nr 4/04GUIDE TILL KRISTEN TRO

DE HAR KONTAKT MED ANDRA VÄRLDAR

TOMAS SJÖDIN TROR FORTFARANDE PÅ MIRAKLER

FRÅN SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR I KARLSTAD OCH HAMMARÖ

MIRAKLERTEMA

KYRKNYTT 4/2004 3

En madonnastaty som plötsligt gråter blod. Oförklarliga och fantastiska he-landen genom förbön, änglabesök och märkliga ljusfenomen. Om detta och mycket annat går det att läsa i en bok av danske teologen och forskaren Niels Christian Hvidt.text: EVA KIHLSTRÖM foto: MOVIMENTO D’AMORE/CORDIA

Trots – eller kanske tack vare – att han valt så kon-troversiella forskningsämnen som profeter och mirakler har denne akademiska ”uppstickare” på kort tid gjort kometkarriär. Niels Christian Hvidt är bara 33 år men har redan hunnit med att doktorera i teologi två gånger om. Först i Kö-penhamn och sedan i Italien där han undervisar vid ett universitet i Rom. Under hösten återfinns han dock i USA som inbjuden gästforskare på ett universitet för att tillsammans med läkarvetenskap undersöka sambandet mellan tro, medicin och hälsa.

Som vetenskapsman är Niels Christian Hvidt ovanlig eftersom han är så tydlig med sin egen starka tro. En Gud som är verksam i människors liv, är den röda tråden i all hans forskning och i boken ”Mirakler – möten mellan himmel och jord” tar han upp en lång rad oförklarliga händelser.

I Danmark har Hvidts arbete väckt stor upp-märksamhet och han har belönats med drottningens medalj. ”Det kan tyckas paradoxalt att vetenskapen, som underminerat tron på Gud, möjligen skulle bidra till att återupprätta samma tro”, skriver Dagens Forskning i förordet till Hvidts bok.

– Den moderna vetenskapen har länge avvisat allt transcendent, men nu är en omsvängning på gång, konstaterar Niels Christian Hvidt. Ett exempel är att det kommer fler och fler vetenskapliga studier om bönens och trons inverkan på människors hälsa. Forskare är idag mer benägna att studera vad man kan lära av ett fenomen och inte bara att försöka finna orsakerna bakom.

Nästan alla exempel i hans bok är hämtade från katolska och ortodoxa sammanhang.

- I den katolska kyrkan finns en större öppenhet för under än i den protestantiska. En förklaring kan vara att Luthers skepticism mot övernaturliga händelser fortfarande lever kvar. En annan att

Han forskar i mirakler

upplysningstiden och positivismens sökande efter abso-luta sanningar fick störst inflytande i de protestantiska traditionerna.

– I Rom finns 80 läkare som har till yrke enkom att undersöka sannings-halten i mirakulösa tillfrisknande. Resul-

taten visar att människor ibland faktiskt upplever bestående helanden, till och med från så svåra sjukdomar som MS, säger Niels Christian Hvidt.

Han var från början mest intresserad av ma-tematik och drömde om att bli affärsman. Sin yrkeskarriär inledde han som discjockey, men en inre längtan drev honom till studier av filosofi, new age och historiska religiösa traditioner. Det var dock först när han började be regelbundet som någonting hände.” En helt ny upplevelse av närvaro strömmade in i mitt liv”, beskriver han sin trosprocess.

Den person som gjort starkast intryck på ho-nom är profeten Vassula Rydén. Denna grekiska kvinna, gift med en svensk FN-diplomat, var en helt vanlig hemmafru när hon fick ta emot profetiska budskap på 1980-talet. Dessförinnan var hon själv inte troende.

Vassula Rydén har skrivit ner sina gudomliga uppenbarelser i tolv böcker som hittills översatts till 40 språk. Försoning är hennes huvudtema, både mellan människa och Gud, inom familjer och inte minst mellan kyrkor. ”Splittringen inom kyrkan är en skandal som gör de kristna till åtlöje i världen”, är en av hennes huvudteser.

MIRAKEL

Mirakel är något som:• överskrider naturlagarna• får folk att se verkligheten ur nya synvinklar• innehåller ett budskap från Gud

Några exempel på mirakler ur Hvidts bok: Påsken 2001 blev en ung kvinna i Syrien, Myr-na Nazzour, stigmatiserad. Flera läkare under-sökte de blödande sår som uppstått på insidan av hennes händer och fötter. Det väckte stor uppståndelse när såren plötsligt och oförklar-ligt försvann utan att lämna minsta tecken av ärrbildning eller annat. Många människor har blivit friska när Myrna Nazzour bett för dem, bland annat en halvsidigt förlamad man som började gå igen.

Fenomenet stigmatisering uppvisade även Padre Pio, en av Italiens folkhjältar. Han dog 1968 efter att ha burit sina sår i över 50 år och helgonförklarades 2002. Många miraku-lösa händelser och helbrägdagörelser förknip-pas med denne helige man. Det mest kända är en kvinna som kunde se trots att hon sak-nade pupiller.

Ett annat fenomen är den gråtande Maria-ikonen i den rysk-ortodoxa Alexander-Nevskij-kyrkan på Bredgade i Köpenhamn. Ikonen ska ha gråtit under två års tid, vilket bevittnats av tusentals människor. En del uppger att tårarna var av blod, andra att de var av olivolja eller tårliknande vätska.

4 KYRKNYTT 4/2004

I boken ”Mirakler – möten mellan himmel och jord” beskriver teologen Niels Christian Hvidt olika nutida mirakler. Gemensamt för

dem är att de utspelar sig i andra kristna kulturer än den protestantiska.

När en ikon av madonnan plötsligt gråter väl-doftande tårar i Köpenhamn, så sker det inte i en vanlig dansk församling utan i den rysk-ortodoxa Alexander Nevskij-kyrkan.

Varför är det så? Och varför börjar aldrig Mariabilder gråta eller riktigt blod tränga fram på krucifixen i värmländska kyrkor?

Frågan går till Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan och professor i tros- och livsåskåd-ningsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Det måste finnas en beredskap för att kunna tolka händelser på ett visst sätt. Skulle det komma blodfläckar i ett sammanhang där man inte förvän-tar sig det, så skulle det bara bli fånigt. Eller också

– För mig är det viktigare att se vardagens oväntade goda än att vänta på undantagsmirakler.Cristina Grenholm är präst och professor. Hon är skeptisk till gråtande madonnastatyer och avvisar föreställningar om natt-vardsoblater som bokstavligen blir kött.text: ANNIKA N LINDQVIST

”Se vardagens underverk”

skulle man inte ens se dem.Protestantismen framhåller den individuella

upplevelsen, katolska och ortodoxa kyrkor betonar kollektivet mycket starkare. Det är svårt att över-huvudtaget föreställa sig protestanter vallfärdande i stora skaror.

Skandinaver i allmänhet har också ett andligt förhållande till naturen, snarare än till kyrkorum-met. Många har upplevt hur ljuset plötsligt föll över den mörka stigen, eller hur en enstaka blixt korsade himlen, och har tolkat den starka naturupplevelsen som ett budskap från Gud, riktat personligt till den som upplever händelsen.

Cristina Grenholm vill inte avfärda de gråtande madonnabilderna helt och hållet.

– Om sådana mirakler hjälper människor att tolka det kristna budskapet så är det väl bra. Men om tingen istället blir föremål för dyrkan så leder det oss fel.

Och när biologer, botaniker och läkare, som i Niels Christian Hvidts bok, kallas in för att bevisa att det övernaturliga faktiskt har hänt, så tycker hon att det blir direkt komiskt.

– Om miraklet kan bevisas med hjälp av veten-skapen är det väl en naturlig händelse?

Hon tror också att den som sätter sitt hopp till undantagsmirakler riskerar att inte uppmärksamma de vardagliga underverken.

– Att mitt hjärta slår. Att alla möjliga själsliga sår läker. Glädjen över läkandet tänker vi nog på för sällan. Livet fylls hela tiden på, av ont som över-rumplar oss, men också av det oväntat goda.

Bibeln är full av mirakler. Från de stora som hela kristendomen grundas på, att Gud blev till människa och att Jesus återuppstår efter döden, till underverken när Jesus botar sjuka och går på vatten.

Cristina Grenholm tolkar många symboliskt.

KYRKNYTT 4/2004 5

Anette Kjellgren är lektor vid Karlstads uni-versitet.

Hon forskar kring företeelser som västerländ-ska vetenskapsmän och religionsutövare ofta avfärdar som hallucinationer, självsuggestion eller ren bluff.

Hennes ämne heter transpersonell psykologi. Transpersonell betyder ”utöver personligheten”. Förenklat innebär det att den här vetenskapen ser psyket som format av mer än individens egna instinkter och personliga upplevelser. Den tar även in större perspektiv, såsom andliga psykiska krafter. Sådant som många naturfolk och österländska kulturer ser som viktiga delar i människors liv.

Inom transpersonell psykologi utgår man från att vi har både en psykologisk och en andlig natur, och att den andliga källan behövs för att vi ska fungera bra.

Den klassiska psykologin koncentrerar sig på det sjuka, på de knutar som behöver lösas upp i människans psyke.

– Varför inte stärka de självläkande krafterna istället? undrar Anette Kjellgren.

Till dessa självläkande krafter räknas omväl-vande andliga upplevelser.

Vägen dit går genom att förändra medvetan-detillståndet.

Det kan man göra på flera sätt. Man kan minimera sinnesintrycken och isolera sig som en eremit. Eller överstimulera sinnena, som vid en schamans monotona trummande eller dervischens snurrande dans.

– Ravedans är ett annat sätt. Även om ravepar-tyn ofta förknippas med droger, så är drogerna inte nödvändiga för att uppnå känslan av kontakt och enighet, säger Anette Kjellgren.

Man kan också förändra kroppens kemi genom att låta bli att äta, dricka och sova, eller genom att ta droger.

Men flera av dessa metoder är förknippade med

Lysrörens ljus är skarpt och det står ”laboratorium” på skylten. Inget i omgivningen signalerar andlig-het. Men här händer det att människor har starka andliga upplevelser, att de känner sig som ett med kosmos – eller rentav som Gud.text: ANNIKA N LINDQVIST

Andliga upplevelser

”Se vardagens underverk”

– Det stora är inte att Jesus går på vattnet. Det stora är att Gud har makt att bära oss över det som hotar att dränka oss.

Bejakandet av de tvåtusenåriga bibliska miraklen är inte heller oproblematisk.

En stark tro på att Kristus botar sjukdom kan slå över i förtvivlan eller självförakt om miraklet uteblir och den sjuka inte blir frisk.

– Handikapprörelsen har också uppmärksam-mat det diskutabla i synen på att en funktionshin-drad kropp är något som man måste frälsas ifrån, säger Cristina Grenholm.

Och även om det i hennes eget liv har funnits händelser som hon har tolkat som tecken från Gud, så vill hon inte berätta om dem offentligt.

– Mirakler är inga gudsbevis till allmänt be-skådande. De är inte heller entydiga. Det klokaste är att göra som madonnan: gömma i sitt hjärta och begrunda.

stora risker. För sin forskning sökte hon ett ofarligt sätt att ändra människors medvetandetillstånd, och fastnade för flyttanken.

Där flyter man tyngdlös i hudtempererat salt-vatten. Det är alldeles tyst och mörkt.

I fjol doktorerade Anette Kjellgren efter att ha specialstuderat patienter med kroniska ryggsmärtor. Patienterna fick regelbundna behandlingar i flyt-tanken ett par gånger i veckan under ungefär tre veckor, och resultaten var goda.

– Ångest och smärta lindrades, man blev mer optimistisk och stresshormonerna minskade.

Men dessutom var det en ganska stor del av försökspersonerna som upplevde något utöver avslappning och välbehag.

– Flera hade hörselförnimmelser. Många tyckte sig höra musik eller en änglakör och några enstaka kände lukter.

Ett fåtal upplever ytterligare en dimension i flyttanken. Någon återupplever sin egen födelse. Det finns de som oerhört starkt upplever sig vara ett med kosmos – eller rent av känner att de är Gud.

Med dagens vetenskapliga metoder finns det inget sätt att mäta och väga upplevelserna, eller ens bevisa att de faktiskt äger rum.

Anette Kjellgren ser ingen anledning att för den skull tvivla på det försökspersonerna har berättat för henne. På samma sätt tycker hon det är rätt naturligt att en del människor känner hur själen ibland lämnar kroppen, att någon får gudomliga krafter att läka andras sjukdom eller ser Jesus hand-fast uppenbara sig.

– Om det hände mirakler på bibelns tid, varför skulle det inte kunna hända nu?

Många tilltalas av öppenheten för andliga mys-tiska krafter. Det märks bland annat på det stora intresset för Anettes sommarkurser i transpersonell psykologi. Men nästa sommar blir det ingen som-markurs, på grund av universitetets sparkrav.

är naturligt

FOTO: CARL DWYER

6 KYRKNYTT 4/2004

– Hos en del klarnar insikterna om tillvarons mysterier snabbt och intuitivt. För mig har det gått trögt. Kanske skulle det till nå-got alldeles extra för att bli medveten om Alltings möjlighet.text & foto: CECILIA HARDESTAM

Agneta Bratt, som då hette Uppman, levde ett harmoniskt familjeliv, trivdes med sitt jobb som lärare och ägnade inte transpersonella upplevelser eller paranormala fenomen en

tanke. Så, plötsligt började hon få upplevelser av att befinna sig utanför sin egen fysiska kropp. Länge funderade hon på om upplevelserna bara var drömmar eller hallucinationer, någon gång frågade hon sig också om hon höll på att bli tokig. Men så, under ett astmaanfall, inträffade en händelse som efteråt fyllde henne med tillförsikt och hon bestämde sig för att börja dela med sig av sina upplevelser offentligt. I boken ”Ut ur kroppen”, som hon gav ut via Natur och kulturs förlag 1987, beskriver hon denna händelse:

”När svårigheterna att andas ökade sjönk jag ner på knä...Paniken steg inom mig. Nu var det totalt stopp. Ljuden tyst-nade. Det gick inte att andas längre. Jag kämpade vilt några sekunder (?), men tvingades sedan ge upp. Så var det slut. Allt var över. Ett sista ögonblick av desperation... och sedan – lätt-nad. Jag behövde inte andas längre! Jag behövde inte andas! Vilken obeskrivlig känsla av befrielse! I samma ögonblick flöt jag sakta upp i luften och blev liggande på rygg. Framför mig såg jag mina fötter och andra delar av min dimlika kropp. Den

Under och uppenbarelser kan ses som en mötesplats mellan det mänskliga och det gudomliga. Här berättar några människor om sådana möten.

De har kontakt med andra dimensioner

var ljus och omgiven av ett skimrande töcken. Det var då jag såg att jag var buren – buren av vita händer!

Förundrat tittade jag på alla dessa händer som så varsamt bar mig framåt. De var spröda och bleka och jag kände det lätta trycket av dem mot min kropp. Men de var mer än händer – de var kärlek! De utstrålade outsäglig, ’komprimerad’ kärlek! En stilla lyckokänsla uppfyllde mig. Ro. Trygghet. Lättnad över att inte behöva andas. Absolut klarhet. Framför mig skimret av ljus i olika färger... och så vaknade jag, med ett våldsamt ryck. Lungorna fylldes med luft i krampaktiga, utdragna flämtningar. Hjärtat bultade hårt.”

– Min absoluta tilltro till förnuftets och vetenskapens förmåga att hitta svar på de flesta av livets gåtor hade länge avskärmat mig från det som ligger utanför förnuftets domä-ner, konstaterar Agneta då vi ses i hennes ljusa lägenhet i centrala Karlstad.

– Men efter den här upplevelsen tog jag ett kvantumsprång över i tro. Plötsligt bara trodde jag på livet efter döden, Gud, reinkarnation. Jag insåg att något av det som vi identifierar med vårt ”jag” på något sätt överlever den fysiska kroppens död och att människan först och främst är en andlig varelse.

Under ett tiotal år höll Agneta många föredrag på olika plat-ser i Sverige och medverkade i flera radio- och tvprogram.

Men med tiden minskade lusten att berätta och upple-velserna av att vara ute ur kroppen upphörde.

– Att vara ute ur kroppen är inte ett mål i sig. Det var snarare en väg att öppna upp för att det finns något annat. Idag är jag övertygad om att den andliga och materiella verkligheten är ett och att man ska försöka integrera det immateriella i sin vardag. Det är först då man tar tag i sin vardagliga tillvaro och försöker hjälpa och vara till nytta för andra som man växer andligt – inte genom att hänge sig åt häftiga och omskakande upplevelser i andra dimensioner.

Även om livet därmed långtifrån blir enklare – Agneta tvivlar till exempel ofta på om Gud verkligen kan finnas i en värld som innehåller så mycket ondska – blir varje dag en uppmaning att leva här och nu och ta dess prövningar som en utmaning.

– Varje dag är en gåva! Och när jag ibland ber uppstår en ljus känsla och en kanal till den som skyddar oss med sin allomfattande kärlek.

FOTNOT: Den som vill veta mer om Agnetas upplevelser i en annan dimension hänvisas till boken ”Ut ur kroppen”, utgiven under namnet Agneta Uppman på Natur och kulturs förlag.

För Agneta Bratt har de omvälvande upplevelserna av att vara ute ur kroppen lett till övertygelsen om att det andliga genomsyrar vardagen.

KYRKNYTT 4/2004 7

För det synliga ögat bor Ulrika Ekelund ensam med sina katter de veckor barnen är hos sin

pappa. Själv känner hon att hon ständigt har sällskap av änglar och andra väsen.

Det har gått elva år sedan den morgonen i Ulrika Ekelunds liv. Då var hon 23 år, jobbade som bartender på en restau-rang och drömde om att bli snowboardproffs i Italien.

– Jag var en sportig tjej som hade fullt upp med att leva och hinna med så många kul saker som möjligt.En av alla de där kul sakerna var, som sagt, snowboard och det var just till fjällen hon skulle resa.

– Så trots att hela jag – både kroppen och själen – på ett sätt kände att rösten som väckt mig talade sanning, åkte jag. Men först skrev jag ett avskedsbrev till dem som jag älskade, för säkerhets skull.

45 kilometer utanför Karlstad hände det. Bilen krockade och Ulrika bröt ryggraden. Som ett under klarade sig ryggmärgen från splitter, men fortfarande har hon smärtor och kan inte jobba fullt ut.

– Fast hur galet det än kan låta är jag idag tacksam över olyckan. Den fick mig att vakna upp. Eftersom hela den framtid jag planerat med ens smulades sönder, var jag tvungen att ta tag i frågan vem jag egentligen var och vad som var meningen med livet.

Att inte orka arbeta gjorde att hon kände sig värdelös, upplevde stark ångest och fick henne så småningom att börja i terapi. Där fick hon bland annat hjälp att se att det fanns en mening med att hon inte dog i olyckan. Hon kom också, steg för steg, fram till att det finns en andlig värld som kan ge vägledning för den som är öppen.

– Även om jag nog alltid bett till Gud, funderade jag före olyckan inte så mycket på det där med det andliga. Det hade jag inte tid till. Idag har jag accepterat att jag är omgiven av änglar och andra välvilliga väsen. Jag kan inte förneka dem, eftersom jag ser dem med mina inre ögon och känner att jag alltid har hjälp runt omkring.

Så trots att Ulrika för det synliga ögat bor ensam med sina katter de veckor barnen är hos sin pappa har hon ständigt sällskap.

– Jag känner mig skyddad och vet att jag får hjälp bara jag inte pushar för hårt eller är för otålig. Det är när jag släpper taget, tömmer hjärnan på tankar och lyssnar inåt som änglarna når mig med sina budskap.

Drömmar ger henne också vägledning, liksom olika tecken i naturen. Ur allt detta hämtar hon styrka och kunskap om hur man bäst tar hand om sig själv och andra.

– Hemligheten med livet ligger i att se till att ha en balans mellan det andliga och det jordiska. För mig är det här med änglar och naturväsen inte så märkvärdigt. De visar mig om-tanke och kärlek och får mig att känna mig gladare, öppnare och mer tolerant än tidigare.

De har kontakt med andra dimensionerHon vaknade med ett ryck. Trots att hon var helt ensam i sovrummet hade hon tydligt hört en röst som sa:– Åk inte, du kommer att krocka!

8 KYRKNYTT 4/2004

Det är en varm höstkväll och kö utanför Betlehemskyrkan i Karlstad. Den stora salen blir snabbt fylld till sista plats. Vi är många som vill lyssna till Tomas Sjödins föredrag

”När du reser förändrar du världen”.Han ser mycket yngre ut än sina 45 år, nästan lite pojkaktig,

där han står framför oss och på omisskännlig norrländska, berättar om de viktigaste resor vi gör i livet.

Han pratar inte om exotiska resor till fjärran länder utan de resor vi gör när vi möter en annan människa. Och hur viktigt det är att dessa möten präglas av ödmjukhet, respekt, lugn och genuint intresse för att det ska bli riktiga möten.

– Det finns inga ointressanta människor. Jag är besjälad av människomöten. Ibland tror jag att det är själva meningen med livet, förklarar Tomas när vi efter föredraget sätter oss ner för en pratstund.

TOMAS ÄR PASTOR, FÖRFATTARE och en flitigt anlitad före-läsare. Han är uppvuxen i ett pingstvänshem i Kramfors.

– I dessa tider..... Men Kramfors ligger långt ifrån Knutby, säger Tomas och skrattar.

Tillägger sedan lite allvarligare: – Jag har en positiv erfarenhet av att växa upp inom Pingst-

rörelsen och har aldrig haft något behov av att revoltera.1987 fick Tomas och hans fru Lotta sitt första barn: Karl-

Petter. När Karl-Petter var några år fick föräldrarna beskedet

Han är uppväxt med tron att Gud kan uträtta mirakel. Han är pappa till två pojkar med en obotlig, dödlig hjärnsjukdom. Trots att ingen av pojkarna blivit frisk tror Tomas Sjödin fortfarande på mirakel.text: STINA BERGSTRÖM foto: CECILIA HARDESTAM

att han led av en obotlig hjärnsjukdom. Det ettåriga barnet som hade börjat prata, börjat hasa framåt på stjärten slutade utvecklas för att istället förlora sina förmågor en efter en.

KARL-PETTER HADE DÅ EN ETT ÅR YNGRE LILLEBROR, John, som var frisk. Tomas och Lotta ville att pojkarna skulle få ett syskon. När Karl-Petter är sex år, John fem, föds Ludvig. Att det som hänt med Karl-Petter skulle hända igen hade läkarna bedömt som osannolikt.

– Men Ludvig var bara några månader när vi började ana att allt inte stod rätt till. Under ett år kastades vi mellan hopp och förtvivlan innan vi fick beskedet att även Ludvig hade samma hjärnsjukdom.

Både Tomas och Lotta är uppväxta med tron på att mirakel kan inträffa, på att Gud kan göra människor friska trots att de är obotligt sjuka. Men trots att de bad för sina barn så blev de bara sämre och sämre.

– I mina nattsvartaste stunder tänkte jag att det hade varit skönare om vi inte ha haft en tro. Nu blev Gud mer ett bekymmer än en tillgång. Ytterligare en pusselbit att försök få rätt i det kaos som var. En Gud som hade svikit. Jag hade gjort en stor investering i mitt liv – jag hade tytt mig till Gud, men när jag behövde honom som mest så fanns han inte där, berättar Tomas.

Men den Tomas som sitter framför mig idag ser inte natt-

Varje dag med barnen är ett mirakel

Två av Guds mirakel – bröderna John och Ludvig. (Bilden är hämtad från Tomas Sjödins bok ”När träden avlövas ser man längre från vårt kök”.)

FOTO: PEDER HILDOR

KYRKNYTT 4/2004 9

Tomas Sjödin är övertygad om att Gud kan gripa in i våra liv. Men han erkänner också: – I mina nattsvartaste stunder var Gud mer ett bekymmer än en tillgång.

svart på livet. Han utstrålar istället en smittande livsglädje. Trots det han och familjen har varit med om. Karl-Petter, som skulle ha varit 18 år nu, dog för två sedan. Av allt att döma går 11-åriga Ludvig samma öde till mötes. Hur kan man då fortsätta att tro på en god Gud? En Gud som kan göra mirakel?

– Det är klart att ens gudsbild förändras. Jag har inte bytt bort den varma och personliga gudsbild jag växte upp med, men den är modifierad. Som 18-åring trodde jag att jag visste sanningen om mirakel; det fanns inget som inte hette bönhörelse. Nu vet jag att livet fungerar inte så. Vi har skruvat ner våra förväntningar på Gud, Lotta och jag. Insett att livet inte är enkelt, berättar Tomas.

Tomas och Lotta bestämde sig tidigt för att stänga sin dörr för dem som såg pojkarnas sjukdom som något som skulle drivas ut genom olika ritualer. Människor som ville lära dem hur de skulle be ”rätt”.

– Det finns hos vissa inom frikyrkan ett osmakligt för-hållande till mirakel som bottnar i att man inte står ut med sjuka människor, säger Tomas. Vi har alltid bett för våra pojkar. I början bad vi för att de skulle bli friska, ett rätt naivt bedjande. Efter ett tag insåg vi att genom att be om friska barn så underkände vi de barn vi hade. Istället bad vi om att ångesten skulle släppa, att de skulle få sova en hel natt, att värken skulle släppa, säger Tomas och tillägger:

– Till slut bad vi om att Karl-Petter skulle få en barmhärtig död.

DINA POJKAR HAR INTE BLIVIT FRISKA, ändå tycker du att Gud har hört era böner?

– Ja, kanske är det Guds mirakel att det in i vårt liv har klivit många goda människor som givit oss kraft genom sina berättelser om hur de orkat med livets svårigheter. Vi har fått så mycket stöd. Och personalen på sjukhuset, skolan, färdtjänsten är underbara, säger Tomas och fortsätter:

– Nu känns varje dag med Ludvig som ett mirakel. Förra hösten var han så sjuk att ingen trodde att han skulle överleva. Men nu bor han hemma igen och har stabila världen. Förra veckan när jag hämtade honom på skolan så sa han ”God dag” när jag kom. Det var första gången han sa något på ett år. Det kändes mycket stort.

Om man tar allt för givet så är det lätt att man tappar tron när livet blir svårt. Om man inget tar för givet så ser man lättare vardagens små mirakel. Men alla av oss tolkar det inte som ingripande av Gud.

– Jag tycker inte heller det är viktigt att veta vad som är ett Gudsingripande. För mig genomsyrar Gud allt. Min bild av Gud har förändrats genom åren från en undergörande kraft till en närvarande kraft. Gud är inte ett tak att sträva upp till, utan ett golv att falla tillbaka på, säger Tomas och förtydligar med glimten i ögat – Gud är ett norrländskt furugolv.

10 KYRKNYTT 4/2004

Ja, vad är vi? Vad är det att vara kristen, och vad är det att tro på Gud i 2000-talets Sverige?

Det är inte helt enkla frågor, och svaren på dem varierar beroende på vem som får besvara dem. Helt klart är att gymnasieungdomarna och den koptiske prästen hade olika syn på vad ”tro” är. För den koptiske prästen stod det för en själv-klar tillhörighet, en tillhörighet som alla har. För gymnasieungdomarna stod det (gissar jag) för ett exklusivt, medvetet intellektuellt val.

Låt oss börja med vad det kan innebära att ”tro”. I Nya testamentet beskrivs på flera ställen hur människor kommer till tro på Jesus. Det sker i de flesta fall ögonblickligen. Jag tänker till exempel på de första lärjungarna, som ”genast” lämnar sina nät och följer honom (Mark 1:18). Det får mig att tro att många av de första kristna i egentlig mening inte hade så mycket intellektuella kunskaper om vad kristen tro stod för, eller vad Jesus stod för. Snarare hade de mött en verklighet som var större än dem själva. Kristen tro var för dem inte främst en intellektuell övertygelse, utan snarare ett sätt att leva sitt liv, ett sätt att förhålla sig till Gud.

GREKISKANS ORD FÖR ”TRO” kan också översättas ”tillit”, och det är nog det som ordet ”tro” i många avseenden avser: att ha tillit till något. Att tro är alltså snarare något känslomässigt än intellektuellt. Den äldsta kristna trosbekännelse vi stött på är också påfallande enkel: ”Jesus Kristus är Herre”. Vi vet också att människor i den tidiga kyrkan hade olika trosuppfattningar. Trots dessa intellektuella olikheter kunde de alla kalla sig kristna (även om de ibland hade påtagliga problem att acceptera

Vad tror du på?För några år sedan var jag ute i en svensk gymnasieklass tillsam-mans med en koptisk präst från Egypten. På lite halvbruten engelska började han lektionen med att fråga: ”Hur många av er är kristna?” Ingen räckte upp handen. ”Hur många är muslimer?” Ingen räckte upp handen. Han såg förvirrad ut. ”Är ni... ateister?” Ingen räckte upp handen. ”Men... vad är ni då?!” text: SÖREN DALEVI illustration: PER HARDESTAM

varandra). Jag skulle därför vilja hävda att kristen tro i första hand handlar om en tillitsrelation, och i andra hand om en lära. Den första kristna symbolen vi känner till är följdriktigt en fisk (korset kom in i bilden betydligt senare). De fem bokstäverna i det grekiska ordet för fisk, Ixtys, fick stå som förkortning för Jesus Kristus Guds Son Frälsaren (Iesous Xristos Theos Uios Soter).

TRO HANDLAR ALLTSÅ OM det jag sätter min till-lit till. Med den judiske tänkaren Martin Bubers ord kan man säga att om Gudstro handlar om att tala till Gud, då tror jag. Men, för att citera Buber direkt: ”Om det att tro på Gud innebär att tala om honom i tredje person, då tror jag nog inte på Gud”. Eller för att säga det med Olivier Cléments ord handlar det om ”att tänka i mysteriet snarare än om det”. Tro är inte något som primärt intel-lektualiseras eller dogmatiseras. Tro är något som levs, i vardagen. Tro är nyfikenhet och öppenhet, en attityd som växer fram inifrån.

Men detta hindrar inte att det måste finnas ett intellektuellt innehåll i Kristendomen. I den här artikelserien, som kommer att omfatta fem artiklar, tänker jag försöka ge mina svar på vad jag anser vara grunderna i kristen tro. Att sammanfatta kristen tro i fem artiklar är naturligtvis inte helt enkelt. Vissa skulle säga att det är omöjligt. Ändå tänker jag försöka mig på det! I denna inledande artikel vill jag rikta fokus på själva grundfrågan: vad är det att tro? Och som du kanske märker tror jag att många svenskar har missförstått vad ”tro” innebär. Man tror att detta att kalla sig kristen kräver att man ska hålla ett stort antal dogmatiska

påståenden för sanna. Ja, i värsta fall tror man att det att vara kristen är liktydigt med intellektuell harakiri. Man kanske tror att detta att vara kristen handlar om att se påvens midnattsmässa varje jul-natt (och tycka att det är bra!), eller, för all del, att stänga in sig i sin egen inskränkthet i sitt eget lilla reservat. Alla dessa fenomen existerar. Vissa som kallar sig kristna sysslar med intellektuell harakiri. Vissa kristna älskar påvens midnattsmässa (har jag hört). Vissa som kallar sig kristna är plågsamt inskränkta. Trots detta menar jag att kristen tro inte måste handla om något av ovanstående. Inte desto mindre är det bekvämt att luta sig mot sådana fenomen, och lugnt konstatera: Eftersom jag inte är sådan, är jag inte kristen. Eftersom jag inte är sådan, så tror jag inte.

MEN SÅ ENKELT ÄR DET INTE, tyvärr. Många forskare menar nämligen att en av de saker som just utmärker oss människor och sålunda skiljer ut oss från andra djur är att vi har behov av att tro på något högre utanför oss själva. Ett utmärkande drag för homo sapiens, tiderna igenom, är hennes religioner. ”Människan blev människa den dag hon reste sitt första altare”, som någon har uttryckt det. Det räcker inte med att samla pengar på hög, det räcker inte med att ha villa, Volvo och vovve, människan har behov av något mer. Nyfiket söker vi vidare, prövande och sökande. Och lyssnar vi riktigt noga, kan vi höra en ljus ton inom oss själva, en svag röst. Vägen till tro börjar med att vi lyssnar till den rösten. Vågar vi det?

I nästa nummer: Gud, vem är du?

Kyrknytts guide om kristen tro

KYRKNYTT 4/2004 11

Vad tror du på?LUTHER OM TRO

”Det, varvid du fäster ditt hjärta och varpå du förlitar dig, är, säger jag, i verkligheten din Gud.” Så skrev Martin Luther 1529 i sin Stora katekes. Kort därefter konstaterar han att Mammon, pengadyrkan, är hans samtids vanligaste avgud. ”Ty man skall finna högst få, som är vid gott mod och som inte sörjer eller klagar, när de inte har något utav Mammon”.

Med andra ord så menade Luther att alla människor har en tro, frågan är bara om hon erkänner det för sig själv eller in-te. ”Att ha en Gud betyder att ha något, varpå hjärtat helt förtröstar”.

Luthers ord från 1500-talet klingar påtagligt aktuella även i vår tid. Vad är det som är centralt i våra liv? Vad tror vi på?

PAULUS OM TRO

Paulus är en av den västerländska civilisa-tionens mest inflytelserika tänkare. Ett av Paulus favoritteman var just tron, och dess relation till olika delar av livet. Några av hans mest slagkraftiga texter handlar så-ledes om tro, till exempel hans text om tro, hopp och kärlek i första Korinthierbrevet:

”Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cym-bal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting... Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”

I ett annat brev, Galaterbrevet, får tron på Jesus närmast revolutionära kon-sekvenser:

”Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kris-tus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ing-en längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus”.

SÄRTRYCK

Gratis särtryck av Sören Dalevis tidigare artiklar i Kyrknytt ”Guide till evangelier-na” och ”Livet i – Bibeln – i livet” finns att hämta på kyrkans stiftskansli, Västra Torggatan 15.

12 KYRKNYTT 4/2004

möte med noterat

nya arbetssätt och aktiviteter som kan locka dagens människor. Kyrkans sätt att fungera förändras ju genom tiden och målsättningen är att utgå från medlemmarnas behov och förutsätt-ningar. Men det skulle behövas fler frivilliga krafter, kyrkans personal kan inte på egen hand orka och hinna med allt.

Nyligen, på internationella aids-dagen, ordnade till exempel frivil-liga från Svenska kyrkans mission en manifestation på torget, något som Anna-Lena varmt uppskattar.

Sedan en tid tillbaka fungerar Anna-Lena själv som kyrkvärd i Väs-terstrands kyrkan, en roll som hon stegvis vuxit in i.

– Jag har upptäckt att det inte är så dramatiskt att fira gudstjänst, snarare behagligt och skönt.

Kyrkan är en plats både för guds-tjänster, möten och samtal. Ett ställe som finns till hands och erbjuder eftertanke, gemenskap och omsorg.

– När min man gått bort deltog jag, efter viss tvekan, i en sorgegrupp. Det var en stor hjälp att dela erfaren-heter med andra i samma situation och hjälpte mig att komma vidare. Uppriktigt sagt blev jag imponerad över hur bra det var!

– Det är viktigt att nå ut med att man inte behöver tro på ”rätt” sätt för att vara välkommen till kyrkan. Den är öppen för vem som helst.

KYRKOPOLITIKERAnna-Lena Arnell

Anna-Lena Arnell (m), är mis-sionsombud och ersättare i Väs-

terstrands kyrkoråd. När hon vid förra kyrkovalet blev tillfrågad om hon ville engagera sig kyrkopolitiskt tvekade hon först:

– Den kyrka jag stött på i barndo-men var så sval, oåtkomlig och korrekt. Samtidigt var jag lockad av möjligheten att vara med och påverka.

Dessutom erbjöd kyrkan en möj-lighet att arbeta för de mänskliga rättigheterna.

– Det är en jätteviktig fråga för mig och något som jag jobbat mycket med under alla mina yrkesverksamma år inom Röda korset.

Så Anna-Lena tackade ja och upp-täckte att Svenska kyrkan verkligen var en demokratisk folkkyrka där alla var välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. Att mer än sju av tio svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan, vilket gör den till Sveriges största medlemsorganisation, är ju också rätt fantastiskt, påpekar hon. Och det grundläggande arbetet utförs i alla de självbestämmande församlingar som finns runtom i landet.

– Man kan åstadkomma mycket med församlingsarbete och på många håll pågår ett stort arbete för att hitta

noterat

Kyrkan är en folkkyrka

Kristet dagis på Råtorp – Blir det bara Gud och inget Imse Vimse spindel?

– Nej då, visst blir det Imse Vimse också! Men vi kommer att följa kyrkoåret och de kristna traditionerna, lära barnen några enkla böner och hålla små andakter då och då.

Det är novemberförmiddag och förskollärarna Christina MacLean och Anna Rådh svarar på frågor från föräldrar som ställt sina barn på kö till det kristna dagis, som förmodligen öppnar i Råtorpskyrkan efter jul.

– Vi är också mycket inspirerade av Reggio Emilia pedagogiken. Det är ett pedagogiskt arbetssätt, som bygger på en stark tro på människans möjlig-heter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds med en stark inneboende drivkraft att utforska världen, fortsätter de.

Planerna på att starta ett dagis i kyrkan har funnits i flera år och när nu barnantalet ökar i stadsdelen har det blivit dags att göra slag i saken. Något som bland annat Peter Lind är tacksam för:

– Min son Elis ska börja på dagis efter jul. Även om jag inte är djupt kristen själv känns det här som ett bra alternativ. Fröknarna kommer att ha tid för varje barn, här är en lugn och varm atmosfär och en fin utemiljö.

På dagiset, som har plats för 18 barn, kommer tre förskollärare att arbeta. Hittills har inbjudan gått ut till föräldrar på Råtorp men barn från andra stadsdelar är också välkomna. Intresserade kan kontakta kyrkan på tel 57 14 86.

Om barn- och ungdomsnämnden säger ja till ett dagis i Råtorpskyrkan börjar Elis Lind här efter jul.

Renovering på Norrstrand Renoveringen av Norrstrand kyrka är klar och nu är det pastorsexpeditionens tur att få ny ventilations- och värmeanläggning. Totalt kommer renoveringen av kyrka och expedition att kosta knappt 5,4 miljoner och allt beräknas vara färdigt i mitten av februari. Fram till dess finns pastorsexpeditionen i Cecilia-salen, en trappa upp i kyrkobyggnaden. Ingång mittemot den egentliga pastorsexpeditionen.

Kyrknytt – en av Sveriges bästa medborgartidningarKyrknytt är en av Sveriges bästa publikationer. Detta enligt Populär Kom-munikation som varje år delar ut Svenska Publishingpriset och som nomi-nerat Kyrknytt i klassen medborgartidningar. Det är en tuff tävling, där enbart vinnaren får pris och i år vann ”Det goda livet magasin” från Lands-tinget Kronoberg.

Vi som gör Kyrknytt är förstås mycket glada och stolta över att vår tidning blivit nominerad. Samtidigt vill vi passa på att slå ett slag för den segrande tidningen och dess hemsida. På adressen www.ltkronoberg.se/detgodalivet finns, under fliken livsåskådning, intervjuer med flera intressanta kyrkoprofiler bland andra K G Hammar, Maria Rönn (som snart håller kurs i Helig dans i Kronoparkskyrkan – se kalendariet), Caroline Krook och UllaBritt Berglund.

KYRKNYTT 4/2004 13

ordet

på berikar bokens huvudberättelse och den litterära verkligheten fl ätas in i vardagens nu och framtid. Via de parallella historierna visas att då, nu och framtid hör samman, att man ibland ”vet saker innan de inträffat, även om man inte vet att man vet” och att man i botten av sig själv kan hitta så stark kärlek att förlåtelse är möjlig.

Orakelnatten berättar om förut-sättningen för livet och om hoppet som fi nns om vi, precis som Sidney, har lyckan att få möta både oss själva och ”doktor Vital, herr Seger och fru Nåd”.Orakelnatten är en strålande roman – läs den!

Lisa Krogdal

En kurs i mirakler, Regnbågsförlaget

I mer än tio år har den intensiva dialogen för och emot A Course in Miracles ägt rum. Teologer har ställt berättigade och kritiska frågor om bokens helhetssyn och kristusbild medan personer som använt Mirakel-kursen i sina liv vittnat om försonande och livsförvandlande erfarenheter. Nu fi nns Mirakelkursen på svenska, vilket underlättar för den som vill bilda sig en egen uppfattning. Se även föredraget i kalendariet sid 15, under rubrik Meditation.

Mirakel eller tur?ordet

”Herre förbarma dig och se med särskild ömhettill dessa personersom är så väldigt logiska,så väldigt praktiska,så väldigt realistiskaatt de blir irriterade över att man kan tro påen blå liten häst.

citatet

Dom Helder Camara

En ängel vid din sida – sängkantsbok för liten och storUlf Nilsson, Verbum

Ömsinta änglar, otäcka smådjävlar, tvivel och tröst ryms i denna fina andaktsbok där Lilian Brøgger står för illustrationerna. Boken innehåller både trösterika, enkla berättelser och mer komplicerade historier och vän-der sig därmed till barn i olika åldrar. Författarens tanke är att barnen ska få känna att det är naturligt att tvivla och känna att det fi nns saker man inte klarar av.

Som förälder får man pröva sig fram vilka delar som passar bäst för ens barn.

Och man kan ju alltid prata om det lästa och lägga det tillrätta om det visade sig vara för komplicerat och svårt.

OrakelnattenPaul AusterAlbert Bonniers förlag

När bokens huvudperson, författaren Sidney Orr, efter lång sjukdom och apati köper en blå anteckningsbok frigörs hos honom en mirakulös förmåga till spännande skrivande. Den berättelse Sidney börjar skriva

Sören Dalevi är präst och forskare

samt lärare i bibelvetenskap vid

Karlstads universitet.

En sommar för sisådär tio år sedan var jag i Egypten och bodde bland annat i en liten by ute på landsbygden. Det var en by på ungefär 5000 invånare, där livet fortgick som det hade gjort under århundraden och årtusenden. Två saker visade dock på att

civilisationen kommit till byn: det fanns till exempel två bilar och en traktor i byn. Och det gick att köpa Coca-Cola (en fl aska kostade 11 öre, förutsatt att man lämnade tillbaka panten!). I övrigt kändes det som att resa bakåt i tiden. Något som slog mig var hur folket i byn, även den välutbildade prästen, trodde på underverk. Till exempel berättade man för mig hur berget utanför byn fl yttat sig på en gudsmans befallning under 1800-talet. Och om Mariauppenbarelser i skyn utanför en kyrka. Om sjuka som hade blivit friska. Och så vidare.Väl hemma i det rationella Sverige råkade jag efter hemkomsten från Egypten ut för en cykelolycka. Cykeln blev totalt demolerad, klockan på min arm gick sönder. Men själv klarade jag mig turligt nog utan en skråma. ”Vilken tur!” tänkte jag när jag satte mig upp från asfalten efter olyckan. Men sedan tänkte jag ett steg till. Hade jag bott i Egypten hade jag satt ett annat namn på min ”tur”: änglavakt. Det handlar helt enkelt om ett val av perspektiv. Hur man väljer att se på saker och ting. Och för den som tränar sig på att se det gudomliga i det mänskliga – utan överdrifter, naturligtvis – öppnar sig en helt ny värld, ett helt nytt språk. Är verkligen allt som händer oss i vardagen ”tur” och ”tillfälligheter”? Eller fi nns det ett djupare mönster i tillvaron? Jag vill tro det.

Därför väljer jag att kalla det faktum att jag överlevde cykelolyckan för ett mirakel. Vilket inte hindrar att jag också hade tur.

Medeltida mirakeltroDå Johan Svensson i värmländska Grava under åtta dagar förgäves sökt i skogen efter sin tre-åriga dotter föll han förtvivlad på knä och åkallade den Helige Ande och helgonen.

– Om ni låter mig fi nna min dotter levande lovar jag att ge min gård till kyrkan! utropade han.

Och vem kom där mellan träden om inte hans dotter – glad i hågen och helt utan men, trots de många ensamma dygnen i den täta skogen.

Den överlyckliga fadern vallfärdade tillsammans med dotter och vittnen till Vadstena, där hela historien skrevs ner av prästerna och gården överlämnades till kyrkan. Episoden inträffade någon gång runt år 1435 och är ett exempel på de mirakelhistorier som intresserar forskaren Anders Fröjmark.

– Händelsen visar hur mirakeltro och helgondyrkan genomsyrade det medeltida samhället; det var självklart för Johan och hans omgivning att löftet skulle hållas, framhåller Anders.

boktips

det händer– ETT URVAL AV FÖRSAMLINGARNAS UTBUD I KARLSTAD

Med

rese

rvat

ion

för e

v än

drin

gar

14 KYRKNYTT 4/2004

INFÖR JULEN

Luciafirande12/12 kl 15 Hammarö kyrka.12/12 kl 16 Norrstrand kyrka.12/12 kl 16 Råtorpskyrkan.12/12 kl 16 Vikenkyrkan.12/12 kl 17 Skoghalls kyrka.12/12 kl 17 Östra Fågelviks kyrka.12/12 kl 18 Kronoparkskyrkan.13/12 kl 18 Västerstrandskyrkan.13/12 kl 18 Barnens katedral/ Kroppkärrskyrkan.13/12 kl 18 Domkyrkan.

15/12 kl 13 Lusse Lelle, Kronoparkskyrkan.

Gudstjänster för små och stora14/12 kl 10 Råtorpskyrkan.19/12 kl 11 Rudskyrkan.19/12 kl 11 ”På tröskeln till Marias hem”, sång Maria Eriksson, Vikenkyrkan.19/12 kl 11 samling vid krubban, Skoghalls kyrka.

Musik11/12 kl 15 Finsk julkonsert, Domkyrkan.18/12 kl 18 Julkonsert Vikenkyrkans Vokalensemble, Klaraensemblen, Instrumentalister, Vikenkyrkan.18/12 kl 18 Julkonsert med Voicette.

(Inträde) Domkyrkan.19/12 kl 18 Julkonsert med Karlstads kammarkör och flickkören Clavinova, Domkyrkan.19/12 kl 11 Mariagudstjänst med perfomance-artisten Annika Göran, Alsters kyrka.19/12 kl 17 Musikgudstjänst Swing Cats, Östra Fågelviks kyrka.

19/12 kl 18 Sinnesrogudstjänst, Skoghalls kyrka.19–21/12 kl 18, 18.45 och 19.30 Upplev Betlehem, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.22/12 kl 13 Onsdagsconfetti Julkaffe och julmys, Kronoparkskyrkan.

MUSIK OCH GUDSTJÄNSTER I JUL

JULAFTONkl 10 Samling vid krubban, Råtorpskyrkan.kl 10 Samling vid krubban, Västerstrandskyrkan.kl 10 Julbön, Barnens katedral/ Kroppkärrskyrkan.kl 11 Samling vid krubban, Domkyrkan.kl 11 Samling vid krubban, Hammarö kyrka.kl 11 Samling vid krubban, Flickkören, Vikenkyrkan. kl 11 Vi bygger krubban,

Norrstrand kyrka.kl 11 Vi bygger krubban, Kronoparkskyrkan.kl 11 Julbön vid krubban, Rudskyrkan.kl 11.30 Jul i gemenskap, kl 13 Julbön Sune Byström sång, Stagnellska hem-met.kl 12 Julbön för små och stora, barn-körer, Herrhagskyrkan.kl 12.30 Julbön på finska, Norrstrand kyrka.

kl 14 Julbön avd 22, Sjukhuset.kl 15 Julbön avd 6, Sjukhuset.kl 17 Julbön, Norrstrand kyrka.kl 17 Julbön, Domkyrkan.kl 17 Julbön, Hammarö kyrka.kl 17 Julbön, Skoghalls kyrka.kl 17 Julbön, sång Per Eklund, Väster-strandskyrkan.kl 17 Julbön, Östra Fågelviks kyrka.kl 17 Julbön, sång av Lisa, Rebecka och Martina Lassbo, Vikenkyrkan.

kl 23 Midnattsmässa, Herrhagskyrkan.kl 23 Julnattsmässa, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.kl 23 Julnattsmässa, Norrstrand kyrka.kl 23 Samling på herdarnas äng och kl 23.30 Julnattsmässa med Kronokö-ren, Kronoparkskyrkan.kl 23.30 Julnattsmässa, Rudskyrkan.kl 23.30 Julnattsmässa, Domkyrkokö-ren med solister och orkester framför

M.A. Charpentiers Midnattsmässa, Domkyrkan.kl 23.30 Midnattsmässa, Skoghalls kyrka.

JULDAGENkl 7 Julotta, sång Sofia Källvik och Fredrik Sjöstedt, Domkyrkan.kl 7 Julotta, Hammarö kyrka.kl 7 Julotta, Norrstrand kyrka.kl 7 Julotta, kyrkokören, solist Per Eklund, Västerstrandskyrkan.kl 7 Julotta, Rudskyrkan.kl 7 Julotta, Östra Fågelviks kyrka.kl 9 Julotta, Våxnäs servicehus, kyr-kokören, solist Per Eklund.kl 15 Julgudstjänst, Gruppboendet Sveagatan 10.kl 18 Carols vid Betlehem, medlem-mar ur Oratoriekören, Domkyrkan.

ANNANDAG JULkl 10 Psalmgudstjänst, förstärkt kyrk-kaffe. Västerstrandskyrkan.kl 11 Högmässa, Domkyrkan.kl 11 Högmässogudstjänst, Norrstrand kyrka.kl 11 Julens psalmer, Skoghalls kyrka.kl 11 Gudstjänst, Kronoparkskyrkan.kl 17 Gudstjänst och julsånger med Ulla Osterman, Mariagården. kl 18 Orgelkonsert, Domkyrkan.

NYÅRSAFTONkl 13 Nyårsbön, Sune Byström sång, Stagnellska hemmet.kl 16 Nyårsbön, Sune Byström sång, Gruppboendet Sveagatan 10.kl 15 Nyårsbön, Våxnäs servicehus.kl 16.30 Nyårsbön, Skoghalls kyrka.kl 17 Nyårsbön, Norrstrand kyrka.kl 17.00 Nyårsbön, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.kl 17.00 Ekumenisk nyårsbön, Domkyrkan.kl 18 Nyårsbön, Västerstrandskyrkan.kl 18 Nyårsbön, Hammarö kyrka.

NYÅRSDAGENkl 10 Mässa, Västerstrandskyrkan.kl 11 Mässa, Norrstrand kyrka.kl 11 Högmässogudstjänst, Domkyrkan.kl 18 Nyårsgudstjänst, Hammarö kyrka.

TRETTONDEDAGSAFTONkl 11 Sånggudstjänst, Sune ByströmGruppboendet Sveagatan 10. kl 15 Sånggudstjänst, Sune Byström, Stagnellska hemmet.kl 18 konsert, Johan Stengård saxo-fon, Caroline Gentele sång, Andreas Landegren flygel. (Inträde) Domkyrkan.

här når du oss

Med

rese

rvat

ion

för e

v än

drin

gar

KYRKNYTT 4/2004 15

KARLSTADS DOMKYRKOFÖRSAMLING054–14 14 00

Herrhagskyrkan 14 14 80Vikenkyrkan 14 14 90Råtorpskyrkan 57 14 86

NORRSTRANDS FÖRSAMLING054–14 19 00

Kronoparkskyrkan 14 19 20Kroppkärrskyrkan 14 19 30Rudskyrkan 14 19 40

VÄSTERSTRANDS FÖRSAMLING054–14 19 50

ÖSTRA FÅGELVIKS FÖRSAMLING054–14 19 70

HAMMARÖ FÖRSAMLING054–51 86 00

KARLSTADS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET054–14 14 50

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN054–14 14 60

UNIVERSITETSPRÄSTERNA054–700 14 92

SJUKHUSKYRKAN054–61 50 00 (vxl)

KYRKNYTTKarlstads kyrkliga samfällighetBox 57, 651 03 Karlstadwww.kyrknytt.nukarlstad.kyrknytt@svenskakyrkan.se

redaktörCecilia Hardestam 054-18 32 22

redaktionsråd Maria Tiainen, Lars Olsson, Pär Lundberg, Aina Svensson, Jan–Evert Petersson

ansvarig utgivareMelvin Andersson 054–14 14 55

grafisk form Maria Karlberg–Back

tryckJMS Rulloffset, Vellinge, 2004

omslagsbild Cecilia Hardestam

. . .

Kyrkornas fullständiga program hit-tar du i lokalpressen samt påwww.svenskakyrkan.se/karlstadwww.svenskakyrkan.se/hammaro

TRETTONDEDAG JULkl 10 I välsignan och fröjd, Hem-brygden med musiker och solister, Västerstrandskyrkan.kl 11 Mässa, Rudskyrkan. kl 11 Mässa, Hammarö kyrka.kl 15 Vi sjunger julens sånger, kyrko-kör med instrumentalister och solister, Herrhagskyrkan.kl 17 Gudstjänst, Östra Fågelviks kyrka.kl 17 Sjung ut julen, Skoghalls kyrka.kl 18 Vi sjunger ut julen, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.

Vi dansar ut Julen15/1 kl 15 Råtorpskyrkan.15/1 kl 15 Västerstrandskyrkan.15/1 kl 15 Gudstjänst med barnkö-rer, dans kring granen, tomtebesök, Herrhagskyrkan.16/1 kl 11 Gudstjänst och julgrans-plundring, Rudskyrkan.16/1 kl 15 Kronoparkskyrkan

GUDSTJÄNSTER

Regnbågsmässa 28/1, 25/2 kl 19, VikenkyrkanSinnesrogudstjänst13/1 kl 17 Skoghalls kyrka.6/2 kl 17, Nyeds kyrka.Taizémässa9/1 kl 10, Västerstrandskyrkan.13/3 kl 18, Barnens katedral/Kropp-kärrskyrkan.

MUSIKGUDSTJÄNSTER

16/1 kl 17 Tro är tillit – en resa i ljus och mörker med Lina Sandells texter. Ulf och Eva Eriksson, Skoghalls kyrka.30/1 kl 16 Ljusgudstjänst, Herrhags-kyrkan.30/1 kl 17 Musikgudstjänst kören Himlafest, Östra Fågelviks kyrka.13/2 kl 11 Kören Vocalis, Råtorpkyr-kan.20/2 kl 18, Capella Jazzkvartett, Västerstrandskyrkan.20/2 kl 18 Jakobmässa med Krono-kören och Motettkören, Norrstrand kyrka.27/2 kl 11 Jakobsmässa med Krono-kören och Motettkören, Kronoparks-kyrkan.13/3 kl 18 Kyrkokören, Västerstrands-kyrkan.

MUSIK

9/1 kl 18 Bachs orgelverk (XIII) med Ulf Samuelsson, Domkyrkan.

13/2 kl 18 Bachs Orgelverk (XV) med Ulf Samuelsson, Domkyrkan.3/3 kl 19 Konsert. Radiokören under ledning av Eric Ericsson. (Inträde)Domkyrkan.12/3 kl 15 Gospelkonsert, Viken Gospel med instrumentalister, Viken-kyrkan. 15/3 kl 19 Konsert. Det Jydske Ensem-ble. (Inträde), Stora salen iDomkyrkans församlingshem.

SÅNG

22/1 Kördag för små och stora med Jan Mattson. Anm. 14 19 30, Barnen katedral/Kroppkärrskyrkan.13/2 kl 13 En eftermiddag i sångens tecken med Per Harling. Anm 14 19 30, Barnen katedral/Kroppkärrskyrkan.

MEDITATION

Domkyrkan, torsdagar t o m 16/12 start igen 13/1.kl 18.30 introduktion, kl 19 Medi-tation. Fika och föredrag efteråt i församlingshemmet en torsdag i må-naden. 13/1 Miramonica Wigström: En kurs i mirakler – en utmaning för den traditionella kristendomen? 3/2 Per Saxholm: Strömma mot Gud – om Madame Guyon.10/3 Hans Kvarnström: Gud drömmer åt oss. Inte kan vi låta Gud drömma ensam – om Dorotee Sölles.

HELIG DANS

Måndag ojämna veckor kl 19, Krono-parkskyrkan. 13/12 samt därefter fr o m 17/1.

29–30/1 Fem års jubileum för Heliga Danser i Karlstad med Maria Rönn, Stockholm. Lör kl 9 – 18, sön kl 11 Ljusfest med dansarna och kyrkans personal, Kronoparkskyrkan.Kostnad 250:– inkl lunch och fika.Anm senast 20/1 Sensus på 17 24 30 Info: Hans Kvarnström 070-520 49 54, Maria Hallén 070-570 29 02

KÄRLEKSKURS

PREP – För par som vill öka glädjen i sin relation. Kursen innehåller inte gruppterapi utan är ett pedagogiskt program där paren arbetar var för sig. Kursledare Roland Bergman, tera-peut vid S:t Lukas, och Maria Hallén, präst i Hammarö församling. 4/2 kl

19–22 samt 5/2 kl 10–20 intensivhelg på ”Arken”, Hammarö församlings-hem, Båtvägen. Uppföljning 19/2 kl 13–17 och 19/3 kl 13–17. Kostnad (20 timmars kurs, kursmaterial, mat) 500:– per par. Hammaröbor har före-träde. Anmälan Maria Hallén 070-57 02 902 senast 21/1.

ANHÖRIGHELG

5-6/2 Helg för anhöriga till missbru-kare med alkoholterapeut Bo Zäther.Nyeds församlingshem. Info Inger Brandel 070-659 49 46.

KVINNOFRUKOST

19/2 kl 9–11. Gäst landshövding Eva Eriksson, Kronoparskyrkan.

EN RIMLIGARE VÄRLD

16/1 kl 13 eftermiddag med samtal som berör din egen insida och den omgivning du delar med andra. ”Drömmen om ett rimligare arbetsliv”, Nyeds församlingshem, Molkom. Soppa och bröd 50:–. Info och anm 0553–10056 eller www.nyedspas-torat.se

12/3 Heldag. En rad intressanta föreläsare: Hans Öhman, präst och utbildare ”Samtalet i relationen”; Kjell Westwerberg, konsult ”Naturens energifält – hälsa och livsmiljö”; Inger Brandel, kyrkoherde ”Eneagrammet – en uråldrig vem-är-jag-analys”; Barbara Hinsch, biodynamiker ”Hil-degard av Bingens mat till kropp och själ”. Gudstjänst kl 18 med harpist Gloria Joyce Burt.Anm 300:– (inkl mat och kaffe) på pg 21 28 35–3. Mer info Inger Bran-del: 070–65 94 946 eller www.nyedspastorat.se

MARIAUTSTÄLLNING

13–23/3 Visning av Mariabilder, Rudskyrkan

RESA

25/3– 4/4 2005 Syrien – historiens port: Se fyndplatsen för världens första alfabet, shoppa i Syriens myllrande bazarer, besök Damaskus, ökenstaden Palmyra och Annaniaskyrkan. Kostnad: 8500:– Reseledare: Jack Beri, svensktalande syrian.Info och anmälan: Sensus17 24 30.

POSTENSGRUPPFÖRSÄNDELSER

Tror du på under?enkäten

NÄR JAG VAR STRAX ÖVER 20 KRASCHADE jag med min motorcykel och blev allvarligt skadat. Under de månader jag låg på sjukhuset och räddades till livet blev min äldre bror sjuk och dog. Att på så sätt få möta döden två gånger gör att jag ser på livet som ett stort mirakel och känner tacksamhet och ödmjukhet varje dag. Att få leva med någon man älskar och ha barn tillsammans är till exempel ett av livets största under. Om folk inte förstår vilket mirakel det är att leva vill jag försöka förmedla det till dem genom att själv alltid försöka göra mitt bästa och följa min inre övertygelse. Jag har bland annat bytt jobb om jag inte helhjärtat kunnat stå mina arbetsuppgifter.

NÄR DU FRÅGAR OM UNDER GÅR TANKARNA till Gamla testamentet och den fas-cinerande berättelsen om uttåget ut Egypten. I Nya testamentet finns ju alla berättel-serna om hur Jesus botade människor och gjorde andra fantastiska saker. Historikerna försöker bevisa att allting skulle vara naturligt och inte härröra från någon högre makt. Men vad är naturlig väg? Hela naturen är ju ett under och samspelet där ett underverk. Hela mitt liv har jag drivit en handelsträdgård och odlat exempelvis petunior och lobe-lior. Det är ett mirakel att det kan bli stora fina plantor ur de oerhört små fröna. Man blir liten och ödmjuk när man funderar över hur blommorna kommer till och vilken kraft som finns i dem...

LIVET ÄR ETT UNDER VARE SIG VI VILL DET ELLER INTE. Det är till exempel ett un-der att få leva och vakna upp varje morgon. Och om man är öppen och lyssnar – inte bara med hjärnan utan mera med hjärtat – får man de budskap och den vägledning man behöver i livet. Det finns enorma under där människor till exempel blir räddade på oväntade sätt; men hela tiden sker ”småunder” som ser till att vi inte blir över-körda av bilar när vi går ut, att vi träffar just en viss människa vid ett visst tillfälle osv. Ja, bakom hela universum finns en stor klokhet – oavsett om man kallar det Gud, Moder jord eller Big bang. Det är det största miraklet.

FÖR MIG ÄR ETT LEENDE I VARDAGEN ETT STORT MIRAKEL! När du ler gör du mycket både för ditt eget inre och för de människor du möter. Vi kan sprida goda känslor till varandra och påverka vår omvärld mer än vi kanske tror – till och med våra tankar ger ringar på vattnet! Det fantastiska är att ju mer man vågar släppa räds-lan – desto enklare och mer ”rätt” blir livet. Med åren har jag fått större och större tillit och märker att det verkligen är min inställning som avgör hur jag uppfattar och bemöter andra människor och hur mitt liv formas. Och oavsett vad som händer mig i livet är jag alltid fri att välja hur jag vill uppfatta det. Är inte det ett under?

Nästa nummer av Kyrknytt kommer den 17 mars. Tema: Döden

Tord Nilsson, 38 år, byggprojektledare

Utfrågare & foto CECILIA HARDESTAM

Manne Johansson, 82 år, pensionär

Julia Stade, 19 år, kulturarbetare

Helén Stenmark Wallner, 44 år, inspiratör