kvantitativ metod – enkäter, tabeller och figurer
TRANSCRIPT
Kvantitativ metod – enkäter, tabeller och figurer
Religionsbeteendevetenskap B1: Metod och gemensam teori
11 mars 2009
Marta Axner
Vägen till kunskap
Val av forskningsobjektVad vill jag undersöka?
Vad kan jag få kunskap om?
Val av syfte och perspektivFörutsäga, förklara, förstå, förändra
Val av tillvägagångssätt och redskapKvantitativa – kvalitativa metoder
Val av forskningsobjekt
• Individ, grupp, samhällsnivå?
• Religionsdefinition?
• Religionsdimensioner?
• Källor?
• Urval?
• Vad är mätbart (operationalisering)?
Tillvägagångssätt och redskap:metod
Kvantitativa metoderMätbarhet, operationalisering
Standardisering, kontroll
ReliabilitetMätningens tillförlitlighet
GeneraliserbarhetI vilken utsträckning säger resultatet något om
andra än de undersökta?
ValiditetUndersöker vi det vi avser att vi undersöka?
Tillvägagångssätt och redskap:metod
Kvalitativa metoderKontext, betydelse, mening
Mångfald metoder och dataÖppenhet för vardagsförståelsen
ValiditetFörförståelse, förståelse
Rimliga tolkningar
Transperens
Fördjupad förståelse
Kan vi lita på undersökningen?
Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet
Låg reliabilitet ger låg validitet
Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet
Att undersöka religion
Kvantitativa – kvalitativa metoder
Hur görs undersökningen?Syfte: beskrivande, utvärderande, prövande,
prognos?
Urval, vilka?
Vem vill veta?
Hur ställa frågan?
Hur presenteras och läses resultatet?
Att fråga är att påverkaProcess i individen
Vilken kunskap – hurdan är verkligheten?
Redovisning av kunskap
Skalor, tabeller, statistikFrekvens
Skalnivåer
Genomsnitt, spridning, samvariation
Kategorier och temanExcerpt, citat, exempel
SambandTriangulering
Avvikelser
Uppläggning av kvantitativ studie
Vilka ska tillfrågas?UrvalPopulationGeneraliseringsmöjlighet
OSU – obundet slumpmässigt urvalStratifierat urvalSystematiskt urval
BortfallsanalysExterntInternt
Ibland: ”tillgänglig grupp”Hur speciella är de undersökta?
Hur ska man fråga?
Hur ska man inte fråga?
Ställ INTE frågor som ärlånga
ledande
negationer
tvetydiga/dubbelfrågor
förutsättande frågor
varför – bra att fortsätta med men kanske inte börja…
oklara och tvetydiga ord, uttryck
oklara frekvensord
Och hur ska de svara?
Ja eller nej…
Graderade skalstegUnderlättar ställningstagandeJämnt eller udda antal steg?Reduceras under analysarbetet
Enkät på papper – brev, skolan
Enkät online
Besöksintervju
Telefonintervju
Bearbetning avinsamlad information
Det vi samlat in är en variabel som kan uttryckas med olika typer av skalor
NominalskalaIndelning i kategorier (ex kön)
OrdinalskalaRangordning, men inte fasta avstånd (ex första,
andra plats osv i tävling)
IntervallskalaRangordning med fasta avstånd (ex temperatur)
KvotskalaRangordning med fasta avstånd och absolut
nollpunkt (ex ålder)
Steg 1: frekvenstabell
Hur många
Ger överblick och kanske ny kunskap
Utbredning, frekvens
Regelbundna deltagare igruppverksamhet 2006
0-3 år 33 9524-6 år 16 1817-9 år 30 55810-12 år 26 31113-15 år 14 10816-19 år 12 018Söndagsskola 4 367Barntimmar 16 657Kyrkans förskola 4 471
Totalt antal regelbundna deltagare 158 623
NormalfördelningSnedfördelning
05
1015
+++ + -
- - -
0
2
4
6
8
10
12
+++
+ -- - -
0
5
10
15
+++ + - - - -
Steg 2: korstabell
Finns skillnader mellan grupper?
Bivariat analysjämför två kategorier – kön, åldersgrupper etc
jämför med svar på en annan fråga
Orsaksvariabeln bildar kolumnDen beroende variabeln bildar rad
Index
Ett index är en kombination av variabler (till exempel svar på frågor) till en ny, sammanhållen variabel.
Index kan konstrueras på olika sätt.
Exempel: variabeln Religiositet kan vara ett index konstruerat av en rad frågor som tro på gud, deltagande i gudstjänst, o.s.v.
Användningstid för massmedier i hela befolkningen 9-79 år en genomsnittlig dag 2006 (minuter)
Totalt 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79Radio 109 31 56 111 127 152Kassettband 1 1 1 1 1 3CD-skiva 17 12 25 22 14 12Mp3 10 14 41 7 2 1Television 101 83 96 93 99 132Text-TV 3 1 2 3 3 5
Video/DVD 11 18 19 13 7 6Internet 53 43 97 67 46 13Dagstidning 29 6 14 24 35 50Tidskrift 14 12 8 9 16 24Bok 20 23 24 15 19 27Totalt 368 244 383 365 369 425Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2006.
Exempel: Internetanvändning
Signifikanta skillnader?
Chi²
Slumpmässigt urval - populationen
Om högt chi² = låg sannolikhet för att det är slumpen som skapat sambandet.
Signifikansnivån får gärna vara under .05
Men är det ett samband…
Bromander (2005)
100%100%Totalt
70%35%Ej brutet ben
30%65%Brutet ben
SällanOfta
Gudstjänstbesök
… eller ett skensamband?
Samband är EJ lika med orsakssambandämneskunskap, teoretisk förståelsekoll på bakomliggande faktorerorsak och verkan?
23%25%66%71%Ej brutet ben
77%75%34%29%Brutet ben
SällanOftaSällanOfta
Gudstjänstbesök
GamlaUnga
Redovisning
Kunna följa tillvägagångssättutvärdera
följa med i resonemang, vägval
Replikerbarhetobjektivitet – intersubjektiv prövbarhet