100

–50

0 å

rÄld

sta

…SUPERLATIV

Från

lång

livad

e hu

sdju

r ti

ll vå

r pl

anet

s äl

dsta

fra

gmen

t –

vi u

tfor

skar

jord

ens

4

,55

milj

arde

r lå

nga

hist

oria

för

att

hyl

la r

ekor

dliv

slän

gd i

dess

mån

ga f

orm

er.

50

0–8

00

0 å

r

En m

eth

usal

emta

ll (P

inus

lo

nga

eva)

som

kal

lade

s P

rom

eth

eus

hög

gs n

er i

Wh

eele

r P

eak

i Nev

ada,

US

A å

r 196

3. M

an

räkn

ade

4 8

67 r

inga

r på

det,

m

en t

räde

t le

vde

i str

äng

milj

ö so

m s

akta

de n

er d

ess

tillv

äxt.

M

an h

ar u

ppsk

atta

t de

ss

ålde

r till

5 2

00

år.

Träd

etci

rka

5 2

00

år

> 10

0 m

iljo

ner

år

Lad

da

ner

affi

sch

en: g

uinn

essw

orld

reco

rds.

com

/20

18

Hot

elle

t1

312

år

Hot

elle

t N

ish

iyam

a O

nse

n Ke

iun

kan

i Yam

anas

hi,

Jap

an,

ligg

er v

id e

n va

rm k

älla

och

har

dri

vits

sed

an 7

05

e.K

r.

Bro

ttn

ings

tävl

inge

n5

57

år

Bro

ttar

fest

ival

en K

ırk-

p

ınar

har

hål

lts

årlig

en

sed

an 1

46

0 n

ära

Edir

ne

i Tu

rkie

t. T

ävla

nd

en s

mor

-d

e si

g i o

livol

ja o

ch s

log

s om

det

”g

ylle

ne

bäl

tet”

.

Bar

ber

ton

Gre

enst

one-

bäl

tet,

elle

r M

akh

onjw

a-b

erg

en i

Syd

afri

ka ä

r b

ildad

e av

klip

por

up

p ti

ll 3

,6 m

iljar

der

år

gam

la. B

erg

en h

ar e

n m

axh

öjd

på

run

t 1

80

0 m

öve

r h

avsn

ivån

.

Ber

gsk

edja

n 3

,6 m

iljar

der

år

Pyt

tesm

å d

iam

antl

ikn

and

e kr

ista

ller

av z

irko

n (Z

rSiO

4) f

rån

Jac

k H

ills

i W

este

rn A

ust

ralia

är

de

äld

sta

min

e-ra

lern

a so

m h

itti

lls d

atu

mb

estä

mts

p

å jo

rden

. En

stu

die

frå

n 20

14 v

isad

e at

t d

e va

r 4

,374

milj

ard

er å

r g

amla

(±

6 m

iljon

er å

r). D

essa

zir

kon

er

skap

ades

”b

ara”

16

0 m

iljon

er å

r ef

ter

det

att

jord

en

bild

ades

.

Frag

men

tet

av jo

rden

4,3

74 m

iljar

der

år

0–1

00

år

Hu

nd

en2

9 år

5 m

ånad

er

Den

hög

sta

tillf

örlit

ligt

dok

um

ente

rad

e ål

der

n fö

r en

hu

nd

är 2

9 år

. Det

va

r en

au

stra

lian

catt

le-

dog

vid

nam

n B

luey

, som

äg

des

av

Les

Hal

l frå

n R

och

este

r, A

ust

ralie

n.

Blu

ey k

öpte

s so

m v

alp

år 1

910

och

arb

etad

e m

ed b

oska

p oc

h få

r i n

ästa

n 20

år

inn

an

han

fick

som

na

in

den

14

nov

emb

er

1939

.

Reg

eran

de

mon

arke

n9

1 år

11

dag

ar

Dro

ttn

ing

Eliz

abet

h II

(Sto

rbri

tan

nie

n)

föd

des

den

21

apri

l 19

26 o

ch b

lev

värl

den

s äl

dst

a m

onar

k d

en 2

3 ja

nu

ari 2

015

, vid

88

år o

ch 2

77 d

agar

s ål

der

. Den

2 m

aj 2

017

var

h

on 9

1 år

och

11

dag

ar g

amm

al.

Gu

ldfi

sken

43

år

En g

uld

fisk

vid

nam

n Ti

sh, s

om ä

gdes

av

Hild

a oc

h G

ordo

n H

and

från

Car

lton

Min

iott

i S

torb

rita

nni

en le

vde

i 43

år. H

ildas

son

Pet

er

van

n Ti

sh i

ett s

tån

d på

en

nöj

espa

rk å

r 195

6.

Den

äld

sta

sam

man

hän

g-an

de

iskä

rnan

täc

ker

in

740

00

0 å

r av

klim

at-

his

tori

a. D

en ä

r

3 13

9 m

lån

g oc

h h

ar e

n d

iam

eter

p

å ti

o cm

. Kär

nan

b

orra

des

vid

Dom

e C

i A

nta

rkti

s av

p

roje

ktet

EP

ICA

(E

uro

pea

n P

roje

ct

for

Ice

Cor

ing

in

An

tarc

tica

) som

fin

ansi

eras

av

tio

län

der

, och

fyn

-d

et m

edd

elad

es

den

9 ju

ni 2

00

4.

Iskä

rnan

740

00

0 å

rÖ

vert

ygan

de

bev

is s

om p

ub

licer

ades

i t

idsk

rift

en N

atu

re å

r 20

15 v

isar

p

å st

enve

rkty

g so

m ä

r så

gam

la

som

3,3

milj

oner

år.

Flis

orn

a,

kärn

orn

a oc

h st

äden

grä

vdes

fr

am å

r 20

11, i

när

het

en a

v sj

ön T

urk

ana

i Ken

ya, a

v S

onia

Har

man

d fr

ån S

tony

B

rook

Un

iver

sity

(U

SA

) och

h

enn

es t

eam

.

Ste

nver

ktyg

en3

,3 m

iljon

er å

r

De

förs

ta o

dlad

e vä

xter

na

är d

e

åtta

art

ern

a av

neo

litis

ka g

rödo

r.

De

bör

jade

odl

as i

jord

bruk

ssam

häl

len

i syd

väst

ra A

sien

s ”b

ördi

ga

hal

vmån

e”, d

ater

as t

ill 9

50

0 f.

Kr.

oc

h b

estå

r av

lin, f

yra

arte

r av

bal

jväx

ter o

ch t

re a

rter

av

span

nm

ål.

Vin

dru

vor

(Vit

is

vin

ifer

a) ä

r b

lan

d

de

äld

sta

odla

de

växt

ern

a so

m f

räm

st

anvä

nd

s ti

ll at

t ti

llver

ka

dry

cker

. Det

tid

igas

te

dok

um

ente

rad

e b

evis

et

för

att

vin

dru

vor

odla

des

för

att

gör

a vi

n d

ater

as t

ill 6

00

0 f

.Kr

i M

esop

otam

ien

(dag

ens

Irak

).

Väx

ten

odla

d so

m d

ryck

8 0

00

år

Väx

ten

odla

d so

m m

at11

50

0 å

r

År

190

3 h

itta

de

man

för

his

tori

sk

gro

ttko

nst

i g

rott

an E

l Cas

tillo

i P

uen

te

Vie

sgo

i Can

tab

ria,

Sp

anie

n. B

red

vid

mål

nin

gar

av

dju

r oc

h h

and

avtr

yck

finn

s en

röd

ski

va s

om ä

r m

inst

4

0 8

00

år

gam

mal

. I n

ärh

eten

fin

ns

en h

and

sch

ablo

n so

m ä

r m

inst

3

7 3

00

år

gam

mal

.

Gro

ttm

åln

ing

arn

a4

0 8

00

år

Leve

ns

Hal

l i C

um

bri

a, S

torb

rita

nn

ien

har

for

mkl

ipp

ta t

räd

och

bu

skar

som

pla

nte

rad

es p

å 16

90-t

alet

. For

mer

inkl

ud

erar

”s

chac

kpjä

ser”

, ”d

omar

per

uke

n” o

ch ”

stor

a p

arap

lyer

”.

Form

klip

pta

trä

dg

ård

enci

rka

32

7 år

Dju

rpar

ken

26

5 år

Den

äld

sta

dju

rpar

ken

fort

fara

nd

e är

i d

rift

är

Tier

gar

ten

Sch

önb

run

n i W

ien

, Öst

erri

ke. D

en

öpp

nad

es f

ör a

llmän

-h

eten

för

sta

gån

gen

17

79. D

en a

nla

des

u

rsp

run

ligen

som

ku

ng

ligt

men

a-g

eri å

r 17

52.

Jea

nn

e Lo

uis

e C

alm

ent

(Fra

nkr

ike)

fö

dd

es d

en 2

1 fe

bru

ari 1

875

, av

Nic

olas

(1

83

7–19

31) o

ch M

arg

uer

ite

(föd

d G

il-le

s, 1

83

8–1

924

). H

on d

og 1

22

år s

enar

e p

å et

t äl

dre

boe

nd

e i A

rles

i Fr

ankr

ike

den

4 a

ug

ust

i 19

97.

Per

son

en12

2 å

r 16

4 d

agar

Flas

kpos

ten

108

år

138

dag

ar

Den

äld

sta

flas

kpos

ten

låg

i hav

et

i 10

8 år

och

13

8 d

agar

eft

er a

tt h

a sl

äpp

ts i

av M

arin

e B

iolo

gic

al A

sso-

ciat

ion

(Sto

rbri

tan

nie

n) i

Nor

dsj

ön

(52°

4.8

’N; 0

03

°37’

E) d

en 3

0 n

ovem

-b

er 1

906

. Fla

skp

oste

n h

itta

des

vi

d d

en t

yska

ön

Am

rum

den

17

ap

ril 2

015

.

Det

islä

nd

ska

allt

ing

et g

run

dad

es å

r 93

0 e

.Kr.

Det

bes

tod

urs

pru

ng

ligen

av

39 lo

kala

höv

din

gar

på

Þin

gve

llir,

och

avsk

affad

es å

r 18

00

, men

åt

erin

förd

es a

v D

anm

ark

som

rå

dg

ivan

de

förs

amlin

g år

18

43

och

som

lag-

stif

tan

de

förs

am-

ling

år 1

874

.

Befi

ntl

iga

par

lam

ente

t1

08

7 år

Kat

ten

38

år

3 d

agar

Cre

me

Pu

ff f

ödd

es d

en

3 au

gu

sti 1

967

och

levd

e ti

ll 6

aug

ust

i 20

05

– ot

rolig

a 3

8 år

! Cre

me

Pu

ff

bod

de

med

sin

äg

are

Jak

e P

erry

i A

ust

in,

Texa

s, U

SA

.

Den

26

juli

1920

, vid

OS

i A

ntw

erp

en, b

lev

Osc

ar

Sw

ahn

(Sve

rig

e, f

ödd

20 o

ktob

er 1

847

) den

äld

sta

oly

mp

iska

med

aljö

ren

vid

72 å

r oc

h 28

0 d

agar

s ål

der

. Den

4 ju

li 19

12 h

ade

Sw

ahn

vun

nit

her

rarn

as

100

m lö

pan

de

hjo

rt (d

ub

bel

skot

t) la

gtä

vlin

g vi

d O

S i

Sto

ckh

olm

vid

64

år o

ch 2

58

dag

ars

åld

er. S

eger

n g

jord

e h

onom

till

den

äld

sta

oly

mp

iska

gu

ldm

edal

jöre

n.

Gre

nen

10

0 m

löp

and

e h

jort

var

en

pri

cksk

ytte

tävl

ing

i O

S f

rån

190

8 ti

ll 19

48

.

Oly

mp

iska

med

aljö

ren

72 å

r 2

80

dag

ar

Nöj

esp

arke

n4

34

år

Bak

ken

, som

lig

ger

i K

lam

pen

bor

g n

orr

om K

öpen

ham

n öp

pn

ade

år 1

58

3 oc

h är

vä

rld

ens

äld

sta

nöj

esp

ark

som

for

tfar

and

e är

i d

rift

. Den

har

mer

än

150

åka

ttra

ktio

ner

, in

klu

sive

en

ber

goc

hd

alb

ana

i trä

som

by

gg

des

år

193

2.

Eg

ypti

ska

hie

rog

lyfe

rna

cirk

a 5

30

0 å

r

Det

äld

sta

kän

da

exem

ple

t p

å eg

ypti

ska

hie

rog

lyfe

r g

rävd

es f

ram

år

199

9 i

Aby

dos

, 48

3 km

söd

er o

m K

airo

. De

var

tryc

kta

på

lers

igill

och

elf

enb

ensp

latt

or

och

har

dat

erat

s ti

ll m

ella

n 3

40

0 f

.Kr

och

320

0 f

.Kr.

Up

pka

stn

ing

en16

0 m

iljon

er å

r

Den

12

feb

ruar

i 20

02

med

del

ade

pal

eon

- to

log

er le

dd

a av

pro

fess

or P

eter

Doy

le

(Sto

rbri

tan

nie

n) s

in u

pp

täck

t: f

ossi

lise-

rat

kräk

s fr

ån e

n ic

hth

yosa

uru

s, e

n st

or,

fiskl

ikn

and

e m

arin

rep

til.

Exi

sten

sen

av N

yasa

saur

us p

arri

ngt

oni k

onst

ater

ades

m

ed h

jälp

av

dela

r av

dess

ske

lett

i en

fos

sila

vlag

rin

g i M

anda

-fäl

tet

i när

het

en a

v sj

ön N

yasa

i Ta

nza

nia

. S

kele

ttet

är u

nge

fär 2

40

milj

oner

år g

amm

alt

och

var

lika

stor

t so

m e

n la

brad

or. N

. par

rin

gton

i bes

krev

s fo

rmel

lt i

dece

mb

er 2

012

.

Dat

erad

e d

inos

auri

en2

40

milj

oner

år

Det

äld

sta

dok

um

ente

rad

e ry

gg

rad

sdju

ret

är H

aiko

uic

h-

thys

. Den

an

ses

vara

en

tid

ig

fisk

och

har

ett

tyd

ligt

hu

vud

, sv

ans,

gäl

ar o

ch r

ygg

fen

a.

Ryg

gra

dsd

jure

t5

30

milj

oner

år

8 0

00

–10

0 m

iljo

ner

år