Lnsstyrelsens fyra roller i samhllsplaneringen

Rdgivningsrollen Samordningsrollen

Myndighetsrollen

Tillsynsrollen

MAPP: O:\Stationr Data\Strandskydd

Allmnbevakning.*Lnsstyrelsen ska alltid underrttas om frrttningsbeslut om det inte r inom detaljplan. *Godknnande av frrttning. En frrttning kan normalt inte registreras frrn efter verklagandetidens utgng. Frrttningen kan dock registreras omgende om samtliga som har rtt att verklaga godknner frrttningen. Ett godknnande av lnsstyrelsen innebr att lnsstyrelsen avsger sig rtten att verklaga frrttningen. Samrd. Samrd med lnsstyrelsen kan franledas av olika anledningar:Krav p samrd eller tillstnd r reglerat i lag, t ex behov av strandskyddsdispens, frvrvstillstnd, anmlan fr samrd enligt 12:6 MB.

b) nskeml frn lnsstyrelsen att f renden fr samrd som berr allmnna intressen.

c) nskeml frn LM att f std av lnsstyrelsen som fretrdare fr statliga sektorsmyndigheter fr att kunna bedma tilltligheten av en tgrd.Lnsstyrelsens roll i frrttningsrenden (407)

verenskommelse omPRINCIPER FR SAMRDI FRRTTNINGARVSTERNORRLANDPrinciper fr hantering av renden kopplade till i frsta hand olika omrdesskydd.

Var gller strandskydd?Vi i X har ett GIS-skikt som visar strandskyddetsutbredning. Det r buffrat s att det utvisar 100-metersgrns frnden strandlinje som r markerad p kartan vilken man fr frutsttavisar ngon slags medel- /normalvattenstnd.Vi anonyma har ett GIS-skikt som dock har mycket stora brister. Fr att skerstlla att man inte missar strandskydd, fr man kontrollera diverse renden p karta och d ser man om ett vattendrag finns i nrheten. Vi har en praxis att strandskydd inte hvdas kring tekniska anlggningar, dvs vgdiken, bevattningsdammar, simbassnger, olika typer av industridammar osv, svida det inte finns hga naturvrden i anlggningen. Det r av praktiska skl fr att slippa rent ljliga dispensrenden dr det helt uppenbart varken finns rekreationella eller ekologiska vrden.Vi i Y har bara GIS-skikt fr utkat strandskydd.Eftersom vi inte har ngot undantag fr mindrevatten gller strandskyddet om vattendragetfinns p karta. Kartskalan vi normalt anvnder r1:50 000, dvs terrngkartan. Det kan hnda attde allra minsta vattendragen inte finns p dennakartskala men vi bedmer att vi inte missar ngot vsentligt. Lnsstyrelsen Dalarna gr bedmningen attmed hnsyn till lagstiftningen och den rdanderttstillmpningen br kommunen i frsta handha databasen fr terrngkartan, tidigaretopografiska kartan, i skala 1:50 000 somutgngspunkt fr sin bedmning om varstrandskydd rder. Lnsstyrelsen Dalarnabedmer att grvda eller anlagdaavvattningsdiken fr infrastruktur (vg ochjrnvg), jordbruksmark, skogsmark och i ttortnormalt inte berrs avstrandskyddsbestmmelserna ven om de rredovisade p terrngkartan. I stergtland upphvde i vras vrt avgrnsningsbeslut om vart strandskydd gller. S numera rder det generella strandskyddet vid kusten, sjar och vattendrag plus i ett antal omrden utvidgat strandskydd om 150 m. Vi ansg inte att vi hade std fr vr tidigare avgrnsning.I Vstmanland har vi ett beslut om vart strandskyddet gller. Vi har ven ett GIS-skikt, som tyvrr inte r helt uppdaterat.

Lnsstyrelsen ska tillhandahlla planerings- och kunskapsunderlag, ge rd om tillmpningen avplan-och bygglagen,fra ut riksdagens beslut och regeringens ml samt ge en regional verblick.

Lnsstyrelsen ska som statens fretrdare ta till vara, samordna och vga samman olika statliga intressen

Lnsstyrelsen ska prva verklagade detaljplaner och medverka i prvningen av verklagade bygglov samt besluta i strandskyddsfrgor. Lnsstyrelsen ska verka fr en god livsmilj, bevaka att lagar fljs och ingripa vid vertrdelser. Lnsstyrelsen har enligt plan- och bygglagen tillsyn ver lnets kommuner i den fysiska planeringen. Normalt sker detta genom rdgivning. En enskild kan anmla till lnsstyrelsen omhan/hon anser att en kommun inte sktt sina uppgifter enligt plan- och bygglagen. Lnsstyrelsen handlgger rendet och meddelar kommunen sin bedmning. Ytterligare mjlighet till pfljder saknas.Lnsstyrelsen ansvarar fr bevakning av allmnintressen i lantmterirenden. Vid frrttningar enligt fastighetsbildningslagen, anlggningslagen och ledningsrttslagen ska Lantmterimyndigheten samrda med de myndigheter som berrs av tgrderna. En av samrdsmyndigheterna r Lnsstyrelsen. Lnsstyrelsen lmnar underlagsmaterial angende bland annat riksintresseomrdentill lnets lantmterimyndigheter. I frrttningar som berr knsliga omrden sker samrd mellan lnets lantmterimyndigheter och Lnsstyrelsen i varje enskilt rende. I frrttningar rrande jordbruks- och skogsfastigheter krvs ocks samrd med Lnsstyrelsen i vissa fall. Det kan t ex handla om frgor rrande delningar av skogsfastigheter eller skogsskiften. Ett rende kan exempelvis glla avstyckning av en bostadsfastighet med befintliga byggnader frn en lantbruksfastighet. Omrdet kan tex ligga inom omrde av riksintresse fr natur- och kulturminnesvrd, berra fornlmningar och omfattas av strandskydd. Frrttningen kan ocks strida mot jord- eller skogsbrukets skyddsvillkor. Om Lnsstyrelsen finner att tillstnds- eller fastighetsbildningsbeslut efter samrd strider mot allmnt intresse kan Lnsstyrelsen verklaga beslutet till fastighetsdomstol.