mri nevi mri nevi minimulti - roma-service.at · traktor 3 fligeri 4 2. rik tikno hajo 5 hajo 6...
TRANSCRIPT
mri neviminimultimri nevi
minimulti
Jaj, nugodiniptscha!
Mindenfelitike koji, savenca schaj ladesPisin andi karika o latscho gendo ande
mri nevi minimulti Didaktik: Mindenfelitike koji te akarel, savenca schaj lades; Soclini te kerel te dschanel.
Dik tuke latsche o kipi aun! Phukav, sar tu ando nugodiniptscha schaj lades!
verda
1
kereko 2
trakto
r 3 flig
eri 4
2. rik
tikn
o h
ajo
5
ha
jo 6
ta
ksi
7
tati
dih
ake
ri p
hu
kni
8
rik 3
minimulti nevi mriDidaktik: Le thaneskere scheren andar o Burgenlend te prindscharel te siklol.
90 berscha BurgenlandSakone bundakere than jek thaneskero schero hi.
Akan butschol o thaneskero schero Hans Niessl. Upre aja rik tu le lejcti 4 thaneskere schere te prindscharel siklojha. Tu siklojha, saj dur on ande ada birovtschago sina. Angloda iste tu ham o berscheskere gende uso kipi latsche use tschis.
Hans Niessl sina …
Karl Stix sina …
Hans Sipötz sina …
Theodor Kery sina ...
...usar o bersch 1987 dschi uso bersch 1991.
...usar o bersch 1966 dschi uso bersch 1987.
...usar o bersch 1991 dschi uso bersch 2000.
...usar o bersch 2000 dschi adi.
Ko adale thaneskere scherendar lek dureder ande ada birovtschago sina?
???
???
4. rik
mri nevi minimulti
So tu ando nugodiniptscha kereha? Terdschar o soclini ando tschatscho
redo taj pisin len ande tri heftlina!
Didaktik: Keriptscha le linajistar te prindscharel te siklol.
Ando nugodiniptscha me jek kenva gena.
Ando nugodiniptscha me jek__________________________ .
Ando nugodiniptscha _______________________________ .
_________________________________________________.
_________________________________________________.
_________________________________________________.
_________________________________________________.
_________________________________________________.
ande jek kenva te genel poschani dis te bauninel te roasinel la ischkolake te siklol
te usinel ando kham te paschlol kereko te ladel kartschi te pisinel
9
rik 5
minimulti nevi mriDidaktik: Koji, savenca schaj roasines, te prindscharel te siklol.
Saj kojaha schaj tu roasines? Dik tuke adala kipi latsche aun taj pisin len ando recl!
7
4
2
3
5
6
1
9
8
1
2
3
4
5
6
7
8
?
6. rik
mri nevi minimultiDidaktik: Anaveskere alava
te prindscharel te siklol.
Feschtin o cile koji taj alava, save tu upre ada kipo dikes! muschlina, tschau, tschaj, poschano schtraund, vasteskeri plasta,lobda, karavtschin, khameskere stakli, hajiskeri floslina, kham
Pisin korkore adale alavenca soclini ande tri heftlina!
Ando nugodinipe
Nugodiniptscha Ada bersch igen loschanav man upro nugodiniptscha.
rik 7
minimulti nevi mriDidaktik: O tekst te genel taj te hajol te dschanel. Pedar o nugodiniptscha te vakerel.
Mri daj, mro dad taj me jek kurko upro Neusiedler See ladas. Odoj ada bersch jek barikano koja terdschiva. Me mange imar mindig jek tikno seglinipeskero hajo kivanintschom, ham mre dadeske na tecinel o seglinipe. Imar dugi cajt mre dadeha pedar o seglinipe vakerav. Mersch te seglinel te siklol kama. Upro Neusiedler See ajgeni seglinipeskeri ischkola del, kaj o seglinipe schaj siklojs. Pal duge diskusijoni taj vakeriptscha mro dad phentscha, hot me jek seglinipeskero kurs schaj kher rodav. Upro Neusiedler See o schajipe del, jek seglinipeskero haja getschen te lel. Ada igen barikano ovla. Me na dschanav le buter te uscharel, dschimeg korkore te seglinel dschanav, te i bavlal maschkar mre bal phudija taj me sa schukar esbe schaj lav.
Jek vakeripe pedar o ladipe taj pedar o ladipeskere koji
8. rik
mri nevi minimulti Didaktik: Pedar mindenfelitike koji, savenca schaj lades, valaso te dschanel.
Petra:
Tina:
Peter:
Florian:
Josef:
Nina:
fligeriha verdaha busiha hajoha poschtitoskere verdaha kerekoha
Taj so tu ando nugodiniptscha kereha?
O dad phutschel
pre tschauitar: „Kaj hi tro censurakero lil?“O tschau loschande phenel:
„O censurakero lil le Mathiasiske getschen dijom,
mint ov pre dad te daral kamla!“
I meschterkijaphutschel:
„So butschol biro andienglitiki tschib?“
O tikno Franzi phenel: „BurgerKing!“
Me man imar afka upro nugodiniptscha loschanav. Mindschar ando
erschti kurko amen le andi Italija ladaha. Odoj hi amen
jek schukar hotel taj jek igen dugo schtraund.
Ada igen schukar ovla! Mri familija taj me le andi Turkija
urtschaha. Me meg na urtschijom taj imar igen darano som!
Me imar butvar le urtschijom. Ham ada bersch jeke
bare pedar o baro paj ladaha.
Me ada bersch mre nugodiniptscha Betschiste use mri kirivi tel
likera. Akor sako di le vaj le taksiha schaj lada taj ando
park schaj muguli le ladav.
Me mre nugodiniptscha ando Burgenland tel likera. Le
uso paj lada, ande jek tikno hajo man beschara taj pedar
o kham loschana man.
Ada te me kera. Amen na ladaha nikaj otscha, amen roastscha adaj
keraha taj sako di ando swimmig-pool usina. Use mro batschi schaj
andi matschengeri lofka matschen astarav taj kiratiske pedar i jag
pekaha len.
rik 9
Asajipe, asajipe, asajipe
Asajipe, asajipe, asajipe
O dad phutschel
pre tschauitar: „Kaj hi tro censurakero lil?“O tschau loschande phenel:
„O censurakero lil le Mathiasiske getschen dijom,
mint ov pre dad te daral kamla!“
O tikno Franz phenel andi ischkola
pre pajtaschiske: „Tu, amari meschterkija
tschatschikan nischta na dschanel, oj na prindscharel pe nikaj ar!“
„Soske, soske?“ „Kaj oj mindig sa amendar te dschanel kamla!“
I meschterkijaphutschel:
„So butschol biro andienglitiki tschib?“
O tikno Franzi phenel: „BurgerKing!“
I tikni Katharina imar o pantschtovar jek andgejipeskeri kartscha le kinoske kinel peske.
O biknaschi pro schero tresanel taj phutschel la akor: „Soske tu tuke mindig i glajchi andgejipeskeri kartscha kines?“ I Katharina
phenel: „Me naschtig nischta na vaschoda kerav, ham o mursch, savo uso andgejipeskero vudar terdschol,
mindig i andgejipeskeri kartscha tschingerel!“
Ando nugodiniptscha resen pumen o tschave uso usinipe. Uso khelipe taj usinipe phukan pumenge koji, save loschande hi.
„Daj, idsch o meschteri le Dominik
kher bitschatscha, kaj ov pe na thotscha!“ „Taj, nucintscha oda
valaso?“, phutschel i daj. „He, adi nisaj ischkolaschi na
thotscha pe“, phentscha o Franzi.
minimulti nevi mri
10. rik
Gen taj feschtin o lobdi! Dik upro geniptscha, gen ando schero taj pisin o resultato upre.
Rode akan o resultato taj feschtin akor i lobda!
mri nevi minimulti
20
18 5
1612
63
36
8 56
9049
0
4
64 60
3014
40
3 . 4 = ____ 4 . 9 = ____ 2 . 7 = ____
8 . 2 = ____ 8 . 7 = ____ 5 . 8 = ____
7 . 9 = ____ 0 . 3 = ____ 2 . 2 = ____
5 . 4 = ____ 7 . 7 = ____ 10 . 6 = ____
1 . 5 = ____ 9 . 10 = ____ 8 . 8 = ____
6 . 3 = ____ 2 . 4 = ____ 6 . 5 = ____
Didaktik: O var genipe te siklol.
rik 11
Jek gendengero recl Gondolin tuke mindenfelitike geniptscha adale gendenca ar!
Le akor tschak „+“, „-“, „x“ vaj „:“.Lak akan use sako jego but mindenfelitike resultatscha.
Gen ande tri heftlina!
minimulti nevi mri
Gen afka:
4 + 1 – 2 + 5 = 8
4 1 5
2
6 4 2
8
4 1 3
6
Gen afka:
6 + 3 – 4 + 1 = ___
Didaktik: Gendengero recl te putrinel te dschanel.
12. rik
mri nevi minimulti
Uso usinipe! Jek kockakero khelipe!
Viaflin, akar o kipi taj gen o alav angle! Akor lade upro kipo vaj upro alav, savo tu gentschal! Liker o khelipeskere tschatschiptscha ande!
pajakeri lobda
kha-meskere
stakli
usini-peskeri kalapa
usini-peskeri karika
tauhini-peskere
stakli
usini-peskere phaka
kenvi kha-meskere
stakli
kes-dipe
Tu mindschar palo habe te usinel dschas. Lade duj mesuji pal!
Tu na urtschijal tate teschtoha ando paj.
Viaflin meg jefkar!
Tu imar dur ando kham paschlojs.
Beschar jefkar ar!
rik 13
minimulti nevi mri
Uso usinipe! Jek kockakero khelipe!
Viaflin, akar o kipi taj gen o alav angle! Akor lade upro kipo vaj upro alav, savo tu gentschal! Liker o khelipeskere tschatschiptscha ande!
usini-peskere floslini
kham
nandscha-ripeskeri
plasta
nandscha-ripeskeri dugi jupa
bikini
tiknohajo
hajoJaj,
nugodi-niptscha!
ci l
Tu mindschar palo habe te usinel dschas. Lade duj mesuji pal!
Tu na defintschal nikas ando paj ande.
Lade duj mesuji bajder!
14. rik
mri nevi minimulti
Shake „Berry dreams“Mhmmmm,
saj latscho ada islinel!
Tuke pekal: - 500g murucengero obst - ½ l thud - 3 kuglini vanilakero jego - gulo tefelo
Afka dschal: 1. Thov o osbt taj de o thud use. 2. Miksin akan le mikseriha sa khetan. 3. Akan de o jego use taj miksin sa papal le mikseriha khetan. 4. Pher akan o „Shake“ ande jek staklo taj ker le gule tefeloha jek dekoracija. 5. Muk le tuke latsche te islinel!
Didaktik: Palo angle dipe ada „Shake“ te kerel te dschanel.
Jek stakluni laterna Akan butvar kiratiske avral beschas!
rik 15
Didaktik: Palo angle dipe jek stakluni laterna te kerel te dschanel. minimulti nevi mri
Tuke pekal: - 1 schuschardo boborkengero staklo - feschtimo pharano papruschi - klajsteri - 1 tikno meselo - 1 momeli
Butschalin afka: Tschinger o pharano papruschi ando mindenfelitike bare falati. Mak le tikne meseloha o klajsteri avral upro staklo. Pikin akan o feschtime pharane papruschengere falati upro staklo. Muk i laterna akan te schutschol. Paloda terdschar i momeli ande tri laterna ande taj dschivdschar la aun. Kisni hi tri stakluni laterna!
16. rik
kes-dipe
mri nevi minimulti
Pisint
scha
go le in
stitut
ista
r la
reli
gijo
nake
ra p
edag
ogik
ake
Ando nugodiniptscha but manuscha upri roas hi. Te o Abraham upro drom ande jek na prindschardo vilago pe kertscha.
1. O Abraham dschil andi cerha ando Haran. Andi cerha jek than te lakel, pharo hi.
Beschar tut ando saboskero bescharipe telal o stolo.
2. Le Abraham baro kivanipe hi. Jek tschau.
Hajslin tre palutne nochberi.
6. O Del le Abrahamiske jek tschau priminel. Ov ando them te dikel taj
o tscherhenja tel te genel. Asaj bari leskeri familija ovla.
Gen le dschenen tra familijatar!
5. O Abraham pro vilagopal peste mukel.Lade trin mesuji
bajder.
7. Trin murscha uso Abraham an taj phenen leske, hot i Sarah jeke tschau upro them anla.
Ker jek habe!
9. I Sarah jeke tschau upro them anel taj o anav Isaak leske del.
Ada butschol: „Ov, savo asal“. Phukav jek koja, pedar savo aslo ol!
8. Kada i Sarah ada schunel, asal li. Oj na dschanel ada te patschal.
Lade trin mesuji pal.
rik 17Pisintschago le institutistar la religijonakera pedagogikake
ci lminimulti nevi mri
Ando nugodiniptscha but manuscha upri roas hi. Te o Abraham upro drom ande jek na prindschardo vilago pe kertscha.
2. Le Abraham baro kivanipe hi. Jek tschau.
Hajslin tre palutne nochberi.
3. O Del uso Abraham vakerel.Abraham patscha upro Del.
Muk tuke tre atscha use te phandel taj rotin, so tuke ando va tschito ol.
5. O Abraham pro vilagopal peste mukel.Lade trin mesuji
bajder.
4. O Abraham phenel usi Sarah: O Del kamla, hot te dschas.
Ov nevo vilago sikavla amenge. Viaflin meg jefkar.
9. I Sarah jeke tschau upro them anel taj o anav Isaak leske del.
Ada butschol: „Ov, savo asal“. Phukav jek koja, pedar savo aslo ol!
10. Ando cil aun pejal! Ham te adi khetan upro drom uso Del sam taj amen dschanas:
O Del amenca dschal!
Viaflin taj ker oda,
so upro gendepisim terdschol!
18. rik
mri nevi minimulti http://www.znms.at
Ando gav Raiding ando maj jek presentacija le projektostar voja le Listziha sina. Ando keripe adale projektostar amare ischkolaschtscha taj ischkolaschkiji amara ischkolatar le falatoha „Rockiger Liszt“ use sina. O aguno ischkolaschi Markus o „Csardas Obstine“, savo o Liszt pisintscha, prik butschalintscha taj jek „Rockversijona“ le ischkolakere tamburicakere orchesteriske, pisintscha.
Pisint
scha
go la
neva
mas
chka
rutn
a isch
kola
tar Gr
oßwar
asdo
rf
rik 19
http://www.znms.at
Lisztiskero projekto
Amare ischkolaschengere tamburicakere khelaschenge o Ivan Roncevic jek korejografija use aja muschika kertscha. Ando erschti falato, ojs patijaripe le Lisztiske taj leskere burgenlanditike vurclinenge, tradicijoneli elementscha taj jomi sikade ule. O dujto falato, moderni korejografija sikatscha. Le dschenenge, save odoj sina, igen latsche tecintscha.
minimulti nevi mri
Pisintschago la neva maschkarutna ischkolatar Großw
arasdorf
20. rik juli / august 2011 / 04
O Helfi hi adaj! So iste kerav, te marhatar danderdo ujom?
De obocht, te tut marhenca kheltschal! Saki marha
te danderel dschanel! Lek buteder o dschukela
danderen. Ham te avre khereskere marhi sar i
matschka, o gra, i tschirikli vaj avre schaj
danderen! Taj te ando vesch gejal, schaj le varne
marhendar afka sar la rokatar, la relinatar, le
marderistar vaj avrendar danderdo ojs. Ham butvar
o varne marhi daratnun hi. Ham te lenge i „Tollwut“
uli, igen bibastale schaj le on. Te tut jek marha
dandertscha, akor ker le mindschar afka:
O than, kaj danderdo ujal, tate pajeha ar iste thojs.
Akor tschi desinfekcijonakero drap pedar.
Phand akor jek schterili phandlipe pedar.
Lade mindschar tra dajaha taj tre dadeha use jek
badari vaj andi schpita taj muk tuke i „Tollwut“
schpricn te del. I marha, savi dandertscha,
iste le marhengere badaristar aun dikli ol,
te lake tafka na i „Tollwut“ hi.
So ande hi:Mindenfelitike koji, savenca schaj lades.......... 2
90 berscha Burgenland.................................... 3
So tu ando nugodiniptscha kereha?................ 4
Recl.................................................................. 5
Ando nugodinipe.............................................. 6
Nugodiniptscha................................................ 7
Jek vakeripe pedar o koji................................. 8
Asajipe, asajipe, asajipe.................................. 9
Gen taj feschtin.............................................. 10
Gendengero recl............................................ 11
Uso usinipe.................................................... 12
Uso usinipe.................................................... 13
Amen jek „Shake“ keras................................. 14
Jek stakluni laterna........................................ 15
O Abraham..................................................... 16
O Abraham.....................................................17
Lisztiskero projekto........................................ 18
Lisztiskero projekto........................................ 19
O Helfi hi adaj!............................................... 20
Medieninhaber und Herausgeber: © 2011 HNVŠ Volkshochschule der burgenländischen Kroaten, 7000 Eisenstadt, J. Permayerstr. 9 - http://www.vhs-croates.at
Für den Inhalt verantwortlich: Gärtner-Horvath Emmerich, Roma-SeviceÜbersetzung: Schmidt Josef, Roma-Service Lektorat: Wogg, Mag. MichaelIllustration: Gabriel Jasmine - Layout und Satz: Bunyai, MAS, MSc Stefan - Druck: Wograndl 7210 Mattersburg
Redaktion: Bunyai MAS MSc Stefan, Buranits Helene, Heisinger Mag. Elvira, Kornfeind Mag. Branko, Mersich Mirijam, Omischl-Nagl Ester, Schweiger Peter, Sinkovits Elke, Trenker Vera, Watzka Brigitte, Wukovits Robert
Erklärung gemäß Mediengesetz: „moj novi minimulti“ ist eine Zeitschrift für SchülerInnen im Burgenland, verfasst in Kroatisch und Romanes. Gefördert vom Bundeskanzleramt aus Mitteln der Volksgruppenförderung.
Gartenstraße 37511 Kleinbachselten