medicinens värld 5

Denna bilaga är en annons från

Världfrån topp till tå

medicinensMedföljer som bilaga i Aftonbladet september 2011

Livet efter olyckan. sid 10.Funktionshinder som inte syns. sid 4. Evy Palm håller Lidingörekord. sid 14.

av undernäringKonsekvenserna

FUTURO™ SPORT FuturoªÊSport ŠrÊenÊspecielltÊframtagenÊprodukt-serieÊfšrÊanvŠndningÊvidÊutšvandeÊavÊsportÊochÊfysiskaÊaktiviteter.ÊSlitstarktÊochÊtŒligtÊmaterialÊ

gerÊstabiltÊstšdÊtillÊmusklerÊochÊleder.ÊAnatomiskÊutformningÊfšrÊoptimalÊpassform.ÊFUTUROªÊÊÊ

ÊGerÊsŠkertÊstšd

2 Denna bilaga är en annons från

Producerad av: Q-publishing 08-611 06 00 Projektledare: Jill [email protected]

Q-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: Erika Jansson • Medarbetare: Johan Müller-Hansen och Nina Eggerth, [email protected]öljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

Osynliga handikapp

Dyslexi

Hur funkar KBT?

Svältens konsekvenser

Livet efter olyckan

Lidingöloppet

Kryss

2

4

6

8

10

12

14

– det kan vara svårt att tolka klockan och läsa en tidtabell, vilket gör det svårt att hitta rätt buss eller tunnel-bana och passa tider. På jobbet eller i skolan har en del problem med att hålla koncentrationen på arbetsupp-gifterna och fastnar lätt i yttre stimuli som tar överhanden. Att sålla infor-mation och hitta det viktiga är också ett vanligt problem, säger Ann-Sofie Jönsson, utbildad arbetsterapeut och numera kundansvarig inom området kognition och kommunikation på IrIS, som arbetar med tjänster och hjälpmedel för handikappade.

För omgivningen är det ibland svårt att förstå handikapp som inte syns utanpå.

– Om någon sitter i rullstol ser om-givningen vad problemet är, att det är svårt med till exempel trappor. Men om någon har svårt med planering, att läsa eller skriva, fokusera på en uppgift eller förstå vad som är viktigt är det svårare att se det som ett han-dikapp. Ofta misstolkar omgivningen dem och tror att de är disträ eller slarviga. Tid och planering är ett ge-nomgående problem hos människor med dold funktionsnedsättning. Att veta vad som är viktigt och planera efter det är en vanlig svårighet. det vara svårt att veta vad man ska ta

med sig. Morgonrutinen är en del av dagen då det ofta är besvärligt att planera tiden så att man hinner med det man ska och kommer iväg i tid, men det finns hjälp att tillgå.

– Man gör dels en kartläggning av vad som ska göras på morgonen. Till sin hjälp kan man ha den talande nedräkningstimern Carina som vi säljer. den har lysdioder som visar varje minut som går och en röst som säger till exempel ”tio minuter kvar, halva tiden kvar”. När man tar fram hjälpmedel handlar det om att göra det abstrakta konkret. För den som har svårt att planera kan produkten

Milestone 112 fickminne vara till hjälp. I den läser man in saker man ska komma ihåg och kan kategorisera efter till exempel veckodagar eller te-man. Sedan lyssnar man på sina ”an-teckningar”. Personer med läs- och skrivsvårigheter eller synnedsättning kan ha nytta av produkterna daisy-spelare, som bland annat kan läsa litteratur högt. Till hjälp finns även läs- och skrivprogram.

– Många vet inte att de kan få tekniska hjälpmedel. Jag vill uppmana folk att ta kontakt med arbetsterapeut, logoped eller synterapeut för att få sina behov av hjälpmedel prövade.

Osynliga handikappAtt leva med ett dolt funktionshinder skiljer sig från att ha en synlig funktionsnedsättning. Att man har svårt med exempelvis att läsa, skriva, planera och koncentrera sig syns inte utåt, men påverkar vardagen i hög grad.

Ann-Sofie Jönsson. Foto: Iris

Fickminnet Milestone 112 hjälper till att hålla ordning på vardagen. Man talar in det man behöver komma ihåg och kan sedan lyssna på det. Foto: Iris

Nagelsvamp?

Nagelsvamp är en infektion som är vanlig hos den vuxna befolkningen. Svampen växer långsamt och ger ofta bara lätta symtom i början. Efterhand blir nageln missfärgad, förtjockad och spricker eller skivar sig. Ofta är det tånaglarna som drabbas.

Loceryl®

• Ett medicinskt nagellack som appliceras på nagelytan endast en gång i veckan.

• Loceryl är svampdödande och ger dig friska naglar.

• Kliniskt testat med dokumenterad effekt.

Loceryl – Sveriges mest använda receptfria läkemedel mot nagelsvamp - finns bara på apotek!

Läs mer på www.nagelsvamp.com

Namn: Loceryl 5% medicinskt nagellack Beredningsform: Medicinskt nagellack Verksamma beståndsdelar: En ml lack innehåller amorolfinhydroklorid motsvarande amorolfin 50 mg. Indikation och användningsområde: Loceryl används för behandling av måttligt utbredd nagelsvamp utan angrepp på nagelns tillväxtzon. Receptfritt kan Loceryl användas då du tidigare fått diagnos och behandling av läkare och är i behov av ytterligare behandling för att helt bota infektionen. Du kan också behöva påbörja en ny behandling om infektionen återkommer. Dosering och administreringssätt: Efter omsorgsfull filning och rengöring av de angripna finger- och/eller tånaglarna (särskilt nagelytan) med bifogade nagelfilar och rengöringskompresser, appliceras lacket på nagelytan en gång i veckan. Varningar och försiktighetsmått: Klinisk erfarenhet av behandling av barn saknas. Nagelfil som använts till angripna naglar får ej användas på friska naglar. Användning av kosmetiskt nagellack och lösnaglar skall undvikas under behandling med Loceryl medicinskt nagellack. Vid kontakt med organiska lösningsmedel (thinner, lacknafta, aceton m fl) bör skyddshandskar användas för att skydda Loceryl lacket på naglarna. Förpackning: 5 ml glasflaska (receptbelagd). 3 ml glasflaska (receptfri, ingår ej i förmånssystemet). Informationen sammanställdes: 2010-11-15. Mer information finns på www.fass.se.

Galderma Nordic AB Box 15028, SE-167 15 Bromma

Tel 08-564 355 40 www.galdermanordic.com

Gösta är ingen nybörjare när det kommer till hörapparater. Han har haft en som han har fått via Landstinget på Västkusten. Det var en stor hörapparat, enligt Gösta, och han fick bara en, trots att hörseln var nedsatt på båda öronen. Det fungerade dåligt med hörappa-raten och efter några år kom Gösta i kontakt med Widex. Här fick han prova två stycken hörapparater och storleksmässigt är de “3-4 gånger mindre än den gamla”. Tidigare hade han stora problem med att få plats med både hörapparat och glasögon. Hörapparaten trillade av örat och det gjorde ont. Med de nya små CLEAR-apparaterna från Widex går det hur bra som helst. “Inget “bök och stök”, säger Gösta.

Att höra när det är många som samtalar samtidigt, även om det bara är några få kring bordet, är ett problem för Gösta. Personer som talar tyst är ju alltid svåra att höra, men Gösta menar att det blir extra knepigt när man dessutom har en hörselnedsättning. I dessa sammanhang är det som natt och dag, med eller utan hörap-parat. Med CLEAR-apparaterna går det väldigt bra att höra i just dessa situationer. TV-ljudet som tidigare var väldigt högt uppskruvat kan Gösta numera sänka med mer än hälften. Olika TV-program kan variera med musik och bakgrundssorl, men med de nya hörapparaterna går det utmärkt att höra alla program och personer i rutan. Även radion kan Gösta numera sänka rejält och hör precis allt som sägs. Det är annars extra svårt med radio, då man inte kan se den man pratar med. Att lyssna på musik med sina CLEAR-apparater är heller inga problem för Gösta som älskar musik. Hörapparaterna förvränger inte ljudet, vilket annars kan vara en risk med andra hörapparater.

Gösta är en pigg och aktiv pensionär i sina bästa dagar. Han är bl.a. kassör i en PRO-förening och han spelar gärna ett parti Bridge. Hörapparaterna används alltid på de olika möten han närvarar vid och numera hör han allt som sägs, även när han sitter längst bort från den som talar.“Det går verkligen jättebra!” säger Gösta glatt.

Med vännerna kring Bridgebordet uppfattar han också vad som sägs, även när de är fyra och det stimmas en del. Ibland kan det dock behövas att dämpa ljudet vid extremt bullriga miljöer, eller när någon talar med låg röst. Gösta använder därför en fjärrkontroll till sina hörapparater vilket gör att han enkelt och smidigt kan höja och sänka ljudet när det behövs.

Något som också är väldigt positivt är att hans tinnitus, som han har haft i mer än 25 år, har dämpats. Under tiden då hörappara-terna är på plats märker han faktiskt inte av sin tinnitus och det är verkligen glädjande!Gösta har nu haft hörapparaterna i 6 månader och han är enormt glad för dem. Bl.a för att de talar om när batteriet är slut och för att de är så lätta att sköta och hantera. Jag tackar för min intervju och lämnar en leende Gösta bakom mig med hans avslutande ord ringande i öronen:“Att använda två hörapparater har verkligen förbättrat min hörsel. Apparaterna är smidiga och fungerar verkligen jättebra! Jag är helt nöjd!”

GÖSTA BYTTE UPP SIG TILL ETT BÄTTRE HÖRANDE!

WIDEX CLEAR™440STAY IN SYNC WITH LIFE

CLEAR440 är en topprodukt som erbjuder en mängd avancerade funktioner. Tillsammans ger dessa användaren en naturlig ljudupplevelse.

Med funktionen Lyssningsfokus kan du fokusera på ljud från en särskild riktning; framåt, bakåt, vänster eller höger, utan att vrida på huvudet. CLEAR440 modeller finns för alla typer av hörselnedsättningar.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN WIDEX

I Sverige finns en miljon hörselskadade. Den vanligaste hörselskadan är hörselnedsättning - ett folkhälsoproblem som i olika grad omfattar mer än 14 procent av befolkningen. Andra hörselskador är tinnitus, Menières sjukdom och ljudöverkänslighet. Dessa hörselskador förekommer ofta i kombination med nedsatt hörsel. (källa: www.hrf.se)Gösta Stenberg, en glad pensionär från Halmstadtrakten, vet hur livet ter sig när man har en hörselnedsättning. Dessutom vet han också skillnaden mellan att höra bra och att höra RIKTIGT bra med hjälp av hörapparat!

Se vår hemsida för mer information och var du kan hitta våra återförsäljare www.widex.se

Intervju: Eva Nilsson Lilja, Leg. Audionom

Foto: Privat

“ATT ANVÄNDA TVÅ HÖRAPPARATER HAR VERKLIGEN FÖRBÄTTRAT MIN

HÖRSEL! DE ÄR SMIDIGA OCH FUNGERAR VERKLIGEN JÄTTEBRA!

JAG ÄR HELT NÖJD!”

Zen, vårt unika program för avkoppling och koncentration, spelar slumpmässiga harmoniska tonslingor i stereo. Studier har visat att Zenprogrammet även kan vara ett verktyg för att hantera tinnitusbesvär.


När Inger rålenius gick i andra eller tredje klass kände hon att något var fel, men saknade ord för det. det var svårt att läsa och skriva. Hon kände sig sämre än andra, tänkte att hon var ”dum”, utvecklade ett undvikande be-teende och lärde sig saker utantill.

Inte förrän Inger rålenius vid 27 års ålder började på en vuxenutbild-

Många människor lever med funktionshinder som inte syns utåt, men påverkar deras vardag på olika sätt och tar mycket energi. Ett osynligt handikapp är dyslexi.

Slumpen avgör stödet för dyslektikerning fick hon genomgå en utredning och fick veta att hon hade dyslexi.

– det var ett enormt uppvaknande! Jag hade hört talas om dyslexi på ra-dio och i tv. Nu kunde jag också få hjälp med inläsning av böcker, ord-behandling och rättstavning.

Tidigare hade hon valt jobb där hon inte behövde läsa och skriva, inom bland annat restaurangbran-schen. När kompisarna pratade om vad de skulle utbilda sig till i fram-tiden tänkte Inger rålenius mer på vad hon kunde klara av utifrån sina

svårigheter, som hon helst inte alls pratade om med vännerna.

Hon fortsatte senare med studier på universitetet och blev så smånin-gom socionom. Idag är Inger råle-nius verksam som rådgivare åt dys-lexiförbundet FMlS och arbetar bland annat med föreläsningar om det dolda handikappet.

Hon beskriver sin förmåga att läsa och skriva som hos ett barn i tredje klass.

– Grunden i dyslexi är att man har svårt att koda ljud och bokstav. Om jag ska stava ett ord måste jag ljuda det, bokstav för bokstav. den som inte har dyslexi kan ser ordet fram-för sig. Sen kan jag inte heller se om bokstäverna är omkastade i ett ord. även om jag läste ett ord för en minut sedan känner jag -igen det. Jag läser långsamt. När andra hinner åtta sidor hinner jag en.

det är individuellt hur svårighet-erna visar hos en dyslektiker. En del kan läsa bra, men har svårt att skriva. Många har också svårt att skilja mel-lan höger och vänster. En granskning som Skolinspektionen gjorde i våras visade att 20 av 21 granskade skolor saknar tillfredsställande stöd för elever med dyslexi.

– Problemet är att det är så luddigt utformat vilken hjälp eleverna ska ha. det är väldigt viktig att skolorna lär

TEMA Osynliga funktionshinder

Vad är dyslexi?

•

•

•

•

•

Dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med att läsa och/eller att skriva. En logoped eller speciallärare kan göra en dyslexi-utredning. Själva dyslexin kan inte botas, men hjälpmedel kan underlätta tillvaron.

Funktionsnedsättningen betyder att man har svårt att känna igen och tyda ordbilder vid läsning. En uppskattning är att fyra till åtta procent av befolkningen har dyslexi. Dyslexi är vanligare bland män än bland kvinnor.

Dyslexi har inget med intelligens att göra.

Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting

Mer information om dyslexi finns hos bland andra: Dyslexiförbundet FMLS (handikappför-bund) www.dyslexi.org. Svenska Dyslexiföreningen (sprider kunskap om dyslexi) www.dyslexiforeningen.se Information om hjälpmedel för dyslektiker. www.ungkompensation.se

sig skriva åtgärdsprogram. Inger rålenius tycker att bemötandet

av dagens elever är likadant på en del skolor som när hon gick i grundskolan under 1960 och -70-talet.

– ”du kan om du vill, det gick ju igår. Alla har svårt att läsa i början.” de läg-ger det på eleven. det verkar vara svårt att förstå att det handlar om ett funk-tionshinder som inte syns och att intel-ligenta personer kan ha svårt att läsa och skriva. Självklart finns det också skolor som är ett positivt undantag.

de hjälpmedel som Inger rålenius har idag är dels inläsning av böcker, fickminne, ett speciellt rättstavnings-program i datorn och talsyntes som läser text på datorskärmen.

– Tyvärr finns det många barn som inte får tillgång till det här idag, vilket är skrämmande. det finns också skolor som gör ett fantastiskt jobb med dys-lektiker! det är viktigt att man får till-gång till på arbetet och det är till viss del slumpen som avgör vilket stöd en dys-lektiker får och hur hon eller han hin-dras av sitt funktionshinder i livet.

– det beror på graden av dyslexi och personens mod. Jag har träffat personer som alltid har gjort det som de har ve-lat och haft bra stöd. Men jag har också träffat massor av människor som har åsidosatts och inte fått hjälp och stöd. Med förståelse och hjälp kan vi göra vad som helst. Foto: SXC

Vet du vad en timstock är?Om du har svårt att veta hur lång tid 20 minuter är, kan en timstock vara till god hjälp.

Har du problem med att komma ihåg, sova eller strukturera vardagen? Det finns många produkter som kan hjälpa!

I foldern ”Var-Dags-Hjälp!” hittar du exempel på olika produkter som kan underlätta vardagen, till exempel att komma i tid till skolan eller att sova bättre på natten. Här finns även information om vilket företag som säljer produkterna.

Beställ foldern kostnadsfritt på www.sklkommentus.se. Artikelnumret är 11358. Beställ fler till personer i din närhet som kan tänkas ha hjälp av den.

Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Satsningen pågår 2009 till 2011. Mer information finns på www.hi.se/hjalpmedelifokus.

Vi på Iris vet att alla vill göra mer. Vi hjälper dig med att utnyttja din förmåga i skola, arbete såväl som fritid. Iris skapar möjligheter för ett tillgängligt samhälle.

Nyhet för tidsoptimisten.Timglaset Carina Världens första talande nedräkningstimer

• Hanterar 3 tidslängder 20, 40 och 60 min.• Meddelar återstående tid med tal och ljusdioder• Uttag för hörlur eller annan förstärkning

Vi ses på ID-dagarna 19-20 oktober Uppsala, Dysleximässan 21-22 oktober Skellefteå, Skolforum 31 oktober-2 november Stockholm. Mer om oss kan du läsa på www.iris.se

Välkomna till konferens!Vuxna med läs- och skrivsvårigheter i dagens samhälle med studier och arbete

E S S I N G E K O N F E R E N S C E N T E R , S T O C K H O L M

MÅNDAG 14 NOVEMBER 2011 kl 9.30 - 16.30En konferens som visar genomarbetade och seriösa exempel i konkurrensutsatt näringsliv. Konferensen vänder sig till allmänhet, arbetsgivare, HR-medarbetare, fackföreningar, utbildare och skolfolk,

Avgift: 1.775 kr. I avgiften ingår lunch och kaffe. Anmälan via www.dyslexifonden.se före den 20 oktober 2011

På programmet:A T T K L A R A D E T O M Ö J L I G A Ulla Föhrer, leg. logoped, MD h.c., om projektet Dyslexi: förbannelse eller möjlighet som baserar sig på fyrtio djupintervjuer med människor som klarat arbete och utbildning trots svåra läs- och skrivsvårigheter.

E X E M P L E T S C A N I AProjektet där svårighet blev möjlighet. Gladare medarbetare med stärkt självförtroende och ett öppnare klimat i arbetsgruppen. Det är frukten av det arbete som drivits på Scania till förmån för medarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Leif Östling, koncernchef Scania. Kjell Wallin, f.d. metallordförande Scania. Magnus Gustafsson, produktionstekniker Scania. Christina Norsted, FM i specialpedagogik.

E X E M P L E T E S K I L S T U N ARätt attityder. Rätt teknik. Rätt träning. Tre nödvändigheter vid ökade läs- och skrivkrav inom industrin. Michael Rydell, projektledare Eskilstuna Fabriksförening. Bo Karlsson Löfroth, sekreterare metallfacket Volvo CE Eskilstuna. Susann Karlsson, platschef Industriutveckling Öst. Birger Granholm, lärare Läs- och skrivcenter Eskilstuna.

T A R D E T H U N D R A Å R A T T L Ä S A, S Å T A R D E T H U N D R A Å R A T T L Ä R A S I G Malin Skoglund, ekon. kand. och en av fyrtio intervjuade i projektet Dyslexi: förbannelse eller möjlighet samtalar med Ulla Föhrer.

D Y S L E X I – F O R S K N I N G S F R A M S T E G M E N I N G A P E D A G O G I S K A F R A M S T E G? Mats Myrberg, professor i specialpedagogik Stockholms universitet.

A V S L U T A N D E D E B A T T Debattledare: Bengt Westerberg.

Arrangörer: Dyslexifonden i samarbete med Dyslexiförbundet FMLS och Lärarförbundet.

M�� M��C�� N��

�� W��

U�� F��L�� Ö��

arbetsförmedlare och andra som möter personer med läs- och skrivsvårigheter i sin vardag.


Däckadundvik influensa med vaccineringOm man ska följa siffror och statistik från föregående år så är influensa i antågande någon gång i vecka 40 och klingar av fram på våren.

Förra säsongen var både intensiv och långdragen enligt Smittskyddsinstitutet. Medicinens värld har frågat An-nika linde, Statsepidemiolog, på Smittskyddsinstitutet, om årets influensa.

Har ni några indikationer på hur det ser ut med influensan i höst och vinter?– Så här långt har det varit relativt lugnt på södra halvk-lotet, men efter pandemin har utvecklingen varit mycket spretig och olika i olika länder, så det är extremt svårt att förutsäga någonting.

Vilken typ av vaccinering ska man välja - hur vet man att man väljer rätt?– Alla vacciner anses i princip likvärdiga och i Sverige finns egentligen bara en typ som köps centralt av alla landsting.

Vad är då influensa?Influensa är en sjukdom som orsakas av virus som infek-terar luftvägarna. detta gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen trots att infektionen endast sitter i luftvägarna.

TEMA Osynliga funktionshinder

Den nya influensan A(H1N1) ävenkallad svininfluensa. Bilden visar virus-partiklar från cellodlat patientmaterial.

Foto: Katarina Brus-Sjölander, SMI

Tydliga positiva resultat med KBTMen vad är då egentligen KBT? – När vi inom KBT pratar om ”be-teende” innefattar ordet tankar, kän-slor och förnimmelser. Man tittar på hur beteenden skapas, hur vi uppfat-tar vår omvärld och bearbetar infor-mation, säger dan Katz.

KBT-behandlaren arbetar med att identifiera underskott och överskott av beteenden som innebär problem för patienten. Syftet är därmed att ändra dessa beteenden, antingen genom att minska dåliga beteenden eller öka positiva beteenden.

KBT-behandling av ångestprob-

lematik sociala fobier och specifika fobier (så som spindelfobi) visar sär-skilt goda resultat. Två behandlings-former är exponering och beteende-experiment.

– Tar man exemplet fobi så innebär exponering att patienten helt enkelt utsätts för det man upplever som farligt under kontrollerade former. dan Katz påpekar samtidigt att KBT inte har lika starka resultat över alla ångestdiagnoser.

– När det gäller generaliserat ångestsyndrom (GAd) har vi i vissa studier bara hälften till två tredje-

Dan Katz är leg psykolog och psyko-terapeut med inriktning på KBT. Han menar att KBT-behandlingar är väldigt framgångsrika när det gäller ångest-syndrom och depression. Foto: privat

Ångestsyndromen och depression är exempel på diagnoser som kan behandlas med KBT, kognitiv beteendeterapi, med goda resultat.

det här är KBt

•

•

•

Kognitiv beteendeterapi utgår från kognitiv terapi och beteendeterapi. När det gäller teori, problemanalys och behandlingstekniker komplet-terar de två riktningarna varandra.

Ångestsyndrom, depression, missbruk och kronisk smärta är alla exem-pel på diagnoser som kan förbättras med kognitiv beteendeterapi.

(källa: vårdguiden.se)

delar förbättrade. GAd är ett till-stånd av överdriven ängslan.

– För den som är drabbad av en allvarlig depression kan det röra sig om att gå upp ur sängen i tid, tvätta sig och och ta en promenad. För någon som inte är lika allvarligt drabbad kan det handla om att försöka hålla igång det sociala livet, trots att man kanske inte vill.

8 Denna bilaga är en annons från 9Denna bilaga är en annons från

Vilka effekter får undernäring på kroppen?– Man går ner på lågvarv. Får man för lite näring sjunker ämnesomsättnin-gen och man kan helt enkelt inte pre-stera som man ska. Man blir trött och behöver sova mer. Kapaciteten sjunk-er både fysiskt och mentalt.

Hur drabbas barn?– Man brukar tala om två sorters undernäring, kronisk och akut. den kroniska undernäringen drabbar barn som under långa perioder får för lite mat. de växer inte som de ska och blir smala och framförallt korta för sin ålder.– En akut undernäring är när man snabbt går ner i vikt och då handlar det inte bara om att kroppen går på sparlåga utan det kan få väldigt all-varliga konsekvenser.

Undernäringen går så pass långt att hela systemet påverkas.– Immunförsvaret går ner och man man inte skydda sig mot sjukdomar. dödligheten för sjukdomar som mässlingen, lunginflammation och malaria går alltså upp i takt med un-dernäringen. Samtidigt blir organen försvagade. Hjärtat levern, njur-arna, tarmarna påverkas och krop-pen klarar inte att emot näring på samma sätt som när man är frisk. det betyder att det blir livsfarligt att ge vanlig mat till den drabbade, det är nödvändigt med behandling.

Hur ser behandlingen ut?– de som är allra värst drabbade får energimjölk. Mjölken ges i små mäng-der vid speciella tider för att åter-skapa en näringsbalans i kroppen. det är viktigt att ge mjölken på rätt sätt så att magen klarar av mängden. Energin behövs inte minst för att få upp kroppstemperaturen eftersom barnen saknar skyddsreserver och riskerar att frysa ihjäl.

Vi nås dagligen av fruktansvärda bilder från Afrikas horn. Svältkatastrofen som drabbat över 4 miljoner människor tycks ännu inte ha ett slut i sikte. Medicinens Värld talade med Anneli Eriksson, sjuksköterska med Läkare utan gränser, som har lång erfarenhet av fältarbete i svältdrabbade områden, om hur undernäring påverkar människor.

Sjuksköterskan Anneli Eriksson har jobbat mycket i fält i svält-drabbade områden. Foto: Läkare utan gränser.

FaKta rUtF

•

•

•

RUTF står för Ready-to-use therapeutic food

Therapeutic food är specialut-vecklad mat som främst används i krissituationer där barn drabbats av svår under-näring. Maten används också i behandling av äldre som har speciella näringsbehov.

RUTF är färdigpackad mat som kan förpackas och förvaras under lång tid. En vanlig vari-ant av RUTF består av malda jordnötter, mjölpulver, socker, olja och en blandning av näringsämnen (vitaminer och mineraler).

Idag finns en ny näringskräm, så kallad Ready-to-use therapeutic food (RUTF).– det är en blandning som innehåller jordnötssmör, mjölkpulver, salt, socker och vitaminer. Familjerna kan ta med blandningen hem och på så sätt, förutsatt att man inte har en massa andra sjukdomar, behandla upp till 80 procent av de undernärda i hemmet.

I sitt fältarbete i flera svältdräbbade områden har Anneli Eriksson sett hur stor skillnad behandling av un-dernäring gör.

– det är tacksamt eftersom som man ser resultat nästan direkt. Barn kan komma in helt apatiska, men efter några veckor har de flesta återhämtat sig och orkar busa och leka. Men det förutsätter att man kommer igång snabbt med behandlingen.Tidigare när näringskrämen inte fanns var många barn tvungna att stanna på sjukhuset i 4-5 veckor. Nu när man kan gå hem med näringskrämen kan många fler behandlas eftersom inte alla behöver sjukhussängar - viktigt i en katastrof som den vi ser på Afrikas horn.

Man brukar tala om två sorters under-näring, kronisk och akut. Den kroniska undernäringen drabbar barn som under långa perioder får för lite mat. De ut-vecklas inte som de ska och blir smala och framförallt korta för sin ålder.

Med rätt behandling och näringsämnen kan undernärda barn bli friska. Foto: Läkare utan gränser.

av undernäringKonsekvenserna

Special

www.stockholmssjukhem.se/rehabcentrum

Wii-spel och medicinsk yoga är två av de träningsformer vi erbjuder på Rehabcentrum. Vi utgår alltid från dina behov och du får hjälp med din rehabilitering av ett professionellt team med specialistkunskaper inom neurologi och stroke. Välkommen!

Träning på dina villkor

framnäs.


1/4125x184

Efter att ha kört av vägen med sin motorcykel i maj i år hamnade Pauli Bergmann, 23 år, på intensiven. Han hade tre frakturer i nacken och en ryggen. Efter tio dagar flyttades han till Neurologavdelning R18, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

– En skada på ryggkotan T5 gjorde att jag blev förlamad från bröstet och neråt och sitter nu i rullstol.

Ett liv också efter olyckan

– Jag är glad att jag har händerna och huvudet i behåll. När Pauli Bergmann, Stockholm, förlamades från bröstet och neråt efter en mc-olycka i år insåg han att livet inte är slut för att man sitter i rullstol. Foto: Privat

Efter fyra fem veckor fick Pauli Berg-mann börja med en daglig träning i att förflytta sig till stol och säng. Skadorna i nacken medförde nackkrage under tio veckor som gjorde att han bara kunde titta rakt fram.

– När kragen försvann ökades in-tensiteten i träningen. Jag kunde börja använda nacken vid förflyttningarna och jobba med att få upp rörligheten i den. det var läskigt att röra nacken! Jag var rädd att bryta den igen.

Före olyckan tänkte Pauli Bergmann att ett liv i rullstol var lika med slutet, det värsta som kunde hända.

– Men det är det inte och det känns viktigt att förmedla! Jag är glad att jag har huvudet och händerna i behåll. Besöken från kompisar och familj har varit många och har naturligtvis varit betydelsefulla.

de första mötena efter olyckan in-nehöll en del osäkerhet.

– de visste inte hur de skulle bemöta mig, men märkte snabbt att jag var samma kille som innan.

Efter 80 dagar på neurologavdeln-ingen flyttade han till rehabstation Stockholm där han haft fem tränings-pass om dagen med bland annat styr-ka, sjukgymnastik och rullstolsteknik. I träningen ingår till exempel att ta sig upp från golvet, åka buss och komma upp på trottoarkanter.

– Vi har tränat på stan flera gånger.

Instruktörerna som själva sitter i rul-lstol sedan flera år är jätteduktiga!

Nu står Pauli Bergmann i begrepp att flytta från rehabstation Stock-holm. Bostadssituationen är det som har känts svårast. Han har ett första- handskontrakt på en lägenhet i Va-sastan, men den ligger på andra våningen med trappor utan hiss.

– Boendet är den enda riktiga nedgången jag har haft. de lösningar som kommunen har erbjudit mig är dåliga. Bo kvar och ha färdtjänst som hjälper mig ner varje gång eller en tvåa i Enskededalen med fördubblad hyra. Jag försöker också använda min lägenhet till ett byte.

Före olyckan arbetade Pauli Berg-mann som högspänningseltekniker och tänker fortsätta med det, fast med andra arbetsuppgifter.

– Jag vet inte hur det är att bo hemma, men tror att det kommer gå bra. Allt går att göra, fast det tar längre tid. Jag ser fram emot att börja arbeta, men nu har jag först dagträn-ingen och det blir som ett jobb ett tag framöver.

det verkar inte omöjligt att Pauli Bergmann kommer att köra mc igen.

– det finns motorcyklar med spe-cialkonstruerade stödhjul som fälls ut vid låga hastigheter. Men jag vän-tar lite med att eventuellt köra motor-cykel igen.

Perspektiv

Statens folkhälsoinstitut i samarbete med

Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Landstinget och kommunerna i Stockholms län

Din tonåring kommer att älska dig för att du säger nej.Prata med din tonåring om alkohol. På tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol.

Stockholm_Förarskylt_50x70.indd 4 2010-09-28 15.30

VI ÄR SKAPADE

FÖR RÖRELSE!För de flesta är rörelse ensjälvklarhet, men för några enomöjlighet utan rätt hjälp.Vi ger möjlighet till rörelse, frihet och självständighet till dem som behöver det bäst, när rörelse är livsviktigt!

Du hittar mycket mer om våra produkteroch oss på vår hemsida madeformovement.com

Moderna hjälpmedel - ger fl er människor möjligheter i samhället.

Digital kalender med påminnelsefunktionMEMOplanner hjälperanvändaren att komma ihåg avtalade tider, strukturera sin dag, vecka, månad och år. Kan anpassas med bilder, text och talmeddelanden. Påminnelser kan tas emot med larmljud, intalat meddelande och SMS. Finns i tre storlekar.

Tids- och planeringsstödHANDI/HANDIFON är en digital kalender som ger god överblick över planerade aktiviteter. Påminnelser sker via larmsignal, visuellt och talat stöd. Den är lätt att använda.

Nyheter: checklistor, fl eragränssnitt, formulärsvar som visas direkt på skärmen och mycket mer.

Abilia - ledande inom kognitionABILIA AB | Tel 08-594 694 00 | [email protected] | www.abilia.se | www.facebook.com/AbiliaSverige

12 Denna bilaga är en annons från 13Denna bilaga är en annons från

I london satte hon sitt första rekord.– Mitt mål är att komma under

timmen, sa Evy innan hon drog i väg. den tiden slog hon med råge när

hon defilerade in i målfållan på drygt 55 minuter med ett brett leende på läpparna.

det är Evy Palms bästa tid i ett mara-ton och sattes i london 1989, samma år som löparstjärnan fyllde 47 år. Tiden stod sig som svenskt rekord i 14 år.

Evy Palm är ett unikum inom svensk idrott. Hon var 34 år när hon började träna löpning och visade sig snart vara en talang utöver det van-liga.

Varför var du så sen i starten?– Jag vet inte. det var en slump att jag började jogga. Jag och en väninna gav oss ut i 2.5 kilometersspåret där vi sprang regelbundet. Sedan anmäl-de jag mig till lidköpings kommuns mästerskap och vann, berättar Evy.

Året efter blev det distriktsmäster-skapen på fyra kilometer som hon såklart också vann. redan året därpå var det dags för den första riktiga ut-maningen

– lidingöloppet, en och en halv mil i kuperad terräng.

1981 sprang Evy Stockholm mara-

Är det någon som vet allt om hur man laddar inför ett långdistanslopp så är det Evy Palm, som nu hunnit bli 69 år. Hon har inte slagit av på takten nämnvärt.

ton för första gången och hon kom i mål på den smått ofattbara tiden 3.06, en tid som gav henne en tionde plats.

– Jag inser nu att det var en smått makalös tid, men jag var oerhört väl förberedd.

Hon har vunnit Göteborgsvarvet, Tjejmilen och Stockholm maraton och representerat Sverige i OS i Seoul 1988.

Inte illa för lidköpingstös som fick spring i benen sent i livet.

– Ja, när jag ser tillbaka inser jag att det var rätt bra, men då tyckte jag inte det var så märkvärdigt.

Men i början av 90-talet fick elitlöparkarriären ett abrupt slut när Evy drabbades av en skada i ett mus-kelfäste i benet.

Skadan har dock inte hindrat henne från att fortsätta vara en flitig motionär.

– Jag springer tre, fyra gånger i veckan, men det blir ju inte så långt, bara en mil lite drygt.

då ska man ändå betänka att hon snart fyller 70. det är inte många i den åldern som orkar hålla ett sånt tempo.

Om det är någon som vet hur man bäst laddar inför ett lopp så är det detta löparess. Men den som hoppas

på att serveras några magiska knep som kommer att göra att det flyter fram i spåret lär bli snopna.

– det viktigaste är att vila sig i form, så att man är fräsch när man står på startlinjen. När jag började tävla var det inget snack om vikten av att äta rätt. I dag är det jättemycket fokus på kosten, säger Evy som brukar åter-hämta sig med några dagars vila.

Du sopade banan med dina betydligt yngre deltagare i ”Mästar-nas mästare”. Bland annat hängde du kvar längst i grenen ”grip-kraft”.– Jag blev lika förvånad som alla andra när jag förstod att jag vunnit. Jag tror det beror på att jag är ganska nätt i krop-pen och att jag blivit stark genom mitt arbete som kökschef i skolan.

Vad är hemligheten bakom dina makalösa framgångar?– det måste finnas en talang, men sedan tror jag också att jag haft en

fördel i att jag började träna när jag var lite äldre då senor och muskler redan var färdigutvecklade. Tonårin-gar som tränar och tävlar mycket drabbas ju ofta av skador.

Profilen Evy Palm

1061

-Pfi z

er-1

7-20

09-8

327

LÄMNA RÖKAREN BAKOM DIGAtt sluta röka är en utmaning, men det fi nns behandlingsalternativ som hjälper dig. Din läkare eller sköterska kan informera dig om dem och hjälpa dig hitta en metod som passar just dig!

Ta hjälp av vårdpersonalen och fi mpa för gott!

www.hjälpattsluta.nu

LÄMNA RÖKAREN BAKOM DIG

Pfi zer AB 191 90 SollentunaTel 08-550 520 00 www.pfi zer.se

HELOSAN fotsalva (grön tub) är anpassad för daglig vård av fötter och innehåller samma välgörande ingredienser som HELOSAN original (blå tub).

HELOSAN fotsalva är mjukgörande och därför ut-märkt för torra och spruckna fötter och löser upp förhårdnader.

fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för fotsalva (grön tub) är anpassad för

Helosan_Aftonbladet_MedicinensVärld_20sept_2011.indd 1 2011-09-19 14:48:13

Evy Palm gästbagare för Runes Energi-kaka. Foto: Svenska Sportprodukter

Aldrig för sent att börja träna ...

PG 90 20 90-0 www.barncancerfonden.se

TRE AV FYRA BARN ÖVERLEVER CANCER

Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många fler klarar sig idag än för bara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande det ofattbara.

Barncancerfonden finansierar cirka 90 % av all forskning i Sverige som har med barn-cancer att göra. Med din hjälp kan forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu fler liv och ge drabbade barn och familjer en bättre tillvaro.

Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden.


dig till trisslotter

VINN 3 trIsslotter!

Lös krysset och de gulmarkerade orden. Maila in rätt lösning till [email protected]

senast den 11 oktober 2011Döp ditt mail med KRYSS 23 lösning.

De 10 första rätta svaren belönas med 3 x trisslotter

lycka tIll!

Foto: Svenska Spel

VINN TrISSlOTTEr!VINN TrISSlOTTEr!

KryssaKRYSS nummer 23

Scandic InternationalPERSONLIG ASSISTANS

Vilken färg klär dig?

Vi erbjuder assistanslösningar anpassade för just dig, dina behov och dina önskemål. Hos oss får du en helhetslösning till ett konkurrenskraftigt pris.

[email protected]

08 - 442 34 57

För dig som vill överlåta hela din assistans åt din assistansanordnare

För dig som bedriver assistans i egen regi och endast vill anlita vårt lönekontor

För er föräldrar som assisterar era barn utan utomstående assistenter

För dig som vill samordna din egen assistansinsats utan att behöva bedriva egen verksamhet

Kontakta oss för mer information:

GRÖN

ORANGE

RÖD

www.scandicinternational.com

LILA

Ersättning från FörsäkringskassanDu kan ev. få ersättning från Försäkringskassan!Ring Enriched Life för mer information!

UtvecklatÊiÊsamarbeteÊmedÊspecialiseradeÊLŠkareÊochÊSjukÊÊgymnaster.

FUTURO™ stödbandage Stödbandagen fi nns i olika storlekar, med produkter för knä, armbåge, rygg, handled, tumme, fotled och nacke. Lindrar vid intensiv och kronisk smärta. Ger stöd åt överan sträng-da och instabila leder, och förebygger nya skador. Stödbandagens anatomiska utform-ning ger god rörelseförmåga och behaglig användning. FUTUROª fi nns hos välsorterade apotekshandlare. För ytterligare information – www.futuro.com

3M,ÊFUTUROÊandÊLIVEÊMOREÊareÊtrademarksÊofÊ3M.Ê©Ê3MÊ2011.ÊAllÊRightsÊReserved.

FUTURO™ SPORT Šr en speciellt framtagen produkt-serie fšr anvŠndning vid utšvande av sport och

fysiska aktiviteter. Slitstarkt och tŒligt material ger stabilt stšd till muskler och leder.

Anatomisk utformning fšr optimal passform.

NYHET!ÊFUTURO™ SPORT

FUTURO™ÊÊÊ Ger säkert stöd

TM

medicinens värld 5

Documents