MILJÖGRYTANNr. 4

2013Redaktion Rainer Weich, Miljöförvaltningen, Landskrona stad, tel 470 614 rainer.weich@landskrona.se

God JulGod JulÅrets slut närmar sig i snabb taktoch ännu en gång har naturenskrafter visat sig vara oberäkneliga.Orkanen som drog in överFilippinerna nådde upp tillsvindlande hastigheter som inte harmätts upp tidigare. Experterna äreniga om att det finns tydligasamband mellan varmare hav ochökande vindhastigheter. Omuppvärmningen fortsätter kanextrema vädersituationer hotamånga människors överlevnad ochvälstånd.Trots att temperaturmätningar visaratt en global uppvärmning pågår,minskar inte världenskoldioxidutsläpp. Vi konsumerar iallt snabbare takt och resorna gårtill alla världens hörn. I takt med attbefolkningsrika länder höjer sinlevnadsstandard, kommerresursförbrukningen att ökamångdubbelt. Redan nu förbrukarvi jordens tillgånger många gångerom.Egentligen spelar det ingen roll

eftersom jorden klarar sig utan ossmen klarar vi oss utan jord?Problemet för jordens miljö, som viupplever den idag, ligger i desnabba förändringarna som inte gerorganismerna utrymme att kunnaanpassa sig.Klimatkonferenser som hålls medjämna mellanrum är i principresultatlösa och den politiska viljanatt genomföra genomgripandekoldioxidreduktioner saknas hosmånga nationer. Förmodligenkommer konsekvenserna intekunna återkallas när vi överskrideren viss tröskel. När och var stårskrivet i stjärnorna.När vi i dessa Jultider ännu engång ska överträffaförsäljningsstatistiken bör vi integlömma att det är vi sombestämmer över vår framtid.Jag önskar er all en God Jul och ettGott Nytt År

Rainer Weich

O TannenbaumDen nordiska utomhusgranen

Granen flyttar inomhus

De första julgranarna i Skandinavien var utomhusgranar och såkallade julruskor. Seden med utomhusgran är gammal och hadeursprungligen troligen någon typ av magisk betydelse, som skyddmot onda makter i samband med mörkret kring midvintern. Oftabarkades och kvistades utomhusgranarna nedifrån, så att endastden övre hälften av grenarna satt kvar. Därefter kunde de placeraspå gårdstunet, på gårdens taknock eller gavel, på en högre stång,eller på vardera sida om gårdens dörr. Överblivna grankvistar ladesutanför ingången som en slags dörrmatta, en sed som fortfarandelever kvar i Sverige. Inne i stugan lade man istället halm på golvet.Utomhusgranarna kunde också placeras på en synlig plats i entrefot, vilket fortfarande förekommer i t.ex. Dalarna.

Seden med inomhusgran dök upp i Tyskland under 1400-talet. Närinomhusgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängdenav dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom dentyska nymodigheten att dominera. Den första rapporterade svenskainomhusgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sigutanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900 hade den trängtbort de äldre mer bondska trädprydnaderna och utomhusgranarnaäven ute i stugorna. Äldre tiders julgranar var oftast små och kundevara placerade i en kruka eller på ett bord. De första svenskainomhusgranarna var i allmänhet dekorerade med levande ljus ochgodsaker som frukt och konfekt. Man hängde vanligtvis äpplen igranen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skullesitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna börjadetillverka sina egna prydnader i papper. Halmslöjd hade dockförekommit i samband med jul, långt innan papper blev allmänttillgängligt.

I början av 1900-talet hade det blivit en allmän sed att hängagirlander med svenska flaggan i papper samt med en nål sättasvenska pappersflaggor i toppen på de största grenarna. Girlandermed blandade pappersflaggor från de nordiska länderna var ocksåvanliga. Från åren kring 1880 fanns det färdiga julgransprydnader attköpa i de större svenska städerna. Pappershjärtan, rödavinteräpplen, halmslöjd, kristyr, smällkarameller, och glaskulorimporterade från Tyskland, var vanliga julgransdekorationer.

Seden att klä hemmet med levande träd ochkvistar är dock mycket gammal och tjänadetill att skydda hemmet mot alla sorters ondamakter och väsen. Fortfarande tar många inpåskris till påsken och dekorerar med löv vidsommarbröllop och andra festligatilldragelser. Det förekom långt tillbaka attman reste så kallade julstänger utanförbondgårdarna eller placerade en gran påvardera sidan om ytterdörren.

MILJÖGRYTAN

VÄRLDENBarnlösa sambor ärkoldioxidbovarSambor utan barn orsakar störstkoldioxidutsläpp, ensamstående med barnorsakar minst.Det visar SCB:s senaste siffror. Hur mycketutsläpp man bidrar med är tätt sammankopplatmed ens ekonomi, och handlar om bränsle tillbilen, uppvärmning av bostaden ochkonsumtion av varor och tjänster. I genomsnittsläpper ett svenskt hushåll ut 7,5 ton koldioxidper år och så kallad konsumtionsenhet, som ärett mått för att jämföra hushåll med olikasammansättning. Sammanboende utan barnorsakar i genomsnitt 8,9 ton, medan enensamstående med barn bidrar med 5,7 ton.TT

Kvinna åtalad förmiljöbrott för sittpianospelandeAv Alexandra ScottEn kvinna och hennes föräldrar i Puigcerdà,nordöstra Spanien, står åtalade för att för attha orsakat ljudföroreningar med sittpianospelande. Nu riskerar de sju och etthalvt års fängelse för brott motmiljöbrottslagen.Rättegången mot familjen inleddes i Girona imåndags. Grannen hävdar att hon fem dagar iveckan under perioden 2003-2007 lidit avljudföroreningar när den 27-årigakonsertpianisten i våningen under övat på sittpiano.Kvinnan berättar att hon nu hatar pianon såmycket att hon inte ens tål åsynen av dem på

film, enligt DN.Åklagarna hävdar att mätningar sommyndigheter utfört i lägenheten visar attljudnivåerna från pianot vid upprepadetillfällen varit tio decibel högre än gränsvärdet30 decibel som gäller för musikinstrument itätbebyggt område nattetid, vilket bryter motmiljöbrottslagen.Grannkvinnans läkarintyg visade attljudföroreningarna från pianot har orsakathenne sömnsvårigheter, ångest, panikattackeroch problem i samband med en graviditet.Åklagaren yrkar nu på att konsertpianistenoch hennes föräldrar döms till sex årsfängelse för brott mot miljöbrottslagen ochytterligare ett och ett halvt år för att ha orsakatbestående psykiska men hos grannen. Dekräver också att de tre förbjuds att under fyraår ägna sig åt någon form avmusikverksamhet, skriver DN.

Mobilstrålning orsakar cancerEnligt en färsk analys av forskningslägetfrån forskargruppen vid ÖrebroUniversitetssjukhus kan mobilstrålninganses som "cancerogen för människor".Nya undersökningar bekräftar att strålningenkan orsaka cancer samt att hjärntumörer ökar ivissa länder. Allmänheten måste informerasomgående och brett om riskerna.Den svenska forskargruppen publicerade såsent som för en månad sedan nya resultat somvisar ett tydligt dos-responssamband mellanmobilanvändning och risk för elakartadhjärntumör i den vetenskapliga tidskriftenInternational Journal of Oncology. Användningav mobiltelefon eller trådlösa telefon isammanlagt mer än 2376 timmar medför tydligtförhöjda risker (3 gånger förhöjd risk), men

risken börjar öka redan vid en sammanlagdanvändning på cirka 1000 timmar.I den nya analysen visar Hardellgruppen attforskningen i dag uppfyller de kriterier som skavara uppfyllda för att en faktor ska anses orsakacancer eller andra sjukdomar, Bradford Hill-kriterierna.Forskningen om risk för hjärntumör avmobiltelefoner visar genomgående att riskenökar ju mer mobilen använts.Undersökningarna visar också att risken förcancer är främst lokaliserad till det område avhuvudet som är mest exponerat vilket är visat isåväl resultat från Hardellgruppen som i resultatfrån den WHO-studie som slutredovisats underåren 2010-2011 (Interphone). Hardellgruppensegen undersökning visar även att de somanvänder mobilen i bilen med extern antenn

som skyddar användaren mot strålningen, intelöper förhöjda risker för hjärntumör. Det stärkerytterligare bilden av att strålningen orsakarhjärntumörer bland de användare som saknarskydd.

NOTISER

MILJÖGRYTAN

Miljönytts redaktionsaknar ditt bidrag

Något för din trädgård?"Konst, hållbarhet och innovation", InnoVentumfrån Malmö erbjuder innovativa produkter för denoffentliga sektorn, privatpersoner och företag.InnoVentum producerar koldioxidneutralasmåskaliga vindkraft- och hybridenergilösningarmed torn i trä istället för stål eller betong. Tornenär enbart tillverkade av svenskt furu från hållbartskogsbruk. Lösningarna sträcker sig från 1,75 kWtill 11 kW.De unika trätornen kommer utan tvekan att drablickarna till sig. Tornet Dali är inspirerat avSalvador Dali's The "Temptation of St Anthony".Det kan lätt monteras och har en förväntadlivslängd på mer än 20 år.Giraffen är en av InnoVentums produkter.Giraffen är ett hybridsystem redo att ladda alltfrån din elbil eller elcykel till ditt hem genom attanvända vind- och solenergi. Denna futuristiskamen ändå naturliga konstruktion består av enträkonstruktion som stöder 16 solcellsmodulersamt ett vindkraftverk. Lösningen ger årligen upp

till 11000 kWh grön energi och erbjuder skyddmot regn och sol - perfekt för elbilar eller elcyklar.Så, varför Giraffen? I naturen klarar giraffen attkonservera sin egen energi bättre än denvälkända symbolen för energilagring - kamelen.InnoVentum blir allt mer intresserade av grönstadsutveckling. Giraffen välkomnade deltagarnai Eurovision Song Contest 2013 i Hyllie. Enannan symbol för Malmö, Turning Torso, vaktasav en annan miljövänlig Giraff, som under TheGreen Day Vehicles (2-3 juni 2013)återuppladdade tävlingens vinnare med renenergi.InnoVentum hoppas på ett växande intresse påden svenska marknaden, där design, användningav trä och miljövänliga lösningar stämmer mycketväl med de traditionella skandinaviskavärderingarna.

Artikeln är skriven av Anca Stoica sompraktiserar på Miljöförvaltningen och hosInnoVentum.

Verksamhetsberättelse 2013,Agenda 21Miljöledningssystemet

Utbildningsmaterial

Miljögrytan

Miljöredovisning

KLIMP

Utställningar

Cykelkarta

Saxtorpsskogen som pedagogiskt verktyg

Europeiska trafikantveckan

Övrigt

Earth day

Earth hour

Agenda 21-samordnarna har under året haftkontinuerliga kontakter, möten, studiebesök ochutbildningar med förvaltningarnas referensgrupper,miljöhandledare, enhetschefer och derasmiljöombud samt de kommunala bolagen. Syftet varatt samordna miljöledningsarbetet och planerafortsatt miljöarbete med hänsyn till kommunens nyamiljömål.

Utbildningsmaterialet för grundläggandemiljöutbildning och miljöledningssystemetuppdaterades under sensommaren. Ävenmiljöledningsavsnittet på arbetsnätet uppdateradeskontinuerligt under året. Som uppstart förmiljöutbildningen höll jag ett antalintroduktionsföresläsningar på olika arbetsplatser,där även undervisningsmaterial delades ut.

Under året publicerade jag 4 nummer av deninterna miljötidningen "Miljögrytan". Tidningen ärtillgänglig elektroniskt på arbetsnätet.

Agenda 21-samordnaren deltog i framtagningen av2011- och 2012 års miljöredovisning, skrev diverseavsnitt, tog foton samt producerade trycklayouten.Ekologiska livsmedelUnder året stötte jag kostverksamheten i diverseinformationskampanjer avseende ekologisk mat,mat och hälsa samt minskning av matsvinnet.

Under sommaren utplacerades 20 hyrcyklar på 4platser i Landskrona. Dessa var: Pressbyrån vidstationen, Turistbyrån, Vandrarhemmet ochPumphuset i Borstahusen. För att under nästasäsong kunna utrusta cyklarna med spårbara GPSsystem, testades under hösten ett engelskt system.Efter diverse inkörningsproblem kunde till sist etttillfredsställande resultat erhållas,. Avsikten är attunder nästa år kunna utrusta hyrcyklarna med dettasystem.

I samband med 600-års firandet, producerade OlleNordell och jag en utställning om Sven Nilsson.Utställningen visades under en månad påLandskronas stadsbibliotek.

Under våren producerades en uppdaterad cykelkartamed vandringsleder och sevärdheter i Landskronaoch omnejd. Projektet utfördes i samarbete medFritids- och kulturförvaltningen, kartavdelningen,Turistbyrån samt Agenda 21-samordnaren påmiljöförvaltningen. Jag deltog i 5 möten ochproducerade den färdiga trycklayouten. Projektetgenomfördes effektivt och till en minimal kostnad.

Under våren producerade Thomas Hylén sitt projekt "Saxtorpsskogen som pedagogiskt verktyg", enpublikation på ca 150 sidor. Materialet är tänkt attanvändas i undervisningssyfte av skolor och förskolorvid olika uteaktiviteter. Jag hjälpte till med layoutenoch tog fram ett antal illustrationer.

Landskrona stad deltog med personal från TS,utredningsenheten och Agenda 21-samordnaren medolika aktiviteter på den europeiska trafikantdagen. Åretsaktivitet stod i cykelns och kollektivtrafikens tecken. Viinformerade om pågående och planerade satsningar påcyklister och kollektivtrafiken i tätorten. Allmänheten fickmöjlighet att lämna synpunkter om cykelvägar,cykelparkeringar samt kollektivtrafiken. Intresset var stortoch många synpunkter lämnades in. Att lämnasynpunkter, berättigade till deltagande i utlottningen av ettantal priser.

BadvattenJag genomförde den årliga utbildningen av badvakternaavseende miljö- och hälsoproblem relaterade tillbadvatten.

Miljöförvaltningen deltog på Earth Day med enmiljöutställning på Gullstrandskolan. Jag höll dessutomen föreläsning om Landskrona stads arbete mot enhållbar utveckling.

Landskrona stad deltog i Earth Hour genom att bl. a.släcka stadens gatubelysning i början på timmen. Manmätte energiförbrukningen under tiden släckningenpågick och jämförde med timmen innan. Tyvärr varskillnaderna för små för att kunna ge tydliga resultat.

Rainer Weich

MILJÖGRYTAN

OmsorgsförvaltningenMinnesanteckningar den 19November 2013

Närvarande: Monica Alonso, Rainer Weich,Elizabeth Auinger och Ulrika Johansson

Carina Nilsson har lämnat referensgruppen. Vidiskuterar att eventuellt få med en enhetscheffrån hemvården under nästa år.

Det huvudsakliga arbetet kommer attkoncentreras på 1) avfallshantering och2) Miljöutbildning.

En attitydförändring bör komma till stånd vad

gäller att handla ekologiska och rättvisemärktaprodukter. Hur används bilpoolen? Hur minskarman sin bilkörning? GPS anordning ihemvårdens bilar ger en ekonomisk ochmiljövinst då man kan planera sina körningarmer effektivt.

Rainer har varit ute och är på gång att besökaenheterna. Detta har uppskattats väldigt avpersonalen. Hans uppdrag är bl a att introduceramiljöutbildningen och dokumentationshantering.Rainer planerar att träffa alla enheterna.

Då det visat sig att en del enhetschefer harsvårigheter med att fylla i mallen omsophantering/miljö, hur man räknar, kommerRainer att formulera en enklare mall. Denna

läggs på intranätet undermiljö/omsorgsförvaltningenMallen kommer att innehålla:AbonnemangHur man ska räkna

Rainer beställer broschyrer från LSR omsophantering

Rainer bokar en träff med alla miljöombud för enuppdateringsträff. Han berättar då bl a om vilkametoder och verktyg man bör använda i sittansvarsområde.

// Elizabeth

Referensgruppen

Miljöarbete 2014

Rainer

Våren 2014

Landskronas miljöredovisning 2012Landskrona stad har alltsedan 1993 gett ut en årlig miljöredovisningför kommunen. I 2012 års miljöredovisning är det havet som är tema.Landskronas del av Öresunds har de mest varierade livsmiljöerna -allt från Lundåkrabuktens grundområden till Öresunds djupaste hålor.Havsstränderna är också en viktig del av Landskronas kvaliteter. Enpromenad från stadens centrum längs kusten norröver upp motHilleshögs dalar gör gott för kropp och själ. Söderöver kan man pånågra ställen beskåda Lundåkrabuktens rika fågelliv - ett riktigtskådespel om hösten och våren då stora mängder flyttfåglar vilar ochäter upp sig inför flytten.Redovisningen ger en översiktlig beskrivning av livet i havet ochnågra av de vanligaste havsmiljöerna har illustrerats med vackraakvareller. Kjell Andersson som dykt i Öresund i över 40 år berättarom att tillståndet har förbättrats men att det finns mycket kvar attgöra. Några fiskare i Borstahusen har systematiskt draggat efterborttappade fiskegarn i Öresund. Dessa spöknät kan fortfarandefånga fisk och trassla in sig i andra redskap. Några skolor iLandskrona drar sitt strå till stacken för ett renare hav genom årligastädningar av stränderna. Allvar Gullstrandgymnasiet har undermånga år haft gymnasieutbildning i marinbiologi och under senare århar många skolelever fått följa med fartyget Sabella ut på Öresund föratt bekanta sig med havets invånare. I några artiklar beskrivsklimatförändringarnas konsekvenser och problem med för mycketnäringsämnen.Miljöredovisningen innehåller också den sedvanliga rapporteringenom kommunens arbete med miljöledning. Där kan vi bl a läsa om attandelen ekomat ökar i skolorna, allt fler åker buss, en bilpool förkommunanställda håller på att utvecklas och projektet KlimatVardagmed fokus på vad man kan göra själv. I den avslutande delen ommiljötillståndet redovisas hur det står till med luften, vattendragen ochhavet.Torkild StrandbergKommunstyrelsens ordförande