vi och dom - diva-portal.se759198/fulltext01.pdf · en granskning av hur hinduismen och buddhismen...

1

RK302L

Handledare: Roland Hallgren 15 hpExaminator: Johan Adetorp

G2 G2E G3 Avancerad nivå

Johan Hammarsten

Vi och dom

En granskning av hur hinduismen och buddhismen framställs i

tre läroböcker för gymnasiet.

2011-06-01

G2

Religionsvetenskap

2

Abstract

This paper examines how Hinduism and Buddhism are portrayed in three textbooks for an

upper secondary school course in religion and is limited to a selection of books published in

2009. Based on a qualitative content analysis, the paper examines the extent to which there is

an intentional division, that is to say a line between ‘them and us’ in the ways in which the

religions are described, and to what extent the description of these religions in the textbooks

are Eurocentric. The study focuses on whether or not there is a ‘them and us’ perspective in

the different books and if so, the ways in which this approach is evident.

The result of this study shows that traces of a ‘them and us’ perspective can be found in all

three books. In some cases a homogeneous ‘us’ is contrasted with a homogeneous ‘them’;

where the ‘us’ represents ‘Europeans’ and the Christian ‘West’ and the ‘them’ represents ‘the

other’ that is to say Hindus and Buddhists as well as their religious beliefs.

All of the books in the study contain terminology and images that present Hinduism and

Buddhism as something ‘different’ and ‘exotic’ and thus reinforce the Eurocentric image of

‘the other’. The textbook’s authors often fail to differentiate between religion and culture

which, in many cases, can lead to Hinduism being portrayed as irrational and primitive. In

addition to this, the textbooks also ignore the religions individual in favor of a more

generalized and collective stereotype of a ‘Hindu’ or a ‘Buddhist’.

Nyckelord

Läromedelsanalys, religion, postkolonialism, hinduism, buddhism, orientalism, andrafiering,

exotifiering, eurocentrism, vi- och dom-perspektiv

3

Innehållförteckning

Abstract .................................................................................................................. 2

1 Inledning ............................................................................................................. 5

1.1 Bakgrund ......................................................................................................... 5

1.2 Syfte ................................................................................................................. 6

1.3 Frågeställningar ............................................................................................... 6

2 Forskningsläget och tidigare undersökningar .................................................... 7

3 Teori ................................................................................................................. 10

3.1 Postkolonial teori: Väst och öst, occidenten och orienten ............................ 10

3.2 Orientalism .................................................................................................... 13

3.3 Den Andre, Vi och Dom ............................................................................... 16

3.4 Kunskap och Makt: Intellektuell auktoritet och frigörandemissionen .......... 16

3.5 Eurocentriska dikotomier .............................................................................. 17

4 Texturval och metod ......................................................................................... 18

4.1 Källmaterial ................................................................................................... 18

4.2 Metod ............................................................................................................. 19

4.2.1 Textanalys .................................................................................................. 19

4.2.2 Begreppsanalys ........................................................................................... 20

5 Resultat och analys ........................................................................................... 22

5.1 Läroboken En Mosaik ................................................................................... 22

5.1.1 Centrala föreställningar .............................................................................. 22

5.1.2 Den troende individen ................................................................................ 24

5.1.3 Bildmaterial ................................................................................................ 26

5.2 Läroboken Religion och sammanhang .......................................................... 28



5.2.3 Bildmaterial ................................................................................................ 32

5.3 Läroboken Söka svar ..................................................................................... 33

4



5.3.3 Bildmaterial ................................................................................................ 36

5.4 Summering av resultat och analys ................................................................. 37

6 Slutdiskussion ................................................................................................... 38

6.1 Diskussion kring forskningsläge och teoretiska perspektiv .......................... 38

6.2 Sammanfattning ............................................................................................. 41

6.3 Slutord ........................................................................................................... 44

7 Käll- och litteraturförteckning .......................................................................... 45

Källmaterial ......................................................................................................... 45

Litteratur .............................................................................................................. 45

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Efter några år som aktivt undervisande lärare i historia och religion, på en gymnasieskola med

ca 200 elever och ca 30 olika etniska ursprung, har jag inte överraskande börjat fundera över

vad som egentligen förmedlas i våra läroböcker. Vad är det för bilder och beskrivningar av

våra fem stora världsreligioner som förekommer och hur uppfattar eleverna dessa? Hur

beskrivs hindun, buddhisten, juden, muslimen och den kristne i läroböckerna och på vilket

sätt påverkar dessa beskrivningar då också elevernas förståelse? Är dessa bilder och

beskrivningar något de på ett trovärdigt och lärande sätt kan ta till sig eller bygger dessa

fortfarande på gamla postkoloniala uppfattningar? Kan exempelvis en muslimsk elev känna

igen sig i lärobokens beskrivningar om islam eller är bilden konstruerad utifrån ett historiskt

och kulturellt kristet perspektiv?

Dagens Sverige är ett mångkulturellt samhälle som ställer krav på såväl tolerans som ökad

medvetenhet om andra kulturer och traditioner. I skolans värld ställs man som lärare mitt i

skottlinjen mellan just tolerans och förståelse på ena sidan samt från andra sidan via

skolverket och läroplaner krav på förmedlande av skolans värdegrund utifrån en kristen

tradition och västerländsk humanism. För många lärare kan detta säkert vara nog så

problematiskt. Vi ställs inför ibland absurda situationer då vi ska upprätthålla tolerans och

förståelse inför andra kulturella och religiösa traditioner med andra tankemönster och

värderingar samtidigt som vi ska fostra eleverna in i ett svenskt av tradition demokratiskt men

också kristet förhållningssätt som i många fall är helt främmande för en del av dessa. Det är

således enligt mig viktigt att vara medveten om vad som egentligen förmedlas i våra

läroböcker.

I denna uppsats ämnar jag undersöka 3 läroböcker i religion som används på gymnasienivå i

Sverige. I stället för att bygga min undersökning på kvantitativa metoder kommer jag utgå

från den kvalitativa postkoloniala teoribildningen om den andre, vi och dom för att försöka

skapa mig en uppfattning av vad som förmedlas i dessa läroböcker.

Samtidigt måste vi ha i bakhuvudet då vi diskuterar läromedel och dess innehåll är kopplat till

en läroplan och kursplan. Följaktligen påverkar detta innehållet i läroboken och vad som

6

behandlas samt vilken fakta som tas upp. Detta kommer inte att uppmärksammas i någon

större grad i denna uppsats men är inte desto mindre något som är viktigt att komma ihåg.

Det som står i läroboken, och den fakta som behandlas, är av stor betydelse. Följaktligen är

även de värderingar och attityder som lärobokstexterna genom sina framställningar förmedlar

av stor betydelse. Texter kan till stor del innehålla underliggande budskap som vi inte alltid

lägger märke till, budskap som kanske inte heller författaren har funderat på. Dessa budskap

och värderingar kan bidra till att forma, förstärka och hålla levande fördomar och

felaktigheter av skiftande slag varför jag anser det viktigt att tydliggöra och exemplifiera de

budskap som kan ligga dolda i en text. Detta gör att jag finner det intressant, och viktigt, att

genomföra den aktuella undersökningen.

1.2 Syfte

Eftersom undersökningen bygger på den postkoloniala teoribildningen och det finns en hel del

skrivet om islam, kommer jag att fokusera på de österländska traditionerna. Därför har jag

valt att begränsa undersökningen till att omfatta hinduismen och buddhismen.

Utifrån mina ovan nämnda erfarenheter som lärare har jag valt att granska hur hinduismen

och buddhismen framställs i tre läromedel i religionskunskap för gymnasiet. I undersökningen

kommer jag att använda mig av ett vi- och dom-perspektiv, som är vanligt förekommande

inom det postkoloniala teoretiska perspektivet, som ett grundläggande teoretiskt begrepp.

Syftet är således att undersöka hur dagens läroböcker i religionskunskap gestaltar hinduismen

och buddhismen utifrån ett vi- och dom-perspektiv. Undersökningen kommer att spegla de

spår av eventuella postkoloniala tendenser som fortfarande lever kvar i våra läroböcker.

1.3 Frågeställningar

Den centrala frågeställningen för min undersökning är:

7

På vilka sätt yttrar sig eventuella spår av ett vi- och dom-perspektiv i tre läroböcker i

religionskunskap för gymnasiet i fråga om text- och bildframställningar av hinduismen

och buddhismen?

2 Forskningsläget och tidigare undersökningar

Masoud Kamali studerar i sin underökning ”Skolböcker och kognitiv andrafiering” (2006) hur

kategorin ”Vi” definieras och hur ”vi” relateras till ”de Andra” i läroböckers framställningar

av islam, hinduism och kristendomen för gymnasiet. Enligt Kamali förmedlar läroböckerna en

ensidig och ”västcentrisk” bild vilken bygger på gamla makthierarkier och den eviga

indelningen av samhället i ett ”vi och dom”. Läroböckerna ger därmed uttryck för ett

symboliskt våld som samhället upprätthåller utifrån etniska, könsmässiga och klassmässiga

hierarkier. Särskilt läroböckerna i historia och religionskunskap sägs återskapa stereotypen av

”vi och de andra”. Kamali påstår att begreppet Västerlandet, som läroböckerna använder, både

tydligt och underförstått ställs ett Orienten, vilket spelar en stor roll för uppdelningen av

världen i ”vi och de andra”. Det innebär att läroböckerna både betonar och överbetonar den

grekiska och romerska kulturens roll för formandet av ett Europa och Västerlandet.

Beskrivningarna blir också Europacentrerade. Beskrivningarna av Grekland och Rom blir

utförliga medan andra forntida kulturer behandlas styvmoderligt eller inte alls. Kamali menar

att urval och formuleringar har en Europa-fixering. När europeiska kulturer behandlas sker det

med andra ord och värdeomdömen än närandra kulturer eller civilisationer presenteras.

Kamali visar vidare att islam och hinduism i första hand beskrivs som invandrarreligioner och

uppfattas tillhöra ”de Andra” medan kristendomen betraktas vara ”vår” religion, knuten till

västeuropeiska traditioner. Ett homogent ”vi” likställt med begrepp som humant, modernt och

jämlikt ställs i böckerna mot ett homogent ”dom”, som karakteriseras av att vara inhumant,

traditionellt och ojämlikt.1

Kjell Härenstam undersöker i Skolboks-islam. Analys av bilden av islam i läroböcker i

religionskunskap (1993) hur läromedel i religionskunskap framställt islam. Enligt Härenstam

visar en stor del av läroböckerna som är utgivna före 1962 års läroplan på ett komprimerat

1 Masoud Kamali 2006. ”Skolböcker och kognitiv andrafiering” i Lena Sawyer och Masoud Kamali (red.) 2006,

Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. SOU 2006:40. Stockholm, Fritzes

Offentliga Publikationer, s. 51-68, 93-95

8

material om islam fullt av negativa framställningar såsom den fanatiske, aggressive och

underlige muslimen. Läroböcker utgivna efter 1962 års läroplan har samma problem som

tidigare då de på lite utrymme redogör grundfakta om islam där det ”objektiva” resultatet blir

bilden av ”den kollektiva muslimen”. Fokus ligger här på vad som skiljer ”oss” från ”dom”

och speciellt kvinnans ”förtryckta” ställning inom islam hamnar i centrum. I de läroböcker

som är utgivna efter Lgr -80 möter vi även här en negativ och aggressiv bild av islam. I de fall

konkreta exempel ges är det ofta den ”fundamentalistiska” sidan av islam som framträder.

Härenstam finner dock också under alla de undersökta perioderna ett fåtal läromedel som mer

eller mindre kan anses ge en ”acceptabel” framställning av islam.2 Värt att tillägga är att

Härenstam efter sin avhandling vid flera tillfällen påpekat att bilden av islam i moderna

svenska läroböcker tillhör de mer nyanserade beskrivningarna.

I boken Kan du höra vindhästen? – religionsdidaktik om konsten att välja kunskap har

författaren, Kjell Härenstam, undersökt hur religionsundervisningen ser ut i skolan.

Utgångspunkten för undersökningen är hur man ger elever en rättvis bild av olika kulturer och

religioner. Härenstam väljer att lägga fokus för undersökningen i den tibetanska buddhismen

samt hur den genom tiderna blivit beskriven i läroböcker. Härenstam påvisar att man i

läromedlen ofta framhåller buddhismen ur dess indiska form, att fokus ligger på den

historiska Buddhas liv och hans filosofiska framtoning. Denna riktning av buddhismen, som

oftast kallas för theravadabuddhism, har i läromedlen ofta en ateistisk framställning.3 Detta,

menar författaren, är en konsekvens av att den västerländska människan tolkat om religionen

från dess rena form till att bättre passa in i hennes egen livstolkning. Härenstam framhåller att

buddhismen är ett mycket mer komplext fenomen än vad det ges sken av i läroböckerna. Den

är en världsreligion som andra och ska inte ses som enbart en livsfilosofi. I läroböckerna

framhävs ofta buddhismen enbart ur ett filosofiskt och etiskt perspektiv.4

Härenstam har i boken reflekterat över vilka val som görs i undervisningen och varför. Han

anser att varför- frågan är en mycket viktig fråga, då lärare bör vara uppmärksamma på vems

kunskap man grundar sin undervisning på. Det väsentliga är vilka val man gör. Läraren sitter i

2 Kjell Härenstam 1993. Skolboks-islam. Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg,

Acta Universitatis Gothoburgensis, s. 104-106, 114-117, 149-150, 263-269

3 Kjell Härenstam 2000. Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik om konsten att välja kunskap. Lund,

Studentlitteratur, s. 12

4 Härenstam 2000, s. 13

9

svår sits då undervisningen grundar sig på andra informanters urval och kunskap. Härenstam

påvisar också att läromedelsförfattarna i sin tur gör sina val genom sin förvärvade kunskap

och de krav som läroplaner och dylikt ställer. Man måste alltså ha med sig frågan varför just

denna kunskap valts ut och presenterats.5 Vidare diskuterar författaren vilket urval det är som

görs i läromedlen och om detta urval kan bli komplett. Han menar att ett läromedels

begränsade utrymme inte räcker för att göra fakta kring en religion komplett.6 Härenstam

framhåller vidare att en läromedelsförfattare ofta presenterar information som är valda av

andra än författaren själv. Det är därmed svårt att få fram vems kunskap och värderingar man

för fram.7 Avslutningsvis går Härenstam in på hur läromedlen skulle kunna göras mer

engagerande, genom att gå från tung faktabetoning i kunskap och stil, till att ha en mer litterär

framtoning i de bägge.8

Det skulle vara spännande med läroböcker som eggade fantasin och väckte nyfikenheten, gärna

genom att inspirera till ifrågasättande av läromedlens egen presentation. Läromedlet ses då inte

som en slutpunkt, utan som en startpunkt för en sökprocess med både kognitiva, emotionella,

estetiska och etiska aspekter.9

I sin avhandling Folkökning, fattigdom, religion. Objektivitetsproblem i högstadiets läromedel

1960-1985 med särskild inriktning på Indien- och U-landsbilden (1988) undersöker Torvald

Olsson hur Indien och det indiska samhället, kultur och religion skildras i läromedel för

samhällsorienterande ämnen. Olsson menar bland annat att orättvisorna i Indien ofta

framställs som orsakade av kastväsendet vilket också upplevs som något främmande för

”västerlandet”. Detta visar också på en förskjutning i objektivitetsproblemet från en negativ

syn på ”färgade” och ”svarta” till att istället omfatta en negativ syn på kulturella aspekter. Det

är således inte människorna det är fel på utan den religion och kultur som de står i relation till

vilket i sin tur leder till att den främmande kulturen får representera det onda och

”västerlandet” det goda. Det som beskrivs som negativt i Indien, exempelvis fattigdom skulle






10

då vara ett resultat av ”det annorlunda”, det vill säga kastväsendet och hinduismen i

synnerhet.10

Denna undersöknings syfte är i förhållande till ovan nämnd forskning främst att lyfta fram de

eventuella spår av postkoloniala tendenser som fortfarande lever kvar i dagens läroböcker.

Detta för att skapa en bild av vilka utmaningar läraren står inför i förhållande till läromedlen

och vilken bild dessa läromedel eventuellt förmedlar till eleverna. Undersökningen är också

begränsad till att endast omfatta hinduismen och buddhismen vilket innebär att exempelvis

Islam inte kommer att diskuteras.

3 Teori

Med bakgrund i följande teoretiska diskussion kring postkoloniala perspektiv, orientalism,

eurocentrism och ”de Andra” önskar jag utkristallisera ryggraden i min undersökning. Det är

denna teoretiska diskussion som ligger till grund för den undersökning som jag kommer att

genomföra då jag granskar läroböckernas framställningar av hinduismen och buddhismen.

3.1 Postkolonial teori: Väst och öst, occidenten och orienten

Postkolonial teori är en ideologikritisk teoribildning som främst sysslar med texter av olika

slag. Den postkoloniala skolan kritiserar den västerländska idétraditionen, men inifrån och

med hjälp av densamma. Det är framför allt från strukturalism och poststrukturalism som

teorierna hämtar mycket som framhåller språkets betydelse för att skapa och reproducera

hierarkier och maktförhållanden i samhället. Språkets sätt att förenkla och dela upp

verkligheten i binära oppositionella par, svart – vitt, manlig – kvinnligt och så vidare, skapar

enligt Jacques Derrida, ett förskjutet maktförhållande. Ett av begreppen i motsatsparen har

alltid en dominant position och paren består därför alltid av två ojämlika hälfter.11

10

Torvald Olsson 1988. Folkökning, fattigdom, religion. Objektivitetsproblem i högstadiets läromedel 1960-

1985 med särskild inriktning på Indien- och U-landsbilden. Lund, Studentlitteratur, s. 149-150, 432-433

11 Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn 1999, Globaliseringens kulturer. Falun: Nya Doxa, s.

18

11

Psykoanalysens begrepp ”den Andre”, vilket hör ihop med motsatsparen ”Vi” och ”Dom”, är

en annan viktig teoretisk bakgrund i postkolonial teori. Ordet ”post” i postkolonial anger inte

att denna teoribildning kom till efter kolonialismen. Teorierna utgår från att kolonialismen har

lämnat ett arv som för lång tid framöver kommer att påverka samhället och människorna både

i de före detta kolonierna och i de före detta kolonialmakterna. Alla är på ett eller annat sätt

berörda.12

Young skriver i Postcolonialism. A Very Short Introduction (2003) att det inom det

postkoloniala fältet finns en önskan att skifta fokus i det sätt som relationerna mellan

”västerlandet” och de som inte tillhör ”västerlandet” framställs. Detta innebär på ett sätt att

vända världen upp och ner, att byta perspektiv och se världen från andra sidan. Young skriver

att när ”västerlänningar” ser på ”icke-västerlänningar” ser de ofta en spegling av sig själva

och sina egna fördomar, snarare än verkligheten så som den egentligen är.13

Många av världens ojämlikheter idag har sin grund i uppdelningen mellan ”västerlänningar”

och ”icke-västerlänningar”. Uppdelningen mellan ”västerlandet” och resten av världen blev

tydlig under 1800-talet genom de europeiska stormakternas expansion som ledde till att 9/10

av jordens yta kontrollerades av européerna. Kolonialismen och det imperialistiska styret

legitimerades av antropologiska teorier som framställde de koloniserade och exploaterade

folken som underordnade, feminina eller likt barn inkapabla att klara sig själva.

”Västerlänningarna” ”erbjöd” den typ av faderligt styre som de koloniserade ansågs behöva

som ett led i deras utveckling. ”Västerlänningarna” representerade civilisationen - den vita

kulturen ansågs ligga till grund för den rätta typen av styrelseskick, vetenskap, språk, musik

och litteratur.14

Ania Loomba skriver i Kolonialism/postkolonialism. En introduktion till ett forskningsfält

(2005) att begreppet kolonialism kan definieras som ”erövringen av och kontrollen över andra

människors land och tillgångar”.15

Detta innebär att kolonialismen inte begränsas till

européernas kolonisation i Afrika, Asien och Amerika utan även uppmärksammar det faktum

12

Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn 1999, s. 18

13 Robert J.C. Young 2003. Postcolonialism. A Very Short Introduction. Oxford, Oxford University Press, s. 1-2

14 Young 2003, s. 2-3

15 Ania Loomba 2005. Kolonialism/postkolonialism. En introduktion till ett forskningsfält. Hägersten,

TankeKraft Förlag. 2:a uppl, s. 18

12

att kolonialismen har varit ett återkommande inslag i hela mänsklighetens historia där olika

folk har koloniserat och erövrad land och andra befolkningar, från romarna till aztekernas

erövringar. Dock skiljer vi mellan de tidigare koloniseringarna och de europeiska. Loomba

skriver att vi bland annat inom det marxistiska lägret finner en åtskillnad mellan de två

typerna av kolonialism. Den tidiga kolonialismen var förkapitalistisk medan den senare

uppstod i samklang med kapitalismens uppkomst i västra Europa. Den europeiska

kolonialismen inkasserade tribut och rikedomar från de erövrade områdena, och

omstrukturerade samtidigt ekonomierna i kolonierna vilket ledde till att de drogs in i ett

beroendeförhållande där tillgångar och resurser rörde sig mellan koloniserade och

koloniserande länder. En ström som gick i båda riktningar.16

Kampen mot det europeiska koloniala styret organiserades i slutet av 1800-talet och kom att

prägla stora delar av 1900-talet. Young skriver att ”västerlandets” makt över ”icke-väst”

istället skiftade från direkt till indirekt styre, ”a shift from colonial rule and domination to a

position not so much of independence as of being in-dependence”17

. Till stor del fortsätter de

före detta imperialistiska länderna att dominera de länder som de tidigare styrde över som

kolonier, ett förhållande som, enligt Young, sakta håller på att förändras.18

Postkolonialismen vilar på grundantagandet att länderna i de tre ”icke-västerländska”

kontinenterna Afrika, Asien och Latinamerika fortfarande är i ett underordnat, framförallt

ekonomiskt, förhållande i relation till ”västerlandet”, det vill säga Europa och Nordamerika.

Postkolonialismen motsätter sig denna underordning och söker på ett nytt sätt ta upp kampen

mot ”västerlandets” styre. Den anti-kolonialistiska kampen fortsätter och det postkoloniala

perspektivet motsätter sig det gamla ”västerländska” sättet att se på världen genom att lyfta

fram de människor som tidigare har setts som ”underordnade” och ge en röst åt de

förtryckta.19

Loomba problematiserar ytterligare begreppet postkolonial. Prefixet ”post” antyder ett

tidsmässigt ”efteråt”, det vill säga något som ”kommer efter” i detta fall kolonialismen, eller

ett ”övergående”. Många av postkolonialismen kritiker ställer sig kritiska till just detta att om

16

Loomba 2005, s. 18-19

17 Young 2003, s. 3

18 Young 2003, s. 3

19 Young 2003, s. 4-8

13

kolonialismens ojämlikheter fortfarande existerar så kanske det i egentlig mening inte är

möjligt att säga att kolonialismen är ”över”. Ett land kan idag vara, på samma gång

postkolonialt, alltså ”självständigt”, samtidigt som det är nykolonialt, det vill säga ekonomiskt

och kulturellt beroende, vilket innebär att det är svårt att benämna avkoloniserade länder som

”postkoloniala” i egentlig mening.20

Samtidigt är ordet ”kolonial” i begreppet postkolonial även det problematiskt. Loomba skriver

att undersökningar av ”postkoloniala” länder ofta utgår från att kolonialismen utgör landets

eller samhällets hela historia. Istället menar Loomba att det är viktigt att fråga sig vilka

ideologier och sedvanor som fanns före kolonialismens erövring och som sedan kom att

interagera med kolonialismen. Detta betyder att kolonialismen inte kan förklara allt som sker i

”postkoloniala” länder, de måste även ses i ljuset av det som inte termen ”kolonial”

inbegriper, såsom äldre historia, sedvanor och kulturella aspekter.21

Loomba skriver med bakgrund i detta att begreppet postkolonialism endast blir användbart

om vi använder det försiktigt och genom att:

referera till en befrielseprocess från hela det koloniala syndromet som kan ta sig flera olika uttryck

och som troligtvis är oundvikligt för alla de folk, vars samhällen präglats av kolonisering;

’postkolonial’ är därför (eller borde vara) ett deskriptivt snarare än ett värderande begrepp.22

3.2 Orientalism

Edward Saids Orientalism (1978) är ett av de viktigaste verken för den postkoloniala

teoribildningen och den här undersökningen. På ett närgående sätt studerar han hur den

stereotypa bilden av araber har uppstått och utvecklats fram till idag, och hur den har

genomsyrat forskning, journalistik och litteratur om araber. Med hjälp av Foucaults

diskursbegrepp studerar han den europeiska orientalismens historia, med fokus på hur

mellanöstern har beskrivits genom århundraden. Eftersom Mellanöstern numera identifieras

med stormaktspolitik, oljeekonomi och den engelskspråkiga uppdelningen mellan det

frihetsälskande Israel och de onda, totalitära och terroristiska araberna, är möjligheten att få

20

Loomba 2005, s. 22

21 Loomba 2005, s. 30

22 Loomba 2005, s. 31

14

en klar uppfattning om vad som menas när man talar om mellanöstern nedslående små.23

Saids Orientalism beskriver hur den västerländska forskningen, journalistiken och litteraturen

kring orienten som diskurs har format och påverkat det övriga samhället och förhållandet

mellan väst och öst, vad Said kallar Occidenten och Orienten. Said beskriver orientalism som:

En spridning av geopolitiskt medvetande till humanvetenskapliga, ekonomiska, sociologiska,

historiska och filologiska texter. En vidareutveckling av en grundläggande geografisk uppdelning i

två ojämlika hälfter: occidenten och orienten, en vilja/avsikt att förstå och i vissa fall kontrollera,

manipulera, inkorporera det som uttryckligen är en annorlunda värld. En diskurs som åstadkoms

och existerar i ojämlikt utbyte med olika former av makt.24

Men orientalism har mycket lite att göra med orienten, utan snarare betydligt mer med

occidenten. Den här undersökningen handlar inte heller om Orienten utan belyser viss mån

hur väst skildrar öst via läroböcker. Den exotiska bilden av arabvärlden som förr var

framträdande i texter har sedan andra världskriget blivit utbytt mot bilden av de galna,

despotiska, efterblivna och inte minst våldsamma araberna. Den bilden av arabvärlden är

något som har legat latent under mystifieringen av den sensuella orienten, enligt Said. I dag

efter murens och kommunismens fall står araben som den stora fienden till civilisation, fred,

upplysning och demokrati. Araben har även blivit västerlandets största fiende. I den här

uppsatsen används begreppet eurocentrisk mer eller mindre synonymt med vad Said kallar

orientalism. Eurocentrism kan sägas betyda benägenheten att tolka allt ur ett västerländskt

perspektiv, det är en oförmåga eller ovilja att förstå andra kulturer utifrån deras eget

perspektiv.

I Halva världen. Orientalism, eurocentrism och globalisering (2005) skriver Stefan Jonsson

att vetandet om ”den Andre” är en maktutövning över just ”den Andre”. För att framställa sig

självt som civiliserat har ”västerlandet” utmålat andra samhällen som barbariska och

ociviliserade. För att framhäva sin egen kultur, konst och musik som universell och för att

framhålla att västerlandet är förnuftsstyrt har ”den Andre” framställts som primitiv, irrationell

och styrd av instinkter. Då universalismen förbinds med den ”västerländska” civilisationen

23

Edward W. Said 1997 Orientalism. Stockholm, Ordfront förlag, s. 29.

24 Said 1997, s. 6.

15

läggs grunden till eurocentrism.25

Eurocentrismen har påverkat vår världsbild på två plan. Det första är historiskt och politiskt,

vilket har inneburit att de västliga makterna har godtagit vilka medel som helst i sin önskan

och övertygelse att överföra sina värden på andra samhällen. Målet har varit att sprida

kristendomen, demokratin, ”sanningen” och ”civilisationen”. Det andra planet är idéernas

plan. Den ”västerländska” civilisationen anses rymma universella begrepp såsom sanning,

kunskap, skönhet och godhet medan andra kulturer anses vara kulturbundna och enskilda. I

korta drag innebär eurocentrismen en förväxling av det ”västerländska” med det

allmänmänskliga, skriver Jonsson.26

Dick Harrison påpekar i Det förflutna som den Andre. Medeltiden i de tecknade seriernas

värld (2003) att konstruktionen av ”den Andre” är nära länkad till eurocentrismen. Som ett

viktigt element i konstruktionen av vår identitet har vi ett behov av att definiera oss i

förhållande till det främmande. Vi själva står i detta förhållande för det naturliga och sanna

medan det främmande representeras av det förbjudna och farliga. Vi konstruerar ”den Andre”

till en schablon, en myt som fyller en funktion och som kan omförhandlas efterhand som

situationen kräver.27

I Stefan Jonssons bok De andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism (1993) står det

att läsa att alla berättelser tycks förvränga den värld som de gör anspråk på att neutralt och

objektivt framställa. Inom alla discipliner sker samma sorts avgränsning mellan det

välbekanta, det som vi känner till, och det annorlunda. En uppdelning mellan ”vi” och ”dom”,

mig och ”de Andra”. Det som liknar ”mig”, jämställs med det goda och följaktligen

förkroppsligar det okända och ”de Andra”, det onda.28

25

Stefan Jonsson 2005. ”Halva världen. Orientalism, eurocentrism och globalisering” i Moa Matthis (red.) 2005,

Orientalism på svenska. Stockholm, Ordfront förlag, s. 165-166

26 Jonsson 2005, s. 167-168

27 Dick Harrison 2003. ”Det förflutna som den Andre. Medeltiden i de tecknade seriernas värld” i Anna

Sparrman m.fl. (red.) 2003, Visuella spår. Bilder i kultur- och samhällsanalys. Lund, Studentlitteratur, s. 25-26

28 Stefan Jonsson 1993. De andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism. Stockholm, Norstedts förlag, s.

43-44

16

3.3 Den Andre, Vi och Dom

Enligt Said lever de gamla stereotyperna av ”araben” i hög grad fortfarande kvar. Dessa

beskriver en slö, svagsint, våldsbenägen och despotisk galning. En omodern människa, slav

under sin gamla civilisation och fast i en kultur oförmögen att utvecklas. Semit, oriental och

arab är begrepp som i den orientalistiska diskursen blir dels attribut, dels en enkel

förklaringsmodell till varför araben är så lat och ointelligent. Enligt psykoanalysens tankar

kring den Andre skapar man sin egen identitet i kontrast och motsatsställning till den Andre.

Man projicerar sina negativa egenskaper på den Andre. Den binära motsättningen mellan öst

och väst är på ett privat plan motsättningen mellan ”vi och dom”, rädslan för öst är rädslan för

det okända ”dom” som representerar de sidor av oss själva vi inte vill kännas vid.29

3.4 Kunskap och Makt: Intellektuell auktoritet och

frigörandemissionen

Said beskriver orientalismen som en politisk doktrin som skapar skillnaden mellan ”öst” och

”väst” där orienten framstår som den svagare parten i det binära motsatsparet. Den är en

”koncentration av centrala idéer om orienten; (…) till en separat och aldrig ifrågasatt

helhet”,30

vilkens egenskaper Said beskriver med orden: ”(…) sensualitet, tendens till despoti,

avvikande mentalitet, invanda exakthet, efterblivenhet.”31

I den orientalistiska diskursen betraktas orienten och dess innevånare som ett problem vilket

vi i väst ska lösa. Det är även den västerländska världens uppgift att civilisera tredje världen.

Orienten frånkänns möjlighet till utveckling, rörlighet och omvandling. Marx skrev om araben

att ”de kan inte representera sig själva, de måste bli representerade”32

Härifrån utgår den

orientalism, det vill säga de västerländska texter om österlandet som Said beskriver i

Orientalism.

29

Said 1997, s. 3.

30 Said 1997, s. 205

31 Said 1997, s. 205

32 Said 1997, s. 23.

17

3.5 Eurocentriska dikotomier

I Efter Orientalism (1999) definierar Osborne Beezer grunden för ”vi och dom” – tänkandet,

vilket enligt honom bygger på att de Andra beskrivs som motsatsen till ”oss.” Vad som utgör

en eurocentrisk skrift, beror således på hur vissa begrepp definieras. Den som beskriver

araben står isolerad från den Andre som han beskriver. Det orientalistiska eller eurocentriskt

perspektivet utgår från en uppdelning mellan öst och väst, som görs utifrån en felaktig

förståelse av begreppet kultur. Rädslan för den Andre, som den framträder i xenofobi33

och

oförstående skildringar av arabvärlden, härstammar från hur vi projicerar våra negativa

egenskaper på den Andre. Uppdelningen tar sig uttryck i ojämlika dikotomier34

, där väst ställs

i kontrast till öst. När väst beskriver öst står modernitet i konstrast till tradition, progression

till stagnation, upplysning till exotism.35

Väst - Öst

Modernitet - Tradition

Framsteg - Stagnation/degeneration

Aktivt - Passivt

Rationellt - Irrationellt

Individ - Kollektiv

Modern - Primitiv

Manligt - Kvinnligt36

Samtidigt syns föreställningar om de koloniserade i europeiska föreställningar om kvinnor.

Förhållandet mellan väst och öst kan jämföras med det patriarkala förhållandet mellan män

och kvinnor. Ett exempel som förbinder dessa förställningar är Freuds beskrivning av kvinnan

33

Xenofobi = fruktan för främlingar, främlingshat.

34 Dikotomi = motsatsförhållande

35 Beezer 1999. ”Efter Orientalism” i Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn (red.) 1999. Globaliseringens kulturer.

Falun: Nya Doxa, s. 260.

36 Exempel på dessa dikotomier utifrån min egen tolkning.

18

som ”den mörka kontinenten”.37

Bilden av den koloniserade kvinnan som förtryckt av den koloniserade mannen, lägger en

extra dimension till resonemanget. Den europeiske mannen tar på sig uppgiften att ”befria”

den koloniserade kvinnan. Kvinnors status representerar ett mått på utveckling. Kvinnan i väst

har en ” självbild som mer utvecklad och frigjord, som på ett liknande sätt som under

kolonialismen, kommit att legitimera en ’frigörandemission’.”38

När arabvärldens ledare beskrivs som despotiska religiösa galningar och arabvärldens kulturer

beskrivs som irrationella och odemokratiska, är debatten om slöjor och kvinnoförtryck ett

likadant uttryck för den frigörandemission som härstammar från upplysningens anspråk på

universalism. Upplysningen definierade en gång för alla vad en människa är och kan vara.

Problemet är att den universella människa våra filosofer beskrev råkade vara en europé.

Härifrån hämtar Europas intellektuella auktoritet åt sina argument, här börjar uppdelningen i

ett vi och ett dom som är liktydigt med väst och öst.

4 Texturval och metod

4.1 Källmaterial

Jag har begränsat mitt texturval till att omfatta tre stycken läromedel i religionskunskap för

gymnasiet. De läromedel jag valt att undersöka är alla utgivna 2009 och är En Mosaik39

, Söka

svar40

samt Religion och sammanhang41

. Varför urvalet föll på just dessa läroböcker beror till

stor del på tillgängligheten men också på att materialet är hanterbart och aktuellt. Genom att

begränsa undersökningen till dessa läroböcker kan jag förhålla mig till aktuellt material och

fokusera på en mer djupgående analys.

37

Ericsson, Ericsson Baaz, Thörn (red.) 1999. Globaliseringens kulturer Falun: Nya Doxa, s. 23.

38 Ericsson, Ericsson Baaz, Thörn 1999, s. 24.

39 Olov Jansson, Linda Karlsson 2009. En Mosaik. Stockholm: Bonnier utbildning

40 Malin Mattsson Flennegård och Leif Eriksson. 2009. Söka svar. Stockholm, Liber Ab

41 Börje Ring 2009. Religion och sammanhang. Stockholm, Liber AB. 3:e uppl

19

4.2 Metod

4.2.1 Textanalys

Enligt Göran Bergström och Kristina Boréus innebär att analysera att identifiera och

undersöka ett analysobjekts beståndsdelar. Vidare finns det även olika typer av textanalyser

att använda sig av då vi ämnar genomföra en analys av text, en av dessa är innehållsanalysen.

Begreppet innehållsanalys används ofta vid analyser där forskaren använder sig av

kvantifiering, vilket innebar att man räknar eller mäter närvaron av vissa företeelser i en text.

En innehållanalys kan även med en vidare definition anses syfta till en analys som på ett

systematiskt sätt beskriver en texts innehåll. Ofta görs dock en åtskillnad mellan kvantitativ

och kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys, vilken jag i denna undersökning ska

använda mig av, innebär att vi genomför en analys där djupare tolkningar av texten och dess

innebörd görs, eller med andra ord en närläsning genomförs.42

Det som undersöks genom en innehållsanalys är explicita, det vill säga uttalade och uttryckta,

inslag i texter. Sökandet efter det explicita kan vidare ha som syfte att komma åt de implicita

och underliggande meningarna i texten. Trots att det finns en relativ enighet i vad

innehållsanalysen innebär är det vanligt att modifiera och anpassa den utifrån sina syften.43

Undersökningen kommer att utföras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som innebär

att en närläsning av texten kommer att genomföras. Det som kommer att undersökas är hur

hinduismen och buddhismen framställs i läromedel och den kvalitativa innehållsanalysen

kommer att inriktas på hur de olika religionerna framställs, värderas och beskrivs.

Undersökningen kommer ytterligare att koncentreras kring vilka uttryck, formuleringar och

begrepp som används i läroböckernas framställningar. Vilka föreställningar av hinduismen

och buddhismen skapas genom de ord, begrepp och formuleringar som används för att

beskriva dessa österländska religioner? Finns det i de framställningarna spår av ett vi- och

dom-perspektiv? Jag kommer även att undersöka det bildmaterial som används i

läroböckerna. Eftersom bildmaterialet syftar till att förstärka det litterära innehållet är det

42

Göran Bergström och Kristina Boréus 2005. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig

textanalys. Lund, Studentlitteratur. 2:a uppl, s. 18, 43-44

43 Bergström och Boréus, 2005, s. 45-47

20

också intressant att se vad bilderna i sig ger för intryck hos läsaren och om också dessa bär

spår av ett vi- och dom-perspektiv?

Med bakgrund i ovanstående diskussion kring den kvalitativa innehållsanalysen har jag

konkretiserat utgångspunkterna och formulerat tre punkter vilka analysen av källmaterialet

kommer att bygga på.

Centrala föreställningar

Finns det några speciella föreställningar, trosföreställningar eller särskiljande företeelser

som läroboksförfattarna speciellt betonar i sina framställningar av hinduismen och

buddhismen. Finns det i de aspekterna spår av ett vi- och dom-perspektiv?

Den troende individen

Hur beskrivs den troende hindun och buddhisten? Finns det spår av ett vi- och dom

perspektiv?

Bildmaterial

Vad är det för bildmaterial som förekommer i läroböckerna och bär dessa spår av ett vi-

och dom-perspektiv?

4.2.2 Begreppsanalys

För att utreda några av de nyckelbegrepp som den här studien använder sig av följer nedan en

kortfattad förklaring.

Orientalism innebär enligt Edward W Said västvärldens historiska uppbyggnad av en

maktdominans i relationen mellan öst och väst, där öst blir det främmande och

annorlunda i vilken västerlandet kan spegla sig och bekräfta sig självt. Beskrivningar

21

av Orienten har ofta varit romantiserande men kan också ofta sägas ha varit rent ut

sagt rasistiska. Detta dikotomiska tänkande har bidragit till att fördomar har kunnat

utvecklas och hållas vid liv och genom detta har västvärlden kunnat bibehålla sin makt

och se sig självt som överlägset i sin relation till öst.

Andrafiering kan sägas uppstå som ett resultat av ett tankesätt som innebär att man ser

sin egen verklighet som norm och har en intolerans av andras verklighet. Den

reproduceras av föreställningen av ett vi och ett dom med olika egenskaper, a priori,

kunskapssystemet är också en del av reproduktionen av maktförhållandena och sociala

relationer i ett givet samhälle. Denna kunskap reproduceras bland annat genom

utbildningssystemet och skapar och återskapar stereotyper om de andra.44

Det är alltså

en kulturelitism styrd av 13 normativa krafter, där vi blir ett uttryck för den normativa

majoriteten och de blir ”de andra”.

Exotifiering innebär att man tillskriver andra egenskaper av att vara spännande och

som ordet beskriver exotiska på ett positivt sätt. Genom att försöka göra beskrivningar

och illustrationer spännande och lite mystiska, alltså något som snabbt fångar intresset

och uppmärksamheten förstärker man tanken på de andra och bidrar till att skapa en

klyfta mellan ”den vanliga ” ateistiska eller traditionellt religiösa människan, och den

som står utanför denna norm.

Eurocentrism är en praxis av att se på världen från ett europeiskt perspektiv med de

normer och värderingar som detta innefattar, på bekostnad av ickeeuropéer.

(Nordamerika brukar i detta fall ingå i termen europeisk, det är alltså fråga om

”västerlandet”.) Detta bruka även medföra att man utgår ifrån ett kristocentriskt

perspektiv vilket i sig betyder att man ser kristendomen som ”det rätta” och icke

kristna religioner som främmande och annorlunda.

44

Kamali 2006, s. 12

22

5 Resultat och analys

Jag kommer i följande kapitel att genomföra undersökningen av mitt källmaterial samt i detta

kapitel även att analysera mitt källmaterial och diskutera det i förhållande till mitt tidigare

forskningsläge. Jag har valt att kombinera undersökningen med analysen på grund av att

mycket av min undersökning bygger på mina egna tolkningar av materialet samtidigt som

analysen i sin tur bygger vidare på dessa tolkningar. Det är i min undersökning svårt att

friställa undersökningen från analysen då de båda går in i vart annat på grund av

metodologiska faktorer.

Jag kommer för översiktlighetens skull, med utgångspunkt i de tre tidigare nämnda punkterna

som ligger till grund för min analys, att redogöra och diskutera resultaten av varje lärobok för

sig.

5.1 Läroboken En Mosaik

5.1.1 Centrala föreställningar

Kapitlet om hinduismen inleds med en sammanfattning av dess grundtankar.

Hinduismen är ett samlingsnamn för en mängd olika religiösa traditioner och läror som växt fram

på den indiska halvön under tusentals år. De lever sida vid sida samtidigt som de påverkar

varandra, utan någon gemensam organisation. Gemensam för de flesta riktningar är

världsåldersläran med den cykliska tidsuppfattningen som innebär att både människorna och

världen skapas, går under och återföds på nytt. Denna process har ingen början och inget slut.

Typiska drag inom hinduismen är toleransen gentemot mångfald, övertygelsen om att sanningen

kan uppenbara sig på många sätt och att det finns många vägar att nå frälsningen.45

Dessa rader avslöjar vid en direkt analys att det föreligger ett problem i att som utomstående,

med annan religiös bakgrund, beskriva en österländsk religion som hinduismen utan att det

för med sig märkliga undertoner hos läsaren vare sig det är medvetet eller omedvetet.

Om vi ser till den västerländska traditionen där kristendomen, islam och framförallt

judendomen utgörs av fasta organisationer med tydliga regler kring vardagsliv och riter ter sig

45

Olov Jansson, Linda Karlsson 2009. En Mosaik. Stockholm: Bonnier utbildning, s. 123

23

förmodligen ”en mängd olika religiösa traditioner och läror utan någon gemensam

organisation” som något märkligt. Än mer egendomligt blir det att förhålla sig till en

”världsålderslära med en cyklisk tidsuppfattning där både människor och världar skapas, går

under och återföds på nytt samt att det inte finns vare sig en början eller slut.” Även om dessa

beskrivningar är korrekta ur ett religionsvetenskapligt perspektiv och en sann verklighet för

miljoner hinduer och buddhister så förmedlar dessa rader bilder som för vår västerländska

linjera tidsuppfattning är helt främmande. Detta är således något man måste ta hänsyn till när

det gäller textanalyser av österländska religioner.

I avsnittet ”Att vara människa” beskrivs hinduismens människosyn. Här skildras hinduns liv

som underkastat kasttillhörighet, levnadsålder, kön, släkt och familj vilket styr det

traditionsbundna hinduiska livet. Enligt författarna ger detta system ett litet utrymme för

individuella val i västerländsk mening.

Inom hinduismen uppfattas människan som en biologisk varelse med förmåga att tänka. Samtidigt är människan

en social varelse, att ingå i ett sammanhang är nödvändigt. Kasttillhörighet, levnadsålder, kön, släkt och familj är

sociala grupper som styr det traditionsbundna hinduiska livet. Detta system ger litet utrymme för individuella val

i västerländsk mening.46

Även om det i mångt och mycket förhåller sig så i den hinduistiska världen kan bilden av

hindun bli något problematisk i kontrast till västvärldens frihetsideal och mer individbaserade

världsbild. Detta skulle kunna skapa en känsla av andrafiering hos mottagare och i sin tur till

ett vi- och dom- perspektiv.

I övrigt kan jag inte finna något i kapitlet om hinduismen som utifrån centrala föreställningar

bär några direkta spår av ett vi- och dom-perspektiv. Texten är i allmänhet mycket neutralt

formulerad vilket också gör den något livlös och platt. Den svävar generellt lite på ytan och

man saknar djup.

Kapitlet om buddhismen inleds på samma sätt med en inledning som sammanfattar dess

grundtankar.

46

Jansson, Karlsson 2009, s. 128

24

Flera olika traditioner samsas inom buddhismen. Alla har sitt ursprung i den undervisning som tillskrivs Buddha,

den upplyste. Inom buddhismen är det viktiga att inrikta sig på rätt handlingar och nå renheten i sina tankar. Den

som genomskådar tillvaron och ser sanningen kan slutligen i nirvana befrias från återfödelsens kretslopp.47

På liknande viss framställs buddhismen som en religion byggd på flera olika traditioner, om

än mer homogen än hinduismen i fråga om en gemensam religionsstiftare. Buddhismens

fokus ligger i de rätta handlingarna och att nå renhet i sina tankar. ”Den som genomskådar

tillvaron och ser sanningen kan slutligen i nirvana befrias från återfödelsens kretslopp” Även

här riskerar beskrivningen att skapa bilder i form av andrafiering hos den västerländske

mottagaren.

I motsats till hinduismen handlar det här mer om det vaga filosofiska budskapet. ”Att genom

en ren tanke kunna genomskåda tillvaron och nå befrielse från ett kretslopp av återfödelse.”48

För en elev präglad av västerländsk kristen- eller såväl judisk och eller muslimsk tradition kan

detta uppfattas som något märkligt och svårförståligt. Jag vill återigen understryka att det ur

ett religionsvetenskapligt perspektiv är helt korrekt beskrivit men att de österländska

religionernas annorlunda karaktär omedvetet skapar en uppfattning hos den västorienterade

mottagaren som något främmande och kanske även en känsla av vi- och dom. Därför är det

också viktigt att ha detta i åtanke vid en närmare textanalys.

I likhet med kapitlet om hinduismen så finner jag inte heller i kapitlet om buddhismen något i

texten som bär spår av ett vi- och dom-perspektiv, endast avsnitt som kan uppfattas som

diffusa. Jansson och Karlsson har lyckats något bättre med texten här och man får inte samma

känsla av yta som i fallet med hinduismen. Texten är fortfarande ganska neutralt utformad

men ger ändå ett mer sympatiskt intryck hos mottagaren. Kanske beroende på att mycket

kretsar kring personer som exempelvis Siddharta Gautama och Dalai Lama.

5.1.2 Den troende individen

Under rubriken ”Vem är hindu?” försöker sig Jansson och Karlsson på att definiera hindun.

Enligt författarna är en hindu en individ som i allmänhet följer hinduismens riter och firar

47


48 Jansson, Karlsson 2009, s. 143

25

hinduiska högtider, men också någon som är uppväxt i hinduisk kultur eller som själv

definierar sig som hindu.

Eftersom hinduismen står för många olika sätt att utöva religion, är det inte meningsfullt, varken för utomstående

eller för hinduerna själva, att avgränsa vad någon ska tro eller hur någon ska leva för att kallas hindu. Som hindu

räknas i allmänhet den som följer hinduiska riter och firar högtider, är uppvuxen i hinduisk kultur eller

identifierar sig själv som hindu.49

Denna definition ger en ganska splittrad bild av hindun. Å ena sidan är det någon som lever

ett seriöst religiöst liv men å andra sidan är det också någon som bara betraktar sig som en

hindu.

Om vi ser till avsnittet ”I vardagen” blir inte bilden av hindun klarare. Här förklaras att ”De

allra flesta hinduer genomför dagliga riter då de tillber eller offrar till någon av gudarna. (…)

Syftet med riterna är i regel hälsa, framgång och fruktbarhet.”50

Bilden av hindun förblir vag

och oåtkomlig. Det som beskrivs är i allmänhet det som i det religiösa livet berör hindun och

inte hindun i sig själv, vilket förmodligen är författarnas avsikt. Jansson och Karlsson

beskriver självklart det som inom hinduismen är centralt för varje hindu i fråga om riter som

pujan i och utanför templet, årets högtider så som holi-festivalen och livets skeden som vigsel

och livets slut.51

Men utan att sätta individen i centrum.

Kapitlet om buddhismen följer samma struktur som kapitlet om hinduismen. Bakom rubriken

”Vem är buddhist” döljer sig en definition av buddhisten. Enligt Jansson och Karlsson kan

”en människa vars lära eller religionsutövning på något sätt anknyter till Buddha kallas

buddhist.”52

Vidare räknas även ”(…) de som är uppvuxna i länder med stor buddhistisk

befolkning och som själva definierar sig som buddhister.”53

I förhållande till de

västorienterade religionerna där definitionerna av vem som är jude, kristen och muslim

grundar sig på mer konkreta inslag av födsel, dop och trosbekännelser kan säkert mottagaren

här få en ganska likgiltig uppfattning av buddhisten. D.v.s. en inställning om att det inte finns

några klara regler och förpliktelser som knyter individen till buddhismen.

49

Jansson, Karlsson 2009, s. 123-124

50 Jansson, Karlsson 2009, s. 131-133




26

I avsnittet ”I vardagen” beskrivs bland annat den buddhistiska etiken. Buddhisten skall leva

ansvarsfullt och tillvaron bör därför präglas av medkänsla och medlidande inför allt levande.

Varje handlings konsekvens är alltså viktigare än handlingen i sig. Centralt för varje buddhist

är också andakten i form av meditation, vars syfte är att rensa sinnet och öppna sitt inre för ny

kunskap.54

Bilden av buddhisten blir ofrånkomligt ganska diffus och filosofisk i fråga om

regler och förpliktelser i vardagen. Denna bild beror förmodligen i första hand på att

buddhismen i allmänhet är mer filosofiskt inriktad än de västerländska religiösa traditionerna.

Eftersom individen och inte institutionen står i centrum kan det utifrån västerländskt synsätt

uppfattas som om den buddhistiska tillvaron är något diffus och konturlös. Buddhisten som

individ förblir dessvärre frånvarande vilket självfallet också här kan vara författarnas

intention.

Går vi vidare till rubriken ”Att vara människa” blir bilden än mer dunkel. Här beskrivs

människan ur filosofiska liknelser av en flod där vattnet ständigt fylls på men att det ändå

alltid är samma flod. Likt Heraklaitos är allt under ständig förändring men ändå det samma,

såväl också människan. Här beskrivs även den buddhistiska läran om själen som en illusion

som binder oss vid tillvarons hjul.55

Sammantaget finner jag inget i texten som tydligt kan

kopplas till ett vi- och dom- perspektiv endast mer diffusa avsnitt. Men jag antar att många

mottagare utan tillräckliga förkunskaper skulle kunna uppfatta buddhisten utifrån ett vi- och

dom- perspektiv.

5.1.3 Bildmaterial

På sidan 124 kan man betrakta en bild föreställande en äldre man i vitt skägg, med orange sari

och en lång stav. Han står vid Ganges och betraktar dess heliga vatten. Mannen är sannolikt

en asket och dyrkare av Vishnu på grund av hans lodrätta vita streck i pannan. Texten vid

sidan av bilden berättar om Ganges, Himalayas dotter, vars vatten helar människorna och att

det därför ligger flera heliga städer längs floden.

54



27

Moder Ganges, Ganga Ma, är enligt myten Himalayas dotter. Hennes vatten renar människorna. Vid floden

ligger därför flera helga städer, bland annat Varanasi.56

Även om författarnas intention med bilden förmodligen är att förmedla det religiöst

traditionella Indien, så som det är, så känns den i stället exotisk. Exotiskt på ett utstuderat vis.

Det för tankarna till den gamla traditionella bilden av indiern i väst. En man med turban och

långt skägg. En man som egentligen är en Sikh. Bilden av asketen vid Ganges kan för en

västerländsk elev utan förkunskaper uppfattas ur ett vi- och dom-perspektiv utifrån dess

exotifierande innehåll.

En annan bild som kan väcka viss anstöt hos betraktaren finner vi på sidan 137. Här gestaltar

bilden en likbränning vid Ganges. Mannen eller den äldsta sonen i familjen håller i facklan

som ska antända bålet. Det som eventuellt skulle kunna väcka anstöt är att man i bilden tydligt

ser liket placerat på ett mycket enkelt likbål.57

Bilden är klart exotifierande och kan förstärka

en föreställning om ett gammalmodigt och outvecklat Indien. Även om ritualerna kring

likbränning är ett vardagligt fenomen inom hinduismen så ligger det långt ifrån de

västerländska traditionerna kring död och begravning. Lägger man därtill den protestantiska

synen på döden och begravning som något man förknippar med personlig sorg och helst inte

pratar om kan denna bild skapa ett vi- och dom-perspektiv i betraktaren ögon.

Kapitlet om buddhismen inleds med en bild som föreställer en buddhistisk procession. En

Buddha figur bärs offentligt utmed en promenadväg i ett typiskt svenskt bostadsområde.

Främst går en munk med österländskt påbrå i sin traditionella orangegula dräkt. Bakom

honom följer en grupp människor med olika påbrå och kläder.58

Eftersom liknande religiösa

processioner inte förekommer i samma utsträckning inom framförallt den protestantiska

kyrkan kan jag tänka mig att mottagaren här kan uppfatta en känsla av andrafiering och ett vi-

och dom-perspektiv utifrån bilden.

56




28

5.2 Läroboken Religion och sammanhang


Ring inleder kapitlet om hinduismen med en beskrivning av begreppet hinduismens ursprung.

Begreppet är enligt Ring en myt som härleds till engelsmännen. ”Det var engelsmännen som

på 1800-talet gav religionen i Indien namnet hinduism. (…) Idag använder även indier ordet

hinduism, men helst kallar de sin tro för sanatana dharma – den eviga läran/lagen – för att tala

om att de anser att denna tro alltid har funnits”59

Just på grund av begreppets ursprung i det

forna brittiska kolonialväldet så anser jag texten har spår av andrafiering vilket också kan ge

upphov till ett vi- och dom-perspektiv.

Överlag beskrivs hinduismens centrala föreställningar på ett relativt positivt sätt. Det finns

dock vissa passager i texten som kan uppfattas som exotifierande. Exempelvis väljer Ring att

beskriva gudinnan Kali på följande sätt:

Den mörka sidan av Kali kräver blodiga offer och länge offrades människor åt henne. Så sent som

på 1800-talet inspirerades en stryparsekt av Kali. Medlemmarna visade henne sin vördnad genom

att strypa ett stort antal människor som offrades på det sättet. Så beskrev i alla fall engelsmännen

gruppen på 1800-talet och början av 1900-talet.60

Ring nämner inte hur stor del av hinduer som är hängivna till dyrkan av Kali och inte heller

nämner han var, rent geografiskt, denna dyrkan är en vanlig företeelse då det är långt ifrån

vanligt i hela Indien utan främst förekommande i Bengalen. Det intressanta i denna text är hur

Ring återigen väver in engelsmännens påpekande med dyrkan av Kali som ”stryparsekt”. Han

väljer att helt utelämna de goda egenskaper som Kali också besitter i gestalt av exempelvis

Parvati. Därmed lämnas också fältet öppet för läsare att associera till att alla hinduer är Kalis

anhängare och därmed mördare och utövare av blodiga ritualer! Passagen är också ett

exempel på andrafiering när han genom att bara hålla sig till den brittiska imperialistiska

kolonialmaktens påstående lägger en värderande uppfattning i texten som han överför på ett

subtilt sätt till elever.

59

Börje Ring. 2009. Religion och sammanhang. Stockholm, Liber AB. 3:e uppl, s. 198

60 Ring 2009, s. 216

29

Ytterligare ett exempel på exotifiering finner vi under rubriken ”Folkliga traditioner”. Här

beskrivs en annan sida av hinduismen baserad på magi och andar. Ring beskriver här en

levande tro på magi, andar och exorcism. ”Äktenskapsproblem kan bero på att hustrun besatts

av en ond ande eller att hon lagt magisk medicin i sin mans mat.”61

Vidare beskrivs även

meditativa fenomen som att det finns människor som besitter förmågan att falla i extatisk

trance på grund av att de är besatta av en gud.62

I stycket ”Kvinnan i hinduismen” väljer Ring att beskriva kvinnans ställning utifrån Manus

lag i Rigveda:

Dag och natt måste kvinnorna hållas i beroende av sina män, och om de ägnar sig åt sinnliga

nöjen, måste de övervakas. Fadern beskyddar henne i barndomen, mannen beskyddar henne i

ungdomen, hennes söner beskyddar henne i ålderdomen; en kvinna skall aldrig vara oberoende.63

Ring fortsätter med att påpeka: ”(…) Kvinnan bör alltså under hela sitt liv hållas beroende av

män.” Vidare beskrivs det klassiska indiska kvinnoidealet utifrån guden Ramas hustru Sita:

”(…) en kvinna som trots att mannen många gånger behandlar henne illa är honom trogen

ända in i döden.64

Ring målar upp en mycket ålderdomlig bild av den indiska kvinnan vars

ideal är underkastelse. Förhållandet mellan man och kvinna beskrivs utifrån att ” mannen

betraktas av kvinnan som mästare (prabu) och gud. Kvinnan anses äga krafter (shakti) som

måste tämjas av en man inom äktenskapets ram och därför är det särskilt viktigt att kvinnan så

snart som möjligt gifter sig. Kvinnans egenskaper förklaras inte biologiskt eller psykologiskt

utan som en konsekvens av en gudomlig ordning. Hon återspeglar de kvinnliga gudinnorna,

vilkas krafter också måste styras.”65

Går vi sedan vidare till rubriken ”Bröllop” så beskrivs kvinnan som ”lägre stående av både

sociala och religiösa skäl. En kvinna får, vilket kast hon än tillhör, inte studera heliga skrifter

och genomgå snörceremonin.”66

Ring tar även här upp begreppen änkebränning och

brudbränning vilka beskrivs enligt följande:

61

Ring 2009, s. 225

62 Ring 2009, s. 225

63 Ring 2009, s. 217

64 Ring 2009, s. 217-218

65 Ring 2009, s. 218

66 Ring 2009, s. 223

30

Änkebränning innebär att kvinnan låter sig brännas till döds tillsammans med sin döde man på

bålet. Sedan tidigt 1800-tal är detta förbjudet men förekommer i ytterst sällsynta fall även idag.

Kvinnan sägs förbättra sin karma genom denna handling och dessutom har hon inget värde som

änka och kan inte gifta om säg. Brudbränning är något annat och det drabbar tusentals kvinnor

varje år. Brudbränning innebär att kvinnan bränns till döds i sitt hem.67

Några rader längre ner beskrivs även tillvägagångssättet. ”Mannen bränner då kvinnan genom

att hälla bensin på henne och tända på, ofta med hjälp av sin mor. I många indiska kök finns

öppen eld eller gasspis och man kan hävda att en olycka skett i köket.”68

Oavsett syftet med

dessa beskrivningar kan man inte låta bli att undra vilken relevans dessa har för att beskriva

hinduismen? I fallet änkebränning och brudbränning handlar det snarare om kulturella

begrepp och inte religiösa. Den bilden man får av den indiska kvinnans roll i samhället och

när det gäller relationer och äktenskap är tydligt mycket annorlunda från den västerländska

och kan på så sätt bidra till en andrafiering som också kan ge upphov till ett vi- och dom-

perspektiv.

I kapitlet om buddhismen inleder Ring med en kort beskrivning av det ögonblick då Siddharta

Gautama blir den upplyste ”Buddha” och vad hans insikt går ut på. I stycket ”Grundtankar –

ursprung” beskrivs buddhismens centrala föreställningar och likhet med kapitlet om

hinduismen så beskrivs buddhismens centrala föreställningar på ett överlag positivt och

översiktligt sätt. Också här finns passager som kan uppfattas som exotifierande och

andrafierande. I stycket ”Jag tar min tillflykt till församlingen (sangha)”69

beskriver Ring de

buddhistiska munkarnas tillvaro och klosterlivet. Enligt Ring så var ”Buddha till en början

tveksam till att låta kvinnor bli medlemmar av sangha. Det dröjde fem år efter det han

instiftade en orden för manliga munkar innan han tillät kvinnor att bli munkar.”70

Oavsett vad

Buddha ursprungligen tänkte om att låta kvinnor ingå i munkförsamlingen så bidrar bara

denna typ av beskrivning, utifrån ett jämställt västerländskt perspektiv, till en andrafierande

tolkning. Ser vi till avsnittet ”Munkar – lekmän” hävdar Ring att Buddha ”motvilligt

67

Ring 2009, s. 223-225

68 Ring 2009, s. 225

69 Ring 2009, s 250-251

70 Ring 2009, s. 250

31

accepterade att kvinnor blev nunnor.”71

Från att beskriva Buddha som tveksam till kvinnor

inom munkförsamlingen till att Buddha motvilligt skulle ha accepterat kvinnor som nunnor

förstärker bara ytterligare ett vi- och dom-perspektiv i fråga om kvinnan inom buddhismen. I

stycket ”Kvinnan i buddhismen”72

skriver Ring att ”en kvinnlig munk alltid ska vara

underställd en manlig munk, hur ung och hur kort tid han än varit i orden.”73

Ring hävdar

också att ”de många regler som en kvinna måste följa som kvinnlig munk har lett till att

kvinnor avstår från att bli munkar.”74

Den bild av den buddhistiska kvinnan och Buddhas

kvinnosyn som Ring beskriver är i likhet med hans skildring av den hinduiska kvinnan inte

särskild positiv. Här finns både spår av orientalism, andrafiering och exotifiering som

möjligen också bidrar till skapa ett vi- och dom-perspektiv hos läsaren.


I Religion och sammanhang saknas en djupare beskrivning av den troende individen helt och

hållet. Ring skildrar visserligen i stycket ”Vardag och högtid” tempelbesök, hinduismens

högtider, livsstadier - livsmål, bröllop och begravning som berör individen, men utelämnar en

närmare beskrivning av individen i sig, d.v.s. vem är Hindu?75

Någon närgången beskrivning av den troende individen finns inte heller vad det gäller

buddhismen. Ring tar visserligen upp den buddhistiska vardagen i fråga om vördnad inför

Buddha i templet, munkar – lekmän, ceremonier, högtider, begravning och kvinnan i

buddhismen men utan att komma den troende individen in på livet.76

71

Ring 2009, s. 254

72 Ring 2009, s. 257-259

73 Ring 2009, s. 259

74 Ring 2009, s. 259

75 Ring 2009, s. 219-225

76 Ring 2009, 253-260

32

5.2.3 Bildmaterial

På sidan 204 har Ring valt en bild med texten AUM SWEET AUM. Under bilden kan man

läsa ”Ordlek med den heliga bokstaven.” Bildens text är broderad och ser snarare ut som

något man skulle kunna hitta i ett typiskt svenskt 1900-tals hem. AUM är visserligen en helig

bokstav och mantra men att gestalta AUM på detta vis känns som en uppenbar eurocentrism,

vilket en troende hindu utan västerländska preferenser förmodligen skulle hålla med om.

Genom bilden avdramatiserar Ring den heliga bokstaven till att upplevas som något i stil med

HOME SWEET HOME.77

Ser vi till sidan 210 finner man en bild som föreställer en helig man sittande på huk med

händerna utsträckta mot en ko. Mannen som tittar bort har gjort en lite offerhög framför sig

där det ligger en död fågel. Eftersom mannen tittar bort framträder hans toviga hår i stället för

hans ansikte. Bakom och vid sidan om honom ligger hans ägodelar i form av matkärl, filtar

samt förmodligen också kläder. Under bilden följer även ett utdrag från Gandhi:

Hinduismens egentliga väsen består i beskyddandet av kon. Beskyddandet av kon är för mig ett av

den mänskliga utvecklingens mest underbara fenomen. Det för människan utöver den egna artens

gränser. Kon betyder för mig hela den undermänskliga världen. Genom kon leds människan till

insikt om sin enhet och likhet med allt som lever. (…) Kon är en hymn till medlidandet. Man läser

medlidandet i dessa milda djur.78

Om man inte känner till hinduismens uppfattning om den heliga kon och dess heliga män, kan

man förmodligen uppfatta bilden utifrån ett vi- och dom-perspektiv. Man ser då i stället en

fattig man tillsamman med en död fågel och en ko. Bilden har således tendenser av både

orientalism och exotifiering.

Även Ring har valt att ta med en bild som föreställer en hinduism kremering. På sidan 225

framträder en bild från floden Ganges där en man står framför ett likbål med något som ser ut

som ett lakan. I den mörka floden flyter massa skräp i form av bl. a grenar, något som ser ut

som böcker och blomster kransar. I texten nedan står: ”En man har tvättat sina kläder i floden

Ganges och torkar dem vid elden från en kremering. Kremering sker offentligt vid

77

Ring 2009, s. 204

78 Ring 2009, s. 210

33

flodbanken, inte som i Sverige i slutna rum.”79

Bilden och texten har i viss mån drag av

exotifiering och eurocentrism vilket också kan bidra till att de uppfattas utifrån ett vi- och

dom-perspektiv. Bilden och texten ger sken av en smutsig flod där man inte bara slänger

skräp och bränner döda utan också tvättar sina kläder. Även om Ganges förmodligen är en av

världens mest förorenade floder så bidrar bilden ändå till att skapa en smått primitiv

illustration av Indien och hindun. Att Ring sedan diffust jämför en hinduisk kremering med en

svensk, vilket man skulle kunna tolka som att hinduismen står för något primitivt och

smutsigt medans en avskild svensk kremering står för något modernt och rent, spär bara på

känslan av kristendomen som ”det rätta” och det icke kristna d.v.s. hinduismen som

främmande och annorlunda.

Den bild som väcker uppmärksamhet i kapitlet om buddhismen finner man på sida 240. Här

framträder en grotesk målning som föreställer två helvetesvarelser som styckar var sitt offer.80

Även om bilden syftar till att visa på den buddhistiska uppfattningen om helvetet så finns

risken att den också bidrar till en exotifiering vilket också kan leda till ett vi- och dom-

perspektiv hos betraktaren. Man kan fråga sig varför Ring väljer en bild med ett motiv av

helvetet i kapitlet om buddhismen? Ser man till Rings kapitel om kristendomen i Religion och

sammanhang, nämns inte helvetet och inga bilder av varken helvetet eller djävulen

förekommer. Då ska man också ha i åtanke att är det någon av världsreligionerna där helvetet

har en central roll teologiskt så är det inom kristendomen.

5.3 Läroboken Söka svar


I Söka svar har Mattsson Flennegård och Eriksson redan i kapitelindelningen fördelat

religionerna i Asien under ett öst- och de Abrahamitiska religionerna under ett västblock. Här

kan man fråga sig varför det förekommer en gränslinje mellan orienten/occidenten?

Som inledning till kapitlet om hinduismen har författarna valt att bildligt beskriva en tidig

morgonstund i staden Varanasi vid floden Ganges. Skildringen är vackert levande och man

79

Ring 2009, s. 224

80 Ring 2009, s. 240

34

kan nästan föreställa sig soluppgången, känna dofterna och höra tempelklockorna i

bakgrunden. Scenen beskrivs utifrån författarna som ”ett skådespel fyllt av djup ro och

andlighet.”81

Men när scenen går över till att beskriva en kremering blir bilden något abrupt

annorlunda.

De avlidnas kroppar som svepts i praktfulla tyger, placeras på vedbålen för att bli till aska genom

den heliga eldens makt. Elden som enligt hinduerna tändes av guden Shiva när hans hustru avlidit

och skulle brännas, just här i Varanasi. Elden renar och när askan som blir kvar sprids i flodens

heliga vatten frigörs människans själ och förenas med Gud, med världssjälen Brahman.82

Syftet med texten är förmodligen att skapat en känsla av mystik, vilket kan kopplas till de

influenser av exotifiering som Edward Said har påpekat i sin teori om orientalism.

I övrigt beskriver författarna hinduismen på ett ganska objektivt och sakligt sätt. Det finns

dock vissa meningar och passager som man kan reagera på. Ett exempel är själva rubriken i

stycket ”Hinduism historiens och myternas religion”83

vilket kan ses som ett exempel på hur

man kan försöka belysa hinduismen på ett exotiskt och mystiskt sätt. I den pedagogiska

passagen i slutet finner man också en något märklig frågeställning: ”Olika hinduiska

livsmönster uppvisar många likheter. Finns det ett typiskt svenskt livsmönster, anser du? Vad

förenar i så fall oss svenskar?”84

Man kan här fråga sig vad uttalandet ”oss svenskar” innebär?

Och vad betyder i så fall svenskheten? Innefattar det alla som bor i Sverige eller kanske de

som är födda i Sverige? Även om författarnas intentioner är att väcka den här typen av frågor

hos eleverna så visar den här typen av formulering på hur ett andrafierande kan smygas in i

läroböckerna, vilket i sin tur kan lägga grunden till ett vi- och dom-perspektiv hos läsaren.

I stycket ”Hinduisk moral i konflikt med patriarkala traditioner”85

beskriver författarna den

indiska kvinnans situation. Utan att nämna begrepp som brud- och änkebränning framställs

ändå dessa bisarra fenomen på ett ganska bryskt vis: ”Det händer att unga kvinnor försvinner

eller hittas dödligt brända och mördade på grund av sedvanan att brudens familj ska betala

81

Malin Mattsson F Malin Mattsson Flennegård och Leif Eriksson. 2009. Söka svar. Stockholm, Liber Ab, s. 63

82 Mattsson Flennegård, Eriksson 2009, s. 63

83 Mattsson Flennegård, Eriksson 2009, s. 64-67



35

hemgift till den blivande makens familj.”86

Detta förklaras sedan med att skammen för att inte

ha råd med hemgiften blir så pass stor att man hellre låter kvinnan försvinna eller dö.87

Återigen undrar jag över relevansen i att innefatta dessa typer av beskrivningar i en lärobok. I

detta fall saknas dessutom begreppen vilket gör det ännu mer anmärkningsvärt. Vad syftet än

må vara bidrar dessa skildringar bara till en exotifiering och andrafiering som i sin tur kan

bidrar till ett vi- och dom-perspektiv.

Mattsson Flennegård och Eriksson inleder även kapitlet om buddhismen med en levande och

vacker skildring av en kväll på ett i fjärran östern avlägset buddhistiskt kloster. Porträttet är

fullt av värme och som mottagare blir man nästan hänförd av bilderna som skapar ett sug efter

att lära sig om buddhismen. Det enda i denna vackra framställning som möjligen skulle kunna

bidra till en känsla av exotifiering, är passagen där munkarna på ett annat kloster ute på en ö

beskrivs som fullständigt avskilda från omvärlden. ”De umgås inte heller med varandra mer

än nödvändigt utan strävar efter att nå nirvana genom strikt disciplin, mental träning och

avsägande av världsliga bindningar.”88

Överlag beskrivs buddhismens centrala föreställningar på ett mycket objektivt och positivt

sätt. Det enda som möjligen bär spår av någon form av exotifiering finner man i stycket

”Världen sedd ur buddhistiska ögon”.89

Här beskrivs den buddhistiska världsbilden i form av

ett evigt kretslopp, samsara. Enligt Buddha finns ingen skapargud utan världen styrs av en

kosmisk ordning, dharma. ”Helt utan gudar är dock inte världen, enligt Buddha. Världen är

nämligen uppdelad i olika sfärer som bebos av olika varelser: gudar, människor, djur,

demoner, andar och helvetesvarelser.”90

Utifrån ett västerländskt synsätt skulle denna passage

möjligtvis kunna bidra till ett vi- och dom-perspektiv. Läser man vidare så övergår även

passagen till ett filosofiskt plan. ”Vi människor kan bara uppleva vår egen och djurens sfär.

De andra sfärerna kan vi endast få en glimt av genom drömmar, under och uppenbarelser.”

Som avslutning på stycket har författarna lagt in en pedagogisk frågeställning vilken doftar en

86

Mattsson Flennegård, Eriksson 2009, s. 79





36

aning av eurocentrism: ”Hur förhåller sig Buddhas tankar om världen och skapelsen till den

moderna naturvetenskapens, tycker du?”91


I likhet med Religion och sammanhang saknas någon djupare beskrivning av den troende

individen helt och hållet i Söka svar. Via rubriker som ”Dyrkan av det gudomliga i hem och i

tempel”92

, ”Vad är en människa?”93

och ”Människans livssituation”94

tar Mattsson Flennegård

och Eriksson visserligen upp frågor som berör individen men endast på ytan och i förhållande

till hinduismens centrala föreställningar.95

Även i kapitlet om buddhismen finner jag inget som skildrar den troende individen. Bakom

rubrikerna ”Vad är människan”96

och ”Människans livssituation”97

beskriver författarna

endast den troende buddhisten utifrån begrepp som dharma och Buddhas lära, de fyra ädla

sanningarna.98

5.3.3 Bildmaterial

I jämförelse med de två andra granskade läroböckerna i denna undersökning så innehåller

Söka svar förhållandevis få bilder. Av de som förekommer kan jag verken i kapitlet om

hinduismen eller buddhismen finna någon bild som på något sätt skulle bidra till ett vi- och

dom-perspektiv.

91

Mattsson Flennegård, Eriksson 2009, s. 99








37

5.4 Summering av resultat och analys

Resultaten av undersökningen visar att det i samtliga tre läroböcker förekommer spår av ett

vi- och dom-perspektiv. I böckerna ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes

homogent ”dom”.99 ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, det är till

”vi” som läroboksförfattarna vänder sig. ”Dom” å andra sidan får representera ”det okända”,

det som undersöks och beskrivs, det vill säga hinduismen och buddhismen.

De centrala föreställningar som beskrivs i de tre undersökta läroböckerna är generellt ganska

likartade. Man utgår från religionernas grundtankar som sedan vidareutvecklas genom dess

centrala trosuppfattningar. Det förekommer dock vissa passager där särskilda

trosföreställningar och riter lyfts fram, vilka ställs i kontrast till läroböckernas ”vi” som tycks

präglas av en ”västerländsk” rationalitet och modernitet. Genom att dessa trosföreställningar

och riter i vissa fall framställs som mer primitiva och exotiska medan västerlänningen i sin tur

framstår som förnuftsstyrd och präglad av den universalism som förbinds med det

”västerländska samhället” skapas en eurocentristisk syn och föreställningsvärld. En

eurocentrism som därtill är nära länkad till tänkandet kring ett ”vi” och ett ”dom”.

På grund av hinduismens och buddhismens komplexitet i fråga om variationer och traditioner

blir också läroböckernas framställningar till viss del generaliserade. Oavsett om läroböckerna

i fråga gör vissa nedslag och beskriver specifika egenskaper i form av traditionella fenomen

eller särskilda trosföreställningar blir resultatet överlag lätt generaliserande. Särskilt tydligt

blir det i fråga om den troende individen som överlag är osynlig eftersom hon konsekvent

vävs samman i kollektiva beskrivningar av den religiösa vardagen.

Det bildmaterial som förekommer i de tre läroböckerna bidrar i vissa fall till att förstärka

distinktionen mellan ”vi” och ”dom”. Inte sällan kopplas bilder med exotifierande motiv till

texter med ett liknande innehåll. I dessa fall beskrivs ofta exotiska trosföreställningar och

fenomen som har mer att göra med kulturella traditioner än med religiösa uttryck.

99

Enligt Kamali så jämställs det homogena ”vi” med begrepp såsom humant och modernt medan det homogena

”dom” karakteriseras av att vara inhumant, ojämlikt och traditionellt. Se sid 38.

38

6 Slutdiskussion

6.1 Diskussion kring forskningsläge och teoretiska perspektiv

Som teoretiskt begrepp har postkoloniala teorier legat i grunden för undersökningen.

Postkolonialismen som begrepp har preciserats i enlighet med Loombas definition av

begreppet, som en befrielseprocess från det koloniala i sin helhet och alla dess uttryck. Young

skriver att många av världens orättvisor idag har sin grund i uppdelningen mellan

”västerlänningar” och ”icke-västerlänningar” som i sin tur har sitt ursprung i de europeiska

stormakternas kolonialisering av stora delar av världen under 1800-talet. ”Västerlänningarna”

representerade ”civilisationen”, den ”rätta” typen av styrelseskick, vetenskap och kultur.100

Said skriver att tänkta gränser upprättas genom att ett bekant område markeras som ”vårt” och

ett ”obekant” som deras, på detta vis skapas ”vi” och ”dom”. ”Orientalen” till exempel anses

vara irrationell, barnslig och annorlunda medan europén är rationell, mogen och ”normal”.101

Kamalis undersökning av framställningar av islam, hinduism och kristendomen i läroböcker

för gymnasiet visade att islam och hinduism ansågs tillhöra ”dom” medan kristendomen sågs

som ”vår” religion, en västeuropeisk religion. Kamali skriver även att det homogena ”vi”

jämställs med begrepp såsom humant och modernt medan det homogena ”dom” karakteriseras

av att vara inhumant, ojämlikt och traditionellt.102

Beezer utgår från ett liknande resonemang

när han beskriver hur ”vi” definierar ”dom”. En eurocentrisk skrift bygger enligt Beezer på

ojämlika dikotomier. Väst ställs i kontrast till öst genom kulturella motsatser där väst

exempelvis skildras utifrån begrepp som modernitet, framsteg och rationalitet medan öst

beskrivs utifrån det oppositionella, d.v.s. tradition, stagnation och irrationalitet.103

Min undersökning visar på liknande tendenser i framställningarna av hinduismen och

buddhismen. Båda kategorierna, ”vi” och ”dom”, ses i vissa fall som relativt homogena

befolkningsgrupper. Det fanns även tendenser som visade på att ”vi” likställs med

moderniteten medan ”dom” får stå för det primitiva och traditionella. Det som är modernt, ses

genom ”européernas” eller ”västerlänningarnas” ögon och det är ”vi” och ”vår” syn på vad

100

Young 2003, s. 2-3; Loomba 2005, s. 31

101 Said 2000, s. 130-131, 317

102 Kamali 2006, s. 51-68, 93-95

103 Beezer 1999, s. 260

39

som är modernt som utgör normen. Jag har dock inte funnit några tendenser som tyder på att

”dom” karakteriseras av att vara inhumana eller ojämlika i de läromedel som har ingått i min

undersökning.

Även Härenstam finner i sin undersökning om bilden av islam i läromedel att det är bilden av

den ”kollektiva muslimen” som träder fram. Det är återigen den tillsynes homogena massan

som får representera individen såväl som kollektivet. I min undersökning visar sig detta

exempelvis genom att författarna inte bara utesluter den troende individen från att träda fram

utan man väljer också att utgå från de gemensamma trosföreställningar som kan sammanfattas

som hinduism och buddhism. I kombination med ytterst få konkreta exempel från

vardagslivet, utifrån individens perspektiv, leder det till generaliseringar i samtliga granskade

läromedel.

Härenstams undersökning visar även på att fokus i en del av de undersökta läroböckerna

ligger på vad som skiljer ”oss” från ”dom”. Så är även fallet i ett par av de läromedel jag har

undersökt. Även om det inte uttrycks konkret så framgår det mer eller mindre tydligt via

exotifierande och andrafierande textpassager och bilder. Genom dessa exotifierande och

andrafierande inslag blir det också tydligt att författarna, avsiktligt eller ej, lyfter fram

skillnaderna mellan ”vi” och ”dom”. Eftersom fokus i dessa fall ligger på det som delar och

inte på det som förenar kan detta leda till att vi- och dom-perspektivet förstärks hos

mottagaren.104

I Kan du höra vindhästen? konstaterar Härenstam att läromedlen ofta skildrar buddhismen ur

dess indiska form, theravadabuddhism. Fokus läggs främst på Buddhas liv och ursprungliga

lära vilket enligt författaren beror på att den västerländska människan tolkat buddhismen till

att bättre passa in i hennes egen livstolkning. Härenstam understryker att man då missar

buddhismens komplexitet när man endast lägger fokus på dess filosofiska och etiska

perspektiv.105

Utifrån de tre läromedel som förekommer i denna undersökning kan jag inte

riktigt hålla med Härenstam. I två av de tre undersökta läroböckerna tycker jag mig uppfatta

dess beskrivningar om buddhismen som relativt breda i förhållande till buddhismens

104

Härenstam 1993, s. 149-150, 263-269

105 Härenstam 2000, s. 12-13

40

komplexitet. Buddhas liv och lära förekommer självklart men även dess övriga riktningar i

form av mahayana, tibetansk buddhism och zenbuddhism.

Härenstam tar också upp lärarens situation i förhållande till läromedlens innehåll. Han frågar

sig vilka val som görs i undervisningen och varför? Läraren måste utifrån innehållen i

läroböckerna vara uppmärksam på vems kunskap man grundar sin undervisning på och alltid

fråga sig varför just den kunskap som presenteras i läromedlen valts ut.106

Enligt författaren så

räcker inte heller läroböckernas begränsade omfång till för att rättvist och komplett beskriva

en religion utifrån dess komplexitet. Eftersom innehållet oftast är utvald av någon annan än

läroboksförfattaren själv så måste även läraren fråga sig vems kunskap och värderingar som

förs fram.107

Här håller jag definitivt med Härenstam angående lärarens roll ifråga om

läromedlens innehåll och vems kunskap det är som förs fram. Dessa frågor berörs delvis i min

slutsats där jag för en lite diskussion kring lärarens ansvar i förhållande till läroböckernas

förmedlande innehåll.

Torvald Olsson visar i sin avhandling att Indien och det indiska samhället, dess kultur och

religion ofta skildras negativ i läromedel utifrån kulturella aspekter. Den främmande kulturen

representerar på detta sätt det onda och ”det annorlunda” i relation till det goda ”västerlandet”.

Det är således inte människorna utan hinduismen och kulturella fenomen som exempelvis

kastväsendet som får representera ”det annorlunda”. I min undersökning är detta också tydligt

förekommande i de läroböcker som jag granskat. Även om det inte uttalas så uppträder detta i

två av böckernas beskrivningar av brud- och änkebränning. På ett subtilt plan utmålas både

religionen och eller kulturen som den skyldiga i dramat. Eftersom det sällan förekommer

någon vidare förklaring till dessa problems bakgrund och ursprung så finns det en risk för att

mottagaren upplever dessa inslag som exotiska och primitiva vilket i sin tur kan leda till en

förstärkning av ett vi- och dom-perspektiv.

Enligt Stefan Jonsson bygger eurocentrismen på en maktutövning av ”den Andre”. Där

”västerlandet” skildras som civiliserat, modernt och rationellt utmålas istället den Andres

samhälle som ociviliserat, primitivt, irrationellt och barbariskt.108

Dick Harrison menar därtill

106

Härenstam 2000, s. 20

107 Härenstam 2000, s. 119-120

108 Jonsson 2005, s. 165-166

41

att ”den Andre” är nära knuten till eurocentrismen genom hur ”vi” definierar oss i förhållande

till det främmande. ”Vi” står för det naturliga och sanna medan det främmande d.v.s. ”den

Andre” representeras av det förbjudna och farliga.109

Några inslag av eurocentrism

förekommer även i min undersökning av läromedel. Ett tydligt exempel finner man i en av

dessa läroböckers beskrivning av en indisk stryparsekt från 1800-talet. Skildringen av denna

sekt förekommer i samband med en beskrivning av gudinnan Kali. Beskrivningen har ett

exotifierande skimmer av ond bråd och död över sig, vilket givetvis kan bidra till en

föreställning av hinduismen som primitiv och barbarisk. Utifrån mottagarens perspektiv kan

en sådan skildring snarare fungera som en katalysator ifråga om utvecklandet av ett vi- och

dom-perspektiv, än av en fördjupande kunskap om hinduismen.

6.2 Sammanfattning

Syftet med denna undersökning har varit att granska hur hinduismen och buddhismen

framställs i text och bild i tre läroböcker för gymnasiet. Jag har använt mig av den

postkoloniala teoribildningen för att på så sätt finna eventuella spår av ett vi- och dom-

perspektiv i dessa läromedel. Som teorietisk grund har jag även använt mig av postkoloniala

begrepp som eurocentrism, andrafiering, orientalism och exotifiering för att uppdaga

underliggande strukturer i läroböckernas beskrivningar av hinduismen och buddhismen. Jag

har därtill valt att konkretisera utgångspunkterna till den kvalitativa innehållsanalysen till tre

punkter; centrala föreställningar, den troende individen och bildmaterial utifrån vilka analysen

av källmaterialet har fokuserats på.

Undersökningen har kommit fram till resultatet att samtliga tre läroböcker i någon grad

innehåller spår av ett vi- och dom perspektiv. Läroböckerna påvisar även i vissa fall ett

mönster där hinduism och buddhism framställs utifrån ett eurocentristiskt sätt som har som

följd att den hinduiska eller buddhistiska människan framställs som ”den andre” i relation till

”den västerländska”, d.v.s. ”vi”. Läroböckernas författare missar många gånger att skilja

mellan religion och kulturtradition.110

I stället för att fördjupa sig i religionernas lära och

skrifter väljer man att utgå ifrån gamla kulturella traditioner som i vissa fall fortfarande

109

Harrison 2003, s. 25-26

110 Med kulturtradition avses här alla de uråldriga sedvänjor som vid sidan om religiösa yttringar har bidragit till

att forma den indiska civilisationen.

42

förekommer på Indiens landsbygd. Den religiösa individen beskrivs därtill uteslutande utifrån

kollektivet vilket förstärker en stereotypisk bild av hindun och buddhisten. Man skapar på

detta vis en föreställning hos elever som ger dem ett intryck av ”de andra” i relation till den

norm som de omedvetet får lära sig är ”den västerländska.”

Det finns vidare en tendens till att exotifiera hinduism och buddism, då ofta genom att

använda sig av bilder som fokuserar mer på kulturella traditioner och fenomen än det religiöst

allmänna. Man kan tänka sig att författarna till de olika läroböckerna har önskat att snabbt

fånga elevers intresse med dessa bilder och att elever vid första anblick kanske inte tänker på

bildernas intertextualitet111

eller position i läroboken. Tillsammans med texten skapar bilderna

i böckerna ibland tendenser av stereotypifiering och andrafiering, vilket i sin tur är styrt av

eurocentrism och orientalism. När man tolkar bilder och deras intertextualitet är det fråga om

vilka erfarenheter och kunskaper man bär med sig. Man kan således inte förvänta sig att alla

elever i detta stadium av sin utbildning skall ha utvecklat sitt kritiska tänkande så till den grad

att de kan avgöra vad som är representativt eller vad som är främmandegörande och

andrafierande framställningar av en religion genom bilder och text. Det borde vara självklart

att elever skall kunna förvänta sig att det som står i en lärobok är objektivt sant och

representativt. Detta ställer också vidare krav på lärare att ta ansvaret i att bedöma vilka

läromedel som är lämpliga för att användas i skolans undervisning. Läraren bör också aktivt

påpeka de bristfälliga beskrivningar som eventuellt finns i de läroböcker som används.

Eftersom skolan speglar vårt samhälle och ska bidra till att elever utvecklar demokratiska

värderingar som ska följa dem under deras framtida privat- och arbetsliv, bör man kunna

ställa höga krav på relevanta läromedel. Detta är speciellt angeläget då det moderna Sverige i

hög grad är ett mångkulturellt samhälle. Här skulle jag vilja knyta an till Härenstam. Både i

fråga om lärarens roll utifrån vems kunskap undervisningen baseras på112

och att läromedlem

kanske bör förändras i fråga utformning från tung faktabetoning till en mer litterär

framtoning.113

Kamali visar i sin slutsats på att den institutionella diskrimineringen slår på två fronter, både

genom att skapa fördomar och stereotyper kring religionerna samt diskriminering av elever

111

Intertextualitet är en litteraturteoretisk term som innebär att ingen text står isolerad utan ingår i ett nät av

relationer till andra texter, introducerad av Julia Kristeva 1969.


113 Härenstam 2000, s. 164

43

som har invandrar bakgrund.114

Då jag själv arbetar på en gymnasieskola som är starkt

mångkulturellt präglad håller jag med om detta. Om läromedel utgår från en västerländsk

norm och ofta gör jämförelser utifrån ett västerländskt perspektiv kan man självklart fråga sig

vilka känslor detta framkallar hos de elever som har en icke-kristen eller icke-europeisk

bakgrund. Utgår man från det västerländska kristna tänkandet som normativt utestänger man

också automatiskt de elever som inte inkluderas i denna kulturella sfär. Det dualistiska

tänkandet om vi och dem reproduceras fortfarande i de undersökta läroböckerna även om

vissa försök görs att visa på influenser och likheter med den ”västerländska” kulturen. Trots

att Sverige är ett mångkulturellt samhälle vänder sig dessa läroböcker främst till en

”majoritetssvensk” som historiskt sätt bott i ett geografiskt område som innefattas av

begreppet ”västerlandet.115

Detta stämmer ringa överens med skolans uppdrag att utveckla

demokratiska värderingar och ett mångkulturellt synsätt hos elever.

Som avslutning skulle jag vilja sammanfatta resultatet av min undersökning enligt följande

punkter:

Samtliga läroböcker som undersökts innehåller i någon grad spår av ett vi- och dom-

perspektiv.

De centrala föreställningar som presenteras i de undersökta läroböckerna präglas i viss

mån av formuleringar och bilder som innebär en exotifiering och andrafiering av

hinduismen och buddhismen, vilket förstärker den eurocentristiska bilden av den

andre.

Den religiösa individen är i samtliga undersökta läroböcker obefintlig och i stället

framträder bilden av hindun och buddhisten utifrån kollektivt stereotypa

föreställningar.

Läroböckernas författare missar i vissa fall att skilja mellan religion och

kulturtradition vilket bidrar till att framförallt hinduismen framställs som irrationell

och primitiv.

114

Kamali 2006, s. 94

115 Kamali 2006, s. 94

44

Läroböckerna utgår relativt ofta från västerlandet som norm vilket kan bidra till ett

utanförskap i klassrummet när det gäller elever som inte har en västerländsk eller

kristen bakgrund.

Den distinktion som görs i läroböckerna mellan västerlandet och orientalen kan leda

till ett tänkande som delar människor i ett vi och de andra. Detta kan i så fall innebära

att elevens förståelse för andra kulturer och religiösa traditioner försvåras vilket också

begränsar deras känsla för tolerans som krävs för att bemöta alla former av

främlingsfientlighet.

De brister i objektiva och relevanta beskrivningar som dessa läroböcker uppvisar

ställer också krav på läraren ifråga om att granska och välja lämpliga läroböcker, samt

att aktivt påpeka de eventuella bristfälligheter som förekommer.

6.3 Slutord

I inledningen av denna undersökning ställer jag ett antal frågor som jag som lärare har ställt

mig frågande till och som legat till grund för denna studie. Vad är det för bilder och

beskrivningar av våra fem stora världsreligioner som förekommer och hur uppfattar eleverna

dessa? Hur beskrivs hindun, buddhisten, juden, muslimen och den kristne i läroböckerna och

på vilket sätt påverkar dessa beskrivningar då också elevernas förståelse? Är dessa bilder och

beskrivningar något de på ett trovärdigt och lärande sätt kan ta till sig eller bygger dessa

fortfarande på gamla postkoloniala uppfattningar? Kan exempelvis en muslimsk elev känna

igen sig i lärobokens beskrivningar om islam eller är bilden konstruerad utifrån ett historiskt

och kulturellt kristet perspektiv? Undersökningen har visat på att beskrivningarna av

hinduismen och buddhismen i viss mån innehåller postkoloniala tendenser som i dessa fall

utgår ifrån ett vi- och dom-perspektiv och eurocentriskt synsätt där västerlandet är normen.

Dessa beskrivningar bidrar självklart inte till att eleven utvecklar en vidare och respektfull

förståelse för dessa österländska religioner. En elev med hinduisk eller buddhistisk bakgrund

kommer troligtvis inte att känna igen sig och förmodligen också uppleva ett utanförskap i

förhållande till det jämförande normativa kristna perspektivet. Resultatet är dessvärre inte

45

förvånande då jag i samtal med elever med annan religiös bakgrund än den kristna ofta fått

kritik för vad läroböckerna ibland förmedlar i fråga om exempelvis Islam.

Generellt sätt anser jag att två av de undersökta läroböckerna är bra i utförande och innehåll

men att det vilar ett ansvar hos läraren att vidga perspektiven i vad de förmedlar. När det

gäller lärarens förmedlande ansvar får man inte bortse från det faktum att gymnasieelevernas

förkunskaper under de senare åren drastiskt minskat vilket också påverkar elevens förståelse

och tolkning av läroböckernas innehåll. Tyvärr får man dock en känsla av att författarna till de

undersökta läromedlen i viss mån inte har hängt med in i det mångkulturella Sverige utan

fortfarande håller fast vid ett föråldrat kristet perspektiv. Varför bidrar inte representanter från

den akademiska världen med annan religiös och kulturell bakgrund än kristendomen till att

utveckla moderna läromedel? Varför använder man inte inlägg från intervjuer av troende

judar, muslimer, hinduer och buddhister för att på så sätt få in den troende individens

perspektiv till läroböckerna? Detta skulle kanske bidra till att levandegöra de skilda

trosuppfattningarna och det religiösa livet i vardagen på ett påtagligt sätt. Härenstams idé om

läroböcker med en mer litterär inriktning kanske är något som förlagen bör ta i åtanke.

Frågorna kan göras många och kanske kommer den nya gymnasieförordningen Gy11 att bidra

till en ny typ av läroböcker.

7 Käll- och litteraturförteckning

Källmaterial

Jansson, Olov och Karlsson, Linda. 2009. En Mosaik. Stockholm, Bonnier utbildning

Mattsson Flennegård, Malin och Eriksson, Leif. 2009. Söka svar. Stockholm, Liber Ab

Ring, Börje. 2009. Religion och sammanhang. Stockholm, Liber AB. 3:e uppl.

Litteratur

Beezer, Osborne. 1999. ”Efter Orientalism” i Eriksson, Eriksson Baaz, Thörn (red.) 1999.

Globaliseringens kulturer. Falun, Nya Doxa

46

Bergström, Göran och Boréus, Kristina 2005. Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig textanalys. Lund, Studentlitteratur. 2:a uppl.

Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria och Thörn, Håkan. (red.) 1999. Globaliseringens

kulturer. Falun, Nya Doxa

Harrison, Dick. 2003. ”Det förflutna som den Andre. Medeltiden i de tecknade seriernas

värld” i Anna Sparrman m.fl. (red.) 2003. Visuella spår. Bilder i kultur- och samhällsanalys.

Lund, Studentlitteratur

Härenstam, Kjell. 1993. Skolboks-islam. Analys av bilden av islam i läroböcker i

religionskunskap. Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis

Härenstam, Kjell. 2000. Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik om konsten att välja

kunskap. Lund, Studentlitteratur

Jonsson, Stefan. 1993. De andra. Amerikanska kulturkrig och europeisk rasism. Stockholm,

Norstedts förlag

Jonsson, Stefan. 2005. ”Halva världen. Orientalism, eurocentrism och globalisering” i Moa

Matthis (red.) 2005, Orientalism på svenska. Stockholm, Ordfront förlag

Kamali, Masoud. 2006. ”Skolböcker och kognitiv andrafiering”, i Sawyer, L. & Masoud, K.

(red.) Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. SOU2006:40

Loomba, Ania. 2005. Kolonialism/postkolonialism. En introduktion till ett forskningsfält.

Hägersten, TankeKraft Förlag. 2:a uppl

Olsson, Torvald. 1988. Folkökning, fattigdom, religion. Objektivitetsproblem i högstadiets

läromedel 1960-1985 med särskild inriktning på Indien- och U-landsbilden. Lund,

Studentlitteratur

Said, Edward W. 1997. Orientalism. Stockholm, Ordfront förlag

47

Young, Robert J.C. 2003. Postcolonialism. A Very Short Introduction. Oxford: Oxford

University Press

vi och dom - diva-portal.se759198/fulltext01.pdf · en granskning av hur hinduismen och buddhismen...

Documents