•• ••

EN LITEN BOK OM HASTNAS

Till alla Hästnäsbor Styrelsen

HÄSTNÄS TOMTÄGAREFÖRENING

S i d a | 2

InnehållsförteckningFörord .............................................................................................................................................. 4 Hjälmarebygd .................................................................................................................................. 5 

Hjälmaren .................................................................................................................................... 5 Slott och herresäten .................................................................................................................... 6 

Hästnäs blir fritidsområde ............................................................................................................. 7 Hästnäs före 1960 ..................................................................................................................... 7 Fritidsområde planeras .............................................................................................................. 7 Tomtägareföreningen .................................................................................................................. 8 Skötselansvar utanför tomten .................................................................................................. 8 

Vägnamnen ..................................................................................................................................... 9 Kartan och Hästnäs med omgivningar ...................................................................................... 10 Ansvaret för naturen ..................................................................................................................... 13 

Rik och unik natur på Hästnäs ................................................................................................. 13 Röjning .......................................................................................................................................... 13 

Halvgamla träd behövs ......................................................................................................... 13 Bästa röjningstid av sly ......................................................................................................... 13 Hamling................................................................................................................................. 14 Stora träd .............................................................................................................................. 14 Fridlysta växter ..................................................................................................................... 14 Röjmetoder ............................................................................................................................ 14 

Gran kräver specialbehandling ................................................................................................ 14 Fruktodling .................................................................................................................................... 15 

Ympning en väg till flera sorter .............................................................................................. 15 Bi och humlor värdefulla ......................................................................................................... 15 Grentorka på körsbär ............................................................................................................... 15 

Beskärning .................................................................................................................................... 15 Vassröjning ................................................................................................................................... 16 

Röjmetoder ................................................................................................................................ 16 Första året jobbigast ................................................................................................................. 16 

Väg- och dikesvård ...................................................................................................................... 17 Sikthinder ................................................................................................................................... 17 Gropar ivägen och dränervatten ............................................................................................. 17 Klippning av dikesrenen ........................................................................................................... 17 

Vilt och jakt .................................................................................................................................. 18 Jakträtten ................................................................................................................................... 18 

Vägar och väghållningen .............................................................................................................. 18 Andelstal ................................................................................................................................... 18 Våra egna vägar ....................................................................................................................... 19 

Båtliv, fiske och bad mm ............................................................................................................ 19 Hamnen ..................................................................................................................................... 19 Egna bryggor ............................................................................................................................ 19 Fiskevatten ................................................................................................................................ 19 Lösspringande hundar och katter ............................................................................................ 20 Badplats..................................................................................................................................... 20 Dansbanan ................................................................................................................................ 20 Valborgsbrasa ........................................................................................................................... 20 Kärleksudden ............................................................................................................................ 20 Blå spåret .................................................................................................................................. 20 

Sjösäkerhet ................................................................................................................................... 20 Hjälmaren ger krabb sjö .......................................................................................................... 20 Vattendom från 1800-talet ....................................................................................................... 21 

S i d a | 3

Vatten, avlopp, sopor .................................................................................................................... 21 

Dricksvattnet ............................................................................................................................. 21 Hela området är vattentäckt ..................................................................................................... 21 Avkalkning av VVB ................................................................................................................ 21 Vattenläckor .............................................................................................................................. 21 Avloppsreningsverk .................................................................................................................. 22 Inget dagvatten i avloppet ...................................................................................................... 22 Främmande föremål iavloppssystemet ...................................................................................... 22 Sjövattenanläggningar............................................................................................................... 22 Behörig elinstallatör ett krav .................................................................................................... 23 

Sophämtning, tippning av avfall .................................................................................................. 23 El, tele, post................................................................................................................................... 23 

Elleveranser ............................................................................................................................... 23 Telefon, radio, TV ................................................................................................................... 23 Post ............................................................................................................................................ 24 

S i d a | 4

Förord

Att bo på Hästnäs, året runt eller i fritidshus, är på många sätt en förmån. Naturen är vacker, Hjälmaren är attraktiv och skapar miljö, tomterna är stora, bebyggelsen är trevlig och välskött , området är tekniskt välutrustat. Vi som bor här har många gemensamma angelägenheter att sköta, och därför finns en tomtägareförening, som också ordnar vissa arrangemang för allas vår trivsel varje år.. Den årsavgift alla betalar klarar den grundläggande servicen i området. Alla som medverkar på arbetsdagarna bidrag till trevnaden och höjer hela områdets anseemde. Varje insats håller föreningen kostnader nere. Största delen av årsavgiften går till driftkostnader för för vatten och avlopp. Ett sätt att spara är att vara aktsam om vad vi stoppar ner i avloppet och att inte slösa med vårt mycket fina dricksvatten. Störningar i reningsverket kan bli ekonomiskt mycket betungande eftersom vi äger både vattenverk och reningsverk syns störningar direkt i vår ekonomi. Studera noggrant dessa avsnitt i boken och följ anvisningarna så blir drift och underhåll billigare.

För att göra Hästnäsborna mera bekanta med sin trakt och för att ge råd och anvisningar om hur vi skall vårda vårt område har styrelsen för Hästnäs tomtägareförening tagit initiativet till denna skrift i vilken redovisas basfakta om vårt fina område.

Hästnäs i juni 1993 HÄSTNÄS TOMTÄGAREFÖRENING

Styrelsen Omarbetad i maj 2015

S i d a | 5

Hjälmarebygd

Hjälmaren Hästnäs präglas av Hjälmaren. Sjön ger öppenhet och vidder, friskhet och skönhet. Den ger oss möjligheter till båtliv, fiske och bad..

Men Hjälmaren har också obehagliga och farliga sidor. I blåsigt väder kan vindarnas styrka inte bara gastkrama de strandboende utan plåga också dem som bor långt in på Hästnäsudden. Det är inte nådigt att vara ute i båt när sjön blir krabb på Hjälmaren. Och de många grunden, inte alltid tydligt utsatta på sjökortet, kan göra även seglatser i lugnt väder äventyrliga för den som inte är försiktig eller van. Har man en stor båt bör man hålla sig i den prickade farleden. Vintertid kan den, om det finns kyla och snö, vara ett härligt underlag för skridskofarare och skidåkare, en inbjudande plats för pimplare. Oberäkneliga strömdrag kan göra vinterisen opålitlig, och drunkningsolyckorna har inte varit få. En sådan har faktiskt spelat en avgörande roll för tillkomsten av vårt fritidsområde.

Hjälmaren är en grund sjö. Största djupet är 22 meter och medeldjupet drygt sex meter. Men den är ett vidsträckt vatten, Sveriges fjärde största sjö och Europas tionde! Dess längd är 63 kilometer, dess största bredd 22 kilometer. Sjön består av en rad "delar" med olika namn: Hemfjärden, närmast Örebro, därefter Mellanfjärden, Storhjälmaren, södra Hjälmaren och, nästan som en egen sjö på andra sidan Hjälmaresund, östra Hjälmaren. Vattnet i Hjälmaren är rikt på närsalter. Kvävemängden är också hög. Därför kan sjön "blomma". Några försurningsproblem finns inte. Ph-värdet är fullt tillfredsställande.

I Hjälmaren finns fyra stora öar, större än en kvkm: Vinön, Valen, Björkön och Tockenön. Dessutom 95 mindre öar, 963 holmar och ca 14 500 skär! Flera rullstensåsar genomkorsar sjön i nord-sydlig riktning.

Genom Hjälmare kanal förbinds Hjälmaren med Mälaren. Denna kanal är Sveriges äldsta konstgjorda vattenled, byggd 1639. Den är 14 kilometer lång och har nio slussar. Den älsta delen kan man fortfarande se om man åker bil efter Arboga flygfält.

Hjälmaren har varit större och djupare. En bit från stranden runtom vår udde ser vi en vall. Där · gick den gamla strandlinjen, före den mycket omtalade stora sjösänkningen mellan åren 1877 och 1888. Genom detta dåtidens största torrläggningsföretag sänktes Hjälmarens medelvattenstånd med l ,3 meter. Landvinsten i form av åkerjord och betesmark blev långt över 20 000 hektar. Genom sjösänkningen kunde man nu slippa de årliga översvämningarna i Hjälmarbygd och Kvismardal.

Den drivande kraften bakom sjösänkningsföretaget var friherre Nils Gabriel Djurklou på gården Sörby, vid Norrbyås kyrka strax sydöst om Örebro. Energisk och ekonomiskt medveten ägnade han 40 år av sitt liv åt denna väldiga uppgift. Betydelsen av namnet "Hjälmaren" har diskuterats, bl. a. av Carl Jonas Love Almqvist, som ansåg att "Hjäl" går tillbaka på "galler", fransmän, och "maren" har med latinets "mare", hav, att göra- alltså "Franska havet"! Men sanningen torde vara att Hjälmaren egentligen skall stavas utan H - Jälmaren - och att namnet betyder "sjön som låter". Och nog har väl de flesta av oss hört Hjälmarens vinande, dånande, knakande och "gällande", både sommar och vinter.

S i d a | 6

Slott och herresäten Runt omkring Hjälmaren ligger en lång rad större och mindre slott och herrgårdar, de flesta med intressant historia. Störst och rikast på historiska minnen är naturligvis gråstensborgen Örebro slott. Men här finns också många andra byggnader och slottsmiljöer, somliga välbekanta, somliga nästan okända.

Alldeles utan för Örebro, på södra stranden -eller "södra land" som man förr sade -ligger Hjälmarsberg, vars förste kände ägare var riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud (1552-1616). I början av 1900-talet härskade här den förmögne och driftige grosshandlaren Gustaf Andersson (1856-1923), som skapade ett mönsterjordbruk och drev en synnerligen lönsam spannmålshandel.

På en udde längre österut ligger Göksholms slott, på 1400-talet säte för ätten Natt och Dag. Det var Måns Bengtsson Natt och Dag som en vårkväll 1436 mördade Engelbreki på en av holmarna i närheten. Ett monument i järn på den holme som idag kallas Engelbrektsholmen minner idag om denna händelse.

Segersjö slott, ännu ett stycke åt öster, ägdes en gång av fältherren Lennart Torstenson, som dock knappast torde haft tid att bo där. Bodde där gjorde dock flera poeter, t ex den i unga år tragiskt omkomne Hugo Montgomery -Cederhjelm. Enligt traditionen var det på segersjö som biskop Tomas av Strängnäs skrev sin berömda frihetssång "Frihet är det bästa ting", en dikt som genom tiderna lockat till inte mindre än ett hundratal tonsättningar!

Vid Hjälmaresund ligger Stora Sundby slott, en magnifik riddarborg med tinnar och torn. Det ägdes på 1500-.talet av riksrådet Erik Sparre, på 1800-talet av greve Carl de Geer. Det var under de Geers tid slottet fick sitt nuvarande fantasieggande utseende efter ritningar av den engelske arkitekten Robinson.

Bekant för oss alla på Hästnäs är den pampiga Sickelsjö gård, under vilken Hästnäs en gång hörde. Det nuvarande huset uppfördes 1795-1802. Förre ägaren Claes B. Folin bedrev inte bara jordbruk och skogsbruk vid Hjälmaren, han hade också en farm i Kenya! Den som besöker Folins på Sickelsjö kan beundra de många trofeerna och målningarna från Afrika.

Under sin storhetstid var Sickelsjö en riktig liten centralort med både skola och handelsbod. Sjösänkningen medförde stora arealvinster för Sickelsjö. Godset hade en såg, och genom en kanal kunde man frakta ut virket till Hjälmaren.

Ett herresäte med intressant historia är Ekeberg. Härif rån hämtade Gustav Vasa sin drottning Margareta Leijonhufvud- Vasa, vilken tidigare varit Svante Stures stora kärlek. Svante fick dock nöja sig med Margaretas yngre syster Märta. De fick 15 barn! I närheten låg Glanshammars silvergruva, som under vasakungarnas tid fick släppa till det mesta av sina rikedomar. Numera är trakten kring Ekeberg mest känd för sina stenbrott och den vackra ekebergsmarmorn.

Innan vi är tillbaka i Örebro över "Norra land" gör vi en avslutande anhalt vid Esplunda slott. Det har nått ryktbarhet genom att det väldiga Mörnerska biblioteket sedan 1874 finns här i en av slottets tio flyglar. Med sina ca 14 000 band är "Esplunda arkiv och bibliotek" ett av Sveriges främsta privatarkiv. Här har också skalder och målare vistats. Stellan Mörner, berömd medlem av Halmstadgruppen- och av den Mörnerska familjen-, har målat slottet i många versioner, Olov von Dalin har bott och skrivit här.

Den som är intresserad av att veta mera om Hjälmarebygden hänvisas till Sture Nilssons bok "Sällsamheter kring Hjälmaren" (Raben & Sjögren,1989), på vilken mycket av framställningen här ovan är grundad.

S i d a | 7

Hästnäs blir fritidsområde

Hästnäs före 1960 Hästnäs var i mitten av 1800-talet en gård under Sickelsjö. Den omfattade ca 100 tunnland, vilket ganska precis motsvarar det nuvarande tomtområdet. Nästa fastighet var liksom idag Lindnäs.

På 1870-talet köptes Hästnäs av Nils Johan Falk, inspektor på Sickelsjö, och avstyckades därmed från det stora godset. Hjälmaren var då Sveriges förnämsta kräftsjö, och Falk bosatte sig på Hästnäs för att ägna sig åt kräftfiske. Det var en framgångsrik näring. Ångbåtarna stannade utanför holmarna och tog ombord lådor med kräftor- och även passagerare. Men sommaren 1910 nådde kräftpesten jön, och därmed var det slut med kräftfisket. Nu görs försök med inplanterade signalkräftor i Hjälmaren.

Falk drev även lantbruk på ca 35 tunnland. Hästnäs var en stor gård enligt dåtidens sätt att se. Huvudbyggnaden, som ännu finns kvar i slutet av allén på Hästnäsvägen, är byggd 1710 av timmer. Där det röda huset intill nu ligger fanns en arrendatorsbostad, och på vägens västra sida låg en stor ladugård, loge och vagnslider. Där fanns också två andra byggnader numera fritidsbostad och garage.

En dotter till Falk gifte sig med folkskolläraren Johan Larsson i Grytta i Uppland. Larsson var torparson från Glanshammar och egentligen mera intresserad av lantbruk än av skolan. Han flyttade nu till Hästnäs och tog över gårdens skötsel med hjälp av en arrendator.

Efter en tid dog hustrun. Larsson gifte då om sig med hennes syster Sofia. I detta äktenskap föddes Josef, fadern till Nils Larsson, tidigare innehavare till Hästnäs 91. När Falk dog ärvde dottern halva egendomen och senare köptes den andra halvan. Gården hade då tagit över av sonen Josef.

Lantbruket drevs därefter som traditionellt jord- och skogsbruk. Nils Larssons bror Tore övertog gården efter fadern. 1961 omkom Tore genom en drunkningsolycka. Sterbhuset sålde fastigheten till Dalarö Fastighets AB, som sedan planerade området för fritidshusbebyggelse.

Grundegendomen, där Hästnäs fritidsområde är placerat, tillkom genom laga skifte 1880 - 81. I fastighetsboken heter egendomen Hästnäs l:l. Från denna egendom har sedan tomterna avstyckats. Det är därför tomterna heter 1:35, 1:92 etc. Ägare till all mark mellan tomterna och efter stranden inom Hästnäs l: l är Hästnäs tomtägarförening. Samtliga tomtägare bildar denna förening.

Fritidsområde planeras De första fritidstomterna var avstyckade och utarrenderade redan innan Dalarö AB började exploatera området. Det var tomterna längs med stranden väster om Laängsvägen. Där ingick strandrätt. När tomterna förvärvades av innehavarna fick de ett kontrakt på strandrättsarrende i 30 år. Det hävdes av tomtägareföreningen vid årsmötet 1991, och stranden nedanför tomtema ingår därför numera i föreningens allmänningar.

År 1967 var Hästnäs rensat från spåren av jordbruket, en mängd skog var borttagen och fastighetsbolaget hade styckat upp området i 136 tomter, som nu började försäljas. Vägar, el, eget vatten (i början endast sommarvattenledning), eget avlopp (från början fick inte vattentoaletter användas), telefon, båthamn, badplatser, bollplaner m.m. -allt var inplanerat från början. Bilväg fanns till alla tomter, och inom området hade stora allmänningar lagts in. Faktum är att alla tomter utom några få gränsar antingen till allmänning eller till naturområdet inom Lindnäs.

S i d a | 8

Försäljningen gick något trögt i början - det var stora tomter och ett påkostat område. Tomtema kostade 16 000 kronor och man fick räkna med att innan huset stod färdigt hade man fått lägga ut åtminstone 50 000 plus en del eget arbete. Sommaren 1968 hade ungefår hälften av tomtema sålts. Så småningom blev allt sålt och det kom hus av skilda slag på de flesta tomter. Inklusive de tomter som redan tidigare fanns omfattar Hästnäs stadsplaneområde idag 141 fastigheter. De allra flesta av ägarna är fritidsboende, men det finns idag30 fastboende inom området. Det är en värdefull tillgång för alla, att det året runt är bebott i en del av husen.

Tomtägareföreningen Redan under 1968 tog några av pionjärerna inom Hästnäsområdet kontakt med Dalarö Fastighets AB om bildande av en tomtägareförening. En sådan kom igång, men den 20 november 1968 beslöts vid ett möte i Örebro att man i stället skulle bilda en intresseförening, som skulle kunna vara ekonomiskt kontaktforum gentemot Dalaröbolaget och Sparbanken, medlemsvårdande organ, kontaktförmedlare mellan medlemmarna och förhandlingspart om arbeten som utfördes inom området. En interimstyrelse tillsattes, och vid ett tomtägarmöte den 15 juni 1969 bildades intresseföreningen med ovan angiven målsättning. Föreningens ordförande blev Sten Angbäck. Den nybildade föreningen började omedelbart arbeta med gemensamma angelägenheter, och ett första informationscirkulär skickades ut den 24 juni 1969. Sedan dess har Hästnäs Tomtägareförening - namnet togs efter några års verksamhet - spelat en viktig roll för de boende på Hästnäs, både inåt för gemensam förvaltning av områdets allmänna delar, för sammanhållning mellan de boende, för information och för trivselarrangemang, och utåt genom att företräda tomtägarna gentemot myndigheter och företag och genom representation i t.ex. Järnäs vägsamfällighet. Föreningen fick en ny och reviderad Dertaljplan fastställd 2009, i denna detaljplan framgår att varje fastighet får bestå av en huvudbyggnad, en komplementbyggnad samt en Friggebod/Attefallhus. För detaljer se hemsidan och fliken ”Om Hästnäs” där aktuell Detaljplan finns. Årsmöte äger rum i juni varje år. styrelsen sammanträder 5-10 gånger årligen. Informationsbrev till tomtägarna utsänds varje vår och höst. Valborgsmässofirande och midsommarfest anordnas varje år. I början av maj - sedan 1992 även i början av oktober- är tomtägarna kallade att gemensamt sköta om och rusta upp gemensamma anläggningar såsom reningsverk, vattenverk, vägar, båthamn, dansbana och badplats. Årsmötet utser även ansvariga för viktiga funktioner inom området: hamnfogde, ansvariga för vattenverk och reningsverk, vägansvarig och röjningsansvarig. Det går att hyra föreningens dansbana för egna fester. Kontakta styrelsen.

Skötselansvar utanför tomten Utöver att sköta den egna tomten har alla som bor på Hästnäs ett ansvar för följande: o deltaga i föreningens allmänna arbetsdagar o sköta anvisad röjningslott o sköta marken mellan vägen och den egna tomten o båtplatsinnehavare skall ta bort bottenvegetationen under och runt båten

S i d a | 9

Vägnamnen När fritidsområdet skulle planeras, anordnades en tävling om att ge vägarna inom området lämpliga namn. Tävlingen vanns av Nils Larsson, som i sitt förslag hade anknutit till gamla namn och verksamheter inom Hästnäs gård. Den stora huvudvägen från infarten till den numera vita Hästnäs gård fick av naturliga skäl heta Hästnäsväg en. Laängsvägen har fått sitt namn efter en täppa på ett par tunnland som fanns i utkanten av området i skogen mot Lindnäs. En annan täppa, med åkrar ner mot sjön på uddens västra sida hette Storängen. Den fick ge namn åt Storängsvägen, den långa vägen ner till hamnen. Vid sekelskiftet 1900 kom lantarbetare vandrande från bl. a. Dalarna. De arbetade på gården och byggde stenmurar. De odlade också upp täppor i hagmarkerna. Efter dessa är Dalkarlstäppsvägen och Gossars hagevägen uppkallade. Linnästäppsvägen har fått sitt namn efter en täppa på östra sidan upp mot gården Lilla Lindnäs. Varför Tallbacksvägen fått detta namn är inte svårt att förstå. Smedsuddsvägen heter så efter den sydöstra udden på Hästnäs, Smedsudden. En gång låg en smedja vid östra stranden mellan denna väg och Henholmsvägens krök mot söder. Henholmen är den stora, bebyggda holmen som man ser från hamnen. Ordet "hen" betyder"sten ". Sumpviksvägen går till reningsverket. Viken utanför har alltid varit sumpig, och där går idag reningsverkets avlopp ut. Dreguddsväg en har fått sitt namn efter Dregudden, den långa udden som skiljer Sumpviken från badviken. När man fiskade med not gjorde man ett dreg -ett drag - utanfor udden . "Kärleksudden" är ett annat namn på denna udde där ett flertal par förlovat sig. Runt större delen av Hästnäs går en motionsslinga, en stig för både vandring och löpning, utmärkt med blå färg. Utefter spåret har placerats bord med sittbänkar.

S i d a | 10

Kartan och Hästnäs med omgivningar Se följande sidor för Tomtkarta och Röjningslotter

S i d a | 13

Ansvaret för naturen Rik och unik natur på Hästnäs Flora och fauna har på Hästnäs stor artrikedom med många ovanliga inslag. Jorden är kalkrik och det finns många unika växter, som skall vårdas. Skydda fridlysta växter och markera dem med röda band eller en lackfärgad pinne. Bränn inte ris nära dessa växter. År 1978 gjorde Lars Löfgren för Arboga Naturvårdsförening en detaljerad och mycket intressant beskrivning av områdets växtlighet. Skriften "Floran vid Hästnäs fritidsområde" SNF MEDDELANDE 1978:2 har distribuerats till samtliga fastigheter inom tomtägareföreningen.

Röjning Hästnäsområdet är bördigt och ligger i en växtzon bättre än större delen av Mälardalen och Bergslagen. Växtkraften i strandzonen är imponerande med årstillväxt på 2 - 3 cm i tjocklek för halvstora träd. Marken är också kalkrik, varför inga försurningsproblem finns. Den fuktiga marken gör att rotskott frodas och frösådd av 12 skilda trädsorter lyckas långt mer än vad vi i Hästnäs vill. Varje tomt har en röjningslott Denna bör tas minst var tredje år. Innan röjningsarbetet startas upp rekommenderas ett studium av Floran vid Hästnäs fritidsområde. Ta båten och titta på Hästnäs två naturreservat. Dessa öar kom fram efter den stora sjösänkningen och har nu i över 100 år inte röjts. Så kommer våra strandnära röjningslotter att se ut om vi inte hugger ur och luftar. Öarna saknar i stort de örter som Hästnäsområdet är så rikt på. Växtkraften liknar regnskogarnas med en stamtäthet av 30- 40 cm. När det är så tätt trivs inte småfåglarna. Halvgamla träd behövs Fördelningen mellan stora träd föryngringsträd och buskar måste bevaras i vårt fina område. I området finns ask, lönn, rönn, alm, ind, vide, sälg, al, asp, björk, ek, vildapel mm. Det är alltså mycket artrikt och detta skall vidmakthållas. Försök få en blandning av trädsorter. Undvik för mycket av gråal och vide i strandkanten. Generellt gäller att ask och alm gärna vill ta övertaget. Prioritera och släpp upp föryngringsträd av andra sorter än de som finns på din röjningslott Står träd för luftigt vill de bli "kvistbusar". stamkvista upp till 7 - 8 m höjd. Alla lövträd utom björk kan kvistas under hela året. Björk tamkvistas i juli - augusti. Sågas björkgrenar under vintern "blöder" björken kraftigt under vårens savperioden. Detta ger röta. Björk skall växa trångt under de första 20 åren för att få de vita raka stammarna. Därefter sker en kraftig gallring som ger björkhagen. Ett alternativ till att ha täta björksnår under så många år är att just stamkvista, som tidigare nämnts. Skapa siktluckor genom att stamkvista eller att ta ner några stora träd. Ingen i Hästnäs vill ha en massiv grön mur mellan tomterna och vattnet. Eftersträva att träden står med ca10m luckor.

Bästa röjningstid av sly Bästa tid under året är att röja i tidsperioden slutet juli och augusti när tillväxten avtagit och innan roten förbereder sin övervintring. Kapade slystubbar fryser sönder och nya årsskott driver ut längst ner. Röjt årssly kan man låta ligga kvar. Större pinnar och grenar bör samlas samman och brännas. Den som är ambitiös kan använda utmagringsmetoden. Denna kräver tre röjningar under året tidigt i juni, slutet av juli och i början av september. De upprepade röjningarna förhindrar roten att bygga upp sin egen näringsbas. Året därpå krävs två bearbetningar. Vad som talar mot denna metod är frösådden, som i Hästnäs är riklig. Denna metod rekommenderas på tomtnära röjningslotter, som kan bli en naturlig övergång till naturmark.

S i d a | 14

Hamling Hamlade träd är vanliga i Skåne och tillhör därför inte vår naturbild. Dock är det en bra metod om man t ex på tomten börjar få för stora träd. 10 år efter hamlingen har man en snygg föryngrad trädkrona. Hamling inom Hästnäs tomtägarförenings mark bör undvikas utom för de stora alleträden efter Hästnäsvägen. Björk klarar inte den hårda sågningen som hamling innebär. Här kommer röta att förstöra träden. Vill man kontrollera den framtida storleken av sina träd bör man inte välja björk. Lönn måste tas i december för att den inte skall blöda och ge torrgrenar, som senare ger innanröta i stamman. Se också underrubriken Beskärning. Där finns detaljerade råd om när de olika sorterna kan hanteras. Stora träd Om någon har ett för stort träd som skall fållas skall man kontakta röjningsansvarige, som kan ge råd om fällningen och bortforsling av virket. Fällning av stora träd nära elledningar skall ske i samråd med eldistibutören. Kontakta först föreningens röjningsansvarige. Fridlysta växter Hästnäs är en helt unik växtplats genom sin kalkrikedom. En rad växter är unika och skall vårdas. Skydda fridlysta växter. Markera dessa med en lackfärgad pinne. Bränn ej ris nära dessa växter. I Lars Lövgrens skrift "Floran vid Hästnäs fritidsområde" finns värdefull kunskap samlad. Med rätt insats kan områdets ovanligt rika och särpräglade flora bibehållas samtidigt som området är luftigt och trevligt. Röjmetoder Bästa metod är röjkniv eller röjsax. Metoden att krossa slystammen mellan två yxhammare fungerar bra men är klart opraktisk. Tyvärr tar det lång tid att klara stora ytor med dessa metoder. Därför är röjsågen ett bra hjälpmedel. Bästa verktyg i röjsågen är en trebladig slykniv. Med denna kan man slita av slyt även nära sten. Knivarnas spetsar blir trubbiga när man kör mot sten. Sågklingan är mindre bra i stenrik mark , men utmärkt på slät mark . Kedjesågen går att använda men blir snabbt slö om man råkar nå sten med svärdet. Att spruta bort lövträd är inte tillåtet. Hormoslyr ger cancer och är därför förbjudet att använda. Enda metoden är mekanisk röjning. Gran kräver specialbehandling Gran går att klippa, men bara i årstillväxten. Klippningen . bör ske under sommaren. Det går att forma granen om man hela tiden jobbar med årsskotten. Det var så man formade de härliga granhäckarna. Gran skall aldrig stamkvistas. Sårytor i granbarken ger alltid röta. När man tar bort grangrenar skall man lämna en 5 – l0 cm kviststump utanför stammen. Denna blir så småningom svartkvist i virket. När den efter något år har torkat kan man såga en kortare stump och då utan att skada stammens bark. Tall kan däremot stamkvistas. Tall och gran kan aldrig driva ut nya grenar från gammal gren eller stam.

S i d a | 15

Fruktodling Hästnäs är ett bra område för fruktträd. Redan i slutet på 1800-talet var en mycket stor fruktträdgård på den ursprungliga jordbruksfastigheten. Träd finns fortfarande kvar, som syns från dansbanan. Mängden nysatta fruktträd har blivit många under de sensate åren. Området är nu rikt på fruktträd. När man köper fruktträd söker man alltid att få sorter som kan pollinera varandra. I takt med att det kommer fler och fler fruktträd avtar kravet på att ha "kompisträd". Hästnäsområdet är nu så rikt på fruktträd att man inte behöver bekymra sig om att få rätt sorter. Ympning en väg till flera sorter Ympa gärna in fler sorter på äldre träd. Att ympa är lätt och utförs på vår/vintern alldeles innan savperioden startar. En vass kniv, eltape och vax är allt som behövs. Man skär ett långt snett snitt på en gren. Ympkvisten skall ha tre ögon och på denna stump skär man motsvarand sneda snitt. Därefter lägger man samman snitten och tapar skarven väl samt vaxar utanpå samt på ympens ända, för att förhindra uttorkning. Vid midsommar, när små blad kommit fram i ympens ögon är det tid att nycket försiktigt lätta på tapen. Är barken ljus och täcker skarven har ympen lyckats. Bi och humlor värdefulla Vi inom Hästnäsområdet har också turen att ha en biodlare i området. Vi skall vara tacksamma så länge vår främste ägare av pollenspridare vill och orkar ha kuporna kvar. Gynna gärna vår biodlare. Honungen är fin. Tillgången på humlor inom området är god. Dessa gör också god tjänst i vinbärs- och krusbärsbuskar. Grentorka på körsbär Vissa sorter av förädlade körsbär får grentorka. Denna sprids via pollinerarna från blomman in i grenen. Därför skall man hålla ett öga på grenarna och klippa så fort man ser att de börjar torka. Klippet skall kastas i sopsäcken eller brännas direkt. Släng inte grenarna på komposten. Även vissa buskar t ex Prunus Cisterna kan få samma sjukdom. Givetvis måste de behandlas på samma sätt. Klipper man inte bort de torra grenarna dör snabbt hela trädet.

Beskärning Att tukta och ansa buskar och träd i våra trädgårdar är ett sätt att kontrollera tillväxten på tomten. Många villaträdgårdar får med tiden ett allt för kompakt utseende. En vanlig vass såg är ett bra verktyg. Snittytorna blir tillräckligt fina. En kniv är bra att använda för att snygga till snittet. En sekatör behövs bara vid vissa jobb t ex beskära spaljeträd. Underhållsbeskärning = bortgallring av skott och tätsittande grenar, kan man göra på senvintern och tidig vår på följande sorter: hästkastanj, gråal, hägg mistel, svart aronia, häckberberis, häckkaragan/serbisk ärtbuske, fjäder karagan, avenbok, katsura, rysk kornell, hassel, spärrgrenigt oxbär, häckoxelbär , hagtorn, benved, paradisbuske, apelgullregn , rosentry, bocktörne, apel/äpple, schersmin, poppel, ölandstok, skogsek , parkrododendron, måbär, gullris, nyponros, japansk klätterros, dockros, äppelros, vredros, spetsbladigt daggvide, korallpil, silverpil, dvärgrödvide, fläder, druvfläder, rönn , oxel , rosenspirea, hybridsnöbär , syren, rosentamarisk, skogslind,skogsalm och skogsolvon. Följande växter underhållsbeskärs på hösten: skogslönn, vårtbjörk, sötkörsbär/fågelbär, surkörsbär, plommon och japanskt körsbär. Följande växter

S i d a | 16

underhållsbeskärs direkt efter blomningen: liten rosenkvitten, körsbärskornell, vårginst, tibast, pärlbuske, praktforsythia, dvärgmandel, rosenmandel, brudspirea, björkspirea, norsk spirea och brud spirea. Föryngringsbeskärning innebär att man kortar in stammar och grenar kraftigt. All sorts föryngringsbeskärning sker tidigt på våren bl a för: skogslönn, gråal, häggmispel, svart aronia, häckberberis, hagtorn, äpple, spetsbladigt daggvide, siverpil, sälg, fläder, druvfläder, brud-, björk-, bukettspirea, norsk spirea, syren och skogsolvon. Följande växter tål hård nedskärning till 20 cm över marken om den utförs tidigt på våren: syrenbuddleja, rysk kornell, hassel, häckoxbär, mahonia, måbär, gullrips, rosenrips, ros, dvärgrödvide och hybridsnöbär. Barrträd kan försiktigt beskäras under våren innan tillväxten kommit igång eller efter tillväxtsäsongen i september.

Vassröjning Vassen i Hjälmaren har ökat sin utbredning på grund av det allt mer näringsrika vattnet. När vassen blir tät och sammanhängande på storaytor minskar genomströmningen av friskt vatten genom vassen. Syrebehovet för nedbrytning av förra årets vass blir därmed inte tillräcklig. Det börjar att lukta sump. Vass är svårutrotad och kräver upprepade kapningar under vattenytan. Vassen har ett omfattande rotparti och det gäller att suga växtkraften ur roten. På tre år kan vattenytor bli vassfria. Vass i strandkanten kan ta mycket lång tid att ta bort om man inte klipper med täta intervall. Att på vintern ta bort den torra vassen minskar ingen tillväxt men minskar mängden bottenslam. Vinterskördad vass har tidigar använts som taktäckning. Numer används vass som ett högvärdigt bränsle i några kommunala energiverk. Bästa skydd för fåglar är små öar av vass med fritt vatten runt omkring. Detta har varit det naturliga förhållandet i tusentals år. Det är först under de senaste 50 åren som vassen tagit över Hjälmarens vikar och stränder. Ett resultat av övergödningen. Röjmetoder Bästa verktyg på grunt vatten är ett orv utrustad med en busklie. Busklien är kortare och bredare än en normal lie. Den är också utmärkt att slå slyets årsskott med. Lien är användbar till ett vattendjup av l,5 m. För att undvika skador på benen och fötterna rekoromederas stövlar och långbyxor. Speciellt första årets stubb är vass och hård. Görs den första slagningen för sent under det första året blir volymen vass besvärande för jobbet. Det är bäst att börja så tidigt man kan med hänsyn till vattentemperaturen. På djupare vatten går det att stå på knä i aktern på en båt och med lien rycka av vassen. Det finns också pontonsatta klippaggregat att hyra som avverkar stora ytor. Pontonen kräver minst 5 dm vattendjup. Första året jobbigast På grunt vatten måste man det första året slå alla skott som sticker upp över vattenyten minst tre gånger. Behandlingen skall ske i juni, juli och augusti månad. Principen är att suga ur roten all näring utan någon återtransport av näring bildad genom fotosyntesen (grönt över vattenytan). Roten får inte tillåtas lagra upp näring till nästa år.

S i d a | 17

Vass på djupare vatten bearbetas minst två gånger i juli och augusti. Andra året kommer bara ca lO % av vasstråna upp. Varje strå är svagare jämfört med utgångsläget. Minst två kapningar i jul i och augusti krävs på grunt vatten. En är tillräckligt på djupt vatten. Det tredje året kommer det bara upp några svaga strån här och där. Även dessa tas bort. Nu är rotmassan i stort död och släpper från bottnen. Från början kan bottenlagret vara 2 dm tjockt och röttema kan nu av höststormarna spolas upp i en stor vall mot vass- eller strandkanten. Bottnen är nu ren. Innehållet ivallen är efter kompostering ett utmärkt jordförbättringsmedeL Det fjärde året är vattenytan helt fri från all växtlighet. Det tar nu många år för vassen att återinvadera vattenytan. I Hjälmarens näringsrika vatten utökar vassen sitt revir med en halv meter per år.

Väg- och dikesvård Våra vägar i området är utlagda så att det skall vara flera meter mellan vägkanten och tomtgränserna. Denna vägren bör inte innehålla täta häckar och staket. Försök att hålla efter buskar ivägrenen så att dessa blir en prydnad för vårt fina område. Sikthinder Det är viktigt att inte buskar växer upp i dikesrenen. På många ställen har lövridån blivit Trafikfarliga sikthinder. Lokala ordningsstadgan för stadsplanerat område inom Arboga kommun kräver att man skall se över häckar eller motsvarande hinder i vägkorsningar och svängar. För att vi skall få statsbidrag till våra vägar i området krävs det att vi tar bort grenar i våra alleér för att skapa en lastprofil med höjden 4,4 m. Vi måste alltså röja också på höjden. Vill någon skapa ett insynsskydd skall det vara placerat inom den egna tomten. Detta gäller också staket. Gropar ivägen och dränervatten När det lätt bildas gropar i vägen är detta ett tecken på att vägbanken är för dåligt dränerad. Fyll inte igen dikena. Det måste ligga trummor och dränerrör med bra avrinning så långt under vägytan som möjligt. Våra diken behövs för att avleda ytvatten. Dikesbottnen ska ligga klart under vägbanan så att vägskorpan blir så torr som möjligt. De som på eget bevåg fyllt igen diket skall kunna bevisa att det ligger dränerrör och trumma så att full vattenavledning kan bibehållas. Rens- och inspektionsbrunnar skall fmnas. Sjövattenslangar bör grävas ner under dikets avrinningsdjup. Viktiga samlande avrinningsdiken finns genom området. Nivån på dessa får inte grundas upp. Slå larm till föreningens styrelse om det bildas dammar vid regn. Klippning av dikesrenen I röjningsansvaret ingår att klippa dikesrenen . Räknat från vägkanten skall 2 meter vara fri från all vegetation. Minst fyra klippningar per år krävs om kanten inte skall bli som en djungel. Gräsklipparen tar död på slyt!

S i d a | 18

Vilt och jakt På Hästnäs marker finns bl. a. grävling, rådjur, fasan, hjort och mink. Det är viktigt att kontrollera antalet djur för att inte skador skall uppkomma. Jakträtten tillhör Hästnäs tomtägareförening med styrelsen som beslutande organ. Hjort och rådjur älskar också frukträdens kronor. Blir det mycket snö kommer snabbtätskador mycket högt upp. Skydda träden med plastnät Grävlingen har med åren flyttat in i tätbebyggda områden. Hästnäs är inget undantag. Djuren kan gräva gryt under våra hus. Har man otur kan någon stödpelare under huset rasa med sättskador som följd. Håll ett vakande öga på spår in och ut under huset. Grävlingen jagar också mask mm i gräsmattan. Blir det omfattande grävskador kontakta styrelsen. Det finns möjlighet att sätta ut fällor. Vildsvin har funnits inom området men har de senaste två åren kunnat hållas utanför området genom att elstängset monterats och färist anlagts vid infarten. Jakträtten Föreningens styrelse är den som administrerar jakträtten inom området. Styrelsen utser en jaktinnehavare. Denna har till uppgift att hålla antalet djur i balans. Vi skall ha vilda djur inom området, men antalet skall inte bli så stort att våra trädgårdar får för stora skador. Vi måste acceptera att det ibland blir skador på oskyddade träd och buskar. Skydda växterna i största möjliga utsträckning. Några fällda aspar under snövintrar ger mat till djuren. Tänk på det när du röjer.

Vägar och väghållningen Vägen ut till Hästnäs är allmän fram till gamla Järnäs Handel. Därefter är det en vägsamfällinghet som svarar för nybyggnad och underhåll. Ute i vårt område är det föreningen som helt svarar för vägarna. Föreningen är medlem i Södra Järnäs vägsamhällighet och betalar en avgift till denna. Huvuddelen av vägkostnaderna bestrids med bidrag från stat och kommun. Vi har flera medlemmar från Hästnäs i styrelsen för vägsamfälligheten. Vägföreningen förvaltat 9,2 km väg där statsbidraget 1991 var 70% för huvuddelan av vägnätet. Vårt huvudstråk ner till Hästnäs får bara 40 % på grund av att andelen fritidsboende överväger i Hästnäs. Under 1991 har Lantmäteriverket gjort en ordentlig genomräkning av trafikbelstningen inom Södra Järnäs för att få fram en korrekt fördelningsbas. Samtliga, som har fastigheter, bär nu solidariskt vägkostnaden. Andelstal Varje fastighet har ett andelstal i vägarna från den plats där den allmänna vägen slutar i Järnäs ut till Hästnäs. Varje permanentboende betalar 0,9 % av den del av kostnaden som inte täcks av allmänna bidrag. Fritidsboende betalar 0,37 %. Att vi relativt sett har så stor andel beror på att vi ligger längst ut i vägnätet. Hästnäsomr ådet bär 60 % av Södra Järnäs vägkostnader.

S i d a | 19

. Våra egna vägar Inne i vårt eget område är det grusvägar. Föreningen har inte i nuläget för avsikt att belägga dessa med ett toppskikt. Några av våra vägar inne i området är nu intagna i statsbidragssystemet. Vinterns snöröjning och sommarens hyvling/skrapning av våra vägar utanför de statsbidragsberättigade bekostas av föreningen. De som utanför sina tomter får stora hålor rekommenderas att fylla i dessa innan det blir ett "tvättbräde". Saltning i begränsad omfattning kan också tillgripas för att minska vägdammet under torra perioder. Att använda stora mängder är inte bra då kullen vi bor på också är vår vattentäckt. Bildas det lätt hålor i vägen är detta ett tecken på att vägbanken är för dåligt dränerad. Se till att dikena är tillräckligt djupa och har bra vattenavrinning.

Båtliv, fiske och bad mm Hamnen I Hästnäsområdet finns en utmärkt och prydlig hamn. Hamnfogden svarar för tillsynen samt att den skyddande ön som skapar hamnkanalen blir röjd . Platser finns att hyra. Föreningen måste fördela platserna efter båtstorlek och djupgående. Den västra delen är reserverad för dessa större båtar. Kontakta hamnfogden om du har önskemål eller problem. Tyvärr är vattengenomströmningen i hamnkanalen för liten varför det bildas alger. Dessa alger kan sätta igen båtmotorernas kylvattensystem. Tveka därför inte att fånga in och kasta upp den gröna massan på land. Varje bryggplatsinnehavare svarar för att bottenvegation röjs och tas bort runt sin båtplats . Hamnplanen har gjorts iordning med en uppkörningsramp för båttrailers. Lämna därför alltid vägen fri framför rampen. Med all den sten som finns i Hjälmaren kan det bli panik att snabbt ta upp båten. Vinterlagring av båtar får ske på den västra halvan av hamnplanen. Parkering av bilar bör ske så att vägen in till den lilla bruna stugan och dansbanan inte blockeras . Totalt i hamnen finns 61 platser, därav 9 i djupdelen. Båtplatsen följer inte tomten. Styrelsen fördelar båtplatserna och hamnfogden har det verkställande ansvaret. En tomtägare har rätt att hyra en båtplats . Båtplatsen betalas i förskott i samband med den årliga årsavgiften vilken skall betalas i maj. Egna bryggor Det råder i princip krav på byggnadslov för alla egna bryggor runt Hästnäsudden. Tala därför med styrelsen innan större byggnadsföretag startas upp. Hästnäs tomtägareförening är markägare och den som juridiskt kan söka byggnadslov. Det är bra om de boende ordnar till stranden så att den kan utnyttjas. Ingen kan dock hävda att den har "monopol " på gjorda bryggor. Alla har fri tillgång till stranden enligt strandlagen.

Fiskevatten Fisket i Hjälmaren är fritt i likhet med de andra stora sjöarna samt Östersjön och Västerhavet. Det behövs alltså inget fiskekort. Strandvattnet ut till 300 m är fritt även för nät. Maskstorleken i näten skall vara 60 mm eller större. Dock finns restriktioner för nätfiske. Länsstyrelsen i Västmanland beviljar tillstånd för max 3 nät att läggas utanför strandzonen . Näten skall märkas med ett registeringsnummer. Signalkräftorna, som planterades in som ersättning får de flodkräftor som slogs ut av kräftpesten, kan nu fiskas med goda fångster. För närvarande gäller att varje fastighet får använda 10 kräftburar vid kräftfiske.

S i d a | 20

Lösspringande hundar och katter Många som bor i vårt område är rädda för hundar. Därför bör alla som har hundar hålla sina hundar i koppel. På föreningens badplats är det totalt förbud för hundar. Lösspringande katter ställer också till stor skada bl a under tiden småfåglarna ruvar och föder upp sina ungar. Ta med sommarkatten till staden. En katt får det svårt under hösten. Badplats I dagsläget finns en fin badplats, organiserad av föreningen, på västra sidan av Hästnäsudden. En förankrad flytbrygga finns. På östra sidan har också en badplats etablerats genom spontana engagemang av de boende på den sidan. Genom dessa aktiviteter blir våra stränder snygga och lätt åtkomliga.

Dansbanan Föreningens styrelse arrangerar några årligen återkommande fester med dans. Utöver dessa tillfållen går det att hyra dansbanan för egna fester. Kontakta styrelsen. Valborgsbrasa Styrelsen försöker varje år att anordna en valborgsbrasa på en central plats som meddelas när det blir aktuellt. Kärleksudden Bänkar och bord har placerats ut på flera strategiska ställen runt Hästnäs motionsspår. Kärleksudden" (den utanför badet), där ett flertal par har förlovat sig. Blå spåret Blå spåret är en promenad- och motionsslinga som går runt hela Hästnäsudden. Den underhålls av föreningen genom att komplettera med flis samt hålla den ren från sly. Blå spåret är en mycket uppskattad och utnyttjad facilitet för såväl promenader som motion inte minst för sina vyer och den flora och fauna som finns runt spåret.

Sjösäkerhet Sjön är karterad och sjökort finns. Tyvärr är detta mycket gammalt och därför inte helt tillförlitligt. I vissa fall är generalstabens landkarta mer innehållsrik. I dagsläget har inte Sjöfartsverket något ansvar för fartygstrafiken och sjöräddningen. Örebro kommun har nu detta ansvar och kommunerna runt sjön hjälper till med pengar. Sjömärkningen sköts av en boende på ön Valen. Sjöräddningen nås via 90 000 och det är räddningstjänsten (brandkåren) som utför insatsen. Tre län och fem kommuner är involverade. Vem som har ledningsansvaret är ännu inte fastställt. Allt pekar på att det blir Räddningstjänsten i Örebro kommun som blir koordinator. Hjälmaren ger krabb sjö Ha respekt för Hjälmaren. När det blåser upp blir sjön kort och krabb. Den slår in i mindre båtar och kan snabbt vattenfylla skrovet. I många fall är sjön lättare att ta t ex på Västkusten, som ger långa sjöar. Hjälmare kanal sköts av Domänverket och denna är öppen under sommarmånaderna för fritidstrafik. För öppettider hänvisas till Domänverket. De som saknar erfarenhet av sjön och avser skaffa båt bör observera inverkan av pålandsvind med sjögång och förändringen i vattennivåen när man ordnar båtplatsen. Flera har fått sina båtar skadade av att den legat och gnagt mot stenar. Det finns också båtplatser att hyra i hamnen.

S i d a | 21

Vattendom från 1800-talet Den senaste sjösänkningen, som utfördes i slutet av 1800-talet, ökade problemen med grynnor och vattendjupet efter hela den norra delen av Hjälmaren. Vattendomen för sjösänkningen gäller fortfarande med en stipulerad lägsta godkänd vattennivå i Hjälmaren. Notera att vi flera gånger under senare år varit långt under den lägre dämningsgränsen. sakförhållandet har påtalats och vattenrättsinnehavaren i Eskilstunaån har lovat att söka hålla dämningsgränsen. Normalvattenståndet i Hjälmaren är 22 meter över havets yta .

Vatten, avlopp, sopor Dricksvattnet Vattnet i Hästnäs är av hög kvalitet. Därför behövs ingen klorering. Däremot är vattnet hårt. För att motverka pannsten i våra varmvattenberedare är en joniseringsutrustning installerad. Denna gör små kulor av kalken som därmed inte så lätt angriper beredarens värmepatron. Hårt vatten är bra att dricka bl a för att motverka kärlsjukdommar. Problemet med det hårda vattnet är att det kan bli beläggningar i kastruller, duschmunstycken och termostatblandare. Hela området är vattentäckt Vi hämtar vårt vatten från ett sandlager under leran och pinnmon i åsen där vi bor. Sandlagret fungerar som ett filter. Det är därför viktigt att vi inte häller ut några ämnen som kan förorena vattentäkten. Vattnet pumpas ur detta sandlager med hjälp av nerpressade rör. Små pumpar i dessa rör lyfter upp vatten till en mellanlagringstank. Från denna stora behållare trycker stora pumpar ut vattnet i vårt ledningssystem. I de utgåen vattenledning sitter en joniseringsut ustning för att omforma kalken så att det inte skall bli hårda beläggningar på heta ytor. Vattnet är så rent att någon klorering inte behövs. Stillastående vatten i ledningarna kan tillfälligt ge viss missfärgning. Ser man detta är det bara att öppna en kran och spola ur matningsledningen i din ända av nätet. Vattenprover tas kontinuerligt enligt livsmedelsstadgan. Alla prover har varit enligt högsta klassen. Kontakta föreningens vattenansvarige om det finns frågor om vårt vatten. Vi skall vara rädda om vårt vatten. Alternativet är att pumpa upp och rena vattnet från Hjälmaren. Djupbrunnsvatten går inte att använda då detta vatten är salt. Vattnet är en rest från den tid då Hästnäs var havsbotten. Avkalkning av VVB Se upp med elvärmespiralen i varmvattenberedaren. Det hårda vattnet kan ge en mycket hård beläggning på elvärmepatronen. Det går att avkalka denna med ett speciellt pannstensmedeL Om värmepatronen blir täckt av för tjockt lager pannsten kan elspiralen skadas på grund av för hög yttemperatur. Vattenläckor Tryckvattenledningssystemet, som är nergrävt, är uppbyggt av hårda plaströr. Dessa rör klarar normalt marktrycket. De svaga punkterna kommer i de limmade skarvarna. Röret får där dubbel tjocklek. Blir det djup tjäle rör sig jorden runt rören och trycket mot skarven ändras. En bristning blir då följden i övergången mellan tjockt och tunt materia. Efter ett tag blommar läckan upp som ett surhål. Ge akt på detta när du rör dig i området. Slå larm till den vattenansvarige..

S i d a | 22

Avloppsreningsverk Hästnäs var ett av de första fritidsområden i landet som byggde ut sitt privata trestegs reningsverk. Detta medförde att det blev tillåtet att ha vanliga vattentoaletter. Något parallellt rörsystem för dagvatten finns inte i Hästnäs. Avloppsnätet har självfall från tomterna ner mot centrala uppsamlande ledningsstammar. Från dessa grova stammar pumpas genom tryckavloppsledningar gråvattnet över mot reningsverket. Den som går efter sjökantens promenadstig kan se dessa pumpstationer. Allt avloppsvatten samlas i vårt flerstegs reningsverk. Med jämna mellanrum kommer en slambil och suger upp de fasta föroreningarna. Undvik att hälla kemikalier och oljor i vårt avloppssystem. Kommer sådana föroreningar in förstörs reningseffekten. Det är viktigt att vattenmängden i avloppssystemet inte blir för liten. Under sommaren är det inget problem, men under den mörka årstiden är det bra om man spolar några extra gånger. Pumparna i systemet mår inte bra av strumpbyxor, kondomer och bindor. Plast, gummi och spärrskikt blir en deg, som "täpper till" pumparna. Använd gärna enkelt tolattpapper. De som spolar ner kalsonger, tofflor, tandborstar i avloppssystemet bör överväga att sätta in avskiljande nät i tolattstolarna. Pumparna klarar inte dylika ting. Anläggningen är dimensionerad att rena 66 kbm per dygn. Denna mängd motsvarar väl mängden avloppsvatten. Nu är en rad stuprör och dränerbrunnar felaktigt anslutna till avloppsnätet Detta gör att under snösmältningen och efter regn mängden avloppsvatten kan gå upp till över 100 kbm. Processen klarar inte detta utan överskottet bräddar och orenat vatten går direkt ut i sjön. Enligt naturvårdsverkets bestämmelser måste föreningen en gång i månaden under sommarhalvåret göra omfattande provtagningar. Dessa skall täcka ett dygn med 10 min provintervalL Inget dagvatten i avloppet Kostnaden att driva reningsverket är direkt proportionell mot flödet genom processen. Det är alltså viktigt att hålla ner alla extraflöden som kommer in i systemet. Se till att allt dagvatten kopplas från systemet.

Främmande föremål i avloppssystemet På senare tid har strumpbyxor stoppat pumparna i avloppsystemet. Syntetmaterialet i byxan låser pumparna så att pumpen stannar. Detta kostar stora belopp då det krävs slamsugning av ledningsystemet och reparation av pumpen. Styrelesen vädjar till alla att ge akt på vad som spolas ner i systemet. Notera att avfallskvarnar inte får användas inom Hästnäsområdet De skapar för stora fasta rester i vårt avloppsystem.

Sjövattenanläggningar Sjövatten för bevattning och fyllning av pooler är helt nödvändigt för att minska kravet på anläggningen för dricksvatten. Föreningen uppmanar alla att investera i anläggningar för sjövatten.

Vårt fina dricksvatten får inte användas för bevattning. Det är därför bra att så många fastighetsägare i Hästnäs satsat på sjövatten till bevattning. Våra vägdiken får användas för sjövattenslangarna. En fordel är om slangarna blir nedgrävda minst ett spaddjup (ca 10- 15 cm) och klart under dikets bottennivå för att diket skall ha bra avrinning. De som ännu inte har sjövatten rekommenderas att försöka köpa in sig i något befintligt system. Tyvärr har de flesta anläggningarna för klent dimensionerade vattenledningar från pumpen upp till huvuddelen av försörjda fastigheter. Detta gör det svårt att få fram tillräckliga kvantiteter vatten. De smala dimensionerna i systemen gör det tyvärr svårt för fler att köpa in sig. Pumparna i sjökanten bör smygas in i terrängen. Egentligen råder byggförbud för enskilda tomtägare utanför den egna tomten. Kontakta därför föreningens styrelse för godkännande av ljudisolerade skydd över pump och hydrofor. Markera också var elkablar och slangar är lagda.

S i d a | 23

Använd galvat järn och standardsky!tar. Det måste finnas en huvudansvarig för varje sjövattenanläggning. Denne skall anmäla till föreningsens styrelse var pumpar, ledningar och rör är installerade samt vilka tomter som forsörjs. Behörig elinstallatör ett krav Notera att installationerna skall vara fackmannamässiga och när det gäller den elektriska installationen måste denna ha korrekt skyddsklass. Strömleverantören kan kräva besiktning av godkänd besiktningsman alternativt anfordra bevis för att anläggningen utförts av foretag med elbehörighet. Jordkabeln får inte ligga ovanpå mark idiket. Kabeln skall grävas ner och vara markerad. Elförsörjningen till pumpen skall alternativt vara utförd som hängkabel eller jordkabel. Kabeln skall vara skyddad mot påverkan ovanför mark och elmaterielens kapslingsstandard skall vara för utomhusbruk och med korrekt skyddsjord från central/mätningspunkt.

Sophämtning, tippning av avfall Sophämtning sker för alla icke året-runt-boende under sommarhalvåret. Grovsopor av typen spisar, möbler mm måste köras till Återvinningsstationen i Arboga, Norra Ågatan. Vårt fritidsområdet ligger inom Arboga kommun och det är av tre kommuner samägda renhållingsbolaget som svarar för servicen. För fritidshusen börjar tömningsservicen i maj och avslutas i september.

El, tele, post Elleveranser Elkraften går via ett långt och känsligt högspänningsnät via Götlunda ut till Hästnäs. Någon ringmatning finns inte. Vi befinner oss alltså längst ut i landsbygdsnätet Det är alltså känsligt för störningar av nedfallande träd, blötsnö eller åska. Distributören gräver nu ner högspänningsledningarna för att öka säkerheten. För att undvika frysskador bör man inte ha för låg temperatur i husets våtdelar. Ombyggnaden med jordkabelmatningar till våra transformatorer inom området har ökat åsksäkerheten. Trots detta bör man undvika att ha känslig elektronisk utrustning såsom datorer, faxar, TV anslutna när man inte behöver. Strömleverantören har rätt att besiktiga elinstallationer inom sitt konsessionsområde. Notera att alla elinstallationer skall vara utförda av yrkeskunnig personal med någon som tar det tekniska ansvaret. Denna skall ha elbehörighet. Telefon, radio, TV Fältstyrkan för mottagning av TV är inte den bästa i området. Det åtgår stora antenner om man vill ha bra bild. Mottagningsförhållandena är individuella tomt för tomt. Man måste prova sig fram vilken sändare som ger bästa bild. Örebro, Eskilstuna, Norrköping, Motala, Västerås är alla möjliga att använda.

S i d a | 24

Post Varje tomt har en brevlådeplats. Det är bra om varje tomtägare sätter upp en brevlåda på markerad plats. Brevlådorna är placerade nligt anvisning från lantbrevbäraren på centrala ställen i området. De boende får sin tidning med tidningsbud i brevlådan tidigt på morgonen. Hästnäs ligger inom Arboga postområde och servicen sköts av en lantbrevbärare. Normalt är vår postman i området vid nio-tiden. Hästnäs har postnummer 732 91 Arboga (Götlunda södra).