medicinens värld

Medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet Juli 2010

MÅ BRAmed rätt hjälp i vardagen

Medföljer som bilaga i Aftonbladet - mars 2011

Nr 1

Denna bilaga är en annons från

Hjälp mot håravfall

Snabbt på plats

Sund träning

Världmedicinens

från topp till tå

VÄND PÅ TIDNINGEN OCH LÄS MER

Annika Sahlin-Platt

Skånegatan 76, 116 37 Stockholm

[email protected]

Leg tandläkare, parodontolog

Telefon 08 21 20 01

Denna bilaga är en annons från

Hår

Syn

Hörsel

Tandvård

SOS västkust

Hud

Plastikkirurgi

Bröstoperation

Knäskydd

Sund träning

Alkohol

4

6

8

10

12

14

16

17

18

20

22

InnehållQ-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie-relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 [email protected] Projektledare: Johannes Rostad Bertoft Försäljningschef: Joakim SaglindRedaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: AndiMedarbetare: Katarina Arnstad-Elmbladh, Johan Bentzel, Nina Eggerth, Johan Müller Hansen, Jeanette Thuresson och Johan Jepsson [email protected]öljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

10

420

12

16

18

JUST NU:

• Synbesvär i samband med diabetes• Akut bihåleinflammation• Dags att sluta röka!• Potenstest• Smärttest• Manligt håravfall – ärftligt?DOKTORN

LÄS OM HÄLSA OCH MEDICIN PÅ

.com

2 Denna bilaga är en annons från

Hur ofta ser vi inte män på stan som lagt sig till med den föga smickrande ”robin Hood-frillan – ta från de rika och ge till de fattiga”?

det innebär att den test av hår som finns kvar läggs över den tunnhåriga huvudskalpen. Så länge det är kav lugnt ute fung-erar den, men vid minsta vind-pust har ”frisyren” flugit all värl-dens väg.

Tjugo procent av alla 20-åringar, 30 procent av 30-åringarna och 40 procent av alla 40-åringar drabbas av håravfall. Nittio pro-cent av allt håravfall är genetiskt betingat.

Stress, en nära anhörigs död, skilsmässa eller andra svåra trau-man och inflammationer kan också orsaka håravfall.

demir Ilter är hårtransplanta-tionkirurg. Han har bråda dagar och kommer troligtvis aldrig att bli arbetslös med tanke på att 50 procent av alla män och 30–35 procent av kvinnorna kommer att drabbas av håravfall under li-vet, även om östrogenet ger kvin-nor ett bra skydd.

– Vi har många kunder, främst män men även kvinnor, som vill ha hjälp med att få sitt hår till-

Håret

kan orsaka glesare kalufs

180 000 lider av hälsoångest

En vuxen svensk har i genomsnitt mellan 80 000 och 100 000 hårstrån på huvudet. Det är normalt att tappa cirka etthundra varje dygn. Men för den som lider av håravfall glesnar håret fortare. Att bli tunnhårig är inget önsketillstånd för någon. Men det finns hjälp att få.

Hypokondri, eller hälsoångest, drabbar en till två procent av befolkningen. Sjukdomen innebär en överdriven oro för den egna hälsan och kan som andra ångestsyndrom vara oerhört besvärlig för den drabbade. Nu visar en ny studie, genom-förd av forskare på Karolinska institutet, att KBT-behandling på internet kan hjälpa personer som lider av hypokondri.– Detta kan ge starka effekter. Så många som 80 procent blev veckor av med sin diagnos efter tolv, säger Erik Hed-man, psykolog och en av forskarna bakom studien.

KBt-BeHandlingar över in-ternet görs via hemsidan inter-netpsyikatri.se och finns redan för en rad diagnoser Nu finns det alltså hopp om att även hypokon-dri ska kunna behandlas online.

– den teoretiska grunden lig-ger i KBT. det som är nytt är själva förmedlingssättet. Efter att man har fått sin diagnos får man tillgång till ett behandlingskonto med 12 moduler, vilka samman-lagt innefattar cirka 250 sidor text. Varje modul återspeglar det man hade lärt sig i vanlig KBT-behandling.

Modulerna kan liknas vid hem-läxor med tillhörande uppgifter.

– det kan handla om att expo-nera sig för något som man finner obehagligt. Många som lider av hälsoångest undviker sådant som de förknippar med sjukdom och

död, till exempel dödsannonser eller filmer som handlar om sjuk-domar. En uppgift kan då vara att gå på en kyrkogård fem gånger och registrera ångestnivån.

– resultatet skickas sedan via ett mejlsystem i internettjänsten. En psykolog utvärderar och ger feedback. Om man anses vara på rätt spår får man tillgång till nästa modul och fler uppgifter.

Fram tills för 15 år sedan betrak-tades hälsoångest som ett i stort sett obehandlingsbart tillstånd. det fanns inga behandlingar med visad effekt. Patienter kunde i stort sett bli erbjudna stödjande behandling, men inget som var in-riktat på att bota. För 15 år sedan började dock KBT göra intåg och kunde efterhand visa en modell som gick ut på att bryta beteenden kring hälsoångest.

Det finns flera alternativ för den som drabbats av håravfall och vill ha tillbaka sitt hår. En metod som

ger håret tillbaka permanent är hår-transplantation. Foto: Ilter Clinic

baka. Medan männen är väldigt aktiva och söker läkare snabbare vet kvinnorna ofta inte om att det finns hjälp att få, säger demir Ilter.

Kvinnligt håravfall talas det inte så mycket om i debatten. Många kvinnor skäms över att håret bör-jar tunnas ut eftersom så mycket av våra skönhetsideal sitter i just

kalufsen. drömmen är att ha ett hårsvall á la rita Hayworth.

Ett tips för att slippa håravfall är att undvika frisyren cornrows som innebär att håret flätas väl-digt hårt och nära hjässan.

Vill man inte genomgå en transplantation finns mediciner som kan stoppa håravfallet och att leva sunt och se till att få i sig

nödvändiga näringsämnen ger också ett bra skydd.

– Men ärftligt håravfall kan man aldrig förhindra genom att äta sundare, påpekar demir Ilter. Går det att avläsa på hårets kvalitet om man inte mår bra?

– Ja, men det visar sig först ef-ter ett par månader och märks på

att håret blir slappt, glanslöst och allmänt försvagat, säger frisören Marina Holland.

Antalet hårtransplantationer ökar trots att det är ett ganska om-fattande och tidskrävande ingrepp som dessutom kostar en del, cirka 75 000 kronor, får man punga ut med. Men då får man också sitt hår tillbaka permanent.

Stress

Idag har man också bättre kun-skap om vad som orsakar hypo-kondri.

– Vi känner till riskfaktorerna. Oftast drabbas man i vuxen ålder. Vanligtvis har man varit med om egen allvarlig sjukdom, eller att någon närstående har varit sjuk. Allmänt höga stressnivåer kan också spela in.

– KBT handlar om att komma åt sådant som vidmakthåller ångestkänslorna. Får man ångest tar man till olika strategier för att reducera den. För en person med hälsoångest kan det handla om att ständigt försäkra sig om att man är frisk, till exempel med

överdrivet många läkarbesök el-ler att man tar sitt blodtryck fem-tio gånger om dagen. Med KBT förändrar man beteendet kring dessa saker genom att ändra tan-karna och känslorna.

Erik Hedman poängterar att själva internetbehandlingen inte sker online.

– det som ger effekt är beteen-deträningen som patienten gör själv. Internettjänsten är bara ett sätt att förmedla övningarna. det är samma sak som att använda en personlig tränare. Om du bara lä-ser tränarens tips utan att faktiskt göra övningarna får du knappats någon effekt.

KBt

KBT, eller kognitiv beteen-deterapi, är en psykotera-peutisk behandlingsmetod, grundad på både kognitiv terapi och beteendeterapi. Behandlingsformen är aktiv, det vill säga att patienten gemensamt med terapeuten arbetar för att lösa problemen.

Idag är KBT den terapi-inriktning som har bäst vetenskapligt stöd inom olika diagnoser.

Inom KBT utgår man från att mänskliga problem har sitt ursprung i hur individen uppfattar sig själv och sin omgivning Till exempel kan negativa tankar som “jag är värdelös” bidra till ned-stämdhet, ledsenhet och beteenden som att dra sig undan och bli passiv.Behandlingen används bland annat vid ångest-syndrom, depressioner, ätstörningar, missbruk, stress, sömnproblem, sex- och samlevnadsproblem, borderlinestörningar och kronisk smärta.

Erik Hedman, psykolog och en av forskar-na bakom studien, menar att intenet kan vara ett sätt att förmedla KBT-behandling till personer som lider av hypokondri, så kallad häls- oångest. Foto: Privat


Kungsgatan 50, Stockholm 08-218 518, hårlaserkliniken.se

Stoppahåravfallet!

Hud- & Hårlaserkliniken:

Stimulering, paketpris från 5 995 kr Transplantation, paketpris från 19 995 kr

Ring oss för konsultation eller besök hårlaserkliniken.se för mer info!

Synen

Laserteknik kan ersätta linser & glas

Det kostar en slant att få perfekt syn. I alla fall om du bestämmer dig för att bli kvitt dina synproblem med laser. Mellan drygt 20 000 och 50 000 kronor för båda ögonen brukar notan sluta på. Men för många är det väl investerade pengar.

annemari Koivula, överläkare och erfaren ögonkirurg på Sant Eriks ögonsjukhus i Stockholm har ett tacksamt jobb.

– det är ett fantastiskt jobb att få människor att se igen utan korrektion, säger hon.

den absolut vanligaste ögon-laserbehandlingen är mot när-synthet med eller utan astigma-tism följt av översynthet.

Många väljer att korrigera synfel med hjälp av ögonlaser-behandling. Foto: Memira

– laserbehandlingar mot när-synthet är de absolut vanligaste.

Med den gamla lasertekniken var läkningsprocessen lång och smärtsam. Med ny förfinad teknik slipper man ha lika ont så länge.

Kan man laseroperera sina ögon oavsett ålder?– Nej, först vid 18–20 årsåldern har ögat vuxit klart och innan dass ska man inte operera.

Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det risker med en laserope-ration.

– den största risken är att man inte får så pass god syn som man tänkt sig, men de allra, allra flesta är nöjda efteråt, betonar Anne-mari Koivula.

Ett ingrepp tar bara några mi-nuter och sker under lokalbe-dövning. Efteråt får man drop-par med antibiotika att droppa i ögonen varje dag under en vecka samt smörjande droppar.

I dag går det att operera när-synthet upp till tio dioptrier och översynthet och astigmatism upp till sex dioptrier.

det går också att behandla sjukliga förändringar i hornhin-nan, till exempel ytliga sårbild-

ningar och just nu pågår intensiv forskning för att i framtiden även kunna använda laser vid opera-tion av grå starr. Kan man på ålderns höst, när bokstäverna i böckerna blir allt dimmigare, laseroperera ögonen så man slipper läs-glasögon?– Vi gör inga sådana laseropera-tioner på hornhinnan eftersom det ännu inte finns forskning som entydigt slår fast att effekten på sikt är bestående.

däremot finns det möjlighet att operera in en speciallins, en så kallad multifokallins, för att skippa läsglasögon.

det forskas också mycket om möjligheterna att behandla sjuk-liga förändringar på hornhin-nan.

Torra ögon är en vanlig åkom-ma, som inte är helt ovanlig hos kvinnor i klimakteriet då slem-hinnorna börjar torka ut. Men det finns också sjukdomar som ger torra ögon, som Sjögrens syndrom eller om man har pro-blem med sköldkörteln.

På apoteken finns flera typer av tårersättningsmedel.


Jayjanthi öppnade ett grönsaksstånd. Nu går dottern Sudha i skolan. Så fungerar hjälp till självhjälp. Visst vill du vara med!

Förändrar framtiden för utsatta människor

Vi satsar på mamma!

PG 90 00 21-7

Hörseln

forsKningsområdet teknisk audiologi har en avgörande betydelse för alla med nedsatt hörsel. HrF:s informationschef Ingvild Falkenhaug beskriver det som en länk mellan behov och den nya teknikens möjligheter.− Med alla landvinningar inom kommunikationsteknologin

öppnar sig även helt nya horisonter för de 1,3 miljoner svenskar som hör dåligt.

sannoliKt Har vi bara sett början på vad kom-munikationsteknologin kan åstadkomma i form

av nya hjälpmedel som underlät-tar hörselskadades vardag.

Problemet är att den fristående forskningen inom området är på väg att försvinna. dels för att många forskare blir äldre. dels för att de yngre förmågorna oftast inte bedriver sin forskning vid högskolor och universitet.

− den kompetens som finns försvinner alltmer in i företagen. Industrin stänger in forskarna i slutna rum. det de kommer på plockar de in i sina egna produk-ter, säger HrF:s förbundsordför-ande Jan-Peter Strömgren. risKen att förlora insynen och möjligheten att kontrollera kva-

HRF:s förbundsordförande Jan-Peter Strömgren är den drivande kraften bakom organisationens satsning på det nya forsknings-institutet Hörselbron. Foto: Charlie Drevstam

Foto: SXCMed det nystartade forskningsinstitutet Hörselbron vill Hörselskadades Riksförbund (HRF) främja svensk forskning och industriell utveckling inom teknisk audiologi. Satsningen ska även garantera en fortsatt fristående bedömning av de produkter som når marknaden.

Hörselbron garanterar fristående forskning om tekniska hjälpmedel

liteten på den nya tekniken är en av anledningarna till att HrF i februari i år drog i gång forsk-ningsinstitutet Hörselbron, som ska garantera fortlevnad av fristå-ende forskning.

HrF anser det viktigt att värna forskning som inte står i direkt beroendeställning till ett specifikt företag.

− det har ju blivit populärt med vårdval. Individen kastas alltmer ut i en ensam öken. Så vi måste satsa på att det finns en oberoende bedömning. samtidigt sKa Hörselbron fungera som en länk mellan fors-karvärlden och industrin, där idéer från antingen den ena eller

andra sidan ska kunna förmed-las vidare för att förhoppningsvis leda fram till högkvalitativa pro-dukter.

− det ska bli en plats för yngre forskare som vill utveckla en pro-dukt. de ska kunna vända sig till Hörselbron och säga att ”det här vill vi jobba med”, säger Jan-Peter Strömgren.

För närvarande är marknaden närmast att betrakta som ett oli-gopol, hävdar han. den kontrol-leras av ett fåtal företag, bland an-nat från danmark.

Jan-Peter Strömgren uppger att HrF garanterar Hörselbrons fortlevnad i tre år. därefter är det tänkt att verksamheten ska stå på egna ben.

Skruvar du upp ljudet på TV’n? Hör du inte samtal? Missar du när det ringer på dörren eller telefonen?

Då ska du kontakta oss!

Vi har ett brett utbud av hörapparater och övriga hörhjälpmedel! Utprovningen sker i lugn miljö av

leg audionomer!Du kan också beställa en gratis produktkatalog!

Välkommen!Anna & Stina

Kontaktuppgifter:Tfn: 08-457 55 11E-mail: [email protected]: www.hrfteknik.seBesöksadress: Gävlegatan 16, Stockholm

HRF Hörteknik AB ägs av Hörsel-skadades Riksförbund (HRF).

HRF är Sveriges största intresse-organisation för hörselskadade med

ca 34 000 medlemmar.

Hörhjälpmedel


”Egentligen var det inte midjemåttet som gjorde att jag började med Tetonic2, utan min besvärliga mage. Den hade bråkat med mig länge och en vän rekommenderade grönt te-extraktet Tetonic2 som ett bra hjälpmedel. Vidare berät-tade han att om man dricker en kopp Tetonic2 tre kvart innan man motionerar så ökar

kroppens förmåga att bränna fett. Jag är inte riktigt den sportiga typen så för mig innebär motion att jag promene-rar en halvtimme i rask takt, morgon och kväll. Nu är min mage i balans och sedan fyra år tillbaka är min matchvikt 64 kg. Tack Tetonic2!”

Tetonic2 är ett extrakt av grönt te med tillsats av den naturliga växtfibern inulin*. Drick 2 – 3 koppar om dagen och upplev vår devis: Mindre mage, bättre mage.

Du hittar Tetonic2 i din hälsokostaffär. Må väl.

* Tetonic2 gör nytta på flera sätt: inulinet ger näring åt de nyttiga bifidusbakterierna, får tarmen att arbeta naturligt och rensar den på slagg, innehåller mycket höga halter av antioxidanter (fyra gånger högre än i grönt bladte!) dessutom hjälper Tetonic2 till med fettförbränning och återhämtning efter motion eller annan fysisk ansträngning.

Tetonic2 finns som gott snabbte eller i tablettform. Rek. priser: Tetonic2 LemonLime ca 40 koppar 160:–. Tetonic2 ca 60/150 (375gr) koppar 141:–/260:–. Tetonic2 70 tabletter 180:–.

”Min mage gjorde att jag började med Tetonic2. 20kg lättare och med en känsla av att vara friskare

fortsätter jag för antioxidanternas och fibrernas skull.”

Konsumentkontakt: J B Livskraft 08-6053037

k föföf å b ä

Ann-Sofie Holmberg

80% av immunförsvaret

sitter i m

agen!

Svensktalandeklockor

Pris från 550 kronor

Sveriges största sortiment på enkla, svensktalande klockor

www.iris.se/internetbutik

Pris från 550 kronor

lunda rör sig om en helt smärtfri behandling.

− det är inte alltid helt känsel-fritt, men vi slipper den meka-niska beröringen och jobbar mer sterilt och exakt än med borr.

laserbehandling är särskilt tacksam när patienterna är små.

− Barn tycker att det är spän-nande. Och om ett barn rycker till när man använder borr kan det gå illa, säger Peter Fahlstedt.

laserenergin skulle i ett sådant läge däremot enbart absorberas i vätskan, till exempel i saliven och det gör ingen skada, förklarar han.

– Vi kan välja mellan 3–4 olika våglängder och därigenom lycko-samt understödja behandlingen av de flesta sjukdomstillstånd i munnen, allt från virusblåsor till tandlossningssjukdomar och rot-fyllningar. laser Har använts inom tand-vården sedan 60-talet, framför allt vid operationer. Tekniken där

lasern ersätter borren började dä-remot utvecklas först på 90-talet. 1997 fick den klartecken av de amerikanska myndigheterna.

Utvecklingen i Sverige har dock hittills gått långsamt. Enligt Peter Fahlstedt på grund av kunskaps-brist. Med mer utbildning och in-formation är han övertygad om att fler skulle ta till sig metoden.

Skonsammare tandlagning med laserMindre obehag, mer exakt behandling, minskat läkemedelsbehov och patienter som kommer snabbare på fötter. Att laga tänder med laser i stället för borr har definitivt sina fördelar. Nu börjar metoden, som redan älskas av patienterna, att få genomslag i Sverige.

tandläKaren Peter Fahlstedt är en av pionjärerna i Sverige när det gäller att använda laser i stället för borr. Han har använt metoden i fem år och är även utbildare inom området.

lasern ger större precision än borren, som ju kan vara ganska brutal, påpekar han.

− lasern är ett komplement till den konventionella tandvården. Vi använder lasern när det ger en fördel för patienten och för resul-tatet. den ska inte ersätta alla övri-ga metoder. den ska understödja.

teKniKen Bygger på att vatten som sprejas på tanden värms upp av laserljuset och förångas med mycket korta pulser. de oönska-de partiklarna följer sedan med ångan bort från tanden, utan att tanden i sig värms upp.

Till skillnad från en borr be-höver tanden därmed aldrig fy-siskt beröras. det innebär mindre obehag för patienten. Men Peter Fahlstedt betonar att det inga-

Med mycket korta pulser värmer laser-ljuset upp och förångar vatten som först sprejats på tanden. Oönskade partiklar följer med ångan bort från tanden, utan att tanden i sig värms upp. Foto: Hedvig Fahlstedt

Tandläkaren Peter Fahlstedt är övertygad om att de resultat som lasern ger, och även det faktum att tekniken älskas av patienterna, gör att den får en allt större betydelse inom tandvården. Foto: Hedvig Fahlstedt

Tandvård


Om du eller ditt barn lider av kliande ögon och rinnande eller täppt näsa kan det vara lätt att misstänka allergi. Men allergi mot vad? Pollen och pälsdjur eller något helt annat? Är det en allergi eller fl era? Och hur allvarliga kan eventuella reaktioner bli? Kanske har du redan fått ett läkarutlåtande, men har du gjort ett allergitest?

Ett enkelt blodtest, såsom ImmunoCAP® från Phadia, kan visa om du är allergisk och i så fall mot vad. Med resultatet slipper du oroa dig i onödan och undvika saker du egentligen inte är allergisk mot. Be att få göra ett ImmunoCAP® blodtest för allergi vid ditt nästa läkarbesök.

Sen kan du vara säker.

Läs mer om ImmunoCAP® och blodtest för allergi på www.phadia.se

Det är enkelt att bli säker.

Är det allergi eller inte?

SpänningI Kanal 5-dramat SOS Västkust får vi följa räddningspersonalens vardag. Utryckningar till svåra bilolyckor och sjödramatik varvas med akuta förlossningar och lägenhetsbränder. För Peter Johansson, ambulanssjuksköterska i Kungälv, var det just spänningen som lockade honom till yrket för 20 år sedan.

– Jag BruKar säga att jag har världen bästa yrke. det kanske inte är helt rätt att kalla det en drog men det innebär en stor tillfredsställelse när man får rycka ut och göra ett bra jobb. det är spännande att man aldrig vet vad som kommer hända under dagen, säger han.

som tittare blir man förund-rad över de insatser som ambu-lanspersonal och brandmän gör dagligen. Arbetsmiljön är stressig i sig - blir det då inte extra påfres-tande att ha ett kamerateam med sig hela tiden?

– När jag hörde att vi skulle göra programmet var jag tvek-sam i ungefär en minut men det har verkligen inte varit något pro-blem. Jag försöker bara vara så na-turlig som möjligt. Kameramän-nen var oerhört professionella och man märkte knappt av dem. Visst kunde det bli trångt i bilen ibland men de var lyhörda för oss. Ibland kunde de inte vara med men det blev inga diskussioner.

Trots att programserien har allvarliga undertoner så handlar den först och främst om under-hållning. Samtidigt visar det en

yrkeskår som kanske inte får så mycket uppmärksamhet annars, och intresset för ambulansyrket har definitivt ökat, förklarar Peter Johansson.

– Jag tror absolut att det kan locka folk. Vi har sett en ökning av ansökning till sommarvikariat på vår station sedan programmet gick. Man får också höra positiva saker från personer som annars inte har någon inblick i vårdyr-ken. de tycker att vi gör ett bra jobb. Många barn i skolåldern verkar också ha fått upp ögonen för det vi gör.

sos västKust

SOS Västkust är ett program som gick i Kanal 5 i höstas. Efter två säsonger av SOS Gute, där vi fick följa räddnings-personalens arbete under den gotländska högsäsongen, får vi i SOS Västkust se in-satser i det populära resmålet Bohuslän.

Ambulans, sjörädd-ning och bränd-kårer från Smögen, Marstrand, Kungälv, Käringön och Öckerö tar med kamerateam på utryckningar. Man får följa personalens arbete som ofta tar sig dramatiska for-mer, när otursamma turister råkar ut för olyckor i sommar-paradiset. Inte minst i midsommartrafiken.

amBulanspersonalen utgör ofta skillnaden mellan liv och död. Vi litar på att de snabbt är på plats och hjälper oss vid en olycka. Men som civilist finns det en del man kan göra för att rädda liv, menar Peter Johansson.

– Ambulansen kan vara tio mi-nuter eller mer bort. är man då andra person vid en olycksplats finns det några enkla åtgärder man kan göra innan vi kommer. Mycket handlar om att skapa fria luftvägar för den skadade.

– Många är rädda för att röra ett olycksoffer, exempelvis nå-gon som har voltat med bilen, eftersom nacke och ryggrad kan vara skadade. Men har personen inte fria luftvägar så avlider hon ändå. då kan man försöka flytta huvudet på den skadade så att

är vardag för ambulanspersonalen

Profilen – Peter Johansson, ambulanssköterska

Denna bilaga är en annons från 12

andningen fungerar. de flesta dör oftare av ofria luftvägar än av skadorna i sådana här fall.

peter JoHansson poängterar samtidigt att man ska se till sin egen säkerhet först, innan man ingriper vid en olycka.

– Visst är det bra att gå fram men man ska inte utsätta sig för fara. Exempelvis vid en MC-olycka mitt ute på en motorväg med massa trafik måste man tänka på sitt eget skydd så man inte springer ut och blir påkörd.

då är risken att vi får två offer istället för ett.

I programmet talar du om bra och mindre bra larm. Hur tänker du i sådana situationer?– de mindre bra larmen är helt enkelt när utgången inte blir som vi vill. Under utryckningen så laddar jag för att göra ett så bra jobb som möjligt. När jag kom-mer fram till platsen så börjar en fight på liv och död. Oftast vinner jag den fighten, då är det ett bra larm. Men ibland förlorar man

och då är det så klart mindre bra. – Vi ser oss själva som en länk

i en kedja, där duktiga civilister, ambulanspersonal, akut- och in-tensivvård alla ingår. När vi har varit en bra länk och allting klaf-far från punkt A till punkt B är man riktigt nöjd.

Hur känns det när man ser att allt klaffar?– det är absolut det man lever för. Jag kan inte sticka under stol med att det är en kick när det går riktigt bra. det är kanske inte nå-

got som syns i lönekuvertet men man vet med sig att man har gjort skillnad.

När jag kommer fram till platsen så börjar en fight på liv och död. Oftast vinner jag den fighten, då är det ett bra larm.

Till vänster: Vi såg Peter Johansson i programmet SOS Västkust i Kanal 5. Han jobbar på ambulansstatio-nen i Kungälv och trivs bra med sitt yrke. Spänningen och att varje dag bjuder på något nytt var det som lockade honom till yrket. Utöver sitt jobb i Kungälv deltar han ibland i internationella insatser. Här syns han i Irak.

Till höger: Grupparbete och välor-ganiserad samordning är A och O för en lyckad insats. När liv står på spel är alla länkar i kedjan viktiga. Ambulanspersonalen utgör den första länken.

13Denna bilaga är en annons från

Kroppens största organ

Huden är vårt största organ och påverkas bland annat av vad vi utsätter den för. Med kunskap och rätt omvårdnad kan du skydda dig mot flera typer av skador och problem.

AkneOrsaken är inte att man tvättar sig för dåligt eller har ätit någon speciell mat, utan att hormonba-lansen i kroppen ändras. Talg-körteln producerar mer talg sam-tidigt som en speciell bakterie i huden ökar vilket att öppningen till körteln täpps igen och blir in-flammerad.

Tvätta ansiktet morgon och kväll med produkter speciellt för fet och finnig hy. Återfukta hu-

Foto: SXC

Ta hand om din

den med en lätt kräm eller gel för aknehy.

Om man efter cirka sex veckor inte märkt någon skillnad kan man kontakta läkare som bedö-mer om det behövs receptbelagt läkemedel mot akne.

EksemEksem visar sig som torra, röda utslag. Ibland förekommer vätska.

Eksem kan vara allergisk eller icke-allergisk kontakteksem. den

senare varianten är vanligast och orsakas av vatten, rengöringsme-del eller kyla.

Nickel, parfym och gummi är ofta orsaken till allergisk eksem.

För slippa få eksem ska man undvika det som orsakar besvä-ren. det är viktigt att smörja in händerna med parfymfri hand-kräm flera gånger om dagen. An-vänd diskhandskar, helst allergi-testade.

det finns receptfria läkemedel som innehåller hydrokortison. läkare kan kontaktas om hydro-kortison inte hjälper eller om ek-semet kliar och vätskar mycket. När det gäller barn under två år ska man alltid söka hjälp.

KöldskadorSymtomen brukar vara att hu-den blir vit och kall. En stickan-de smärta i huden kan upplevas samtidigt som känseln försvinner snabbt.

En köldskada kan värmas hud mot hud genom att till exempel lägga en hand mot det förfrusna området eller sticka en fot innan-för kläderna mot huden på en an-nan person. Man ska inte gnugga med snö/is eller massera och inte heller använda varma föremål mot huden. Fortsätt tills färgen på huden kommer tillbaka.

Sök läkarhjälp vid djupare

köldskador, om huden är hård, kall, vitgul eller vit med blåtonat mönster. likaså om det är svårt att röra på den skadade kropps-delen eller ifall huden inte får tillbaka sin normala färg efter 20 minuters uppvärmning.

SolskadorEn brännskada visar sig genom att huden blir röd, varm och svi-der. Ibland får man också blåsor. Vissa personer kan få soleksem.

När man har bränt sig ska man undvika solen helt tills huden ser helt fin och läkt ut. Svedan kan lindras med kylbalsam, kallt vat-ten eller hudlotion. Mot soleksem finns receptfri hydrokortison-kräm.

För att slippa brännskador ska man använda solkräm med hög solskyddsfaktor (mot både UVA- och UVB-strålar), solhatt och tunna kläder. Mitt på dagen är det bäst att vistas i skuggan. Barnen ska alltid skyddas extra noga.

Kontakta sjukvården vid svår soleksem och kraftig solskada med blåsor på ett område större än en handflata. Om det fort-farande kliar på ett solskadat område efter ett par veckor och försök att lindra inte hjälper bör man också kontakta sjukvården. likaså om det uppstått röda kli-ande fläckar.

Namn: Loceryl 5% medicinskt nagellack Beredningsform: Medicinskt nagellack Verksamma beståndsdelar: En ml lack innehåller amorolfinhydroklorid motsvarande amorolfin 50 mg. Indikation och användningsområde: Loceryl används för behandling av måttligt utbredd nagelsvamp utan angrepp på agelns tillväxtzon. Receptfritt kan Loceryl användas då du tidigare fått diagnos och behandling av läkare och är i behov av ytterligare behandling för att helt bota infektionen. Du kan också behöva påbörja en ny be-handling om infektionen återkommer. Dosering och administreringssätt: Efter omsorgsfull filning och rengöring av de angripna finfinger- och/eller tånaglarna (särskilt nagelytan) med bifogade nagelfilar och rengöringskompresser, appliceras lacket på nagelytan en gång i veckan. Varningar och försiktighetsmått: Klinisk erfarenhet av behandling av barn saknas. Nagelfil som använts till an-gripna naglar får ej användas på friska naglar. Användning av kosmetiskt nagellack och lösnaglar skall undvikas under behandling med Loceryl medicinskt nagellack. Vid kontakt med organiska lösningsmedel (thinner, lacknafta, aceton m fl) bör skyddshandskar användas för att skydda Loceryl lacket på naglarna. Förpackning: 5 ml glasflaska (receptbelagd). 3 ml glasflaska (receptfri, ingår ej i i förmånssystemet). Informationen sammanställdes: 2010-11-15. Mer information finns på www.fass.se.

Få tillbaka dina friska naglar!

Loceryl® • Ett medicinskt nagellack som appliceras på nagelytan en gång i veckan.• Det enda receptfria läkemedlet mot nagelsvamp.• Kliniskt testat med dokumenterad effekt.

Nagelsvamp är en infektion som är vanlig hos den vuxna befolkningen. Svampen växer långsamt och ger ofta bara lätta symtom i början. Efterhand blir nageln missfärgad, förtjockad och spricker eller skivar sig. Ofta är det tånaglarna som drabbas.

Galderma SE Locannons 1102/01

Loceryl – receptfritt läkemedel mot nagelsvamp -finns bara på apotek!

Läs mer på www.nagelsvamp.com

Galderma Nordic ABBox 15028, SE-167 15 Bromma

Tel 08-564 355 40www.galdermanordic.com


Plastkirurgi

Ställ de rätta frågornaFunderar du på att till exempel förstora brösten eller göra en fettsugning? Att bättra på sitt utseende hos en plastikkirurg blir allt vanligare och det finns flera kliniker att välja mellan.

för att veta att du verkligen är i säkra händer när du ligger där på operationsbordet är det viktigt att undersöka vem det är du går till innan du beslutar dig för att göra ingreppet.

– Till att börja med är det vik-tigt att ta reda på att doktorn verkligen är plastikkirurg, att han har lång erfarenhet, hur ofta han gör operationer av den typen som man vill ha samt om han arbetar hel- eller deltid, säger ronnie Pet-tersson, vd för Art Clinic.

Plastikkirurgen bör vara med-lem i Estetiska föreningen. det innebär att två kollegor har gått igenom doktorn tidigare opera-tioner och bedömt henne eller honom som kompetent inom sitt yrke.

Utöver det ska personkemin stämma mellan patient och lä-kare.

– Plastikkirurgen ska kännas som empatisk person som lyssnar noga på vad man önskar förändra. Han eller hon ska sätta sig in i vad patienten förväntar sig för resultat och berätta om det är rimligt att

uppnå, med andra ord ge patien-ten realistiska förväntningar.

doktorn ska också tillsammans med den som söker hjälp disku-tera igenom hela operationen steg för steg. Patienten ska även få skriftlig information om det som doktorn berättar.

det är viktigt att ställa frågor om operationssalen och vilken omvårdnad man får när ingrep-pet är genomfört.

– är det en riktig operations-sal med all den utrustning som krävs ifall en krissituation skulle inträffa? Vad är det för personal som finns runt plastikkirurgen? Finns intensivvårdsutbildad per-sonal och narkosläkare på plats? Hur tas man omhand efter att man lämnat operationssalen? Vad finns det för övervakning av patienten?

I vissa fall går det snett och operationen blir inte bra. därför är det viktigt att i förväg fråga vilka garantier som ingår. likaså ska man veta att återbesök och kontroller ingår och att man inte behöver betala extra för det.

Innan man beslutar sig för att genom-gå ett skönhetsingrepp är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om bland annat läkarens kompetens och vilka garantier som finns.

standarder för plastikkirurgi

Marknaden för plastik-kirurgi växer både i Sverige och utomlands. Swedish standards institute, SIS, menar att många konsu-menter är omedvetna om de risker som ett ingrepp kan innebära samt saknar kunskap om vad som ingår och inte ingår i det som de betalar för. I vissa länder finns inte tydliga regler för hur ingreppen ska utföras på ett säkert sätt. Därför har SIS påbörjat ett arbete med att ta fram europeiska riktlinjer som ska göra estetisk kirurgi säkrare. De vänder sig till bland annat läkare, myn-digheter, branschföreningar, implantattillverkare och patientföreningar.

innan du väljer klinik

Nu är den här! Den nya succén av Ola Lauritzson som gör det i princip omöjligt att misslyckas med din viktnedgång. För endast 99:-/dag får du under fyra veckor fri hemleverans av goda och välbalanserade lunch- och middags-rätter, daglig coaching samt recept för de tillfällen du vill laga mat på egen hand. Vi är så säkra på att GI-boxen fungerar att vi erbjuder alla våra kunder viktgaranti.De som hittills provat GI-boxen har nått fantastiska resultat, med en genomsnittlig viktminskning på -4,5 kilo!


Plastkirurgi

eget fett kan ge större byst Kanske är bröstimplantatens tid snart förbi. Nu är det möjligt att med hjälp av det egna kropps-fettet ge en kvinna större bröst. Body-Jet är en metod där man tar fettvävnad från till exempel låren och flyttar det till brösten eller en annan del av kroppen där man önskar större fyllighet. Metoden bygger på upptäckter inom stamcellsforskning.

Men ibland handlar det bara om att bli smalare. Radio frekvensfettsugning är ny metod för att ta bort oöns-kat fett. I metoden Body-Tite kombinerar man traditionell fettsugning med laserfettsugn-ing och smälter fettcellerna samtidigt som de sugs ut. Enligt de kliniker som arbetar med metoden ska även huden stramas åt av behandlingen.

om man funderar på en bröstförstoring så börjar man alltid med en konsultation och undersökning av den allmänna hälsan. Plastikkirurgen gör även en undersökning av brösten.

– Man pratar önskemål och förväntningar. Patienten får testa volymen genom att prova ett in-lägg i bh:n, berättar Peter Cosmo, klinikchef och specialist i plastik-kirurgi.

Åldergränsen för att få göra en bröstförstoring är arton år, men man tar även stor hänsyn patien-tens utveckling, som kan se mycket olika ut. det bör ha gått fem till sex år från första menstruationen inn-an ett ingrepp görs. I motsatt ände på åldersskalan finns ingen gräns. det viktiga är att man är frisk.

Operationsdagen inleds med att kvinnan efter inskrivning på kliniken får duscha i en bakte-riedödande tvål och ta lugnande medicin. därefter fotograferar lä-karen brösten och gör en opera-tionsplanering. Under ingreppet är patienten sövd. Plastikkirur-gen börjar med att lägga ett snitt i armhålan. Sedan skapas plats un-der stora bröstmuskeln och man

därefter in ett implantat av fast silikon.

– Vi reser sen den sövda pa-tienten upp i sittande ställning för att implantatet ska komma på rätt plats i bröstet. Efter det sätter vi på en bygel-bh som sitter tajt under brösten. Syftet med den är att skapa ett nytt bröstveck och få mer volym under bröstvårtan.

Ovanför bröstvårtan placeras ett kardborreband som trycker ner volymen för att ge bröstet en naturlig form.

Efter operationen stannar pa-tienten över natten. Man får räk-na med en veckas sjukskrivning.

– En vecka efter ingreppet görs ett återbesök där man bort styg-nen och kollar bygeln.

Efter tre veckor gör man en bedömning om patienten ska fortsätta med bygeln och kardbor-rebandet. En sista uppfölj-ning görs efter tre till sex må-nader.

Hur går en bröstförstoring till? Man börjar alltid med en konsultation där patienten får genomgå en allmän undersökning och berätta om bland annat eventuella sjukdomar och mediciner.

Bröstoperation – så går den till

Peter Cosmo, klinikchef vid Citadellklini-ken i Landskrona. Foto: Citadellkliniken

när anna-lena engman fick värk i nacken uppfann hon ett hjälpmedel – en snygg halsvärmare som ger värme åt musklerna och därmed hjälp att slappna av.

I dag är det ett företag, Giraf of Sweden, som specialiserar sig på att designa och tillverka konfektion för att skydda och värma.

Giraf of Sweden har en hel serie smarta lösningar som underlättar ett aktivt liv.

Halsvärmaren ger ett bra skydd och fungerar även som en påminnelse om nackens position.

Sortimentet kompletteras idag av produkter från IonXtra som ge-nom infraröd värme ger muskel- och ledskydd. den infraröda värmen anses öka blodcirku-lationen vilket kan leda till att musklerna slappnar av och pre-stationsförmågan ökar.

Till skydd för midja och höf-ter finns Hippsy. läs mer på:www.girafof-sweden.se

Värmande stöd för

värkande lederNästan 20 procent av den svenska befolkningen har någon form av värk i nacke, axlar, skuldror, rygg eller leder.

Utbildningen för dig som vill bli civilingenjör med kunskap om människokroppen,

och vill kombinera medicin och teknik redan från dag ett.

Ny unik civilingenjörsutbildning i

MEDICIN OCH TEKNIK

Läs mer på www.lth.se Där kan du även hitta information

om LTHs andra utbildningar


Knäskydd

Knäskyddet ger stöd i vardagenDe flesta villaägare suckar tyst när snöskottning förs på tal. Ros-Marie Östnell hanterar sin skyffel med ett leende på läpparna. Med ett nytt knäskydd har hon börjat värdesätta saker som var självklara före meniskoperationen.

vintern Har kopplat ett stadigt grepp om Sunderby utanför luleå. För ett par månader sedan var snöskottning förknippat med obehag och värk, en syssla ros-Mari Östnell helst delegerade till sambon. Så är det inte längre.

– Jag var frisk som en nötkärna, innan det här med menisken hände. Nu har jag fått tillbaka livskvalite-ten. Knäskyddet gör att jag slipper värken när jag belastar högerbenet.

ros-Mari Östnell stampar vinter-kängorna fria från snö. Vid köksbor-det lossar hon på knäskyddet båda spännband, det ena sitter runt nedre låret, det andra runt smalbenet.

– det är bara när jag rör mig som knäskyddet gör nytta. När jag sit-ter still brukar jag därför spänna upp banden förr att lätta på trycket. Spännena skaver en aning men det köper jag jag gärna bara för att slip-pa värken, säger ros-Mari Östnell .

Hennes tvåplansvilla ligger på tio minuters gångavstånd från Hemängs-skolan där hon har arbetat som fri-tidspedagog i närmare 20 år. långa promenader – två timmar per dag – simning, cykling och skidåkning har alltid varit viktiga ingredienser i ros-Mari Östnells liv. Inte för att ”jaga kilon” utan för välbefinnandet. Vär-ken som kom smygande i knäet fick henne inte att ändra vanor. Men så en vårkväll 2008 blev läget akut.

– Plötsligt fick jag så ont att jag beslöt mig för att åka in till sjuk-huset. där konstaterades att me-nisken i högra knäet var sliten. det dröjde bara några veckor innan jag opererades och skickades hem med remiss till sjukgymnast. ros-Mari Östnell blev sjukskriven.

ros-Mari Östnell var fast besluten om att bli fullt återställd. Övningar med sjukgymnasten varvades med tidiga morgnar på simhallen där Foto: PRIVAT

hon körde vattengympa på egen hand. Hemma fortsatte träningen på spinning-cykeln.

ros-Mari Östnell prövade allt utan att knäet förbättrades. längtan efter arbets-kamrater och elever gjorde att hon gick tillbaka till skolan.

– Som fritidspedagog ska du helst vara som en bläckfisk på Yamaha. du ska fara fram och tillbaka och samtidigt hålla många bollar i luften. Nu linkade jag is-tället fram på kryckor.

den ständiga värken tröttade ut henne.– det var en tuff period. Jag hade gett

mig sjutton på att inte ”däcka ihop” men idag förstår jag de som gör det.

Arbetskamraterna var ett betydelsefullt stöd. Kollegan Bodil Nordkvist hade läst om ett nytt slags knäskydd som hade en avlastande effekt. ”den är kanske något för dig?” ros-Mari Östnell kontaktade sjukhu-set där läkarna kände till knäskyddet.

– den avlastande effekten märktes di-rekt. Plötsligt var det konditionen som hindrade mig att gå längre, inte värken i knäet.

info

Knäskyddet Unloader One skapar ett tryck mot knät från utsidan och ger därmed en avlastning av de skadade ledytorna.

MaxliteHÖRSELSKYDDSPROPPAR

Dämpar buller och oljud mer än 50%

Finns på apotekenVarunr 248773

Mer info se:www.hecabi.se

Hecabi ABTEL: 08 -97 90 81• FAX: 08 -97 91 92

epost: [email protected]


Att tugga är att leva!

Artillerigatan 93 115 30 Stockholm Tel: 08-783 78 85www.sdic.se

Onödigt många människor lider av att inte kunna äta och tugga ordentligt. Våra specialister kan hjälpa dig som saknar tänder eller har protes att kunna tugga och äta som vanligt igen.

sdic har funnits på Gärdet i Stockholm sedan 1983 och drivs av Gunnar Håwi och Bengt Karlson. Vi genomför alla typer av tandbehandlingar. Från att laga enkla hål till kosmetisk tandvård och komplicerade kirurgiska ingrepp såsom implantat.

Vi kan erbjuda dig en tid för undersökning inom två veckor.

Välkommen att ringa!

Bengt KarlsonSpec. käkkirurgi

Gunnar HåwiTandläkare

Träning

SundVi måste röra på oss mer, så långt är de flesta överens. Men medan en del av befolkningen skulle behöva mer motion så finns det också de som tränar alldeles för mycket. Vad är egentligen sund träning?

tHomas niegemann är sjukgymnast och ägare till Idrottsmedicinskt centrum i Malmö. Förutom att vara specialiserad inom ortopedisk medicin och idrottsskador har han lång egen erfarenhet av styrketräning och har varit aktiv inom fotboll, rugby och budo. Han börjar med att ställa en motfråga.

– Vad är träning?Svaret tål att tänkas på.– Träning är något vi måste göra

eftersom vi inte rör oss tillräck-ligt, svarar Thomas Niegemann och ställer ytterligare en fråga.

– Hur gjorde de som levde inn-an vi blev jordbrukare?

Författaren lasse Berg kom-mer alldeles i dagarna ut med en ny bok, Skymningssång över Kalahari. där beskriver han vad som hände när människan blev

bofast och började bruka jorden. det innebar en mycket stor för-ändring i vårt sätt att leva.

I sin tidigare bok, Gryning över Kalahari som kom 2007, beskrev lasse Berg vad forskare vet om hur människan blev människa. Under flera miljoner år vandrade våra förfäder omkring som sam-lare, och i viss mån jägare. den mesta tiden gick troligtvis åt till att umgås, vilket var viktigt för gruppens fortlevnad. Men en stor del gick även åt till att vara i rö-relse, under insamlandet av mat.

Thomas Niegemann kallar människans ursprungssläktingar för uthållighetsjägare. När det gäl-ler dagens livsstil påpekar han att trettio minuters promenad fem gånger i veckan halverar risken för hjärtinfarkt och hjärt-kärlsjukdo-mar. det handlar alltså främst om att röra på sig regelbundet.

Foto: Patryk Choiński


Träning

- Men många tränar fel. de tror att det är bättre att träna jättehårt en gång än att göra låginten-siv träning. Men lätt jogging är bättre än att ha en gyminstruktör som står och skriker och pressar dig!

Vid lågintensiv träning använ-der vi fett tillsammans med syre. då rensar vi bort stress, menar Thomas Niegemann

– När du sitter på spinningcy-keln däremot, då ökar stressen.

därför vill han tala om hälso-sam träning.

– Se på vårt naturliga ursprung. Man måste inte ha blodsmak i munnen, utan det kan vara be-hagligt.

Han säger trettio minuter fem gånger i veckan som ett mini-mum, men tycker att det skadar ju inte med lite mer… Cykla till jobbet, ta trapporna istället för hissen till exempel.

Många långlopp av olika slag, som Vasaloppet till exempel, har fler och fler startande. Maraton-löpning har blivit ett ämne för

bloggar på de stora dagstidning-arna. det verkar helt enkelt po-pulärt att träna riktigt hårt.

På Göteborgsvarvet förra året var det dock många som kollap-sade.

– de som kollapsar visar ju på en ohälsosam träning. de får ex-empelvis vätskebrist och blodet blir tjockt och kan inte pumpa runt. Samtidigt är långa lopp egentligen precis det vi är anpas-sade att göra; att röra oss långt under lång tid, säger Thomas Ni-egemann.

Han tipsar om att det finns ma-raton.se och andra sidor på nätet med råd om träningsschema och så vidare, och han tycker sidorna brukar vara vettiga och bra.

– Men man ska öva på tekniker när man springer också, säger han.

Ofta kan hans patienter berätta exakt hur långt de springer och på vilka tider, men när han frågar vilken teknik de använder ser de frågande ut.

– Sätt till exempel inte hälen

först. då får man ingen dämp-ning plus att kraften går bakåt.

Nyligen gjordes det största tillslaget någonsin mot svenska dopingsmugglare i hela lan-det. Enligt ett färskt reportage i Sydsvenskan finns det ett stort mörkertal men gissningsvis fem procent av dem som tränar på svenska gym använder anabola steroider. de flesta missbrukarna är män i 20- till 30-årsåldern.

Vid tillslaget beslagtogs även stora mängder Viagra samt med-el mot akne. Några av biverk-ningarna av anabola steroider är nämligen impotens och svår akne. Andra konsekvenser kan vara aggressivitet och förkrympta testiklar.

Kan man träna för mycket?– Onekligen ja, säger Thomas

Niegemann.Hur vet man om man tränar för

mycket?– Man sover sämre, blir ofta

förkyld, får ont, tappar matlusten och blir allmänt sur och vrång.

Vid hård träning bryts im-

munförsvaret ner, därför är det viktigt med återhämtning för att träningen ska ha god effekt.

– det går inte att säga exakt hur mycket du ska träna eller hur fort du ska springa. Men känn själv. du ska till exempel kunna prata och springa och det ska kännas hyfsat bekvämt.

faKta

•

•

•

•

•

•

•

•

Stegra träningen långsamt och suc-cessivt.Man ska inte få blodsmak i munnen eller bli helt slut. Nybörjare tar ofta ut sig.Träna med kontinu-itet. Gör träningen behaglig så är det lättare att fortsätta.Undvik perioder med stressande träning, och sedan perioder när du inte orkar.Gå till någon som kan instruera i rätt teknik; rätt löpstil eller vad det må vara.Träna på det du faktiskt ska göra. Om du exempelvis tränar för Vasaloppet ska du träna skidåkning. Kondition kan man träna på annat sätt också, men även teknik krävs.Ha kul.

Thomas Niegemann arbetar med idrottsskadade och har erfarenhet av olika sorters träning. Foto: privat

träning, vad är det?


Lita på kroppens signalerSömnproblem kan vara ett tecken på att man dricker för mycket

Kroppen är så smart att den skickar ut varningssignaler om man dricker för mycket. Bekymmer med sömnen kan vara ett första symtom.

ungefär var tionde svensk kvinna och var sjätte svensk man har riskabla alkoholvanor. Sömnrubbningar kan vara en varningssignal. Alkoholen interagerar med de delar av hjärnan som styr sömnen. Under en normal natt passerar man olika stadier av sömndjup, och det är naturligt. Alkoholen rubbar dessa mekanismer.

Många lever ordnade liv med arbete och familj. Hos Alkohol-linjen tar man emot samtal från personer i alla åldrar som är oro-ade över sitt drickande och vill förändra det.

– Vi erbjuder samtal för den som har ett riskbruk, dricker för mycket. Forskning har visat att motiverande samtal kan fungera. Vi jobbar på ett motivationshö-

Forskning har visat att motiverande samtal kan fungera för att hjälpa personer som dricker för mycket, säger Gunilla Brogren, alkoholrådgivare hos Alkohollinjen som har funnits i fyra år.

faKta

••

•

•••

•

TeckenHudbesvär Sömnproblem.Oro, ångest eller nedstämdhet.Problem med magen.Högt blodtryck.Osäker på om besvären beror på drickandet? Testa att minska konsum-tionen och se om besvären avtar. Svårt att minska drickandet? Prata med din läkare.

jande sätt för att hjälpa personen att sluta helt eller minska sin al-koholkonsumtion, berättar Gu-nilla Brogren, alkoholrådgivare på Alkohollinjen.

den som ringer kan vara ano-nym och kontakten kommer inte att föras in i någon sjukvårds-journal. rådgivningen är gratis och bedrivs på uppdrag av Stock-holms läns landsting.

Människor som redan är inne i ett beroende, inte kan leva utan alkohol, kan behöva mer stöd än vad de kan ge och hänvisas till an-nan hjälp.

Efter det första samtalet brukar det följa ytterligare några samtal. det går att få tala med samma rådgivare.

– Vi försöker lyssna på vad de vill ha för hjälp och ge dem olika förslag på var de kan få ytterligare stöd där de bor. Alla kommuner har ansvar för att erbjuda hjälp vid drog- och alkoholmissbruk.

det händer ofta att även anhöriga till personer med missbruksprob-lem hör av sig till Gunilla Brogren och hennes kollegor för att få hjälp med den svåra situationen. Ofta är

den anhöriga helt fokuserade på den som dricker för mycket.

– det är lätt att de glömmer sig själva. Vi försöker få dem att tala om hur dE mår. Var går de-ras gräns för vad de står ut med? Vilka förhållanden är de villiga att leva under? Vi hänvisar även till anhörigorganisationer där de kan träffa andra i samma situa-tion.

Alkohol

Åsa Vilbäck, Nya utmaningar för forskningen

stefaN braNth, Vården måste se hela människan

Pia JohaNssoN, klimakteriet - den andra våren

Marie kJellNäs, håll formen

Läs mer påwww.Q-PUB.se

Läs tidigare intervjuer från Medicinens värld

på Q-PUB.se

Du har väl en fungerandefebertermometer hemma?

Terumo elektronisk febertermometer C402®

Finns att köpa på Apoteket

SNABB

PÅLITLIGKlinisk noggrannhet +/- 0.1° CBatterilängd >10 år

40 - 90 sekunder

Lätt att rengöraVattentät

ENKEL

CARING

ionXtra

399KR

SE HELA SERIEN PÅ GIRAFOFSWEDEN.SE

MATERIALET SOM GENERERAR INFRARÖD VÄRME.

DET HAR KOMMIT EN HELT NY

PRODUKTSERIE FRÅN GIRAF.

gi ra fo fsweden.se • 0934 210 57


tidiga

re n

umme

r: ww

w.Q-P

UB.se

Frågor om läkemedel?Ring Läkemedelsupplysningen!

Öppet helgfria vardagar kl 08.00–20.00

Telefon 0771-46 70 10

www.lakemedelsverket.se/lmu

Svensk tillverkning

MEDICINSK STÖDSTRUMPA

Stödstrumpor bomull,2 benvidder

Resestrumpa

Stödstrumpa i ullSportstödstrumpa

i microfibrer

NYHET!

www.medisox.se

snabb tandlossning. Detta kan bero på flera faktorer där bl.a. arvet har en stor betydelse .

Vad kan utlösa sjukdomen?– I dag vet vi att rökning förvärrar sjuk-domsförloppet. Rökning maskerar de första tecknen på tandlossning och man riskerar att upptäcka sjukdomen sent.

Hålla rent! man har hört det tusen gånger, men det hjälper.– Använd gärna något av alla de hjälp-medel som finns; mellanrumsborste, tandtråd, tandsticka . Prata med din tandhygienist om vad som passar just dina tänder, säger Annika Sahlin-Platt.

Om det blöder så arbeta lite extra med det området. En tandköttsinflammation

brukar läka inom några veckor. – Det är viktigt att se till hela männis-

kan och inte bara till vad som händer i munnen. Om arbetet med tandhälsan ska fungera så måste man hitta ett sätt som passar den enskilda individen. Det hand-lar många gånger om att ändra på sina vanor.

– Redan för 40 år sedan var forsk-ningen om tandlossning banbrytan-de i Sverige och vi har många duk-tiga forskare på området, säger An-nika Sahlin-Platt.

Själv valde hon parodontologi som specialitet eftersom det handlar om att se hela människan. Att förlora tän-derna påverkar oss som individer, det är inte bara ett munhälsoproblem.

– Det är ett otroligt spännande forskningsområde. Tanken att man t.ex via biomaterial kan stimulera kroppen att läka sig själv är fascine-rande, säger hon.

– I dag studerar man om det finns samband mellan det allmänna häl-sotillståndet och tandlossning. San-nolikt kommer det också nya rön kring inflammationer och vilka olika

bakterier som ger upphov till dessa. I munnen finns c:a 600 olika bakterie-arter och vi kan för lite om hur alla dessa kan påverka hälsan.

Annika Sahlin-Platt forskar på Tis-sue Engineering, vetenskapen om hur olika biomaterial interagerar med våra vävnader, vid Umeå Uni-versitet

– Det handlar om forskning kring olika material, t.ex. deras yta, sam-mansättning och struktur. Vi tittar på vilken eller vilka av dessa faktorer som kan stimulera återväxt av benet.

Bra tänder är viktigt av många an-ledningar, inte minst i mötet med andra människor och för det allmän-na välmående.

– Vi arbetar i team med tandhygie-nister och ordinarie tandläkare för att bota patienternas tandlossning och skapa friska och funktionella mun-nar, säger Annika Sahlin-Platt.

– I första hand måste man göra rätt bedömning, vi måste förstå orsaker-na till tandlossningen, säger Annika Sahlin-Platt.

Det kan ibland finnas möjlighet att återskapa förlorat benfästet. Med hjälp av biomaterial kan nytt ben bil-das och tandens fäste återskapas.

– Det beror lite på hur benfickan ser ut. Många faktorer spelar in, bl.a. bör inflammationen vara utläkt och det måste vara rent runt tanden. Att inte röka ökar möjligheterna att lyck-as.

Ibland kanske tandlossningen har gått så långt att tanden tyvärr måste tas bort.

– Vi försöker naturligtvis behålla patienternas tänder så länge som möjligt. Om det trots allt inte lyckas kan förlorade tänder ersätta med im-

plantat eller bryggor. Under förut-sättning att tandlossningen har läkt ut är prognosen väldigt god.

Under senare år har tyvärr det vi-sat sig att även implantat kan drabbas av en form av ”tandlossning” som vi kallar för peri-implantit .

– På implantatets yta kan bakterier fästa och orsaka att ben bryts ner. Det är viktigt att hålla rent. Vi har ty-värr inte samma skyddssystem runt skruvarna som kring en vanlig tand, berättar Annika Sahlin-Platt.

– Behandlingen av tandlossning-en kan vara från sex månader upp till flera år. Först måste man ta bort infektionen och därefter kan man eventuellt återskapa nytt ben och nya tänder. När behandlingen är avslutad brukar vi kalla patienter för uppfölj-ningar med jämna mellanrum.

Forskningen har gett många nya rön om parodontitbehandling.

Om tandlossningen gått så långt att tandhygienisten inte kommer åt att göra rent i tandfickorna och sjukdomen inte läker ut, är det sannolikt hög tid att söka specialistvård. Man bör inte vänta för länge.

Specialisthjälp

Att tappa tänderna behöver inte hända. Tandlossning är en tyst sjukdom som det kan vara svårt att upptäcka själv. Idag räknar man med att cirka 40 procent av Sveriges befolkning har tecken på tandlossning (parodontit). Går man regelbundet till tandläkare och tandhygienist är chansen stor att man upptäcker problemet i tid. Sjukdomen läker vanligtvis inte själv, man måste få behandling.

Parodontit eller tandlossning är en sjukdom där patientens immunförsvar reagerar på de bakterier man har runt tan-den. Sjukdomen kan dessutom gå i skov, det kan vara bra under en period för att se-dan bli sämre igen.

Specialisttandvården är ett komple-ment till patientens ordinarie tandvårds-team.

– Våra patienter har antingen blivit re-mitterade till oss av sin tandläkare eller

så söker de sig hit själva. Vår målsättning är alltid att skapa en trygg behandlings-situation för patienten, där vi gemensamt utför det arbete som ligger framför oss.

Ett tecken på parodontit är att det blö-der i tandköttet. Om man inte behandlar detta riskerar man att det bildas fickor i tandköttet och i benet runt tanden. Detta kan resultera i att tandens fäste minskar och tänderna blir lösa.

– Vissa personer kan utveckla en

Tandlossning är inte en naturlig del av åldrandet.– Att tappa tänderna är ingen självklar del av livet. Tandlossning kan man göra något åt, bara man upptäcker den i tid. Tandläkaren eller tand-hygienisten gör en analys av vad som har hänt i munnen och kan sätta in rätt behandling, säger Annika Sahlin-Platt, specialist inom parodontologi (tandlossningssjukdomar). Hon är verksam inom Praktikertjänst och arbetar på Södermalm i Stockholm och i Nyköping.

Tandlossning kan behandlas

Annika Sahlin-Platt

www.dentalvard.se

Forskning i framkant

medicinens värld

Documents