Realkompetens i högre utbildning

1/2

00

7

15:E ÅRGÅNGEN – FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI – PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi University Fabriksgatan 2, 20500 Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4944 Fax: +358 (0)2 215 4943 www.abo.fi/fc

En vuxenstuderande i WBL-miljö

Spår längs den nomadiska rutten

Ett andra liv i Second Life

www.abo.fi/skargarden

4 Lärlust • Mars 1 /

—Peter Siegfrids

Redaktör

Utgivare Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi

Adress Fabriksgatan 2, 20 500 Åbo ✆ (02) 2154882, Fax: (02) 2154711Telefontid: 9.00–16.00

Ansvarig utgivarePaula Lindroos

Redaktör Peter Siegfrids

Medarbetare i detta nummerKatarina Antman, Håkan Eklund, Tina Engblom, Kerstin Fagerström, Pia-Maria Gardberg, Carina Gräsbeck, Paula Lindroos, Nancy Pettersson, Kristina Pusa, Kim Ramstedt, Mona Riska, Majlen Saarinen, Christel Söderholm, Uffe Wikström.

Produktion Peter Siegfrids

Layout Peter Siegfrids

Filmutskrift Tryckeri Astro AB

Tryck Tryckeri Astro AB

PublikationsinfoLärlust fungerar som språkrör för Fortbild-ningscentralen vid Åbo Akademi och utges i regel med 4 nummer per år. Bidrag och synpunkter från läsarna välkomnas. Annonser publiceras mot ersättning.

PrenumerationerMaria Jalava, ✆ (02) 215 3293, Fax: (02) 2154943e-post: maria.jalava@abo.fieller elektroniskt: www.abo.fi/fc

AnnonserPeter Siegfrids, ✆ (02) 215 4882, Fax: (02) 2154943e-post: peter.siegfrids@abo.fi

RedaktionsrådKatarina Drugg, Paula Lindroos, Mona Riska, Peter Siegfrids, Maria Sundström, Christel Sö-derholm, Nina Söderlund, Christian Wulff, Uffe Wikström.

Lärlust är med detta nummer inne på sin15:e årgång – ett långt liv för en li-ten kundtidning som började som ett 4-sidigt informationsblad. En annan tidskrift som produceras här på FC har dock överlevt dubbelt så länge; tid-skriften Skärgård fyller 30 i år och är i sitt livs form – prenumerera! Som all-tid har vi flera intressanta projekt på gång i huset just nu, och en del av dem presenteras närmare inne i tidningen. Det fascinerande Nomaduniversitetet har påbörjat sin erövring av Europa. Vad innebär Work Based Learning? Vad kan man göra i Second Life? Vad är nytt inom äldreomsorgen? FC kollar upp trender och är med där det händer. Läs och lär!

PärmenFortbildningscentralens aula i kvällssol, mars 2007. Foto: Peter Siegfrids

ISSN 1238-6200

© 2007 FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI

1/2007Vår nummer MARS ÖPPNA UNIVERSITETET

ÖPPNA UNIVERSITETET VID ÅBO AKADEMI

– en studieform som ger alla möjlighet till akademiska studier –

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabrikssgatan 2, 20500 Åbo ✆ (02) 215 4666, e-post: opu@abo.fi, http: // www.abo.fi/fc/opu/

TAG KONTAKT!

I ÖPU:s tjänst: Maria Koppe, Christel Söderholm, Tina Engblom, Majlen Saarinen, Maria Jalava och Carina Gräsbeck.

Under sommaren 2007 erbjuder vi sommarkurser på flera orter

Följande kurser ordnar vi i Åbo / www.abo.fi/fc/opuFILOSOFI: Vetenskapsfilosofi, 5 sp

FOLKLORISTIK: Sexualitetens historia, 10 sp

INFORMATIONSFÖRVALTNING: Bok- och bibliotekshistoria, 2 sp, nätkurs

INFORMATIONSFÖRVALTNING: Informationsjuridik, 2 sp, läskurs

INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: Tjänste- och relations-marknadsföring, 5 sp

RELIGIONSVETENSKAP: Gothkulturen som ungdomskultur, 5 sp

SPRÅK: Franska 1,5 sp

STATSKUNSKAP: Kurs i biståndspolitik, 5 sp

Sommarkurser 2007 i regionerna

Jakobstad – Aspegrens trädgård / www.abo.fi/fc/opuALLMÄN TEOLOGI: Specialkurs i kyrkohistoria och praktisk teologi, 10 sp

Hangö sommaruniversitet / www.hangosommaruni.fiREDOVISNING: Räkenskapsanalys, 5 sp

RÄTTSVETENSKAP: Grundkurs i juridik, 10 sp

L ÖPPNA UNIVERSITETETÅbo Akademi

Vasa sommaruniversitet / www.vasasommaruniversitet.fiFILOSOFI: Mediafilosofi, 3 sp

INTERKULTURELL KOMMUNIKATION/SOCIOLOGI: Det mångkulturella samhället, 5 sp

INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING: Grundkurs i marknadsföring, 10 sp

KONSTVETENSKAP: Nutidskonsten, 5 sp

LITTERATURVETENSKAP: Ingen återvändo, problem och protest, ungdoms-romanen, 10 sp

NATIONALEKONOMI: Internationella finansmarknader, 5 sp

OFFENTLIG FÖRVALTNING: Ledarskap och expertis i organisationer, 10 sp

PSYKOLOGI: Neuropsykologi, 10 sp

RELIGIONSVETENSKAP: Aktuella religiösa rörelser, 10 sp

RÄTTSVETENSKAP: Familje- och kvarlåtenskapsrätt, del II, 10 sp

SOCIOLOGI: Sociologins historia och klassiker, 5 sp

SPRÅK: Föreberedande kurs inför stora finska språkprovet, 2 sp

STATISTIK: Grundkurs i statistisk data-analys, 10 sp

SVENSKA: Norska, 5 sp

Högskolan på Åland / www.ha.aland.fi

KULTUR- OCH SOCIALANTROPOLOGI: Grundkurs i socialantropologi, 5 spRELIGIONSVETENSKAP: Religioner i mellanöstern - mer än våld o politik, 5 sp

Mars 1 / 2007 • Lärlust 3

Ledare

Utmaningar för fest och vardag – jubileum även i år

— Paula LindroosDirektör

Fortbildningscentralens 25-årsjubileum klingar ut under våren. Man kan fortsättningsvis följa med historien, så som den beskrivs på fortbildningscentralens icke-lineära tidslin-je. Den kan öppnas på www.abo.fi/fc. Det nya jubileet under

det här året står Tidskriften Skärgård för. Det är i år 30 år sedan det första numret utkom, vilket även kommer att synas i verksamheten senare i år.

Från fest till vardag

Den 9 februari antog Åbo Akademis styrelse en strategi för livslångt lärande. I den listas upp femtio utmaningar för tiden från 2007 till 2011. Nästa steg blir att utarbeta ett handlingsprogram utgående från de här utmaningarna.

Samarbete och samordning är två ord som förekommer i flera av utmaningarna. Det gäller såväl samarbete och samordning med fakulteterna som mellan fortbildningscentralerna i Åbo och i Vasa. Vuxenutbildningsverksamheten vid den blivande yrkeshögskolan vid Åbo Akademi ingår likaså i denna planerade enhetliga helhet.

Man räknar med att det i framtiden kommer att finnas allt flera olika studerandegrupper inom den högre utbildningen. Redan nu hittar man vid universiteten dessa vuxna studerande som studerar för behörighet eller en examen vid sidan av sitt arbete. Sannolikt kommer behoven att öka inom en snar framtid. De här grupperna ställer nya krav på och utmaningar för organiseringen av studierna och exem-pelvis studiehandledningen. I det här numret av Lärlust presenteras work based learning som en metod där arbete och studier samman-förs närmare än vad tidigare varit fallet.

“Man räknar med att det i framtiden kommer att finnas allt flera olika studerandegrupper inom den högre utbildningen. Redan nu hittar man vid universiteten dessa vuxna studeran-de som studerar för behörighet eller en examen vid sidan av sitt arbete. Sannolikt kommer behoven att öka inom en snar framtid”

Ytterligare utmaningar

Bland utmaningarna ingår att säkra att Åbo Akademis expertis och målgrupperna når varandra. Genom att verka i välfungerande samar-betsnätverk får Åbo Akademi kännedom om arbetslivets förändring-ar och utbildningsbehov. I strategin betonas särskilt att Åbo Akademi skall fortsätta kontakten till sina alumner efter avlagd examen. För denna målgrupp skall Åbo Akademi i enlighet med principen om det livslånga lärandet erbjuda återkommande möjligheter till studier.

Den öppna universitetsundervisningen är redan nu välorganiserad och står till och med nationellt i vissa avseenden som modell för andra universitet. Men som en del av både det Åbo Akademi-interna och det regionala utvecklingsarbetet tar strategin upp frågan om behovet av att utveckla verksamheten för att få en längre framförhållning än tidigare. En utmaning är därför att utveckla verksamheten så att den baseras på en 3-årig helhetsplan för utbud och antagningskriterier.

Nya projekt

Vid fortbildningscentralen har två resurscentra kört igång i år. Det ena är ett nationellt centrum för utbildning för hållbar utveckling inom den högre utbildningen. Det bygger på erfarenheter som vi har från tidigare projekt och verksamhet, bland annat inom Baltic Uni-versity Programme. Det andra stöder skolorna i fråga om matematik, naturvetenskaper och teknik. Båda kommer att presenteras närmare i nästa nummer av Lärlust, men intresserade kan redan nu klicka fram webbadresserna www.skolresurs.fi och www.bup.fi för en närmare bekantskap. ◆

4 Lärlust • Mars 1 / 2007

Noterat

Vår vision

• Att skapa intresse för matema-tik, naturvetenskap och teknik i skolan så att elevernas valmöj-ligheter breddas

• främja växelverkan mellan sko-lor, näringsliv och högre utbild-ning för att öka elevernas för-ståelse för naturvetenskaper-nas och teknologins betydelse för hållbar samhällsutveckling

• bidra till att stärka lärarnas ämneskunskaper och öka för-utsättningarna för innovativ undervisning

Ytterligare information om vår verksamhet i Helsingfors, Vasa och Åbo finner du på:

www.skolresurs.fi

Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan

Hur få inte bara dagens utan också framtidens unga intresserade och

engagerade i politiska frågor?

Vilka egenskaper behövs för att vara politiskt aktiv? Kan politiskt beteende och delaktighet ut-formas på flera sätt? Vad säger forskningen? Skiljer sig ungas politiska delaktighet i de nord-iska länderna?

Dessa och många andra frågor får du svar på i utbildningen Poli-tisk delaktighet och demokrati-fostran, som arrangeras av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi och finansieras av Ut-bildningsstyrelsen (UBS).

Utbildningen är praktiskt upp-lagd och innehållet är direkt knutet till det omgivande sam-hället och tidens fenomen. Ut-bildningen är nätbaserad vilket ger deltagarna möjligheten att dels jobba självständigt men även utbyta erfarenheter med kolleger längre i från.

Lärare i historia och samhällsve-tenskap får en enastående möj-

lighet att prova på ny teknik och nya metoder, samtidigt som de uppdaterar sin kunskap i ämnet och tar en titt på dagsaktuella frågor.

Politisk delaktighet och demokratifostran

Målgrupp: Lärare i historia och samhällslära inom den grundläg-gande utbildningen och i gym-nasiet.

Start: hösten 2007.

Mera information: hittar du på http://www.abo.fi/fc/lararfort-bildning

eller kontakta: Johanna Quiroz-Schauman, Fortbildningscentra-len vid Åbo Akademi

Tfn: (02) 215 4711,

e-post: johanna.quiroz-schauman@abo.fi

Unikt tillfälle för lärare i historia och samhällslära!

Fortbildningsverksamheten vid Åbo Akademi i Åbo lockade under fjolåret hela

4 533 deltagare varav kvinnornas andel utgjorde 2864 personer. Det totala antalet undervisnings-timmar uppgick till 4 745 h.

Fortbildningen vid ÅA 2006 i siffror

Fortbildning 2006 Antal kurser Antal studerande Kvinnor

Korta kurser (under 5 dagar) 163 4059 2560

Övriga kurser (under 30 sp) 24 393 255

Fortbildningsprogr. (över 30 sp) 4 81 49

Fortbildningen totalt 191 4533 2864

När det gäller Öppna universite-tet märks en marginell tillbaka-gång om man räknar antal delta-gare och avlagda studieveckor. Mer om ÖPU-statistiken hittas i samband med studievägleda-rens ruta på sidan 18.

Årets version av FC:s populära fältkurs för biologilärare går till Var-

angerhalvön uppe i Nordnorge. Från södra Finland är det nästan 2 000 km dit, men resan är värd besväret. Vi åker med buss från Åbo söndagen den 29.7 och är tillbaka i Åbo måndag kväll 6.8.

Detta är mycket intressanta och biologiskt rika marker vi besöker. Längst ute i öster, utanför Vardø, besöker vi bl a fågelön Hornøya (http://www.boprod.se/norge/finnmark/hornoya.html) som är ovanlig på det sättet att den är tillgänglig för besökare. Det finns en naturstig som går alldeles för-bi häckningsbranterna och här kan man fotografera och studera lunnefåglar och tretåiga måsar på några meters avstånd, utan att de bryr sig desto mera om det! Floran, faunan, landskapet och de kustnära samhällena vid Var-angerfjorden är mycket speciella. Att köra igenom Kajanaland och Lappland är också alltid givande, med korta stopp på lämpliga ställen.

Kom med på fältkurs till Nordnorge!

Som vanligt bor vi billigt i stugbyar och på enkla gruppinkvarterings-ställen (ca 20 euro/natt) för att hålla ner resekostnaderna. Första natten tillbringas t.ex. på Uleåborg universitets fältstation i Oulanka och dagen efter har vi en halv dags guidad exkursion i nationalparken (http://www.luontoon.fi/page.asp?Section=1742).

Vid Varangerfjorden bor vi i Pikkuskitsis ”selskapslokale” i Ves-tre Jakobselv: www.pikkuskitsi.no

Det finns ett begränsat antal plat-ser kvar. Tag kontakt!

Anmälningar och information:

Håkan Eklund,tfn: 050 5672213, e-post: hakan.eklund@abo.fi eller

Sinikka Suomalainen tfn: (02) 215 4879, e-post: sinikka.suomalainen@abo.fi

Lunnefåglar © Håkan Eklund

Mars 1 / 2007 • Lärlust 5

Tidskriften Skärgård utkommer i år med sin 30:e årgång. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) som grun-

dades i december 1976, en organisation som för många är en av ”doldisarna” inom ÅA.

Från början var ribban högt ställd och SIÅA fungerade som ett samarbetsorgan för 28 av ÅA:s institutioner. Ambitionen var att få till stånd uppdragsforskning med kopp-ling till skärgård; med målet att småningom bli ett fristående forskningsinstitut. Med åren visade det sig tyvärr inte fungera; uni-versitetsvärlden är en komplex ”stat i staten-organisation”, där etablering av nya koncept och verksamhetsformer inte är någon enkel och självklar process.

SIÅA blev småningom en projektor-ganisation, med nuvarande reglemente från 1995 och med tillhörighet inom Fortbild-ningscentralens (FC) enhet för Regional utveckling.

Tidskriften Skärgård är SIÅA:s synligaste produkt, med kontinuitet ända från insti-tutets bildande.

I en artikel i Skärgård nr 2/1987 berättar en av eldsjälarna bakom SIÅA, Bo-Gunnar Wikgren, om hur det hela gick till, och hur tidskriften föddes. Han skriver: ”Det är klart att ingen fungerande organisation kan klara sig utan en egen tidskrift. Planeraren Mar-gareta Nybacka-Willner gjorde en verkligt stor insats då hon år 1978 fick ut det första numret av tidskriften Skärgård, och lycka-des också hålla tidskriften vid liv under de första svåra åren.”

På den vägen är vi fortfarande

Det mesta beträffande tidskriftskonceptet är detsamma, det är bara utformningen och de tekniska förutsättningarna som ändrat. Tidskriften lever liksom de flesta ”icke-kommersiella” finlandssvenska tid-skrifter under sparsamhetens himmel med en deltidsanställd redaktör och dito om-brytare som försöker få ihop fyra nummer

per år, producerade av frivilliga skribenter som gått med på att dela med sig av sitt ex-pertkunnande. Detta till nytta och glädje för en växande läsekrets.

Oberoende om vi idag bor ruralt eller urbant, och kanske inte ens reflekterar över det, är detta med skärgård något som finns inpräglat i de flesta finlandssvenskars gen-bank. Så gott som varje hektar mark som be-bos av Finlands kustsvenska befolkning har någon gång i tiden varit gammal havsbotten eller utskärgård.

Idag fungerar också tidskriften Skärgård alltmer som ett dokument över en unik kustkultur, ett unikt världsarv, som vi ser det.

Hittills har 91 nummer av Skärgård kom-mit ut, med sammanlagt 5 700 sidor skrivna av ca 600 olika skribenter. Också det ett mått på samarbete och engagemang, för den goda sakens skull.

Skärgård – envis som en martallSkärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi ger ut tidskriften Skärgård som i år firar sitt trettionde verksamhetsår

TEXT: HÅKAN EKLUND

Skärgård

Prenumerera på Skärgård!För endast 28€/år får du en helårsprenu-meration med fyra faktaspäckade num-mer. Utomlands kostar prenumerationen 33€/år, lösnummerpris 8€. Prenumera-tionen är fortlöpande tills den sägs upp.

Kontakta Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2G, 20500 ÅBO. Tfn: 050 5672213, e-post: hakan.eklund@abo.fi eller

Bodil Mattas, tfn: (02) 215 4506, e-post: bodil.mattas@abo.fi,

eller beställ via webben: www.abo.fi/skargarden

Och vi segar oss vidare: ”Må Skärgård visa sig lika seg som martallen, det vindpiskade träd som brukar symbolisera inte bara skärgården utan också finlandssvenskarna som helhet” – skrev sociologen och skrift-ställaren Thomas Rosenberg i Skärgård när vi fyllde 25. På den vägen är vi. ◆

6 Lärlust • Mars 1 / 2007

Förebyggande hem- och demensvård – den danska modellen I januari besökte ett 30-tal anställda från äldreomsorgen i Åboland, Imatra, Kotka och Villmanstrand Köpenhamn för att bekanta sig med den danska äldreomsorgen i praktiken

TEXT & FOTO: MONA RISKA

Resan som gick av stapeln 15-17 januari i år förverkligades inom SkärgårdsELLI-projektet. Med på resan var förutom tretton

anställda från äldreomsorgen i Åboland, sexton deltagare från Östra Finland, från HavsELLI- och SaimenELLI-projekten.

SkärgårdsELLI-projektet, som inleddes hösten 2006, är ett av sex nationella utveck-lingsprojekt, som fått statlig och EU-finan-siering för att utveckla nya innovationer inom äldreomsorgen och förbättra de äldres boende, vård och omsorg med hjälp av ny teknologi.

SkärgårdsELLI har som målsättning att utveckla nya vård- och serviceformer för att trygga och stöda äldres möjligheter att bo kvar hemma. I Åboland står den offentliga äldreomsorgen inför särskilt stora utman-ingar p g a de geografiska avstånden och levnadsförhållanden i skärgården, samt den snabbt växande andelen seniorer.

SkärgårdsELLIs projektledare Ann-Mari Backman är anställd av Region Åboland och projektet pågår fram till mars 2008. Sam-arbetsparter är Yrkeshögskolan Sydväst,

Folkhälsan i Raseborg och Fortbildnings-centralen vid Åbo Akademi.

Förebyggande hemvård

Som första studiebesök på reseprogrammet fanns Frederiksbergs kommun och deras team för förebyggande hembesök. I Dan-mark är förebyggande hembesök lagstadgat och alla invånare som har fyllt 75 år har rätt till två förebyggande hemvårdsbesök per år. Målsättningen med det förebyggande hemvårdsbesöket är att öka säkerheten och välmåendet och stöda de äldres boende kvar i eget hem. Diskussionerna under hem-besöken berör ofta de äldres kost-, motions- och sömnvanor. Målsättningen är att tidigt upptäcka och förebygga problem, som i längden försvårar de äldres boende kvar hemma.

En deltagares kommentar till besöket:

– Gillade mycket deras tankar om det förebyggande, t ex recept på motion som består av handledning till den rätta mo-tionsformen, dietister som ser över kosten och mycket annat. Hos oss nämner man bara motion som sådant och sällan finns det kunskap och utrymme för en vanlig sjuk-skötare/hälsovårdare att gå närmare in på olika motionsformer och modeller att träna. Samma gäller infon om kost, den följer lätt gamla inlärda modeller med en broschyr som bilaga. Vår modell ger vanligen resultat noll och patienten börjar äta läkemedel. Ett gott förebyggande arbete kan ge ekonomis-ka inbesparingar bara man ger resurser till det förebyggande arbetet i begynnelsen.

Äldre lär äldre IT

Det andra målet för vår studieresa var Ældremobiliseringen, som är de danska

pensionärsföreningarnas takorganisation. Ældremobiliseringen har som uppgift att koordinera frivilligverksamhet, som riktar sig till seniorer. Ældremobiliseringen har inlett ett nytt samarbetsprojekt med Micro-soft, vars syfte är att utveckla de äldres IT-färdigheter. Konsulent Morten Lembke berättade att många äldre i Danmark risker-ar att bli utestängda från informationssam-hället p g a bristande IT-färdigheter. Allt fler myndigheter publicerar sin information enbart på nätet, och ett fullvärdigt medbor-garskap förutsätter att man kan utnyttja en dator.

Ældremobiliseringen har grundat ”data-stuer” runtom i Danmark, där man inrett aktivitetshus för äldre med datorklasser. Poängen är att det är frivilliga IT-kunniga äldre som lär mindre kunniga äldre använda en dator. Undervisning och handledning är gratis för deltagarna.

Museum för dementa

I reseprogrammets andra hälft ingick stu-diebesök på enheter som utvecklat special-kunnande inom demensvård. Föreståndare Charlotte Agger berättade att Demenscent-ret Pilehuset i Brönshöj är ett av Köpen-hamns stads tre boende för dementa. I verksamheten ingår både öppen dagvård för dementa och boendeenheter. I Pilehuset har man i inredningen fäst uppmärksamhet vid ljussättning, färgsättning och använd-ning av bilder/symboler, som ska förmedla positiva känslor. I Pilehuset arbetar man enligt socialpsykologiska arbetsmetoder i bemötande av de dementa. Charlotte Ag-ger betonade också att ledningens uppgift är att skapa rätt social omgivning både för personal och för klienter, för att personalen ska kunna ge sitt bästa kunnande i vården av

Mona Riska

Studiebesök

Mars 1 / 2007 • Lärlust 7

de dementa. En tredjedel av personalen ut-görs av icke-vårdpersonal, en stor personal-grupp är t ex socialpedagoger. I personalstyr-kan eftersträvar man tvärvetenskaplighet, att personalen ska representera varierande utbildningsbakgrund.

Nørrebro Erindringscenter är ett annat kunskapscentrum kring minnesstörningar och demens, som ingick i reseprogrammet. I Nörrebro har man byggt upp ett museum för dementa, med hemliknande miljöer från olika tidsepoker. Vi fick stifta bekant-skap med en hemmiljö från 40-talet. I Nør-rebro tar man emot grupper av dementa och med hjälp av autentiska miljöer och föremål, vill man väcka till liv minnen hos personer med minnesstörningar. Det spe-ciella med Nørrebro-museet, jämfört med andra museer är, att det är fritt fram att röra vid alla museiföremål, att sätta sig ner i vardagsrumssoffan eller fåtöljen, bläddra i de frammeliggande tidningarna och böck-erna, vidröra alla köksredskap m m. Som en av deltagarna uttryckte saken:

– Museum för dementa skulle säkert gå att ordna i Åboland. En fin tanke att få stiga in i det förflutna och att där få känna på sak-er som är bekanta från ens barndom. Man förstår att det kan kännas rofullt för den oroliga som söker barndomshemmet.

Lotte-hjemmet

Som sista besöksställe togs vi emot på det privata äldreboendet Lotte-Hjemmet. Gruppen hade ivrigt väntat på studiebesö-ket, eftersom Lotte-Hjemmets grundare och föreståndare Thyra Frank är en eld-själ inom den danska äldrevården och har utvecklat en egen vårdfilosofi och egna vårdprinciper, som hon föreläser om run-tom i Norden. Speciellt på Lotte-Hjemmet kom kulturskillnaderna mellan Danmark och Finland extra tydligt fram

– Den danska äldreomsorgsmodellen be-tonar vikten av att notera hela människan. Välmående handlar mycket om att även som äldre få behålla rättigheten att vara den egna individen. Den finska vårdverkligheten handlar om effektivt medicinskt tänkande och resten av människan glöms lätt bort. Omsorgen i Finland handlar om snabbtest-er och att få läkarhjälp och arrangera vård av sjukdomar. Individtänkande känns långt borta. Effektivitetstänkandet styr idag myc-ket långt våra arbetsplatser. Det som görs med händerna, stegen man springer och att

man ser effektiv ut är det som kännetecknar en god arbetstagare inom den finska vård-kulturen. Det är svårt att få eller ta sig tid att stanna upp för att fundera på vad vi gör och vart vi vill nå? Det skulle vara skönt att få med lite av den danska kulturen till Finland. Ovan nämnda reflektion är en resedeltagar-es feedback på studiebesöken och resan till Danmark. ◆

www-adresser till studiebesöks-ställen i Köpenhamn-regionen:

Frederiksberg kommunen Forebyggelsesteamet (Hjemmeplejen)http://www.frederiksberg.dk/

Aeldremobiliseringen, Frederiksberg http://www.aeldremobiliseringen.dk

Demenscentret Pilehuset, Brønshøjhttp://www.demenscentret-pilehuset.dk

Nørrebro Erindringscenter http://www.reminiscens.dk

8 Lärlust • Mars 1 / 2007

Den 12 februari arrangerades i Åbo en informations- och diskussionsdag om Åbo Akademis öppna universitet. I dagen deltog sammanlagt 33 personer som repre-senterade 21 samarbetspart-er samt fortbildningscentral-erna i Vasa och Åbo.

Förmiddagen inleddes med en presentation av undervisnings-ministeriets rapport om det livs-långa lärandet vid universiteten,

2005:30 ”Elinikäinen oppiminen yliopis-toissa” ur det öppna universitetets synvin-kel, samt de rekommendationer till fortsatta åtgärder som undervisningsministeriet föreslagit. Frågan var för Åbo Akademis del speciellt aktuell eftersom Åbo Akademis styrelse endast några dagar innan, den 9 feb-ruari 2007, godkänt Strategin för livslångt lärande vid Åbo Akademi 2008-2011.

Senioruniversitet söker former

Därefter fortsatte vi med aktuella frågor inom Åbo Akademis öppna universitet. Här bjöds det på flera presentationer. Den första tog upp frågan om var Åbo Akademis öppna universitet står i nationell jämförelse samt dess utveckling under de senaste tre åren.

Därefter presenterades Senioruniversitet vid Åbo Akademi som en särvariant inom det öppna universitetet. Senioruniversitets-verksamheten söker ännu sina former och kommer att inledas på försök under sen-våren.

Ekonomi och marknadsföring

Under eftermiddagen diskuterades de frågor som vi efter utvärderingen av sam-arbetet 2005 har konstaterat att speciellt behöver åtgärdas. Många förbättringar har redan gjorts men nu kunde alla tillsam-mans behandla sådant som ytterligare bör åtgärdas. Speciellt diskuterade vi avgifter, avgiftssystem och finansiering av kurser. Vi gick igenom vad allt som kan påverka en kurskostnad, vilka avgifter samarbets-parterna tar och att Åbo Akademi planerar att införa terminsavgift istället för läsårs-avgift / enkursavgift.

Diskussions- och informationsdag om det öppna universitetet

TEXT: TINA ENGBLOMBILD: MARIA SUNDSTRÖM

Tina Engblom

ÖPU

Mars 1 / 2007 • Lärlust 9

ÖPU

–Det är alltid spännande att delta i gemen-samma planeringsdagar. När man fått höra om utbudet åker man hem och vill ha ett ännu större utbud i Jakobstad. Detta säger Jakobstads svenska Arbetarinstituts rektor Marie-Louise Björndahl strax innan vin-terns ÖPU-planeringsdag ska börja i Arken i Åbo.

Marie-Louise och hennes kollega Maria Nybäck som fungerar som Norra Ligans högskoleombud är två av de eldsjälar som ser till att det ordnas akademiska kurser i norra svenska Österbotten. Marie-Louise i egenskap av rektor och Maria som koordi-nator och ombud för hela regionen.

Varför ett högskoleombud?

Norra Ligan (kommunerna Jakobstad, Ped-ersöre, Karleby, Nykarleby och Kronoby) har redan i 15 års tid koordinerat ÖPU-verksamheten och vill försäkra sig om att så är fallet också i framtiden. Kommunernas samarbetsdelegation har beslutat att också i

fortsättningen stå för en del av finansiering-en. Vidare bidrar Åbo Akademi med medel som erhålls av Svenska Kulturfonden.

Högskoleombudet koordinerar all verk-samhet och sköter om marknadsföringen tillsammans med de lokala instituten men är också en knutpunkt för den studerande

– Genom att vi har ett ombud som täcker hela området kan vi ge alla en mycket mer precis service samtidigt som vi också kan hjälpa de studerande till en direkt kontakt med berörda parter på Fortbildningscent-ralen och Akademins olika enheter. På det sättet blir det lägre tröskar och färre praktis-ka problem för den enskilda studeranden.

Verksamheten garanteras

Kulturfondens stöd kombinerat med kom-munernas insats kan garantera en fortsätt-ning som har inneburit fördelar för alla berörda parter. Koordineringen gör att antalet kurser och ämnen som kan erbju-

das är förhållandevis stort. Under 2006 ar-rangerades 16 kurser i 11 olika ämnen med i genomsnitt 16 deltagare per kurs.

– Det verkar till och med som om in-tresset för att delta är i stigande, säger hög-skoleombudet Maria Nybäck.

Hon fortsätter med att säga att speciellt kurserna i specialpedagogik, redovisning, informationsförvaltning och litteraturve-tenskap har nått ut till en målmedveten del-tagarskara.

– Det gäller i regel kvinnor i 30+ åldern som vill studera, men visst finns det också män med på kurserna, säger Maria och Marie-Louise fyller i:

– Erbjuder vi rättsvetenskap, redovis-ning och pedagogik hittar också männen oss – de är möjligen mera målinriktade i vissa fall. ◆

Fotnot: Nytt högskoleombud i Norra Ligan är sedan den 5 mars Lena Grahn- Söderström.

Norra ligan prioriterar öppna universitetskurserINTERVJU: UFFE WIKSTRÖM

Förslaget togs emot positivt då kursavgiften, om man avlägger endast en kurs, har upp-levts som relativt hög av såväl studerande som samarbetsparter. Ett annat tema som stod i fokus var i vilken mån FC kan hjälpa till med marknadsföringen i regionerna bl a genom regionvisa kataloger, ämnes-rek-lamblad, annonsering samt genom närvaro vid olika tillställningar på bibliotek mm.

Regionalt grupparbete

Den s k Öppna universitetsleden åskådlig-gjordes genom praktiska fall – utgående från det utbud vi haft de senaste åren i respektive region. Arbetet fortsatte i regionvisa mind-re grupper (Nyland, Åboland/Åland samt Österbotten) där vi analyserade styrkor, svagheter och utmaningar i förhållande till samarbetet och den regionala samplanerin-gen. Sammantaget blev det en späckad dag med kompakt program, men med en myck-et positiv stämning. ◆

Presentationerna hittar du på våra sam-arbetspartssidor:

www.abo.fi/fc/opu/seminarium2007.htm

10 Lärlust • Maj 2 / 2000

Du behöver inte längre åka hundratals kilometer för att delta i en närstudieträff eller föreläsning om dessa sker i en virtuell miljö

TEXT: NANCY PETTERSSON

Föreläsning i virtuell miljö

En 3D-miljö som känns riktig och naturlig och som bjuder på upp-levelser, underhållning, kontakter, studier och, om du så vill, spänning

du kanske inte upplever i ditt vanliga liv.

Vad och för vem är Second Life?

Forskare Kim Holmberg vid ämnet Infor-mationsförvaltning har redan en tid levt ”sitt andra liv” i Second Life. Eftersom han är lärare på kursen Interaktiva medier vid ämnet tycker han att Second Life (SL) är en högst naturlig del av kursens innehåll.

Man kan väl se SL som en parallell värld till vår egen. Du laddar ner ett program till din dator och där skapar du en ”avatar” och blir någon annan, om du så vill. Du bestäm-mer själv hur du ser ut och hur du klär dig. Du tar dig fram i denna värld på traditionella sätt, så som till fots eller med bil eller så flyger du med utsträckta armar till den plats du vill besöka.

Det är fråga om en 3D-miljö som ägs och byggs upp av dess vuxna invånare. SL är inte ett spel även om du här kan du roa dig furstligt, shoppa, umgås, studera, samarbeta

Ett andra liv i Second Life

med andra och förtjäna ditt uppehälle… ja allt är möjligt. Riktiga företag så som IBM, Reuters och Adidas har kontor i SL, det finns personer som förtjänar sitt levebröd genom att t ex designa kläder som de säljer i SL.

Sverige håller här på att upprätta den förs-ta ambassaden. Här finns förstås en mängd kommersiella företag, men också universitet och bibliotek. Det bör poängteras att du inte, om du inte vill, behöver lägga ut en enda euro eller Linden dollar, som är den officiella val-utan i SL (1 US$ ~ 270 L$). Där finns gratis kläder och många saker du kan göra utan att det kostar dig något. Dessutom kan du som sagt delta i föreläsningar i ditt andra liv, i det här fallet ditt studieliv.

Den första föreläsningen i Second Life vid Åbo Akademi

En kväll i februari hölls en föreläsning om Second Life inom ramen för kursen Grund-kurs i informationssökning. Kursen ingår i studiehelheten Informationsförvaltning som ordnas inom det Öppna univeristetet i samarbete med 12 samarbetsparter i Öster-

botten. Kursens lärare Isto Huvila och Nan-cy Pettersson deltog tillsammans med Kim Holmberg och 19 studerande i den virtuella föreläsningen. Föreläsningen hölls av fors-kare Isto Huvila och Kim Holmberg fanns med för att svara på frågor om Second Life.

Meningen var att testa SL för att se hur det fungerar, vilka problemen är och vad de studerande har för åsikter om detta sätt att studera. Detta för att sedan kunna utnyttja SL på kommande kurser som t ex Interaktiva medier.

Second Life är en upplevelse och ett me-dium som till fullo kan utnyttjas inom stu-dier och speciellt distansstudier. Att delta i en föreläsning via sin dator istället för att åka hundratals kilometer måste ses som en för-del. Ändå känns det verkligt eftersom du och alla dina studiekamrater samt läraren finns där i föreläsningssalen, du kan prata med dem, se dem och ställa frågor till din lärare som i en vanlig klassrumssituation.

Hur ser då föreläsningssalen ut? Ja, den kan väl se ut hur som helst, och behöver ga-ranterat inte vara trist och tråkig! ◆

IKT IKT

Maj 2 / 2000 • Lärlust 11

För närmare information: Second Lifes egna hemsidor, där man gratis kan registrera sig som medlem i den tredi-mensionella virtuella världen finns på:

www.secondlife.com

Här hittar du en Second Life manual som Kim Holmberg gjort:

www.webometrics.fi/content/view/88/4/

Deltagarrespons

Några citat från enkäten som de studerande fyllde i efter att ha deltagit i föreläsningen om Second Life:

• Jag har lärt mig massor – kom närmare min 16-årige sons värld!

• Om man får tekniska problem är man gans-ka ensam där framför datorn … när man inte är så van med dataspel och sådant kän-ner man sig ganska out om något inte rik-tigt fungerar.

• Bäst är att man slipper åka långt för närstu-dier, men ändå kan kommunicera i realtid.

• Fördelen är helt klart att var och en får sitta hemma vid datorn och inte behöver ta sig till en föreläsningssal. Man sparar allas tid och pengar på det sättet.

• Jag vill inte att Second Life skall ersätta alla ”riktiga” närstudieträffar.

▲ Second Lifes hemsida där man bl a kan söka jobb, köpa virtuell tomtmark eller bara gå omkring och se sig om i den virtuella världen. Vid just denna tidpunkt uppges det totala antalet invånare vara 4,602,833 och de senaste 24 timmarna har en del av dessa satt sprätt på $ 1,482,308 – riktiga dollar!

▼ Några exempel på hur en virtuell föreläsning kan gå till i Second Life. Deltagarna och föreläsaren representeras av sina respektive avatarer, som med litet tålamod t om kan utformas att bli rätt lika sina levande förebilder – eller så kan man givetvis välja att försköna sitt virtuella alter ego om man så vill.

IKT IKT

12 Lärlust • Mars 1 / 2007

I takt med att Bolognaprocessen fort-skrider och utvecklas och arbetskrafts-underlaget i Finland blir allt smalare har attityden nu också vänt i Finland.

Från festtal till verklighet

Undervisningsministeriet har under det gångna året öppnat upp för ett helt nytt förhållningssätt. I januari i år överlämnade en enhällig arbetsgrupp en rapport till un-dervisningsminister Antti Kalliomäki där man i 25 rekommendationer1 föreslår att universiteten och yrkeshögskolorna i fram-tiden ska skapa ett tydligt system där den enskilda studerande har rätt att få tidigare formell, informell och oformell kunskap validerad.

Såväl ministern som arbetsgruppens ordförande direktör Anita Lehikoinen lät förstå att detta är ett första initiativ och att reformen ska genomföras i snabb ordning. Enligt Lehikoinen kommer detta också att tas upp som en del i de årliga resultatförhand-lingarna från och med nästa år.

Vad krävs av universiteten?

Högskolorna ska ge alla studerande som re-dan finns vid institutionen eller som söker till den en möjlighet att ansöka om erkännande av tidigare förvärvad kompetens, oberoende av var eller hur kunskaperna har inhäm-tats. Den studerande skall ha möjlighet att synliggöra den kompetens han eller hon förvärvat tidigare, få kompetensen prövad och få ett beslut om erkännande. Den studerande är skyldig att bevisa sin kompetens (utdrag ur UVM 2007:04).

I rapporten säger man att systemet ska vara enhetligt och genomskinligt så att det beaktar den studerandes rättssäkerhet. Systemet fokuserar i huvudsak på examens-studier men kan också tillämpas på annan utbildning t ex inom ramen för fortbild-ningsverksamhet. Universitetet ska utveck-la metoder för att informera, handleda och skapa möjligheter för att det blir ett effektivt instrument för de studerande.

Naturligt steg i Bolognaprocessen

För att möta utmaningarna måste univer-siteten satsa ytterligare krafter på att skriva om sina utbildningsprogram och helheter till kompetenser. Det är en förutsättning för att man ska kunna hävda att man redan har de kompetenser som krävs. Men detta krävs ju redan i Bolognaarbetet så det blir bara en förstärkning av argumenten för att göra så. Det är också ett naturligt förhållningssätt att rekrytera motiverade och erfarna vuxna studerande till universitetet för att de dels ska kunna höja sin kompetens men också ha kapacitet att byta bransch eller anpassa sig till nya arbetsuppgifter i en snabbt föränd-rad arbetsmiljö.

Ny nisch för rekrytering

En satsning på WBL och realkompetens skulle också ge universitetet en chans att möta helt nya målgrupper. Det gäller förstås vuxna som vill uppgradera sin kompetens men också branschbytare och invandrare. Det innebär ett helt annat förhållningssätt till människor som har lång yrkeserfarenhet men som saknar formell behörighet. Det gäller t ex lärare som på det nationella planet utgör en oerhört stor grupp som inte har tid, möjlighet, resurser eller motivation att bli satta på skolbänken tillsammans med stu-derande som kommer direkt från gymnasiet och bli behandlade som sådana. För enheter som idag dras med stora rekryteringspro-blem t ex inom natur och teknik skulle detta vara ett ypperligt förhållningssätt. Dessu-tom finns det ju inom de fälten också rimligt goda kontakter till företag och industri som kunde dra ömsesidig nytta av det hela.

Rådgivning – vägledning – attityder

En inriktning på WBL kräver en del föränd-ringar i sättet att möta potentiella stu-derande. Som ministeriets rekommenda-tioner föreskriver ska det vara ett öppet och genomskinligt system, som också åtföljs av ett relevant sätt att informera, handleda och ge råd åt studerande om hur deras kunskaper och kompetenser kan räknas till godo och för vad. Likaså behöver man vara öppen för att se vad som saknas i en enskild sökandes kompetens och skapa möjligheter att kom-plettera med just de bitar som saknas. Här står studierådgivningen inför en utmaning, men eftersom man också nu samtidigt ska-par individuella studieplaner med hjälp av t ex MinPlan inom ÅA bör detta också vara en relativt smidig process, om viljan finns.

Realkompetens i högre utbildningLära i arbetet på universitetsnivå har länge lyfts fram som ett önskvärt scenario men tillsvidare har exemplen på konkret aktivitet i Finland varit få

TEXT: UFFE WIKSTRÖMBILD: MARIA SUNDSTRÖM

Lärande Lärande

Uffe Wikström

Mars 1 / 2007 • Lärlust 13

Vad vinner universitetet?

Förutom rekryteringen som beskrevs ovan har universitetet ypperliga möjligheter att involvera alumner i verksamheten, vilka ytterligare förstärker kontakten till arbets-livet. Det i sin tur skapar trovärdighet och långsiktighet och genererar såväl forsk-ningsmaterial, projekt och sannolikt också ett ännu större intresse för att skapa extern forskningsfinansiering. Samtidigt som man uppnår dessa resultat svarar man också på behov gällande universitetets tredje uppgift. Sist men inte minst kan man utexaminera motiverade och erfarna personer från uni-versitetet för vilka man också erhåller fi-nansiering.

Vägskälet

Ministeriets promemoria (2007:04) kräver ett annat förhållningssätt till tidigare förvärvad kompetens och kunskap. Risken finns att det bara blir en administrativ åt-gärd eftersom rekommendationerna inte förändrar lagstiftningen som man gjort t ex i Frankrike, Storbritannien och Belgien där man inte bara ska validera utan också ge möjlighet till en verklig WBL-insats. Å andra sidan ger rekommendationerna inte begränsningar så de institutioner och uni-versitet och yrkeshögskolor som vågar kan utveckla systemet i den franska andan. ◆

1) www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkai-sut/2007/liitteet/tr04.pdf?lang=sv

APEL och WBL

Akronymerna APEL och WBL blir nu också en del av vardagen i den högre utbildningen. APEL står för Acceptance of Previous and Expe-riential Leraning medan WBL är en förkortning av Work Based Learning. I Finland har man tillsvidare valt att satsa mest på den förstnämnda och också hittat på en egen finsk akronym: AHOT vilket står för Aiemmin Hanki-tun Osaamisen Tunnustamistaminen Korkeakouluissa.

En ny studiehelhet i ämnet Informationsförvaltning (70 sp) inleds hösten 2007 vid det öppna universitetet vid Åbo Akademi. Utbildningen riktar sig till vuxna som vill studera vid sidan av arbetet.

TEXT: KATARINA ANTMANBILD: MARIA SUNDSTRÖM

Studier i informationsförvaltning– Hösten 2007 inleds ny studiehelhet vid Åbo Akademis öppna universitet

Katarina Antman

Mera information

Är du intresserad? Tveka inte att ta kon-takt om du vill veta mera!

För närmare information se även:

www.abo.fi/fc/opu/amne/if

Intresseanmälningar till höstens nya studiehelhet riktas till:

Utbildningsplanerare Katarina Antman,

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Fabriksgatan 2, 20500 Åbo

tfn: (02) 215 4266,

e-post: katarina.antman@abo.fi

Studier i ämnet informationsför-valtning ger, beroende på tidigare examen, behörighet för tjänster inom biblioteksväsendet. Studie-

helheten är nätbaserad med 1-2 närstudie-dagar per kurs, närstudiedagarna arran-geras i Åbo.

Vad är informationsförvaltning?

Beroende på din tidigare utbildning kan denna studiehelhet alltså ge dig behörighet som t ex bibliotekarie (Biblioteksförord-ningen Nr 513/2001). Studier i informa-tionsförvaltning ger kunskaper om hur information uppstår, insamlas, organiseras, lagras, återvinns, tolkas, överförs, omvand-las och utnyttjas. Denna kunskap konkreti-seras i tre uppgifter för informationsför-valtare: att klargöra informationsbehov, att skaffa fram information och att underlätta informationens utnyttjande.

Tjuvstarta med sommarkurser

Under sommaren 2007 arrangeras inom det öppna universitetet även två sommarkurser i ämnet informationsförvaltning:

• Bok- och bibliotekshistoria, 2 sp och

• Informationsjuridik, 2 sp.

Därigenom har du möjlighet att ”tjuvstarta” dina studier redan denna sommar, om du så önskar. ◆

Lärande Lärande

14 Lärlust • Mars 1 / 2007

Cedric har sedan 1995 arbetat som tekniker vid Renaults enhet i Son-douville i Normandie. För drygt 2 år sedan kom han med i ett utveck-

lingsprogram där Renault sökte intresse-rade som vill höja sin kompetensnivå för att i framtiden kunna såväl utveckla företaget som att få mera krävande arbetsuppgifter.

WBL – en win-win situation för alla

Det var företaget som tog initiativet. Före-tagsledningen vill att personalen utveck-las och därför både initierar och stöder de verksamheten. Cedric studerar och arbetar. I regel är han en vecka per månad på univer-sitetet i Lille tillsammans med de andra på kursen och i övrigt jobbar han och studerar på sin arbetsplats i Normandie. Renault be-kostar resor och uppehälle och ger utrymme för studier också på arbetsplatsen. I gengäld förväntar de sig att Cedric ska utveckla nya tillämpningar för bilmodellen Espace och efter genomförd utbildning ska han också ta ett betydligt större ansvar för såväl produk-tion som personal. För universitetet innebär projektet direkta arbetslivskontakter, med erfarenheter där teori och praktik möts på ett avancerat plan.

Den individuella utvecklingen.

När Cedric inledde sina studier var han för-man för en verkstadsenhet och nu är han ansvarig för ett utvecklingsprojekt. Det är också det utvecklingsprojektet som blir hans slutarbete på universitetet. Han myser när vi frågar mer om projektet, men måste svara undvikande:

– Det gäller utvecklingen av en ny bil-modell så jag har skrivit på ett avtal om tyst-nadsplikt, säger Cedric.

Personliga insatsen

I början av WBL-processen var det kärvt för Cedric. Med familj och 3 barn är det slitsamt att arbeta på en ort och studera på en annan.

En vuxenstuderande i WBL-miljöCedric Tobouvilot, vid universitetet i Lille i Frankrike är en av tiotals vuxna studerande som har valt att höja sin kompetens och studerar nu för att bli ingenjör

INTERVJU & BILD: UFFE WIKSTRÖM

Cedric Toubouvilot är förtegen om sitt utvecklingsprojekt med en ny bilmodell för Renault

– Utan familjens stöd skulle det inte ha varit möjligt menar han och konstaterar att det samma också gäller för arbetsplatsen. Han får full lön under hela utbildningspe-rioden vilket är en förutsättning för att få det att gå ihop. Det var också ekonomiska orsaker som hindrade honom från att välja universitetet i ett tidigare skede. Nu räknar han med att studierna tar mellan 2-4 tim-mar/dag sju dagar i veckan. I maj blir han graduerad som ingenjör vid Lille universi-tetet i Frankrike.

Universitetets roll

Universitetet i Lille kan stödja sig på att det finns en lagstiftning och en mental och prak-

tisk uppbackning för att genomföra WBL i praktiken, också inom högre utbildning. Dessutom är projektet långt också drivet av yttre intressenter, dels av företag och dels av det omgivande samhållet. Stora och medelstora företag kräver och uppmuntrar sin personal att uppgradera sin kompetens. På universitetet har man en enhet, lik Fort-bildningscentralen vid ÅA, som koordine-rar verksamheten mellan företagen och uni-versitetet och alla berörda enheter bidrar till att skriva om utbildningar till kompetenser. Alla involverade parter fungerar också som resurser både inom kurser och helheter som ges på universitetet, men också som tutorer för den enskilda studerande när han jobbar/studerar på sin arbetsplats.

Lärande Lärande

Mars 1 / 2007 • Lärlust 15

Företagets perspektiv

Företaget tar en aktiv roll i att uppmuntra personalen till fortsatta studier vid univer-sitetet. Det vill dra nytta av den kunskap om metoder och arbetssätt som redan finns inom företaget, och vill att den egna perso-nalen tar aktivt del i utvecklingen. Samtidigt

vill man ge erfarna vuxna en ny chans att ta större ansvar. De vetenskapliga analyser och utvecklingsarbeten som de studerande sedan gör kan också direkt anpassas och an-vändas i företagets egen utvecklingsstrategi, som i fallet Cedric. På sikt har det också vi-sat sig att arbetstagarnas lojalitet gentemot företaget på ett avsevärt sätt stärks. Men

företagen garderar sig också ofta mot att de-ras satsningar fungerar som språngbräda till en annan arbetsplats. Ofta görs ett kontrakt där den enskilda arbetstagaren förbinder sig till att betala tillbaka en del av insatsen ifall han byter arbete inom den allra närmaste tiden efter avslutad utbildning. ◆

TEXT: MAJLEN SAARINEN BILD: UFFE WIKSTRÖM

Jag hade för en månad sedan förmånen att träffa professor Michel Feutrie vid universitetet i Lille i norra Frank-rike. Han berättade om processen

kring validering och APEL, d v s att räkna till godo tidigare lärdomar och kompetens. APEL står för Accreditation of Prior Learn-ing. Det projekt som man jobbar med i Lille strävar efter att göra det lättare för vuxna att få en studieplats vid universitetet och kunna studera till en examen.

Individuell rättighet

I Frankrike har man en liberal tolkning av vad som kan räknas till godo av tidigare stu-dier och erfarenheter. Om man har arbetat 3 år kan man vända sig till en utbildningsin-stitution för att få sin kompetens validerad. Innan man ansöker om en studieplats bör man kunna beskriva sina tidigare kunska-per och kompetenser. Denna beskrivning blir en form av portfolio som i många fall kan vara väldigt omfattande. Utifrån denna portfolio görs sedan en bedömning av vad skribenten kan från tidigare och vad hon el-ler han bör avlägga för att få sin examen. Det omfattar både den formella kompetens man kan påvisa men beaktar också kompetenser som man fått i informella och oformella in-lärningsmiljöer.

Reflektion och stöd

Det arbete som en blivande studerande utför för att beskriva sin tidigare kompe-tens kan ta mellan tre månader och ett år. Det är en lång process, som kräver såväl tid som en gedigen arbetsinsats av skribenten. Likaså krävs genomtänkt och målinrik-

tad handledning för att lotsa skribenten vidare i arbetet. Ibland leder processen till att den sökande upptäcker att hon/han finns på en annan kunskapsnivå än den förväntade. Detta leder förhoppningsvis till större självkännedom men kan även föregås av problem och kriser som kräver tid och reflektion. Under hela arbetet med beskrivningen av kompetens och kunskap får skribenten både pedagogisk och ämnes-mässig handledning. Handledningen ges såväl individuellt som i grupp. Handledarna stöder och ger feedback ända tills de anser att texterna inte längre kan förbättras.

Enhällig jury avgör

När skribenten är klar med beskrivningen av sig själv och sin kompetens gör hon/han en ansökan om att få bygga på denna kom-petens med fortsatta studier. Ansökan och beskrivningen/portfolion utvärderas av en jury som även håller en intervju med den sökande. Sedan meddelar juryn sitt beslut och om detta är positivt föreslås även en studieplan enligt vilket den sökande skall studera.

Ödmjukhet i bedömningen

Michel Feutrie sade som avslutning av sin presentation att när man jobbar med validering bör man komma ihåg att denna kompetensutvärdering ofta upplevs av den sökande som en utvärdering av personens hela liv. Detta kräver givetvis ödmjukhet och respekt inför de människor som öp-penhjärtligt ansöker om att deras kunskap och kompetens skall bedömas för att sedan kunna studera vidare. Under hela processen

bör stödpersonerna vara ärliga och upprik-tiga för att inte ge falska förhoppningar.

Lära i arbetet i högre utbildning (WBL)

I de fortsatta studierna studerar var och en enligt en egen individuell studieplan. När studieplaner görs upp utgår man inte från befintliga utbildningsprogram eller -lin-jer vid universitetet, utan startar på en in-dividuell bas utgående från individen. De studerande som söker till ett universitet via APEL är givetivs vuxna med arbetserfaren-het. Vanligen önskar de också kunna kom-binera sina studier med det arbete som de har. Detta leder sedan vidare till WBL, Work Based Learning, som innebär att man lär i arbetet och kombinerar studier och arbete så att man i båda verksamheterna drar nytta av den andra. ◆

Att dra nytta av det man redan lärt sig

Professor Michel Feutrie

Lärande Lärande

16 Lärlust • Mars 1 / 2007

Det är svårt att definiera den egen-skap eller handling som kallas kreativitet. Man brukar ofta be-skriva det som en förmåga att

tänka i nya banor, i stället för att låta tankar-na följa de färdigt ingraverade spår som bildats i hjärnan. Nurope tog den 9–13 feb-ruari steg nummer två på det kreativa spår som så småningom byggs upp i Europa. Då landande vi i italienska Biella där Cittadel-larte, som tillsammans med Åbo Akademi och Europeiska Kulturparlamentet är en av initiativtagarna till projektet, var värd för en mångsidig grupp kulturpåverkare från olika håll i Europa. The Nomadic University for Art, Philosophy and Enterprise lockade till sin oas totalt 86 kreativa tänkare från 21 länder.

Konst kan förändra samhället

Ämnen som diskuterades under konfer-ensen föll under rubriken ”art as a respon-sible transformation of civil society” – det vill säga konst som motor för ansvarsfull förändring av samhället. Nomaderna pre-senterade fallstudier för varandra, som analyserades i mindre grupper samt debat-terades allmänt. Förutom projekt från värdlandet Italien fick vi bland annat höra presentationer om samhällskonst från Al-exandrias förorter i Egypten, om invandrar-teater i Syd-Frankrike, hur konst och natur kombineras i rurala Spanien och hur konst-utställningar lyfter fram de bortglömda beduinbyarna i Israel. Allt detta och mycket mera utsattes för noggrann granskning, och det sparades inte heller på kritiken. Detta gjordes naturligtvis inte i negativ ton utan enligt Nuropes principer konstruktivt så att vi alla lärde oss något av det.

En uppgift som denna vandrande ”think tank” också tagit sig an är att genom kritiska

perspektiv bidra med nya idéer till lokala problem i området där gruppen befinner sig. Så gav Nurope också kreativ konsul-tation i Biella, vars textilindustri är i en ar-betsmarknadsmässig kris. Hur kan regio-nen bemöta det faktum att produktionen flyttas till Kina? Kanske det inte lönar sig att satsa på så långa produktionskedjor då oljepriset fortsätter att stiga? Kan man i stäl-let ge de italienska produkterna en image av demokrati och rättvisa? Nya idéer togs gärna emot och igen märktes det att näringslivet har en hel del att lära sig av konstnärerna. Det behövs dock också kunskap och förmå-ga att kunna ta till vara denna kreativitet och det är detta Nurope i möjligaste mån försöker bidra till.

Pistolettos fabrik

En av höjdpunkterna under oasen var en föreläsning av mannen själv bakom Cit-

tadellarte, det vill säga Arte Povera-konst-nären Michelangelo Pistoletto vars verk finns företrädda i de flesta stora konstmu-seer i Europa. Under en intensiv förmiddag fick vi höra honom tala om sin filosofi och sin konst, samt om tillblivelsen av Cittadel-larte.

I början av 1990-talet köpte Pistoletto ett av de nedlagda yllespinnerierna, som det finns tillräckligt av i regionen. Under dryga tio år har han förvandlat huset till ett både framgångsrikt och inflytelserikt konstföre-tag. Utöver Cittadellartes ca 25 heltidsan-ställda som fördubblas till våren och som-maren, har de kontakter överallt i världen. De vävnader som numera spinns inom den gamla fabrikens väggar, är nätverk mellan kulturmänniskor som möts för att delta i olika workshops i byggnaden.

Där samlades också vår nomadgrupp – runt det medelhavsformade spegelbordet

Spår längs den nomadiska ruttenNurope (Nomadic University for Art, Philosophy and Enterprise in Europe) är ett treårigt program initierat av Åbo Akademi, Europeiska Kulturparlamentet och Cittadellarte-Fondazione Pistoletto

TEXT: KIM RAMSTEDTBILD: REINO KOIVULA

Nurope Nurope

Cittadellartes grundare Michelangelo Pistoletto höll en uppskattad föreläsning under oasen i Biella.

Mars 1 / 2007 • Lärlust 17

som Michelangelo Pistoletto och Cittadel-larte skapat som ett centrum för diskussion-er. Pistoletto talade om företagets ideologi som en reflektion av sin egen konst, som allt-så leker mycket med spegeln. Cittadelarte fungerar enligt non-profit principer och all vinst investeras tillbaka i företaget. Han poängterade att pengar endast ska fungera som representation för något, inte som ett värde i sig självt.

I sin filosofi har Pistoletto också kommit underfund med att den egentliga multipli-kationen ligger i divisionen. I matematisk division blir kvoten mindre än täljaren, men i praktiken blir antalet fler ju mera man dividerar. I Pistolettos konst tar detta sin form i två speglande ytor vars reflektioner blir flera ju närmare de kommer varandra, för att till sist mötas och bilda en oänd-lighet. Genom att han ställer speglarna tätt mot varandra ser man dock inte resultatet, utan i stället vill Pistoletto att observatören föreställer sig detta i sitt huvud och börjar tänka självständigt.

Den kreativa gruppen

Nu efter det andra mötet (av totalt nio) bör-jar också deltagargruppens karaktär tydli-gare ta form. Ännu inför den första träffen i Åbo i september 2006 var vi nomader lite osäkra på vår uppgift. Det verkade vara svårt att beskriva varför vi ansåg oss hålla på med något viktigt, och orsakerna till de intryck som Åbo lämnat verkade det inte att fin-nas några exakta minnen av. Jag har hittat ett möjligt alternativ till svar hos filosoferna Hume och Nietzsche.

David Hume skriver i A treatise of Human Nature (orig. 1739 – eng övers. 1969) att en idé på basis av en tidigare upplevd förnim-melse kan uppstå på två sätt. Antingen är den ett minne av upplevelsen eller så föds det något nytt där fantasin formar om förnim-melsen. Här ger Hume inte endast en möjlig definition på kreativitet, utan beskriver ock-så det som Nurope-gruppen både upplever själv och ger upphov till. Han ställer minnet och fantasin mot varandra medan han sam-tidigt poängterar att en upplevelse är nöd-vändig för att åstadkomma någondera.

Nurope-deltagarna verkar också luta mera mot den senare formen av verksam-het. I stället för att endast referera händelser försöker gruppen snarare jämna vägen för kreativt tänkande och komma med något nytt. Man behöver alltså inte oroa sig över att man inte direkt kommer ihåg det man upplevt, utan endast ta vara på de intryck som uppstår.

Med liknande ord talar också Friedrich Nietzsche om minnet. I Om moralens här-stamning (1887) säger han att en människa som har alltför gott minne blir beräknelig och regelbunden. Människan agerar, som vi redan konstaterat, i alltför hög grad enligt invanda mönster. Därför behövs något nytt – nya spår att välja, nya nomadiska rutter att följa.

Den nomadiska resan fortsätter

Följande anhalt på vår resa genom Europa är Kassel i Tyskland (28.6–1.7) där vi dis-kuterar modernitet och bildning i sam-band med den massiva samtidskonstutställ-

Fakta om vad och vem

Nomadic University for Art, Philosophy and Enterprise in Europe är ett treårigt program initierat av Åbo Akademi, Europeiska Kulturparlamentet och Cittadellarte-Fonda-zione Pistoletto.

Projektet leds av professor Bengt Kristensson Uggla och projektkoordinator Mona Nylund, båda knutna till Åbo Akademi. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi an-svarar för adminstrativt stöd.

Dr Nina Kivinen, assistent i ämnet ”Organisation och led-ning” ansvarar för den akademiska kursen och Kim Ram-stedt fungerar som webbmaster och sekreterare.

Professor Pierre Guillet de Monthoux från Stockholms Universitet, en pionjär och internationell auktoritet inom ämnesområdet ”konst och management”, samt konst-nären och entreprenören Michelangelo Pistoletto från Cittadellarte i italienska Biella, ursprungliga initiativta-gare, är nu knutna till projektet, som bygger på ett samar-bete med en mångfald partners runt om i Europa.

Fyra nomadiska frågor

– Hur kan vi lära oss vad det innebär ”att företa sig något” och hur företag fungerar i spänningen mellan ekonomi och kultur?

– Vad kan konstkritiken bidra med för att förnya det kri-tiska tänkande som är nödvändigt för att hålla såväl demokratier och marknader som organisationer och gemenskaper levande?

– Hur kan kulturen ha framgång i en marknadsekonomi?

– Konstens betydelse för ekonomisk tillväxt genom in-novationer erkänns, men hur kunde man inom företag utnyttja konstens och konstnärers kreativa potential t ex för att utveckla ledarskap inom hela organisationen?

Fakta på webben

www.nurope.eu

ningen Documenta. På hösten fortsätter vi till Ljubljana, Slovenien där vi bland annat kommer att diskutera konst i Öst-Europa. Vad händer när konstnärerna som tidigare var garanterade livstids finansiering nu går mot det totalt motsatta?

Sedan bär det vidare till bl a Istanbul, Stockholm och igen tillbaka till Åbo. Vi har med andra ord ännu en lång väg att gå och en hel del att uppleva och minnas. Kom nu alltså ihåg att det finns ett nomadiskt uni-versitet som rör sig runt om i Europa! Flera förnimmelser hittar du på www.nurope.eu eller www.cittadellarte.it. ◆

Nurope Nurope

18 Lärlust • Mars 1 / 2007

Studier

Dags igen att söka in till Åbo Akademi TEXT: MAJLEN SAARINENFOTO: MARIA SUNDSTRÖM

Studievägledarens ruta

Majlen Saarinen Öppna universitetet kan vara ett alternativ även för unga stu-denter. Öpu-leden erbjuder ett sätt för alla att få en studieplats

vid ett universitet. En allt större del av våra studerande vill studera målinriktat och tar kurser inom öppna universitetet med sikte på att kunna söka in via öpu-leden till Åbo Akademi för examensstudier.

En förutsättning för att söka in på detta sätt är att studierna inom det öppna univer-sitetet kan ingå i den examen som ansökan avser. Antagningskriterierna skiljer sig en del mellan fakulteterna. Om du anser att du har tillräckligt med studier inom det öppna

universitetet, tag kontakt med studieväg-ledaren vid Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi för att diskutera närmare.

Antagningstider

Ansökningstiden närmar sig och det är bra att i god tid beställa ansökningsblanketter och intyg över tidigare avlagda studier.

Ansökningshandlingarna bör vara Åbo Akademi tillhanda senast den 31 maj 2006 kl. 16.15. Poststämpel beaktas inte.

Mera information om antagningsför-farandet och hur man söker in hittar man på Åbo Akademis hemsida: www.abo.fi Information om öpu-leden hittas på sidan: www.abo.fi/fc/opu/studerande/leden.htm

Information för abiturienter

För vårens abiturienter finns information om öppna universitetet på denna länk:

www.abo.fi/fc/opu/studerande/abiinfo.htm

På denna sida finns bl a information om våra sommarkurser samt om hur man kan studera på öppna universitetet. Detta kan t ex kan vara ett alternativ om man inte får den studieplats man sökt till eller om man vill jobba under ett år, men ändå studera litet vid sidan om. ◆

L ÖPPNA UNIVERSITETETÅbo Akademi

Har du frågor? Ta kontakt!

Mera information kan du få av studie-vägledare Majlen Saarinen, tfn: (02) 215 4500, e-post: majlen.saarinen@abo.fi

Kolla också våra webbsidor:

www.abo.fi/fc/opu

På webbsidorna finns förutom kursinfo dessutom länkar till det nationella Avoin yliopisto och dess svenska service.

Öppna universitetets kansli

Fortbildningscentralen vid Åbo Akade-mi, Fabriksg. 2, 20500 Åbo. Tfn: (02) 215 4666, 215 3281, e-post: opu@abo.fi

Plock ur statistiken för år 2006

Vid Åbo Akademis öppna universitet (Åbo och Vasa) studerade under läsåret 2006 sammanlagt 4 113 studerande. Andelen kvinnor av dessa utgjorde 3 223. Antalet erbjudna kurser uppgick till 363 st och det sammanlagda antalet avlagda studiepoäng utgjorde 29 601.

LEDA FÖRÄNDRA COACHA 2007-2008

• En ledarskapsutbildning i 6 avsnitt• Längd: 12 dagar• Tid: september 2007 – mars 2008• Plats: Åbo

PROJEKTKOMPETENS 2007-2008

• En projektledarutbildning i 4 avsnitt• Längd: 8 dagar• Tid: oktober 2007 - mars 2008• Plats: Åbo

TEXT: KRISTINA PUSA

Sedan år 1991 har Fortbildningscent-ralen vid Åbo Akademi arrangerat längre, öppna ledarskapsutbild-ningar för ledare, chefer, personal-

och verksamhetsansvariga från både privat och offentlig sektor. Ledarskapskurserna har erbjudit ett utvecklande och menings-fullt forum för kunskaps-, erfarenhets- och idéutbyte kring konsten att leda. Här en kort presentation av de aktuella programmen un-der 2007. Välkommen på kurs & konferens!

Nya ledarskapsutbildningar 2007!

Information och ansökan:Kursledare Kristina Pusa, tfn: (02) 215 4940 e-post: kristina.pusa@abo.fiFortbildningscentralen vid Åbo Akademi Fabriksgatan 2, 20500 Åbo, Finland. www.abo.fi/fc

KOMPETENS 2007

• Åbo Akademis ledarskapskonferens • Tid: 8-9 november 2007• Plats: Åbo

Mars 1 / 1999 • Lärlust 5

Innehåll

Vill du lära dig att skapa och modifiera digitala bilder?

Till exempel:

● Beskära en bild ● Sätta in text● Ändra färgbalans, ljusstyrka & kontrast● Spara bilden i rätt format

Om svaret är JA är det här en kurs för dig! Du kan behöva kunskaperna i ditt arbete eller privat. Du vill kanske göra bilder att sätta in på webben eller bilder som går att använda i olika tryck-alster.

Undervisningen sker i datorklass och inkluderar rikligt med övningar. Deltagarantalet är begränsat – anmäl dig nu!

Lärare

Maria Sundström, IT-amanuens, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi

Målgrupp

Kultursekreterare, bibliotekarier, museianställda, föreningsaktiva m fl.

Plats och kursavgift Kursen arrangeras den 10-11 maj 2007 i Åbo. Kursavgiften är 100 euro.

Anmälningar och förfrågningar

Utbildningsplanerare Pia-Maria Gardberg, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi,

e-post: pia-maria.gardberg@abo.fi tfn: (02) 215 3219

Sista anmälningsdag är 19 april 2007! Obs – begränsat deltagarantal!

www.abo.fi/fcFortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi University Fabriksgatan 2, 20500 Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4944 Fax: +358 (0)2 215 4943

Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i samarbete med Svenska kulturfonden presenterar:

Digital bildbehandling

© F

CP

R P

eter

Sie

gfrid

s 20

05

Med Corel Photo-Paint, 10-11 maj 2007, Åbo

SVENSKA KULTURFONDEN

SKÄRGÅRDS-I N S T I T U T E TVID ÅBO AKADEMI

www.abo.fi/skargardenSkärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2 G, 20500 Åbo, FINLAND. Tfn: +358 (0)2 215 4175 eller 050 567 2213

Tidskriften

Skärgårdår

Välkommen som prenumerant!

30

Skärgård är också en populär present – året runt!

För endast 28 €/år får du en helårsprenume-ration med fyra faktaspäckade temanummer som dokumenterar vår kustsvenska kultur, skärgård och kustland i tid och rum. Ett unikt världsarv, som vi ser det. Utomlands kostar prenumerationen 33 €/år, lösnummerpris 8 €. Prenumerationen är fortlö-pande tills den sägs upp.Kontakta Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2G, 20500 ÅBO. Tfn: 050 5672213, e-post: hakan.eklund@abo.fi eller Bodil Mattas, tfn: (02) 215 4506, e-post: bodil.mattas@abo.fi, eller beställ via webben: www.abo.fi/skargarden