Vandringar iVilda Vellinge

KFV – va é dé?

Flygsanden på Falsterbonäset

Höstens ochvinterns program

Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift

Naturskyddsföreningen i Vellinge kommun

Nr 2 - 2011, årgång 12, pris 50 kronor

NATUR I SYDVÄST

Falsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF) är en partipolitiskt obunden ideell förening, bildad 1970 som en krets inom Naturskyddsföreningen och Naturskydds-föreningen i Skåne.FNF vill verka för att öka värdet på natur- och kulturmiljöer inom Vellinge kommun. Vi vill genom att värna, vårda och visa dessa värden bidra till en mer hållbar utveckling. I detta syfte driver FNF aktuella frågor och utvecklingsprojekt. Föreningen anser att det krävs genomtänkta visioner för att skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart samhälle.Som remissinstans vill vi påverka Vellinge kommuns fysiska planering samt deras be-handling av olika natur- och kulturmiljöärenden.

Föreningen har för närvarande ca 900 medlemmar.

KontaktuppgifterFalsterbonäsets Naturvårdsförening (FNF), Box 32, 239 21 Skanör. E-post: info@falsterbonaset.se. Hemsida: www.falsterbonaset.se.

Medlemskap295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i Natur-skyddsföreningen, Naturskyddsföreningen i Skåne samt FNF och anmäls på www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).

FotoFramsida: Ekorre - Jan-Åke Hillarp. Förblad till program: Krabbfiskare i Skanörs hamn - Britt-Elise Björnhov. Övriga fotografer nämns i respektive artikel.

2

Innehållsförteckning 3 Några ord från styrelsen - David Carlson

4 Flygsanden på Falsterbonäset -Bertil Ringberg

11 Höstens och vinterns program 2011-2012

14 KFV – va é dé? - Jan-Åke Hillarp

17 Vandringar i vilda Vellinge - Britt-Elise Björnhov

22 Diverse medlemsinformation

Några ord från styrelsenText DAVID CARLSON

Härligast i världen var titeln på den jubileumsbok som vi gav ut i samband med vårt 40-årsjubileum 2010. Härligast i världen var också de ord som Linné utropade när han färdades i den sydvästra landsändan på sin skånska resa. Men fram-förallt är Härligast i världen en perfekt beskrivning av den fantastiska natur- och kulturmiljön i Vellinge kommun. Det är ett privilegium att få bo och verka på en så vacker plats. Men en sådan plats med sin spännande närhet till den dynamiska Öresundsregionen får självklart mindre nogräknade exploatörers ögon på sig. För att öka värdet på natur- och kulturmiljön, och därmed också skydda den, arbetar vi långsiktigt med en strategi att värna, vårda och visa densamma. För det är ju så att med större kunskap kommer också en ökad förståelse för de unika värden som finns i vår kommun. Under det gångna halvåret har vi bl a bjudit in ett antal kommunpolitiker till våra styrelsemöten för att diskutera hur vi kan samarbeta på bästa sätt. Vi vill visa att vår förening besitter mycket kunskap som kan komma såväl politiker som tjänstemän till gagn i olika utvecklingsprojekt. Vi vill gärna vara med redan i planerings- och utvecklingsfasen för att inte hamna i en situation där vi “bara” får möjlighet att föra fram våra synpunkter när det mesta redan är bestämt, som t ex vid samråd i en planprocess. Att öka värdet av natur- och kulturmiljön har inte bara ekologiska aspekter - vi ser det också ur en social synvinkel - att vistas i naturen är bevisat nyttigt för oss. Vi mår helt enkelt bättre. När vi mår bättre har vi färre sjukskrivningsdagar vilket kommer samhället till gagn. Ett projekt som Rosor på Falsterbonäset handlar också om ekonomi - en viktig del när man pratar om hållbar utveckling. Förutom kunskap kring rosor ger eventet med sina drygt 2000 besökare ett litet uppsving för lokala hantverkare och handlare. I detta nya nummer av Natur i Sydväst rapporterar Britt-Elise Björnhov från några av årets exkursioner runt om i Vellinge kommun. Vi hoppas att dessa nedslag i Vellinges vilda och halvvilda natur ger mersmak och att ni genast skriver in våra kommande exkursionsdatum i era kalendrar. Du kan också lära dig mer om flygsanden på Falsterbonäset via Bertil Ringbergs artikel. Vi fortsätter också vår serie där olika föreningar i kommunen presenterar sig och sin verksamhet. Denna gång har turen kommer till KFV, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt.

3

Flygsanden på FalsterbonäsetText och foto Bertil Ringberg

”Han är bunden av vänliga armar från gräs och blommor…”

Historik. Byggplatsen på Skanörs vångar liknade i våras närmast en sandöken och ger en uppfattning om hur det kan ha sett ut i historisk tid på Falsterbonäset (fig 1). Ända sedan näset började bildas och höjde sig ur havet för ca. 4 000 år sedan har flygsanden i områden utan växtlighet bildat både utbredda områden och dyner. I den intressanta skriften ”Resande över Ljungen”, skriven av Christian Kindblad och utgiven av Calluna (2003), kan man läsa hur folk upplevde flygsand- en från Linnés Skånska Resa 1749 och in i början på 1900-talet. Det var i flera fall besvärligt för de resande att ta sig över Ljungen vid den tiden. Linné skriver om färden till Skanör: ”Denna marken kallas allmänt Ljungen, är mager och överhopad med flygsand, som uppkastas ifrån hafwet, så på den N, som S, sidan hwarigenom hela denna tracten är beströdd liksom med små ätteplatser af sand, hwilka mästedels öfwerst äro sönderbrutne af blåsten, och icke kunna läkas tillsammans.” Han beskriver sedan hur låg ljung och andra

4

Fig 1

5

låga växter var det enda som band sanden i det skoglösa området. Om Falsterbo skriver han : ” Flygsanden har kastat sig öfwer alla gator och Wägar.” En av Linnés efterföljare som resande Abraham Hulphers skriver 1759 om Skanör: ”Flygsanden har fördärfvat denna ort, så att intet annat än pil- och almträd kunna trifvas”. På Kocks karta från 1763 betecknas hela södra sidan av Ljungen från Kämpinge till Falsterbo som flygsandfält med följande kommentar ;..hotar aldramäst Kämpinge By med en alldeles oundviklig undergång..”. I både Kämpinge och Falsterbo fick man gång efter annan gräva fram sina kyrkor ur sanden. I Kämpinge gav man upp 1632 och rev kyrkan. Under 1800-talet fortsatte flera resande att beskriva den skoglösa Ljungen och den besvärliga sanden i Skanör och Falsterbo. Först 1889 beskriver Malmöläkaren Constantin Brandberg sanden i positiva ordalag. I en insändare i Skånska Aftonbladet med rubriken ”Sveriges blifvande första hafsbadort.” beskriver han hur man i Falsterbo lyckats tämja flygsanden:” Han är bunden af vänliga armar från gräs och blommor, och präktiga trädgrupper af alm, asp, och i synnerhet barrträd ha uppstått övfer allt. Den bröstsvage kan här dväljas i barrdoft, som ingalunda försämras af vindarna från tvenne haf, som omsusa denna lyckliga udde”. Brandberg förebådar härmed utvecklingen av Falsterbo som badort i början av 1900-talet.

Fig 2

6

På Ljungen planterades tall för att stoppa sanddriften huvudsakligen efter 1850 och en tacksamhetens tanke skall skänkas prosten Carl Jacob Collin och alla andra som planterade träd.Hur bildades dynerna? Flygsanden består till större delen av kvartskorn, som ger den dess ljusa färg. Kvartskornen härstammar från kvartsen i det svenska ur-berget av granit och gnejs och är resultatet av en lång nedbrytningsprocess, som sträcker sig över 100-tals miljoner år. Sanden är mycket lättrörlig i vinden (fig 2). Den som vandrat bland dynerna längs stranden en stormig dag vet också att flygsanden har en blästrande

verkan, som kan kännas direkt obehaglig. Sandstormen kan i det avseendet

jämföras med upplevelsen av en snöstorm, som kalla dagar pinar ansiktet med sina iskristaller. Det material, som vinden eroderat vid stränderna avlagras som flygsand och bildar dyner. Dessa finner man idag främst längs Falsterbonäsets stränder utmed Östersjön och Öresund.Kustdynerna mellan Kämpinge och Skanör. Kustdynerna längs Falsterbonä-sets stränder varierar i höjd. Dynerna i Kämpinge är 1-2 m höga över havet och är

Fig 3

7

belägna ovanför en smal stenig strand. Dynerna ökar snabbt i höjd och är upp till 6 m höga mitt i Kämpingebukten nedanför Östersjövägen. Där är stranden idag som bredast. Sambandet mellan breda stränder och höga dyner gäller hela sträckan Kämpinge-Skanör liksom sambandet mellan smalare stränder och lägre dyner. I Ljunghusen är stranden bredast och dynerna högst och bredast nedom Storvägen, där de når 6 m över havet (fig 3). Även i Falsterbobukten finns de hög-sta dynerna där stranden är som bredast nämligen vid Strandbaden. Där når de äldsta, högsta trädbevuxna dynerna 9-10 m över havet medan de yngre, framförlig-gande, närmare stranden, är 3-4 m höga (fig 4), Även från Strandbaden ända bort

till och förbi Falsterbo GK:s klubbhus finns två generationer dyner, men är där något lägre. I Falsterbobukten blir dynerna lägre från Strandbaden mot Kämpinge där stranden är smalare. Ännu längre bort minskar dynerna ytterligare i höjd där Svan-revet som begränsar lagunen vid Ängsnäset, skjuter ut. Kustdynen faller där i höjd

Fig 4

8

från 3 m till 1 m över havet vid öppningen till lagunen. Den fallande höjden beror på att reveln där blir allt yngre och att vinden därmed haft mindre och mindre tid att bilda dyner. På Måkläppen når dynerna högst ca 2-3 m över havet. Ön översväm-mas då och då varvid stränderna och dynerna eroderas och sanden försvinner ut i havet. Smala stränder och begränsad bildningstid ger där upphov till de låga dynerna på samma sätt som vid Ängsnäset (fig 5). Från Falsterbo fyr mot Skanör sjunker den yttre dynen successivt i höjd ned till mindre än 1 m trots en bred strand. Denna strand, som utgör Måkläp-pens förlängning, är där allt yngre och högre dyner har inte hunnit bildas. De inre dynerna vid badhytterna är däremot högre och når ca 5 m över havet nedom nedfarten från Flommen GK:s klubbhus och är ungefär lika höga upp till Slusan, dvs. 5 m, med en enstaka kulle som når 7 m över havet. Från Slusan ökar stranden i bredd mot Skanörs hamn och där når dynerna som högst 10 m över havet (fig 6). Norr om Skanörs hamn, på den s.k. Badreveln, höjer sig dynerna närmast stranden 2 m över havet och innanför badhytterna finns ca 1 m högre dyner i tallskogen. Ungefär 1 km från piren i Skanörs hamn är dynerna vid sjömärket ca 2 m höga och närmast stranden ca 1 m, en höjd som sedan består längs Badrevelns strand mot norr. Precis som vid Falsterbosidan betyder även här att en smal, allt

Fig 5

9

yngre strand medverkar till de låga dynerna.Dynerna vid Falsterbo kyrka. I Falsterbo når dynerna mellan Falsterbo kyrka och museet 9-10 m över omgivningen. Den höga höjden kan delvis vara en följd av att kyrkan frilagts från sand sedan den byggdes på 13-1400-talet. Genera-tioner av Falsterbobor har hjälpt till med detta under hundratals år och ända in på 1900-talet. Man kan också förmoda att medeltida husgrunder översandats och döljer sig under dynerna.Dynernas ålder. Flygsanddynerna på Måkläppen och de låga revlarna är, som tidigare nämnts, unga och yngre än sitt underlag. Exakt hur gamla de är kan emellertid inte fastställas, eftersom de i omgångar översvämmats, eroderats och byggts upp på nytt. Vid slutet av 1950-talet började ön växa kraftigt med succes-sivt allt yngre revlar till 1997 då ön växte så att den blev landfast. Bilder från tidigt 1900-tal visar att dynerna var högre än nu och ca 4-5 m höga. Yngst är de låga dyner, som ligger längs den breddade stranden från fyren mot Skanör. De låga dynerna på Svanrevet är bildade efter 1970. Då började reveln bildas och är yngre ju längre ut man kommer vid inloppet till lagunen. På den s.k. Badreveln är dynerna låga p.g.a. av att reveln successivt eroderats av havet och flyttats mot Hovbacken efter det att Skanörs hamn byggdes 1879-1881. Badrevelns snabba, ännu pågående tillväxt och den smala

Fig 6

10

stranden har sedan dess endast möjliggjort låga flygsanddyner. Medan de låga dynernas maximiålder på Måkläppen, Svanrevet och Badreveln ungefärligen kan bestämmas p.g.a. kännedom om när underlaget bildades, kan inte de höga inre dynernas ålder bestämmas på samma sätt. Foton från tidigt 1900-tal och senare visar Falsterbonäsets badstränder och ger värde-full ledning. Fotona tyder på, liksom intervjuer med äldre invånare, att de höga kustdynerna byggts på i omgångar under hela 1900-talet. Bilder från tiden då Falsterbohus var nybyggt 1910 visar att dynerna då var endast ett par meter höga. Badhytterna stod då på stranden och flyttades på 20-talet upp på dynerna. Idag är dynerna minst dubbelt så höga. Många badhytter översandades så sent som på 1960- och 1970-talet. För att undvika översandning flyttades många badhytter då upp bakom de nu upp till 7 m höga dynerna. Detsamma visar bilder från Höllviken och Ljunghusen. Även där är badhytterna flyttade och står nu bakom höga dyner. Gropar efter över- sandade badhytter finns också kvar. Träden på de höga dynerna längs hela näsets Östersjösida måste ha planterats eller självsått sig efter dynernas bildning. Sand-driften fortsätter på sina håll än idag. Bilder tagna på Flommens golfbana och nedanför på stranden visar att badhytterna stod på gräset, inga dyner syntes från klubbhuset och flygsand-dynerna var mycket låga på stranden ända fram till mitten av 1970.talet. Numera är dynerna längs Flommen dubbelt så höga (ca 5 m) med badhytter, som är delvis översandade och ligger i dynernas bakkant eller ligger uppe uppe på desamma. En bild av Skanörs hamn från 1969 - när den nya, yttre piren är byggd - visar fort-farande låga dyner invid hamnen. Dynerna som nu har översandat många badhyt-ter och är upp till 10 m höga måste således ha bildats på 1970-talet och senare. Det förefaller således som om de högsta dynerna längs Näsets stränder har bildats sent på 1900-talet. Tillgången på material för vinderosionen måste ha ökat kraftigt då Måkläppen började växa i slutet på 50-talet, då Svanrevet växte ut fr.o.m. 1970-talet och då Badreveln samtidigt växte norr om Skanör. Man kan förmoda att transporten av havssand från sydöstra Skåne även breddade stränderna. Särskilt vid lågvatten fick vinden nya möjligheter att bearbeta den blottade havssanden. Detta gav i sin tur upphov till mer flygsand och högre dyner. Skydd av dynerna i framtiden. I framtiden måste dynernas växtlighet skyddas så att en förnyad vinderosion och sandflykt inte påbörjas. Alla som promenerar utmed stränderna skall helst gå på själva sanden och inte skapa nya stigar i den ömtåliga strandrågen och annan växtlighet.

Tack till alla de boende på Falsterbonäset som har hjälpt mig genom att visa egna foton av dynerna. Ett särskilt tack till Ove Kristersson, Falsterbo. Han har sedan länge följt och registrerat utvecklingen av såväl stränderna som flygsanddynerna.

Program FNF:s höst- och vinterprogram 2011-2012

Riv gärna ut mittuppslaget med vårt program och placera på din anslagstavla.

Vill du bli påmind om FNF:s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se.

11

Frågor om programmet ställs i första hand till Maria Lomholt, 070-5228850. Våra aktiviteter sker i samarbete med Studiefrämjandet,

27 augusti-25 septemberUNDER FÅGELSTRÄCKET. Falsterbo Konsthall tisdag till söndag kl. 12–17 Samlingsutställning med fåglar i måleri, foto, skulptur och grafik.

Lördagen den 27 augusti, kl. 14, 15, 16Gör en fågelbild. Under ledning av konstpedagog kan alla i familjen göra sin egen fågelbild i Konsthallens ateljé. Ingen föranmälan. Barn måste ha sällskap av vuxen. Begränsat antal platser. 10 kr/person.

FNF ordnar exkursioner till Ule Nabbe med start vid Flommens Golfklubbs parkering. På vägen tillbaka besöks utställningen på Falsterbo Konsthall.Söndagen den 28 augusti, kl. 9–12. Ledare Tommy Holmgren, lokal ornitolog och naturpedagog.Söndagen den 11 september, kl. 9–12. Ledare Jan-Åke Hillarp, vice ordförande i FNF och biolog.Söndagen den 18 september, kl. 9–12. Ledare Claes Larsson ornitolog med mångårig och daglig erfarenhet av Falsterbonäsets fågelfauna.Söndagen den 25 september, kl. 9–12. Ledare Björn Malmhagen, ornitolog och miljökonsult.

Onsdagen den 31 augusti, kl. 19Pingviner - feta fåglar. Jan-Åke Hillarp visar bilder och berättar om pingviner på Falsterbo Konsthall.

Onsdagen den 7 september, kl. 19Fåglar på Svalbard. Föredrag med bildvisning av Jan-Åke Hillarp på Falsterbo Konsthall.

2–4 septemberFalsterbo Bird Show pågår under tre dagar vid ridanläggningen nära Skanörs Ljung. Fredagens program är riktat mot barn och skolungdomar medan helgens program ska vara en familjefest. Evenemanget bjuder på många trevliga och in-tressanta aktiviteter kopplade till fåglar och fågelskådning för alla, oavsett förkun-skaper. På programmet står också naturguidningar, intressanta föredrag, under-hållning, barn- och familjeaktiviteter, ringmärkning av fåglar samt en mässa där företag och föreningar visar upp sina varor och verksamheter. Mer info på www.falsterbobirdshow.se.

Söndagen den 4 september, kl. 19Torskar man om man äter torsk? Marinbiologen Mikael Ovegård, som arbetar med torskfiskestudier i Östersjön berättar om torskens liv, torskfisket och torskens

12

Höstens och vinterns program 2011-2012

13

= arrangemang som är del av vårt Natursnokarprogram. Barn är särskilt välkomna!

framtid vid Måkläppsföreningens årsmöte på Bäckagården i Skanör kl. 19. Arrang-eras tillsammans med Måkläppsföreningen, som bjuder på kaffe.

Söndagen den 25 september, kl. 12-16 Besök på bondgård. Ta med hela familjen till Ängavallens gård på en guidad safari bland griskultingar, kalvar och lamm. Mer info på www.angavallen.se.

Lördagen den 1 oktober, kl. 14 Upplev Falsterbo Stadspark! Vandra tillsammans med FNF:s ordförande David Carlson genom skogsparken, som sedan 70-talet vårdas av föreningen tillsammans Vellinge kommun. Samling på Skoltorget kl. 14.

Lördagen den 8 oktober, kl. 11-15 FNF:s Hållbarhetsdag. Temadag på Fasangatan i Skanör med allt från hur du gör din egen kompost, till hur du köper rätt skaldjur och fisk.

Söndagen den 9 oktober, kl. 9–12 Svampexkursion på Ängsnäset. Vår populära svamputflykt under ledning av Sigvard Svensson mykolog (svampkännare), Lunds Universitet. Samling vid skjut-fältsgrinden intill Ljungens camping kl. 9. Ta med matsäck och korgar till svampen.

Torsdagen den 27 oktober, kl 19 Rovdjur är en intressant och mångformig djurgrupp som väcker både beundran och hat. Jan-Åke Hillarp visar bilder och berättar om rovdjur från när och fjärran på Pub Mose, Östra Grevie församlingshem, Östra Grevie.

Söndagen den 6 november, kl. 9–12 Gåsexkursion i Knävången. Favorit i repris! Samling på parkeringsplatsen vid ru-inen bakom Skanörs kyrka kl. 9. Ledare Björn Malmhagen.

Onsdagen den 16 november, kl. 19 Till fots i Nepal. Tomas Hansen, erfaren naturfotograf berättar om upplevelser från vandring på Himalayas sluttningar och Kathmandus gränder och visar bilder från Nepal med sin fascinerade natur på Vellinge fotoklubb, Lindesgården (gamla bib-lioteket) i Vellinge.

Onsdagen den 30 november, kl. 19 Falsterbo under sanddynerna. Länsantikvarie Thomas Romberg berättar på Falsterbo Museum om området framför kyrkan som man misstänker gömmer det gamla Falsterbo.

Söndagen den 29 januari, kl. 9–13 Måkläppen – sista chansen för besök i vinter. Jan-Åke Hillarp leder den traditio-nella vandringen. Samling vid Flommens Golfklubbs parkering kl. 9.

14

KFV – va é dé?Text och foto Jan-Åke Hillarp

KFV står för Katastrofhjälp Fåglar och Vilt och bildades i Kristianstad av med-lemmar i naturskyddsföreningen 1979. Drivande kraft var grosshandlaren Sture Jönsson som sedan haft ett finger med i verksamheten ända fram tills han avled i år vid 97 års ålder. Sture ville hjälpa oljeskadade fåglar och stödja svältande djur under svåra vintrar. Men mer blev det. Den första lilla gruppen, där bl a TV-profilen Jan Danielsson ingick, skapade tillsammans med Länsmuseet i Kristianstad en utställning med namnet ”Olja på vågorna”. Den kom sedan att ambulera i Sverige under några år. Man gjorde också en film tillsammans med FNF:s Mikael Kristersson. FNF tog ner utställningen till Falsterbo konsthall och samlade representanter för myndigheter och föreningar som kunde vara intresserade till en filmvisning på konsthallen och efterföljande diskussion. Under mötet beslutades att en kommitté skulle bildas med beteckningen KFV sydväst. Ordförande blev Åke Jönsson från FNF:s styrelse. Övriga poster i kommittén besattes med representanter för Trelleborgs kommun, Vellinge kommun, Trelleborgs Biologiska Förening (nu Naturskyddsföreningen i Trelleborg) och FNF (förutom Åke också Arne Schmitz). Rehabiliterare blev FNF:s v ordf Jan-Åke Hillarp och som veterinär ställde distriktsveterinären Bengt Orre upp. På FNF:s initiativ blev vi således den andra KFV-gruppen i Sverige .

Färdigrehabiliterad gråsälskut släpps efter att den kommit upp i normal vikt och dess bettskador är läkta. Nina Prytz

ansvarig för sälarna följer sin skyddslings väg mot frihet.

15

Starten var blygsam. Kommittén utverkade nödiga tillstånd att få ta hand om statens vilt. Djuren rehabiliterades i min lilla trädgård. Efter 6 knölsvanar i en månad vintern 1986, så hämtade sig trädgården inte förrän i september, så arrangemanget blev ohållbart. 1987 – 1988 lät Länsstyrelsen i Malmöhus län Skogsvårdsstyrelsen på Vellinge kommuns mark uppföra en bod och två voljärer ritade av Åke Jönsson för organisationens räkning. Det var en stor lättnad inte minst för vår familj. Arbetet med att skapa en organisation för att vid en oljekatastrof ta hand om skadade djur fortgick, men allteftersom tiden gick och fler djur kom in så lades mer och mer energi på dessa och när olja slog till i början av 1990-talet så hade vi utrustningen, men inte tillräckligt med händer. Arbetet blev omfattande och vi var rätt utmattade när det hela var över. Trots gjorda erfarenheter orkade vi inte bygga upp insatsorganisationen till nästa oljeolycka 1995, som dessutom följdes av ytterligare en 1996. I samband med Fu Shan Hai–olyckan 2003 insåg vi att samarbetet inte bara kunde vara informellt mellan anläggningarna och mellan dessa och myndigheterna. Efter olyckan har KFV:s Riksförbund tillsammans med KFV Skåne – regional samarbetsorganisation för de idag 8 skånska rehabiliteringsanläggningarna - fortsatt att bygga ut organisationen för att gemensamt kunna möta en oljeolycka. 1997 var vi lokalt mogna för att bilda en förening – KFV Skåne sydväst. Det låg i tiden eftersom det mer än 15-åriga nätverket nu hade blivit ett riksförbund med idag 42 små till medelstora rehabiliteringscentra spridda över landet. Idag krävs tillstånd att hålla vilda djur i mer än 48 timmar. Normalt har viltrehabiliteringsanläggningar tillstånd för alla fåglar samt harar, ekorre och igelkott. KFV Skåne sydväst har som ett undantag tillstånd även för övriga däggdjur. Vi tar in 250 – 300 djur årligen. Oftast är det djur som på olika sätt skadats av människors aktiviteter, tamdjur och konstruktioner som trafik, taggtråd, fönster, katter och förgiftningar. Svält under svåra vinterförhållanden är också vanligt. KFV får också in djurungar som pga egna skador eller pga att människor rivit ner bona eller stött bort föräldradjuren inte kan klara sig själva. Det är ytterst ovanligt att vilda föräldrar spontant överger sina ungar. Tyvärr ställer vi människor till en hel del bekymmer för dem. Många vill att KFV också skall ta hand om djurungar bara för att de finns på platser, som de anser är olämpliga. Det gör vi inte. Risker löper alla arter i naturen eller stadsmiljön, om de har valt att leva i den. Vi sysslar med djurskydd och tar därför emot alla arter, som vi kan ordna lämpliga burar eller hägn för. Eftersom dagens urbana människor inte längre vet hur man effektivt och smärtfritt avlivar allvarligt skadade djur, så är det mycket vanligt att vi får in sådana. Alla djur som inte beräknas kunna klara rehabiliteringen, d v s inte kunna återgå till ett normalt liv i naturen, avlivas. Mellan 40 – 55% av inkomna djur kan återföras till frihet. Alla djur som dör eller måste avlivas under rehabiliteringsarbetet är misslyckanden för oss. När djuren släpps ringmärks alla fåglar så att man i framtiden skall få en bekräftelse på hur rehabiliteringen lyckats. För att förbättra kunskaperna hos både rehabiliterare och förstahjälpare så utbildas alla både internt och inom KFV:s Riksförbund. Riksförbundet arbetar för en

16

ökad professionalisering genom att utbilda lärarna i viltrehabilitering bl a i USA och på renommerade anläggningar och konferenser i Europa. Allt detta kostar mycket pengar trots att alla inklusive våra veterinärer arbetar helt ideellt. FNF stod för 1000kr av startkapitalet på 1200kr år 1983. Idag bidrar Vellinge kommun årligen med 10.000 kr och har hjälpt oss att lägga in vatten, som fick bäras en god bit in på 1990-talet. Annars är det de 200 medlemmarna som betalar 150 kr i medlemsavgift, och som även av och till skänker medel, som står för huvuddelen av vår ekonomi. Vi stöds även av djurskyddsföreningar av vilka Svenska Djurskyddsföreningen och Djurskyddet Malmö har varit de största bidragsgivarna. Vi har under åren haft ett mycket gott stöd av Lions Club. Just sådana pengar samt medel från en enskild donator och Region Skåne gav oss möjlighet att bygga en nästan 50 m lång och 4,5 m hög flygvoljär, i vilken vi framgångsrikt och snabbt rehabiliterar fåglar med hjärnskador och ungfåglar får den flygträning de behöver innan de kan släppas. Den är idag Sveriges största rehabiliteringsvoljär. Material och byggandet av stommen betalade vi för, men klädseln av voljären lade Alice och Jan Knudsen och vår ordföranden Ninet Dessner (f ö tidigare styrelseledamot i FNF) mycket arbete på. Vi har ett mycket bra samarbete med Polisen, Räddningstjänsten, kommunens jägare, Näset Veterinären och Djursjukhuset i Malmö och riktar ett stort tack till alla som på olika sätt stöttar vår verksamhet. Du som vill kan stödja oss med praktiskt arbete, ring 0705-471566, eller med gåvor på Bg 5277-0989.

Voljärbyggarna Alice och Jan Knudsen samt Eva Fallström tittar till en havsörn, som får sin flygträning hos KFV Skåne

sydväst efter att funnits skadad på ett fält på Öland.

17

Vandringar i Vilda VellingeText och foto Britt-Elise Björnhov

I Europa pågår ett storstilat projekt – Wild Wonders of Europe - där man foto-grafiskt dokumenterar den vilda natur som fortfarande finns kvar i vår världsdel. Det som har visats förundrar och jag ställer mig frågan - Finns allt detta så relativt nära mig? Ja, lyckligtvis har vi fortfarande vild natur att utforska och uppleva. Detta gäller inte minst i Vellinge kommun där vi har stora naturvärden både till lands och till sjöss alldeles inpå knutarna. Falsterbonäsets Naturvårdsförenings - FNF - har ett digert program med vandringar praktiskt taget året runt. Bilderna och texterna nedan är ett urval från det senaste årets exkursioner i FNF:s regi – som alltid gratis. Kom med och upplev, förundras och lär känna det vilda Vellinge!

30 januari – MåkläppenSista söndagen i januari månad infaller traditionsenligt Måkläppsvandringen guidad av zoologen Jan-Åke Hillarp. Den stora människoskara, som ger sig iväg från Flommens golfklubb ut på den yttre reveln, är i sig ett skådespel. Vid fikapausen får vi intressant information om sälkolonin och genom tubkikaren får vi närkontakt med de trevliga djuren. På ganska nära avstånd - ca 100m - kan vi se de olika grupperna av grå- och knubbsäl ligga och dåsa. Gråsälarna ligger i en hög medan knubbsälarna behöver lite större svängrum. Några unga hannar simmar nyfiket närmare, men både de och vi är noga med att hålla säkerhetsavstånd. Måkläppen är öppen för allmänheten 1 november t o m 31 januari. Då kan du själv välja en vacker vinterdag för en vandring till vårt mest exotiska utflyktsmål. Rätt klädd och med varm dryck i ryggsäcken blir en upplevelse att minnas. Hundar är dock inte tillåtna på ön vid någon tid på året.

15 maj - Arrie strövområdeI nordöstra hörnet av kommunen ligger Arrie strövområde (tidigare en grustäkt) längs vägen mot Törringe. Från parkeringsplatsen går vi en promenadväg och passerar träddungar och små dammar. I dungarna häckar många fågelarter bl a den sällsynta pungmesen, som bygger ett bo likt vävarfåglarnas. Bokorgarna ser riktigt exotiska ut där de hänger i den svenska björkdungen! Från gölarna hörs grodornas högljudda kväkande och vi ser de uppblåsta hannarna i strandkanten. Den ätliga grodan trivs här liksom de flesta andra grodarter. Snart har vi fin utsikt över Arriesjön med sina många småöar. Här skådar vi skrakar och doppingar, gäss och änder samt en stor skrattmåskoloni, numera en sällsynt vara. Här passar en fika bra! På hemvägen hör vi det underliga symaskinsljudet från en gräshoppesångare i vassen.P-platsen hittar ni intill den gamla fabriksbyggnaden utefter Törringevägen. Fina platser för picnic finns runt sjön.

18

15 Maj - GavelsbjärDen högsta punkten i Vellinge kommun är Gavelsbjär - ca 25 m ö h. Moränkullen, som är en kvarleva från det att landisen drog sig tillbaka, är numera ett reservat och ligger på gångavstånd från Arrie strövområde. Vi besöker den i början av maj, guidade av bl a geologen Bertil Ringberg, när gullvivorna och mandelblommorna nästan täcker kullen. Rovfåglarna cirklar över slätten, brun kärrhök och ormvråk. Väl uppe på berget möts vi av en milsvid utsikt, som vittnar om isens lämningar; i öster backlandskapet med Törringelunden, i söder slätten, gårdarna och kyrktornen, i väster bördiga rapsfält och välmående byar ut mot havet, i norr kan man ana Malmö och Öresundsbron. En fika bland gullvivorna är inte helt fel!

22 maj Gökotta i Falsterbo stadspark.I år träffades vi kl.6 – lite tidigt var det! - för att riktigt kunna njuta av fågelsången, som ju avtar ju längre dagen lider. Vi blir inte besvikna. Alla sångare är på plats och tävlar med bofinkar, rödstjärtar, svarthättor och trastar om vår uppmärksamhet. Vår guide ornitologen Björn Malmhagen har fullt sjå att identifiera de olika arterna. En större hackspett hackar sig in i sången och en gök hoar. Kattugglan har fått fram sina ungar, men gömmer sig i lövverket. En albinotrast blir dagens raritet. Tidigare år, då vi guidats av ornitologen Tommy Holmgren, har vi hört och sett sommargylling, trädgårdsträdsångare, grönsångare och näktergal. Vi fikar vid

Gavelsbjär

19

det dubbla utflyktsbordet under en blommande daggros. Falsterbo stadspark, med ingång från Skoltorget, är en skogspark med stort lövträdsinslag bl a stora bokdungar där vitsipporna blommar rikligt i april och maj. Parken har fått växa fram naturligt med många vackra promenadstigar, några av dem till-gänglighetsanpassade. I norra delen kan du följa en naturslinga med 37 faktaskyltar över träd och buskar och där finns också en tillgänglighetsanpassad picnicplats.

5 juni Naturnatten vid Månstorps sjöarNaturnatten arrangeras i hela Sverige av Naturskyddsföreningen första helgen i juni.Då lyssnar vi till nattens ljud som ger en ny dimension till naturupplevelsen. I Falsterbo bjuder Flommens naturreservat på både grodor, paddor och fladdermöss.Vid Månstorps sjöar öster om Månstorps gavlar vandrar vi över betesmarkerna ner mot vattnen guidade av ornitologen Lars Samuelson. Vi hör näktergalen, göken och kärrsångaren redan på ditvägen. Solen går ner över fälten och vi vänjer oss sakta vid mörkret. Då upptäcker vi att en stor flock nötkreatur närmar sig anförda av en gigantisk tjur. Vi flockar oss också tillsammans och ett par lokalt boende intar flanken. Tjuren närmar sig och stannar skrapande och frustande på armslängds avstånd. Vi håller en mycket låg profil resten av exkursionen för att inte reta upp boskapen men lyckas urskilja flera nattsjungande sångare och en helt galen gök. Det är helt mörkt när vi når tillbaka till gavlarna. Där hör vi kattugglan, som lockat ut sina ungar. Vi ser dem sitta i träden och vänta på mat.Månstorps sjöar är ett mycket viltrikt område med rådjur, räv, grävling, hare och rovfågel, snart även vildsvin enligt prognosen.

19 juni Vilda blommor på LjungenVilda blommornas dag firas i hela Sverige denna dag och vi går med guiden botanikern Bengt Örneberg från LV4 området ut mot Skanörs ljung. En botanisk vandring blir ofta inte så lång i kilometer räknat då varje tuva kan innehålla en raritet. Redan på P-platsen hittar Bengt några gräsarter. Vi passerar in genom skjutfältsgrindarna genom skogdungen där det växer jättelika ulliga kardborrar, stånds och flenört. Ängen i skogsgläntan bjuder på blåeld, knölsmörblomma och nyponros. Snart är vi inne i aleskog med vattenfyllda kärr där fräken-, ormbunks- och starrväxter frodas – lite djungellikt. Vi guidas vidare mot våtheden och där intill staketet finner vi en hel äng med orkidéer, fläckigt nyckelblomster och nattviol. Här i solen passar en kafferast alldeles utmärkt bland klockljung och blåvingar. Ute på heden växer köttätande tätört och sileshår i tuvullen. Vi beslutar att följa strandlinjen tillbaka och smakar och doftar oss igenom bestånden av backtimjan, strandmalört, strandkrassing och fläder. Ett och annat blad slinker ner i fickan till smaksättning av söndagsmiddagen.

2 juli Sälmorgon på NabbenDet urusla vädret med regn och blåst avskräcker varken barn eller vuxna från

20

några timmars vistelse på Ule Nabbe söder om Falsterbo fyr. Vi tar skydd bakom ett större buskage och biologen Jan-Åke Hillarp, som vet allt som bör vetas om sälar, visar och berättar. Länge ligger en grupp knubbsälshonor med sina kutar i strandkanten på Måkläppen och låter sig beskådas i tubkikare. Sälarna ger sig ner i vattnet i samlad tropp.Ovanför oss samlas allt större flockar av tornseglare, som lämnat sina bon och ungar p g a det dåliga vädret. Vi får höra att de nu flyger söderut för att söka föda till sina ungar. Ungarna ligger i dvala upp till 2 veckor och väntar på sina föräldrar.Det är inte helt lätt för de yngre deltagarna att se i tubkikaren, men de upptäcker snart med blotta ögat hur allt fler sälar simmar alldeles i strandkanten utanför oss.De är på födojakt längs sandrevlarna och sticker nyfiket upp huvudet i vågsvallet.Vi får höra om de två kutar som nu är omhändertagna av KFV och hur vi ska bete oss om vi hittar skadade djurungar. Blöta, lite kalla men nöjda ger vi oss av hemåt.

4 augusti Cykeltur i de östra kommundelarnaVi samlades vid Västra Ingelstads kyrka för en cykelfärd längs de mindre vägarna mot Mellan Grevie och Östra Grevie. Genom byn och ut på grusvägen söderut guidas vi av en biolog och en geolog. Landskapet böljar svagt och över stubbåkrarna slår en brun kärrhök. Bertil berättar om jordmånen på slätten, som är en av Europas bästa och är en viktig resurs i vår kommun. Vi stretar vidare

Sälmorgon på Nabben

21

upp på Bolmers högar - begravningsplats för en bronsåldershövding - och tar in odlingslandskapet i den nedgående solens strålar och försöker räkna kyrktornen, 25 eller 26 det är frågan. På hemvägen blir vi inbjudna till Mellan Grevies prästgård för att se råkkolonin där. Den kloka och läraktiga råkan är en verklig kulturfågel i det skånska landskapet - och en delikatess på de skånska gästgivargårdarna. Vi bjuds på kaffe och många bullar och kan sedan med förnyade krafter cykla vägen tillbaks till utgångspunkten.

3 oktober Svampexkursion i FalsterboUnder några år har vi nu betat av olika områden i Ljunghusen, Skanör och Falsterbo och tillsammans med guiden mykologen Sigvard Svensson inventerat svampbeståndet på Näset. Utrustade med korgar och knivar söker vi genom skog och äng och får sedan vår skörd examinerad av experten själv. Mycket av det vi hittar är inte ätligt, men tillräckligt mycket för att steka till ett läckert mål vid hemkonsten. Kantareller i Ljunghusen, champinjoner i Höllviken och soppar i Falsterbo är några exempel. Den mängd arter vi hittar är förbluffande och de yngre deltagarna är oftast mest skarpsynta, svampar kan vara ytterst små. Sigvard använder även kikare för att spana efter trädsvamp (och fågel). Några riktigt sällsynta arter har dykt upp, rarast är de arter av jordstjärnor vi funnit, som kanske bara växer här i hela Sverige.Tiden går fort i trevligt sällskap vid fikabordet, som nu är täckt av svamp!

Naturnatten vid Månstorps sjöar

Hjälp oss i vårt arbete - värva medlemmarMedlemskap kostar 295,-/år. Familj 365,-/år. Ungdom (under 26 år) 195:-/år. Medlemskapet gäller i SNF, SkNF samt FNF och anmäls på Naturskydds-föreningens hemsida www.naturskyddsforeningen.se. Enbart prenumeration av Natur i Sydväst 100,-/år (betalas direkt till FNF:s plusgiro 534526-9).

Avgivna remissvar och yttrandenFNF yttrar sig som remissinstans regelbundet i olika planärenden som rör Vellinge kommun. Under våren 2011 har vi bl a lämnat synpunkter på följande ärenden (läs alla yttranden i sin helhet på www.falsterbonaset.se);

Whitesands (detaljplan)Flyghöjd över naturreservat (skrivelse)Räng sand (detaljplan)Axelssons torg (detaljplan)Kabel Foteviken-Skanör (remissvar)Västra Ingelstad (detaljplan)

Vill du få påminnelser?Vill du bli påmind om FNF:s aktiviteter? Skicka din epostadress till info@falsterbonaset.se.

Upprop till evenemangslistaVi behöver då och då hjälp vid olika event som föreningen deltar i. Det kan vara allt från egna värvningskampanjer till evenemang som Falsterbo Bird Show eller Hållbarhetsdagen. Hör gärna av dig till vår sekreterare Britt-Elise Björnhov om du vill hjälpa till vid framtida aktiviteter.

22

23

FNF:s styrelseDavid Carlson 040-470025 OrdförandeJan-Åke Hillarp 040-472369 Vice ordförandeElisabeth Forsman 040-471909 SkattmästareBritt-Elise Björnhov 040-472578 SekreterareSophie Ehnbom 040-470688Maria Lomholt 040-471110Mathias Nordström 040-423250Bertil Ringberg 040-470331

Natur i Sydväst, Falsterbonäsets Naturvårdsförenings tidskrift distribueras till såväl medlemmar som prenumeranter två gånger årligen, i februari och augusti. Närtryckt på 130 g Galerie Art Silk papper hos JMS Mediasystem AB i Vellinge. Upplaga 900 ex. Säsongens program sitter inhäftat så att det kan lossas och som påminnelse fästas på köksväggen.

RedaktionDavid Carlson (redaktör och grafisk form), Strandbadsvägen 2, 239 42 Falsterbo, tel 040-470025, epost info@falsterbonaset.se.Britt-Elise Björnhov, Tvärskiftesvägen 6, 239 42 Falsterbo, tel 040-472578Elisabeth Forsman, Vallbovägen 31, 239 42 Falsterbo, tel 040-471909.

FNF startar Hållbarhetsdagen under Miljövänliga veckan. Här berättar och visar vi vad man själv kan göra för att minska belastningen på miljön.

Temat för årets Hållbarhetsdag är fisk och skaldjur och du får veta om läget för fisken och vilka fiskar som är okej att äta. Men också att vi som konsumenter kan påverka situationen genom att låta bli att äta vissa arter.

Vi visar hur du kan dra nytta av ditt matavfall genom att kompostera avfallet och tipsa om hur du gör en kompost och mycket mer. Vid prylbytarbordet kan du byta leksaker, sportartiklar, cyklar, böcker, filmer, kläder etc,

Vellinge kommun har upplåtit hela Fasangatan i Skanör för Hållbarhetsdagen och vi ser fram emot ett långt bord med många nyttiga och fina saker som byter ägare.

Miljövänliga veckan en kampanjvecka som genomförs i hela landet av Natur-skyddsföreningens kretsar och nätverket Handla Miljövänligt.

Vid pressläggningen av Natur i Sydväst är programmet för Hållbarhetsdagen inte helt klart. Vidare information finner du på www.falsterbonaset.se

Vi ses lördagen den 8 oktober, kl 11-15!

Vad kan du göra för att minska belastningen på miljön?

Hållbarhetsdagen