detaljplan för skomakargärdet - gislaveds kommun...september 2005 reviderad augusti 2006 bygg- och...

Utställningsupplaga

Normalt planförfarandeSeptember 2005

Reviderad augusti 2006

Bygg- och Miljöförvaltningen

Detaljplan för

Skomakargärdetdel av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter

i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

Planens beteckning S 203Antagen av Kf 2006-09-21Vunnit laga kraft 2006-10-19Genomförandetidens slut 2016-10-19

2

SAMMANFATTNING

Planförslaget har upprättats för att pröva möjligheten att planlägga för nya bostäder på ”Skomakargärdet” Inriktningen är att olika former av bostadsbebyggelse skall kunna inrymmas i planområdet. Inom området ligger också mark som idag inrymmer en bensinstation och gatukök som samtidigt detaljplanläggs. I samband med planarbetet förändras även användningen för vissa delar av angränsande detaljplan, utefter Gräfthultsvägen. Marken ägs till största delen av Gislaveds kommun. I övrigt inrymmer planområdet en fastighet med bensinmack och fyra mindre fastigheter där tre av fastigheterna är bebyggda med bostäder. Planområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka 10 meter. Marken består av ängs- och åkermark samt gles lövskog med lite tätare granskog mot väster. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt.

Stora delar av de centrala delarna som idag är åker- och betesmark kommer enligt förslaget att exploateras och därmed övergå till bostäder och gatumark. På åkermarken direkt söder om bensinstationen avsätts bara delar av marken för bostadsändamål. I övrigt är intentionen att marken ska användas som skyddsområde mellan industri och bostäder. Den avjämnade industrimarken kan i framtiden bebyggas och användas för industriändamål, bilservice eller handel. För fastigheten som idag innehåller bensinstation fastläggs nuvarande användning som bilservice. Södra delen av fastigheten som idag inrymmer gatukök planläggs för handel. Den planerade bebyggelsen kan komma att variera och intention är att bebyggelsen skall vara låg och bestå av bostäder i maximalt två våningar. Utöver två våningar får vind inredas bara på en begränsad del av planområdet. Bostäderna kommer att bestå av i huvudsak villor men även av marklägenheter, rad- och parhus kan tillkomma inom planområdet. Hur många bostäder som området kommer att innehålla är beroende på upplåtelseform men ca 50 villatomter är möjligt att tillskapa. Några nya tillfartsgator för området behöver inte anläggas då ”gamla Nissastigen” har prestanda att klara även trafi ken från detta område. Från ”gamla Nissastigen” kommer området att anslutas med två gator där all biltrafi k från bostadsområdena leds. Till området som är planlagt för industri och handel kommer endast Terrassvägen att tillåtas som infartsgata. Fastigheten där bensinstationen och gatuköket ligger kommer även i fortsättningen endast tillåtas ha sin in- och utfart på Gräfthultsvägen. Gång- och cykeltrafi ken kommer att kunna ta sig till och ifrån området vid infarterna till området. Till norra infarten ansluts en gång- och cykelväg som leder vidare upp mot befi ntlig cirkulationsplats. Även en gång- och cykelväg kommer att anläggas för att ta sig ut mot Terrassvägen mot industriorådet.

3

InnehållSAMMANFATTNING 2

Planbeskrivning 5HANDLINGAR 5PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 5PLANDATA 5Läget 5Areal 5Markägoförhållande 5TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6Översiktsplaner 6Planprogram 6Detaljplaner 6Övriga kommunala beslut 7ADMINISTRATIVA FRÅGOR 7FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR KONSEKVENSER 8Mark och vegetation 8Geotekniska förhållanden 9Radon 10Rekreation 10Fornlämningar och kulturminnen 11Bebyggelse och estetik 11Industri 12Gatunät 13Gång och cykeltrafi k 14Kollektivtrafi k 15Vatten och avlopp 15Dagvatten 15El och Tele 16Gasledningar 16Skola barnomsorg 16Service 16

Genomförandebeskrivning 20Organisatoriska frågor 20Tidplan 20Genomförandetid 20Ansvarsfördelning, huvudmannaskap 20Fastighetsrättliga frågor 20Allmänt 20Marköverföringar 21Plankostnad 21Ledningsrätt 21Utfartsförbud 21Tekniska anläggningar 21Allmän platsmark 21VA-ledningar 21

Miljökonsekvensbeskrivning 22Beskrivning av planområdet 22Natur 23Kulturmiljö 24Stadsbild – estetik 24Hälsa och säkerhet 24Näringsliv samhällsnytta och sociala aspekter 26

Miljökvalitetsnormer 27Ledningskartor 29Fastighetsförteckning 31Utlåtande 35

4

Terra

ssvä

gen

Till

Ha l

mst

a d

11417

S

N

Bäck hultsg

2

12

4

9

2

2

620

8

73

Lyckhemsg

Öster

lidsg

Kappeledsvägen

3

1

1

1

Hagalundsg

Nor

raH

aga-

Södra

21 Sör

går d

s -vä

gen

1622

2118

232018

15

1720

99

14

11

2

2

1

910

4313

15

2124

1416

Gi t.

g r

Fiol

gr

Spin- ettg

r

Tenorgatan

Har

pgr

Käl

läng

sväg

en

21 1

Ma n

d ol in

gr

Bäc

khu l

t sg

17119

2

4

lundsg

Liljegr

Plogg

Förskola

SÖDERGÅRD

Lille

-går

dsg.

Tulpangr.

1

910

24

75

2

22

349

2617

51

39

2

14

2

7

168-4

139

20

1920

9

12

Pukg

r

Trumpet-

Pi.g

r

Tro.

gr

Flö.

grFag.

gr Sopr ang gr

Danska vägen

Löparg

Spju

tg

710 5

8

1

1

gatan

107

6

21

11

1616

1091518

1211 9

10

8

26

2

2

21

119

2

kyrkogård

skolan

Nissan

Scoutstuga

Skogs-

Sörgårds-

GjuterigBarrstigen

4

1

6

2

14

Motorbana

16

13Nissaholmsv

1

21

10

SkogsstHjortr.

st

Smultronst

Rönnbärsst

Åbjörnsgatan

12

97

1

1

2

16

1

15

222

210

2

20

2

2019

2819

Tran

bärs

gata

n

Floragatan

12

28

7

25

17

20

ydTill Burseryd

Till Halmstad

Lunn

abov

ägen

2

16151

22

Rosgr

Has

sel-

Popp

el-

17

15

2

12

1LUNDÅKRA

KompassgatanStav-

väge

n

Stug-

2

Kastanjeg

gata

n

TennishallTennisbanor

Idrottsplats

SporthallSimhall

1

1

4

50

62

13

15182

121

122

455

1

2

skolanGärdes-

Södr

aSt

orga

tan

Turegatan

Ek-

Almg

Apelga

tan

Hagv

gata

n

gata

n

stig

en

Förskola

46

45

A-Ö7

37

4

9

44

1318

skolan

torn

skolan

TRASTEN

GULLVIVAN

Gullvive-

Lundåker-

Vatten-Hulug.v

Hög

ås- Bokvägen

Nis

sast

igen

2233

76

2

12 Hant-

11

3

5

15

51

9 821

82

verkargSnid.gr

Gjut.gr

Sm

edgr

Löv-16 12

3619 1

26

7

st.

Kvist-

gatan

Stam-

12

4

1

10

Ishall

Folkets

Hammarg

park

Mål

arg.

vägenLunda-

710

302

28

Södergatan

Nils

-Gus

tavs

Halla

ryds

väge

n

Mur.g

Mar körv

Ga.gr

Skyttest

Troll-

37 34

42 38

47 37

11 1

1 612 4

33

42

46

37

45

131

41063

27 18

2

3 421 4

10

12

6

2

Furuliden

Tennisbanor

28

26

2

1

stige

n

stigen

Vätte-slingan

162

26

11

14

2

36

GYLLENFORS

1225

14

1

21

3

2 6311

1

17

9

12

Åbjörnsga tan

Furugatan

Frejgatan

Kapellst

Moga ta n

Ryttarv

Bäck ga ta n

Skolg

Torsgatan2

2

71

7

1

2

29

2326

1 23

22 21

17

24

21

1123

26

4

10A-Ö

37

16

23

4522

Södra

Parks

tigen

Rad husväge n

Nygatan

Trädgårdsgatan

Söd

er-

gata

nRadh.v

Förskola

4

1

Gröna vägen

Lindvägen

Genvägen

Sofia

gata

n

166

21

37

9

4Karl-J

ohans

Väster- gatan

Lång

gata

ngata

n

19

28

7

10

kontor

Regeringsgatan

Köpmangatan

Stor-torget34

4

1

14

3

3

2

26

6 1

8

211

1-

16

Gullviveg

Trastst

Linn

égat

an

10

9

13 11

25

20

8

3510Orreskolan

Kommun-

Johan

Sjukhus

Kar

l-Joh

ans

gata

nN

orra

-

Paradisgatan

Föreningsgatan

Torggatan

Sjukhusgatan

16

14 3427

38 4

5

4

3

6

48

41 2

1

gatan

Lom

ells

v

2

Folketshus

Osk

a rsg

Äng

sg

Förskola

4

6

2

3

17

10

2

1

20

4

56

Kva

rnst

Sof

iaga

tan

Dan

ska

väge

n

Ring-

MossarpsvägenÅdalsvägen

Bruksgatan

Baldersvägen

Eneström

sg

Åbjörnsgatan

3

2

3

1

6

1

14

5

1

Glasbruksgatan

1

allén

Stat

ions

-

10

214 2610

4

7

7

1 19 28

3

Borgen Köpman-torget

gatan

19

2

1

3

16

415

stationBuss-

Nor

ra S

torg

atan

Järnvägsgatan

Tingsg

Ba ng

Ängs-

Sågarg

Lju.v

Filarg

Syll-

gatan

Stinsg

Mårtensgatan

4

3

4

3

9

Kyrkog

18

16

6

2

4

14

1134

N Ringg.

V Ringg

Nissavallen

14

10

3 7

27

1

2

14

19

7

22

7

11

4

1

8

Mellan-

Björkängsg

Anderstorpsvägen

4 Svarvargatan

Ref

tele

väge

n

Idungatan

Hålbäcksg

10

1

172

8

5

13

14

41

Ryttarvallen

21

716vägen

Gyllenfors-gården

torget

20

4

1

11

236

4

515

4

1

3

2

HenjavägenBalders-

36

10

1

2

1017

1

10

4

37

313 17

12 167

53

16

1 15 6

4

25

4

1

7

10

2

86

4

35

1

gatan

gatanLiljenäs-

går dsgA

lmedalsg

Ö Ring-

Marielunds-

Ho lm

e nga tan Frid-

Förskola

Solhems-parken

Skog

sbäc

ksg

28

4145

38

11

20

Kri. b. g

Drottgr

Svea-gr

Solhemsgatan

13

9

2

4

12

14

2215

1625

hemsg

Hagaga

22

M

V

1

45

2

2

15

21

75

8Förstadsg

park

14

8

12

7

6

43

76

43

54

6665

29

3

5

12

Lång

gata

n

Blomsterv

Marknads-

Hembygds-plats

Tal lvägen

Stolpg

Holmen

Nissan

gården

9

Gislaved

Planområde

5

Förslag till detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

Planbeskrivning

HANDLINGAR

Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta Plankarta med bestämmelser Illustrationer

De textavsnitt som är reviderade efter utställningen är märkta med

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAGPlanförslaget har upprättats för att pröva möjligheten att planlägga för nya bostäder på Skomakargärdet inom del av fastigheten Gislaved 1:5 med fl era fastigheter i Gislaved. Inriktningen är att olika former av bostadsbebyggelse skall kunna inrymmas i planområdet. Inom norra delen av det aktuella området ligger också mark med en bensinstation som samtidigt detaljplanläggs då den för närvarande ligger på mark som inte är detaljplanlagd. I samband med planarbetet förändras även användningen för vissa delar av angränsande detaljplan, utefter Gräfthultsvägen.

PLANDATA

LägetPlanområdet är beläget i södra delen av Gislaveds tätort, direkt söder om Gräfthultsvägen,

och i gräns med ”Gamla Nissastigen”. I väster gränsar planområdet till naturmark (skydd mot industriområde) som består av kalhygge, åkermark samt till vissa delar tät gran- och lövskog..

ArealPlanområdets totala areal är på cirka 12 hektar.

Markägoförhållande

Marken ägs till största delen av Gislaveds kommun (Gislaved 1:5). I övrigt inrymmer planområdet en fastighet med bensinmack (Gislaved 1:70) och fyra mindre fastigheter (Gislaved 1:22, 1:23, 1:25, 1:37) där tre av fastigheterna är bebyggda med bostäder.

De fastigheter som är upptagna i fastighetsförteckningen anses berörda av förslaget.

6

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

ÖversiktsplanerI Fördjupningen av översiktsplanen för Gislaved (antagen av kommunfullmäktige 1989-

02-23) är området utpekat för bostäder. Planprogram

I Planprogram för södra infarten (antagen av Fullmäktige 1993-08-26) är större delen av planområdet utpekat för bostäder. Området längs infarten vid Gräfthultsvägen skall planläggas som bilserviceområde och/eller industrimark för icke miljöstörande verksamhet. Minsta skyddsavstånd mellan bostäder och nya industriområden bör vara 100 m. Vid nyetablering skall lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas. Byggnaderna skall uppvärmas med hjälp av vattenburet värmesystem. Stengärdsgårdar läns vissa delar av ”gamla” Nissastigen samt inom planområdet skall bevaras och integreras på ett naturligt sätt i den nya bebyggelsen.

DetaljplanerDelar av angränsande detaljplan i nordväst berörs av förslaget i övrigt är inte marken tidigare

detaljplanlagd. I väster gränsar planområdet till Detaljplan för industriområde vid södra infarten till Gislaved (09- 1994, reviderad enligt Kommunfullmäktiges beslut 1995-01-26), i norr till Detaljplan för Gislaved 1:11 m.fl . fastigheter (vunnit laga kraft 1995-06-20), i öster till Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för del av Sörgårdsområdet etapp II (vunnit laga kraft 1973-06-26), Detaljplan för Gislaved 4:17 m.fl . fastigheter i Gislaved (vunnit laga kraft 2003-04-24) samt Förslag till utvidgning av stadsplan för del av Sörgårdsområdet etapp III B och C (Vunnit laga kraft 1975-04-10).

Bilprovning

Bensinstation

Skomakar-

gärdet

Befintliga

Detaljplaner

7

Övriga kommunala beslutI Gång- och cykelvägsplan för Gislaveds kommun (antagen av Kommunfullmäktige 1998-

06-07) uttalas att bilåkandet skall minska, framförallt i tätorterna. Dvs. fl er skall fi nna det attraktivt att cykla, skolbarn skall på ett trafi ksäkert sätt kunna gå och cykla till skolan, äldre och handikappade skall trafi ksäkert kunna promenera för rekreation och kunna ta sig till serviceinrättningar inom sitt närområde. I cykelvägsplanen fi nns inte några nya gång- och cykelvägar planerade i anslutning till planområdet.

Av Handikapplan för Gislaveds kommun (antagen av Kommunfullmäktige1996-06-19) framgår bl.a. att alla bostäder som nyproduceras eller byggs om skall ha en grundläggande tillgänglighet för funktionshindrade personer. Tillgänglighetsbefrämjande åtgärder skall åstadkommas i yttre miljöer kring bostäder och allmänna lokaler såsom parkeringsplatser, rullstolsramper och god belysning.

ADMINISTRATIVA FRÅGORGenomförandetiden är satt till 10 år och räknas från den dag planen vinner laga kraft.

8

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR KONSEKVENSER

Mark och vegetationPlanområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka

10 meter, där vissa partier är relativt branta. I södra delen av planområdet utmed ”gamla Nissastigen” växer det gles lövskog och lite tätare granskog längre väster ut. Delar av marken i de centrala delarna samt i norr består av ängsmark samt på ett par ställen av åkermark. På delar av åkermarken fi nns spår av en bilövningsbana. I de södra delarna av ängsmarken fi nns ett visst inslag av lövskog, bestående av björk, asp, sälg samt några få ekar. I de västra delarna av planområdet där marken är sankare har skogen ett större lövinslag och längst ut mot väster växer även en del barrskog. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. I övrigt är marken till största delen öppen natur-, åker- och betesmark. Ängsmarken används idag som betesmark för hästar. På något ställe når berget upp i dagen. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt.

Centralt i området ligger en väl bevarad stenmur. Utefter denna växer en del lövträd, varav två solitära ekar som är bevarandevärda. Några små diken avleder ytvattnet mot sankmarken i väster. Utmed delar av ”gamla Nissastigen” ligger en stenmur och här växer ett antal större ekar som bör bevaras.

9

FörändringarStora delar av de centrala delarna som idag är åker- och betesmark kommer enligt förslaget

att exploateras och därmed övergå till bostäder (B) och gatumark. På åkermarken direkt söder om bensinstationen avsätts bara delar av marken för bostadsändamål. Befi ntlig bostadsfastighet 1:23 fastläggs som bostadsändamål (B). I övrigt är intentionen att marken ska användas som natur- tillika skyddsområde (SKYDD/NATUR) mellan industri och bostäder. Den avjämnade industrimarken kan i framtiden bebyggas och användas för industriändamål (J), bilservice (G) eller handel (H). Även delar av marken utefter Gräfthultsvägen som idag är naturmark kan i framtiden användas för samma ändamål. För fastigheten Gislaved 1:70 som idag innehåller bensinstation fastläggs nuvarande användning som bilservice (G). Södra delen av fastigheten avsätts för handel (H), den del som idag bl.a. inrymmer gatukök.

På angränsande detaljplan som utgör skyddszon mellan industriområde och bostadsområde fi nns utrymme för att utföra översilningsområden och utjämningsmagasin för dagvattnet både från industri- och bostadsområdet. Skyddszonen bör utformas så att den utgör både ett skydds- och strövområde.

KonsekvenserPå de platser där exploatering sker kommer skogs-, ängs- och åkermark att övergå till

villaområde med trädgårdar vilket kan medföra vissa förändringar för växter och djur. Områdets karaktär gör att detta kan få positiva effekter då variationen i växtlighet kan öka väsentligt men om all mark som avsatts som tomtmark blir gräsmattor kan variationen minska. Den öppna vyn som vetter mot väster kommer att försvinna om området exploateras. På de områden som avsätts för skydd mot industrimarken bör lövskogen få fäste för att skapa ett trevligt inslag mellan industrimarken och bostäderna. De delar av förslaget som innehåller industrimark samt bensinstation är till stora delar redan förberedda för detta varför inga större ingrepp i mark och vegetation förväntas ske inom denna del av planområdet.

En väl utförd anläggning för att ta hand om dagvattnet inom skyddszonen på angränsande detaljplan bör kunna utformas så att ett attraktivt område skapas med strövvänlig skog längs hela sträckan mellan industri- och bostadsområde.

Geotekniska förhållandenEn översiktlig geoteknisk undersökning har skett av området (AB Jacobsson & Widmark

1992-05-26). På några få ställen fi nns berg i dagen. Längs plangränsen i väster fi nns ett litet parti sank- eller mossmark. I övrigt visar undersökningen att marken till största delen av består av fast moränmark. Skall byggnader, gator och ledningar byggas på sank- eller mossmarkspartierna måste förstärkning utföras. Några egentliga förstärkningsåtgärder bör dock inte fordras för byggnation på fastmark.

FörändringarVissa förändringar av strukturen förväntas ske vid anläggning av vägar och bostäder

om planförslaget genomförs. Planförslaget förutsätter att exploateringen genomförs med försiktighet så att de ledningar som behöver dras inom området följer gatorna så att inga onödiga markarbeten behöver göras. Viss ledningsdragning för vatten och avlopp kommer dock att ske väster om bebyggelseområdena för på lämpligt sätt knyta dessa ledningar med befi ntligt ledningsnät. Även på de platser som byggnation sker kommer det att krävas olika sorters markarbeten och i vissa fall även sprängningsarbeten. För att leda ner dräneringsvattnet till skyddszonen i angränsande industriområde behöver öppna eller slutna dagvattenledningar dras ut mot industriplanens skyddszon i väster.

10

KonsekvenserNågra stabilitetsproblem bedöms inte uppstå för bebyggelse av tvåvåningsbostäder. Den

geologiska undersökningen är av översiktlig karaktär varför exploatören kan behöva göra en mer detaljerad grundundersökning i samband med exploateringen. Viss sänkning av grundvattennivån kan komma att ske då gränsen mot skogsmarken och vattnet runt husen leds bort. Förändringen av marken kommer att variera, dels beroende på var i området som exploateringen sker och dels på hur fastighetsägarna utnyttjar sina tomter.

RadonPlanområdet ligger inom ett lågriskområde avseende radonhalter, varför endast normala

åtgärder mot radon behöver vidtas vid byggnation.

RekreationStora delar av området används idag som jordbruks- och betesmark. Mot bakgrund av detta

tyder inget på att området används intensivt som rekreationsområde.

Förändringar De delar av marken som tas i anspråk för industri-, handels- eller bostadsändamål blir

inte tillgängliga för rekreation. På fl era ställen kommer det dock att bli möjligt att ta sig ut i närliggande naturområde. Förslaget innebär att varje bostadsfastighet blir relativt stor, så några speciella lekplatser skapas inte inom området. .

Konsekvenser De delar av området som inte exploateras kommer att bli mer lättillgängliga för allmänheten,

dels för att inte marken används för jordbruks- och betesmark, och dels för att det på fl era ställen lämnas släpp mellan tomterna som möjliggör för innevånarna att ta sig ut i angränsande markområden.

Stenmur utefter Gamla Nissastigen

11

Fornlämningar och kulturminnenInom planområdet fi nns inga fornminnen eller kulturminnen registrerade. På några få platser

fi nns stenmurar bevarade. Stenmurarna inom ängsmarken i väster är dock inte välbevarade utan till stora delar raserade. Tomtmarken för bostadsbebyggelse gränsar i väster till en stenmur som är bevarandevärd och utgör ett viktigt karaktärsdrag. Denna går delvis även in i öst- västlig riktning mot befi ntlig bebyggelse. Även utefter Gamla Nissastigen ligger en välbevarad stenmur.

Förändringar

Stenmurarna inom de områden som i förslaget är avsatta för bostäder är i så dåligt skick att det inte kan ses som något problem om dessa förvanskas eller försvinner, däremot bör stenmuren och träden utefter Gamla Nissastigen och den långa stenmuren i anslutning till bostadsområdet bevaras.

Bebyggelse och estetikInom planområdet ligger tre äldre

bostäder som under årens lopp när ny byggnation skett, knutits närmare centralortens bebyggelse. Två av bostäderna är från slutet av 1930-talet och det tredje på fastigheten 1:37 från början av 1900-talet. Karaktärsdragen från denna tids bebyggelse är väl bevarade i denna byggnad. Bebyggelsen öster om planområdet och Gamla Nissastigen är till största delen från 1970-80 talet. På det området i öster som detaljplananlagts 2003 och på området norr om Gräfthultsvägen är nya byggnader uppförda samt viss nybyggnation pågår fortfarande. Förändringar

Bebyggelsen i området eller omgivningen är inte av sådan typ att dessa bör styra hur framtida utformning av bebyggelsen inom södra delarna av området skall ske. Den planerade bebyggelsen kan komma att variera. Planförslagets intention är att bebyggelsen skall vara låg och bestå av bostäder i maximalt två våningar utan källare. Bostäderna kommer att bestå av i huvudsak villor men även av marklägenheter, rad- och parhus kan tillkomma inom planområdet. För delar av de centrala bostadsområdena tillåts att fl era än två lägenheter byggs på samma fastighet. Utöver två våningar får även vind inredas på denna del av planområdet. För övriga bostäder tillåts inte att vind inreds utöver de två våningar som är tillåtna. För alla bostäder är byggnadshöjden maximalt 6,0 meter

För att behålla de karaktärsdrag som byggnaden på fastigheten 1:37 besitter skall dessa karaktärsdrag bevaras vid om- och tillbyggnader. För att bevara denna karaktär skall även nya byggnader i denna del av planområdet utformas efter denna fastighets karaktär. Dvs.

GISLAVED

8

11

13

14

10

12

10

1

11

1:5

1:5

9

1:28

12

1:37

1:22

11

4:2

2

8

1:51:25

1:23

161161

162162

166

168

167

169

170

171166

163163

164

165164

165

166.4

164

164 165

166

167

165.6

165.

4

165.

8

163

164

165

162.8

166.

4

9

169

170

171.

5

171.

8

171.

9 172

171.

4

171.

4

170.7

171.

5

171.3

171.

9

171.

6

171.2

171.

6

171.6

171.1

171.4

170

169

168.8

169.2

170.3

168

168.2

166

167

167.

6

169

168.4

168

170

168.7

167.

9

168.4

167.

1

171.

8

171.8

171.1

171.

9171.7

171

169.7

171.

6

169.4

169.1

169.5

170

169.

9

171

170

170

169168.9

169.2

171.

8

171

171.8

171.

5

171.

4

171.

7

170.8

170.

5

162.6

166 167

168

171.

2

169

170.3

171.

1

170.

9

170

171

165

170.1

170.

717

06

RR

AH

AG

ALU

ND

SG

ATA

N

GA

MLA

NIS

SA

STI

GE

N

NOR

PLOG

TE

RR

AS

SV

Ä

Bostadsbebyggelsn där delar av bebyggelsen kan bestå av marklägenheter, rad- eller parhus

12

fasadmaterialet på byggnader skall till övervägande del bestå av trä, samt att tegel- eller betongpannor till övervägande del skall användas för taktäckning. Hur många bostäder som området kommer att innehålla är beroende på upplåtelseform men ca 50 villatomter är möjligt att tillskapa.

KonsekvenserUtformningen av befi ntlig bebyggelse i området eller närområdet är inte av sådan karaktär

att ny bebyggelse i södra delen av planområdet behöver anpassas efter denna. Utformas byggnaderna i norra delen av planområdet väl kan en lantlig bykaraktär skapas i området.

VerksamheterInom planområdet fi nns idag en etablerad

bensinstation i övrig gränsar planområdet till ett industriområde i väster. Enligt planbestämmelserna för industriområdet får verksamheterna inte var störande eller farliga för omgivningen. För närvarande fi nns bara AB Bilprovning etablerat i området. Från industri- och gatumark i detta område fi nns ett cirka 100 meter brett skyddsområde med naturmark inlagt som skyddsområde mellan industri och tillkommande bostadsområde. Några övriga industrier fi nns inte i områdets omedelbara närhet.

FörändringarDelar av angränsande industriplan utefter Gräfthultsvägen kommer att ingå i planförslaget och därmed förändras så att handel (H) med skymmande varor tillåts, dock ej livsmedel, även bilservice (G) tillåts, dock ej lakeringsverksamhet samt

Jm

Skydd

Bilprovning

Bensinstation

Mark på angränsande detaljplan där enligt förslaget befi ntliga detaljplanbestämmelser delvis kommer att förändras

Bostadsbyggnaden på fastigheten 1:37

13

industri (J1) som inte kräver längre skyddsavstånd än 50 meter. Nuvarande bensinstations markanvändning fastläggs även i planen som bilservice (G) dock ej lakeringsverksamhet. För bensinstationen tillåter förslaget inte någon ytterligare expansion söderut. Cisternpåfyllning och luftningsanordningar till bensinstationens anläggningar får inte läggas närmare än 50 meter från fastighetsgräns i söder för att inte fara eller olägenhet skall uppstå mot angränsande bostadsfastigheter. På grund av närheten till bostadsbebyggelsen tillåts inte någon omlackeringsverksamhet. På södra delen av denna fastighet, där gatuköket idag är inrymd kommer endast handel (H) att tillåtas.

KonsekvenserBensinstationen och tillhörande anläggningar får enligt planförlaget inte expandera söderut

för att skydda angränsande befi ntlig bostadsfastighet. Däremot fi nns möjlighet att expandera verksamheten på övriga sidor av nuvarande byggnad. En minskning av skyddsavståndet för industriområdet utefter Gräfthultsvägen innebär att industriverksamheten i området inte får vara mer störande än att bostäderna på 50 meters avstånd inte blir störda av verksamheterna.

Gatunät

Det övergripande vägnätet består av väg 26 (”Nissastigen”) som ligger cirka 250 meter väster om planområdet. Norr om planområdet går Gräfthultsvägen som är södra infarten från väg 26 till centralorten och därmed relativt hårt trafi kerad. Öster om planområdet ligger Gamla Nissastigen som naturligt kommer att bli bostadsområdets tillfartsväg. Den är idag återvändsgata och betjänar bostadsområdena öster om planområdet. I Anslutning till planområdet knyts i en rondell Gräftelevägen och Gamla Nissastigen ihop med Södra Storgatan och Danska Vägen. Industriområdet ansluts via Terassvägen och bensinstationen via Gräfthultsvägen.

FörändringarNågra nya tillfartsgator för området behöver inte anläggas då ”gamla Nissastigen” har

prestanda att klara även trafi ken från detta området. Även rondellen bedöms klara den trafi kökning som planförslaget medför. Från ”gamla Nissastigen” kommer området att anslutas med två gator. Till dessa gator kan enligt förslaget även befi ntlig bebyggelse anslutas. Fastigheterna 1:22 och 1:23 har idag sina in- och utfarter direkt ut på gamla Nissastigen. Enligt förslaget kommer inte dessa utfarter att tillåtas då bägge fastigheterna kommer att få möjlighet till in- och utfart på angränsande kvartersgator. Utfarterna mot Gamla Nissastigen bör utformas så att de dimensioneras för högsta hastighet av 30 km/tim, för att säkerställa korsningarna för oskyddade trafi kanter. Gatorna i bostadsområdet utformas smala, utan långa raksträckor så att hastigheten naturligt hålls låg inom området. 4-vägskorsningarna skall dimensioneras för

Gatumark 8m

Gångbana 2m Trädzon 1m

Exempel på utformning av infartsgata

Gatumark 6,5 m

Trädzon 1,5m växelvislängs gatorna

Exempel på utformning av kvartersgata

14

högsta hastighet av 30 km/tim. Behovet av parkeringar inom planområdet förutsätts lösas på respektive fastighet. Till området som är planlagt för industri, bilservice och handel kommer endast Terrassvägen att tillåtas som infartsgata. Fastigheten Gislaved 1:70 där bensinstationen och gatuköket ligger kommer även i fortsättningen endast tillåtas ha sin in- och utfart på Gräfthultsvägen.

KonsekvenserNär området är fullt utbyggt beräknas ”gamla Nissastigen” att trafi keras med ca 800 fordon

per dygn. Kvaliteten på gatan innebär att det inte bör bli några problem utmed denna. Förslaget innebär att det endast blir två utfarter mot gamla Nissastigen och därmed få konfl iktpunkter. För att skapa säkra korsningar för oskyddade trafi kanter bör korsningarna utformas så att hastigheten hålls låg vid korsningarna. Närheten till väg 26 och Danska vägen innebär att det kommer att fi nnas goda möjligheter att ta sig till och ifrån området utan att behöva köra igenom centrala Gislaved.

Gång och cykeltrafi kIdag fi nns det en separerad gång- och cykelväg utmed delar gamla Nissastigen som går norrut,

förbi Gisleområdet vidare upp mot centrum. På norra sidan om Gräfthultsvägen fi nns också en gång och cykelväg som vid rondellen leder in mot den andra gång- och cykelvägen.

FörändringarInom planområdet innebär förslaget att det inte skall skapas några speciella gång- och

cykelvägar. Gång- och cykeltrafi ken kommer att kunna ta sig till och ifrån området vid infarterna till området. Från södra delen av planområdet leds en gång- och cykelväg norr ut inom planområdet för att kunna skapa en gen väg för trafi kanterna som skall ta sig till och ifrån centrala delarna av Gislaved. Längs södra Storgatan, Danska vägen och Gräfthultsvägen fi nns idag separerade gång- och cykelvägar som ansluter vid cirkulationsplatsen vid norra delen av planområdet. Till norra infarten ansluts en gång- och cykelväg som leder vidare upp mot befi ntlig cirkulationsplats. Även en gång- och cykelväg kommer att anläggas för att ta sig ut mot Terrassvägen mot industriorådet. Denna dras genom natur- och skyddsområdet, på den plats där den blir mest funktionell, samt där den passar bäst i landskapet. Den befi ntliga gång- och cykelvägen som fi nns utefter ”gamla Nissastigen” slutar idag vid infarten till Norra Hagalundsgatan och bör vid en utbyggnad av området förlängas längre söderut. Både mot söder och mot väster skapas öppningar mellan fl era tomter för att fotgängare skall kunna tas sig ut i naturen.

KonsekvenserPlanområdets läge cirka 2 km från Gislaveds centrum medför att det fi nnas goda möjligheter

att både gå och cykla för att tillgodogöra sig all behövlig service. Då planområdet är fullt utbyggt kommer trafi kökningen att medföra att det kan bli konfl ikter mellan bilar och oskyddade trafi kanter som skall korsa ”gamla Nissastigen”. Konfl iktpunkter kommer framförallt att bli där de nya infarterna skapas. Därför är det av vikt att dessa korsningar dimensioneras för högsta hastighet av 30 km/tim. För att komma till skolor och till centrum behöver både gamla Nissastigen och Danska vägen korsas.

15

Kollektivtrafi kVid rondellen norr om planområdet fi nns idag busshållplatser. Avståndet från södra delen av

området till hållplatserna är drygt 800 meter. Avståndet till Gislaveds Resecentrum, vilket är knutpunkten för busstrafi ken är drygt 2 kilometer.

KonsekvenserPlanområdet ligger på gång- och cykelavstånd till busshållplatser varför det fi nns goda

möjligheter att använda bussarna som transportmedel. Planområdets läge innebär dock att alla resande måste passera korsningen vid cirkulationsplatsen för att komma till och ifrån busshållplatserna.

Vatten och avloppKommunalt vatten och avlopp är utbyggt fram till området. Det fi nns ledningar framdragna,

dels till bensinstationen i norra delen av planområdet och dels till fastigheterna som ligger i området och dels utefter Terrassvägen ner till vändplanen på intilliggande industriområde i väster samt till bostadsområdet i öster. (se ledningskarta).

FörändringarHela bostadsområdet kommer att knytas till kommunens befi ntliga vatten- och avloppssystem

vid södra delen av industriområdet. Industriområdet kommer att anslutas till befi ntliga ledningar utefter Terrassvägen.

DagvattenDå den största delen av planområdet av består av vegetationsytor, infi ltreras den största delen

av nederbörden lokalt. Området sluttar mot väster och söder varför största delen av vattnet som inte infi ltreras rinner ner mot naturområdet som ligger väster om planområdet. I detta område leds vattnet till en recipient i form av ett mindre vattendrag.

FörändringarOmrådet har goda möjligheter att kunna ta hand om dagvattnet lokalt. Detta genom att

skyddszonen mellan bostads- och industriområdet används. Detta är en stor fördel med tanke på det absoluta kravet som ställs på minskning av föroreningar i recipienter utifrån en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

En Principstudie för omhändertagande av dagvatten från planområden i anslutning till södra infarten (J&W Bygg & Anläggning AB 1993-12-16) är utförd i området. Denna visar att dagvattnet inom planområdet kan tas om hand genom att utföra översilningsområden och utjämningsmagasin i området som utgör skyddszon mellan industriområde och bostadsområde. En recipient som består av ett mindre vattendrag fi nns som vattnet sedan kan ledas till. Enligt principstudien förutsätter detta dock att takvattnet till största möjliga utsträckning förs ut till vegetationsytor genom stuprör med utkastare. Parkeringsplatser bör utföras med dränerande beläggning. Konventionella anläggningar med dagvattenbrunnar och dagvattenledningar utföres endast i begränsad omfattning och som reservsystem.

16

KonsekvenserEn viss sänkning av grundvattennivån kan bli fallet i området när dränering runt husen sker,

dock motverkas detta till viss del när takvatten och ytvatten infi ltreras lokalt. Genom att lokalt ta om hand dagvattnet fi nns möjligheten att begränsa vattenmängderna till recipient. Anläggning av översilningsområden och utjämningsmagasin i skyddszonen inom angränsande detaljplan, bör tillsammans med vegetationen klara dagvattnet från området.

El och TeleEl- och teleledningar fi nns dragna i angränsande gator samt in till bensinstationsområdet

och bostäderna i området. Även utefter Terrassvägen fi nns teleledningar framdragna. (se ledningskarta)

GasledningarInga gasledningar fi nns framdragna till området

Skola barnomsorgDe skolor som ligger i närområdet är Sörgårdsskolan som inrymmer förskola, lågstadium och

mellanstadium. Denna ligger på drygt en kilometers avstånd från planområdet, utefter Danska Vägen. Lundåkersskolan som inrymmer högstadium och Gärdesskolan som inrymmer Gislaveds gymnasium ligger utefter Södra Storgatan, på ett avstånd av drygt en kilometer. Dagisavdelning fi nns angränsande bostadsområde på kvarteret Sörgården, öster om gamla Nissastigen

Förändringar Det fi nns inget som tyder på att några nya skolor behöver tas i anspråk om bostadsområdet

exploateras.

KonsekvenserProblemet är att eleverna behöver korsa både gamla Nissastigen och Danska vägen för att ta

sig till och ifrån skolorna. I anslutning till Sörgårdsskolan fi nns en gång- och cykeltunnel så här behöver inte eleverna korsa gatan.

ServicePå ca två kilometers avstånd i centrala Gislaved fi nns ett brett utbud av service, med ett

fl ertal butiker av olika slag såsom dagligvarubutiker, järnaffär, hemminredningsbutiker, leksaksaffär, konfektionsbutiker, post, konditorier, restauranger, pizzerior m.m. Även sjukstuga och tandläkaremottagningar fi nns i centrum. Biblioteket fi nns inrymt i Gymnasieskolan på ett avstånd av cirka en kilometer, även biografen fi nns belägen nära centrum. I den närbelägna bensinstationen fi nns även ett visst utbud av dagligvaror till försäljning. På samma fastighet ligger också ett gatukök.

Förändringar Några nya serviceverksamheter är för närvarande inte planerade för området men på området

i anslutning till gatuköket fi nns mark för att etablera nya handelsverksamheter. Även utefter Terrassvägen kan verksamheter för skymmande handel etableras, dock ej livsmedel

KonsekvenserDet föreslagna planområdet är placerat så centralt att de fl esta som bosätter sig här bör kunna

gå eller cykla för att uträtta sina ärenden i centrala Gislaved. Närheten till bensinstationen och gatuköket kan innebära att dessa verksamheter kommer att utökas när kundunderlaget ökar.

17

Medverkande tjänstemänAnsvarig handläggare för detaljplanen har varit planarkitekt Per-Åke Gustafsson. Dessutom

har stadsarkitekt Fredrik Andersson, planerare Britt Benjaminsson, Plantekniker Britt-Marie Holmberg, bygg- och miljöförvaltningen; kommunekolog Bengt-Göran Ericsson, Plan och utredningsenheten; utvecklingsledare Agneta Åhsberg Barn- och utbildningsförvaltningen; mark och exploateringschef Erling Enochsson, mark- och exploateringsenheten; projektör Rune Persson, MBK-ingenjör Peter Edvinsson samt gatuingenjör, Ebbe Falk, tekniska kontoret deltagit i arbetet.

Gislaveds kommun Bygg- och miljöförvaltningen

Per-Åke GustafssonPlanarkitekt

18

Skiss över detaljplaneförslaget där bostäderna består av både parhus och villor.

GISLAVED

7 9

1:5

15

8

11

13

14

10

12

10

1

11

1:5

1:5

9

1:28

12

1:37

1:22

11

4:2

16

17

18

BLÅKLINTEN3

2

9

8

1

7

PR8

8

10

9

1

11

1

10

1:29

1:5

1:51:25

Lr

1:23

1:70

9

LINN

4:3

1

1:5

167

159

160

159

60.2

161161

162162

160

166

168

167

169

170

171166

163163

164

165

164165

166.4

164

164 165

166

167

165.6

165.

4

165.

8

163

164

165

162.8

166.

4

171.

9

171.

7

172

171.

9

172

169

170

171.

5

171.

8

171.

9 172

171.

4

171.

4

170.7

171.

5

171.3

171.

9

171.

6

171.2

171.

6

171.6

171.1

171.4

170

169

168.8

169.2

170.3

168

168.2

166

167

167.

6

169

168.4

168

170

168.7

167.

9

168.4

167.

1

171.

8

171.8

171.1

171.

9

171.7

171

169.7

171.

6

169.4

169.1

169.5

170

169.

9

171

170

170

169168.9

169.2

171.

8

171

171.8

171.

5

171.

4

171.

7

169.4

170.4

169.6

170.6

169.9

170.7

171

171

171

170.

8

171

171

171.0

170.8

170.

5

170

170

162.6

169

167

166

165

162.7

163165

166 167

168

171.

2

169

170.3

171.

1

170.

9

170

171

165

170

170.1

169.8

170.0

169.9

170.1

170,1

169.7

170.

1

169.

9

170.

0

170

170.

7

169.

4

170.

6

169

167

66

NO

RR

AH

AG

ALU

ND

SG

ATA

N

GA

MLA

NIS

SA

STI

GE

N

NORRA HAGALUNDSG

PLOGGATAN

TE

RR

AS

SV

ÄG

EN

GRÄFTHULTSVÄGEN

Växthu

19

1

164

162162

161161

160160

159

166

167

163163

164

165

164165

166

168

167

169

170

171

169

172

170

164 165

166

168

167

170

169 171

169

170

172

172

170

171

171

169

171

171

171

171 170

164

163

167

166165

170

170

171

170

169

168

169

170167

166

168

165

169

165

167

166

163

165

167

63 166

170

171

170

170

169

Växthus

Skiss över detaljplaneförslaget där bostäderna enbart består av villor

20

Förslag till detaljplan för Skomakargärdet, del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

Genomförandebeskrivning

Organisatoriska frågorTidplan

Planen hanteras med så kallat normalt planförfarande och skall efter samråd och utställning antas av kommunfullmäktige. Planen sänds ut på samråd till länsstyrelsen, berörda grannar och andra som anses ha intresse av planen. Genomförandetid

Genomförandetiden är på 10 år och räknas från den dag den vunnit laga kraft.

Ansvarsfördelning, huvudmannaskapGislaveds kommun är huvudman för allmän platsmark och ansvarar för utbyggnad och

underhåll av allmänna platser.

Fastighetsrättliga frågorAllmäntEtt led i genomförandet av en detaljplan är fastighetsbildningen. Med fastighetsbildning avses bl.a. marköverföringar, säkerställande av rätt till utfart, bildandet av gemensamma parkeringsanläggningar m.m. Fastighetsbildningsfrågor upptas till prövning av lantmäterimyndigheten efter ansökan från fastighetsägaren, ledningsinnehavare eller i vissa fall bygg- och miljönämnden. I det fall fastighetsdelningen inte överensstämmer med detaljplanen gäller generellt att ansökan om fastighetsbildning skall vara inlämnad till lantmäterimyndigheten innan ev. bygglov beviljas.

MarköverföringarDe mörköverföringar som är aktuella för planområdet gäller överföring av mark: från fastigheten Gislaved 1:25 (Adolfsson Sune Axel Ronni) till Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) för anordnande av lokalgata (gång- och cykelväg). från fastigheten Gislaved 1:23 (Gislaveds kommun) till Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) för anordnande av lokalgata (gång- och cykelväg).från fastigheten Gislaved 1:5 (Gislaveds kommun) till Gislaved 1:23 (Gislaveds kommun) för utökning av tomtmarken.

21

Plankostnad Plankostnad för fastigheten Gislaved 1:25 tas ut genom planavgift i samband med bygglov.

LedningsrättAnsvaret för att trygga rättigheten för befi ntliga el- och teleledningar åvilar respektive ledningsinnehavare. Detta kan ske antingen genom ledningsrätt eller servitut.

UtfartsförbudFastigheterna 1:22 och 1:23 har idag sina in- och utfarter direkt ut på gamla Nissastigen. Enligt förslaget kommer inte dessa utfarter att tillåtas då bägge fastigheterna kommer att få möjlighet till in- och utfart på angränsande kvartersgator.

Tekniska anläggningarAllmän platsmark

Kommunen är skyldig att inom detaljplanelagt området, där kommunen är huvudman, iordningsställa allmänna platser så att de kan användas för avsett ändamål.

VA-ledningar Gislaveds kommun ansvarar för nödvändig utbyggnad av vatten-, avlopps- och

dagvattenledningar i samband med projektets genomförande.

Medverkande tjänstemänGenomförandebeskrivningen har upprättats av planarkitekt Per-Åke Gustafsson i samråd

med kommunens mark- och exploateringsenhet.



22

Förslag till detaljplan för Skomakargärdet, del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter, i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

Miljökonsekvensbeskrivning

Med en konsekvensbeskrivning menar man en beskrivning av konsekvenserna för naturmiljön, de sociala förhållandena, de kulturhistoriska värdena, arkitekturen, det estetiska etc när man gör en förändrad markanvändning. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) görs alltså för att förutse konsekvenserna av en förändrad markanvändning.

I en MKB konsekvensbeskriver man det så kallade nollalternativet och ett eller fl era exploateringsalternativ. I detta fall har ett exploateringsalternativ använts som alternativ 1.

Alternativ 0 Nollalternativet innebär att man inte gör några förändringar alls. Det kan beskrivas som

nulägessituation utan åtgärder, men sett i ett framtidsperspektiv.

Alternativ 1 Exploateringsalternativet innebär att området planläggs för bostäder samt bilservice

och industrimark. enl. intentioner från Planprogram för södra infarten (antagen av kommunfullmäktige 1993-08-26). I delar av området kommer även handel att tillåtas. Den befi ntliga bensinstationen fastläggs i detaljplanen som bilservice (ca 6 300 m2). På platsen söder om bensinstationen där idag gatukök ligger föreslås enligt förslaget för handelsändamål (ca 3 800 m2). På de övriga områden som ligger utefter Gräfthultsvägen och Terrassvägen föreslås att industri och handel skall tillåtas (ca 1,9 ha). Den största delen av arealen utefter gamla Nissastigen föreslås som bostadsområde (ca 6,0) för villor, Radhus, parhus eller marklägenheter. Ca 50 villor föreslås kunna byggas i området. Mellan industriområdet och bostadsområdet sparas ytan som skyddsområde i form av natur.

Beskrivning av planområdetPlanområdets totala areal är på cirka 12 hektar. Planområdet är beläget i södra delen av

Gislaveds tätort, söder om Gräfthultsvägen, väster om ”Gamla Nissastigen”. I väster gränsar planområdet till naturmark. Planområdet ligger i en västsluttning med en höjdskillnad mellan väster och öster på cirka 10 meter, där vissa partier är relativt branta. I södra delen av planområdet utmed ”gamla Nissastigen” växer det gles lövskog och lite tätare granskog längre väster ut. Delar av marken i de centrala delarna samt i norr består av ängsmark samt på ett par ställen av åkermark. På delar av åkermarken fi nns spår av en bilövningsbana. I de södra delarna av ängsmarken fi nns ett visst inslag av lövskog, bestående av björk, asp, sälg samt några få ekar. I de västra delarna av planområdet där marken är sankare har skogen ett större lövinslag och längst ut mot väster växer även en del barrskog. På den del av planområdet i nordväst som idag är detaljplanlagd för industriändamål är stora delar av marken avjämnad. I övrigt är marken till största delen öppen natur-, åker- och betesmark. Ängsmarken används idag som betesmark för hästar. På något ställe når berget upp i dagen. Stora delar av området som idag inrymmer bensinstation och gatukök är idag redan asfalterat och bebyggt. Centralt i området

23

ligger en väl bevarad stenmur. Utefter denna växer en del lövträd, varav två solitära ekar som är bevarandevärda. Några små diken avleder ytvattnet mot sankmarken i väster. Utmed delar av ”gamla Nissastigen” ligger en stenmur och här växer ett antal större ekar som bör bevaras. Inom planområdet fi nns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade. Inom området fi nns idag tre fastigheter utefter gamla Nissastigen som är bebyggda med bostäder.

En översiktlig geoteknisk undersökning har skett av området (AB Jacobsson & Widmark 1992-05-26). På några få ställen fi nns berg i dagen. Längs plangränsen i väster fi nns ett litet parti sank- eller mossmark. I övrigt visar undersökningen att marken till största delen av består av fast moränmark. Skall byggnader, gator och ledningar byggas på sank- eller mossmarkspartierna måste förstärkning utföras. Några egentliga förstärkningsåtgärder bör dock inte fordras för byggnation på fastmark.

Natur

0-alternativetMarken bibehålls med nuvarande användning.

KonsekvenserMarkförhållandena kommer inte nämnvärt att förändras vilket innebär att delar av området

förblir skogsmark och resten består av ängs- och åkermark. Produktionsskogen kommer att gallras någon gång till under sin omloppstid sen kommer skogen att avverkas, vilket innebär att marken under några få år inte är beskogad. Det är beroende på vilket trädslag som prioriteras efter avverkningen hur snabbt marken beskogas igen. Förutsättningen för att ängsmarken skall kunna hållas öppen är att djur betar av gräset i området samt att åkermarken brukas. I annat fall kommer även dessa ytor att beskogas. Verksamheten vid bensinstationen och gatuköket förväntas fortsätta i nuvarande omfattning. Den planlagda industrimarken används för de ändamål den i detaljplanen är avsatt för, vilket innebär att marken bebyggs och att stora delar av ytorna hårdbeläggs. Detta innebär att det inte i fortsättningen heller blir så mycket grönområden och att ytvattnet till stor del leds ner mot skyddsområdet.

Alternativ 1Stora delar av planområdet exploateras enligt förslaget

Konsekvenser:

På de delar av planområdet som enligt förslaget används för natur skydd kommer inte stora förändringar ske mot dagens situation. Avvattningen medför att grundvattnet på ett begränsat område kan komma att sänkas något. Sker en infi ltration av vattnet kommer inte föroreningarna i någon större omfattning att öka till vattendragen. För att inte öka utsläppen av föroreningar till närliggande vattendrag är det viktigt att så mycket som möjligt av dagvattnet tas om hand lokalt. Det kan bli stora förändringar av vegetationen beroende på hur fastighetsägarna disponerar sin tomtmark. Åker- och ängsmarken kommer till stora delar att försvinna till förmån för fruktträd, småbuskar och gräsmattor. Detta behöver inte innebära något negativt för den biologiska mångfalden utan detta kan i stället vara positivt. De få ekar som är värda att bevaras skyddas i planen, övriga träd inom området har inte en sådan lång omloppstid så de är värda att bevara. På de ytor som hårdbeläggs kommer all vegetation att försvinna vilket måste ses som negativt ur miljöperspektiv. Även om bebyggelsen blir låg så kommer den öppna vyn som idag delvis präglar området att försvinna.

24

Kulturmiljö

0-alternativetInga kulturminnen fi nns registrerade i området. Några få stenmurar fi nns bevarade

KonsekvenserAlla stenmurar bevaras.


KonsekvenserDe stenmurar som idag är dåliga och till stora delar redan förstörda kommer troligtvis att

försvinna helt. De få stenmurar som är skapligt välbehållna bevaras för framtiden.

Stadsbild – estetik

0-alternativetDet varierande landskapsbilden med skogs-, ängs- och åkermark bibehålls i utkanten av

Gislaveds tätort.

KonsekvenserSpåren av kulturlandskapet bibehålls. Den öppna ytan med ängs- och skogsmark gör att

utsikten planområdet bibehålls.


Konsekvenser

En stor del av den kvarvarande obrutna vyn ut mot väster kommer att försvinna och ersättas med bostäder. Ett bebyggelselandskap kommer därmed att skapas på i stort sett hela det kvarvarande öppna landskapet. Bebyggelsen tillåts att bli maximalt två våningar hög. Villabebyggelsens utseende kan komma att variera mycket då varje villaägare bygger efter sina behov. De svagt krökta gatorna genom området innebär att inte området blir statiskt.

Hälsa och säkerhet

0-alternativet

Ingen exploatering sker åker-, ängs- och skogslandskapet besvaras.Konsekvenser

Möjligheten att använda hela området för rekreation begränsas även fortsättningsvis då stora delar av arealen används som åker- och betesmark. Om jordbruksdriften försvinner kommer dock området att i större omfattning kunna användas för rekreation. Trafi ksituationen på gamla Nissastigen kommer inte att förändras i någon större omfattning.

25


KonsekvenserRekreationsmöjligheterna kan komma att förbättras då området till stora delar öppnas upp för

allmänheten. Kvartersmarken blir visserligen privat men förslaget innebär att det på ett fl ertal ställen blir möjligt att ta sig ut i angränsande naturområden.

Ur trafi ksäkerhetssynpunkt kommer fl era konfl iktpunkter att förekomma längs gamla Nissastigen när nya in- och utfarter anläggs. Det är framförallt vid korsningarna som konfl ikterna kommer att uppstå då både gång- och cykeltrafi kanter samt biltrafi ken leder ut vid samma korsningar. Gamla Nissastigen bör därför förbättras för att göra dessa korsningar säkrare för gång- och cykeltrafi kanterna. Även konfl ikterna vid befi ntliga korsningar längs gatan kan förväntas öka då trafi kmängderna ökar på gamla Nissastigen. De oskyddade trafi kanterna ges enligt förslaget möjlighet att ta sig via västra sidan av gamla Nissastigen genom området i nord- sydlig riktning. För oskyddade trafi kanter som skall ta sig till och ifrån centrum bör denna lösning anses tillräcklig. Trafi ken till och ifrån bensinstationen och grillbaren kommer att ske på Gräfthultsvägen varför denna trafi k inte påverkar gamla Nissastigen och intilliggande bostadsområde. Infarter till industriområdet kommer bara att tillåtas ske från Terrassvägen för att inga nya korsningar skall tillkomma mot Gräfthultsvägen. Det kan förväntas bli en viss trafi kökning till bensinstation och grillbar när området exploateras men denna ökning kan till stora delar förväntas härröra från det planerade bostadsområdet. Det är svårt att förutse vilka trafi kmängder som en exploatering av området för industri, bilservice och handel kan medföra då det är helt beroende på vilka verksamheter som tillkommer i området. Buller och utsläppsmängderna kommer att öka utmed gamla Nissastigen, vid cirkulationsplatsen samt gatorna som ansluter till denna. Bostadsområdet förväntas alstra ca 200 bilresor per dag när det är helt utbyggt. Den relativa närheten på ca 300 meter till närmaste fastighet från Nissastigen (väg 26) medför att ljudet från trafi ken kommer att höras väl. Framförallt då hela området vetter mot väster och därmed vägen.

De fastigheter som ligger närmast industriområdet ligger på ett avstånd på ca 50 meter. Detta medför att industrin som skall etableras där inte får vara mer störande eller farlig än att detta avstånd är tillräckligt. Om det anses nödvändigt för en tilltänkt verksamhet skall bullervallar anläggas eller liknande åtgärder vidtagas för att minska olägenheterna från verksamheten.

För att inte omöjliggöra ett fortsatt boende i befi ntlig bostad på fastigheten 1:23 tillåts boende på denna fastighet även i fortsättningen. Fastigheten ligger på ett avstånd från cisternpåfyllningen vid bensinstationen på drygt 50 meter, avståndet till gränsen för bilservice är ca 35 meter och avståndet till området för handel hamnar ligger i gränsen till fastigheten. Det är framförallt denna fastighet som kommer att påverkas av verksamheterna på närliggande fastighet.

26

Näringsliv samhällsnytta och sociala aspekter

0-alternativetIngen exploatering sker åker-, ängs- och skogslandskapet besvaras.

KonsekvenserMöjligheten att kunna skapa attraktiva boendemiljöer i närheten av Gislaveds tätort begränsas

när inga bostäder tillskapas i området. Alternativa bebyggelseområden i närheten av tätorten är begränsad. Detta kan innebära att centralortens möjlighet att expandera begränsas. Avståndet mellan befi ntligt industriområde och befi ntliga bostadsområdet är långt så risken för konfl ikter är liten.


KonsekvenserEtt attraktivt boende skapas på en västersluttning nära Gislaveds centrum. Befi ntlig

samhällsservice, skolor, butiker m.m. ligger på ett så nära avstånd att dessa är möjliga utnyttja för områdets invånare. Konfl ikten med industrier ökar då bostäderna knyts närmare industriområdet.

Medverkande tjänstemanMiljökonsekvensbeskrivningen är upprättad av Bygg- och miljöförvaltningen genom

planarkitekt Per-Åke Gustafsson.



27

Förslag till detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

MiljökvalitetsnormerSyftet med Miljökvalitetsnormerna är att skydda människans hälsa. Miljökvalitetsnormen

är ett gränsvärde som inte får överskridas. En detaljplan får inte antas om det får till följd att gällande normer överskrids. Det är därför nödvändigt att göra bedömningar av hur miljökvaliteten påverkas av en detaljplans genomförande.

I Jönköpings län anses biltrafi ken orsaka de största hälsoproblemen, speciellt i tätorter. Problemmiljöer är främst de vid högt trafi kerade gator och trafi kplatser. De ämnen med koppling till normerna som är i störst behov för bedömningar och eventuella mätningar i länet är kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM 10).

För att bedöma hur detaljplanen klarar fastlagda miljökvalitetsnormer har den s.k. nomogrammetoden tillämpats som rekommenderas i Fysisk planering och miljökvalitetsnormer utgiven av Länsstyrelsen i Jönköpings län 2003-08-20.

Inom det nya planområdet för ca 50 hushåll innebär biltrafi ken endast ett litet tillskott till ortens bakgrundshalter av såväl kvävedioxider som partiklar. Vad som däremot kan vara av intresse är att planområdet genom sitt läge i gatusystemet kan förväntas öka trafi ken i närliggande gatumiljöer där människor regelbundet vistas. En bedömning av om de nya bostäderna medverkar till att normerna överskrids utanför planområdet bör därför göras. Någon trafi kmätning är inte gjord utefter Gamla Nissastigen. Gatan trafi kförsörjer endast närliggande bostadsområde med cirka 150 hushåll vilket bedöms generera ca 600 resor per dag. Dessa ringa trafi kmängder bör inte ses som något hälsoproblem för boende i närheten. De tillfartsgator som främst påverkas från trafi ken till ett tillkommande bostadsområde är Gräfthultsvägen, Södra Storgatan och Danska vägen. Gräfthultsvägen är en infartsgata till centrala Gislaved utan bostadsbebyggelse i omedelbar närhet. Utefter Södra Storgatan och Danska vägen ligger bostäder där de boende kan komma att påverkas av trafi ken från området. De trafi kmätningar som Gislaveds kommun har utfört utefter dessa gator visar på trafi kmängder utefter Södra Storgatan (Kastanjegatan – Rondellen) på 4667 fordon per dygn (genomsnitt för perioden 1998-06-10 – 1998-06-16) och för Danska vägen (Lillegårdsgatan – Rondellen) på 3050 fordon per dygn (genomsnitt för perioden 1998-06-10 – 1998-06-16). Med hänsyn till trafi kmängder bör därför invånarna utefter Södra Storgatan vara dom som är mest utsatta för trafi krelaterade miljöproblem. Med hänsyn till en allmän trafi kökning i samhället (1,5- 2 % per år) beräknas trafi ken längs Södra Storgatan år 2005 vara ca 5 500 fordon per dygn, till detta tillkommer en beräknad trafi kmängd från planområdet på 200 fordon per dygn om alla transporter från området sker längs denna gata. Tas även hänsyn till en fortsatt förväntad trafi kökning beräknas Södra Storgatan på tio års sikt ha en trafi kmängd på ca 6 700 fordon per dygn.

28

• Vid en trafi kmängd på ca 6 700 fordon per dygn längs Södra Storgatan, ett avstånd till väg på 25 m, en emissionsfaktor på 1,4 g/km, och ett bakgrundsbidrag på 10 µg/m3 blir den totala halten NO2 på ca 17 µg/m3 vilket klart understiger miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m3 avseende årsmedelvärde för kvävedioxid.

• Med samma trafi kmängder och gaturum, emissionsfaktor på 250 mg/km och ett bakgrundsbidrag på ca 13 µg/m3 PM10 (kommunen saknar egna referensnivåer för partiklar) blir den totala halten ca 17 µg/m3, vilket understiger miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m3 avseende årsmedelvärde för partiklar.

Beräkningarna visar att halterna av kvävedioxid och partiklar ligger klart under miljökvalitetsnormens gränsvärde avseende årsmedelvärden, detta dessutom i den mest utsatta trafi kmiljön som kan påverkas av det nya bostadsområdet och med en beräkning att all trafi k från området kör utefter Södra Storgatan. Eftersom halterna ligger långt under gränsvärdena är en kontroll av tröskelvärden eller extremvärden inte nödvändig att göra. Planförslaget kan därmed på goda grunder genomföras från miljökvalitetsnormernas hälsoperspektiv.

Medverkande tjänstemanMiljökonsekvensnormen är upprättad av Bygg- och miljöförvaltningen genom planarkitekt

Per-Åke Gustafsson.



29

Lr

1:5

GISLAVED

GISLAVED

GISLAVED

1:5

1:5 1:5

2

35

13

SKINNBAGGEN2

1

4

3

11

9

4:5

s:4

4

3

10

BACKSIPPAN

s:4

GISLAVED

1

1:5

1

s:4

2

12

2

4:5

1

29

30

27

26

3

1:5

45

6

28

7

8

11

1516

9

12

10

14

13

8

5

4

567

6

ga:33

2

1

6

31

32

25

335ga:3

2423

ga:1VALLMON

1920

34

18

17

21

22

8

7

5

ga

1:5

GISLAVED

11

9

10

2

1

1:5

1:5

1:28

9

8

10

1:22

12

11

4:2

1:29

1:37

1:51:25

1:5

1:23

1:70

1:5

Lr

1

1:5

Ser

v

BLÅKLINTEN3

4

7

6

1

2

3

PRÄSTKRAGEN

6

11

8

9

7

2

TULPAN3

1

9

10 LILJAN

8

1

2

20

3

11

21

8

9

10

1

11

6

7

4:3

LINNEAN

1

1

2

170.

2

169.

7

160.2

169.

3

168.8

170.

5

170.

6

169.

3

170.

1

169.

4

169 9

170.0

170.4

170.2

170.2

169

170.7

170.9

170.5

170.0

169.3

169.4

171.

0

171.

9

171.

9

171.

7

171.

4

171.

8

171.5

171.8

171.5

171.

9

171.9171.8

171.3

171.1

171.8

169.8

171.3

171.0

171.5

169.6

170.8

171.

8

171.

8

172.

0

172.

1

171.

7

171.

5

171.

9

171.

4

171.

8

171.

9

171.6

171.

9

171.

9

171.

6

171.

8

171.

9

170.4

171.

6

171.2

171.4

171.1

165.

8

165.

6

166.6

168.2

165.

7

166.

1

169.0

166.

4

167.9

166.

6

168.6

170.6

168.1

169.4

169.6

168.2166

166

165.

4

165.

8

166.

4

166.4

165.6

171.3

171.

4

170.7

171.

5

171.6

168.2

168.8

169.2

168.4

169.7

168.7

169.1

169.4

167.

6

167.

1

167.

9

168.9

170.3

171.

8

171.

6

171.8

171.1

171.7

169.5

169.2

169.

9

171.

8

171.

9

171.

7

171.8

171.

5

170.8

162.8168.4

162.6

171.

2

170.

5

171.

4

171.

1

170.3

170.

9

170.1

170.

717

0.6

162.7

170.0

170.1

169.8

169.9

170,1

169.9

170.7

168.7

167.3

168.

1

170.

8

171.0

169.

7

170.3

169.1

170.

1

169.7

169.0

168.3

1

170.

0

169.

9

169.

1

168.

6

169.

4

168.

5

167.

7

167.

6

168.3

167.7

168.

4

TÄT SKOG

Koloniområde

Koloniområde

AG

ALU

ND

SG

ATA

N

Koloniområde

ÖSTERLIDSGATAN

KAPPELEDSVÄGEN

LYCKHEMSGATAN

Lekplats

Lekplats

NO

RR

AH

AG

ALU

ND

SG

ATA

N

PLOGGATAN

Lek

TE

RR

AS

SV

ÄG

EN

NORRA HAGALUNDSGATAN

TULPANGRÄND

LILJEGRÄ

LILL

EGÅR

DSGAT

AN

Växthus

DALr

1:5

GISLAVED

GISLAVED

GISLAVED

1:5

1:5 1:5

2

35

13

SKINNBAGGEN2

1

4

3

11

9

4:5

s:4

4

3

10

BACKSIPPAN

s:4

GISLAVED

1

1:5

1

s:4

2

12

2

4:5

1

29

30

27

26

3

1:5

45

6

28

8

7

11

1516

9

12

10

14

13

8

5

7

31

32

25

24

ga:1VALLMON

1920

34

17

18

8

1:5

GISLAVED

11

9

10

1

2

1:5

1:5

1:28

8

9

10

1:22

12

11

4:2

1:29

1:37

1:51:25

1:5

1:23

1:70

1:5

Lr

1

1:5

Ser

v

BLÅKLINTEN3

4

7

1

PRÄ

11

8

9

1

10

1

2

9

8

LINNE

4:3

1

170.

2

169.

7

160.2

169.

3

168.8

170.

5

170.

6

169.

3

169.

4

170.

1

169.9

170.0

170.4

170.2

170.2

169.9 167.9

170.9

170.7

170.0

169.3

170.5

169.4

171.

0

171.

9

171.

9

171.

7

171.

4

171.

8

171.5

171.5

171.

9

171.9171.8

171.8

171.3

171.1

171.8

169.8

171.3

171.0

171.5

169.6

170.8

171.

8

171.

8

172.

0

172.

1

171.

7

171.

5

171.

9

171.

4

171.

9

171.

8

171.6

171.

9

171.

9

171.

6

171.

8

170.4171.

9

171.

6

171.2

171.4

171.1

168

169.0

168.6

170.6

169.4

169.6

165.

4

165.

8

166.

4

166.4

165.6

170.7

171.

5

171.3

171.

4

171.6

168.2

168.8

169.2

168.4

169.7

168.7

169.1

169.4

167.

6

167.

1

167.

9

168.9

170.3

171.

6

171.

8

171.8

171.1

171.7

169.5

169.2

169.

9

171.

9

171.

8

171.

7

171.8

171.

5

170.8

162.8168.4

162.6

170.

5

171.

4

171.

2

171.

1

170.3

170.

9

170.1

170.

717

0.6

162.7

170.0

170.1

169.8

169.9

170,1

169.9

170.7

170.

8

171.0

170.3

170.

1

169.7

169.

9

170.

0

169.

4

TÄT SKOG

Koloniområde

Koloniområde

HA

GA

LUN

DS

GA

TAN

Koloniområde

ÖSTERLIDSGATAN

KAPPELEDSVÄGEN

LYCKHEMSGATAN

Lekplats

Lekplats

NO

RR

AH

AG

ALU

ND

SG

ATA

N

PLOGGATAN

TE

RR

AS

SV

ÄG

EN

NORRA HAGALUNDSG

TULPA

Växthus

Befi ntliga elledningar

Befi ntliga teleledningar

30

Pumpstation

Vatten- och avloppsledning

Vatten- och avloppsledning

Befi ntliga vatten- och avloppsledningar

31

2005-09-27 Dnr Bm 040231

Fastighetsförteckning tillhörande Detaljplan för del av Gislaved 1:5 m fl fastigheter I Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län. Upprättad i mars 2005. Uppdaterad jan 2006

Fastighet Beteckning på kartan Lagfaren ägare

Inom planområdet GISLAVED 1:5 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED

GISLAVED 1:22 MUTKA, ILKKA JUHANI SOLHEM SÖDERGÅRD 33233 GISLAVED

GISLAVED 1:23 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED

GISLAVED 1:25 ADOLFSSON, SUNE AXEL RONNI LUNDAV 3

33231 GISLAVED

GISLAVED 1:37 RYDQVIST, BO SUNE GUNNAR SÖDERGÅRD 33233 GISLAVED

GISLAVED 1:70 OK-Q8 AB BOX 23900 10435 STOCKHOLM

Utanför planområdet

GISLAVED 1:27 GISLAVEDS KOMMUN 332 80 GISLAVED

GISLAVED 1:28 DAHLÉN, BENGT MARTIN NORRA HAGALUNDSGATAN 1 33233 GISLAVED

GISLAVED 1:29 AB SVENSK BILPROVNING BOX 508 16215 VÄLLINGBY

GISLAVED 3:40 BRUSING, SVEN BO

BRUSING,ULF BO HÅKAN FRÖSJÖ 752 46890 VARGÖN

GISLAVED 4:2 GISLAVEDS KOMMUN 332 80 GISLAVED

GISLAVED 4:3 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED

BACKSIPPAN 1 JACOBSEN, RUT ULLA MARGARETA LYCKHEMSG 2 33233 GISLAVED

32

BLÅKLINTEN 1 GREN, ANITA MARIE-LOUISE NORRA HAGALUNDSGATAN 26 33233 GISLAVED

HAMMARSTIG, HANS FREDDY NORRA HAGALUNDSGATAN 26 33233 GISLAVED

BLÅKLINTEN 11 KNUTSSON, MAJ-BRITT ESTER LINNÉA PLOGG 1 33233 GISLAVED

KNUTSSON, JAN ARVID PLOGG 1 33233 GISLAVED

BRUNNEN 1 AB GISLAVEDSHUS BOX 517 33228 GISLAVED

LINNÉAN 1 NORDFELDT, BO ERIK ANDERS MANDOLINGRÄND 3 33231 GISLAVED

NORDFELDT, NILS LARS GÖRAN VÄTTESLINGAN 1 33231 GISLAVED

NORDFELDT, KERSTIN MARGARETA FÄGERHULT 2 33391 SMÅLANDSSTENAR

ODLINGSRÖSET 1 RADIC, JURE LUNNABOVÄGEN 26 33237 GISLAVED

RADIC, BOZANA LUNNABOVÄGEN 26 33237 GISLAVED TULPANEN 11 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED

TULPANEN 12 GISLAVEDS KOMMUN 33280 GISLAVED

VALLMON 3 BERTRAND, THIERRY JEAN PAUL LYCKHEMSGATAN 1 33233 GISLAVED

LARSSON, MARIA ULRIKA LYCKHEMSGATAN 1 33233 GISLAVED

VALLMON 4 LAGERSTRAND, LENA GUNILLA N HAGALUNDSG 6 33233 GISLAVED

PETERSSON, TOMMY HELGE N HAGALUNDSG 6 33233 GISLAVED

VALLMON 7 GUSTAFSSON, EMMA RAGNHILD KATARINA N HAGALUNDSG 12 33233 GISLAVED

VALLMON 8 BOMAN, PER GUNNAR TOMMY N HAGALUNDSG 14 33233 GISLAVED

BOMAN, ANNELI SUSANNE N HAGALUNDSG 14

33

33233 GISLAVED

VALLMON 11 LARSSON, KARIN INGRID SOFIA N HAGALUNDSG 20 33233 GISLAVED

LARSSON, PER-OLOF LENNART N HAGALUNDSG 20 33233 GISLAVED

VALLMON 12 ÅQVIST, LARS HENRIK PETER PLOGGATAN 2 33233 GISLAVED

ÅQVIST, PERNILLA ELISABETH PLOGGATAN 2 33233 GISLAVED

SERVITUT

Tjänande fastighet Ägare, rättighetsinnehavare

Gislaved 1:70 Gislaved 1:23 Gislaveds kommun 332 80 Gislaved Servitut, avloppsledning

ANDRA SÄRSKILDA RÄTTIGHETER

Tjänande fastighet Ägare, rättighetsinnehavare

Gislaved 1:70 ägare: Gislaveds kommun 332 80 Gislaved ledningsrätt

Gislaved 2005-09-27Kenneth BoquistMätningsingenjör/samordnare

Bilaga: karta

34

GISLAVED

s:4

1:5

1:5

GISLAVED

3

1

29

BACKSIPPAN

2

1

27

28

14

8

11

12

13

10

15

4

7

5

6

9

GISLAVED1:5 10

11

1

GISLAVED1:28

9

12

GISLAVED

1:37

1:22

11

1:23

1:70

1:5

Lr

1:25

GISLAVED

1:29GISLAVED

GISLAVED1:5

GISLAVED3:40

1BRUNNEN

ODLINGS-RÖSET

Karta till fastighetsförteckningtillhörande Detaljplan för del av Gislaved 1:5 m fl fastigheter i Gislaved,

Skala 1:2000

Kenneth BoquistMätningsingenjör/samordnare

Gislaveds kommun, Jönköpings län. Ser

v

1

26

ga:1

VALLMON

25

21

2

3

9

BLÅKLINTEN

17

18

34

19

16

20

4

8

7

5

2

1

7

PRÄSTKRAGEN8

4:2

1

10

11

TULPANEN

2

LILJAN

9

10

8

1

6

7

3

9

20

21

2

6

7

10

8

1

4:3

LINNEAN

1:5

9

GISLAVED1:27

GISLAVED

35

Utlåtande

Detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter i Gislaved, Gislaveds kommun, Jönköpings län

Bygg- och miljöförvaltningen har under 2005 arbetat fram ett förslag till ny detaljplan för Skomakargärdet del av fastigheten Gislaved 1:5 m.fl . fastigheter Bygg- och miljönämnden beslutade 2005-10-06 att låta utsända planen på utställning.

Under utställningstiden 2005-11-21 – 2005-12-22 har planförslaget funnits utställt för allmänheten på bygg- och miljöförvaltningens expedition i kommunhuset Gislaved. Utställningen annonserades även i lokalpressen. Sakägare som har yttrat sig under samrådstiden har skriftligen informerats om förslaget. Planförslaget har dessutom skickats till Länsstyrelsen och Lantmäteriet.

Sammanfattning av inkomna yttranden under utställningstiden.

Länsstyrelsen inkom 2005-11-21• Länsstyrelsen har inga synpunkter på det utställda planförslaget.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 2005-12-06• Anser att förbudet mot att inreda vind bör utgå.• Anser att även bilorienterad service bör tillåtas i kvartersmarken där utställningsförslaget

endast tillåter industri och handel.Kommentar:

o Förbudet mot att inreda vind kan slopas i planförslageto Planförslaget förändras så att bilservice även tillåts på kvartersmarken i nordväst.

Tekniska nämnden beslut 2005-12-07• Tillstyrker förslaget

Socialnämnden beslut 2005-12-14• Har inget att erinra mot förslaget.

Kulturnämnden beslut 2005-12-19• Anser att kvartersnamnen Toffeln och Myggjagaren kan få en negativ klang. • Har i övrigt inget att erinra mot namnförlagen eller planförslaget.

Med hänsyn till ovanstående föreslår planförfattarenAtt Förbudet mot att inreda vind slopas i förslaget.Att Planförslaget förändras så att bilservice även tillåts på kvartersmarken i nordväst.Att Med anledning av det reviderade planförslaget sända ut det för plangodkännande till en begränsad sakägarkrets, bestående av de närmast berörda fastighetsägarna, så att dessa ges möjlighet att yttra sig angående förslag att tillåta etablering av bilservice på kvartersmarken i nordväst.

Per-Åke Gustafssonplanarkitekt

37

SÅ HÄR GÖRS EN DETALJPLANNormalt planförfarande

UPPDRAGPå beställning från t.ex. markägare eller kommunstyrelsen beslutar bygg- och miljönämnden att detaljplan skall arbetas fram

PROGRAMPolitikerna i kommunstyrelsen och bygg- och miljönämnden ger direktiv för arbetet i ett program som anger vad planen skall innehålla. En tillräckligt detaljerad översiktsplan kan ersätta planprogrammet.

SAMRÅDS-REMISS

Den första planskissen utarbetas. Den sänds till berörda fastighetsägare, hyresgästorganisation, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och sammanslutningar som har väsentligt intresse av förslaget. Annonsering sker i lokala dagstidningar. Förslaget ställs ut i kommunhuset och lokalt på t.ex. bibliotek. Information och samrådsmöte anordnas.Normal samrådstid är två månader.

SAMRÅDS-REDOGÖRELSE

De synpunkter som framförts sammanställs i en samråds-redogörelse. Förslaget bearbetas med utgångspunkt från remissvaren och godkänns av bygg- och miljönämnden.

UTSTÄLLNINGDet nya förslaget ställs ut igen. Annonsering sker i lokala dagstidningar under rubriken KUNGÖRELSE. Berörda fastighetsägare m.fl . underrättas med brev. Utställningstiden är 3 - 4 veckor. Under tiden kan alla som har anmärkningar framföra dom skriftligen till Gislaveds kommun, bygg- och miljönämnden 332 80 Gislaved. Dessa redovisas i ett utlåtande som efter utställningstiden skickas till de som framfört anmärkningar.

ANTAGANDEPlanförslaget antas av kommunfullmäktige.

ÖVERKLAGANDEAntagandet anslås på kommunens anslagstavla. De som senast under utställningstiden lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda underrättas med brev. Dessa har tre veckor på sig att överklaga kommunens beslut till Länsstyrelsen. Överklagan skickas till Gislaveds kommun, bygg- och miljönämnden 332 80 Gislaved.

LAGA KRAFTOm ingen överklagar vinner planen laga kraft tre veckor efter antagandet. Detta kungörs med annons i lokala dagstidningen.

detaljplan för skomakargärdet - gislaveds kommun...september 2005 reviderad augusti 2006 bygg- och...

Documents