fyra framtider for skarmlasning

7/26/2019 Fyra Framtider for Skarmlasning

1/80

Explorativa scenarier

Energisystemet efter 2020

Fyra framtider


2/80

Publikationer utgivna av Energimyndighetenkan bestllas eller laddas ned via www.energimyndigheten.seeller bestllas genom att skicka e-post [email protected] eller per fax 08-505 933 99

Statens energimyndighetET 2016:04April 2016Upplaga: 700 ex

Grafisk form: GranathTryck: Arkitektkopia, Bromma

Omslagsbild: Getty Images & Shutterstockvriga bilder: Getty Images, Shutterstock & Johnr

3


3/80

Vi skissar upp ett helhetsperspektiv. Vi beskriver utan att ta stllning. Vi visar

fyra mjliga energiframtider. Det gr frsts att plocka element frn alla scenarier

fr att mjliggra den omstllning man anser bst fr Sverige. Arbetet med

vrt framtida energisystem r aldrig frdigt. Utredningen r en kristalliserings-

punkt. Om vi fr mjligheten framver vill vi grna terkomma och utveckla

vrt arbete med scenarier fr att bttre frbereda oss fr framtiden. Sjlvklart

tillsammans med al la er som intresserar sig fr Sveriges energisystem och

samhllsutveckling.

Jag vill tacka alla fantastiska kollegor p Energimyndigheten som med djup

kunskap har engagerat sig i ett p alla stt ovanligt projekt. Stort tack ocks

till energikollegor i landet fr rd och inspel. Det finns ingen roligare tid att

jobba med energifrgan n just i da g.

Nu tar vi nsta steg in i Sveriges energihistoria.

Erik Brandsma

Generaldirektr

Det du nu lser r olikt allt annat du sett frn Energimyndigheten. Utredningen

Fyra framtider ger en startpunkt fr en modern energidialog. En dialog

som tar helhetsgrepp, har samhllsperspektiv och visar v ikten av att hamna rtt

i omstllningen.

P Energimyndigheten vet vi mycket om energisystemets utveckling. Vi gr

prognoser, hller koll p marknaden och utvrderar styrmedel. Vi utvecklar

strategier fr forskning och innovation och inleder nya samarbeten med akademi,

nringsliv och intresseorganisationer fr att driva utvecklingen framt. Men.

Energibranschen kommer att frndras mer de kommande fem ren n den

gjort de senaste 50 ren. Mnga omvrldsfaktorer bidrar till den takten och

vi ansg att vi behver komplettera energiarenan med nya underlag och ett

nytt grepp. Drfr startade vi vr egen utredning om energisystemet efter 2020,

fr att bredda vr egen kunskap och framfr allt fr att ge plats fr en ny

konstruktiv dialog.

Vi har i utredningen slppt det traditionella tillfrselperspektivet, men rapporten

r lika vl underbyggd med fakta och kunskap som vanligt. Vi visar ocks

tydligt att energi inte r en isolerad frga, utan ingr i ett sammanhang om hur

vi tnker kring utveckling av transporter, bostder, jobb och vrt landskap.

Vi har tidigare i projektet skrivit om de viktigaste knckfrgorna kring energi

i rapportenVgval och utmanin gar fr energis ystemet. Utifrn dem

beskriver vi nu fyra olika vgar framt. Varje framtid har olika drivkrafter som

dikterar samhllsutvecklingen, till exempel global rttvisa, konkurrenskraft,

individualism eller sker energifrsrjning.

Att beskriva samhllsutvecklingen p detta stt, gr att bde vi och aktrer p

energiarenan fr strre frstelse fr olika perspektiv i dagens energidebatt.

Alla behver vi ibland lyfta blicken frn skatter, elpriser och budgetfrslag.

Alla behver vi nu en inspirerande dialog om vart r vi p vg? och vad fr

det fr konsekvenser?

Framtiden brjar i dag

4

FRAMTIDEN BRJAR I DAG

5

I


4/80

P ESSI OFORTE

Sammanfattn ing .................................................................................................................... 8

Fyra framtider med energi i fokus ........................................................................................... 12

Prioritering ar som formar energisystemet ............................................................................... 14

Gemensamma frutstt ningar i de fyra framtiderna ................................................................ 16

Scenario Forte energi som brnsle fr tillvxt och framgng ................................................ 22

Scenario Legato energi r en globalt begrnsad resurs ....................................................... 40

Scenario Espressivo energi r ett uttrycksmedel ................................................................. 64

Scenario Vivace energi r en sprngbrda fr klimatfrbttring ........................................... 86

Grafik: Jmfrel ser av de fyra framtid erna .............................................................................. 106

Analys av de fyra scena rierna ................................................................................................ 110

Grafik: Jmfrelse r ver milj- och klimateffek ter ................................................................... 126

Diskussion ............................................................................................................................. 132

Slutsatser ............................................................................................................................... 142

Vgval och utmanin gar fr energisystemet ............................................................................. 146

Slutord ................................................................................................................................... 154

Bilagor ................................................................................................................................... 156

Innehll

6 7


5/80

Sammanfattning

Satsningar p energi r lngsiktiga. Planering som brjar

i dag formar samhllet decennier framver. nd har det

saknats en framtidsdiskussion om vilken typ av samhlle

energin ska interagera i. Hur delaktiga vill hushll vara

i att producera sin egen el? Hur vill vi koppla ihop tillvxt

och energi? r energi framfr allt en frga fr Sverige,

eller en frga fr vrlden?

8 9

SAMMANFATTNING


6/80


7/80

1 ET 2015:10 Vgval och utmaningar fr energisysteme t.2 ER 2015:18 Industri ns lngsiktiga utveckli ng i samspel med energisys temet.

Fyra framtider med energi i fokus

Hur anvnder vi energi i framtidens samhlle? Den frgan blir hgaktuell nu

nr energisystemet i Sverige str in fr stora frndringar. Nya beslut mste fattas

nr det gller energisystemets utformning; befintliga krnreaktorer kommer

att stngas och andelen frnybar energi kar troligen. Samtidigt pverkar klimat-

frndringarna oss allt mer, och vr omvrld frndras snabbt genom tillexempel digitalisering och teknikutveckling. Mitt i allt detta r det viktigare

n ngonsin att stlla sig frgan om framtidens energianvndning.

Prioriteringar fr framtidens energisystem avgrs av samhllsutvecklingen.

Beroende p vilka utgngspunkter politiker, nringsliv och samhllet i vrigt

har, finns flera mjliga utfall fr energisystemet och samhllet.

I vr scenariostudie Fyra framtidermlar vi upp olika scenarier av samhlls-

utvecklingen och energisystemet efter 2020 mot 2050. Vad kan dessa framtider

innebra fr svensk energipolitik de nrmaste ren? Vilka utmaningar

och mjligheter ser vi i dessa framtider? Vi vill med scenariostudien bttre

frbereda oss fr framtiden och bredda diskussionen om energisystemets

utveckling tillsammans med politiker, beslutsfattare och vriga intressenter

i Energisverige.

I frsta fasen av utredningen Energisystemet efter 2020 tog vi fram rapporten

Vgval och utmaningar fr energisystemet1. Fem kapitel om energihushllning,

kraftsystemet, transporter, bioenergi och olika a ktrers roll tog upp knckfrgor

vi har identifierat som avgrande fr det framtida energisystemet. Vi har med

hjlp av Lunds universitet tagit fram en rapport med olika framtider fr i ndustrins

utveckling Industrins lngsiktiga utveckling i samspel med energisystemet2.

Tillsammans med denna scenariostudie Fyra framtider utgr dessa rapporter

ett paket som hjlper oss att angripa framtiden, med mer vetskap om de

viktigaste frgorna och med en bredare syn p mjliga utveckli ngsvgar.

Vi hoppas att vra fyra scenarier kan inspirera i energi- och samhllsdebatten,

och vara ett underlag fr att navigera mellan mjliga utfall.

Vi vill tacka professor Bjrn Sandn frn Chalmers, docent Bengt Johansson

frn Lunds universitet och forskare p FOI och professor emeritus LarsIngelstam som utgjort referensgrupp till projektet, samt Mathias Gustavsson

frn IVL som utgjort vrdefullt std i projektet och bidragit till rapporten.

Scenariernas namn kommer frn musiken. Kompositrer anvnder musiktermer

fr att bertta om olika uttryck som musiken tar sig. Vi tycker att de ven ger

en bra beskrivning fr hur energin tar sig uttryck i vra fyra framtider.

Vlkomna in i Forte, Legato, Espressivo och Vivace.

Christine Riber Marklund

Bitrdande projektledare

sa Tynell

Projektledare

12 13

FYRA FRAMTIDER MED ENERGI I FOKUS


8/80

3 Energi ska hr inte uppfattas enbart som en fysisk storhet, utan snarare som ett begrepp och som meningsskapare i samhllet.

Prioriteringar som formar framtiden

Vra fyra framtider erbjuder olika vgar till ett robust energisystem och tar

sin utgngspunkt i att energin har olika roller i samhllet3. Hur vi organiserar

samhllet r minst lika centralt i scenarierna som vilka energifrsrjnings-

tekniker vi prioriterar. Pongen r, att den roll som samhllets aktrer tillskriver

energi och energisystemet kan ge stora frndringar i samhllet, och styr

prioriteringar och val inom energipolitiken.

Scenarierna som utvecklats r explorativa och ger ett brett perspektiv p mjliga

utvecklingsvgar fr det svenska energisystemet. Scenarierna frutsger inte

den mest sannolika utvecklingen, och behver inte heller uppfylla befintliga

milj- och klimatml. De ska i stllet beskriva en utveckling av energisystemet

som fljer av vilken prioritering som blir viktigast i respektive framtid.

Scenarierna r inte en politiskt utstakad vg, utan ett resultat av frndringar

i samhllet, understdda av befolkning, omvrld och politiker.

Vi frutstter i samtliga scenarier att Sverige fortfarande r en demokrati med

samma grundlag som i dag, och med dagens niv p vlfrd.

Vra fyra scenarier bestr av en vergripande beskrivning av de olika huvud-

dragen, bde vad gller samhllet i stort och utvecklingen av energisystemet.

Beskrivningen utgr krnan i scenariot och fljs av frdjupade beskrivningarav hur energianvndning, energitillfrsel och andra aspekter av energisystemet

har utvecklats i enlighet med samhllet. Vi beskriver ocks vilken politik och

styrning som kan bli aktuell i respektive scenario. Vi diskuterar konsekvenser

och utmaningar som kan flja av respektive framtid med fokus p milj, klimat

och ekonomi. Vi gr ett nedslag runt r 2035 och blickar framt till r 2050.

I vissa srskilt intressanta frgor har vi gjort frdjupningar, som till exempel

fr elvgar, fossilfritt transportsystem och om de nya elmarknaderna.

Vi antar att omvrldsfrndringar mjliggr eller frstrker de olika

utvecklingarna, men fokus r helt p utvecklingen i Sverige och p de

prioriteringar Sverige gr.

Vra fyra framt ider r:

I Legato ses energi som en globaltbegrnsad resurs. Det r viktigt meden jmn och rttvis resursfrdelning p global niv.Energipolitikens fokus r p ekologisk hllbarhetoch global rttvisa.

B E T Y D E R

S A M M A N B U N D E TAnvndning

243 TWh2050

I Forte fungerar energi sombrnsle fr tillvxt och framgng.Energipolitikens fokus r sker tillgng till

energi till lga och stabila priser och effektivgodstrafik t industrin.

B E T Y D E R

S T A R K T

FORTE

Anvndning

375 TWh2050

ESPRESSIVOI Espressivo r energi ett uttrycksmedel. Energianvndare nskarhantera sina egna behov genom inkp av tjnster och kadegenproduktion, lsningar som de uppfattar som effektiva ochframtsiktande. Energipolitiken riktar fokus mot att underltta fregenproduktion, handel med tjnster och nya energimarknader.

B E T Y D E R

U T T R Y C K S F U L L T

Anvndning

323 TWh2050

I Vivace r energi en sprngbrda fr tillvxt p klimatets villkor.Sverige vill vara en global fregngare inom klimatlsningaroch miljteknik fr ett hllbart globalt energisystem.Energipolitikens fokus r klimatsmart forskning och innovation,demonstration och kommersialisering p bred front.

B E T Y D E R

L I V L I G T

Anvndning

326 TWh2050

14 15

PRIORITERINGAR SOM FORMAR FRAMTIDEN


9/80

Gemensamma frutsttningar

i de fyra framtiderna

I framtidsscenarierna finns flera

bakomliggande globala trender.

Sdana megatrender nmns och

beskrivs med en relativt hg grad av

samstmmighet av mnga kllor,

till exempel EU:s European Environment

Agency och det danska Institut tet

for fremtidsforskning. Dessa trender

gller mer eller mindre starkt i alla

fyra scenarierna.

Gemensamma frutsttningari de fyra framtiderna

16 17

GEMENSAMMA FRUTSTTNINGAR I DE FYRA FRAMTIDERNAGEMENSAMMA FRUTSTTNINGAR I DE FYRA FRAMTIDERNA


10/80

7 E kosystemtjnster avser direkta och indirekta funktioner hos ekosystem vilka bidrar till mnniskors och samhllets frsrjningoch vlstnd. Ekosystemtjnster som avser produkter som skogsrvaror och liknande kan ge direkt ekonomisk vinst.

8 I nternet of things, saker r uppkopplade till exempel kyl och frys eller vrmepumpar.

4 IPCC fifth assessment report, http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/5 www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier#area=eur&dnr=0&sc=rcp85&seas=ar&var=t6 www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/lansanalyser#00_Sverige,precip_sumAnnual,ANN

Natur, milj- och hlsofrgor blir allt viktigare

Frgor kring hlsa och nrmilj vrderas allt hgre och

det blir ett kat fokus p frgor som rent dricksvatten,

odlingsmark och luftkvalitet, men ven p livsstilssjukdomar

som vervikt och stress. Mnga milj- och hlsoproblem r

kopplade till anvndningen av energi, speciellt fossila brnslen.

Framtiden stller hgre krav p lnders frmga till hllbar

resurshantering och bttre frvaltning av naturresurser och

ekosystemtjnster

7

. Behovet av miljteknik r stort, menutvecklingen styrs i hg grad av lndernas egna politiska

prioriteringar.

Digitalisering utvecklar helt nya tjnster

Elektroniken blir en allt naturligare del av vr vardag.

Digitala ntverk blir ett centralt begrepp som genomsyrar

vrt stt att tnka. Inom energiomrdet kan digitalisering

pskynda en strukturomvandling i branschen. Smarta

elnt, smarta hem och smarta prylar, s kallat sakernas

internet8, skapar frutsttningar fr energieffektivisering

och mer optimerad el- och vrmeanvndning. Samtidigt

kan elanvndning ka d a llt mer r uppkopplat.

Digitaliseringen leder till nya mjligheter, men ocks

till utmaningar nr det gller etik- och integritet, med flermjligheter till vervakning av medborgare bde frn

stat och fretag.

Teknisk utveckling fortstter i snabb takt

Sedan industrialismens brjan har teknikutvecklingen

accelererat och det finns inget som tyder p att den bromsar

upp. Svensk industri samt tjnstesektorer satsar p att

ta fram konkurrenskraftiga produkter och tjnster fr en

global marknad.

Global uppvrmning fortstter

Uppvrmning av jorden och kningen av dess medeltemperatur

r enligt IPCC:s senaste rapport4entydig. Atmosfren och

oceanerna har blivit varmare, mngden sn och i s har minskat,

havsnivn har stigit och koncentrationen av vxthusgaser har

kat. Extremt vder blir vanligare. Regnfattiga och solintensiva

omrden blir allt torrare och varmare, medan omrden

nrmare polerna fr en kraftig kning av temperatur och

nederbrd. Beroende p hur stor den globala uppvrningenblir pverkas Sverige olika mycket, men SMHI:s klimat-

scenarier5tyder p att vi ser en temperaturkning ven i Sverige.

rsmedelnederbrden kar, framfr allt i vstra Sverige 6.

Fr Sverige kan klimatfrndringarna medfra att landet

fr en mer betydande roll som global livmedelsproducent

eftersom andelen odlingsbar mark globalt minskar samtidigt

som Sverige fr ett mer gynnsamt odlingsklimat. Vi kan

f kad immigration frn lnder som drabbas hrdare av

klimatfrndringarna. Ytterligare konsekvenser av klimat-

frndringarna kan vara kade samhllskostnader fr

att hantera versvmningar och minskad mjlig yta fr

bebyggelse i kustnra omrden. andra sidan kan behov

av uppvrmning till byggnader minska.

Fattigdom minskar och utbildningsnivn kar

Majoriteten av redan i dag utvecklade lnders befolkning

och stora grupper i tidigare utvecklingslnder fr det allt

bttre och blir mer vlutbildade. Fler fr ocks tillgng till el,

bra bostder och mjlighet att resa. Det innebr ekonomiska

frndringar, men ger ocks kad energianvndning och

miljpverkan.

Vrlden urbaniseras och fortast sker det i omrden med snabb

befolkningsutveckling eller industrialisering, frmst i Asien

och Afrika och innebr utmani ngar fr bde infrastruktur,

milj och traditionella levnadsmnster.

18 19




11/80

9 UN World Population Prospects: 2015 Revision.10 SCB 2015 Befolkni ngsprognos.11 Boverket 2015 Behov av bostadsbyggande 2015:18.

Globalisering lnkar ihop lnder p nya stt

Det sker en snabbt vxande global sammanlnkning av

mnniskor, kapital, varor och tjnster. Handeln mellan lnder

underlttas eftersom det finns mjlighet att etablera

verksamhet dr det r mest lnsamt.

Fler mnniskor behver bostder

Globalt sker en befolkningstillvxt fram till 2050. Efter 2050

avtar troligen tillvxttakten9och befolkningen ldras globalt

sett. Det r sannolikt att det sker en befolkningsminskning

i vissa geografiska omrden, till exempel i delar av Europa.

Fr Sveriges rkning har SCB en prognos som sger att

befolkningen passerar 10 miljoner redan r 2016, nr

11,7 miljoner r 2035 och 12,4 m iljoner r 205010. Bostadsbrist

och strre befolkning kar b ehovet av nya bostder i Sverige.

Boverket gr bedmningen att 705 00011bostder behver

byggas fram till 2025.

Konkurrensen om naturresurserna kar

Kombinationen av befolkningskning, kat vlstnd och

effekter av klimatfrndringar leder till intensivare belastning

p viktiga naturresurser som till exempel vatten, odlingsbar

mark, och olika rvaror. Sverige, som en aktr p de globalarvarumarknaderna, pverkas genom att landet saknar egna

fossila brnsletillgngar men har stor anvndning av och

potential fr frnybar energi som vattenkraft, bioenergi,

vindkraft och solkraft. Dessutom har Sverige stora rvaru-

tillgngar inom gruv- och skogsnringen.

20 21



12/80

2322

SCENARIO FORTE ENERGI SOM BRNSLE FR TILLVXT OCH FRAMGNG


13/80

I Forte fungerar energi sombrnsle fr tillvxt och framgng.Energipolitikens fokus r sker tillgng tillenergi till lga och stabila priser och effektivgodstrafik t industrin.

B E T Y D E R

S T A R K T

FORTE

Anvndning

375 TWh2050

Scenario Forte energi som brnsle fr tillvxtoch framgng

Ekonomisk tillvxtLeveranstryggheti energisystemet

Lga energiprisertill befintlig industri

HUVUDDRIVKRAFTER

OMVRLDSFAKTORER I FOKUS

Teknisk utveckling fortstter i snabb tak t


Konkurrensen om naturresurserna kar

Utgngspunkten i Forte r att sker energitillgng till lga och stabila energi-

priser r viktigt fr den energiintensiva industrin, som ett medel fr svenskt

vlstnd. I Forte ligger samhllets fokus p att bemta den mycket hrda

internationella konkurrensen fr den europeiska industrin. Asien och Afrika

tar allt fler marknadsandelar p globala marknader. Svenska fretag brjar se

konsekvenserna av detta redan kort efter 2020, i och med att situationen blir

allt mer trngd fr de traditionella energi- och naturresursintensiva industri-

branscherna (som jrn och stl-, skogs- och petrokemiindustrin). De politiskapartierna stter ekonomisk tillvxt och jobbskapande hr och nu i frsta

rummet och lyssnar noga p industrin.

ven frn vljarhll lggs stor vikt vid omsorg om den befintliga industrin,

eftersom vljarna annars befarar att a rbetslsheten kar. Energidebatten kommer

alltmer att fokusera p leveransskerhet och konkurrenskraftiga, frutsgbara

energipriser frn ett storskaligt, centraliserat energisystem. Sveriges befolkning

anser att staten har ansvar att tillgodose dessa. Sveriges regering har fortfarande

fr avsikt att minska energisystemets kli mat- och miljpverkan, men bara

s lnge tgrderna inte frsmrar industrins konkurrenskraft. Klimat- och

miljtgrderna riktas drfr frmst mot andra sektorer, som persontransporter

och bostder.

24 25

SCENARIO FORTE ENERGI SOM BRNSLE FR TILLVXT OCH FRAMGNGSCENARIO FORTE ENERGI SOM BRNSLE FR TILLVXT OCH FRAMGNG


14/80

Livsstil och boende

Livsstilen i Forte liknar dagens med den skillnaden att dr finns en

starkare tro p industri och produktionssektor som motor i svenskt

vlstnd. Vi kar konsumtionen av varor och tjnster, vilket kar

importen frn utlandet. Resor och konsumtion fortgr i samma omfattning som

i dag. kade in komster r prioriterat i Forte och frvrvsarbete r fortfarande

den viktigaste delen av mnniskors frsrjning med tta timmars arbetsdag.

Boendet liknar dagens. Industrin vxer, vilket gr att mindre industriorter

behller eller kar sitt befolkningsantal och sitt serviceutbud. Naturresurser

behver frvaltas och i andra fall utvinnas och drfr finns arbetstillfllen

fortsatt p mnga orter ven utanfr storstderna. Energianvndningen i hushll

minskar successivt i och med viss renovering av husbestndet.

Industri

Fr att klara konkurrensen frn omvrlden satsar de svenska

industrifretagen mer p specialisering och produktfrdling, vilket

krver en stor satsning p forskning och innovation. Gruvindustrin

kar sin produktion och ppnar nya gruvor. Detta leder till att branschen kar

sin energianvndning, frmst av el och fossila brnslen. Jrn- och stlindustrin

gr ocks stora satsningar inom nischade produkter och hgfrdlade stlsorter,vilket gr att de ocks kar sin produktion och drmed energianvndning.

Det som kar r framfr allt anvndningen av el och fossila brnslen.

Fr massa- och pappersindustrin och sgverk innebr lga och stabila elpriser att

den internationella marknaden fr branschens produkter expanderar. Den kade

produktionen innebr mer anvndning av framfr allt biomassa och el i

skogsindustrierna. Investeringar i ny produktionsutrustning slr igenom til l 2050.

Verkstadsindustrin och sm- och medelstora vxer, dels som fljd av satsningen

p forskning och innovation, dels genom att vara underleverantrer till de

strre energiintensiva fretagen. I Forte kar i ndustrin bde sin produktion

och energianvndning jmfrt med i dag och det beror frmst p de kade

satsningarna inom jrn- och stlindustrin samt gruv industrin.

Samhllsplanering

Nringslivet efterfrgar effektiva transportmedel och mjlighet

att etablera nya industrier i strategiska lgen, till exempel nra

hamnar. Drfr fr riksintressena industriell produktion,

transporter och energiproduktion styra ver exempelvis riksintresset natur

och ver regionala och kommunala intressen i samhllsplaneringen. Detta fr

att skra att stora infrastrukturprojekt kan genomfras. Samhllsplaneringen

utgr ifrn industrins behov av infrastruktur och enskilda transporter medfokus p vgar fr godstrafik och privatbilism. Nybyggnation sker frmst utifrn

var medborgarna vill bo och hur de vil l bo, och efterfrgan p attraktiva

boendemiljer har ett stort inflytande ver samhllsplaneringen.

Sverige behver konkurrenskraftiga fretag som utvecklar nya produkter

och tjnster. Fretagens konkurrenskraft pverkas dock av den milj och de

villkor som finns dr fretagen verkar. Behovet av skatteintkter fr att klara

vlfrden r stort och fr kommunerna r det av strsta vikt att behlla de

befintliga fretagen och arbetskraften men ocks att locka till sig fler fretag

och nya invnare.

Behovet av nya bostder har varit stort i hela landet under en lngre tid och nya

detaljplaner tas fram i rask takt. Utanfr storstadsomrden har det ftt till fljd

att flertalet bostder uppfrts p grnomrden i staden/ttorten eller en bit

utanfr de centrala delarna, exempelvis i ldre sommarstugeomrden eller p

ker- eller skogsmark, ngot som ocks uppfattas vara attraktiva boendemiljer.

nskemlet om transportmjligheter r grundlggande och att frska minska

transporterna genom en transportsnl samhllsplanering r inte aktuellt i Forte.

26 27



15/80

Transport

Industrins starka tillvxt gr att godstransporterna kar. Fungerande

godstransporter r viktigt fr industrins konkurrenskraft, srskilt

i ett land med g les befolkning och lnga avstnd som Sverige.

Staten gr drfr stora satsningar p infrastruktur inom alla transportstt och

stdjer ven smidiga vergngar mellan transportslag, som tg, lastbil och bt.

Statens satsningar p utbyggnad av el bidrar till lga elpriser vilket gynnar

de energiintensiva fretagen srskilt och deras transportbehov vxer betydligt.

Staten fokuserar framfr allt p elbaserade transportlsningar. D elpriset

frvntas vara lgt jmfrt med andra energislag blir elektrifierade transport-

system attraktiva. Flera industrier satsar tillsammans med staten p teststrckor

fr att sedan fullt ut bygga industriskyttlar (se faktaruta till hger). Efter flera

satsningar p demonstrationsanlggningar beslutar regeringen ven att bygga

ut elvgar i vgntet i en triangel mellan StockholmGteborgMalm

Stockholm. Detta gr det mjligt med lngvga gods- och persontransporter

p landsvg, underlttar fr industrin och passar in i Sveriges strategi med

utbyggnad av elproduktionskapacitet. Elvgarna str inte klara till 2035, men

till 2050 r all infrastruktur p plats.

Fr att ka godstrafiken p jrnvg frndras prioriteri ngsordningen i tgtrafik-

ledningen, s att persontg inte lngre prioriteras framfr godstg. Fr att ka

den samlade kapaciteten fr godstrafik p jrnvg initierar regeringen byggande

av srskilda godsstrk i hela landet, genom uppgradering och elektrifiering av

befintliga lgtrafikerade jrnvgar. Det avlastar stambanestrk med omfattande

godstrafik, vilket minskar trngsel och konkurrens om spren.

INDUSTRISKYTTLAR TAR TTEN

De frsta implementeringarna av elvgar kommer att kunna ske denrmaste ren dr det r tillmpligt med s kallade industriskyttlar.Industriskyttlar, godstrafikens busstrafik, r trafik som r repetitivmed hg intensitet och med dedikerade fordon. Typiska industri-skyttlar finns i gruvor, hamnar och logistikcenter. D utvecklingenav elvgar och autonoma fordon sker parallellt s skulle de frstatillmpningarna av autonoma fordon ku nna vara p elvgar.

Elvgar krver en viss minimistandard p de vgar dr de anlggs.Detta medfr att elvgar maximalt kan byggas ut till att omfattasamtliga riksvgar. Strckor med mycket tjlskjutning eller andraproblem med sjlva grundlggningen kommer inte att elektrifieras.Sdana problem blir mer och mer nrvarande ju lngre norrut mankommer i landet. Drfr minskar antagligen elektrifieringsgradennorrut, utom dr industrier har en mjlighet att sjlva betala fr enhgre vgstandard n vad som annars varit mjlig, eller dr statenbygger en hgre vgstandard fr att gynna industrin.

Elvgar har en potential att samverka med elsystemet eftersomsjlva vgarna utgr en bra konsument av el med stadigfrbrukning p relativt hg niv. I Forte kommer inslaget av sdan

matning till elvgarna styras av de legala frutsttningarna frinmatning frn mindre producenter.

Mjligheten att agera lager i ett framtida elsystem kan bli viktigmen kommer ven vara avhngigt hur stor andel frnybart sombyggs upp i energisystemet, d det uppstr mer behov avbalanskraft.

Tunga fordon av hybridtyp som troligen kommer att trafikeraelvgarna har i de allra flesta fall en mjlighet till drift medfrbrnningsmotor. Denna mjlighet innebr ven att hybridfordonenkan anvndas fr att avlasta elntet genom att i stllet kra pfrbrnningsmotorn till exempel vid extremt kall vderlek ellerbortfall av produktionskapacitet.

28 29



16/80

13 B iodrivme del fr hg- eller lginbl andning, som till exempel HVO, kan med ltthet fasas in i de etableradedistributionssystemen och fungera i konventionella motorer.

14 Fj rde generationens krnk raft avser reaktorer som med hjlp av ny teknik generera r krnavfall som r radioakti vt mycketkortare tid n dagens krnavfall samtidigt som den ger betydligt mer energiutbyte frn samma mngd krnbrnsle.

12 Nat urgas r en fossil gas.

Tunga fordon blir alltmer energieffektiva och lngre och tyngre fordon tillts.

Staten hller nere kostnaderna fr tunga transporter genom att till exempel

inte hja drivmedelsskatter och inte infra kilometerskatt. Viss del av diesel-anvndningen fr tunga transporter erstts med naturgas, frmst p grund av

en vilja att ka spridningen av vil ka drivmedel som anvnds i energianvndning

fr tunga transporter. Industrin initierar en infrastruktur fr naturgas12fr

tunga fordon samt i hamnar. En stor del av naturgasen anvnds i sjfarten.

Det r fortfarande viktigt att minska klimatpverkan frn transportsektorn,

men tgrderna riktas frmst mot persontransporterna. Persontransporter kar

p grund av mer arbetspendling, men inte lika mycket som godstransporterna.

Persontransporternas intensitet kar totalt sett, men niverna hlls nere p

grund av satsni ng p elfordon, energieffektivare fordon samt viss vergng

till kollektivtrafik.

Staten prioriterar frsrjningstrygghet hgt och tar samtidigt ett utkat ansvar

fr styrningen av energifrsrjningen. Genom olika statliga styrmedel grs

satsningar p att mjliggra diversifiering av olika brnslen fr transporter.

Staten satsar p elektrifiering av transporter, men ocks p alternativa drivmedel.

Staten utkar ven kraven p beredskapslagring av brnsle.

Biodrivmedel anvnds som inblandning i konventionellt brnsle samt som

ersttning av dieselbrnsle, s kallad drop-in13brnsle. Den strsta andelen

biodrivmedel importeras drifrn det r bill igast men samtidigt finns vissa

hllbarhetskrav som ska vara uppfyllda. Anvndningen av fordonsgas kar,

bde som naturgas och biogas. Nya term inaler fr naturgas byggs p ett

flertal stllen i landet.

Energifrsrjning

Under perioden 20252035 stimulerar staten en kraftig utbyggnad av

storskaliga elproduktionsanlggningar, frmst krnreaktorer, som

ska kunna leverera stora mngder el p en stabil niv under lng tid

framver. Staten startar ett nytt krnkraftsprogram fr att ge den

svenska industrin det lyft som leveranssker energi till lgt pris antas ge. Tre nya

reaktorer av generation III str klara till r 2035 och tack vare kade forsknings-

anslag till krnk raft str tre reaktorer av typen generation IV14klara till r 2050.

Vattenkraftsgarna moderniserar och underhller vattenkraften fr att mjlig -

gra en fortsatt hg produktion. Politiker vljer att inte stlla ngra skarpa

krav p miljanpassning av den reglerbara vattenkraften, som fortsatt fr spela

en viktig roll fr produktion och reglering i elsystemet. Vattenkraftsgarna

sljer ofta reglertjnster till vriga EU-lnder. Nr 2050 nrmar sig blir klimat-

frndringarna allt mer tydliga med mer nederbrd och drmed ytterligare

kad vattenkraftsproduktion.

De globala priserna p fossila brnslen fortstter att variera samtidigt som

koldioxidpriset inom EU sakta stiger nr industriproduktionen kar. Priserna

ger viss inverkan p anvndningen av fossilt brnsle i Sverige som minskar med

20 procent frn i dag till r 2035.

ELVGAR FORTE

I Forte byggs elvgar ut fr att gra industrins transporter billigareoch klimatvnligare.

Hur stor etableringen av elvgar kommer att bli hnger p hur mycketav kostnaderna fr olika typer av milj- och klimatpverkan som iframtiden kommer att belasta respektive trafikslag i form av skatter

eller andra styrmedel. Ngra nyckelfrutsttningar som kommer at tvara viktiga fr en omfattande etablering av elvgar r att:

Staten hjlper till att bekosta de frsta etableringarna,som behvs fr att visa att tekniken fungerar

Staten fattar beslut om vilken finansieringsmodell som skaglla om elvgssystem ska etableras p allmn vg

Ngot av de nu frekommande systemen etableras som dennationella (alternativt EU-) standarden

30 31



17/80

Fjrrvrme r generellt ett konkurrenskraftigt alternativ fr uppvrmn ing

i ttorter och befintliga system underhlls. Den kande industrisektorn bidrar

med mer spillvrme som tas om hand i vissa fjrrvrmesystem. Importerat och

inhemskt avfall r ocks ett vanligt brnsle vid fjrrvrmeproduktion. Infr

att de frsta nya krnkraftverken ska etableras inleds en allmn diskussion om

krnkraftens restvrme och ifall den br anvndas till fjrrvrme.

Biobrnsleanvndningen kar till r 2035. Detta sker till fljd av den vxande

industrin och en viss ambition att minska Sveriges klimatpverkan. Industrier

anvnder biobrnslen som rvara i produktion och bostder anvnder

merparten av fasta biobrnslen som ved, pellets och flis till uppvrmning.

Drivmedelsbolagen blandar i allt strre grad in flytande biobrnslen i bensin

och diesel. Svenska fretag tillverkar biobrnslen som sedan exporteras till

andra lnder, medan andra biobrnsleprodukter importeras till bsta mjliga

pris p de globala marknaderna.

Utver elproduktionen frn krnkraft, vattenkraft och kraftvrme bygger

vissa privatpersoner och fretag egna sol- och vindkraftverk. r 2050 har

vindkraften minskat jmfrt med i dag p grund av att takten p nedlggningen

varit strre n utbyggnaden. Solceller frekommer p hustak och integrerat

i en del produkter, men elproduktion frn solceller har ingen pverkan p

elproduktionen i stort. Efterfrgeflexibiliteten, anvndarnas villighet att anpassa

sig till tillgngen till el, r generellt lg i detta scenario eftersom tillgngentill el r jmn ret runt och inga strre ekonomiska incitament stimulerar

energieffektivisering inom industrin.

Sveriges elkunder fr genom den kraftiga utbyggnaden av elproduktion kad

tillgng till el med stabilt pris. El blir en exportvara fr Sverige och staten

rustar upp verfringskapacitet bde mellan regioner i Sverige och mot utlandet.

Elexporten har medfrt att Svenska kraftnt bygger ut elntet mot omvrlden,

och underhller och gr reinvesteringar i stamntet.

3332



18/80

Politik och styrmedel

I Forte prioriterar staten den energiintensiva industrins

konkurrenskraft, och tillfrselperspektivet dominerar energi-

politiken. Klimatfrgan r fortfarande aktuell och fr att

skerstlla tillgng till elektricitet med lga koldioxidutslpp investerar staten

i nya krnreaktorer fr att erstta dem som faller fr ldersstrecket. Kostnaden

tas ut av elkunderna, i form av en nyinrttad atompremie. Industrin r dock

inte med och betalar detta.

Nr det gller transporter investerar staten i underhll av jrnvg och bygger

elvgar fr att underltta godstransporter.

Fastighetsskatten och effektskatten, som bedms hmma stora nyinvesteringar

i kraftverk, avskaffas. Miljanpassningen av vattenkraften blir mer begrnsad.

Fr en mer detaljerad genomgng av styrmedlen, se bilaga Styrmedel, sidan 156.

r 2050 har de svenska energi- och naturresursintensivaindustrierna utvecklat effektivare processteknik ochfrfinat sina produkter, med hopp om att vara fortsattinternationellt konkurrenskraftiga. r 2050 har Sverige ett

el- och fjrrvrmesystem som i mycket pminner omdet som finns i dag. Den stora frndringen gller fossilabrnslen som stegvis minskat till frmn fr el ochbiobrnslen. Energiprodukter handlas p en globalmarknad och till konkurrenskraftiga priser.

Det svenska elsystemet domineras av stora, centralaproduktionsanlggningar, som producerar el p en hgoch jmn niv och som ger ett verskott.

Utblick mot 2050

34 35



19/80

Omvandling och distributionTillfrsel Slutlig anvndning

VATTENKRAFT

VINDKRAF T

VRIGA BRNSLEN

KRNKRAFT

SPILLVRME

VRMEPUMPAR

INDUSTRI

FRLUSTER

BOSTDEROCH SERVICE

INRIKESTRANSPORT

UTRIKESTRANSPORT

NETTO-EXPORT AV EL

INDUSTRI-RVARA

ELPRODUKTION

RAFFINADERIEROCH INDUSTRI

VRME-PRODUKTION

SOLKRAFT

BIOBRNSLEN

FOSSILA BRNSLEN

Energisystemet i Forte 2050

Hushllen fr ta den hgre elkostnadenFr att prioritera den elintensiva industrin med ett lgt elpris, tas etthgre pris ut av de andra kategorierna av elkunder frmsthushllen. Vilken acceptans finns det fr detta, och till vilken grad?

Klimatarbete gr lngsamtD Forte inte har ngot uttalat klimatfokus genomfrs klimattgrderi den mn de anses lnsamma, vilket gr att klimatfrbttringargr lngsamt.

Forskning och innovation gr delvis lngsamtInom omrden som inte ligger inom intressesfren fr denenergiintensiva industrin, kan satsningar p forskning och innovationvara f eller utebli helt.

Satsningen p traditionell industri kan vara kortsiktigSatsningen p traditionell industri kan vara kortsiktig om sjlva

industrigrenarna till slut inte lngre br sina egna kostnader. Mankan jmfra med de tidigare textil- och varvsindustrierna i Sverige.

Energieffektivisering inom industrin kan stagneraEftersom den energiintensiva industrin har ett lgt elpris i Sveriges minskar incitamenten fr energieffektivisering. Detta innebratt industrin r knslig fr stora prisvariationer p energi.

Utmaningar

36 37



20/80

Lngs framtidens elvgar

Forte kr lngtradare i Vstsverige t Future AB, som r inriktad mot frakt

t kunder inom tillverkningsindustrin. Allt fler fretag har de senaste ren

skaffat hybridlastbilar med strmavtagare, speciellt efter att det statliga

elvgsprogrammet ven brjade elektrifiera vanliga landsvgar. Industrifrakt

fr dessutom rabatterat abonnemangspris p elvgsntet. D kilometer-

kostnaden bara r en krona, kan det ibland lna sig att ta ngra omvgar fr

att f mer elntsdrift.

Medan Forte lyssnar p det vanliga reklamradioskvalet och lter ratten sktasig sjlv, piper det till i telefonen. En ny elvgsstrckning har ppnat vster

om Vnern, vilket leder till att frddatorn rknar ut en ny rutt som blir billigare

n den tidigare planerade. Bilen svnger vnster in p vg 47.

Landskapet susar frbi fnstret. Sm industriorter ligger som ett prlband

i den dalslndska idyllen. Det finns mnga servicestl len lngs vgarna,

och Forte stannar till vid en mezze-restaurang. Landsbygden hr har verkligen

brjat leva upp sedan industrin brjade anstlla mer.

Strmavtagaren vid sidan av bilen rengr Forte vant med en trasa,

s att kontakten mot vgrckets elskena ska bli nnu bttre p vgen upp

mot slutdestinationen Grums.

Vill du hra hur Forte lter? G in p energimyndigheten.se/fyraframtider

38 39


21/80

40 41

SCENARIO LEGATO ENERGI R EN GLOBALT BEGRNSAD RESURS


22/80

15 B iogen koldioxid kallas den koldioxid som frigrs vid frbrnni ng av icke-fossi la kolvtefreningar,exempelvis i skogsbrnslen eller biogas.

Sveriges elkunder prioriterar fldande energiresurser som sol, vind och vatten.

Sverige producerar varje r mer biodrivmedel, bioenergi och frnybar el n

vad den inhemska marknaden anvnder, och satsar drfr p export av bde el

och brnslen. Fossil energi fasas nstan helt ut av klimat- och resursskl. ven

krnkraften fasas ut, dels eftersom den bygger p ndliga resurser, dels fr

att befolkningen anser att risker med krnavfallshanteringen inte r frenlig

med ekologisk hllbarhet. Satsningar sker ocks p bde fossil och biogen

koldioxidinfngning och -lagring15. Det ger Sverige mjlighet att kompensera

fr historiska koldioxidutslpp och fr de fossila koldioxidutslpp frn fossila

brnslen och industriella processer dr fossila brnslen anvnds som rvara.

Scenario Legato energi r en globalt begrnsad resurs

I Legato har frgor kring global rttvisa och lngsiktig ekologisk hllbarhet

hamnat allt hgre upp p den politiska agendan i Sverige, och ven i omvrlden.

Det brjar etableras en syn p de globala energi- och naturresurserna som

gemensamma fr vrldens alla mnniskor. Rika lnder anammar synsttet

att anvndningen av begrnsade resurser ska vara lika frdelade ver klotet.

I Sverige vljer mnga mnniskor att verg till en enklare livsstil av bde

miljskl och av solidaritet med befolkningen i andra lnder. Frndringar

i vrderingar och den politik som fljer med dessa brjar snabbt ge effekt p

energisystemet.

Ett antal grundlggande samhllstrukturer har genomgtt en frndring

i Legato r 2035. Ekonomin bygger p ett kretsloppssamhlle och anvnder

resurseffektiva affrsmodeller, s kallad cirkulr ekonomi. Som en integrerad

del finns tankar om att minimera negativ miljpverkan, men ven om en

frdelningspolitik p global niv. Frndringar syns p alla n iver i samhllet,

bland annat i hur mnniskor organiserar sin vardag. Energianvndningen har

minskat kraftigt i byggnader, inom industrin och i transportsystemet, bde

genom livsstilsfrndringar, ndrade affrsmodeller och genom ny energi-

besparande teknik. Denna samhllsfrndring understds av tydliga styrmedel

inom resurs- och energieffektivisering.

I Legato ses energi som en globalt

begrnsad resurs. Det r viktigt meden jmn och rttvis resursfrdelning p global niv.Energipolitikens fokus r p ekologisk hllbarhetoch global rttvisa.

B E T Y D E R

S A M M A N B U N D E TAnvndning

243 TWh2050

42 43

SCENARIO LEGATO ENERGI R EN GLOBALT BEGRNSAD RESURSSCENARIO LEGATO ENERGI R EN GLOBALT BEGRNSAD RESURS


23/80

Samhllsplanering

Samhllsplaneringen prglas av kat fokus p att effektivisera

anvndningen av resurser och att minska m iljpverkan.

Jmstlldhet, trivsel, milj och hlsa r viktiga aspekter vid

planeringen. Fler medborgare r aktiva i medborgardialog kring ny planering

av stadsdelar fr att anpassa samhll et till en majoritet av befolkningen.

Kommuner prioriterar en blandning av bostder, service, skolor och arbetsplatser

fr att ka tillgngligheten i planeringen.

En frttning av stderna grs. Gende, cyklister och kollektivtrafikanter r

prioriterade mlgrupper i stadsplaneringen. Denna utveckling sker p bekostnad

av privatbilismen som ftt mindre yta i stadsplaneringen. Antalet fordon minskar

och ven behovet av parkeringsyta, vilket i stderna ppnat fr mer markyta

fr bostder och annan infrastruktur. En stor del av stdernas och ttorternas

ytor har ftt ndrad anvndning och gett plats fr gng- respektive cykelvgar

och bussgator, liksom bostder, parker och grna omrden i centrala lgen.

Vid byggprojekt finns krav p att genomfra tgrder som leder til l lgre

efterfrgan p bilparkering i stder, exempelvis skerstlla bilpool, anlgga

cykelparkering med hg standard i fastigheterna, anordna cykelpooler och

frmja kollektivtrafik. Tidigare problem med trngsel, utslpp och buller har

minskat betydligt.

Handel sker mer lokalt och mtesplatser som frmjar socialt umgnge som

torg, idrottsplatser och folkotek, de nya folkets hus, upptar allt strre del av

stadsmiljn.

Landsbygdskommunerna arbetar med en kombination av fysisk planering och

beteendepverkande tgrder och digitalisering fr att frmja hllbara

transporter och kad tillgnglighet fr lokala servicefunktioner i landsbygd.

Att vlja det miljbsta alternativet ska vara ltt.




Fattigdomen minskar och utbildningsnivn kar

Global rttvisaEkologisk hllbarhet

HUVUDDRIVKRAFTER

44 45



24/80

16 C. D. Oliver, N. T. Nassar, B. R. Lippke and J. B. McCarter; Carbon, Fossi l Fuel, and Biodiversity Mitigati onWith Wood and Forests, Journal of Sustainable Forestry, 33:248275, 2014 och http://www.byggmaterialindustrierna.se/wp-content/uploads/2015/02/Byggandets-klimatp%C3%A5verkan_sammanfattning_20150130.pdf

Livsstil och boende

Allt fler svenskar vljer en mer resurssnl livsstil och frivil lig

enkelhet blir en stark rrelse. Ekologiskt fotavtryck blir ett fl itigt

anvnt begrepp i debatten och Sveriges invnare strvar efter att

anpassa sitt fotavtryck till en globalt hllbar niv. Fler mnniskor gr ner

i arbetstid, kar sin sjlvfrsrjningsgrad, lnar och byter saker med andra och

spenderar mer tid med sin familj, engagerar sig i ideella freningar,

fritidsintressen och samhllsutvecklingen.

Solidaritetsfrgan kopplas tydligt till global ekologisk hllbarhet negativ

klimatpverkan och frsmring av ekosystem och biologisk mngfald r inte

lngre acceptabelt, srskilt nr mnsklighetens beroende av ekosystemtjnster

blir allt mer uppenbar med en kande befolkning. Mnniskor avstr till stor

del frn lngre miljbelastande resor och konsumtion av varor, inte fr att man

inte kan resa och handla utan som ett stllningstagande.

Urbaniseringen i Sverige har avstannat och mnga jobbar al ltmer lokalt.

IT-lsningar ger mjligheter att distansarbeta. Digitalisering och de bredbands-

satsningar som staten har tag it ansvar fr gr att svl boende som fretagande

p landsbygden fungerar vl.

Den totala energianvndningen i bostads- och servicesektorn har minskat

dramatiskt till 2035. Lgenergihus, byggnader med mycket lg energianvndning,r den generella normen. Fastighetsgare utrustar ofta hus och byggnader med

smarta lsningar fr att hantera det egna energibehovet, men ven fr leverans

av verskott till el- och fjrrvrment. Miljpverkan vid produktion av

flerbostadshus byggda i tr r lgre n hus byggda med teknik baserade p stl,

betong och cement16. Under perioden fram till 2035 utvecklas drfr tekniken

fr flerbostadshus i tr bde tekniskt och ekonomiskt, vilket leder till att allt

fler byggbolag bygger nya flerbostadshus i tr.

46 47


25/80



26/80

Transport

Efterfrgan p persontransporter har minskat dels p grund av

transportsnl samhllsplanering och minskat antal industri-

transporter, dels genom att samhllets vrderingar om att en

hllbar och mindre resurskrvande livsstil uppfylls genom frre transporter.

Sveriges fem strsta stder har med std av befolkningen infrt frbud mot

privatbilism i stadskrnan. Stderna har i stllet satsat p fler uppvrmda och

belysta gngbanor och cykelbanor, och utkat kollektivtrafiken.

Det fossilfria transportsystemet drivs med el och biodrivmedel. Flottan av

personfordon r en blandning av rena elbilar, laddhybrider och fordon

som krs p biodrivmedel. Bussar i stadstrafik drivs enbart med el. De fordon

som har frbrnningsmotor r til l vervgande del laddhybrider. ven

arbetsmaskiner krs till stor del p el.

Mer n tv tredjedelar av resorna som r kortare n tio kilometer i stadstrafik

sker med cykel. Cykelbanorna har fler filer, en snabbfil och en normal-tempofil.

Tunnlar som tidigare anvnts till bilar i storstder har gjorts om till cykelvgar

fr att underltta fr cykelpendling ret om. P marknaden finns en uppsj av

cykeltyper, som elassisterad cykel och ldcykel, fr att underltta fr fler att

cykelpendla.

Att ga en bil blir allt mindre vanligt; fler ingr i en bilpool, vljer hyrbil eller

taxi. Alla p ersonfordon har krav p nollutslpp. De bilar som r i trafik ci rkulerar

mer n hlften av dygnets timmar, genom att de anvnds av flera personer och

fr olika ndaml.

Persontransporter p landsbygden sker digitalt samordnat via en ny typ av

kollektivtrafik med fordon som r storleksanpassad efter antal resenrer.

Resan bestlls digitalt. Denna nya delning av resor har minskat bilberoendet

ven p landsbygden. D de totala volymerna drivmedel som distribueras r

avsevrt mindre n i dag r det svrt att distribuera drivmedel till landsbygd

som ligger lngt frn infrastruktur. Elfordon med lng rckvidd r drfr

huvudalternativet i glesbygd.

5150

F il b l h kl d b j 2030 l B f b



27/80

22 HVO Hydrogenated Vegetable Oil , vegetabil iska oljor eller animal iska fetter som har vtebehandlats fr att bli ettdrivmedel som kan erstta diesel.

MNGA OLIKA DRIVMEDEL I LEGATOFRAMTIDEN

Fr att mjliggra att hela fordonsflottan snabbt stlls om tillfrnybar energi gynnar staten anvndning av flera typer avbiodrivmedel. Storskaliga anlggningar fr produktion av drivmedelfrn skogsrvara producerar huvuddelen av biodrivmedlen. Bdecellulosabaserad etanol och biodrivmedel som tillverkas genombiomassafrgasning produceras i stor skala i Sverige. Drivmedels-

anlggningarna r p olika stt integrerade med annan industri.

Fr att ven de fordon och maskiner som av olika skl intetillrckligt snabbt kan stllas om till nya typer av biodrivmedel skakunna anvnda frnybar energi gynnar staten utveckling avbiodrivmedel som r identiska med fossilbensin och diesel.Drivmedelsbolagen framstller HVO22frn olika typer av restprodukteri kombination med frnybar bensin och diesel frn lignin. Ligninetkommer frmst frn massabrukslutar men ven lignin som ren restprodukt frn cellulosabaserad etanolproduktion anvnds.

Sverige importerar en viss mngd biodrivmedel, men efter 2035kar andelen elfordon vilket minskar behovet av import vsentligt.Under perioden fram till 2035 sljs i princip alla biodrivmedel somtillverkas i Sverige p den svenska marknaden. Under perioden20352050 s hinner fler fordon bytas ut mot rena elfordon. Detinnebr att andelen el av den tillfrda energin till transporter karvilket ger strre utrymme fr att exportera biodrivmedel.

Fossila brnslen har avvecklats sedan brjan av 2030-talet. Bara frnybara

drivmedel finns tillgngliga vid tankstllen, bde nya former av biodrivmedel

och frnybara varianter av diesel och bensin, vilket mjliggr anvndning

av ldre fordon som producerats fr fossilfria drivmedel. Det gller bde vgtrafik,

jordbruksmaskiner och arbetsmaskiner. Biodrivmedlen anvnds ofta i laddbara

hybridfordon- och maskiner.

Det r lgre aktivitet inom industrisektorn vilket innebr att ven efterfrgan

p godstransporter sjunker. Staten gr inga nya stora satsningar p infrastruktur

p vare sig vg- eller jrnvgssidan men underhller befintlig infrastruktur.De nysatsningar som grs r inriktade p att frmja gng- och cykeltrafik och

att underltta fr kollektivtrafik. Andra satsningar grs p smidiga och flexibla

byten mellan trafikslag fr att frmja bland annat sjfart. Inrikesflyget finns

kvar p enstaka lnga strckor (StockholmLule), men har i stor utstrckning

ersatts av tg. Flyget kr p biodrivmedel.

Elektrifiering inom Legato innebr till stor del elanvndning i batterifordon av

olika slag. Det blir viktigt att anvnda batterier p ett stt som gr att det blir

s hg fossilbrnslebesparing som mjligt per kilo batteri, eftersom rvaran till

batterier r ndlig. Dessutom mste tervinningen av batterier vara effektiv.

Elektrifiering blir mycket intressant i bussar p grund av stora satsningar p

kollektivtrafik. Laddhybrider r betydligt mer anvnda n rena elfordon.

Kommunerna inrttar infrastruktur fr laddning av elfordon p strategiska

platser, bland annat vid stdernas resecentrum, s att medborgarna enkelt

ska kunna ladda sina poolbilar och byta transportslag till det mest energi-

effektiva resesttet.

52 53


28/80

Potentiella mervrden eller flervrden som energieffektivisering



29/80

27 Fr n Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficienc y IEA, 2014.24 http://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-strategy/2030-energy-strategy25 Capt uring the Multiple Benefits of Energy Efficiency. IEA, 2014.samt Achievements of appliance energy efficienc y

standards and labeliing programs. A global assessment. IEA 4E 2015, se http://www.iea-4e.org/26 Se till exempel http://www.eceee.org/all-news/press/2014/rapid-development-LED-lamps

ENERGIEFFEKTIVISERING GER FLERVRDEN

kad energieffektivisering r tillsammans med en kning avandelen frnybar energi en grundpelare i EU:s plan fr att stlla omtill ett frnybart energisystem i hela Europa. Ml satta till 203024talar om en minskning av energitillfrseln med drygt en fjrdedeltack vare styrmedel som bland annat stller minimikrav p energi-effektivitet hos byggnader, liksom p olika apparater som vitvaror,

hemelektronik och belysning. Andra styrmedel som utslppsrtteroch koldioxidskatter bidrar ocks till energieffektivisering. Omenergieffektivsering ska gras lngtgende som i Legato r detviktigt att lyfta fram alla nyttor som energieffektivisering kan leda till.

Tv rapporter frn IEA25visar att den samhllsekonomiskavinsten mnga gnger vertrffar kostnadsbesparingen om mantar hnsyn till alla flervrden som energieffektivisering ger,se figuren p nsta sida.

Minskade utslpp av klimatgaser och minskad srbarhet orsakadav import av brnslen frn regioner utanfr EU r tv uppenbaraexempel p flervrden av energieffektivisering p vergripande niv.

Ett tydligt exempel r belysning, dr krav som accelererat utvecklingav nya, effektiva och smarta belysningslsningar baserade p

LED-teknik lett till att bde etablerade och nya belysningsfretagutvecklat produkter med bttre prestanda och fallande priseri en takt som vertrffat alla prognoser hittills26.

Tillgngs-vrden

Fattigdoms-bekmpning

Hlsa &vlmende

Energi-besparing

Klimat-frndring

Energipris

Utveckling

Energi-skerhet

Nya arbets-tillfllen

Makro-effekter

Offentligabudgetar

Produktiviteteninom industrin

Energi-

effektivisering

Disponibelinkomst

Resurs-hantering

Energi-leverantr

g g

kan medfra27

56 57




30/80


I Legatos Sverige finns starka klimat- och energistyrmedel

som pverkar industrin mot en mer resurseffektiv verksamhet,

vilket bland annat gyn nat bildningen av industrikluster

med hg resurseffektivitet.

Koldioxidskatten r central och stts rligen utifrn den niv som bedms

ndvndig fr att klara mlet att Sverige ska vara fossilfritt till 2035.

Koldioxidskatten baseras p brnslenas klimatpverkan ver en livscykel,

vilket innebr att ven biobrnslen som inte utnyttjar bio- CCS koldioxid-

beskattas, om n p en lgre niv n fossila brnslen. Det hga priset p koldioxid

ger goda frutsttningar fr mer mogna frnybara tekniker att konkurrera

utan srskilt std. Fr en mer detaljerad genomgng av styrmedlen, se bilaga

Styrmedel, sidan 156.

r 2050 anvnds energief fektiv teknik i stor skala och enfrndrad livsstil har minskat energianvndning och resursbehovi Sverige. Industrin har gjort stora omstruktureringar ochSverige har en stor export av frnybar el och biodrivmedel.

Kollektiva och individuella, sm- och storskaliga samt tekniskaoch beteendeinriktade energilsningar kombineras ochanvnds i stor skala.

r 2050 har Sverige en energimix som till stora delar bygger pfldande energikllor och bioenergi. Samhllet har redan storerfarenhet av att vara bde nstan fossilfritt och till stor delfrnybart. Tryggheten i energisystemen bygger p vl fungerandeenergimarknader med stort utbud, hg flexibilitet och godberedskap fr att hantera konsekvenser av eventuella strningar.

Utblick mot 2050

58 59

Energisystemet i Legato 2050



31/80

Risk fr stagnation inom teknisk utvecklingEftersom samhllets frndringar till stor del r beteendedrivna,finns risk fr stagnation inom utvecklingen avresurseffektiviserande tekniker.

Skra forskningen fr omstllning till bioekonomiStaten kommer att behva satsa stora summor p forskning,utveckling och demonstrationer fr att stlla om industrin till attbli biobaserad. ven forskning och utveckling inom elntsfrgorr viktig fr Legatos mjlighet att skra efterfrgeflexibiliteten.

Stor efterfrgeflexibilitet r viktigtSpeciellt under vintern kommer systemet med en stor andelvariabel elproduktion (sol och vind) att krva stor flexibiliteti elanvndandet en flexibilitet som inte finns i dag.

ndrad intktsmodell fr statskassan kan krvas

Om delar av skatteintkten baseras p miljpverkan, minskardenna intkt ju mer miljvnligt samhllet blir. Om en stor andelav befolkningen ven brjar konsumera betydligt mindre varoroch i stllet mer tjnster, mste staten ndra sin intktsmodellfr att kunna upprtthlla den vlfrdsstat som finns i dag.


FOSSILT AVFALL

SOLKRAFTSOLKRAFT

SPILLVRME

VRMEPU MPAR

INDUSTRI

FRLUSTER

BOSTDEROCH SERVICE

INRIKESTRANSPORT

UTRIKESTRANSPORT

NETTO-EXPORT AV EL

FOSSILA BRNSLEN

ELPRODUKTION


VRME-PRODUKTION

VATTENKR AFT

VINDKR AFT

BIOBRNSLEN

Utmaningar

60 61



32/80

Legatos lsningar fr variabilitet och effekt

Legato jobbar som drifttekniker p ett av de strsta ntbolagen i sdra Sverige.

Legato sitter i ett kontrollrum och framfr sig har hen ett gng med skrmar.

P en av skrmarna kan man se, precis som genom fnstret, att det r en solig

och blsig vrdag. Vindkraften str fr 52 procent av elproduktionen och

solkraften fr 10 procent. Exporten ut frn Sverige r ocks hg. P skrmen

bredvid syns en karta ver elntet dr flera ledningar r markerade med en

mrk orange.

De hr f rgerna ind ikerar att vi ligger nra maxlaste n fr ledni ngarna i det

hr omrdet, och just nu s slpper dessa fyra vindkraftparker frbi en del av

vinden fr att inte verlasta ntet, berttar Legato. Den hr siffran visar hur

mycket varje park har spillt totalt under ret, det brukar oftast bara bli ngon

procent och ofta en frsumbar intkt fr garen.

Att spilla resurser r den sista utvgen vid hga produktionstoppar. Flera av

de stora svenska sol- och vindkraftsparkerna har installerat stora batterier vid

sina anlggningar fr att spara energi s att de kan slja den senare nr priset

gtt upp. Det finns ven pumpvattenkraftverk i flera av lvarna i norra Sverige

som utnyttjar det lga priset i timmar som denna fr att pumpa vattnet hgre

upp i lven igen.

Men hur hanteras situationen p vintern nr inte solen skiner och vinden

kanske inte blser?

Behovet av eleffekt fr att vrma upp hus vintertid har minskat med den energi-

effektivisering som gjorts, berttar Legato. Men visst finns det dagar som r

mer kritiska. Generellt blser det mycket under vintern och vi ser d til l att lagra

verskottsenergi. Frutom producenterna s ger ven staten flera stora lager

utplacerade i ntet. Tillsammans med import och kundernas hjlp brukar det lsa

sig, men i sista hand har vi en lista p elkunder som har kpt ett elabonnemang

dr de ger oss tillstnd att koppla bort dem helt under 24 timmar.

Legato sjlv har just tittat p sin mobil vars frg indikerar om energi r en

bristvara just nu eller inte. I sin energi-app, dit all energikrvande utrustning

i hemmet r uppkopplad, har Legato gjort en prioritetsordning. Den minst

prioriterade produkten r frst att kopplas frn ntet nr det r energibrist.

Legato berttar att en morgon nr appen r rd hoppar hen ver att vrma

varmvatten utan gr det i stllet nr appen indikerar god tillgng till el. Det

finns mnga konsumentprodukter som hjlper konsumenterna att anvndamindre el och energi, speciellt vid situationer med begrnsade resurser. Men

sker all reglering manuellt, undrar jag?

Nej absol ut inte, sv arar Leg ato. Det r b ara en del i balan seringen av

systemet. Vi har ocks stora mngder automatiska resurser i vattenkraften,

batterilager men ven hemma hos konsumenter. Sedan 2025 r det lag p

att alla nya vitvaror och vrmepumpar styr mot frekvensen i ntet inom ett

komfortintervall. Just nu har jag 800 MW reglerresurser hos mina kunder

som hjlper till att hlla systemet stabilt.

Legato pekar p en skrm. En signal ljuder och alla i rummet tittar mot en

skrm med blinkande ram. Frekvensen sjunker frst men hmtar sig snabbt

och efter ett par sekunder slutar skrmen att blinka. Vad var det som hnde

undrade jag?

En av vra ntstationer har ftt kortslutning, vilket gjorde att en stor ledning

kopplades bort. Men systemet fick automatiskt det std det behvde.

Det var en kombination av vattenkraft, batterier och vindkraft som blixtsnabbt

matade in mer effekt p ntet, vilket stabiliserade lget och bidrog till att

undvika en strre strning.

Vill du hra hur Legato lter? G in p energimyndigheten.se/fyraframtider

62 63

ESP


33/80

ESPRESSIVO

64 65

Det sker allt oftare privata investeringar i infrastruktur, el- och vrmeproduktion

samt forsknings- och innovationsprojekt genom allmn sponsring och insam ling28Scenario Espressivoi tt tt k d l

SCENARIO ESPRESSIVO ENERGI R ETT UTTRYCKSMEDEL


34/80

28 S kallad crowdsourcing och crowdfunding.

av pengar. Nr privatpersoner efterfrgar nya varor eller tjnster tar det

kort tid fr initiering och finansiering av projekt. I Espressivo r det ltt att

starta nya fretag och projekt. Nrboende och lokala grupper fr ocks strre

talan vid exempelvis etableringar av energi- och industrianlggningar och

vid stora infrastrukturprojekt.

Politikerna fattar tidigt flera beslut som frenklar en decentralisering av

energisystemet. Privatpersoner och fretag kan p ett enkelt och frmnligtstt leverera egenproducerad el eller vrme till el- och fjrrvrment.

Byggnader i stder utnyttjar plats- och verksamhetsspecifika frutsttningar

fr att producera vrme/kyla nr det r som mest ekonomiskt frdelaktigt

och kper detta utifrn i vriga fall.

energi r ett uttrycksmedel

I Espressivo sker en utveckling som gr att energisystemet och samhl let

organiseras i mindre enheter. Decentralisering och individens frihet r allt

viktigare ideal i den politiska d iskussionen. Det politiska klimatet rr sig bort

frn centralstyrning, storskaliga lsningar och idn om ett homogent folkhem,

till ett strre fokus p mngfald och individuella lsningar, med konsumenten

i centrum. Staten fokuserar p att underltta mnniskors individuella lsningar

oavsett var de bor. Mnga vill mani festera och synliggra sitt oberoende,

till exempel genom lokal elproduktion som egen solel samt energieffektiva

lsningar i hem och lokaler. Fokus ligger ocks p frgor nra den enskilda

mnniskan, som hlsa och lokala miljvrden.

Hos befolkningen finns en allt starkare strvan efter oberoende och sjlv-

bestmmande. Drfr har vilja till sjlvfrsrjning kat. Egen produktion av

energi med integrerade, klimatsmarta energilsningar i hemmet signalerar

modernitet till omgivningen. Som en fljd av dessa frndringar tar politiker

beslut som strker konsumenternas stllning p energimarknaden och som

ger de mindre energianvndarna en mer framtrdande roll att utforma

energisystemet.

ESPRESSIVOI Espressivo r energi ett uttrycksmedel. Energianvndare nskarhantera sina egna behov genom inkp av tjnster och kadegenproduktion, lsningar som de uppfattar som effektiva ochframtsiktande. Energipolitiken riktar fokus mot att underltta fregenproduktion, handel med tjnster och nya energimarknader.

B E T Y D E R

U T T R Y C K S F U L L T

Anvndning

323 TWh2050

66 67

SamhllsplaneringHUVUDDRIVKRAFTER

SCENARIO ESPRESSIVO ENERGI R ETT UTTRYCKSMEDELSCENARIO ESPRESSIVO ENERGI R ETT UTTRYCKSMEDEL


35/80

Samhllet utvecklas p ett sdant stt att medborgarna har

strre mjlighet att pverka utformning av boendemilj samt

transport- och energilsningar. Staten understdjer individua-

liseringen och lter lokala intressen i mngt och mycket st ver riksintressen.

ven om det sker en process av att industrier och samhllen organiserar sig i

mer smskaliga och decentraliserade enheter finns fortfarande stora stder och

industricentra kvar. Stder utvecklas med en kombination av frttning av

vissa stadsmiljer och en utglesning av andra stadsmiljer, beroende p huraktiva medborgarna och/eller fretagen r i just det omrdet.

Samhllsplaneringen r flexibel och stter endast de administrativa ramarna

fr det sjlvorganiserade samhllet. Nya innovativa fretag har etablerat sig

p marknaden och erbjuder bland annat tjnster fr hemkring av varor eller

samkning utifrn olika mlgruppers behov. Den lokala handeln erbjuder mer

av visningsrum och tjnster medan varorna bestlls p ntet och levereras

direkt hem. Lokaler fr handel och verksamheter kan enkelt omvandlas till

bostder och vise versa vilket ocks innebr att rrelsemnster i staden/ttorten

ndras i snabb takt.

Allt fler har intresserat sig fr en form av stads- och bostadsutveckling dr

enskilda individer och familjer gr samman fr att planera, bygga och senare bo

i ett hus som utformas efter deras egna uppfattningar och ider om sitt boende.Det har inneburit att den traditionella rollfrdelningen i byggprocessen har

ndrats och gjort sammanslutningar av mnniskor till byggherrar. Det innebr

fr de individer som har mjlighet att ing i en sdan byggemenskap, en strre

frihet att f ett boende anpassat efter de egna villkoren och behoven.






Grn energiSmskalighetoch mycket

egenproduktion

Individuellalsningar och

flexibilitet

68 69

Anvndningen av fossila brnslen sker frmst i arbetsmaskiner i servicesektorn

men r relativt lg i bostder och lokaler. Fram till 2035 har den fossila

anvndningen minskat ngot dels som fljd av att den sista oljan fr uppvrmning

Livsstil och boende



36/80

29 En prosument r en person som sett ver ret fungerar som bde producent och konsument, av el, vrme eller brnsl e.30 Hus med mycket lga energifrluste r, nra noll frluster.

31 El som behvs fr uppvrmning de dagar det r som kallast.

anvndningen minskat ngot, dels som fljd av att den sista oljan fr uppvrmning

i bostderna frsvunnit, dels fr att en liten del fossila brnslen i service-

sektorn byts ut mot biobrnslen. Den lilla andelen fossila brnslen som finns

kvar i bostder 2035 r naturgas.

Energianvndningen fortstter att minska till 2050 och fossila brnslen

i servicesektorn r nu ocks helt utfasade och ersatta med biodrivmedel.

Elanvndningen har fortsatt att ka ngot som fljd av fortsatt kad anvndningav vrmepumpar och spets-el31fr uppvrmning i lgenergihus. Fjrrvrmen har

minskat ytterligare ngot men utgr en fortsatt viktig bas fr uppvrmning.

Industri

I Espressivo rr sig samhllet mot ett strre fokus p i ndividuella

lsningar och att underltta fr mnniskor oavsett var de bor.

Industrins produkter blir alltmer specialiserade och f rmgan att p

ett flexibelt stt anpassa produkter till olika kundbehov blir allt mer b etydande

fr industriers konkurrenskraft. Med hjlp av 3D-skrivare ka n mnniskor sjlva

skriva ut egendesignade och i nkpta produkter.

Eftersom en del efterfrgar resurseffektiva lsningar, svarar vissa fretag inom

svl produktions- som finanssektor tydligt p detta och strker p s vissitt varumrke i frhllande till dessa ku nder. En del fretag erbjuder anpassade

produkter fr de kunder som prioriterar resurseffektivitet och r beredda att

betala fr dem, i andra fall anpassas hela sortimentet. Smfretagandet

sprudlar i Espressivo, och marknader skapas och frnyas alltefter efterfrgan

av nya lsningar och tjnster kar.

Mnga vill producera sin egen energi. Samtidigt blir lokala grupper

och konsumentfreningar mer aktiva och fr mer att sga till

om. Mjligheter till att bli oberoende av strre aktrer kar, till

exempel d en bostadsrttsfrening investerar i egen elproduktion. Till det

kande antalet prosumenter29 erbjuder elbolagen energieffektiviseringstjnster

och lsningar med smarta nt.

Nybyggnation r ofta i form av lgenergihus 30, som anvnder minimalt medenergi och som standard monterar solceller p en viss procent av takets yta.

Boendets utformning och organisation blir allt viktigare och mnniskor blir mer

aktiva i detta, bland annat genom kad energieffektivitet, smarta system och

lokal el- och vrmeproduktion.

Det finns ingen vergripande strategi fr energieffektivisering av befintliga

byggnader, men detta sker nd i relativt hg grad tack vare tjnster som elbolagen

erbjuder sina kunder, grna i kombination med hyrlsningar fr solvrme- och

solcellspaket. Detta minskar behovet av tillfrsel av energi via det nationella

elntet. Energieffektivisering av det byggnadsbestnd som fanns 2016 har skett

i s hg grad att det kompenserar fr kningen av den tillkomna nybyggda ytan.

Det svenska bostadsbestndet anvnder al lts inte mer energi r 2035 n 2016,

trots att bostderna blivit mnga fler. Effektivare byggnader i framfr allt

flerbostadshus och lokaler har ven g jort att efterfrgan p fjrrvrme har minskat.

Frvrvsarbete fungerar p liknande stt som i dag men mnga kombinerar

en mindre grad av frvrvsarbete med annan verksamhet som till exempel

matproduktion, eller odlande av energigrdor. Det finns en stark drivkraft till

egen och lokal produktion och det blir vanligare att vara mngsysslare.

Hlsomedvetenheten har kat och stter press p politikerna; den lokala

opinionen frsvrar fr frorenande anlggningar eller aktiviteter i nrheten

av bostder. Vindkraft till havs prioriteras framfr strre landbaserad av flera

skl, frmst estetiska. Det frekommer att industrier och andra grupperingar

investerar i egen vindkraft p egen mark.

70 71

Eftersom utvecklingen i hg grad drivs p av efterfrgan frn kunder r det framfr

allt fretag som erbjuder konsumentnra produkter och tjnster som vljer en

miljmedveten profil. Detta gller srskilt elektronik, som i hg grad importeras.



37/80

j p g , g g p

Det finns en stark entreprenrsanda inom omrdet. En mngd mindre, nystartade

fretag som erbjuder produkter anpassade fr resurseffektivitet och exempelvis

egen elproduktion vxer fram. Energiintensiv, rvaruutvinnande och rvaru-

frdlande industri pverkas i lgre grad av utvecklingen. Forskning och

innovationsprojekt finansieras till stor del genom privata investeringar, vilket

kan pverka teknikutvecklingstakten fr den traditionella industrin.

ven om vissa produkter och industrier utvecklas mot kad resurseffektivitet

i detta scenario, bedms den svenska industrins totala energianvndning frbli

relativt ofrndrad jmfrt med i dag.

Transport

I Espressivo finns ett stort spann av olika transporter med varierande

komfort, teknik och snabbhet. Pengar, tid och milj- och teknik-

intresse styr vilket transportstt Espressivo-personen vljer.

Fretagen fortstter i samarbete med privatpersoner att utveckla e-handel och

smarta samkningstjnster fr att underltta fr medborgarna. nnu bttre

tillgng till bredband och strre mjlighet till distansarbete har redan under

tidigare decennier minskat arbetspendlingen, dremot sker ett kat resande tillnjen och fritidsaktiviteter.

Mjligheten att anvnda enskilda transportfordon som bil, biobrnsledrivna

flygfordon och eldrivna mini-fordon fortstter att vara viktig. I stderna r

tjnsteleverantrer som hmtar dig vid drren populra i stllet fr egen bil eller

traditionell kollektivtrafik. Persontrafiken blir mer dynamisk och varierad. Den

som vill ka i egen kup och arbeta eller anvnda sin tid till annat n att kra,

bestller en sjlvkrande taxi till sin drr. Fretag erbjuder ven sina anstllda

egna kollektiva transportlsningar. Snabbcykeln har ftt ett kat utrymme, att

cykla snabbt r ett utrycksstt och nya snabbcykelbanor har kommit till stnd

i de strre stderna. Kollektivtrafiken byggs ut inom och mellan stora stder.

7372


38/80

Det finns lgt intresse fr att investera i ny centraliserad produktion. Ett undantag

r reinvesteringar i vattenkraft och stamnt, som fortsttningsvis behvs fr att

balansera effekt och leverera el till strre stder och industrier. ven av exportskl

i i k i k f h f i k i d l f f

Nyinvesteringar i elnten i Sverige sker p lokal niv dr privata satsningar

grs fr att f nten smarta och optimerade fr egenfrsrjning, eller fr att

vara s oberoende frn det centrala ntet som mjligt. Privata aktrer har

i D b l d i h l d f bi d l f



39/80

investerar privata aktrer i vattenkraft och verfringskapacitet, d el efterfrgas

frn kontinentala Europa.

MIKRONTET NACKSTA

Invnarrdet i stadsdelen Nacksta (Nackstakollektivet) i Sundsvallhar bestmt sig fr att bygga ett eget kollektivgt mikront. Drfinns egen sol-, vind- och biokraft samt energilagring i batterier ochvtgastankar. De lokala energisystemen frsrjer ven invnarnasbilar och mopeder. Byggnadernas vrmelast anvnds fr att anpassaelanvndning efter den fluktuerande elproduktionen, allt fr att istrsta mjliga mn bli sjlvfrsrjande p energi.

Handeln med el inom mikrontet regleras genom digitala krediter,som dessutom ingr i ett lokalt bytessystem. En burk honung frnbalkongbikupan kan bytas p Nackstakollektivets handelssajt mot10 kWh el frn marknadens solcellsanlggning.

Ibland kommer tillfllen med verskott eller underskott av el,som inte stadsdelens egna flexibilitetsresurser kan hantera.Hela stadsdelen har drfr ingtt ett avtal med fretaget Grna

stadsdelars elbrs AB. De fungerar som en aggregator ochkper och sljer poster med elanvndning och elproduktion p destrre elbrserna. Dessutom erbjuds mjligheten att slja vidareverbliven kapacitet i Nackstas batterilager, om lagret inte skulleanvnds till fullo under vissa delar av ret.

tagit ver stamntet. De bygger ledningar och utlandsfrbindelser fr att

kunna slja vattenkraftsel till strre kunder och andra lnder. I vrigt hlls

nyinvesteringar i elnten nere.

Den totala biobrnsle- och elanvndningen kar ngot p grund av kad

energianvndning inom bostadsektor, industri och transport. Samtidigt minskar

energianvndningen ngot fr central fjrrvrmeproduktion.

De nya elmarknaderna

Fram till 2050 sker en omfattande utbyggnad av mi kroproduktion,

mikrolagring och mikront i Sverige. Elmarknaden genomgr stora

frndringar och framfr allt frsvinner stora delar av bostadssektorns

el- och vrmekunder. Fler bilaterala avtal mellan storskalig industri

och energiproducenter minskar handeln p nordiska elbrsen. Kvar blir

delar av industrin och servicesektorn. Nordpool utvidgas till hela Europa,

Europapool. Vattenkraften i Norden blir en allt attraktivare reglerresurs

p den kontinentala europeiska elmarknaden.

Som ett resultat av att mnga mi kront uppstr bildas ven sm, lokala spot-

marknader. I sydligaste Sverige startar en intresseorganisation fr elkonsu-menter en elmarknadsbrs fr att kunna slja solel mellan privatkonsumenter.

Ngra andra marknader drivs av samm anslutningar mellan stora producenter

och offentliga aktrer. Marknaderna styrs dock av gemensamma spelregler

som bestms genom en europeisk elbrsnmnd. Tre olika fysiska handels-

varor listas p brserna; elenergi, elverfringskapacitet samt ellagring.

Antalet aktrer som agerar p elbrserna tusenfaldigas jmfrt med 2016.

r 2050 bestr elsystemet av mnga smskaliga lsningar fr vrme och

elproduktion, frmst baserade p biobrnsle och variabel frnybar el. Fler

kopplar bort sig helt frn ntet i och med att egna ssongslager utvecklats.

Ett antal medelstora lokala produktionsanlggningar finns fr industri.

76 77


Statens operativa roll har minskat till frdel fr regioner



40/80

r 2050 r energisystemet i hgre grad organiserat p ettdecentraliserat vis med kad makt hos konsumenterna.Den totala energianvndningen skiljer sig inte s mycket frni dag, men frdelningen mellan olika energislag och hurenergimarknaden fungerar har genomgtt stora frndringar.Energisystemet knnetecknas av en hg grad av flexibilitetoch individuella lsningar.

Utblick mot 2050

och kommuner. En mngfald av lokala lsningar finns och

enas inom statens frenklade gemensamma styrning. Regler

och styrmedel anpassas och skapas fr att frenkla och understdja fr

individuella lsningar.

Konsumenternas stllning p energimarknaden r starkare n tidigare, och de

mindre energianvndarna har en mer framtrdande roll i utformningen avenergisystemet. Det r lttare att g i hop i kooperativ fr att investera i gemensam

elproduktion. Nr aktrer frsker hitta lokala lsningar kan risken fr sub-

optimeringar, som kan ge en ineffektiv helhet i planeringen uppst. Myndig heter

och kommuner tillhandahller en stor mngd ntverk fr att minska risken

fr detta. ven privata ntverk uppmuntras fr att underltta fr prosu menter

att utbyta erfarenheter kring elproduktion och energieffektivisering.

Nrboende fr strre talan vid exempelvis etableringar av energi- och industri-

anlggningar och vid stora infrastrukturprojekt. Tillstndslagar som milj-

balken ndras fr att frsvra byggnationer av exempelvis vindkraftverk, om

de str privata intressen fr mycket. Fr en mer detaljerad genomgng av

styrmedlen, se bilaga Styrmedel, sidan 156.

78 79

Leveransskerhet i smskaliga, decentraliserade elsystemE t kli l t t till tt i f tt k li h

Suboptimering vem har helhetssynO d t bli till kild i di id ll i d



41/80

33 EcoGrid EU, http://www.eu-ecogrid.net samt Cell Controllers Architecture, http://energinet.dk/SiteCollectionDocuments/Engelske%20dokumenter/Forskning/Cell%20Controller%20pilot.pdf

Utmaningar

En utveckling av elntet till att innefatta mer smskaliga ochdecentraliserade system skulle kunna leda till lgre leveransskerhetp systemniv (i stamntet) p grund av eventuella svrigheteri frutsgbarhet och synkroniserad styrning av dessa mindre,autonoma system.

Samtidigt pgr en teknikutveckling inom omrdet med kadautomatisering, digitalisering, nya typer av styr- och reglerteknikoch systemarkitekturer som frvntas ge mjlighet att kunnabibehlla och ven ka leveransskerheten i system med katantal decentraliserade och smskaliga system33.

En sdan utveckling frutstter ocks en utveckling av olikatyper av energilagerlsningar, vilket kar mjligheten att varasjlvfrsrjande vid leveransstrningar. Avbrotten drabbarinte heller lika mnga anvndare per gng.

Frsrjningstrygghet kan skapas oavsett system om det finnsmed i planeringen p ett tidigt stadium. Det r sledes ven mjligtatt frsrjningstryggheten utifrn ett samhllsperspektiv till ochmed kan bli bttre med smskaliga system.

Om det blir upp till enskilda individer eller mindre grupperatt bestmma ver sin energifrsrjning, finns en uppenbar riskatt systemet i stort inte optimeras eftersom det r svrt att hahelhetssyn. ven nr det gller infrastruktur och samhllsplaneringkan det saknas helhetssyn, vilket kan medfra kade kostnader

och ta mer resurser i ansprk.

Individens frihet r kanske inte det allmnnas bstaI ett samhlle dr individen och dennes behov stts i centrum,finns risk att de lsningar som r de kollektivt bsta inteprioriteras, just fr att man saknar ett helhetsperspektiv. Detta kanintrffa inte bara nr det gller elntet (se utmaningen ovan)utan ven inom omrden som till exempel stadsplanering ochvid fretagsetableringar.

Klimatarbete kan g lngsamtIndividuella lsningar utan fr mycket styrning kan leda till attklimatfrbttrande tgrder kan g lngsamt eller rentav stannas av.

Stor skillnad i energianvndning mellan olika grupperI detta scenario kan livsstilar och energianvndning komma attse vldigt olika ut mellan grupper i samhllet, beroende pprivatekonomiska frutsttningar, teknikintresse och entreprenrs-intresse. Detta kan leda till kade sociala klyftor i samhllet.

80 81


NETTO-EXPORT AV EL

SOLKRAFT

Energisystemet i Espressivo 2050



42/80

INDUSTRI

FRLUSTER

BOSTDEROCH SERVICE

INRIKESTRANSPORT

UTRIKESTRANSPORT

INDUSTRI-RVARA

EXPORT AV EL

ELPRODUKTION


VRME-PRODUKTION

VATTENKRAFT

VINDKRAF T

VRIGA BRNSLEN

KRNKRAFT

SPILLVRME

VRMEPUMPAR

SOLVRME

BIOBRNSLEN

FOSSILA BRNSLEN

8382


43/80


44/80

86 87

Scenario Vivace energi r en sprngbrdafr klimatfrbttring

HUVUDDRIVKRAFTER

SCENARIO VIVACE ENERGI R EN SPRNGBRDA FR KLIMATFRBTTRING


45/80

Klimatfrbttring Grn tillvxt

Ny industri,energi- och

miljteknik frnya jobb





I Vivace r ny teknik och nya tjnster inom energi- och klimatomrdet en viktig

motor fr utvecklingen i Sverige. Energi betraktas som en sprngbrda fr

samhllsfrndring och en mjliggrare fr nya teknikbranscher som bidrar till

klimatfrbttring. Innovationer lanseras och produkter sljs p en nationell

och internationell marknad.

Politiker har ett starkt mandat frn befolkningen att driva energi- och klimat-

frgor internationellt. Sveriges befolkning har en stark tilltro till de internationella

klimatfrhandlingarna och r starkt pdrivande. Svenska politiker driver putvecklingen, trots att det i vissa fall leder till hgre produktionskostnader och

att Sverige inledningsvis betalar mer n a ndra lnder fr att minska utslpp av

klimatgaser. Erfarenheterna frn att g fre anvnds fr att inspirera utveckling

av nya varor och tjnster. Strategin skapar mnga nya arbetstill fllen och

verksamheter, samtidigt som andra fretag inte lng re kan bra sina kostnader.

Staten investerar i transportinfrastruktur som m inskar transporternas

klimatpverkan och fr att underltta fr de framvxande industrigrenarna.

Elektrifiering ligger hgt p agendan, och staten satsar ven p snabbtg som

frbinder Sverige med kontinenten. Bioraffinaderier vxer fram och Sverige bl ir

en ledande producent av avancerade biodrivmedel till vgfordon, flyg och sjfart.

De grna nringarna vxer ocks, skogsbruket och jordbruket satsar stort p

biobrnslen och p frdlade livsmedelsprodukter.

I Vivace r energi en sprngbrda fr tillvxt p klimatets villkor.Sverige vill vara en global fregngare inom klimatlsningaroch miljteknik fr ett hllbart globalt energisystem.Energipolitikens fokus r klimatsmart forskning och innovation,demonstration och kommersialisering p br