Meterologi

• Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra.

• förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Väder

• Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen på en viss plats vid en viss tid. Väder finns i lägsta delen av atmosfären, troposfären.

• Klimat- genomsnittliga väderförhållandena i ett större område och över längre tid.

• Satelliter, radar, väderbojar i havet och väderballonger används för att förutsäga väder.

Jordens atmosfär

• Jordens atmosfär består av troposfären, stratosfären, mesosfären och termosfären.

• Vädret finns i troposfären.

• Utan atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara långt under vattnets fryspunkt. Nu är det +150 C.

Temperatur

• Vid klart väder ökar utstrålningen från marken under natten. Då kan det bli rejält kalla nätter fast det är varmt på dagarna.

• Enheten för temperatur är celsius.

Lufttryck • Tryck som orsakas av luften ovanför jordytan.

• Lufttrycket orsakar krafter på varje liten del av alla ytor. En sådan kraft är vinkelrät mot ytan.

• Ju högre upp man kommer, desto mindre luft har man ovanför sig, dvs lägre lufttryck.

• Flygplan på hög höjd har tryckkabiner, där lufttrycket är ungefär detsamma som nere på marken.

Lufttryck – mäts i hPa

• Växlingar i lufttrycket ger vindar av olika styrka. Röd pil=varm vind och blå pil=kalla vindar

• Högt lufttryck brukar ge vackert väder.

• Lågt lufttryck ger molnighet och ofta regn eller snö.

Vind

• Luft som förflyttar sig.

• Vindstyrkan beror på skillnader i lufttrycket.

• Vind blåser ut från ett högtryck och sugs in av ett lågtryck. Ju större tryckskillnaden är desto starkare blåser det.

Vindhastighet

• Vindhastighet mäts i m/s.

• Med vindstyrka menar man hur vinden påverkar naturen.

• Storm 24,5-28,4 m/s 89-102 km/h Träd rycks upp med roten; betydande skador på hus

• Orkan ≥32,7 m/s ≥118 km/h

• Gudrun 8-9/1 2005 Fyra dygn efter stormen var 100 000 hushåll i Sverige strömlösa

Lufthavets cirkulation

• Varm luft stiger uppåt. Varm luft finns framför allt i tropikerna, alltså området runt ekvatorn.

• Den varma luften ersätts av luft som strömmar in från kallare områden.

• Den kalla luften ersätts i sin tur av den sjunkande varmluften, som kyls av på högre höjder och breddgrader. Det här är en ständigt pågående cirkulation i lufthavet.

• Passadvindar, sjöbris, Scirocco

Strömning

• Varm luft stiger uppåt och kall luft sjunker.

• Luftströmmar, vindar, stormar och orkaner bildas i atmosfären. Värmen sprids genom strömning. Om inte värmen spreds skulle det bli varmare och varmare vid ekvatorn och kallare och kallare kring polerna.

Front – när kall o varm luft möts

• Där varmluft möter kalluft uppstår en front. I fronter bildas ofta vidsträckta regnområden.

forts Front

• varmfront - varm luft tränger undan kall luft.

• Varmluft ligger ovanför kall luft som då kyls ner, vilket leder till att många och stora moln bildas och att det faller mycket nederbörd.

• Varmfront = rödfärgad linje med kullar på.

• kallfront - kall luft tränger undan varm luft.

• Längs en kallfront bildas det ofta regnskurar, åskskurar, snöbyar eller hagelbyar.

• Vilken sorts nederbörd det blir beror bland annat på vilken årstid det är.

• Kallfront =blåfärgad linje med taggar på.

Moln

• Små vattendroppar eller iskristaller som svävar fritt i atmosfären.

• Kan innehålla flytande eller fasta gas-, rök- eller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar.

• Dimma når ända ner till marken, moln är högre upp.

Molnens färg

• Molndroppar sprider ljusets våglängder.

• Solbelysta delar återspeglar solljuset, dvs vita moln mitt på dagen, gula/orange/rött när solen står lågt på himlen.

• Delar av molnet som är i skugga kommer framstå som grå.

• Helmulen dag -> gråblå färg p.g.a himlens färg återspeglas i molnens färg.

• Regndroppar sprider inte ljus så bra utan absorberar ljus. Därför är regnmolnen mörka.

Molntyper

• Höga moln

• Medelhöga moln

• Låga moln

Höga moln

• Cirrusmoln, Fjädermoln.

Fristående moln i vita, fina trådar eller också flak eller smala band.

Medelhöga moln

• Altocumulus, Böljemoln

• Vita, grå eller både vita och grå flak eller skikt av moln, vanligen med skuggor. Molnen är sammansatta av skivor, rundade massor eller rullar

Låga moln

• Stratocumulusmoln,

• ”valkmoln”

• Vanligaste molntyperna i skandinavien

• 300-1000 meters höjd

• Luriga moln. Kan ge mkt nederbörd i form av snö. Väderradar kan inte ens förutspå det.

Låga moln – cumulus moln

• Vackra, ulliga moln som kräver mkt energi för att uppkomma och ligga kvar. Försvinner när solen går ned.

• Vårtecken!

Vattnets kretslopp

Tre sorters regn

• Frontregn – två fronter möts. Varm luft glider upp på kalluft.

• Bergsregn – moln tvingas upp över bergsvägg.

• Sommarregn – varm luft stiger och bildar moln som kyls av -> regn.

Åska

• Ofta tillsammans med kraftigt regn eller hagel.

• Värmeåskväder, Cumulusmoln växer på höjden.

• Varma dagar stiger varm och lite fuktig luft upp och avkyls.

Blixt - Dunder

• Elektriska urladdningar i bymoln.

• Urladdningen, blixten, kan gå mellan olika delar i molnet eller från molnet till marken.

• Åskmullret uppstår när blixten hettar upp luften runt omkring sig så att den expanderar kraftigt och rör sig bort från blixten med våldsam kraft.

Orkan – bildas över vatten

• Orkan – bildas när havsvattnet är >26 grader.

• Cyklon-roterande luft, cirkulerar moturs kring lägre tryck, ofta synonymt med lågtryck

• försvagas över land

• Cyklon – Indiska ocean.

• Taifun - Japan

• Villyvillies - Australien

• Orkan-Nordamerika.

Tromb – bildas över land

• Kraftig virvelvind stiger rätt upp i luften.

• Kan uppstå i åskmoln.

• Vindhastigheten inne i en tromb är enorm.

• Kan åstadkomma stor förödelse: slita taken av hus, fälla skog, dränka stränder.

• Stora tromber är ovanliga i Sverige men vanliga i framför allt USA:s präriestater, där de kallas tornador.

• Tromb-bildad över land