga någon gång i början av förra seklet syns tolv stycken hus längs stranden. Av dessa har åtta stycken rivits genom åren. Tidstypiska och vackra som-

Pensionat Olympia i Falsterbo

21

Ty

marhus som speglade livet i Fasterbo. Rivningarna fortsätter på alla delar av Falsterbo-halvön. Vårt unika bestånd av sommarbebyggelse är i en stark fas av förändring. Varken större sommarvillor med lång historia eller mindre sommarstugor står säkra. De enormt upptrissade priserna spelar tyvärr en viktig roll. Få personer har råd att idag betala fyra-fem miljoner för en liten sommarstuga i trä. Således rivs de på löpande band och ersätts av året-runt-bebyggelse. Tyvärr anpassas den nya arkitekturen alltför sällan till sin omgivn-ing, standardiserade kataloghus placeras okänsligt lite hur som helst.

Bevarandet av vår sommarbebyggelse är intimt förknippad med kunskap om densamma. Inom FNF skulle vi välkomna en grundlig inventering av husen som skapade våra samhäl-len under de senaste drygt hundra åren. Det måste dessutom ske snabbt innan denna bebyggelse oåterkalligen har skattat åt förgängelsen.

Orterna på Falsterbohalvön växer kraftigt. Höllviken existerade inte som ort förrän ett antal årtionde in på 1900-talet. Idag är den kommunens största ort med över tio tusen invånare. För drygt fyrtio år sedan hade Skanör-Falsterbo inte mer än tusen invånare mot dagens cirka sju tusen. Med andra ord har exploateringstrycket varit hårt på Falsterbohalvön det senaste halvseklet. I princip varje ledig bit mark inom de planerade områdena har bebyg-gts. Det är mot bakgrund av detta som vi inom FNF anser att orterna på Falsterbohalvön i princip är färdigutbyggda nu!

Sommarvilla från början av 1900-talet

FNF:s naturskyddsfondFalsterbonäsets Naturvårdsförening har instiftat en särskild naturskyddsfond i syfte att förvärva mark eller på andra sätt säkerställa att värdefulla naturområden i Vellinge kom-mun kommer att bevaras för kommande generationer. Bidrag till fonden kan sättas in på FNFs plusgriokonto 534526-9. Märk talongen med ”Naturskyddsfonden”.

Hjälp oss i vårt arbete - värva medlemmarMedlemskap kostar 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlem-skapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskyddsföreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (beta-las direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).

Avgivna remissvarFNF yttrar sig regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under hösten 2008 har vi bl a yttrat oss i följande ärenden;

Reviderat förslag till utbyggnad av Badhyttens restaurang i Skanörs hamn: även om vi i grunden är positiva till att restaurangen görs om anser vi att byggnaden fortfarande kom-mer att dominera Skanörs hamn för mycket. Det är en mycket stor byggnad som föreslås (820 kvm yta för den nya byggnaden mot nuvarande byggnads 215 kvm). Höjden synes också vara långt högre än gällande detaljplan. F ö kan man ju undra vilka värderingar kommunledningen har som ställer sig bakom två nattklubbar på Näset men just inte sat-sar något för att stödja naturupplevelserna!

Planprogram för f d stationsområdet i Falsterbo: vi anser att planprogrammet helt strider mot gällande detaljplaner. Vi anser att de grönområden som enligt planprogrammet skulle bebyggas är viktiga för bevarandeintresset. Särskilt gäller det grönområdets nordvästra del, som utgör en naturlig förlängning av grönområdet vid Kärleksstigen.

Ny 130 kV-ledning mellan Trelleborg och Foteviken: vi upprepar vår uppfattning att kraftledningarna inom det aktuella området bör grävas ner i sin helhet.

Skanörs centrum: FNF är helt enig om att Skanörs centrum behöver göras om. Det är inte vackert och ytorna är inte väl utnyttjade. Vi ser som mål att ett fungerande, hemtrevligt och småskaligt centrum ska skapas, där känslan för natur och grönstråk är väsentlig för att områdets lantliga charm inte helt skall falna. Vi har granskat föreliggande förslag till ombyggnation och anser att alla har betydande brister. Vi tycker att det är viktigt att förändringarna genomförs med känsla för det gamla Skanörs karaktär. Då är det viktigt att byggnadshöjden är högst 1,5-plan och att torgets luftighet bibehålls.

22

Postadress: Box 4117, 227 22 Lund Besöks-/Leveransadress: Traktorvägen 13, 226 60 LundTelefon 046-31 19 80 vx.Fax 046-30 44 00 E-mail: info@grahnstryck.comwww.grahnstryck.com

•••••

gillar att ta hand om och vidareutveckla samarbetet med våra kunder.

kompetent och trevlig personal.••

trycker allt – från visitkort, kuvert, brevpapper till böcker, avhandlingar, broschyrer, tidningar och affischer.

trycker också digitalt – upp till A3 format i ny digitalpress.

lämnar offert normalt samma dag eller dagen efter förfrågan.

har en toppmodern prepressavdelning med digitalt arbetsflöde.

har arkoffset från visitkort upp till en meter.

Nu med eget

bokbinderii huset!

23

FNF:s styrelseLars A Samuelson 040-475185 OrdförandeDavid Carlson 040-470025 Vice ordförandeElisabeth Forsman 040-471909 SkattmästareBritt-Elise Björnhov 040-472578 SekreterareSophie Ehnbom 040-470688Björn Hillarp 040-474099Jan-Åke Hillarp 040-472369Catharina G Lundberg 040-443154Bertil Ringberg 040-470331

Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i februari/mars och juli/augusti. Try-ckt på 130 g Tom-Otto Silk papper hos Grahns Tryckeri AB i Lund. Upplaga 700 ex. Säsongens program sitter inhäftat så att det kan lossas och som påminnelse fästas på köksväggen.

RedaktionDavid Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040-470025, epost david@david.se.Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909.

!

Är du också em

ot att det byggs bostäder på strand-hotellstom

ten i Falsterbo Stadspark?K

lipp ut sidan, frankera och lägg på brevlådan eller läm

na direkt på komm

unhuset i Vellinge.

Du kan också skriva av texten och m

aila den med ditt nam

n till vellinge@

vellinge.se. Skriv rubriken nedan i ämnesraden.

Jag stödjer FNF:s förslag för strandhotellstom

ten:

•ingen detaljplaneändring som tillåter bostadsbyggande

Dessutom

:

•ingen parkeringsplats på parkmark, alla p-platser m

åstevara inom

tomtm

ark (för att bla skydda de 150-åriga bokarna)•anpassning till om

givningen vad gäller omfattning och höjd

•kvalitetsprogram m

åste upprättas vad gäller materialval och

estetisk utformning för att säkerställa en trivsam

miljö

.....................................................................N

amn och signatur

JAG SÄGER NEJ TILL BOSTÄDER PÅ

STRANDH

OTELLSTOMTEN

I FALSTERBO STADSPARK!

Vellinge komm

un

Kom

munhuset

235 81 Vellinge

Porto