kursdokument - kau.se€¦ · uppgiften består av att i en skriftlig dialog reflektera över: a....
TRANSCRIPT
KURSDOKUMENT
HÖGSKOLEPEDAGOGIK Kurskod: PEADHP
Anm.kod: 19680
Delkurs 1 – Pedagogiska grunder
1- 7,5 högskolepoäng
Höstterminen 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Praktisk information .............................................................................................................. 2
Lärare och administration ......................................................................................................... 2
itslearning ................................................................................................................................. 2
Intentionsbeskrivning ............................................................................................................ 2
Förväntat resultat ...................................................................................................................... 2
Pedagogiska handlingar ............................................................................................................ 3
Förutsättningar ......................................................................................................................... 5
Kursvärdering ........................................................................................................................ 5
Insändningsuppgifter ............................................................................................................. 6
Schema ................................................................................................................................... 12
Litteraturlista ....................................................................................................................... 14
Estetisk-filosofiska fakulteten
Utbildningsvetenskap
2
Praktisk information
Lärare och administration
Examinator Bo Dahlin 054-700 11 82 [email protected]
Kursansvarig Annika Åstrand 054-700 14 80 [email protected]
Administratör Annette Strömberg 054-700 17 11 [email protected]
Lärare Eva Backström 054-700 23 28 [email protected]
Åsa Bergenheim 054-700 20 01 [email protected]
Björn Eliasson 054-700 24 06 [email protected]
Ulla Högberg 054-700 11 69 ulla.hö[email protected]
Martin Kristiansson 054-700 14 05 [email protected]
Ingrid Mossberg
Schüllerqvist 054-700 15 35 [email protected]
Inga-Lill Nilsson 054-700 10 79 [email protected]
Lotta Svenneling 054-700 24 27 [email protected]
Magnus Åberg 054-700 11 84 [email protected]
Distanstekniska och 054-700 20 00 [email protected]
distanspedagogiska frågor [email protected]
Itslearning
Kommunikationen i kursen, både studerande sinsemellan och studerande - lärare, sker såväl i
fysisk form på campus som via den webbaserade lärplattformen itslearning. Itslearning fungerar
som en miljö för lärande där man kan bygga in olika funktioner. Plattformen är relativt lätt att
använda och man lär sig den ganska snabbt. Information om och övning i att använda itslearning
fås i samband med kursstart. På bibliotekets hemsida www.kau.se/bibliotek hittar du information
om hur du loggar in i itslearning. På den här kursens its-sida kommer det också att finnas länkar
till itslearning användarguider.
Intentionsbeskrivning Intentionsbeskrivningen syftar till att beskriva mål och arbetsformer för kursen. Under ”Förväntat
resultat” beskrivs kursens mål, dvs. vilka slags kunskaper den studerande bör ha tillägnat sig efter
genomgången kurs. I avsnittet ”Pedagogiska handlingar” beskrivs övergripande de arbetsformer,
genom vilken kursen kommer att bedrivas. Slutligen beskrivs de förutsättningar som behöver vara
uppfyllda för att mål och arbetsformer ska kunna genomföras.
Förväntat resultat Kursens övergripande mål är att kursdeltagaren skall utveckla kunskaper, färdigheter och för-
hållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan. Efter genom-
gången kurs ska deltagaren ha utvecklat kunskap om universitetets roll i samhället samt den
lagstiftning och övriga ramar och styrfaktorer som påverkar den högre utbildningen. Den
studerande ska kunna visa förmåga att problematisera och reflektera över kunskap och lärande
genom att ha tillägnat sig förståelse av teorier om och perspektiv på kunskap och lärande samt för
planering, genomförande och utvärdering av undervisning och utbildning. Vidare ska deltagaren
ha utvecklat ett grundläggande reflekterande förhållningssätt till värdegrundsfrågor såsom
vetenskaplighet/konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling i den högre
utbildningen. Deltagaren ska även ha tillägnat sig kunskap om hur man som lärare kan utnyttja
olika informationskällor i undervisningssituationen och utvecklat förmågan att använda
biblioteksresurser som ett pedagogiskt verktyg.
3
Pedagogiska handlingar
Sociala arbetsformer - gruppuppgifter
Syftet med att kommunikationen i kursen sker i olika distributionsformer, både på campus och på
distans är att den studerande genom att praktisera dessa former ska kunna reflektera över de
konsekvenser de olika distributionsformerna får för utformningen av undervisning och utbildning.
Bakom kursens uppläggning finns uppfattningen att lärandet sker genom interaktion mellan
individen och omgivningen, dvs. andra människor och lärostoffet. Interaktionen kan ske på många
olika sätt, bl. a. krävs att man aktivt studerar, läser och diskuterar med andra människor. På så vis
aktiveras befintliga kunskaper och förståelse och detta sätts i relation till det nya lärostoff som
tillförs.
I diskussioner med andra måste man förklara och argumentera och man får ta del av andras
synsätt och erfarenheter, vilket breddar och fördjupar den egna förståelsen. För att detta ska
möjliggöras delas hela kursgruppen in i studiegrupper och den övervägande delen av
insändningsuppgifterna utgörs av gruppuppgifter. Det är viktigt att man följer den studiestruktur
som kursupplägget medför och att uppgifter görs klara i tid till angivna datum. För att underlätta
studiegruppsarbetet och kunna stödja varandra kan man upprätta ett kontrakt som reglerar
samarbetet i gruppen. I itslearning finns grupprum iordningställt och mappen ”presentationer och
kontrakt”. I denna mapp finns förslag på hur ett kontrakt kan upprättas.
Utöver arbetet med insändningsuppgifterna i den egna studiegruppen, har man möjlighet att
föreslå diskussioner i itslearning, konferensen ”Diskussion och frågor” där alla deltagare kan
ventilera och diskutera kursens innehåll.
Föreläsningar
Kursen bygger på ett antal undervisande lärares medverkan, där var och en ansvarar för litteratur
och arbetsuppgifter för sitt område. Även föreläsningarna bygger på sociala arbetsformer där
traditionella föreläsningar varvas med gruppdiskussioner. Genom att kommunicera egna
undervisningserfarenheter bidrar man till kunskapsbildningen då varje kursdeltagare är en resurs.
Diskussionsgruppernas sammansättning under föreläsningarna kommer att variera för att
stimulera till att:
skapa större dynamik i diskussionerna genom att deltagarna delar med sig av de
reflektioner som gjorts i de ordinarie studiegrupperna
deltagarna kan ta med nya perspektiv till sina studiegrupper
skapa förutsättningar att bilda nätverk som bidrar till att utveckla den pedagogiska
skickligheten och reflektionen över det egna förhållningssättet till undervisning
4
Insändningsuppgifter
Arbetet med kursinnehållet kommer att genomföras via ett antal insändningsuppgifter som de
studerande bearbetar tillsammans i studiegrupperna. Insändningsuppgifterna distribueras via
itslearning.
Klara insändningsuppgifter lämnas in via mappen för respektive ”Insändningsuppgift”. Normalt
får gruppen återkoppling på ett efterföljande seminarium. Vidare instruktioner finns under
respektive insändningsuppgift nedan.
Litteratur
Kurslitteraturen framgår av den obligatoriska litteraturlistan. Arbetet med insändningsuppgifterna
i grupp innebär inte att man kan dela upp den obligatoriska litteraturen. Det är viktigt att varje
kursdeltagare studerar all litteratur. Däremot är det en fördel att diskutera och bearbeta litteraturen
tillsammans med kurskamrater.
Examination
Examinationen kan som andra uppgifter betraktas som ett verktyg för lärandet. Examinationen är
samtidigt en process som fungerar som både ett lär- och kontrolltillfälle för att undersöka om kur-
sens förväntade resultat har uppnåtts. Examinationsuppgiften är således grunden för betygsättning.
Examinationen sker i slutet av delkursen och är en individuell och skriftlig hemtentamen.
Examinationen kommer att utgöras av ett antal frågor och kriterier som studentgruppen själva är
med och formulerar tillsammans med lärare (se insändningsuppgift 6 ”Examinationsfrågor”).
Examinationen avslutas med ett obligatoriskt seminarium till vilket varje deltagare ska läsa några
medstudenters examinationsuppgifter och ge återkoppling på dessa. Seminariet har samma
struktur som den vetenskapliga disputationen där examinationsuppgiften diskuteras av de
studerande i god akademisk ton. Har man inte möjlighet att närvara vid det fysiska seminariet
hålls ett virtuellt seminarium i itslearning där motsvarande diskussioner sker. Vidare instruktioner
om seminariet fås när den tiden närmar sig. Den som inte är närvarande vid något av seminarierna
får i stället göra en skriftlig opposition på en medstudents arbete.
Examinationsuppgiften bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd och återkoppling
ges från lärare inom ca 3 veckor.
Betygskriterier
Godkänd
Att man har deltagit aktivt i studiegruppsarbetet med insändningsuppgifterna
Att man har utfört examinationsuppgiften enligt uppställda kriterier.
Att man har deltagit på slutseminarium och genomfört opposition på andra studenters arbeten.
5
Komplettering
Ett underkänt arbete som bedöms kunna godkännas efter mindre justeringar kan kompletteras
inom viss tid (anges i feedbacken).
Omtentamen
Ytterligare ett examinationstillfälle erbjuds senast två månader efter det ordinarie
examinationstillfället. Därutöver bereds studenten ytterligare ett tillfälle inom ett år. Uppgiften
läggs ut i itslearning vid tidpunkt som anges av läraren. För övrigt gäller rätt att examineras enligt
gammal kursplan ett år efter det att ny kursplan tagits i bruk. Student erbjuds då tillfälle till
examination i samband med att kursen ges nästa gång.
Förutsättningar
Följande förutsättningar behöver vara uppfyllda för att kursens mål och arbetsformer ska kunna
uppnås respektive genomföras:
Att man har tillgång till dator med Internetuppkoppling.
Att man deltar i den första kursträffen för att bli registrerad på kursen, bli indelad i en
studiegrupp och får nödvändig information om kursen.
Att kursens pedagogiska handlingar genomförs.
Att man lägger ner den tid och det arbete som kursen till innehåll och form kräver.
Att kursanvisningar följs och tidpunkter hålls.
Kursvärdering
I samband med kursavslut genomförs, i enlighet med högskoleförordningen, en kursvärdering
som utgör en viktig del av underlaget för fortsatt planering och utveckling av kursen. Kurs-
värderingen är en form av kvalitetskontroll genom att den visar hur kursen har uppfattats av
deltagarna. En förutsättning för detta är att alla deltagare delger sina erfarenheter och synpunkter i
kursvärderingen. Kursvärderingen kommer att utformas utifrån de resonemang om utvärdering
och uppföljning som ingår i kursen. Man kan även kontinuerligt skriva in sina synpunkter om
kursen via itslearning och mappen ”Kursutveckling”. Alla synpunkter och allas kursvärderingar är
viktiga då de bidrar till att utveckla kursen.
Lycka till!
6
Insändningsuppgifter
Insändningsuppgift 1 ”Presentation”
1. Den första uppgiften syftar till att ni som kursdeltagare ska få en första bild av varandra,
utöver den ni fått av varandra vid kursstarten.
2. Uppgift 1 är individuell och består av att du i itslearning, skriver en kortfattad presentation
av dig själv. Detta blir också en bekräftelse på att du har lyckats komma in i programmet.
3. Underlag för uppgiften är den information du fått vid kursintroduktionen samt bilaga 1.
4. Hur man ska arbeta med uppgiften: Var och en väljer själv vad man vill att studie-
kamraterna ska känna till om en själv. Det är viktigt att man ger sig i kast med uppgiften
så snart man kommit hem eller fått tillgång till den dator som kommer att fungera som
studiedator.
Adress: http://www.its.kau.se
Logga in dig med hjälp av ditt ”Användarnamn” och ”Lösenord” (se bilaga 1). På
huvudsidan ”Infopanel” finns under ”itslearninghjälp” bland annat en användarguide som
kan vara till hjälp.
I den blå marginalen i huvudet går du in under ”Mina inställningar” → ”Ändra
inställningar”. Skriv in informationen om dig själv. Gör en kort presentation av dig själv i
rutan ”Beskrivning”. Observera att denna information kommer att kunna ses av alla som
har ett konto i itslearning.
Glöm inte att Spara sedan du fyllt i alla uppgifter. Gå därefter tillbaka till ”Infopanel”
(hittas i den blå marginalen). Gå in på kursen ”Högskolepedagogik ht11-vt12” och klicka
på ikonen ”Deltagare” i trädstrukturen på vänster sida. Klicka på fliken ”Fotolista”.
Därefter kan du klicka på respektive persons foto för att läsa deras beskrivningar.
Om du vill ge ytterligare information, om dig själv, som bara kan läsas av dina studiekam-
rater finns det möjlighet att göra en fördjupad presentation i ditt ”Grupprum” i itslearning
i konferensen ”Presentationer och kontrakt”. Du hittar grupprummet i trädstrukturen på
vänster sida.
Om du av någon anledning inte skulle komma in i kurskonferensen är det viktigt att du tar
kontakt med någon som kan hjälpa dig, t.ex. personalen från den tekniska supporten its-
[email protected] Tekniska problem kan ge onödiga förseningar.
5. Presentationen ska vara färdig den 24/9-11 klockan 24.00
6. Återkoppling från lärare ges allteftersom presentationerna skrivits in. Återkopplingen
består av ett e-postmeddelande som visar att du nu är igång. Olästa meddelanden hittar du
på sidan ”Infopanel” i itslearning eller genom att klicka på ”Meddelanden” i den blå
marginalen högst upp på sidan.
7
Dialoguppgift 2 ”Lärares yrkeskunskap och vuxnas lärande”
Syftet med denna uppgift är att lyfta fram olika perspektiv på och reflektioner kring vad
lärarprofessionen utgörs av och vad som är lärares yrkeskunskaper. Dessutom reflektioner kring
vad undervisning av vuxna innebär. Uppgiften ligger också till grund för gruppdiskussion under
Björn Eliassons seminarium den 4/10.
Uppgiften består av att i en skriftlig dialog reflektera över:
A. Vad är specifikt för lärarprofessionen - det vill säga vad är det som gör en lärare till lärare,
t ex i jämförelse med en annan ämneskunnig person?
B. Vad innebär det att undervisa vuxna?
3. Underlag för denna uppgift är Era erfarenheter, tidigare kunskaper samt:
Bron & Wilhelmson (2005). Lärprocesser I högre utbildning. Stockholm: Liber
Kap 1, 7-9.
Illeris, K. (2004). What is significant for adult’s learning? In Radovan, M. & Dordevic´,
N. (Eds.) (2004). Current Issues in Adult Learning and Motivation. Adult Education
Colloquium 7. Ljubljana, October 22-23, 2003, pp 23-32. Slovenian Institute for
Adult Education.
Stigmar, M. (red). (2009). Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i
högskolan. Stockholm: Liber AB. Kap 1 – 3.
4. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i dialogen. Alla har
ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt reflektera över frågorna A och B ovan,
så att det är genomtänkt så långt det är möjligt innan dialogen börjar.
Dialogen äger rum i konferensen ”Lärares yrkeskunskap och vuxnas lärande” som finns i Ert
grupprum på kurssidan i itslearning. Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett
påstående samt en fråga. Frågan ska vara riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner
eller påståenden. Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av Er dialog som sänds in via its-
learning
5. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 3 – Lärares
yrkeskunskap och vuxnas lärande”. Där hittar Du även uppgiften i pdf-format i. För inlämning av
uppgifter i itslearning se bilaga 2.
Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 1/10 klockan 24.00.
6. Återkopplingen från lärare kan bestå av påpekanden, kommentarer och frågor under dialogens
gång samt under Björn Eliassons seminarium den 4/10.
8
Dialoguppgift 3 "Mångfald"
1. Syftet med denna uppgift är att reflektera över hur man kan utforma en pedagogik som grund
för likabehandling. Uppgiften ska också ligga till grund för gruppdiskussion under Magnus
Åbergs seminarium den 11/10.
2. I Karlstad universitets strategiska plan för 2012-2015 (Dnr: C2010/239) liksom i
likabehandlingsplanen för studenter för 2012 (Dnr: C2012/208) sägs att: ”Jämställdhet, mångfald
och likabehandling skall ha ett tydligt genomslag i verksamheten”.
Reflektera över detta mål utifrån ett undervisningsperspektiv. Hur vill ni förhålla er till det, och
hur skulle det kunna omsättas i konkret undervisningspraktik. Ge exempel på vad det skulle kunna
innebära att låta ”jämställdhet, mångfald och likabehandling” få genomslag i undervisning och i
litteratur.
Som stöd för dialogen tar ni hjälp av följande material:
samtliga dokument som Kau tagit fram kring Likabehandling (se Obligatorisk littera-
turlista där länkar finns till samtliga dessa dokument)
Bondestam (2004) Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare – en
introduktion och bibliografi.
Tomalin, E (2007) Supporting cultural and religious diversity in higher education:
pedagogy and beyond.
Dialogen äger rum i konferensen ”Mångfald” som finns i ert grupprum på kurssidan i itslearning.
Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett påstående samt en fråga. Frågan ska vara
riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner eller påståenden.
Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av er dialog som sänds in via itslearning
3. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 5 –
”Mångfald”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2
Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 5/10-11 klockan 24.00.
4. Återkopplingen ges under Magnus Åbergs seminarium den 11/10.
9
Dialoguppgift 4 – ”Vad är kunskap och hur går det till när vi lär?”
1. Syftet med uppgiften är att vidga förståelsen av begreppen kunskap och lärande, relation
mellan dem och vilka implikationer olika synsätt får för undervisningen. Uppgiften är också
bakgrund till Björn Eliassons seminarium den 25 oktober.
2. Uppgiften består av att genom en skriftlig dialog reflektera över:
Vad är kunskap och hur kan det gå till när individer lär sig.
3. Som underlag för denna uppgift kan följande litteratur användas i tillämpliga delar:
Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University (Fourth
Edition). Maidenhead: Open University Press, McGrave-Hill Education.
Bron, A. & Wilhelmson, L. (2005) Lärprocesser i högre utbildning. Stockholm: Liber.
Stigmar, M. (red). (2009). Högskolepedagogik. Att vara professionell som lärare i
högskolan. Stockholm: Liber AB.
4. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i dialogen. Även här
har alla ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt studera litteraturen ovan och
reflektera över dess innehåll, så att det är genomtänkt så långt det är möjligt in-nan dialogen
börjar.
Dialogen äger rum i konferensen ”Vad är lärande och hur går det till när vi lär?” som finns i Ert
grupprum på kurssidan i itslearning. Varje deltagare formulerar minst en reflektion eller ett
påstående samt en fråga. Frågan ska vara riktad till någon av de övriga deltagarnas reflektioner
eller påståenden. Gör därefter cirka en sidas sammanfattning av Er dialog som sänds in via
itslearning
5. När gruppen är enig om sammanfattningen sänds den in via itslearning, ”Uppgift 4 – Vad är
kunskap och hur går det till när vi lär?”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2.
Dialogen ska vara avslutad och sammanfattningen insänd senast den 22/10-11 klockan 24.00.
6. Återkopplingen från lärare kan bestå av påpekanden, kommentarer och frågor under dialogens
gång samt under Björn Eliassons seminarium den 25/10.
10
Dialoguppgift 5 ”Vad är undervisning?”
1. Syftet med uppgiften är att vidga och fördjupa förståelsen av begreppet ”undervisning”,
abstrakt och konkret och didaktiskt som ämnesdidaktiskt . Reflektionen ska också
relateras till erfarenheter och/eller framtida tankar om egen undervisning.
2. Uppgiften består av att genom en skriftlig dialog reflektera över:
Hur ser ni på frågan om ”Vad undervisning är?” utifrån nedan angiven litteratur och vilka
reflektioner ger dessa texter upphov till i förhållande till erfarenheter av och/eller framtida
tankar om er egen undervisning? I reflektionen kan ni ge uttryck för didaktiska/
ämnesdidaktiska ställningstaganden men också fundera över generella strategier samt
konkreta exempel.
3. Som litteraturunderlag för denna uppgift kan följande litteratur användas:
Adam, S. (2008). Learning Outcomes Current Development in Europe: Update on the
Issues and Applications of Learning Outcomes Associated with the Bologna Process.
http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/BolognaSeminars/documents/Edinb
urgh/Edinburgh_Feb08_Adams.pdf
Bengtsson, J. Didaktiska dimensioner – möjligheter och grånser för en integrerad didaktik.
Pedagogisk forskning. Årgång 2 nr. 4 (s. 241-261)
Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University. (Fourth Edition).
Maidenhead: Open University Press, McGrave-Hill Education.
Shulman, S. L. (1986). Those who understand: Knowledge Growth in Teaching.
Educational Researcher. Vol. 15 nr. 2, february1986 (p. 4-14)
Uppgiften är en gruppuppgift där alla skall komma till tals i dialogen. Börja med att fundera över
frågan i uppgiften enskilt med stöd i angiven litteratur. Formulera några reflektioner, påståenden
och frågor i skrift som grund för den gemensamma dialogen om innehållet i uppgiften och
genomför sedan dialogen. Gör en sammanfattning av vad dialogen utmynnade i på cirka en sida
och skicka in den på its i mappen ”Uppgift delkurs 1” under uppgiften ”Vad är undervisning?”.
6.Dialogen skall vara avslutad och textsammanfattningen insänd senast fredagen den 9
november.
5. Återkoppling och synpunkter från Ingrid och Martin sker under dialogen och vid
seminariet tisdagen den 13 november.
11
Insändningsuppgift 6 ”Examinationsfrågor”
1. Syftet med denna uppgift är att främja förmågan att konstruera frågor/problemformuleringar
som utgör en bra grund för lärande. Målet är att konstruera frågor/problemformuleringar som ska
ligga till grund för den individuella hemexaminationsuppgiften.
2. Uppgiften består av att utifrån kurslitteraturen konstruera 5 stycken frågor/problem-
formuleringar som man anser utgör en bra examination för denna kurs. Examinationen syftar till
att vara både ett inlärningstillfälle och en kontroll. Varje fråga ska därför tydligt motiveras med
varför man anser frågan är relevant samt på vilket sätt den utgör en bra grund för lärande. Vidare
ska gruppen föreslå kriterier som man anser ska vara underlag för en bedömare av examinations-
frågornas besvarande. Det vill säga reflektera omkring vilka kriterier som behövs för att man ska
kunna värdera om det förväntade resultatet, som finns angivet i kursdokumentet har uppnåtts.
3. Uppgiften är en gruppuppgift och det är viktigt att alla kommer till tals i diskussionen. Även
här har alla ansvar för att se till att så sker. Börja med att individuellt reflektera kring uppgiften så
att det är genomtänkt så långt det är möjligt innan gruppdiskussionerna börjar. Formulera därefter
ett gemensamt svar från studiegruppen. Det finns en konferens ”Examinationsfrågor” i Era
grupprum som Ni kan arbeta i om Ni så önskar.
4. Underlag för denna uppgift är:
Era erfarenheter och kompetenser som man delar med sig av i gruppdiskussionen.
Samtliga föreläsningar
All obligatorisk kurslitteratur
Referenslitteratur:
o Se ”Examination” under Referenslitteratur
5. När gruppen är enig om att uppgiften är klar sänds den in via itslearning, ”Uppgift 6 –
Examinationsfrågor”. För inlämning av uppgifter i itslearning se bilaga 2
Uppgiften ska vara inlämnad senast 19/11 klockan 12.00. Observera tiden
6. Återkopplingen ges under seminariet den 21/11. Var och en tar med ett exemplar av
uppgiften till seminariet som underlag för dagens arbete. I mindre grupper redovisar var och
en sina frågor och därefter kommer gruppen överens om 4 frågeställningar som man vill arbeta
vidare med. Därefter diskuteras kriterier för bra examinationsfrågor som redovisas av grupperna
och belyses av läraren. Det fortsatta arbetet innebär att man granskar och omformulerar de
frågeställningar man valt utifrån de kriterier klassen ställt upp. När alla grupper avslutat den delen
av arbetet skrivs alla frågor upp på tavlan. Frågor som är lika eller överlappande kan slås ihop.
Slutligen finns ett antal frågor kvar som utgör grunden för examinationen. Examinator bestämmer
om någon fråga ska vara obligatorisk samt hur många frågor man ska besvara i examinationen.
12
Schema Högskolepedagogik, PEADHP
Delkurs 1: Pedagogiska grunder, 1 – 7,5 högskolepoäng
ht 2012
V. Dag Tid Lokal Tema Lärare
37 To. 13/9 13.15-
16.00
12B258
1E424
Introduktion Pedagogik som
vetenskap och praktik
Introduktion Itslearning
Björn Eliasson/
Annika Åstrand
Lotta Svenneling
38 Ti. 18/9 13.15-
16.00
12B258
Undervisningsplanering och
målformulering
Ulla Högberg
40 To. 4/10 13.15-
16.00
3D415 Lärares yrkeskunskaper och vuxnas
lärande
Björn Eliasson
42 Må.15/10 13.15-
16.00
Meddelas
Senare
Mångfald Magnus Åberg
42 To. 18/10 13.15-
16.00
3D415 Undervisnings- och
examinationsformer
Annika Åstrand
43 To. 25/10 13.15-
16.00
3D415 Vad är kunskap och hur går det till
när vi lär?
Björn Eliasson
44 Ti. 30/10 13.15-
14.00
14.00-
16.00
12B257 Universitets roll i samhället
Tid för grupparbete
Anders Arnqvist
Annika Åstrand
45 To. 8/11 13.15-
16.00
Meddelas
senare
Informationskompetens/Upphovsrätt Eva Backström
46 Ti. 13/11 13.15-
16.00
- “ - Vad är undervisning? Ingrid Mossberg Schullerqvist
Martin Kristiansson
47
47
On.
21/11
To.
22/11
13.15-
14.15
14.30-
16.00
13.15-
15.00
- “ –
1E424
Ev. via
Adobe
Connect
Frågekonstruktion
Kvalitetsarbete
Extrainsatt tillfälle för
Frågekonstruktion
Annika Åstrand
Per Westman HSV
Annika Åstrand
02 To. 10/1 8.15-
12.00
- “ - Examinationsseminarium (OBS!
Obligatoriskt)
Annika Åstrand
13
Schema för insändningsuppgifter och övriga viktiga tidpunkter
Vecka dag o tid uppgift 39
mån 24/9 kl. 24.00 Individuell uppgift 1 Presentation.
40 mån 1/10 kl. 24.00 Dialoguppgift 2 i itslearning: Lärares yrkeskunskap och vuxnas
lärande.
41 mån 8/ kl. 24.00 Dialoguppgift 3 i itslearning: Mångfald.
43 mån 22/10 kl. 24.00 Dialoguppgift 4 i itslearning: Vad är kunskap och hur går det
till när vi lär?
45 fre 9/11 kl. 24.00 Dialoguppgift 5 i itslearning: Vad är undervisning?
47 mån 19/11 kl. 12.00 Gruppuppgift 6 Examinationsfrågor, observera tiden.
52 tor 27/12 kl. 24.00 Sista dag för anmälan till examinationsseminariet.
1 fre 4/1 kl. 24.00 Ni byter arbeten med varandra inom seminariegruppen.
3 ons 16/1 kl. 24.00 Slutlig inlämning av examinationen i itslearning.
14
Litteraturlista
Högskolepedagogik PEADHP
Delkurs 1: Pedagogiska grunder, 1-7,5 högskolepoäng
ht 2012
Obligatorisk litteraturlista
Bengtsson, J.
Didaktiska dimensioner – möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning 1997
årgång 2 nummer 4 (s. 241-261).
Biggs, J. & Tang, C.
Teaching for Quality Learning at University (Fourth Edition). Open University Press, McGrave-Hill
Education, Maidenhead 2011.
Bondestam, F.
Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare – en introduktion och bibliografi.
Liber AB, Stockholm, 2004.
Bron-Wojciechowska, A. & Wilhelmson, L
Lärprocesser i högre utbildning. Liber AB, Stockholm, 2005.
Franke-Wikberg, S.
Reflexioner kring högskoleutbildning och dess påverkanseffekter. I Vetandets vägar. (s. 263-286)
Studentlitteratur, Lund, 1994
Hrastinski, S
Nätbaserad utbildning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 2009 Det sista kapitlet som heter
”Teknik för nätbaserad utbildning” har uppdaterats 2010 med ny information och finns på
http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/12071
Högskoleverket
Rättssäker examination (2 uppl.) Rapport 2008:36 R. Stockholm: Högskoleverket, 2008
http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001361/0836R.pdf
Illeris, K.
What is significant for adult’s learning? I Radovan, M. & Dordevic´, N. (Eds.), 2004. Current Issues in
Adult Learning and Motivation. Adult Education Colloquium 7. Ljubljana, October 22-23, 2003, pp 23-
32. Slovenian Institute for Adult Education.
http://arhiv.acs.si/publikacije/Current_Issues_in_Adult_Learning_and_Motivation.pdf
Markless, S.
A new conception of information literacy for the digital learning environment in higher education.
Nordic Journal of Information Literacy in Higher Education. 1(1). 2009. pp 25-40 ,
https://noril.uib.no/index.php/noril/article/viewFile/17/3
Marton, F. & Hounsell, D. & Entwistle, N. Hur vi lär. Prisma, Stockholm, 2000.
Shulman, S. L.
Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher vol. 15 nummer 2
februari 1986 (s. 4-14)
15
.
Stigmar. M. (Red.)
Högskolepedagogik: Att vara professionell som lärare i högskolan. Stockholm: Liber, 2009
Sundin, B.
Vad är ett universitet? Universiteten i historisk belysning. I Vetandets vägar. (s.17-57). Studentlitteratur,
Lund, 1994.
Tomalin, E
Supporting cultural and religious diversity in higher education: pedagogy and beyond. Teaching in
Higher Education Vol. 12, Nos. 5-6, October-December 2007, pp. 621-634
http://www.informaworld.com/smpp/content~db=all~content=a783032743
Lagar och policydokument vid Karlstads universitet
Kvalitetsarbetet
Kvalitetsarbetet vid Karlstads universitet Dnr C 2008/164 *) http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B947F13c7222F72YkFFA91955/Kvalitetsprogram%202008.pdf
Likabehandling
Diskrimineringslag SFS 2008:567 http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv
Jämställdhets- och mångfaldsarbete vid Karlstads universitet – Inklusive jämställdhetsplan 2010-
2012 Dnr C2010/75 *)
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B943A0553222474siV1554642/rb%2021_000.pdf
Likabehandlingsplan för studenter 2012*)
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B94160f23c2509BmoRTE14779/Likabehandlingsplan.pd
f
Handlingsplan för tillgänglighet för funktionsnedsatta 2012-2014
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B945F054082317FPkFFF5D810/22_12handlingsplanfun
ktionsneds.pdf
Åtgärdsprogram vid trakasserier och annan kränkande behandling. Dnr c 2010/347, Rb 63/10. *)
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B94110f29e1FBD0SHFEEBDFAC/Atgardsplan%20vid%
20diskriminering,%20trakasserier%20och%20annan%20krankande%20behandling.pdf
Regler för utbildning
Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet Dnr C2010/232 *)
http://www.intra.kau.se/dokument/upload/C10B945F18c22228C4uRVp451887/C2010_232reglerutbgru
ndoavanceradniva.pdf
16
*) Dokumentet är även tillgängligt via din kurs i plattformen itslearning
Referenslitteratur
Examination
Ekecrantz, S. (2007). Målrelaterade betyg. Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader.
Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet,
http://www.upc.su.se/content/1/c6/01/92/16/UPCrapport_2007_1_Malrelaterade_betyg.pdf
Fletcher, S. (2000) Competence-based Assessment Techniques. London: Kogan Page Publishers (andra
upplagan)
Lindberg-Sand, Å. (Rapport nr 2003:222) Kompetensbedömning eller prestationskontroll?
Examination som praktiserad kunskapssyn. Utvärderingsenheten Lunds universitet
http://www5.lu.se/upload/Planering_och_utvardering/Rapporter/UtvRapp222Examination.pd
f
Ljungquist, U., Stigmar, M. & Thorin, E. (2008) Om examination och lärande. NSHU och Växjö
universitet: Rapporter från Växjö universitet Nr 1.
http://www.liu.se/cul/filarkiv-cul/1.184552/VictoriaWibeck.pdf
NSHU (2010) Examination – en exempelsamling http://kursutveckling.se/dok/nshu_Examination.pdf
Pettersen, R. (2008) Kvalitetslärande i högre utbildning. En introduktion till problem- och
praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur
Trowald, N. (1997). Råd och idéer för examinationen inom högskolan. Stockholm: Högskoleverket
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800080926/9714S.pdf
Utbildningsdepartementet (2004). Högre utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i Svensk
belysning. Stockholm: Regeringskansliet. Ds 2004:2
Wedman, I. & Wahlgren, L. & Franke-Wikberg S (2006) Examination med kvalitet – en undersökning
av examinationsförfarandet vid några svenska högskolor. Stockholm Högskoleverket
Rapport 2006:45 R
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800082883/0645R.pdf
Wiiand, T. (2005) Examinationen som vägvisare. Högskolestudenters upplevelse av examination i ett
longitudinellt perspektiv. Uppsala: Uppsala universitet. Avdelningen för utveckling av
pedagogik och interaktivt lärande.
Flexibel utbildning
Dafgård, L. (2001). Flexibel utbildning på distans. Malmö: Gleerups
Gayle V. Davidson-Shivers, Lin Y. Muilenburg, and Erica J. Tanner (2001) How Do Students
Participate in Synchronous and Asynchronous Online Discussions? Journal of Educational
Computing Research. Volume 25, Number 4 / 2001
Fuglasang, E & Vonsild, W. (2000) Informationsteknik och pedagogik. Inringning av ett nytt område.
I Bjerg, J. (red). (2000). Pedagogik en grundbok. Stockholm: Liber.
Fåhræus, E., & Döös, M. (2006). Kompetent nätdialog - tankar länkade i digitala samtal. Högskolan i
Kristianstad.
http://www.f-and-r.eu/Dialogkompetens.htm
Hrastinski, S. (2008) Asynchronous & Synchronous E-Learning. Boulder: EDUCAUSE
http://eric.ed.gov/ERICWebPortal/custom/portlets/recordDetails/detailmini.jsp?_nfpb=true&
_&ERICExtSearch_SearchValue_0=EJ820814&ERICExtSearch_SearchType_0=no&accno
=EJ820814
Hrastinski, S (red) (2011) Mer om nätbaserad utbildning – fördjupning och exempel. Lund:
Studentlitteratur
Hrastinski, S. uppdaterar fler lästips på https://www.studentlitteratur.se/#sok/n%C3%A4tbaserad/////
Högberg, U. (2005) Att studera, lära och kommunicera ”på distans” – en introduktion till
studiegruppsarbete via datorkommunikation. 7e rev. Institutionen för utbildningsvetenskap,
Karlstads universitet, Karlstad, 2005
17
Högskoleverket (2008:11 R) E-learning quality - Aspects and criteria for evaluation of e-learning in
higher education
http://www.hsv.se/download/18.8f0e4c9119e2b4a60c800028057/0811R.pdf
Nätuniversitetet (2003). Kvalitet i IT-stödd distansutbildning - En rapport från arbetsgruppen för
kvalitetskriterier.
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18037/1/gupea_2077_18037_1.pdf
Nätverket för IT i högre utbildning http://www.ithu.se/
Ehlers U-D. & Schneckenberg, D (Eds.). (2010) Changing Cultures in Higher Education - Moving
Ahead to Future Learning. Berlin: Springer-Verlag
Östlund, B. (2008). Vuxnas lärande på nätet – betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur
ett studentperspektiv. Diva. Retrieved 0607, 2010, from http://umu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:142081
Mer lästips hittar Ni på:
LearningNet www.learningnet.se
Datorn i utbildningen www.diu.se
Genus och jämställdhet
Berner, B (2004). Ifrågasättanden. Forskning om genus, teknik och naturvetenskap. Linköping: Univ.
Brännström Öhman, A & Livholts, M. (red). (2007). Genus och det akademiska skrivandets former.
Lund: Studentlitteratur
Delegationen för jämställdhet i högskolans rapporter. Stockholm: Högskoleverket
http://www.hsv.se/publikationer/delegationenforjamstalldhet.4.328ff76512e968468bc80003
367.html
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor
och män. Stockholm: Bonnier.
Fogelberg Eriksson, A. & Karlson, I. (2006) Att integrera genus som innehåll och form. En rapport
om genusintegrering av högskoleundervisning. Linköping: Linköpings universitet
http://www.ibl.liu.se/publikationer/ovriga-rapporter/1.76678/Genussominnehllochform.pdf
Franck, O. (red). (2007). Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur
Högskoleverket: Skriftserie om genusperspektiv för grundutbildningen inom olika ämnesområden
http://www.hsv.se/publikationer/genusskrifter.4.501445b132726fd60d80001940.html
Lif, J. (red.). (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund:
Studentlitteratur
Salminen-Karlsson, M. (2005) "Att tala om genus med ingenjörsutbildare. Ett personligt inlägg om
disciplinära kulturer och kommunikationsproblem." I. Mellström Ulf (red.) Kunskapens
vägar och forskningens praktik. En vänbok till Boel Berner, Arkiv, Lund. sid 71-86.
Wahl, A & Holgersson, C & Höök, P & Linghag, S. (2001) Det ordnar sig; teorier om organisation
och kön. Lund: Studentlitteratur
Westerståhl, A & Rohdén, H & Andrén, J. (2010) Verktygslåda för integrering av
genusperspektiv i universitets- och högskoleutbildning. Göteborg: Göteborgs
universitet. http://www.gu.se/digitalAssets/1336/1336909_verktygsl--da-f--r-
integrering-av-genusperspektiv.pdf Wetterberg, T. (2002). Vill man ha jämställdhet – Slutrapport för projektet Män och jämställdhet.
Stockholm. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/53/210f7608.pdf
Informationskompetens
Boon, S., Johnston, B. & Webber, S. (2007). A phenomenographic study of English faculty’s
conceptions of information literacy. Journal of Documentation, 63(2), 204-228.
Bruce, C. (2002). Information Literacy as a Catalyst for Educational Change: A Background Paper.
White Paper prepared for UNESCO, the U.S. National Commission on Libraries and
Information Science, and the National Forum on Information Literacy, for use at the
Information Literacy Meeting of Experts, Prague, The Czech Republic, July 2002.
Http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.113.3967&rep=rep1&type=pdf
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide: Auslib Press
18
Carroll, J. & and Zetterling, C-M. (2009) Guiding students away from plagiaris. Stockholm: KTH
Learning Lab, cop http://people.kth.se/~ambe/KTH/Guidingstudents.pdf
Carroll, J. & and Zetterling, C-M. (2009) Hjälp studenterna att undvika plagiering Stockholm: KTH
Learning Lab, cop http://people.kth.se/~ambe/KTH/Hjalpstudenterna.pdf
Eshet-Alkalai, Y., & Chajut, E. (2010). You can teach old dogs new tricks: The factors that affect
changes over time in digital literacy. Journal of Information Technology Education, 9, 173-
180.
Fransson, J. (2007). Effektivare informationssökning på webben: En handbok i konsten att söka
information. Ronneby: Hexa.
Hedman, J. & Lundh, A. (red). (2009) Informationskompetenser - Om lärande i informationspraktiker
och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson
Kihlén, E., & Lantz, A. (2005). Vägar till vetenskaplig information.
http://130.236.84.42/utbildning/tgv/tgv.htm
Kuhlthau, C. C. (2004). Seeking meaning: a process approach to library and information services (2nd
ed.). Westport, Conn.: Libraries unlimited.
Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning: Slutrapport från
projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid.
http://bada.hb.se/handle/2320/2400
Perselli, A-K. & Gustafsson Åman, K. (2006) Universitetslärares syn på studenters
informationskompetens. I H. Hård af Segerstad (Red.). Pedagogiska utmaningar i tiden:
10:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet 8-9 november 2006 (ss.
49-59). Linköping: Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande. Hämtad
från: http://www.liu.se/cul/filarkiv-cul/1.94145/CUL12.pdf
Pilerot, O. (2006) Information literacy: An overview. I A. Martin & D. Madigan (Red.), Digital
literacies for learning (ss.80-88). London, Facet
Rimsten, O. (2009). Utbildning i samverkan – ett lärarperspektiv. I B. Hansson & A. Lyngfelt (Red.),
Pedagogiskt arbete i teori och praktik: Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders
lärande (ss. 45-56). Lund: BTJ förlag.
Kunskap och lärande
Biesta, G. (2006) Bortom lärandet : demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund:
Studentlitteratur
Bowden, J. & Marton, F. (1998). The university of learning - beyond quality and competence in higher
education. London: Kogan Page.
Dahlgren, LO & Fejes, A (2005). ECTS-skalan: Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk forskning i
Sverige, 10 (1), 24-34. Göteborg. Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs
universitet
Dewey, J. (1929). The sources of a science of education. New York: Horace Liveright
Dunne, J. (1997). Back to the rough ground. Practical judgment and the lure of technique. Notre
Dame, Indiana: University of Notre Dame Press.
Dahlström, S. & Fransson, G. (red.) (2004) Kunskap & lärande i den högre utbildningen. Gävle:
Högskolan i Gävle, Pedagogiska rådet.
Elmgren, M & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts, 2010
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Illeris, K. (2003). Towards a contemporary and comprehensive theory of learning. International
Journal of Lifelong Education, Vol. 22, Issue 4, p396-406, 2003 Går att hämta via
Universitetsbiblioteket KAU.
Illeris, K. (2007) Lärande. Lund: Studentlitteratur
Jonas, H. (1966). The practical uses of theory. I H. Jonas (Ed.), The phenomenon of life. Toward a
philosophical biology (ss. 188-210). New York: Harper & Row.
Kreber, C. (2002) Teaching Excellence, Teaching Expertise, and the Scholarship of Teaching.
Innovative Higher Education (2002) 27, Number 1: 5-23. Publisher: Springer Netherlands
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
19
Marton, F. & Dahlgren, L. O. & Svensson, L. & Säljö, R. (1999) Inlärning och omvärldsuppfattning:
en bok om den studerande människan. Stockholm. Prisma
Marton, F. & Morris, P (eds.). (2001) What matters?: discovering critical conditions of classroom
learning. Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensis
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos
Ramsden, P. (2003). Learning to teach in higher education. London. Routledge
Saugstad, T. (2002) Educational theory and practice in an Aristotelian perspective. Scandinavian
Journal of Educational Research, 46(4), (ss. 373-390)
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/0031383022000024561
Svensson, L. (2004) Pedagogikämnet. Lund. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Trigwell, K & Shale, S. (2004) Student learning and the scholarship of university teaching. Studies in
Higher Education (2004) 29, Number 4: 523-536. Publisher: Routledge, part of the Taylor &
Francis Group
Watkins, D. & Dahlin, B & Ekholm, M (2005) Awareness of the backwash effect of assessment: A
phenomenographic study of the views of Hong Kong and Swedish lecturers. Instructional
Science (2005) 33, Number 4: 283-309
Kvalitetsarbete Bramming, P. (2007). An argument for strong learning in higher education. Quality in Higher
Education, 13(1), 45-56.
Cheng, M. (2011). ‘Transforming the learner’ versus ‘passing the exam’: Understanding the gap
between academic and student definitions of quality. Quality in Higher Education, 17(1), 3-
17.
Drummond, J. (2003). Care of the self in a knowledge economy: Higher education, vocation and the
ethics of Michel Foucault. Educational Philosophy and theory, 35(1), 57-69.
European Network for Quality Assurance in Higher Education (ENQA). (2009). Standards and
Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.enqa.eu/files/ESG_3edition%20(2).pdf
Franke, S. & Nitzler, R (2008). Att kvalitetssäkra högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Högskoleverket: Nationellt kvalitetssäkringssystem för perioden 2007-2012. http://www.hsv.se >
Kvalitet > Kvalitetssäkring. Se även HSV:s övriga information på denna webbplats.
Utbildningsdepartementet (prop. 2009/10:149) En akademi i tiden
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/23/10/00231880.pdf
Utbildningsdepartementet (prop. 2010/10:139) Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/22/11/7b94c38c.pdf
Kau:s kvalitetsprogram samt övrigt innehåll på Kau:s sidor för kvalitetsarbete, inkl länkar till andra
lärosäten. Se Intranätet: A-Ö Kvalitetsarbete.
Kvalitetsplan/motsv. fastställd av fakultetsnämnden vid kursdeltagarens fakultet, samt de riktlinjer
som utfärdats av fakultets- eller studienämnd inom dess ram.
Mångfald
Antonio, A. L. (2001) The role of interracial interaction in the development of leadership skills and
cultural knowledge and understanding, Research in Higher Education, 42(5), 593-617.
Bamberg, R., Pitts, B. B. & Maloney, E. M. (2002) Curriculum resources for cultural diversity
education, Journal of Allied Health, 31(2), 117-120.
Bomseth, J. & Darj, F. (red). (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för
förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap
Deardorff, Darla K. (2006) The Identification and Assessment of Intercultural Competence as a
Student Outcome of Internationalization at Institutions of Higher Education in the United
States, Journal of Studies in International Education, pp. 241-266
Ejsing, C. & Holmquist, H & Paukvic, S. (Rapport 2008:7 R) Utländska studenter i Sverige.
Stockholm: Högskoleverket Earley, P. C. & Mosakowski, E. (2005) Cultural intelligence, Harvard Business Review, 82, 139-153.
Gerland, G. (1996). En riktig människa. Stockholm: Cura
20
Hedin, C. (1993). Etikens grunder: En vägledning bland värden och normer. Stockholm: Stockholms
universitets Förlag.
Högskoleverkets publikationer om mångfald http://www.hsv.se
Integrations- och jämställdhetsdepartementet SOU 2005:41. Bortom vi och dom. Stockholm:
Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45642
Integrations- och jämställdhetsdepartementet SOU 2006:59. Arbetslivets (o)synliga murar Stockholm:
Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/64815
Ofori-Dankwa, J. & Lane, R. W. (2000). Four approaches to cultural diversity: implications for
teaching at institutions of higher education. Teaching in Higher Education, 5(4), 493-499.
Schwieler, E. (UPC-rapport 2007:5). Mångfald - att undervisa för tillgänglighet. Stockholm:
Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet,
http://www.su.se/polopoly_fs/1.10973.1295532573!/menu/standard/file/UPCrapport_2007_5
_Mangfald.pdf
Stier, J. (2007). Högskolan bortom Bologna: internationaliseringen av högre utbildning. Lund:
Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet Proposition 2001/02:15: (2001). Den öppna högskolan. Stockholm:
Regeringskansliet http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1647
Utbildningsdepartementet Proposition 2004/05:162. (2004). Ny värld ny högskola. Stockholm:
Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/5359/a/46320
Åberg, M. (2008). Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt. Göteborg:
Mara (diss.)
Undervisnings- och utbildningsplanering
Adam, S (2008) Learning Outcomes Current Developments in Europe: Update on the Issues and
Applications of Learning Outcomes Associated with the Bologna Process
http://www.ond.vlaanderen.be/hogeronderwijs/bologna/BolognaSeminars/documents/Edinbu
rgh/Edinburgh_Feb08_Adams.pdf
Biggs, J. (2003) Aligning teaching and assessing to course objectives. Teaching and Learning in
Higher Education: New Trends and Innovations. University of Aveiro
http://www.josemnazevedo.uac.pt/proreitoria/docs/biggs.pdf
Biggs, J. & Tang, C. (2007) Teaching for Quality Learning at University: What the Student Does.
[Elektronisk] (Third edition). Society for Research into Higher Education & Open University
Press. Tillgänglig: Ebrary [2010-04-16].
Bloom, B. (1956). Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals.
Handbook 1, Cognitive Domain. New York, David McKay.
Hård af Segerstad, H. & Klasson, A. & Tibelius, U. (2007) Vuxenpedagogik: att iscensätta vuxnas
lärande. Studentlitteratur, Lund, 2007.
Kursutveckling.se http://kursutveckling.se/index.cfm
Newton, D. (2003): Undervisa för förståelse. Lund: Studentlitteratur.
McKeachie, W. J. (2002) McKeachie's teaching tips: strategies, research, and theory for college and
university teachers. Boston. Houghton Mifflin Co.
McKeachie, W, J. (2010) McKeachie’s Teaching Tips. Strategies, Research, and Theory for College
and University Teachers. International Edition. UK: Wadsworth Publishing
McKeachie, W, J. & Svinicki, M, D. (2005) McKeachie’s Teaching Tips. Strategies, Research, and
Theory for College and University Teachers. Houghton Mifflin
Olstedt, E. (2001) Att tänka kritiskt? - en studie om lärande, PBL och IT i ingenjörsutbildningen.
Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen
Weurlander, M. & Bolander Laksov, K. (2007). Om bredd och djup. Några tankar om hur progression
kan uttryckas. Stockholm: Karolinska Institutet. CME-guide nr 3
http://ki.se/content/1/c6/04/05/86/CULguide_No3_Progression.pdf
Universitetets roll i samhället
Benner, M & Stensaker, B. & Unemar-Öst, I. (2010) Universitets- och högskolepolitiken Avsikter och
konsekvenser för de nya lärosätena
http://www.oru.se/PageFiles/30118/Universitets-och_hogskolepolitiken.pdf
21
Ehn, B & Löfgren, O (2004) Hur blir man klok på universitetet. Lund: Studentlitteratur
Gustafsson, C., Fransson, G., Morberg, Å., & Nordqvist, I (2006). Att arbeta i högskolan –
utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Kim, L. (2002). Lika olika. En jämförande studie av högre utbildning och forskning i de nordiska
länderna. Stockholm: Högskoleverket.
Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige (Redaktör: Thomas Furusten). (2002). Stockholm:
Högskoleverket.
Sörlin, S. (1996). Universiteten som drivkrafter. Globalisering, kunskapspolitik och den nya
intellektuella geografin. Stockholm: SNS Förlag.
Högskolelagen http://www.hsv.se/ > Regler och tillsyn > Lagar och regler
Högskoleförordningen http://www.hsv.se/ > Regler och tillsyn > Lagar och regler
22