100
–50
0 å
rÄld
sta
…SUPERLATIV
Från
lång
livad
e hu
sdju
r ti
ll vå
r pl
anet
s äl
dsta
fra
gmen
t –
vi u
tfor
skar
jord
ens
4
,55
milj
arde
r lå
nga
hist
oria
för
att
hyl
la r
ekor
dliv
slän
gd i
dess
mån
ga f
orm
er.
50
0–8
00
0 å
r
En m
eth
usal
emta
ll (P
inus
lo
nga
eva)
som
kal
lade
s P
rom
eth
eus
hög
gs n
er i
Wh
eele
r P
eak
i Nev
ada,
US
A å
r 196
3. M
an
räkn
ade
4 8
67 r
inga
r på
det,
m
en t
räde
t le
vde
i str
äng
milj
ö so
m s
akta
de n
er d
ess
tillv
äxt.
M
an h
ar u
ppsk
atta
t de
ss
ålde
r till
5 2
00
år.
Träd
etci
rka
5 2
00
år
> 10
0 m
iljo
ner
år
Lad
da
ner
affi
sch
en: g
uinn
essw
orld
reco
rds.
com
/20
18
Hot
elle
t1
312
år
Hot
elle
t N
ish
iyam
a O
nse
n Ke
iun
kan
i Yam
anas
hi,
Jap
an,
ligg
er v
id e
n va
rm k
älla
och
har
dri
vits
sed
an 7
05
e.K
r.
Bro
ttn
ings
tävl
inge
n5
57
år
Bro
ttar
fest
ival
en K
ırk-
p
ınar
har
hål
lts
årlig
en
sed
an 1
46
0 n
ära
Edir
ne
i Tu
rkie
t. T
ävla
nd
en s
mor
-d
e si
g i o
livol
ja o
ch s
log
s om
det
”g
ylle
ne
bäl
tet”
.
Bar
ber
ton
Gre
enst
one-
bäl
tet,
elle
r M
akh
onjw
a-b
erg
en i
Syd
afri
ka ä
r b
ildad
e av
klip
por
up
p ti
ll 3
,6 m
iljar
der
år
gam
la. B
erg
en h
ar e
n m
axh
öjd
på
run
t 1
80
0 m
öve
r h
avsn
ivån
.
Ber
gsk
edja
n 3
,6 m
iljar
der
år
Pyt
tesm
å d
iam
antl
ikn
and
e kr
ista
ller
av z
irko
n (Z
rSiO
4) f
rån
Jac
k H
ills
i W
este
rn A
ust
ralia
är
de
äld
sta
min
e-ra
lern
a so
m h
itti
lls d
atu
mb
estä
mts
p
å jo
rden
. En
stu
die
frå
n 20
14 v
isad
e at
t d
e va
r 4
,374
milj
ard
er å
r g
amla
(±
6 m
iljon
er å
r). D
essa
zir
kon
er
skap
ades
”b
ara”
16
0 m
iljon
er å
r ef
ter
det
att
jord
en
bild
ades
.
Frag
men
tet
av jo
rden
4,3
74 m
iljar
der
år
0–1
00
år
Hu
nd
en2
9 år
5 m
ånad
er
Den
hög
sta
tillf
örlit
ligt
dok
um
ente
rad
e ål
der
n fö
r en
hu
nd
är 2
9 år
. Det
va
r en
au
stra
lian
catt
le-
dog
vid
nam
n B
luey
, som
äg
des
av
Les
Hal
l frå
n R
och
este
r, A
ust
ralie
n.
Blu
ey k
öpte
s so
m v
alp
år 1
910
och
arb
etad
e m
ed b
oska
p oc
h få
r i n
ästa
n 20
år
inn
an
han
fick
som
na
in
den
14
nov
emb
er
1939
.
Reg
eran
de
mon
arke
n9
1 år
11
dag
ar
Dro
ttn
ing
Eliz
abet
h II
(Sto
rbri
tan
nie
n)
föd
des
den
21
apri
l 19
26 o
ch b
lev
värl
den
s äl
dst
a m
onar
k d
en 2
3 ja
nu
ari 2
015
, vid
88
år o
ch 2
77 d
agar
s ål
der
. Den
2 m
aj 2
017
var
h
on 9
1 år
och
11
dag
ar g
amm
al.
Gu
ldfi
sken
43
år
En g
uld
fisk
vid
nam
n Ti
sh, s
om ä
gdes
av
Hild
a oc
h G
ordo
n H
and
från
Car
lton
Min
iott
i S
torb
rita
nni
en le
vde
i 43
år. H
ildas
son
Pet
er
van
n Ti
sh i
ett s
tån
d på
en
nöj
espa
rk å
r 195
6.
Den
äld
sta
sam
man
hän
g-an
de
iskä
rnan
täc
ker
in
740
00
0 å
r av
klim
at-
his
tori
a. D
en ä
r
3 13
9 m
lån
g oc
h h
ar e
n d
iam
eter
p
å ti
o cm
. Kär
nan
b
orra
des
vid
Dom
e C
i A
nta
rkti
s av
p
roje
ktet
EP
ICA
(E
uro
pea
n P
roje
ct
for
Ice
Cor
ing
in
An
tarc
tica
) som
fin
ansi
eras
av
tio
län
der
, och
fyn
-d
et m
edd
elad
es
den
9 ju
ni 2
00
4.
Iskä
rnan
740
00
0 å
rÖ
vert
ygan
de
bev
is s
om p
ub
licer
ades
i t
idsk
rift
en N
atu
re å
r 20
15 v
isar
p
å st
enve
rkty
g so
m ä
r så
gam
la
som
3,3
milj
oner
år.
Flis
orn
a,
kärn
orn
a oc
h st
äden
grä
vdes
fr
am å
r 20
11, i
när
het
en a
v sj
ön T
urk
ana
i Ken
ya, a
v S
onia
Har
man
d fr
ån S
tony
B
rook
Un
iver
sity
(U
SA
) och
h
enn
es t
eam
.
Ste
nver
ktyg
en3
,3 m
iljon
er å
r
De
förs
ta o
dlad
e vä
xter
na
är d
e
åtta
art
ern
a av
neo
litis
ka g
rödo
r.
De
bör
jade
odl
as i
jord
bruk
ssam
häl
len
i syd
väst
ra A
sien
s ”b
ördi
ga
hal
vmån
e”, d
ater
as t
ill 9
50
0 f.
Kr.
oc
h b
estå
r av
lin, f
yra
arte
r av
bal
jväx
ter o
ch t
re a
rter
av
span
nm
ål.
Vin
dru
vor
(Vit
is
vin
ifer
a) ä
r b
lan
d
de
äld
sta
odla
de
växt
ern
a so
m f
räm
st
anvä
nd
s ti
ll at
t ti
llver
ka
dry
cker
. Det
tid
igas
te
dok
um
ente
rad
e b
evis
et
för
att
vin
dru
vor
odla
des
för
att
gör
a vi
n d
ater
as t
ill 6
00
0 f
.Kr
i M
esop
otam
ien
(dag
ens
Irak
).
Väx
ten
odla
d so
m d
ryck
8 0
00
år
Väx
ten
odla
d so
m m
at11
50
0 å
r
År
190
3 h
itta
de
man
för
his
tori
sk
gro
ttko
nst
i g
rott
an E
l Cas
tillo
i P
uen
te
Vie
sgo
i Can
tab
ria,
Sp
anie
n. B
red
vid
mål
nin
gar
av
dju
r oc
h h
and
avtr
yck
finn
s en
röd
ski
va s
om ä
r m
inst
4
0 8
00
år
gam
mal
. I n
ärh
eten
fin
ns
en h
and
sch
ablo
n so
m ä
r m
inst
3
7 3
00
år
gam
mal
.
Gro
ttm
åln
ing
arn
a4
0 8
00
år
Leve
ns
Hal
l i C
um
bri
a, S
torb
rita
nn
ien
har
for
mkl
ipp
ta t
räd
och
bu
skar
som
pla
nte
rad
es p
å 16
90-t
alet
. For
mer
inkl
ud
erar
”s
chac
kpjä
ser”
, ”d
omar
per
uke
n” o
ch ”
stor
a p
arap
lyer
”.
Form
klip
pta
trä
dg
ård
enci
rka
32
7 år
Dju
rpar
ken
26
5 år
Den
äld
sta
dju
rpar
ken
fort
fara
nd
e är
i d
rift
är
Tier
gar
ten
Sch
önb
run
n i W
ien
, Öst
erri
ke. D
en
öpp
nad
es f
ör a
llmän
-h
eten
för
sta
gån
gen
17
79. D
en a
nla
des
u
rsp
run
ligen
som
ku
ng
ligt
men
a-g
eri å
r 17
52.
Jea
nn
e Lo
uis
e C
alm
ent
(Fra
nkr
ike)
fö
dd
es d
en 2
1 fe
bru
ari 1
875
, av
Nic
olas
(1
83
7–19
31) o
ch M
arg
uer
ite
(föd
d G
il-le
s, 1
83
8–1
924
). H
on d
og 1
22
år s
enar
e p
å et
t äl
dre
boe
nd
e i A
rles
i Fr
ankr
ike
den
4 a
ug
ust
i 19
97.
Per
son
en12
2 å
r 16
4 d
agar
Flas
kpos
ten
108
år
138
dag
ar
Den
äld
sta
flas
kpos
ten
låg
i hav
et
i 10
8 år
och
13
8 d
agar
eft
er a
tt h
a sl
äpp
ts i
av M
arin
e B
iolo
gic
al A
sso-
ciat
ion
(Sto
rbri
tan
nie
n) i
Nor
dsj
ön
(52°
4.8
’N; 0
03
°37’
E) d
en 3
0 n
ovem
-b
er 1
906
. Fla
skp
oste
n h
itta
des
vi
d d
en t
yska
ön
Am
rum
den
17
ap
ril 2
015
.
Det
islä
nd
ska
allt
ing
et g
run
dad
es å
r 93
0 e
.Kr.
Det
bes
tod
urs
pru
ng
ligen
av
39 lo
kala
höv
din
gar
på
Þin
gve
llir,
och
avsk
affad
es å
r 18
00
, men
åt
erin
förd
es a
v D
anm
ark
som
rå
dg
ivan
de
förs
amlin
g år
18
43
och
som
lag-
stif
tan
de
förs
am-
ling
år 1
874
.
Befi
ntl
iga
par
lam
ente
t1
08
7 år
Kat
ten
38
år
3 d
agar
Cre
me
Pu
ff f
ödd
es d
en
3 au
gu
sti 1
967
och
levd
e ti
ll 6
aug
ust
i 20
05
– ot
rolig
a 3
8 år
! Cre
me
Pu
ff
bod
de
med
sin
äg
are
Jak
e P
erry
i A
ust
in,
Texa
s, U
SA
.
Den
26
juli
1920
, vid
OS
i A
ntw
erp
en, b
lev
Osc
ar
Sw
ahn
(Sve
rig
e, f
ödd
20 o
ktob
er 1
847
) den
äld
sta
oly
mp
iska
med
aljö
ren
vid
72 å
r oc
h 28
0 d
agar
s ål
der
. Den
4 ju
li 19
12 h
ade
Sw
ahn
vun
nit
her
rarn
as
100
m lö
pan
de
hjo
rt (d
ub
bel
skot
t) la
gtä
vlin
g vi
d O
S i
Sto
ckh
olm
vid
64
år o
ch 2
58
dag
ars
åld
er. S
eger
n g
jord
e h
onom
till
den
äld
sta
oly
mp
iska
gu
ldm
edal
jöre
n.
Gre
nen
10
0 m
löp
and
e h
jort
var
en
pri
cksk
ytte
tävl
ing
i O
S f
rån
190
8 ti
ll 19
48
.
Oly
mp
iska
med
aljö
ren
72 å
r 2
80
dag
ar
Nöj
esp
arke
n4
34
år
Bak
ken
, som
lig
ger
i K
lam
pen
bor
g n
orr
om K
öpen
ham
n öp
pn
ade
år 1
58
3 oc
h är
vä
rld
ens
äld
sta
nöj
esp
ark
som
for
tfar
and
e är
i d
rift
. Den
har
mer
än
150
åka
ttra
ktio
ner
, in
klu
sive
en
ber
goc
hd
alb
ana
i trä
som
by
gg
des
år
193
2.
Eg
ypti
ska
hie
rog
lyfe
rna
cirk
a 5
30
0 å
r
Det
äld
sta
kän
da
exem
ple
t p
å eg
ypti
ska
hie
rog
lyfe
r g
rävd
es f
ram
år
199
9 i
Aby
dos
, 48
3 km
söd
er o
m K
airo
. De
var
tryc
kta
på
lers
igill
och
elf
enb
ensp
latt
or
och
har
dat
erat
s ti
ll m
ella
n 3
40
0 f
.Kr
och
320
0 f
.Kr.
Up
pka
stn
ing
en16
0 m
iljon
er å
r
Den
12
feb
ruar
i 20
02
med
del
ade
pal
eon
- to
log
er le
dd
a av
pro
fess
or P
eter
Doy
le
(Sto
rbri
tan
nie
n) s
in u
pp
täck
t: f
ossi
lise-
rat
kräk
s fr
ån e
n ic
hth
yosa
uru
s, e
n st
or,
fiskl
ikn
and
e m
arin
rep
til.
Exi
sten
sen
av N
yasa
saur
us p
arri
ngt
oni k
onst
ater
ades
m
ed h
jälp
av
dela
r av
dess
ske
lett
i en
fos
sila
vlag
rin
g i M
anda
-fäl
tet
i när
het
en a
v sj
ön N
yasa
i Ta
nza
nia
. S
kele
ttet
är u
nge
fär 2
40
milj
oner
år g
amm
alt
och
var
lika
stor
t so
m e
n la
brad
or. N
. par
rin
gton
i bes
krev
s fo
rmel
lt i
dece
mb
er 2
012
.
Dat
erad
e d
inos
auri
en2
40
milj
oner
år
Det
äld
sta
dok
um
ente
rad
e ry
gg
rad
sdju
ret
är H
aiko
uic
h-
thys
. Den
an
ses
vara
en
tid
ig
fisk
och
har
ett
tyd
ligt
hu
vud
, sv
ans,
gäl
ar o
ch r
ygg
fen
a.
Ryg
gra
dsd
jure
t5
30
milj
oner
år
8 0
00
–10
0 m
iljo
ner
år
