släng mindre mat - wordpress.com...släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi – r 2010:12...

ISSN 1401-243X R 2010:12

Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR!

För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete.

MiljöpolicyMiljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder.

Vår egen påverkanVi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp.

Ständiga förbättringarVi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan.

Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verk-samhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete.

Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer.

Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi – R 2010:12

Innehållsförteckning Sammanfattning.................................................................................................... 2 Bakgrund............................................................................................................... 3

Mål.................................................................................................................... 3 Tidigare erfarenheter ........................................................................................ 3

Upplägg................................................................................................................. 4 Deltagande stadsdelar och enheter.................................................................... 5

Svinnmätningen .................................................................................................... 6 Vägning av svinn och data för beräkningar...................................................... 6 Rapportering av mätresultat.............................................................................. 7 Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen.................................. 7 Analys av vägningsresultat ............................................................................... 8 Sammanfattning av mätresultat ...................................................................... 10

Erfarenheter från projektet.................................................................................. 11 Synpunkter och observationer ........................................................................ 11

Vad har varit bra med projektet? ................................................................ 11 Vad har varit mindre bra? ........................................................................... 11 Övriga observationer av deltagarna ............................................................ 12

Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt ........................................ 12 Slutsatser............................................................................................................. 15 Bilagor ................................................................................................................ 16

1. Exempel på kampanjmaterial ..................................................................... 16 2. Tabell över resultaten ................................................................................... 1 3. Rapporterings mall........................................................................................ 3

Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1


Sammanfattning Det slängs för mycket mat i stadens verksamheter idag. 10 procent av maten som läggs upp på tallriken slängs istället för att ätas upp. Miljöförvaltningen har det senaste året jobbat tillsammans med stadsdelarna i ett projekt för att minska matsvinnet. Målet har varit att hitta olika metoder och sprida goda erfarenheter inom staden. Elever och personal fick information om konsekvenserna av matsvinnet och uppmanades att minska det på olika sätt. Samtidigt mätte de matsvinnet för att kunna följa utvecklingen. Hälften av de deltagande skolorna lyckades minska sitt svinn under projekttiden. Svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat minskade från i genomsnitt 9,5 till 8,4 procent. Kostnaden för matsvinnet gick från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Deltagarna upplever att projektet har varit lyckat och att de har lärt sig mycket. Den viktigaste framgångsfaktorn i detta projekt har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna. Måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare har gjort en mycket bra insats. Det har märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövergripande projekt och fått en chans att skapa nätverk. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Åtgärder mot matsvinn kan få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering. De pengar som man på detta sätt frigör kan till exempel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat.



Bakgrund Miljöförvaltningen har genom sitt uppdrag att stödja stadsdelarna i deras arbete med hållbar utveckling valt att försöka minska matsvinnet i stadsdelarnas verksamheter. En studie från 2001 (Rebecka Engström, Energimyndigheten) visade att ca 20 procent av maten från storkök (lika mycket från lunchrestauranger) kastades bort, varav hälften vid beredning och hälften vid servering. Detta är ett onödigt slöseri med naturresurser och energi. De medel som frigörs då man lyckas minska svinnet skulle kunna användas till exempelvis kvalitetsutveckling och mer ekologisk och rättvisemärkt mat. Därför har staden, genom miljöförvaltningen, valt att genomföra detta projekt. Projektet syftade till att:

1. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom grundskolan och gymnasiet kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi

2. Genom aktiviteter medvetandegöra personal och kunder/brukare inom äldreomsorgen kring svinnets betydelse för både miljö och ekonomi

3. Minska andelen kg tallrikssvinn 4. Minska andelen kg produktions/beredningssvinn inom storhushållet 5. Undersöka möjligheterna för hur svinnet kan mätas och konkret följas

upp 6. Undersöka möjligheterna till att presentera svinnets utsläpp i

växthusgaser Punkt 6 har lett till att SIK – Institutet för Livsmedel & Bioteknik fått i uppdrag av miljöförvaltningen att ta fram en modell för utsläpp av växthusgaser från matsvinn. Utöver dessa fanns ett övergripande syfte att arbeta med ett konkret projekt för att stärka det stadsdelsövergripande miljöarbetet i staden.

Mål Tre mål fanns formulerade för projektet:

1. Att ta fram ett realistiskt mätetal kring svinnet 2. Att hitta olika metoder för att arbeta med svinnet i verksamheterna och

sprida goda erfarenheter 3. Att ta fram användbart material som kan användas under projekttiden

samt till övriga stadsdelar/intressenter under hösten 2010.

Tidigare erfarenheter En del skolor har tidigare erfarenheter från att arbeta med problemen med matsvinn. En av dessa är Guldhedsskolan i SDF Centrum. Guldhedsskolan, som även utsetts till en av landets tolv stjärnrestauranger av Skolmatens vänner, beslutade sig för att jobba vidare med matsvinnet i samband med sin miljödiplomering 2008. De tog kontakt med Göteborgs universitet vilket ledde till att tre studenter från Företagsekonomiska institutionen genomförde en studie




under våren 20091. Den syftade till att undersöka varför eleverna slänger mat och vad man kan göra för att ändra det. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera orsaker. Bland annat att eleverna helt enkelt tar mer mat än de orkar äta, att de inte tycker om maten och därmed slänger den eller att de känner sig stressade och slänger mat då kamraterna ätit färdigt och man vill gå ut på rast tillsammans. Det visade sig också att eleverna många gånger inte ser något fel i att slänga mat, vilket delvis kan bero på bristande kunskap och förståelse hur det påverkar miljö, kvalitet och ekonomi. Utifrån de råd och den information Guldhedsskolan fick från studien så valde de att gå vidare med en informations- och attitydkampanj där de även använder belöningssystem. De tog själva fram ett kampanjmaterial. Belöningssystemet gick ut på att belöna eleverna utifrån hur mycket pengar de sparar på att minska svinnet. När eleverna sparat upp till en viss nivå belönas de med pannkakor.

Upplägg Projektet var planerat att genomföras mellan den 15 oktober 2009 och den 30 september 2010. Projektet inleddes med att stadsdelarna och utbildningsförvaltningen bjöds in för diskussioner. 11 stycken stadsdelar samt Burgårdens gymnasium valde att gå med i projektet. Deltagarna, bestående av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare skapade olika arbetsgrupper som under projektets gång tillsammans arbetade fram den praktiska utformningen. Gruppen skulle hantera frågor kring pedagogik, central marknadsföring, förebilder (nationella och lokala), tävlingar mellan och inom stadsdelarna, måltidssituationen och arbetsmiljön för personal och brukarna, hygiensköterskan etc. Andra viktiga uppgifter var att samla in lärdomar från SDF Centrum och andra stadsdelars tidigare erfarenheter i liknande svinnprojekt och att förankra projektet. Gruppen tog även fram en enkel kommunikationsplan. Minskningarna av svinnet skulle åstadkommas genom en informationskampanj ute på skolor och äldreomsorg under våren 2010. Under och efter kampanjen mäts svinnet. För att veta om man lyckats åstadkomma en svinnminskning

behöver man en referenspunkt. Därför genomfördes referensmätningar under veckorna 49-50 år 2009 och 4-5 år 2010. Några enheter gjorde endast mätningar några av dessa veckor och vissa gjorde sina referensmätningar lite senare. Ytterligare ett syfte med mätningarna var att få erfarenheter av mätetal för svinn. En längre beskrivning av mätningarna finns längre fram i rapporten. Kampanjen var planerad till veckorna 16, 17,

1 Oexploaterade potentialer till reducerat matsvinn, 2009 - Fladvad, Kinander & Williander – Göteborgs Universitet


18 och 19. Under kampanjveckorna har de flesta skolor även mätt mängden svinn. Några har istället mätt svinnet ett par veckor efter kampanjen (under två veckor runt v. 20 -23) och ett fåtal har gjort både och. Ett kampanjmaterial togs fram i samarbete med en reklambyrå. Kampanjen fick då även namnet matRätt och en logotyp. Kampanjmaterialet består av upphägningsbara skyltar (“takmobiler”), tvåbladiga informationsfoldrar och bordsryttare med frågor (bordskyltar). Se mer i bilaga 1. En del skolor tog även fram eget material.

Deltagande stadsdelar och enheter Stadsdel Skolor (årskurser) Äldreomsorg m.m. Askim Kyrkvägen (F)

Lindåsskolan (F-9) Nygårdsskolan (F-9)

Granlidens äldreboende

Bergsjön

Bergsjöskolan (F-9) Gamlestadsskolan (F-9)

Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) Svartedalens äldreboende Solglimten - Gruppboende Gläntan - Gruppboende Lärkan - Gruppboende Treklövern - Äldreboende

Centrum Johannebergsskolan (F-6) Guldhedsskolan (3-9)

Linné Nordhem skolan (F-9) Haga skolan (F-5) Fjällskolan (F-9)

Lundby Bjurslättsskolan (F-6) Toleredsskolan (F-9) Bräckeskolan (F-9) Lerlyckeskolan (F-6) Rambersskolan (1-6)

Lärjedalen Bergums skola (F-9) Majorna

Sannaskolan (F-9) Karl-Johansskolan (F-9) Kungsladugårdsskolan (F-6)

Södra Skärgården

Brännö förskola/skola (F-3) Styrsöskolan (6-9)

Styrsöhemmet äldreboende

Tuve-Säve

Tångenskolan (F-6) Glöstorpskolan (7-9) Gunnestorpsskolan (F-6)

Glöstorpshöjdens äldreboende



Tynnered

Smultron (enhet) (F-3) Lilla Önnered (F-3) Kannebäck (F-10) Vättnedal (F-5) Tynnered / Ängås (F-9) Åkered (1-5) Näset (F-5) Önnered (F-9) Högen (1-3)

Örgryte Ånässkolan (F-5) Kärra Lundsskolan (F-9) Nya Lundenskolan (6-9)

Tabell 1: Deltagande stadsdelar, skolor och äldreomsorg. Utöver dessa deltog från början även Burgårdens gymnasieskola.

Svinnmätningen

Vägning av svinn och data för beräkningar För att kunna jämföra de olika enheterna (skola och äldreomsorg) valde vi att endast väga svinnet från lunchserveringen. I den ingår varmrätt med tillbehör (smör, bröd), sallad och dryck. För att kunna beräkna svinnets storlek per portion och kostnader så utgick vi från följande värden: Förskola till och med gymnasium:

• Portionsvikten: 0,333 kg • Kostnad/portion: 8,75 kr • Matens kostnad per kg: 26,28 kr/kg

Äldreomsorg:

• Portionsvikten: 0,45 kg • Kostnad/portion:15,75 kr • Matens kostnad per kg: 35 kr

Projektdeltagarna kom gemensamt överens om följande tillvägagångssätt för vägningen:

• Förskola: Det kärl/hink som barnen skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning. Detta är det så kallade tallrikssvinnet.

• Skola: Väger det kärl/hink som eleverna skrapar av sin mat i bamba. (Tallrikssvinnet)

• Äldreomsorg: Det kärl/hink som de äldre skrapar av sin mat i (hink, med plastpåse skickas med på vagnen) skickas tillbaka till köket för vägning

Överenskommelsen var att alla skulle räkna antal tallrikar (serverade portioner per dag). Detta skulle antecknas dagligen och de skulle även skriva upp vilken



eller vilka maträtter som serverades. Under den första referensmätningsperioden så var det även överenskommet att de inte skulle berätta för matgästerna om att svinnet vägdes.

Rapportering av mätresultat Det var sedan tidigare överenskommet att förskola, skola och äldreomsorg skulle särredovisas vid rapportering. För att underlätta insamlingen och analysen av mätresultat så utformades en rapporteringsmall (en för skolor och en för äldreomsorg) i form av ett excel-dokument (se utdrag i bilaga 3). Detta har sedan skickats ut till de medverkande stadsdelarna. Mallen är uppdelad i fält där man dag för dag kan anteckna antalet serverade portioner och mängden svinn. I mallen har det i förväg fyllts i genomsnittsvärden för portionsstorlek (kg) och kostnad per kg mat. Det finns även formler som automatisk beräknar följande:

• Den totala vikten för den tillagade maten (antalet portioner x genomsnittsportionsstorleken)

• Andelen svinn (mängden svinn / mängden tillagad mat) • Kostnaden för svinnet (mängden svinn x kostnaden för maten per kg) • Mängden svinn per portion (mängden svinn / antalet tillagade portioner) • Kostnaden för svinnet per portion (kostnaden för svinnet / antalet

tillagade portioner) Samtliga enheter har rapporterat in resultat, men rapporterna skiljer sig åt när det gäller omfattning och detaljnivå. Exempelvis har vissa dagligen antecknat antalet tillagade portioner medan andra har använt ett medelvärde. Ett fåtal har även, för vissa veckor, angivit i detalj hur stor mängd mat som har tillagats istället för att endast multiplicera antalet måltider med genomsnittsportionsstorleken. Detaljnivån varierade inte endast mellan skolorna utan även över tid på enskilda skolor. Vissa har även valt att använda ett fält i mallen för att anteckna vilka maträtter som serverats vilka dagar. Mallen fanns inte och användes därmed inte vid de första mätningarna (veckorna 49-50 och 4-5). Även efter mallen skickats ut valde vissa stadsdelar att inte använda den, utan fortsatte att anteckna i ett vanligt word-dokument.

Potentiella källor till fel och variation i svinnmätningen Vid alla mätningar av denna typ finns alltid risk för felkällor som påverkar resultatet. Delvis sker det helt enkelt misstag under tiden exempelvis när man väger, skriver upp data eller skickar vidare resultat. Dels finns det felkällor som har mer att göra med hur projektet är utformat. En felkälla i den här studien har att göra med att portionsstorleken på skolmaten är fastställd till 0,333 kg och äldreomsorgsmaten till 0,450 kg, båda konstanta värden. Dessa värden är baserade på ett genomsnittsvärde som projektgruppen tillsammans kommit fram till efter vägning av portioner. Projektet utgick från rekommenderade portionsstorlekar som Livsmedelsverket tagit fram. Däremot var man tvungen att ändå ta ett medelvärde då det skiljer sig åt vad ett barn i ettårsåldern äter jämfört med en gymnasieelev. När det gällde äldreomsorgen



finns det svårigheter med att få fram ett exakt värde då de även har desserter av olika slag. Exempelvis skiljer sig vikten markant mellan olika desserter så som en portion kräm jämfört med exempelvis äpplekaka med vaniljsås. I verkligheten varierar troligen portionsstorleken på tallriken från individ till individ och från måltid till måltid. Den beräknade mängden mat som äts kommer med andra ord variera lite från den faktiska, vilket även gör att den faktiska andelen svinn skiljer sig från den beräknade. Olika maträtter ger även olika mycket svinn. En del maträtter innehåller matdelar som inte skall ätas upp, exempelvis kyckling drumsticks och bakpotatis, vilket gör att en större del av portionsvikten slängs. Detta leder till att det vid vissa dagar blir mycket mindre eller mycket mer rester som slängs oberoende av elevernas/brukarnas beteende.

Analys av vägningsresultat Vid analys av vägningsresultatet jämfördes referensmätningarna med mätningarna under kampanjperioden och/eller mätningarna efter den. För att avgöra om det har skett en statistisk signifikant förändring mellan dessa mätningar har en enkel statistisk analys, ett så kallat T-test, utförts. För de mätningar där endast veckoresultaten har redovisats blir det statistiska underlaget mer begränsat och därmed analysen mer osäker. Eftersom det i dessa fall rör sig om ett genomsnitt av svinnet över en vecka så kan vi inte veta storleken på konfidensintervallet från samtliga mätpunkter och därmed inte vara säkra på om en förändring skett eller inte. Detta gäller samtliga skolor i Tynnered och i Tångenskolan i Tuve-Säve (gulmarkerade i tabell 1 nedan). Efter denna analys kan man konstatera att det finns 18 skolor som har minskat sitt svinn och två som har ökat. 8 av dessa har vi endast veckoresultat för. Svinnminskningen under projektet var mellan 11 och 55 procent. Det motsvarar en genomsnittlig kostnadsminskning mellan 0,09 - 0,5 kr per portion. För att exemplifiera vad detta innebär kan vi räkna på kostnadsminskningen i Nordhemsskolan i Linnéstaden. Utifrån de beräkningsmetoder vi valt här så motsvarar minskningen av matsvinn för skolan mellan referensmätningen och kampanjperioden till ett värde av ungefär 5600 kr (över fyra veckor). Hos 13 skolor kan det inte sägas skett någon förändring (dessa redovisas i tabellen i bilaga 2). Genomsnittsnivån för svinnet för de skolor som rapporterat in fullständiga resultat (dagligen eller veckosnitt) har gått från 9,5 till 8,4 procent. Den genomsnittliga kostnaden har gått från 0,83 kr per portion till 0,73 kr. Dock skall man komma ihåg att över hälften av skolorna inte kunde visa någon säkerställd förändring alls. Det är dessutom en ganska heterogen grupp skolor, ursprungsnivåerna varierar från 5,3 till 16,3 procent svinn innan kampanjen och från 2,7 till 13,3 procent efter kampanjen. Den totala spännvidden i svinn per dag och skola under denna studie sträckte sig från 1,4 till 31,1 procent.



Stadsdel Skola Med

el in

nan

Med

el e

fter

Förä

ndri

ng

Proc

entu

ellfö

ränd

ring

Förä

ndri

ng k

r pe

r ta

llrik

Askim Kyrkvägen (F) 10,4 % 4,6 % -5,74 -55,5 % -0,50 kr Linné Nordhem skolan (F-9) 16,0 % 9,8 % -6,13 -38,4 % -0,54 kr Centrum Johannebergsskolan (F-6) 7,1 % 4,6 % -2,54 -35,5 % -0,22 kr Tynnered Smultron (enhet) (F-3) 4,1 % 2,7 % -1,46 -35,2 % -0,13 kr Tynnered Lilla Önnered (F-3) 12,4 % 8,3 % -4,11 -33,1 % -0,36 kr Tuve-Säve Tångenskolan (F-6) 6,2 % 4,2 % -2,00 -32,4 % -0,18 kr Majorna Sannaskolan (F-9) 10,1 % 7,0 % -3,12 -31,0 % -0,27 kr Tynnered Kannebäck (F-10) 8,4 % 5,9 % -2,50 -30,0 % -0,22 kr Lärjedalen Bergums skola (F-9) 9,1 % 6,8 % -2,32 -25,5 % -0,20 kr Linné Haga skolan (F-5) 7,4 % 5,8 % -1,64 -22,0 % -0,14 kr Tynnered Vättnedal (F-5) 8,2 % 6,5 % -1,74 -21,2 % -0,15 kr Lundby Bjurslättsskolan (F-6) 16,3 % 13,0 % -3,36 -20,6 % -0,29 kr Biskopsgården Biskopsgården/Rya (F-9) 15,2 % 12,7 % -2,50 -16,5 % -0,22 kr Tynnered Tynnered / Ängås (F-9) 11,5 % 10,0 % -1,54 -13,3 % -0,13 kr Majorna Karl-Johansskolan (F-9) 6,1 % 5,4 % -0,72 -11,7 % -0,06 kr Örgryte Ånässkolan (F-5) 9,6 % 8,6 % -1,04 -10,8 % -0,09 kr Tynnered Åkered (1-5) 5,3 % 4,7 % -0,55 -10,4 % -0,05 kr Tynnered Näset (F-5) 5,6 % 5,0 % -0,57 -10,2 % -0,05 kr Centrum Guldhedsskolan (3-9) 8,0 % 8,7 % 0,75 9,5 % 0,07 kr Lundby Rambersskolan (1-6) 6,9 % 13,3 % 6,35 91,8 % 0,56 kr Tabell 2: Resultatet från de 20 skolor som visar en förändring (18 minskar, 2 ökar). Resultat från övriga skolor (de som inte visar någon förändring) finns i bilaga 2. Hos fyra skolor saknas det antingen referensmätningar eller mätningar under kampanjtiden vilket gör att man inte kan säga något om dessa:

Stadsdel Skola

Medel innan

Medel efter

Kostnad per portion innan

Kostnad per portion efter

Askim Nygårdsskolan (F-9) 10,5 % 0,92 kr Linné Fjällskolan (F-9) 10,8 % 0,95 kr Södra Skärgården Brännö förskola/skola (F-3) 2,6 % 0,23 kr Södra Skärgården Styrsöskolan (6-9) 7,1 % 0,62 kr

Tabell 3: De fyra skolor som saknar fullständiga resultat För äldreomsorgen och gruppboenden har två stadsdelar rapporterat in fullständiga mätresultat, Askim och Biskopsgården. Askim har mätt kantinsvinnet istället för tallrikssvinnet. På Granlidens äldreomsorg i Askim har man lyckats minska sitt svinn med 48 procent, från 28,1 procent genomsnittligt svinn under referensveckorna till 14,7 procent efter kampanjveckorna. På Biskopsgårdens motsvarighet, där man istället mätt tallrikssvinnet, minskade man svinnet med 16 procent, från 16 till 14,3 procent. I Biskopsgården har de även mätt ett antal mindre enheter där det endast serveras 6 portioner per enhet.



Även här har man lyckats minska på svinnet, undantaget en enhet som redan hade en låg nivå. Osäkerheterna är dock större på dessa enheter då mätfelen får större genomslag och underlaget är mindre. I tabellen nedan sammanfattas resultatet från samtliga enheter:

Stadsdel Äldreomsorgsenhet Med

el in

nan

Med

el e

fter

Förä

ndri

ng

Proc

entu

ellfö

ränd

ring

Förä

ndri

ng

kr p

er ta

llrik

Askim Granliden (Kantinsvinn) 28,1 % 14,7 % -13,4 -48 % -2,11 kr Biskopsgården Svartedalens äldreboende 16,9 % 14,3 % -2,7 -16 % -0,42 kr Biskopsgården Solglimten - Gruppboende 7 % 4,8 % -2,5 -34 % -0,39 kr Biskopsgården Gläntan - Gruppboende 8,1 % 4,3 % -3,9 -48 % -0,61 kr Biskopsgården Lärkan - Gruppboende 5,2 % 5,2 % 0,0 0 % 0 kr Biskopsgården Treklövern - Äldreboende 14,1 % 9,1 % -5,0 -36 % -0,79 kr Tabell 4: Resultatet från de äldreomsorgsenheter som genomfört fullständiga mätningar

Sammanfattning av mätresultat Analysen visar ett spretigt resultat. Det positiva i resultatet är att nästan hälften av skolorna visade på en minskad mängd svinn under projektet med mellan 11 och 55 procent. Det negativa är att en skola visade en tydlig ökning av svinnet och att man hos de resterande skolorna inte kunde se någon säker förändring. Dessutom får man ha i åtanke att mätperioderna var ganska korta vilket gör resultatet något osäkert. Det kan finnas många förklaringar till variationen mellan skolorna. Vissa skolor har jobbat med frågan innan, andra inte. Skolorna har olika förutsättningar då de varierar i storlek, har olika åldersgrupper och olika resurser att arbeta med frågan. Att använda den procentuella andelen svinn och kostnaden av svinnet per portion som mätetal fungerar ganska väl. Det ställer dock krav på dagliga mätningar och att man med en ganska stor noggrannhet kan ange hur många portioner som serverats just den dagen. Noggrannheten hade varit ännu högre om man för varje dag bättre visste storleken på genomsnittsportionen eller om man visste exakt hur mycket mat som lagts upp på tallrikarna. De hade även förbättrats om man kunde kompensera för rätter som ger abnormt stora mängder tallrikssvinn, exempelvis drumsticks. Mätetalet bör dock främst användas för att studera utvecklingen på en enskild skola snarare än att jämföra olika skolor med varandra. Detta då det blir en viss variation mellan skolorna i hur man mäter matsvinnet. Något som är viktigt att tänka på om man ska använda kostnaden av svinnet per portion är att detta är beroende av hur mycket pengar man satsar på skolmaten. Om man exempelvis höjer portionskostnaden för att höja kvalitén på maten så kommer även svinnets kostnad att öka. Av den anledningen så är detta mätetal än mindre användbart för att jämföra exempelvis olika kommuners matsvinn.



Erfarenheter från projektet Svinnmätningarna ger oss en möjlighet att få en kvantitativ bild av matsvinnet och skaffa oss erfarenheter om potentiella mätetal. Detta är bara en del av projektet. Kanske ännu viktigare är de erfarenheter som stadsdelarna och andra parter skaffat sig under projektets gång. Nedan har vi försökt samla dessa.

Synpunkter och observationer Under projektets gång och vid slutskedet har vi genom möten med projektdeltagarna stämt av hur de uppfattat projektet. Nedan följer en redovisning och tolkning av de synpunkter de framfört.

VAD HAR VARIT BRA MED PROJEKTET? • Samtliga deltagare tycker att det är positivt att staden arbetar med

svinnfrågorna. • Projektet har uppmärksammat svinnproblemet hos personal/politiker och

delvis pedagoger • Bra att få ett tillfälle att samverka med varandra och att lära sig av

varandra, både när det gäller matsvinn och generellt. • Bra att man fått hjälp med att visa i kronor vad svinnet kostar. • Projektet har motiverat mottagningsköken/tillagningsköken att bli bättre

på att beräkna rätt antal portioner/skopor vilket även lett till trimningsåtgärder i köket.

• Projektet har även lett till bättre rutiner för rapportering av antal sjuka barn till tillagningskök. Det har möjliggjort olika trimningsåtgärder.

• Bordsryttarna startade diskussioner bland barnen

VAD HAR VARIT MINDRE BRA? • Kampanjen har endast lett till tillfälliga förbättringar. Efter kampanjerna

har svinnet återgått till gamla nivåer. Att ändra beteenden är en kontinuerlig process som måste fortlöpa över en längre tid. Det kräver även en kontinuitet hos personalen, vilket blev tydligt på en äldreomsorgsenhet där svinnnivån gick upp igen när sommarpersonalen jobbade. Det visar även på vikten av att skapa rutiner kring detta.

• Svårt generellt att få med fler än måltidspersonalen. Att minska svinnet bör inte bara vara en fråga för kostenheten, det är minst lika viktigt att pedagoger jobbar med elevernas attityder. Det hade varit önskvärt att involvera pedagogerna redan från start. Vid framtida projekt bör man avsätta mer tid och resurser redan vid planeringen för att se över vilka som bör vara involverade. Detta för att öka sannolikheten att få med viktiga personer i projektet.

• Det behövs mer stöd uppifrån. Ledningen/rektorerna behöver vara delaktiga, engagerade och visa på vikten av frågan om pedagogerna skall prioritera frågan. Det hade varit bra om projektet fått en politisk förankring så alla vet att det är en prioriterad fråga som kommer med i uppföljningen. Det kan vara värt att vänta med ett projekt för att få det



politiskt förankrat och så att det ligger rätt i tiden i förhållande till verksamhetsplanering och annat.

• Projektet nådde inte heller ut till föräldrarna. Med deras stöd hade man förmodligen kunnat komma mycket längre. Skolorna kunde ha använt sina egna kanaler bättre för att sprida information till föräldrar och andra. Exempelvis kunde mer information ha lagts upp på skolornas webbsidor. Föräldramöten om projektet och utställningar i matsalen för att upplysa och motivera om konsekvenserna av slängd mat hade även varit önskvärt.

• Projektet hade tjänat på att få mer uppmärksamhet i media. Då hade det nog varit lättare att få stöd uppifrån och att få med pedagoger och media. Dessutom hade kanske eleverna tydligare känt att de var en del av ett större projekt, vilket hade kunnat motivera dem

• Hanteringen och utformningen av kampanjmaterialet hade vissa brister. Dels nådde det stadsdelarna sent med kort tid kvar innan kampanjen skulle börja. Detta gjorde det svårt att hinna förankra materialet i skolorna och föra ut budskap i egna informationskanaler som nyhetsbrev etc. Kampanjmaterialet borde ha testats mer på de olika elevgrupperna. Exempelvis så upplevde vissa att materialet form- och färgmässigt ”smälte in” i miljön. Det blev på så sätt lätt att missa och därmed svårare att uppmärksamma budskapet.

• Mallarna för att anteckna svinn och annan statistik kom ut för sent. När de väl kom ut så hade en del skolor redan börjat använda sina egna mallar, vilket försvårade för dem, inrapporteringen och för den senare hanteringen av resultaten.

ÖVRIGA OBSERVATIONER AV DELTAGARNA Deltagarna har själva observerat vissa omständigheter under mätningarnas gång. Bland annat har de observerat en tendens att det slängs mer när det serveras “god mat”. Varför går inte direkt att avgöra, men en hypotes är att eleverna då tar större portioner än de orkar äta upp. Deltagarna har observerat att kampanjen initialt lett till minskade mängder svinn, men att den effekten minskar allt eftersom tiden går. De drar slutsatsen att man måste ha en löpande eller en återkommande kampanj för att åstadkomma en bibehållen effekt. Kampanjen tycks vara mer effektiv på skolor för yngre barn. Förklaring anses vara att barn i årskurserna 6 - 8 är svårare att påverka. Vid årskurs 9 har barnen hunnit mogna lite och tar lättare till sig budskapen igen. Pedagogerna har inte samma inflytande och de är mer styrda av grupptryck. Det kan exempelvis bli väldigt stressade om deras kamrater äter upp och går på rast innan de är klara, vilket resulterar i att de slänger maten istället för att äta upp.

Övriga råd inför framtida svinnminskningsprojekt Förutom att åtgärda de problem som nämns ovan har det framkommit en del förbättringsförslag inför framtida svinnminskningsprojekt:



Matsvinn borde vara något som alla berörda enheter följer upp och rapporterar likt rapporteringen av andelen ekologisk mat. En del skolor lyfter redan miljöfrågor i deras arbete med miljöledning/diplomering och arbetet med Grön flagg (ett verktyg och ett nätverk för pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling). De skulle i detta arbete kunna använda mätningarna för matsvinnet för att sätta upp egna prioriterade mål. Exempelvis har nämnden i stadsdelen Centrum sedan 2009 ett specifikt mål i budgeten att "andelen klimatanpassade måltider i våra verksamheter ska öka" och har där som målvärde att avfallet i förvaltningens livsmedelshantering ska minska. Då det är önskvärt att få med pedagogerna till större del bör det utvecklas ett pedagogiskt material som de kan använda. Ett annat sätt att involvera pedagogerna är att börja med så kallade pedagogiska luncher där pedagogerna äter tillsammans med eleverna. Livsmedelsverket skriver på sin webbsida:

Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. ... Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då ses som ett arbetsredskap.

Eftersom stress tycks vara en viktig orsak till svinn så föreslår Livsmedelsverket att man prövar schemalagda luncher, så kallade “lunchlektioner”. De beskrivs på följande sätt på webbsidan:

En relativt ovanlig form av pedagogisk lunch är så kallade lunchlektioner. På skolor som tillämpar detta går klassen tillsammans med läraren till matsalen och äter. När man ätit färdigt går man tillbaka till klassrummet och fortsätter lektionen. Den stora fördelen med den här formen av schemalagd lunch är att det blir mindre stressigt. Ingen behöver kasta i sig maten för att hinna ut och leka. Rast för lekar och utevistelse läggs vid en annan tidpunkt.

Eftersom skolorna märkt att det är lättare att få bukt med kantinsvinnet och produktionssvinnet rekommenderar projektdeltagarna att man börjar där och använder det arbetet som en startpunkt för att sedan jobba bredare med svinnet. Ett utökat samarbete med universitetet hade varit intressant. Den hjälp som SDF Centrum fick från universitetet visade sig väldigt användbar. Försöken med belöningssystem hade varit intressant att utveckla. Olika varianter testades och det fungerade olika bra på olika skolor. Inför framtida försök bör man lyfta fram de goda exemplen och utveckla dem. Här hade det varit speciellt intressant att få hjälp från Universitetet med att utveckla sådana system.



I en framtida studie bör man även studera och ta tillvara andra kommuners erfarenheter av att arbeta med matsvinn. Ett exempel på en sådan kommun är Tyresö. De har sedan 2001 arbetat med flera projekt som syftar till att minska svinnet. I dessa projekt har de varit noggranna att föra statistik över samtliga delar och steg av matserveringen. Förutom tallrikssvinnet så har de även dagligen vägt all mat som ställts fram och all mat som tagits tillbaka. De har även antecknat:

• Varifrån de olika delarna av maten har kommit och hur mycket av varje (centralkök eller tillagningskök)

• Hur många beställdes mat för varje dag? • Det verkliga antalet ätande • Ett uppskattat antal vuxna som äter av maten • Genomsnittliga portionsvikter • Vad som serverats (inklusive eventuell extramat när den ordinarie maten

tagit slut) och vilka tillbehör som serverats (Exempelvis antal portioner fil under dagen)

• Hur många sittplatser finns det i matsalen? • Om skolans kafeteria var öppen • Vad säljs i cafeterian? • Hur är schemaläggningen för eleverna? • Hur stor är skillnaderna i tid? • Får eleverna mat vid samma tid varje dag? • Förekommer köer?

Detta har gett dem större möjligheter att analysera resultatet och hitta lämpliga åtgärder. Erfarenheterna från Tyresö pekar även på ett viktigt problem som man måste lösa för att kunna dra nytta av ett minskat svinn. När tallrikssvinnet minskar måste mängden mat som tillagas och serveras anpassas så att inte svinnet endast överförs från tallriksresterna till köksresterna. Då behöver man veta relativt exakt hur mycket mat som faktiskt äts av hur många personer. Dessutom behöver man kök som kan ta tillvara på eventuella rester och som inte behöver tillaga och servera all mat på en gång. Vinsterna av minskat tallrikssvinn kommer inte automatiskt med minskningen utan kräver insatser. Erfarenheterna från vårt projekt pekar åt samma håll vilket motiverar en utveckling av de trimningsåtgärder och den rapportering som påbörjats under projektet.



Slutsatser Deltagarna upplever i stort att projektet har varit lyckat och att alla har lärt sig mycket av att arbeta med frågan. Överlag har vi nått de mål och syften som fanns i den ursprungliga projektplanen, även om alla deltagande enheter inte lyckades skapa en svinnminskning i detta skede. Den viktigaste framgångsfaktorn har utan tvekan varit de engagerade projektdeltagarna i form av måltidspersonal, kostchefer och stadsdelarnas miljösamordnare som gjort en mycket bra insats. Det har även märkts att de har uppskattat att få arbeta med ett stadsövegripande projekt och fått en chans att jobba med nätverksbyggande. Deltagarna har varit noga med att peka på vikten av att förankra projektet, att få in frågan i verksamhetsplaneringen och att få tid att jobba med den. Arbetet har potential att nå ännu längre om man lyckas få med pedagogerna i större omfattning. En annan viktig erfarenhet från projektet är hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och tydliga riktlinjer när man arbetar med så många enheter. Man måste komma ut med information i tid, ge dem tid att svara, och ha tålamod så att saker och ting kan planeras in vid rätt tillfällen. Det är viktigt att komma ihåg att detta bara är början på ett långsiktigt arbete. Att minska på svinnet är en process som inte avslutas med ett enda projekt. Det är också viktigt att behålla det nätverk som har byggts upp för att utveckla arbetet. Vi ser fortfarande att svinnet är en viktig och angelägen fråga att jobba med. Det finns både miljövinster och ekonomiska vinster att göra genom att komma åt svinnet. De medel som man på detta sätt frigör kan med fördel användas till att öka andelen ekologisk och rättvisemärkt mat. I genomsnitt slängs mat för ungefär 0,8 kr per portion, cirka 10 procent av totalkostnaden, hos de skolor som var med i vår studie. Göteborgs Stad serverar runt 19 miljoner måltider om året. Om svinnet från skolorna i studien är representativt så kan svinnåtgärder få stor betydelse för stadens arbete med att uppnå en hållbar mathantering.



Bilagor

1. Exempel på kampanjmaterial Bordsryttare fram och baksida:

Diagrammall:




Mobilskylt:

Insida av kampanjfolder:

Slän

g m

indr

e m

at -

vins

t för

milj

ö oc

h ek

onom

i – R

201

0:12

Göt

ebor

gs S

tad

Milj

öför

valtn

inge

n 1

2. T

abel

l öve

r res

ulta

ten

För a

tt av

göra

om

det

har

sket

t en

stat

istis

k si

gnifi

kant

förä

ndrin

g m

ella

n de

ssa

mät

ning

ar h

ar e

n en

kel s

tatis

tisk

anal

ys, e

tt så

kal

lat T

-te

st, u

tförts

. Hyp

otes

en v

i prö

var d

å är

att

kam

panj

en h

ar p

åver

kat s

vinn

et v

ilket

ger

en

förä

ndrin

g m

ella

n de

n fö

rsta

och

and

ra

mät

ning

en. D

e m

ätre

sulta

tförä

ndrin

gar s

om g

er e

tt T-

test

resu

ltat m

indr

e än

0,1

bet

rakt

ar v

i i d

etta

fall

som

tillr

äckl

igt s

äkra

för a

tt ko

nsta

tera

att

en fö

ränd

ring

sket

t. Et

t T-te

st re

sulta

t mel

lan

0,1

och

0,2

betra

ktar

vi s

om a

tt de

tyde

r på

att e

n fö

ränd

ring

har s

kett

med

an

resu

ltat ö

ver 0

,2 in

nebä

r att

det i

nte

(med

tillr

äckl

ig sä

kerh

et) k

an sä

gas s

kett

någo

n fö

ränd

ring.

St

adsd

el

Skol

a

Medel innan

Medel efter

Kostnad per portion innan

Kostnad per portion efter

Förändring

Förändring i procent

Förändring kr

T-Test

Ask

im

Kyr

kväg

en (F

) 10

,4 %

4,

6 %

0,

91 k

r 0,

40 k

r -5

,74

-55,

5 %

-0

,50

kr0,

0000

92

Linn

é N

ordh

em sk

olan

(F-9

) 16

,0 %

9,

8 %

1,

40 k

r 0,

86 k

r -6

,13

-38,

4 %

-0

,54

kr0,

0000

02

Cen

trum

Jo

hann

eber

gssk

olan

(F-6

) 7,

1 %

4,

6 %

0,

63 k

r 0,

40 k

r -2

,54

-35,

5 %

-0

,22

kr0,

0000

04

Tynn

ered

Sm

ultro

n (e

nhet

) (F-

3)

4,1

%

2,7

%

0,36

kr

0,23

kr

-1,4

6-3

5,2

%

-0,1

3 kr

0,01

5155

Ty

nner

ed

Lilla

Önn

ered

(F-3

) 12

,4 %

8,

3 %

1,

09 k

r 0,

73 k

r -4

,11

-33,

1 %

-0

,36

kr0,

0173

91

Tuve

Tå

ngen

skol

an (F

-6)

6,2

%

4,2

%

0,54

kr

0,37

kr

-2,0

0-3

2,4

%

-0,1

8 kr

0,01

1051

M

ajor

na

Sann

asko

lan

(F-9

) 10

,1 %

7,

0 %

0,

88 k

r 0,

61 k

r -3

,12

-31,

0 %

-0

,27

kr0,

0001

47

Tynn

ered

K

anne

bäck

(F-1

0)

8,4

%

5,9

%

0,73

kr

0,51

kr

-2,5

0-3

0,0

%

-0,2

2 kr

0,06

9175

Lä

rjeda

len

Ber

gum

s sko

la (F

-9)

9,1

%

6,8

%

0,80

kr

0,59

kr

-2,3

2-2

5,5

%

-0,2

0 kr

0,00

5076

Li

nné

Hag

a sk

olan

(F-5

) 7,

4 %

5,

8 %

0,

65 k

r 0,

51 k

r -1

,64

-22,

0 %

-0

,14

kr0,

0068

01

Tynn

ered

V

ättn

edal

(F-5

) 8,

2 %

6,

5 %

0,

72 k

r 0,

57 k

r -1

,74

-21,

2 %

-0

,15

kr0,

0033

38

Lund

by

Bju

rslä

ttssk

olan

(F-6

) 16

,3 %

13

,0 %

1,43

kr

1,13

kr

-3,3

6-2

0,6

%

-0,2

9 kr

0,00

4109

B

isko

psgå

rden

B

isko

psgå

rden

/Rya

(F-9

) 15

,2 %

12

,7 %

1,33

kr

1,11

kr

-2,5

0-1

6,5

%

-0,2

2 kr

0,10

3150

Ty

nner

ed

Tynn

ered

/ Ä

ngås

(F-9

) 11

,5 %

10

,0 %

1,01

kr

0,88

kr

-1,5

4-1

3,3

%

-0,1

3 kr

0,06

3907

Slän

g m

indr

e m

at -

vins

t för

milj

ö oc

h ek

onom

i – R

201

0:12

Göt

ebor

gs S

tad

Milj

öför

valtn

inge

n 2

Maj

orna

K

arl-J

ohan

ssko

lan

(F-9

) 6,

1 %

5,

4 %

0,

54 k

r 0,

47 k

r -0

,72

-11,

7 %

-0

,06

kr0,

1601

11

Örg

ryte

Å

näss

kola

n (F

-5)

9,6

%

8,6

%

0,84

kr

0,75

kr

-1,0

4-1

0,8

%

-0,0

9 kr

0,09

0015

Ty

nner

ed

Åke

red

(1-5

) 5,

3 %

4,

7 %

0,

46 k

r 0,

41 k

r -0

,55

-10,

4 %

-0

,05

kr0,

1197

23

Tynn

ered

N

äset

(F-5

) 5,

6 %

5,

0 %

0,

49 k

r 0,

44 k

r -0

,57

-10,

2 %

-0

,05

kr0,

1739

68

Tuve

G

löst

orps

kola

n (7

-9)

10,0

%

9,0

%

0,87

kr

0,78

kr

-1,0

0-1

0,0

%

-0,0

9 kr

0,25

4566

M

ajor

na

Kun

gsla

dugå

rdss

kola

n (F

-6)

6,1

%

5,6

%

0,54

kr

0,49

kr

-0,5

3-8

,6 %

-0

,05

kr0,

2101

39

Tuve

G

unne

stor

pssk

olan

(F-6

) 8,

9 %

8,

2 %

0,

77 k

r 0,

72 k

r -0

,62

-7,0

%

-0,0

5 kr

0,32

4093

Ty

nner

ed

Önn

ered

(F-9

) 11

,1 %

10

,6 %

0,97

kr

0,92

kr

-0,5

8-5

,2 %

-0

,05

kr0,

3647

80

Lund

by

Tole

reds

skol

an (F

-9)

10,2

%

9,8

%

0,90

kr

0,86

kr

-0,4

3-4

,2 %

-0

,04

kr0,

3769

70

Lund

by

Brä

ckes

kola

n (F

-9)

13,3

%

13,2

%1,

16 k

r 1,

16 k

r -0

,08

-0,6

%

-0,0

1 kr

0,48

4510

A

skim

Li

ndås

skol

an (F

-9)

12,3

%

12,2

%1,

07 k

r 1,

07 k

r -0

,06

-0,5

%

-0,0

1 kr

0,47

5376

B

ergs

jön

Ber

gsjö

skol

an (F

-9)

9,8

%

9,8

%

0,85

kr

0,85

kr

0,01

0,

1 %

0,

00 k

r 0,

4929

78

Ber

gsjö

n G

amle

stad

ssko

lan

(F-9

) 12

,0 %

12

,2 %

1,05

kr

1,07

kr

0,21

1,

7 %

0,

02 k

r 0,

4013

14

Lund

by

Lerly

ckes

kola

n (F

-6)

9,4

%

9,5

%

0,82

kr

0,84

kr

0,19

2,

0 %

0,

02 k

r 0,

4182

37

Örg

ryte

K

ärra

Lun

dssk

olan

(F-9

) 10

,5 %

10

,7 %

0,92

kr

0,93

kr

0,23

2,

2 %

0,

02 k

r 0,

4094

64

Örg

ryte

N

ya L

unde

nsko

lan

(6-9

) 11

,5 %

11

,9 %

1,01

kr

1,04

kr

0,41

3,

5 %

0,

04 k

r 0,

3132

63

Cen

trum

G

uldh

edss

kola

n (3

-9)

8,0

%

8,7

%

0,70

kr

0,76

kr

0,75

9,

5 %

0,

07 k

r 0,

1704

85

Tynn

ered

H

ögen

(1-3

) 4,

6 %

5,

9 %

0,

40 k

r 0,

51 k

r 1,

31

28,7

%

0,11

kr

0,23

6951

Lu

ndby

R

ambe

rssk

olan

(1-6

) 6,

9 %

13

,3 %

0,61

kr

1,16

kr

6,35

91

,8 %

0,

56 k

r 0,

0000

01

Ask

im

Nyg

årds

skol

an (F

-9)

10,5

%

0,

92 k

r

Li

nné

Fjäl

lsko

lan

(F-9

)

10,8

%

0,95

kr

Sö

dra

Skär

gård

enB

ränn

ö fö

rsko

la/s

kola

(F-3

) 2,

6 %

0,23

kr

Södr

a Sk

ärgå

rden

Styr

sösk

olan

(6-9

) 7,

1 %

0,62

kr

Slän

g m

indr

e m

at -

vins

t för

milj

ö oc

h ek

onom

i – R

201

0:12

Göt

ebor

gs S

tad

Milj

öför

valtn

inge

n

BE

RÄ

KN

ING

AV

SK

OL

A E

LL

ER

FÖ

RSK

OL

A in

kl G

YM

NA

SIU

M

Fy

ll i d

e rö

dmar

kera

de fä

lten

Råvaru

ko

stn

ad

: 7

5

kr

Po

rtio

nss

torl

ek:

g

ram

Svin

n k

ost

nad

/kg

2

6,2

8

kr

X

-sko

lan

/en

hete

n

veck

a:

Datu

m

An

tal

vik

t p

ort

vik

t m

at

Vik

t sv

inn

K

G

%

svin

n

Ko

stn

ad

/

kg

K

ost

nad

sv

inn

S

vin

n/

p

ort

K

ost

n/

p

ort

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

0,3

33

0

26,2

8 k

r 0,0

0 k

r

Sam

man

ställn

ing

:

0

0,0

0 k

r

3

3. R

appo

rter

ings

mal

l

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning

Rapporter (ISSN 1401-243X):

R 2010:1 Årsrapport 2009. R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005 - 2009R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar 2009. Mätningar i Göteborgsområdet.R 2010:7 Budget 2010R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt GöteborgR 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolorR 2010:10 Miljörapport 2009. En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgR 2010:11 Fiskprojekt 2009R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet

R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnarR 2009:6 Projekt Säveån 2008R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitutionR 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt GöteborgR 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor – en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt GöteborgR 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metodR 2009:11 Miljörapport 2008. En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgR 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg.R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

R 2008:1 Årsrapport 2007. Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämndR 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i GöteborgR 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt GöteborgR 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommunR 2008:10 Miljörapport 2007. En beskrivning av miljötillståndet i GöteborgR 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin – förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt GöteborgR 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar

släng mindre mat - wordpress.com...släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi – r 2010:12...

Documents