Örebro universitet

Institutionen för hälsovetenskap och medicin

Idrott och hälsa Va, inriktning gymnasieskolan, avancerad nivå

Självständigt arbete, 15 hp

HT 2015

Elevers syn på kroppsideal Kroppsliga bilder på Instagram

Jenny Magnell

2

Sammanfattning

I skolämnet idrott och hälsa nämns att undervisningen på grundskolans senare år ska

behandla kroppsideal inom idrotten samt övriga samhället. Dagens moderna

mobiltelefoner och den sociala utveckling som har skett i den mediala världen har skapat

nya fenomen för sociala medier och även nya platser för framställningen av kroppsideal.

Instagram är ett forum för att publicera bilder, titta på andras bilder, gilla och

kommentera och är ett medium som i stor utsträckning används bland dagens ungdomar.

På Instagram finns konton som publicerar kroppsliga bilder, bilder som skapar ett medialt

ideal för hur kroppen ska se ut. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar

påverkas av samt upplever bilderna. Studien avser att bidra med ett nytt perspektiv på

lärarnas undervisning om kroppsideal inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen är

värdefull för läraren och det kunskapsuppdrag som speglas i kursplanen. För att

undersöka detta har kvalitativa intervjuer använts och den teoretiska utgångspunkten är

Giddens syn på kroppen som en del av identitetsskapandet.

Studiens resultat visar att kroppsliga bilder i stor utsträckning påverkar ungdomarnas syn

på kroppsideal. Alla deltagare nämner att, oavsett om de är nöjda med sig själva eller inte,

om de fick välja kropp så hade de valt den ideala kroppen som speglas i bilder på

Instagram. Det finns dock ett medvetet förhållningssätt till kroppsliga bilder hos flera av

deltagarna. Kunskap om realiteten kring bilderna och ett bra självförtroende är aspekter

som dessa deltagare har gemensamt. En annan sida visar att de deltagare med dåligt

självförtroende blev mer påverkade och kunde känna stor press och ångest över att inte

själva se ut som kropparna på bilderna. I synen på andras kroppar framkommer att de

med bra självförtroende inte påverkas i någon större utsträckning av kroppsliga bilder på

Instagram. De som hade sämre självförtroende visar dock tendenser att inte bara tycka

sämre om sina egna kroppar utan jämför även andras kroppar med de rådande idealen på

Instagram.

Nyckelord:

Kropp, ideal, sociala medier, undervisning, idrott och hälsa.

3

1. Inledning ...................................................................................................................................... 4

2.1 Kroppsideal – en historisk tillbakablick ................................................................................. 7

2.2 Forskning om kropp och självkänsla i relation till media och sociala medier ....................... 9

2.3 Forskning om barn och ungas syn på kroppsideal ............................................................... 11

2.4 Forskning om kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och hälsa ................................... 12

2.5 Sammanfattning ................................................................................................................... 15

3. Teoretisk utgångspunkt ........................................................................................................... 16

4. Syfte och frågeställning ............................................................................................................ 19

5. Metodologi ................................................................................................................................. 20

6. Metod och etiska avväganden .................................................................................................. 21

6.1 Metod ................................................................................................................................... 21

6.2 Kvalité .................................................................................................................................. 22

6.3 Etik ....................................................................................................................................... 24

6.4 Urvalskriterier ...................................................................................................................... 25

7. Analys ........................................................................................................................................ 26

8. Resultat ...................................................................................................................................... 27

8.1 ”Den perfekta kroppen” ....................................................................................................... 28

8.2 ”Inte jag men många andra” ................................................................................................. 31

8.2.1 ”Så länge de själva är nöjda” ...................................................................................... 36

8.3 ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” ..................................................................................... 39

8.3.1 ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också” ......................................... 43

9. Resultatdiskussion .................................................................................................................... 46

9.1 ”Den perfekta kroppen” ....................................................................................................... 46

9.2. ”Inte jag men många andra” ................................................................................................ 47

9.2.1. ”Så länge de själva är nöjda” ..................................................................................... 49

9.3. ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” .................................................................................... 50

9.3.1. ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också” ........................................ 52

9.3.2 Resultat i relation till teori ............................................................................................ 53

10. Metoddiskussion ..................................................................................................................... 55

10.1. Metod ................................................................................................................................ 55

10.2 Kvalité ................................................................................................................................ 56

10.3. Etik .................................................................................................................................... 57

10.4. Urval .................................................................................................................................. 57

11. Kunskapsbidrag ...................................................................................................................... 58

12. Slutsats ..................................................................................................................................... 59

13. Förslag på vidare forskning ................................................................................................... 61

Referenser .......................................................................................................................... 62

4

1. Inledning

Inom skolämnet idrott och hälsa är kropp och rörelse centrala delar i undervisningen.

Kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan beskriver hur undervisningen ska innefatta

kunskap om kroppen, dess funktioner och vad som krävs för en hälsosam livsstil.

Rörelse, fysiska förmågor, psykiskt och fysiskt välmående samt en god

kroppsuppfattning är delar som behandlas inom idrottsundervisningen.1 Vad som har

utvecklats som ett viktigt innehåll inom ämnet idrott och hälsa är hälsoaspekten. En stor

del av det fokus som tidigare har funnits på rörelseförmågor har idag fördelats på mer

kunskaper om kroppen och olika hälsoaspekter av både psykisk och fysisk karaktär.

Undervisningen för årskurs 4-6 behandlar ”ord och begrepp för och samtal om

upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor,

kroppsuppfattning och självbild” 2. Vad detta beskriver är ett ökat utrymme för kunskaper

om kroppen och en hållbar livsstil för en fysisk, psykisk och social hälsa. Inom

undervisningen för grundskolans senare år behandlar ämnet idrott och hälsa fördjupade

kunskaper om kroppens roll för såväl individen som dess roll i samhället. Undervisningen

syftar till att skapa förståelse för kroppsideal, såväl som inom idrottsliga sammanhang

som i samhället.3 Kroppen har således blivit mer central i undervisningen i relation till

rådande kroppsideal och samhällets normer.

Dagens samhälle kan beskrivas som en ”kroppens tid” där olika kommersiella krafter kan

utnyttja ungdomars känsliga tillstånd gällande den egna kroppen och dess utseende.4

Träningsråd, träningsutbud och idéer om ideala kroppar – mer eller mindre seriöst och

med svagare eller starkare vetenskaplig koppling – presenteras ofta i tidningar och i

sociala medier. Intresset för denna uppsats riktas mot att kritiskt granska det utbud av

träning och kroppsliga ideal som erbjuds utanför skolan. Den kritiska granskningen

fokuserar innehållet i olika träningsformer och bilder av ideala kroppar på Instagram och

hur detta utbud beskrivs och upplevs av ungdomar.

1 Läroplanen (2011) Kursplan för idrott och hälsa. Ämnets syfte. s. 1. Skolverket. 2 Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. Centralt innehåll. s. 1. Skolverket 3 Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. s. 1. 4 Lundin, Sussane & Åkesson, Lynn (1996) Kroppens tid. Natur och kultur. Borås. s. 11.

5

Tidigare forskning visar att media har stor inverkan på samhällets normer och ideal både i

förhållande till social samt kroppslig karaktär.5 På senare år har ett nytt medialt fenomen

utvecklats i form av sociala medier. Ett av de sociala medier som används av många

ungdomar är bildforumet Instagram. Syftet med Instagram är att publicera bilder, skriva

tillhörande kommentarer, kommentera andras bilder samt gilla bilder. Fenomenet har

skapat en trend där individer av olika syften skapar ett märke av sig själva och agerar

inspiration gentemot andra genom att publicera bilder, många gånger är på avklädda och

vältränade kroppar.

Synen på sin egen samt andras kroppar påverkas och formas av omgivningen och den

kultur vi lever i.6 Idag har det vuxit fram nya sociala medier. Dessa medier publicerar

mycket bilder på olika, ofta vältränade, kroppar och har kommit att bli en central aktivitet

för många av dagens unga. I denna studie kommer kroppsliga bilder som publiceras på

det sociala mediet Instagram att behandlas i relation till ungdomars upplevelser.

Instagram har kommit att bli en del av många ungdomars sociala kultur och de kroppsliga

bilderna kan ha inverkan på ungdomarnas syn på kroppsliga ideal både i relation till

idrotten och övriga samhället. Hur ungdomar kan bli påverkade av dessa bilder är därmed

av vikt att studera i förhållande till vad som bör behandlas i undervisningen inom ämnet

idrott och hälsa.

Det övergripande intresset i föreliggande studie är att undersöka hur ungdomar förhåller

sig till kroppsliga bilder på Instagram. Fenomenet Instagram samt andra sociala medier är

idag ett aktuellt ämne i sociala debatter, där kändisar och modeller har tagit ståndpunkt

och sagt ifrån sig eller helt ändrat sitt deltagande på Instagram.7 Anledningen är att de

inte vill bidra till att ge individer bilden av det perfekta livet och det perfekta utseendet

som speglas via noga arrangerade och retuscherade bilder som publiceras. Denna aspekt

är intressant att undersöka i förhållande till ungdomar, vars andra hand hos många är en

mobiltelefon och även ett stort användande av Instagram. Det som är det centrala intresset

5 Agliata, Daniel, Tantleff-Dunn, Stacey (2004) The impact of media exposure on males´ body image. Journal of social and clinical psychology, volym 23, nr 1. s. 7-22. doi: 12526480 och Granation, Rachel, Haytko L, Diana (2013) Body image, confidence and media influence: A study of middle school adolescents. The journal of applied business research, volym 29, nr 1. s. 45-50 6 Shilling, Chris (2008) Changing bodies. Habit, Crisis and Creativity. Sage publications. London. s. 64 ff. 7 Aftonbladet (2015) Modellen: ”Därför slutar jag med sociala medier”. Hämtad 2015-11-18 från URL. SVT (2015) Debatt. Sverige. Hämtad 2015-11-18 från URL.

6

är således ungdomarnas upplevelser kring dessa bilder samt hur de påverkas i deras syn

på kroppsideal. Det är av vikt att undersöka hur ungdomar ser på de bilder som publiceras

på Instagram och vidare hur de upplever sin kropp och ser på andras kroppar. Denna

kunskap avser att bidra med ett nytt perspektiv beträffande det kunskapsuppdrag som

förväntas läras ut inom ämnet idrott och hälsa i samband med undervisning om

kroppsideal. Vidare kan studien bidra med ökade kunskaper samt en kritisk syn på hur

sociala medier kan påverka individer i förhållande till kroppsideal och bidra med viktig

kunskap för lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa.

Följande studie är baserad på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 9.

Datainsamlingen sker genom användandet av enskilda intervjuer samt en

semistrukturerad intervjuguide med frågor som syftar till att få kunskaper om deltagarnas

upplevelser av fenomenet kring kroppsliga bilder på Instagram. Fenomenologi är därför

den valda metodansatsen för studien, vilken används för att analysera de känslor och

upplevelser som deltagarna beskriver. Som teori används Giddens8 syn på kroppen samt

Nilsson9, Duesund10 beskrivning av kroppens roll i identitetsskapande samt dess roll i

samhället.

2. Bakgrund och tidigare forskning

I detta avsnitt behandlas sökmetoder för insamling av tidigare forskning, vilken

avgränsning som har använts, motivering för urval samt valda sökord för dessa.

Fortsättningsvis behandlas en bakgrund till det valda ämnet samt den tidigare forskningen

med fokus på studiens utförande i förhållande till metod och teori samt innehållet och

resultatet för de valda studierna. Den tidigare forskning som funnits har delats in i olika

avsnitt som behandlar kropp och självkänsla i relation till medier samt sociala medier,

barn och ungas syn på kroppsideal samt kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och

hälsa. Alla avsnitt innehåller forskning som behandlas i relation till kroppen, kroppsideal

och självkänsla.

8 Giddens, Anthony (1997) Självet och samhället i den senmoderna epoken. Bokförlaget Diadalos AB. Uddevalla. 9 Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden – några noteringar kringkropp och identitetsskapande. I Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. Talet om KROPPEN. En antologi om kropp, idrott och kön. HLS förlag. Stockholm 10 Duesund, Liv (1996) Kropp, kunskap & självuppfattning. Liber utbildning AB. Oslo

7

Vid sökning av tidigare forskning på det valda området har databaserna Summon, Libris

och Sportdiscus använts. Genom de valda databaserna finns stora tillgångar till forskning

både på svenska och utländska områden, samt betydande forskning med inriktning mot

idrottsvetenskapen. Den svenska forskningen har delvis varit ett hjälpmedel som tilldelats

från handledare samt sökningar via snöbollsurval. Den avgränsning som har använts vid

datainsamlingen är mestadels tematisk. Urvalet är baserat på områden där forskningen

behandlar kroppsideal i förhållande till media och sociala medier, samt i samband med

ämnet idrott och hälsa.

Sökord: social media, media, physical education, body image, student, school,

kroppsideal, Instagram.

2.1 Kroppsideal – en historisk tillbakablick

Ann Frisén m.fl. beskriver hur kroppsideal framhävs genom polarisering. Skillnader

framhävs snarare än likheter mellan könen. Dessutom beskrivs polariseringen i samband

med framställning av kroppsideal. Det är vanligt att idealen framhäver de aspekter som är

förenat med respektive kön.11 Kroppsideal är ett fenomen som långt tillbaka i tiden har

präglat samhällets syn på hur en man och kvinna ska se ut. Konstnärer har i alla tider

speglat kvinnokroppen och manskroppen i både form av statyer samt konstverk och

tavlor. Idag speglas dessa ideal istället genom reklam, tidningar, tv, internet samt genom

samtal mellan individer. Att framhäva kroppen i förhållande till rådande ideal har således

varit en del av den samhälleliga kulturen även långt tillbaka i historien.12

Idealen för kvinnokroppen har inte alltid varit det smala ideal som präglar dagens

samhälle. På medeltiden var den reproduktiva kvinnokroppen idealet. Detta innebar

kurviga former, breda höfter och stora bröst. Vid denna tid skulle kvinnan med sin kropp

vara förberedd att föda barn och idealen formades därefter.13 De kurviga idealen kom att

prägla samhället fram till 1900-talet. Det senaste decenniet har smalheten blivit allt mer

central för kvinnokroppens ideala utseende. Det smala idealet växte fram i samband med 11Frisén, Ann, Holmqvist, Gattario, Kristina, Carolina, Lunde (2014) Projekt perfekt – om utseendekultur och kroppsuppfattning. s. 25. 12 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 25 f. 13 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 26.

8

ett ökat välstånd och tillgång till mer mat. För att då kunna bevisa självkontroll växte det

smala kroppsidealet fram. Det var alltså de högre samhällsklasserna som tillägnade sig

detta ideal.14 1900-talets kvinnliga ideal förändrades flertalet gånger. Trettiotalet

präglades av den timglasformade kroppen, då kvinnan skulle ha former men ändå ha en

smal midja. Under sextiotalet kom ett mer extremt smalhetsideal att slå igenom. En av de

första supermodellerna Twiggy skapade nya trender med sin smala kropp, vilket blev en

början på den smalhetstrend som pågår än idag.15 Vad som har tillkommit i dagens

idealskapande är perfektionen. Avancerade program används för att retuschera bilder och

i så stor utsträckning som möjligt skapa en perfekt bild av individen. Utseende och ideal

har aldrig varit så aktuellt som idag, vilket till stor del beror på den spridning av reklam

som kan ske via media och internet.16

Historien kring männens ideal går så långt tillbaka som antiken och de grekiska statyerna.

De grekiska statyerna formades som atletiska och muskulösa kroppar med breda axlar

och smala höfter. De kroppsliga proportionerna var centrala i framställningen av

mansidealet och dessa har präglat samhället långt fram i tiden.17 Fram till 1800-talet var

det ofta nakna män som framställdes inom konsten, varav efterliggande period ägnade

väldigt lite fokus på mansideal. Detta skiljer sig alltså från kvinnorna, där kvinnokroppen

istället stod allt mer i fokus för mediala verktyg. 1900-talets slut kom dock att bli en tid

där männen och dess nakna kroppar kom att framställas allt mer med sexuell och

objektifierad vinkel. Samma tid började även männens ideal att växa fram i förhållande

till utseendefixering och stil, vilket ökade kraven på vilka ideal som skulle följas. Det

mest centrala i mansidealets förändring är musklerna. 1900-talets början präglades av en

syn där arbetarklassen var muskulösa medan överklassen slanka och smala. Det ökade

intresset för styrketräning som präglade 80-90-talen kom att förändra idealen i

förhållande till mängd muskler, det blev då aktuellt med stora muskler.18 Dagens

mansideal präglas av en kropp som är vältränad men inte, vad som kan anses som, för

stor. En atletisk kropp med tydliga muskler är önskvärt, vilket innebär att mängden fett

också bör vara begränsad. Muskler är således fortfarande den viktigaste aspekten i det

manliga idealt även i dagens samhälle.

14 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 27. 15 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s 27 ff. 16 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 31. 17 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 39 f. 18 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 41 f.

9

2.2 Forskning om kropp och självkänsla i relation till media och sociala medier

I följande stycke presenteras forskning om hur media och sociala medier kan påverkar

synen på kropp och individers självkänsla. Den forskning som hittats kring media

presenterade resultat som till stor del inte vara relevant för denna studie, vilket resulterade

till att dessa ges en begränsad plats i följande text.

Forskning har utförts i förhållande till hur olika former av media kan påverka män och

ungdomar. Författarna till följande artikel beskriver den mängd forskning som finns

gällande kvinnor och dess påverkan av media men att det brister i kunskapen om män och

dess påverkan.19 Författarna har alltså genomfört en undersökning med syfte att se

samband mellan hur män påverkas av tv-tittande baserat på om innehållet presenteras

med fokus på manliga ideal eller om det är mer neutralt. Resultatet av denna

undersökning visar att den grupp som fick se reklam med manliga ideal visade en

signifikant högre nivå av deprimerande tillstånd än den grupp som fick se neutrala

inslag.20 Media och samhällets påverkan på ungdomar är ett område som har behandlats

av professorerna Rachel Granation och Diana L. Haytko.21 De har i sin artikel utfört en

enkätundersökning på 54 skolungdomar i Florida med kulturellt ursprung från

Afroamerika, Latinamerika och Kaukasien. Frågorna fokuserade på hur ungdomarna blev

påverkade av samhället och media i förhållande till kroppsuppfattning och självkänsla.

Resultatet visar att flickorna med afroamerikanskt ursprung visar minst påverkan av

media medan latinamerikanska flickor påverkades mest. Från alla tre grupperna visade

undersökningen att majoriteten av pojkarna inte påverkades av media.22

Kathleen Custers är forskare med inriktning på media och har studerat hur sociala medier

påverkar unga i förhållande till ätstörningar.23 Undersökningen är baserad på

sammanställningar av tidigare genomförd forskning i form av en litteraturstudie.

Författaren syftar till att framhäva det växande problemet med pro-ätstörningseffekten i 19 Agliata, Daniel, Tantleff-Dunn, Stacey (2004) The impact of media exposure on males´ body image. Journal of social and clinical psychology, volym 23, nr 1. s. 7-22. 20 Agliata, Tantleff-Dunn (2004) s. 7-22. 21 Granation, Rachel & Haytko L, Diana (2013) Body image, confidence and media influence: A study of middle school adolescents. The journal of applied business research, volym 29, nr 1. s. 45-50. 22 Granation & Haytko (2013) s. 45-50. 23 Custers, Kathleen (2015) The urgent matter of online pro-eating disorder content and children: clinical practic. European journal of pediatrics, 171, s.429-433.

10

förhållande till sociala medier. Custers beskriver att det en längre tid har funnits

internetsidor där individer som är sjuka i ätstörningar har forum för att uppmuntra

varandra till att fortsätta med sitt beteende. Denna effekt har i samband med sociala

medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat fått större spelrum och det har

blivit ett växande problem för individer med ätstörningar. Barn börjar redan vid 7 års

ålder börjar bli medvetna om sin kropp och Custer behandlar en studie på 500 barn i

åldern 8-11 som visar att 50% av dessa lider av rädsla för att gå upp i vikt. Med detta

menar hon att de växande pro-ätstörningsforum som bildas i samband med sociala medier

ökar risken för fler unga att bli sjuka.24

Likt Custers har studier på andra sociala medier även utförts andra forskare. Följande

studie är baserad på en experimentell undersökning med syfte att se hur användningen av

Facebook påverkar kvinnors kroppsuppfattning och humör samt jämföra det med en

modesida och en mer neutral sida.25 Testpersonerna blev slumpmässigt indelade att ägna

tio minuter åt att sitta antingen på Facebook eller en neutral kontrollsida. Efter denna tid

på respektive sida fick testpersonerna beskriva sina känslor i relation till sin

kroppsuppfattning och sitt humör. Resultatet visar att de som använde Facebook visade

på ett sämre humör i jämförelse med testgruppen som använder den neutrala sidan.

Vidare visade samma grupp större missnöje med sitt utseende i jämförelse med

testgruppen.26 En annan studie som också är utförd på kvinnor och sociala medier är gjort

av Richard Perloff som i sin artikel har som syfte att undersöka hur unga kvinnor kan

påverkas av sociala medier i förhållande till sin kroppsuppfattning och självkänsla.27

Genom en litteraturstudie behandlar Perloff effekten av sociala medier såsom negativ

påverkan på individers kroppsuppfattning och som kan leda till ätstörningar. Vidare

beskriver författaren hur den psykologiska inverkan på unga kvinnor har ökat i samband

med framväxten av sociala medier. Att vara delaktig på dessa sociala medier dygnet runt

menar författaren ökar risken för negativ inverkan på unga kvinnors självkänsla.28

24 Custers (2015) s. 429-433. 25 Fardouly, Jasmin, Diedrichs C. Phillippa, Vartanian R. Lenny & Halliwell, Emma (2014) Social comparisons on social media: The impact of Facebook on young women´s body image concerns and mood. Body image, nr 13. s. 38-45. 26 Fardouly, Diedrichs C, Vartanian R. & Halliwell (2014) s. 38-45. 27 Perloff M, Richard (2014) Social media effects on young women´s body image concerns: Theoretical perspectives and an agenda for research. Sex roles. A journal of research, 71, s.363-377. 28 Perloff (2014) s. 363-377.

11

Richard Perloffs undersökning har vidare använts av Julie L Andsager, som med Perloffs

undersökning som grund utformat en egen studie med syfte att ta reda på hur sociala

medier kan kopplas samman med synen på kroppsliga ideal.29 Sociala medier beskrivs nå

ut till fler olika riskgrupper och kan påverka flera grupper både på gott och ont. För att

undvika en negativ effekt av sociala mediers inverkan på kroppsuppfattningen

förespråkar författaren en medieutbildning. Med detta syftar författaren till att ökade

kunskaper och en kritisk syn på sociala medier skulle kunna minska risken för hur

individer påverkas av de kroppsliga ideal som sprids via sociala medier.30

2.3 Forskning om barn och ungas syn på kroppsideal

Ett annat forskningsområde som behandlar kroppsideal är inriktat på barn och ungas syn

på kroppen. Murray Drummond och David Birbeck har i sin studie undersökt hur små

barn ser på sina egna kroppar.31 De vill därför med sin studie bidra med kunskap kring

hur barn som är yngre än sju år tänker och känner i förhållande till kroppsideal.

Författarna har använts sig av symbolisk interaktionism samt fenomenologin med syfte

att undersöka barns upplevelser av sina egna kroppar. Vid intervjuerna användes ett

instrument som bestod av 9 bilder på både manliga och kvinnliga kroppar. Bilderna visar

individer med samma längd, men där kroppsstorleken går från väldigt smal till väldigt

kraftig.32

Analysen visade att vid en inbjudan till kalas verkar det vanligt att bjuda in barn efter

storlek. Vissa barn utesluts på grund av att de anses vara för kraftiga, vilket vidare även

betonas i en låg chans till en vänskap. Studien visar även att pojkar som liknande sig

själva med en av de smalare kropparna gärna ville vara några storlekar större. De pojkar

som var större menade istället att de såg ut som en av de smalare kropparna. Bland

flickorna var synen på sin kropp det motsatta. Där utryckte flera flickor att de var en viss

storlek men önskade att de var mindre. Således visar forskarna att det finns ett problem i

förhållande till kroppsideal även bland mindre barn.33 Kroppsuppfattning bland ungdomar

29 Andsager, Julie (2014) Research directions in social media and body image. Sex roles. A journal of research, volym 71 nr 11. s. 407-413. 30 Andsager (2014) s. 407-413. 31 Birbeck, David & Drummond, Murray (2006) Very young children’s body image: Bodies and minds under construction. International Education Journal, volym 7 nr 4, 423-434. 32Birbeck & Drummond (2006) s. 423-427. 33 Birbeck & Drummond (2006) s. 427-433.

12

är ett problem som även har behandlats av Kristina Holmqvist Gattario.34

Undersökningen är baserad på fyra mindre studier med inriktning på kroppsuppfattning

och kroppsideal mellan svenska respektive argentinska ungdomar, Studien visar att både

de argentinska och de svenska ungdomarna visar liknande nivåer i förhållande till

kroppsligt missnöje. Nivån på bantning är mycket större hos argentinska ungdomar i

jämförelse med de övriga ungdomarna. Vidare beskrivs den sociokulturella aspekten har

störst inverkan, speciellt hos flickor, gällande kroppsuppfattning och känslor för den egna

kroppen. Det finns även skillnader mellan könen, då flickorna upplever större missnöje än

pojkarna.35

Den andra delen i denna studie behandlar ungdomar med en positiv kroppsuppfattning.

Ungdomarna pratade om kroppens möjligheter snarare än dess utseende. Vidare beskrivs

större delen av ungdomarna vara fysiskt aktiva. Träningen betonas som rolig och bra för

hälsan som anledning till att genomföra den fysiska aktiviteten. Negativa kommentarer

från individer i närheten verkar inte påverka de ungdomar som upplever detta. Holmqvist

Gattario beskriver resultatet som ett tecken på att det är viktigt att uppmuntra ungdomar

till att tänka på sin kropp och dess fördelar och på så vis utveckla en godare

kroppsuppfattning.36 De ungdomar som hade en positiv kroppsuppfattning beskrivs även

vara negativa till aktuella kroppsideal. Idealen beskrivs som onaturligt och något

orealistiskt. Kritik från ungdomarna riktas även mot media, där kroppsidealen ges stor

plats. Ungdomarnas syn på ett bra kroppsideal beskrivs som en kropp där man ser ut som

sig själv. Att efterlikna någon annan var enligt dessa ungdomar inget att eftersträva.37

2.4 Forskning om kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och hälsa

Inom detta forskningsområde har ingen forskning med specifik inriktning mot

kroppsideal i relation till ämnet idrott och hälsa funnits. Vad som nedan kommer att

behandlas är studier som behandlar kroppen och kroppsförståelse. Här behandlas även

internationell forskning men med betoning på den svenska forskningen. Den svenska

34 Holmqvist Gattario, Kristina (2013) BODY IMAGE IN ADOLESCENCE: Through the Lenses of Culture, Gender, and Positive Psychology. Göteborg universitet. Göteborg. 35 Holmqvist Gattario (2013) s. 5 f. 36 Holmqvist Gattario (2013) s. 7. 37 Holmqvist Gattario (2013) s. 7.

13

forskningen kan vara av nytta för studiens inriktning mot ämnet idrott och hälsa i svensk

skola.

Lorayne Robertson och Dianne Thomson har utfört en studie på de kanadensiska

kursplanerna för idrott och hälsa med syfte att undersöka hur kroppsideal nämns och

behandlas i undervisningen.38 Vid analysen användes ett ramverk med fem olika

kategorier: övergripande orientering, ansvar, kroppsideal, kritisk hållning samt fokus på

vikt.39 Studien visar att det finns skilda riktningar i vad som behandlas. Flera provinser

beskriver hälsa som ett tillstånd då individen mår fullständigt bra förhållande till psykisk,

fysisk och socialt välbefinnande. Andra provinser benämner istället livsstilen i

förhållande till hälsa. Vidare finner författarna en komplexitet i hur de olika provinserna

väljer att framställa kroppsideal. Vissa provinser framställer kroppsideal genom att alla

kan se olika ut och att det är naturligt. Två provinser beskriver istället kroppsideal med

komplex karaktär, där studenter hjälps att förstå kroppen och hur den påverkas av både

genetik och livsstil. Vad som beskrivs fattas hos övriga provinser är att hjälpa eleverna att

förstå samband mellan deras kroppsstorlek, kroppsform, kostintag och fysisk aktivitet

samt att alla individer är olika och bör behandlas och respekteras därefter.40

Forskning som behandlar svenska läroplaner och kursplaner är ett område som har

behandlats av Katarina Swartling Widerström.41 I studien har författaren utfört en

textanalys av läroplanerna och kursplanerna för idrottsämnet från Lgr 80, Lpo 94,

revidering från år 2000 samt idrottslärarnas fackpress mellan åren 1977-2002. Studiens

syfte är att se vilken kroppsförståelse som speglas, samt skillnader mellan de valda

materialen.42 De likheter som speglas i kursplanerna är att undervisningsinnehållet för

idrottsämnet anses vara ett medel för att nå en strävan efter en godare hälsa. Aktiviteten i

sig betonades inte med något värde, snarare följden av aktiviteten. 43

38 Robertson, Lorayne & Thomson, Dianne (2012) “BE”ing a Certain Way: Seeking Body Image in Canadian Health and Physical Education Curriculum Policies. Canadian Journal of Education, volym 35, nummer 2. s. 334-354. 39 Robertson & Thomson (2012) s. 334-343. 40 Robertson & Thomson (2012) s. 343-347. 41 Swartling, Widerström, Katarina (2005) Att ha eller vara en kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro. 42 Swartling, Widerström (2005) s. 193. 43 Swartling, Widerström (2005) s. 193-198.

14

Vad som ytterligare framkommer är att båda kursplanerna uttalar en syn på människan

där kroppen är inkluderad. Swartling Widerstöm menar att det är självklart att kroppen

benämns i ett idrottsämne men är kritisk till hur kursplanernas människosyn präglas av en

kroppsförståelse. Vad som präglar kursplanerna är ett dualistisk förhållningssätt till

kroppsförståelse. I texterna särskiljs aktiviteten från dess betydelse för hälsan. Vad som

dock verkar ges mer plats i den senare kursplanen är en införstådd kroppsförståelse och

en idrottsundervisning som försöker gå ifrån det dualistiska tankesättet.44 En annan studie

som behandlar ämnet idrott och hälsas styrdokument är utförd av forskaren och

pedagogen Mikael Quennerstedt.45 Det huvudsakliga intresset för hans studie är

ämnesinnehållet för ämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv och för att undersöka det

valda området har styrdokument för ämnet använts. De diskurser som identifierats är en

aktivitetsdiskurs, social fostransdiskurs, naturmötesdiskursen, riskdiskurs, hygiendiskurs

och moraliseringsdiskurs. 46

Vidare identifierades även underdiskurser i form av en fysiologidiskurs, idrottsdiskurs,

motorikdiskurs samt en kroppsupplevelsediskurs. 47 Quennerstedt beskriver hur begrepp

som idrott, fysisk aktivitet och motion används i större utsträckning än begreppet hälsa.

Hälsobegreppet beskrivs hamna i bakgrunden samt behandlas på olika vis i de olika

diskurserna. Quennerstedt beskriver hur hälsobegreppet inom aktivitetsdiskursen är

tydligt riktat på en god kropp där träning är centralt. Inom riskdiskursen handlar det

istället om att förebygga skador och inom hygiendiskursen beskrivs hygienen som viktig

för en god hälsa. Detta menar Quennerstedt betonar att hälsoperspektivet i

styrdokumenten som en helhet för ett välmående inom såväl fysisk, psykisk som social

hälsa.48 Vad som framhävs är riskerna av en inaktiv livsstil med dålig kost och stort vikt

läggs vid förebyggande av skador och sjukdomar. Studien visar att ämnet idrott och hälsa

bedrivs med en patogen hälsodiskurs. Undervisning om vad som kan skapa sjukdomar

och ohälsa bedrivs inom ämnet idrott och hälsa och är centralt inom den fysiologiska

diskursen.49

44 Swartling, Widerström (2005) s. 193-198. 45 Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro. 46 Quennerstedt, Mikael (2006) s. 116 f. 47 Quennerstedt, Mikael (2006) s. 116 f. 48 Quennerstedt (2006) s. 138 f. 49 Quennerstedt (2006) s. 262-268.

15

Forskning med inriktning på ämnet idrott och hälsa har även bedrivits av Marie Öhman.

Öhman har i sin avhandling till skillnad från Swartling Widerström och Quennerstedt

utfört en studie med fokus på kropp och makt i rörelse.50 Centralt för avhandlingen är

mötet mellan individ och samhälle varav det övergripande syftet är, med likhet till

Quennerstedt, det budskap som förmedlas till eleverna genom undervisningen i

förhållande till hur en individ ska vara och vilka kroppar som ska skapas. För att

undersöka området användes observationer med hjälp av videoinspelning.51 Öhman

beskriver hur kroppen är central i formandet av vilken samhällsmedborgare varje individ

ska bli. Kroppen ställer höga krav på individen genom en ständig strävan mot att fungera

i de sociala sammanhang vi utsätts för i samhället. Vidare menas därför att kroppen är en

aktiv del i mötet mellan individen och samhället. Kroppen är ett verktyg för att skapa

individer som lever efter samhällets normer och den ständiga strävan efter förbättring.

Kroppen beskrivs som central i anpassningen efter dagens samhälle.52

Avhandlingen behandlar kroppen inom ämnet idrott och hälsa, där goda vanor beskrivs

som ett ansvar hos medborgaren och ansträngning samt aktivitet är centralt. I relation till

idrott och hälsa beskrivs en strävan efter att skapa en kontroll både över sig själv och sin

plats i samhället. Vidare använder hon ett naturvetenskapligt perspektiv i sin beskrivning

av hur eleverna ges kunskap om kroppen och vad som är hälsosamt.53

2.5 Sammanfattning

Tidigare forskning visar att det finns tydliga samband mellan hur individer ser och känner

om sig själva och den mediala inverkan som finns överallt i dagens samhälle. Forskning

har även behandlat det nyare fenomenet sociala medier. Sociala medier präglas av bilder

och ideal som i stor utsträckning beskrivs påverka individers självkänsla och syn på den

egna kroppen. Det visas även vara en hög risk att insjukna i ätstörningar vid användandet

av specifika forum på sociala medier som uppmuntrar till ätstörningar. Studier visar även

att kvinnor i viss utsträckning blir mer påverkade av sociala medier än vad män blir.

50 Öhman, Marie (2007) Kropp och makt i rörelse. Universitetsbiblioteket Örebro. 51 Öhman (2007) s. 18 f. 52 Öhman (2007) 172 ff. 53 Öhman (2007) 174 ff.

16

Forskning som är utförd på barn och unga i relation till självkänsla och synen på kropp

visar att de ideal som präglar vårat samhälle påverkar barn redan i väldigt ung ålder. Vad

som är mer eller mindre önskvärt i förhållande till kroppsstorlek finns redan vid 7-

årsåldern i barns medvetande. Ungdomar som har en god självkänsla beskrivs ofta

hantera kritik mot den egna kroppen bra, vilket påvisar att det är viktigt att få barn och

unga till att utvecklas i sin självkänsla. Slutligen har forskning med inriktning på kropp

och hälsa i relation till ämnet idrott och hälsa behandlats. Internationell forskning visar att

styrdokumenten ger en bild av hälsa utifrån enskilda aspekter istället för att ge eleverna

en bild av helheten av vad som påverkar en god hälsa. Inom svensk forskning har

liknande resultat funnits. Det finns tendenser till att prata om kroppen i en form som är

lika för alla istället för att prata om kroppen som något som är individuellt med olika

förutsättningar. Ämnet idrott och hälsa beskrivs även som ett ämne som trots sitt namn

inte behandlar begreppet hälsa i speciellt stor utsträckning i styrdokumenten.

Forskning som behandlar det sociala mediet Instagram och studerar bilder och dess

inverkan på ungdomar är dock ett område som inte har funnits. Det finns en brist gällande

ny forskning på de sociala medier som tillkommit de senaste åren. De sociala medier som

har blivit studerade är främst Facebook, som nu har funnits en längre tid. Instagram är ett

senare fenomen och där finns luckor i forskningsområdet. De nya mediala fenomenen har

inte heller studerats i relation till ämnet idrott och hälsa och dess undervisning. Denna

studie syftar till att lämna ett kunskapsbidrag i relation till detta område. Kursplanen för

ämnet idrott och hälsa och grundskolans senare år beskriver att undervisningen ska

behandla kroppsideal både inom idrotten samt övriga samhället. Med detta som grund är

det av vikt att studera ungdomars upplevelser av kroppsliga bilder på Instagram. Studiens

målsättning är att undersöka hur ungdomar blir påverkade av samt deras upplevelser av

kroppsliga bilder som publiceras på Instagram.

3. Teoretisk utgångspunkt

I följande stycke behandlas teoretiska texter med inriktning på kroppen och dess roll i

samhället. Texterna kommer i studien att användas som teoretiska utgångspunkter i

analysarbete och slutligen behandlas i diskussionen av studiens resultat. De teoretiska

17

utgångspunkterna kan bidra till en nyanserad diskussion där resultatet relateras till dessa

teorier.

Kroppen i samhörighet med rådande samhälle och identitetsskapande är ett ämne som

behandlas av Per Nilsson.54 Nilsson beskriver hur kroppen genom olika tider har fungerat

som ett föremål för samverkan mellan individer och kulturer. Vidare betonas dagens

västerländska samhälle som mer individualistisk än tidigare. Historiskt sett växte en

individ in i en förutbestämd kontext i förhållande till normer, kultur, klass, kön och

etnicitet. Idag skapas mer utrymme åt individen och möjligheten att själv forma sin egen

identitet, oavsett förutsättningar. Nilsson beskriver det som ett postmodernt samhälle där

de specifika mönster som tidigare har funnits inte längre är aktuella.55

Det senmoderna samhället beskrivs som allt mer individualiserat och därmed har den

enskilda individen fått större ansvar att förvalta sina egna val samt forma sina egna

kroppar både fysiskt och psykiskt. En ungdomlig och välmående kropp har vuxit fram

som centralt inom media och bilden av en välmående individ. Identitetsskapandet har i

modern tid blivit påverkat av många olika nya medel för att utveckla den perfekta

kroppen i samband med till exempel genmanipulation och plastikkirurgi. Ett ökat ansvar

för den egna kroppen visar sig även genom ett ökat ansvar för den egna identiteten.

Kroppen är centrum för bedömning och uppvisning för omgivande samhället samt en del

av identiteten. Detta kan vara en fördel hos de som månar om sin kropp i välmående

mening. Det kan även bidra till psykisk press för de som ständigt kämpar för att anpassa

sin kropp till att passa in bland de nya normer som har skapats. I sin tur kan det leda till

ohälsosamma viktbeteenden och psykiska besvär.56

Liv Duesund beskriver hur kroppen har kommit att bli allt mer central och ett sätt att

uttrycka sin ståndpunkt.57 Kroppen beskrivs som central inom idrott samt motionsidrott,

inom hälsovärlden, bantning, kosthållning samt kirurgi. Kroppen beskrivs likt Nilsson58

som centrum för ständig granskning i förhållande till aktuella normer. Idag syns kroppar

54 Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden – några noteringar kringkropp och identitetsskapande. I Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. Talet om KROPPEN. En antologi om kropp, idrott och kön. HLS förlag. Stockholm. 55 Nilsson (1998) s. 14-20. 56 Nilsson (1998) s. 27 ff. 57 Duesund, Liv (1996) Kropp, kunskap & självuppfattning. Liber utbildning AB. Oslo. 58 Nilsson (1998) s. 27 ff.

18

överallt och Duesund beskriver hur gränserna mellan det privata och det offentliga inte är

lika tydliga som tidigare. Vidare beskrivs hur detta leder till ett minskat skydd för

individen som inte vill utsättas för kritiska blickar och ett ständigt inspekterande.59 Vidare

betonas vikten av hur individer pratar om andras kroppar, specifikt med inriktning på hur

lärare pratar med elever som har en funktionsnedsättning. Vad som betonas är att det

finns en risk med att tala med en elev om kroppens nedsättningar istället för att betona

kroppens faktiska möjligheter. Talet till en elev om deras kroppar kan på olika vis

uppfattas av de själva och återkopplas till bilden av deras egen kropp. Med detta betonas

således vikten av hur en lärare bör tala till sina elever om deras mer eller mindre

funktionella kropp. Inom undervisningen ska eleven ges utrymme att skapa en egen

identitet och självrespekt.60

Med inspiration från Marie Öhmans avhandling används i denna studie Anthony Giddens

som en teoretisk utgångspunkt.61 Giddens behandlar kroppen och dess roll i

identitetsskapandet.62 Kroppen är ett verktyg som används vid samspel med andra

människor samt en viktig aspekt i skapandet av den egna identiteten. Giddens beskriver

även kroppens framträdande i samband med dess ytliga aspekter. Utseende i förhållande

till kläder och kroppsform kan påverkas av individen för att påvisa en god kontroll över

den egna kroppen. Giddens menar att den moderna tid vi lever i präglas av ett ansvar som

ligger hos den enskilda individen. Detta ansvar har ett betonat fokus på kroppen som

central för en individs ansvarstagande och har därmed fått större uppmärksamhet i

modern tid.63 Öhman nämner Giddens teori i förhållande till individens valmöjligheter

och nämner kroppen som ett individuellt projekt. Vidare nämns att i dagens samhälle

finns få aspekter att förhålla sig i sitt identitetsskapande, vilket leder till att kroppen

istället har blivit central i denna process. Således menar Öhman att Giddens kopplar

samman den centrala position som kroppen har fått med den rådande

samhällsutvecklingen. En samhällsutveckling som i likhet med Nilsson betonas i

förhållande till ökad frihet i skapandet av en identitet. Friheten beskrivs utifrån en positiv

aspekt där individen får valmöjligheter i skapandet av sin identitet, samtidigt som det kan

59 Duesund (1996) s. 22 f. 60 Duesund (1996) s. 24 f. 61 Öhman (2007) s. 29 ff 62 Giddens, Anthony (1997) Självet och samhället i den senmoderna epoken. Bokförlaget Diadalos AB. Uddevalla. 63 Giddens (1997) s. 94 ff.

19

skapa en osäkerhet i relation till vem man vill bli. Kroppen beskrivs således som ett

verktyg för att skapa en identitet och förverkliga självet.64

De teoretiska utgångspunkterna kommer att användas i diskussionen i samband med

studiens resultat. Studiens syfte och frågeställningar kommer nedan att beskrivas och

preciseras.

4. Syfte och frågeställning

I kursplanen för idrott och hälsa i grundskolans senare år beskrivs att undervisning ska

behandlas med fokus på kroppsideal inom såväl idrotten som övriga samhället.65

Kroppsideal är alltså ett uppdrag som lärare inom ämnet idrott och hälsa har och måste

hantera. Därför finns ett intresse för att söka kunskap om hur ungdomar möter detta i

övriga samhället. Det valda studieobjektet för studien är kroppsliga bilder som publiceras

på Instagram och kunskapsbidraget är således att undersöka hur ungdomar upplever samt

förhåller sig till de kroppsliga bilder som publiceras.

Syftet är att skapa kunskap som kan leda till att lärare får bättre kunskaper om aspekter

som påverkar ungdomars syn på kroppsideal och ta del av det i utformandet av sin

undervisning om kroppsideal. Det huvudsakliga intresset är att få förståelse för hur

ungdomar kan påverkas av kroppsliga bilder i förhållande till sin syn på kroppsideal hos

kvinnor och män. I relation till ämnet idrott och hälsa kan denna kännedom om

ungdomars vardag användas vid undervisning om kroppsuppfattning, självbild samt

kroppsideal. Studien kan ge bredare kunskaper om vilka ämnen som bör behandlas i

undervisningen om kroppsuppfattning, självbild samt kroppsideal och därför anpassas

efter dagens trender och dagens ungdomar. Den kunskap som studien kan bidra med är

viktig för lärare att förhålla sig till i sin undervisning.

Frågeställning:

• Hur upplever samt förhåller sig ungdomar till kroppsliga bilder som publiceras på

Instagram i förhållande till deras syn på kroppsideal?

64 Öhman (2007) s. 29 f. 65 Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. Centralt innehåll. s. 1.

20

Resultatet av den valda frågeställningen kommer vidare att diskuteras i relation till

undervisningen inom grundskolans idrott och hälsa och lärarens uppdrag att undervisa om

kroppsideal inom idrotten samt övriga samhället. Den metodologi och metod som

används för att genomföra denna studie kommer att presenteras i nästkommande avsnitt.

5. Metodologi

Här presenteras samt motiveras den metodansats som valts för följande studie. Ansatsens

funktion behandlas och motiveras i relation till det aktuella ämnet.

Följande studie syftar till att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till

kroppsliga bilder som publiceras på Instagram. Vid utförandet av studien används en

fenomenologisk ansats. Fenomenologi är ett induktivt angreppssätt där utgångspunkten är

det empiriska materialet.66 Utgångspunkten blir för denna studie transkript från utförda

intervjuer. Med en fenomenologisk ansats kan undersökningen få insikt i det aktuella

fenomenet och genom materialet få kännedom om hur andra människor upplever det.

Christer Bjurwill beskriver det som ett projekt för tanken. En tanke startar och slutar alltid

i någonting och svaret på frågan finns i början och i slutet av denna tanke.67 Genom att

analysera källmaterialet till denna studie kan ett svar nås. Analysen behandlar således de

förhållningssätt och upplevelser som framställs av respondenterna för att utveckla

kunskap om fenomenet. För att förstå andras upplevelser krävs en noggrann analys och

förståelse för alla aspekter i förhållande till respondentens förklaringar och tankar.

Vidare handlar den fenomenologiska ansatsen om att utveckla förståelse för upplevelsen

hos andra genom att se världen och olika fenomen ur olika individers ögon. Genom att

sätta på sig fenomenologiska glasögon ges möjligheten att nå kunskap som är utom den

egna erfarenheten. Glasögonen kan därför skapa en bild av fenomenet utan några

förutfattade meningar.68 Den fenomenologiska ansatsen används i följande studie i

förhållande till att förstå ungdomars upplevelser av och förhållningssätt till kroppsliga

66 Fejes & Thornberg (2009) s. 106 ff. 67 Bjurwill, Christer (1995) Fenomenologi. Studentlitteratur. Lund. s. 41. 68 Ibid. s. 49.

21

bilder på Instagram. Detta perspektiv kan användas som verktyg för att se upplevelsen ur

ungdomarnas synvinkel. Fenomenologin kan vara till hjälp för att öppna upp nya dörrar

och se fenomenet ur ett perspektiv som inte är möjligt utifrån egen erfarenhet. För att

besvara frågorna krävs förståelse för känslor och upplevelser, vilket endast kan

framställas av de utvalda personerna själva. Den fenomenologiska ansatsen är sedan ett

verktyg för att i analysen ta fram de segment som beskriver en upplevelse av fenomenet.

Ansatsen kan därför bidra med ett tankesätt som hjälper till att leda in analysen på rätt

områden och ta fram de rätta delarna för att slutligen kunna besvara frågeställningen.

6. Metod och etiska avväganden

Följande metodavsnitt kommer att behandla studiens alla steg i den valda metoden. Vad

som nedan skildras är studiens metod, etiska aspekter samt kriterier för urval.

6.1 Metod

En vanlig metod som används inom fenomenologisk forskning är intervjuer. Strukturen

på en intervju påverkar det material som sedan ska analyseras, varav strukturen därför är

av stor vikt för utfallet. Aktuellt för följande studie är den semistrukturerade

intervjuformen. Genom denna form av intervju skapas mer utrymme för att forma

intervjun efter vilken information som ges. 69 En semistrukturerad intervju är till fördel

för denna studie på grund av dess flexibilitet och möjlighet att leda till djupare svar.

Intervjuer kan ge det djup på materialet som behövs för att skapa förståelse för

ungdomars upplevelser samt hur de förhåller sig till Instagram.

Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och

förhållningssätt till kroppsliga bilder på Instagram, vilket innebär att en direkt kontakt

med respondenterna skapar bra förutsättningar för att få svar på frågorna. Vidare är

intervjuer ett sätt att behandla känsliga områden och samtidigt en möjlighet att ge

utrymme för respondenterna att utveckla svar som inte är möjliga inom andra

insamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoden är flexibel men tydligt inriktad på att få

69 Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber Ab. Egypten. s. 413 ff.

22

utvecklade svar. Intervjuguiden är av stor vikt för datainsamlingen, då den styr riktning

för vilket material som samlas in. Att använda en semistruktur på intervjuguiden leder till

att deltagarna får större möjlighet att själva styra sina svar och därmed inte styras av

strukturen på intervjun.

Vid utformandet av en intervjuguide har ämnets känslighet varit central samt vilken

ordning frågorna ställs. För att undvika obekväma känslor hos respondenten har den

första delen av intervjun ägnats åt lättare frågor för att leda in på ämnet och skapa en

trygg relation mellan intervjuaren och respondenten. Detta är viktigt i alla intervjuer men

av större betydelse i situationer där barn är deltagare. Inom känsliga områden bör

frågorna hållas tydligt inom ramen för studiens syfte och frågor utan relevans ska

undvikas.70 Valet av lokal för intervjun bör även övervägas noga i förhållande till

deltagarna. Deltagarna ska känna sig trygga i den miljön intervjun utförs i och intervjun

ska kunna utföras utan störande moment.71 Intervjuerna genomfördes därför i ett enskilt

rum där få störande moment skedde i omgivningen. Intervjuerna behandlades även med

respekt för respondenterna genom att tydligt informera om intervjuns struktur. För att

säkerställa att deltagarna faktiskt kan ge de svar som behövs för att besvara den valda

frågeställningen användes fördjupningsfrågor. Med detta menas att intervjun behandlades

i etapper med inriktning på samma område, varav varje etapp gick djupare in på ämnet

och skulle resultera i djupare svar.

6.2 Kvalité

För att skapa en god kvalité på studien inom det fenomenologiska perspektivet är

förförståelsen en viktig aspekt. I denna mening är det dock inte framhävningen av

förförståelsen som står i centrum utan snarare att de förutfattade meningarna ska sättas

inom parentes. För att skapa en bra kvalitet på undersökningen bör betoningen av

förförståelsen undvikas. Genom detta kan studien istället fokusera på det som

fenomenologin är anpassad för, vilket är upplevelsen av det valda fenomenet.72 Vidare är

strukturen central för kvaliteten i studien. Upplevelsen av fenomenet måste beskrivas

70 Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (2012) Research methods in physical education and youth sport. Routledge. s. 232 ff. 71 Ibid. s. 221. 72 Larsson, Staffan (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik. Linköping. s. 5.

23

genom alla aspekter och vad som är mer eller mindre essentiellt är viktigt att framhäva.73

Det är således viktigt att i denna studie undvika de erfarenheter som upplevts av

kroppsliga bilder i förhållande till sig själv och istället utgå från deltagarnas upplevelser.

Struktur är något som i denna studie har haft stort värde, då det är av vikt för läsaren att

kunna följa textens innehåll med en tydlig och väl anpassad struktur.

Validiteten i kvalitativa studier handlar främst om hur väl den valda frågeställningen

passar in i en kvalitativ studie. Vidare är det av vikt att insamlingsmetoden och

analysverktygen är anpassade efter syftet och frågeställningen. Hur resultatet slutligen

förhåller sig till syfte och frågeställning är relevant för validiteten. Det är viktigt att

frågorna besvaras och att resultatet fortfarande stämmer överens med studiens

grundläggande syfte eller om det har tagit ett sidospår.74 För en ökad validitet krävs det

tydliga beskrivningar och argument för datainsamling, urval och analysmetod samt en

kritisk anblick på det egna arbetet. Alla steg i analysen bör presenteras och teorier bör

beskrivas i förhållande till hur de har används i studien. Studiens resultat bör även

relateras till tidigare forskning för att öka trovärdigheten på studien.75 För att utföra en

studie med hög validitet har en ständig granskning genomfört av resultatet i relation till

syfte och frågeställning. På så vis har utvecklingen av studien skett i samband med att se

tillbaka till valet av metod samt hur väl resultatet besvarar den valda frågeställningen med

den valda metoden.

En ökad validitet kan också uppnås genom att beskriva fenomenet i relation till

upplevelsen av fenomenet. Beskrivningen i studien bör alltså överensstämma med de

upplevelser som deltagarna beskriver i resultatet för att visa på hög validitet.76 För att öka

validiteten ytterligare är ett alternativ att återkoppla med respondenterna. Genom att

presentera det resultat som analyserats fram för respondenterna kan intervjuaren få

bekräftat om tolkningarna är rätt uppfattade. På så vis ökar validiteten för studiens

resultat.77 Någon återkoppling med deltagarna efter det färdigställda resultatet har dock

inte genomförts. Genomförandet av intervjuerna har istället baserats på att återkopplingen

73 Ibid. s. 13. 74 Fejes & Thornberg (2009) s. 217 f. 75 Fejes & Thornberg (2009) s. 217 f. 76 Larsson, Staffan (2005) s. 22. 77 Bryman (2011) s. 353.

24

hela tiden varit central för att skapa rätt förståelse av deltagarnas upplevelser direkt i

anslutning till intervjuerna.

6.3 Etik

Vid utförandet av en studie är det många etiska aspekter att ta hänsyn till.

Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om studiens syfte och

tillvägagångssätt. Vidare ges information om att deltagandet är frivilligt och att de när

som helst kan välja att avbryta intervjun och sitt deltagande. På grund av deras unga ålder

är det även viktigt att de vet vad de ger sig in på och är medvetna om att det kan upplevas

som ett känsligt område.78 Det är av vikt att vara tydlig i den information som deltagarna

får ta del av i denna studie. Aktuell information har presenterats för deltagarna vid början

av varje intervju och deltagarna har bekräftat sin förståelse. Intervjuer med känsliga

ämnen och barn kan leda till att deltagaren söker råd eller tröst hos intervjuaren vilket är

en viktig etisk aspekt att ha i åtanke.79 Denna aspekt fanns i tankarna inför specifika delar

av intervjuerna men blev aldrig ett aktuellt problem. Ett etiskt krav som blir viktigt vid

arbete med barn är samtyckeskravet. För att själv bestämma över sitt deltagande i en

studie krävs en uppnådd ålder på femton år. Om deltagarna är under femton krävs

godkännande av föräldrar eller vårdnadshavare.80 I den aktuella studien var det ett krav

att deltagarna hade fyllt femton år, vilket innebär att de själv kunde ta beslutet om att

delta. För att deltagarna ska känna sig säkra i sitt deltagande är konfidentialitetskravet en

viktig aspekt i det etiska tänkandet. Deltagarna ska vara trygga i att studien inte på något

vis kan framhäva deltagarnas identitet eller delge information som kan leda till avslöjande

av identitet.81 För att säkra identiteten har deltagarnas namn eller skola undvikits i

studien. Det sista etiska kravet är nyttjandekravet, som innebär att studien inte får

användas för andra ändamål än den aktuella studien.82 Detta krav är inget som kräver

någon eftertanke för den aktuella studien.

78 Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 15-10-05 från URL: https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid-289711-dt-content-rid-1854451_1/courses/76172-20152-inst7000/HSFR%20Etik.pdf. s. 7. 79 Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (2012) s. 231 ff. 80 Ibid. s. 9. 81 Ibid. s. 12. 82 Ibid. s. 14.

25

6.4 Urvalskriterier

För att utföra denna undersökning med intervjuer som metod är det viktigt att göra ett

urval baserat på vad som ska undersökas och ge möjlighet till svar som ger fördjupande

kunskap snarare än en bredd. Urval som sker slumpmässigt kan således leda till att

datainsamlingen inte besvarar frågeställningen. För att säkerställa att deltagarna i

undersökningen kan ge den information som behövs och relatera till det rådande

fenomenet är ett systematiskt urval ett bra alternativ. Ett systematiskt urval handlar om att

utforma kriterier att använda sig av för att skapa de bästa förutsättningarna för att samla

in rätt material. Kriterierna kan vara teoretiskt eller strategiskt preciserade. Det strategiska

urvalet innebär att intervjuaren söker efter de extrema fallen i relation till det valda

fenomenet, vilket innebär att utgångspunkten är baserad på förförståelse.83

För att hitta deltagare till studien kontaktades en lärare på en grundskola för att få tillstånd

att utföra en studie på deras elever. Efter godkännande från läraren presenterades studiens

syfte och de krav som fanns för att kunna delta. Presentationen genomfördes på två

klasser i årskurs nio. Således fick eleverna i efterhand ta kontakt med läraren om de ville

delta, varav läraren vidarebefordrade uppgifter om vilka elever som hade anmält intresse.

I samråd med läraren om passande tid genomfördes intervjuerna på utsatt lektionstid där

eleverna fick gå från lektionen för att delta. Deltagarna går alla på en högstadieskola i

Mellansverige.

I förhållande till denna studie är ett strategiskt urval ett alternativ som skapar bra

förutsättningar för att besvara de aktuella frågorna. De strategiska val som har använts är

att främst basera urvalet utifrån vilka som är aktiva på Instagram samt följer de konton

som för undersökningen är aktuella, det vill säga konton som publicerar kroppsliga bilder.

Urvalet har även baserats på ålder och kön, då deltagarna ska ha fylld 15 år och ha en

jämn könsfördelning med tre tjejer och tre killar. Könsuppdelningen handlar om att få

kunskap om hur tjejer kan se på respektive kön i relation till hur pojkar kan se på de båda

könen. På så vis kan studien visa om och, i sådant fall, hur synen på andras kroppar kan

skilja beroende på det egna könet.

83 Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (1996) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB. Lund. s. 101.

26

Vidare kan urvalet ske genom att välja mellan att använda respondentintervju och

informantintervju. Respondentintervju innebär att den intervjuade själv är delaktig inom

det valda fenomenet medan informantintervjun sker med en person som är insatt på

området men själv står utanför.84 I följande undersökning är respondentintervjuer

aktuella, då det är deltagarnas upplevelser av fenomenet som är det intressanta. En

informantintervju kan endast ge en bild av synen på detta fenomen, medan en respondent

istället kan ge den information som behövs för att besvara frågorna.

Sammanfattningsvis kommer studiens genomförande att baseras på en fenomenologisk

ansats och datainsamlingen kommer att ske genom kvalitativa intervjuer. Det insamlade

materialet kommer sedan att analyseras. Analysens steg beskrivs i följande avsnitt.

7. Analys

Vid analysen av de transkriberade intervjuer har inspiration funnits från Colazzis metod,

som behandlas i av Hassmén och Hassmén.85 Colazzis analysmetod inleds med att läsa

igenom materialet för att få en övergripande bild. Nästa steg är att behandla texterna var

för sig och genom analysen noterna påståenden som är av vikt för att besvara

frågeställningen. De valda påståendena analyseras sedan och meningsinnebörden lyfts

fram. En sammanställning av dessa meningsinnebörder sker genom gemensamma

kategorier. De kategorier som analyserats fram ska sedan återkopplas till texterna i sin

ursprungsform, vilket kan ske genom att använda citat från intervjuerna för att beskriva

innehållet i respektive kategori. I denna process kan även avvikelser eller olikheter

komma upp, vilka är av vikt att presentera i den analyserande processen. Slutligen ska

kategorierna utvecklas och ge en beskrivning av det fenomen som undersöks och

presenteras genom påståenden som besvarar den valda frågeställningen.86

Analysförfarandet för denna studie har skett enligt Colazzis struktur. Analysarbetet

började redan vid transkriberingen av intervjuerna, då mönster och strukturer av

deltagarnas upplevelser och förhållningssätt till kroppsliga bilder började skymtas i texten

84 Armour & Macdonald (2012) s. 219. 85 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU idrottsböcker. Stockholm. 86 Hassmén & Hassmén (2008) s. 333.

27

efter att dels ha hört svaren själv, samt genom att skriva ner materialet. Transkriberingen

följdes av att tre gånger läsa igenom intervjuerna för att först markera citat som var av

värde för studiens syfte och som var relaterade till ungdomarnas upplevelser samt hur de

förhåller sig till bilderna. Citaten valdes med ständig återkoppling till frågeställning, för

att således behålla resultatet inom ramen för studiens valda syfte. Nästa steg var att

utifrån de valda citaten välja olika begrepp och meningar som en kortare beskrivning av

vad citaten behandlade. Det sista steget var att sedan sammanställa kategorier av de

begrepp som hade lyfts fram ur materialet. I förhållande till studiens syfte har citat valts

ut till varje kategori för att tolkas på ett nyanserat vis. I varje kategori behandlas således

det innehåll som i det grundläggande analysarbetet har varit till grund för skapandet av

kategorier. Analysen presenteras genom att använda citat och analysera de ur olika

synvinklar. Resultatet presenteras således i form av en kategori i taget, där citat som kan

besvara frågeställningen behandlas och tolkas utifrån olika aspekter för att ge flera

infallsvinklar av vad deltagarnas svar kan innebära. Studiens resultat kommer att

behandlas i följande avsnitt.

8. Resultat

Nedan presenteras det resultat som utvecklats från det insamlade källmaterialet. Syftet

med studien är att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till kroppsliga

bilder som publiceras på Instagram. Vad som kommer att besvaras i resultatavsnittet är

följande frågeställningar: Hur upplever samt förhåller sig ungdomar till kroppsliga bilder

som publiceras på Instagram i förhållande till deras syn på kroppsideal?

Analysen av det insamlade materialet visar att alla deltagare påverkas av kroppsliga

bilder på Instagram i olika grad. Det finns både positiva och negativa aspekter som

påverkar deltagarna. Studiens resultat kommer att presenteras med hjälp av följande

huvudkategorier och syftar till att besvara studiens syfte och frågeställning: ”Den perfekta

kroppen”, som behandlar deltagarnas syn på kroppsideal. Kategorin ”Inte jag men många

andra” behandlar deltagares upplevelser samt hur de påverkas av kroppsliga bilder utifrån

positiva aspekter medan kategorin ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” istället ta upp de

negativa aspekter som förmedlas av deltagare. De två senare kategorierna har även två

underkategorier, varav ”Så länge de själva är nöjda” behandlar synen på andra ur en mer

28

positiv synvinkel medan ”Även fast jag vet att det är fel så påverkas jag också” istället

tar upp en negativ syn på andras kroppar.

8.1 ”Den perfekta kroppen”

En central aspekt i resultatet är kroppens utseende. I följande avsnitt presenteras

deltagarnas syn på kroppsideal.

Den perfekta kroppen och dagens aktuella kroppsideal är något som beskrivs av flera

deltagare. Vad som är gemensamt för svaren är beskrivningen av hur en perfekt kropp ska

se ut. Det framgår i resultatet att kroppsliga bilder som publiceras på Instagram i flera fall

påverkar ungdomars syn på den manliga och den kvinnliga kroppen. Ungdomarna som

deltog i denna studie följde alla flera olika former av konton som publicerade kroppsliga

bilder. Något som var populärt bland deltagarna av manligt kön är träningskonton där

bilder på träning publiceras. Dessa konton har stort fokus på träning, olika former av

övningar, bilder på killar när dom tränar samt bilder på killar som spänner sina muskler.

Flera killar följde även konton med kvinnliga bilder, då med främst fokus på modeller.

Bilder som flera manliga deltagare reagerar på och som kan diskuteras bland deltagarna

och deras vänner är kroppsliga bilder där objektet beskrivs som stark och med betoning

på muskler. En av deltagarna beskriver att både han och alla hans vänner följer konton

med någon som ”har bra kropp”.87 Samma deltagare nämner att de ibland diskuterar dessa

bilder och kan nämna saker som ”kolla han är skitstark, vi ska bli han någon dag”.88

Studiens manliga deltagare beskriver det manliga idealet med betoning på muskler. En av

deltagarna nämner att ”det är väl det här idealet, att bygga muskler. Stora axlar, stora

armar”89. En annan deltagare beskriver att det manliga idealet ”har väldigt stora armar,

stora liksom bröstmuskler och med typ tiopack” 90. Den idealkropp som har beskrivits av

studiens manliga deltagare är baserat på deras upplevelse av de bilder som publiceras på

Instagram och de konton som de själva följer dagligen. Deltagarna har även beskrivit hur

bilder på Instagram har påverkat deras syn på det kvinnliga idealet. Något som är centralt

för den kvinnliga kroppen är kurvor: ”Alltså såhär kurviga, alltså röv, alltså liksom såhär 87 Kille nr 2. 88 Kille nr. 2. 89 Kille nr. 3. 90 Kille nr. 2.

29

stora former, eller liksom smal midja.91 Det kvinnliga idealet beskrivs i följande citat av

en annan deltagare.

Mediumlång tjej, långt hår, ganska smal, stor rumpa, stora bröst. Väldigt mycket att hon ska

vara väldigt smal och inte överviktig. Tror det är det viktigaste som bilder säger.92

Det betonas även av en deltagare som beskriver ett konto som han följer på Instagram:

”En tjej som heter Anna Cherryl, hon är typ den perfekta kroppen.”93 Citaten visar att det

bland ungdomarna finns ett tydligt utformat ideal för hur kvinnokroppen ska se ut enligt

dagens rådande samhällsnormer. Kroppsliga bilder på Instagram verkar vara en aspekt

som påverkar ungdomarnas syn på hur kroppen ska se ut både hos män och kvinnor.

Gymkonton och modellkonton är konton som de kvinnliga deltagarna följer på Instagram,

varav bilder på kroppar på individer som tränar betonas. I samband med dessa typer av

bilder nämns att:

Det är bara träning. De lägger ut de bilderna, det är inte så att man får se deras andra liv och

allting handlar om träning och allting handlar om deras perfekta rumpor och snygga

magrutor.94

Det som betonas i ovanstående citat är utformningen på vissa av de konton som

följs av ungdomarna. Det är alltså en tydlig betoning på träning och övriga livet

utesluts från konceptet. I intervjuerna beskrev de kvinnliga deltagarna sin syn på

kroppsliga ideal i förhållande till de bilder som publiceras på Instagram.

Beskrivningen av den kvinnliga kroppen visar likheter med den kropp som de

manliga deltagarna beskrev.

Oftast ska tjejer ha stora bröst, smala midjor och stora rumpor. Det är det man säger att man ska

ha och det är det folk lägger ut på Instagram. Det är sällan man ser motsatsen till det. Man ser

mest det man säger att det är så här kvinnor ska se ut.95

91 Kille nr 2. 92 Kille nr. 3. 93 Kille nr. 2. 94 Tjej nr 3. 95 Tjej nr. 1.

30

Vad som speglas i detta citat är bilden av hur kvinnokroppen uttrycks genom bilder på

Instagram. Betoning på stor rumpa och stora bröst är något som nämns både bland de

kvinnliga och de manliga deltagarna och verkar vara centralt för det kvinnliga idealet. En

annan bild av den kvinnliga kroppen beskrivs av en kvinnlig deltagare.

Det finns ju en kropp som ska vara tränad med stor rumpa och så finns det en kropp som ska

vara smal men ändå ha former. Man ska vara smal men ändå ha stora bröst och ändå ha stor

rumpa. En kropp som ska vara så smal så du ska inte ha magrutor utan du ska bara vara smal.

Antingen ska man vara bensmal som att liksom när du har klänning så ska benen vid början av

höften typ synas eller så ska du ha en rumpa som står ut två meter.96

Vad som beskrivs i citaten kan tolkas som en frustration över idealen för den kvinnliga

kroppen. Deltagaren betonar att det finns två olika kroppar som speglar det kvinnliga

idealt i de bilder som publiceras på Instagram. En kropp som hon vidare beskriver som

omöjlig att uppnå om du inte är född med liknande former.

De kvinnliga deltagarna beskriver även det manliga idealet som speglas genom

kroppsliga bilder på Instagram. De aspekter som beskrivs i förhållande till hur den

manliga kroppen ska se ut är tydligt inriktade på muskler, vilket är i likhet till hur de

manliga deltagarna beskrev samma område: ”Killar ska ha vältränade kroppar.”97 Att det

manliga idealet består av en vältränad kropp är något som flera deltagare beskriver.

Muskler verkar vara viktigt hos den manliga kroppen med betoning på att de ska synas

medan muskler på den kvinnliga kroppen inte får bli för framträdande.

De ska ha magrutor, muskliga, alltså såhär se ut som alla killmodeller. Jag tror verkligen att det är

noggrant och alla ska se ut som man ska, alla ska se ut som modellerna och Instagrambilderna.98

Den manliga idealkroppen beskrivs av deltagarna med betoning på muskler och

vikten av att faktiskt se ut som killarna gör på bilder på Instagram. Den manliga

kroppen verkar alltså vara relaterat till de bilder som de ser på Instagram och således

blir de påverkade av de ideal som präglas på de konton de följer.

96 Tjej nr 3. 97 Tjej nr. 3. 98 Tjej nr. 2.

31

Det som framkommer är alltså att deltagarna har likvärdiga beskrivningar av hur den

manliga och kvinnliga kroppen ska se ut. Deras beskrivningar beskrivs med avseende på

den bild de får av kroppsliga bilder på Instagram. Det manliga idealet beskrivs med

betoning på muskler samtidigt som den kvinnliga kroppen beskrivs vara smal men med

kurvor eller en vältränad kropp som ändå ska vara väldigt smal. Vad som är centralt är att

alla deltagare beskriver idealen utifrån just bilder på Instagram, vilket tyder på att det är

de ideal som deltagarna påverkas av.

8.2 ”Inte jag men många andra”

Följande kategori behandlar deltagarnas positiva upplevelser och förhållningssätt till

kroppsliga bilder på Instagram.

Intervjuerna visar ett mönster av att ungdomarna personligen inte blir negativt påverkade

av kroppsliga bilder på Instagram men att de tror att andra upplever att de påverkas desto

mer. Flera av ungdomarna betonar att de har bra självförtroende och därmed kan förhålla

sig bra till de bilder som publiceras. De ungdomar som istället beskrivs bli mer påverkade

benämns flera gånger som individer med sämre självförtroende. Den positiva påverkan

som beskrivs av flera deltagare är motivationsfaktorn och den inspiration som bilderna

kan bidra med. ”Jag följer de privat för att göra mig motiverad, för jag gymmar ju och

sådär, då vill jag följa de eftersom jag vill bli motiverad och vill fortsätta gymma.”99

Samma kille beskriver senare:

Vissa tjejkompisar följer typ modeller och sådär. Som är typ sådär jättebra kropp liksom. Och

de reagerar oftast surt på den. Och då kanske de blir missnöjda med sin kropp liksom. Och

liksom de blir missnöjda med sin kropp och får typ ätstörningar. Medan vi följer för att bli

motiverade och försöker bli som de. Vi ser liksom upp till de och de ser liksom också upp till

de men de är mer missnöjda istället för att bli motiverade.100

Det finns en tendens hos ungdomarna att skilja på hur killar och tjejer påverkas av dessa

bilder. Den här killen menar att han själv blir motiverad av bilderna på killar och får

inspiration medan han har fått uppfattningen om att tjejer inte upplever den aspekten.

Istället verkar tjejer i hans omgivning bli negativt påverkade av kroppsliga bilder på tjejer 99 Kille nr. 2. 100 Kille nr. 2.

32

och känner sig illa till mods. Bilderna påverkar alltså olika beroende på kön enligt de

antydningar som flera deltagare beskriver.

En annan deltagare beskriver sig själv som en person med bra självförtroende och

beskriver att han inte påverkas negativt av kroppsliga bilder. Bilderna är snarare en

motivationsfaktor för honom: ”Jag blir så här, ja men lite inspirerad och sådant. Han var

stark så där, jag vill också bli sådär.”101 Samma deltagare beskriver även att andra kan bli

negativt påverkade av dessa bilder och beskriver hur det kan bero på att de är överviktiga.

Alltså sådana som kanske mår dåligt över sin kropp, de kanske blir avundsjuka typ. Och ser, jag

vill också ha en sådan kropp. Jag vet en person, den mådde lite dåligt över sin kropp. Den är lite

överviktig och när han ser sådant mår den typ dåligt, typ vad heter det... fettförbränning eller

något sådant mår den typ dåligt och sådant.102

Vad som betonas är skillnaden mellan hur han själv påverkas och hur andra kan påverkas.

Deltagaren betonar att han själv har bra självförtroende och därför inte blir negativt

påverkad av dessa bilder. De personer som istället blir påverkade beskrivs som individer

med dåligt självförtroende och missnöje över sin kropp. Vikten och kroppsformen verkar

även spela en viktig roll i hur bilderna påverkar en person, varav den personen som ovan

beskrivs som negativt påverkad är överviktig. En tolkning av detta är att en överviktig

kropp alltså inte passar in i de normer som deltagarna tidigare har beskrivit. En individ

med en kropp som inte följer normerna verkar kunna bli mer påverkad av bilderna, enligt

denna deltagare.

Det finns fler deltagare som också menar att de själva inte blir negativt påverkade men att

de känner folk i sin omgivning som blir påverkade. Följande citat är ett svar från en

deltagare angående hur han själv påverkas av kroppsliga bilder på Instagram. Deltagaren

har tidigare berättat att han blir väldigt motiverad av de bilder han ser på Instagram, men

likt en annan deltagare beskriver han hur vissa tjejer verkar ha en annan upplevelse.

101 Kille nr. 1. 102 Kille nr 1.

33

Inte personligen, men jag vet att folk gör det. Har många tjejkompisar som typ gråter, eller

något sånt där. För att de inte ser ut som de. För att de känner sig fula och sådär, i jämfört med

de. 103

Deltagaren som uttryckte ovanstående beskriver tydligt genom hela intervjun att han själv

har bra självförtroende och menar att det är en anledning till att han inte påverkas negativt

av de kroppsliga bilderna. Han är däremot övertygad om att det är ett stort problem hos

många andra som inte har samma självförtroende som han själv. Hans resonemang

bygger på erfarenheter av att se hur hans tjejkompisar har blivit negativt påverkad och

uttryckt ett missnöje över sig själva. Deltagaren fick frågan om han kände medvetenhet

och hade ett bra förhållningssätt till bilderna och dess ideal.

Alltså det är inte bra ideal. Det är ouppnåeliga ideal nästan. Ja, jag personligen men vi är inte

många som är det. Man borde informera mer ungdomar att det är svårt att nå upp så.104

De borde informera alla, typ gå ut i skolor och berätta typ att det är omöjliga ideal och att det är

jättesvårt liksom. Att man ska lära alla att älska sig själv.105

Vad som blir tydligt är att denna deltagare har kunskaper och förståelse för att de ideal

som speglas i bilderna på Instagram inte är något alla individer kan uppnå. Han beskriver

även att han ser det som ett problem att inte alla ungdomar förstår det och vidare att

många bör få kunskaper om hur de ska hantera sina tankar i relation till bilderna. Detta

visar på att kunskap om kroppsideal och hur bilder på Instagram kan formas och påverka

andra är viktigt för att själv skapa ett bra förhållningssätt till bilderna. Den här deltagaren

uppmuntrar istället till att kunskap på området är viktigt och att ungdomar borde lära sig

att oavsett utseende så är man älskvärd. Det blir därför tydligt att kunskap och förståelse

är viktigt för att kunna förhålla sig till dessa kroppsliga bilder.

Det finns även andra aspekter av hur deltagarna verkar skapa förståelse för hur andra blir

påverkade av de kroppsliga bilderna. ”Jag ser ju mina kompisar som tränar sju gånger i

veckan.”106 Samma tjej berättade även att ”jag menar, de som tränar sju gånger i veckan,

det är ju de som påverkas mest.”107 Här menar deltagaren att hon har vänner som blir

väldigt påverkade av de kroppsliga bilderna på finns på Instagram. Hon beskriver att hon 103 Kille nr. 2. 104 Kille nr. 2. 105 Kille nr. 2. 106 Tjej nr. 3. 107 Tjej nr. 3.

34

själv blir påverkad av bilderna men att hon har vänner som reagerar väldigt extremt på de

ideal som speglas. Det hon beskriver är ett stort problem i hur ungdomarna förhåller sig

till de här bilderna.

Det verkar även vara tjejer som betonas som de som blir mest påverkade av bilderna.

Liknande resonemang beskrivs av en annan kvinnlig deltagare. Hon beskriver sig själv

som självsäker och trygg i sin kropp. Kroppsliga bilder på Instagram beskrivs ha en

positiv inverkan i form av motivation och inspiration för att börja träna. Hon har dock en

annan bild av hur många andra kan påverkas av dessa bilder. ”Jag blir inspirerad, men

vissa kanske har kroppskomplex och alltså: åh, varför ser inte jag ur sådär. Nej gud vad

dålig jag är, vad ful jag är.”108 Samma deltagare uttrycker även att ”om man är osäker på

sin kropp så tror jag att man kan bli jättepåverkad och såhär ta illa upp av det.” Återigen

beskriver deltagarna att det är individer med dåligt självförtroende eller låg självkänsla

som verkar påverkas av bilderna på Instagram. Vidare beskriver hon själv att ”det är väl

lika bra att jag vänjer mig med min kropp om jag ändå ska vara i den hela livet

liksom.”109 Även här beskrivs ett synsätt som visar på kunskap och förståelse för den

verkliga situationen. Denna deltagare blir inte lika påverkad av dessa bilder eftersom hon

dels har ett bra självförtroende och dels vet att hon måste lära sig att tycka om sig själv

eftersom hon inte kan byta kropp. Kunskap och självförtroende är således faktorer som

bidrar till att undvika en negativ påverkan av dessa bilder.

Före och efterbilder är något som beskrivs som inspirerande av en kvinnlig deltagare.

Hon beskriver att hon följer konton på Instagram där individer publicerar bilder på sin

kropp före och efter perioder med träning och liknande. Hennes reaktion på de bilderna

beskrivs som positiv men att alla kanske inte delar hennes uppfattning.

Det blir att man blir typ provocerad i de bilderna. Inte jag, inte så jättemycket men vissa kan bli

det. Ifall man ser ut som de gjorde innan så kan man se att det är fel och att det blir ett krav att

man måste se ut så i kroppen som de ser ut på efterbilderna.110

Det som beskrivs i ovanstående citat är att dessa bilder kan påverka individer som har

en kropp som i bilderna speglas som en bild före den uppmärksammade förändringen.

108 Tjej nr. 2. 109 Tjej nr. 2. 110 Tjej nr. 1.

35

Återigen kopplas alltså bildernas påverkan till hur individen i fråga ser ut i sin egen

kropp. De bilder som beskrivs av deltagaren är alltså bilder på individer som tidigare

varit överviktiga alternativt otränade och som i efterbilderna är smalare eller mer

vältränade. Vad som framgår är alltså att de individer som enligt deltagaren blir

påverkade av dessa bilder är någon som är överviktig eller otränad. I likhet med

tidigare deltagare nämner hon alltså att den egna kroppen är avgörande för hur

individer mer eller mindre blir negativt påverkade av kroppsliga bilder.

Självförtroendet verkar i detta fall också vara avgörande för hur kroppsliga bilder

hanteras.

Jag har alltid tänkt att om jag inte är nöjd med mig själv så kan jag alltid på något sätt fixa

det. Det går alltid att göra på något sätt så man blir nöjd med sig själv. Och om jag skulle

bli negativt påverkad av något jag såg på Instagram skulle jag antagligen bara ta bort det

eller sluta följa eller sluta titta. För att det är ganska osmart att alltså ställa sig in på

någonting som man kanske vet är helt omöjligt. Och sedan inte tänka så mycket på vad alla

andra tycker, för man ska vara nöjd med sig själv för man kan inte göra något åt sitt

utseende, alltså ansiktet till exempel. Man kan ju alltid träna sig till en snygg kropp, men

man får ändå vara nöjd med det man har.111

I citatet beskriver deltagaren hur viktigt det är att ändå vara nöjd. Hon beskriver att hon

skulle ta bort de bilder och konton som påverkar henne negativt, vilket tyder på kunskap

som leder till ett handlande. Att ta bort de delar som får henne att må dåligt innebär att

hon har kunskaper som kan hjälpa henne att hantera dessa situationer. Vidare betonas

även vikten av att vara nöjd men att det finns en möjlighet att förändra kroppen genom

träning om det är en önskan. Hon förhåller sig dock väldigt bra till dessa bilder och även

här verkar ett starkt självförtroende spela stor roll i hanterandet av kroppsliga bilder.

Resultatet visar att det finns flera deltagare som själva är trygga i sin kropp och har ett bra

självförtroende. Dessa deltagare betonar att de själva inte upplever att de blir negativt

påverkade av kroppsliga bilder, de menar istället att de får inspiration till att själva

fortsätta träna för att nå sin drömkropp. En tolkning kan då vara att de trots allt blir

negativt påverkade av de rådande idealen, då de trots att de inte upplever det som något

negativt ändå drömmer om en kropp likt just de idealen. Flera av dessa deltagare nämner

även att de tror att andra blir desto mer påverkade än de själva. Vad som nämns som 111 Tjej nr. 1.

36

faktorer som kan vara avgörande för vilka som påverkas av kroppsliga bilder är individer

med dåligt självförtroende eller individer som upplever att de inte har den kropps som

beskrivs som idealet.

8.2.1 ”Så länge de själva är nöjda”

Nedan presenteras ett resultat av hur flera deltagare beskrev synen på andras kroppar i

förhållande till kroppsliga bilder på Instagram.

Ett avsnitt av de frågor som behandlades i intervjuerna handlade om synen på andra och

hur kroppsliga bilder på Instagram kan påverka denna. Resultatet visar att de flesta inte

blir speciellt påverkade alls. En av de manliga deltagarna uttrycker att han inte påverkas

av kroppsliga bilder i synen på andra.

Jag ser inte på någon, alltså, jag ser inte ner på dem. De är vanliga människor, jag styr inte deras

kroppar precis. Alltså om man är överviktig, jag bryr mig inte så mycket alltså. Kanske tycker

synd om de om de mår dåligt, men alltså jag blir mest motiverad om det är någon som är stark.

Så där vill jag bli.112

Vad som betonas av deltagaren är att han inte upplever att kroppsliga bilder påverkar

hans syn på andra. Det verkar som att han kan känna medkänsla med individer i relation

till deras kroppar om de själva upplever ett missnöje. En tolkning av citatet är att

deltagaren inte verkar analysera andras kroppar i någon större utsträckning. De starka

kropparna verkar dock kunna jämföras med reaktionen på kroppsliga bilder på Instagram,

där de används som en motivation för honom själv och hans utveckling. Det handlar

således inte så mycket om att tänka negativt eller positivt om andra kroppar utan snarare

om att relatera till sig själv och hur han själv vill se ut.

En annan manlig deltagare beskriver att bilderna på Instagram inte alls påverkar honom

själv i synen på andra men att han tror att det finns många andra som blir påverkade. Han

själv nämner att ”det är liksom insidan som räknas, har lärt mig att liksom älska alla

112 Kille nr. 1.

37

oavsett hur de ser ut”113. Deltagaren språk visar genom stora delar av intervjun på en

medvetenhet om hur bilder kan påverka andra och har själv ett bra förhållningssätt till

dem. Bilderna verkar inte påverka synen på andras kroppar och deltagaren själv verkar ha

en god känsla för alla individer oavsett utseende. Det tyder på ett distanstagande till de

kroppsliga bilderna och till verkligheten. Deltagaren beskriver även kunskapen om de

ideal som präglar de här bilderna och menar att det är ideal på kroppar som är svåra att nå

upp till och att han själv inte låter det påverka honom. Han betonar istället att det finns

andra som jämför andras kroppar med de ideal som speglas på Instagram och blir negativt

påverkade: ”Vissa tycker att de är jättefula, det beror säkert på att de också har sett andra

ideal och sådant där.”114 Vad som framkommer i intervjun är att deltagaren själv har

kunskaper om dessa bilder, om kroppsideal och vad som krävs för att få en sådan kropp.

Denna kunskap verkar ha en positiv inverkan i hans förhållningssätt till bilderna och hur

han låter sig påverkas av de i synen på både sig själv och andra.

Bland de kvinnliga deltagarna användes uttryck som ”så länge de själv är nöjda med sin

kropp så tänker jag att varför ska jag vara den som är den”115. Samma deltagare uttryckte

även att ”jag skulle nog inte bry mig, de får göra som de vill och jag får göra som jag

vill”116. Vad som betonas är en syn på andra utifrån deras egna villkor. Deltagaren verkar

i detta avseende inte påverkas i vare sig positiv eller negativ utsträckning i förhållande till

kroppsliga bilder. Senare i intervju beskrivs synen på andra ur ett annat perspektiv.

Jag tänker typ att alla killar ser ut som i sociala medier. De lägger ut på hur de står och spänner

sig, de vill verkligen visa upp sin kropp. Sedan kollar man på killarna i sin ålder som är mycket

mindre. Man blir såhär: när ska de växa då. Jag blir såhär, jag kan inte se de lika när jag ser

bilder på Instagram. Men bilder på Instagram är oftast redigerade, ofta med skuggor och sådant.

Det är lätt att få något som är bra att se bättre ut.117

En tolkning av citatet är att kroppsliga bilder faktiskt påverkar hur deltagaren ser på killar

i sin omgivning. De lever inte alltid upp till den bild hon har fått av manskroppen, den

kropp som hon ser på Instagram. Ett annat perspektiv är den medvetenhet och kunskap

hon har. Deltagaren beskriver dels att hon blir påverkad av bilderna när hon ser på andra

113 Kille nr. 2. 114 Kille nr. 2. 115 Tjej nr. 1. 116 Tjej nr. 1. 117 Tjej nr. 1.

38

men att hon även vet att bilderna kan redigeras. Det kan innebära att hon å ena sidan har

ett förhållningssätt till de kroppsliga bilderna som gör att hon är medveten om att det inte

alltid är den hela sanningen bakom individernas kroppar. Å andra sidan verkar hon till

viss del bli påverkad i synen på killarna i sin omgivning, å andra sidan är hon medveten

om att kroppsliga bilder på Instagram kan vara redigerade och förfinade i jämförelse med

verkligheten.

Det är flera deltagare som uttrycker att de själv inte påverkas men att de tror att andra gör

det. ”Jag tror att det påverkar andra i min ålder men inte just mig, för jag tänker inte så

mycket på hur någon annan ser ut.”118 Här finns likheter till några av ovanstående

deltagare. Deltagaren själv upplever inte att hon påverkas av kroppsliga bilder när hon ser

på andra men det verkar finnas kännedom om att andra påverkas mer. Vidare uttrycker

hon att: ”Jag tror att jättemånga i min ålder brukar tänka att: oj vad hon är tjock. Men vad

är tjock, varför är det konstigt eller varför är det fel.”119 I detta fall kan citaten tolkas som

erfarenheter av att deltagaren har hört hur individer i hennes omgivning pratar om andras

kroppar och utseenden i negativ ton. Vad som även framkommer är betoning på att hon

själv inte påverkas av bilderna och inte låter kroppsidealen påverka synen på andra i

negativ bemärkelse.

I ovanstående citat finns ett mönster av uttryck som behandlar att dessa deltagare

beskriver att de själv inte är påverkade i någon större utsträckning men att de istället

upplever inverkan hos sin omgivning. En gemensam nämnare hos de är ett bra

självförtroende och förhållningssätt till kroppsliga bilder som gör att de själva inte blir

påverkade i någon stor utsträckning. Kunskap om manipulerade bilder och svårigheter att

nå upp till specifika kroppsideal är även det aspekter som finns hos flera av deltagarna.

Dessa olika perspektiv på bilderna kan följaktligen vara avgörande för att de lyckas hålla

en bra distans i jämförelsen mellan kroppsliga bilder och sig själv samt kroppsliga bilder

och synen på andra.

I detta avsnitt framkommer att de deltagare som betonar att de har ett bra självförtroende

och ett bra förhållningssätt till kroppsliga bilder även förhåller sig positiv till andras

kroppar. Flera deltagare nämner att de inte ser annorlunda på andras kroppar och menar

118 Tjej nr. 2. 119 Tjej nr. 2.

39

att det viktigaste är att andra själva är nöjda med sina kroppar. Vidare nämns även att

empati kan kännas med andra, om de upplever missnöje över sin kropp. Vad som blir

centralt är att de inte ser ner på andra beroende på sina kroppar. En deltagare nämner även

att andras kroppar som är i likhet med kroppsidealen snarare kan skapa motivation, likt

kroppsliga bilder på Instagram.

8.3 ”Jo, jag blir nog negativt påverkad”

I följande kategori presenteras det resultat som beskriver hur deltagarna upplevde att de

blev negativt påverkade av kroppsliga bilder.

Tidigare presenterades ett resultat som visade att flera av deltagarna i studien betonade att

de tror att många andra kan bli negativt påverkade av kroppsliga bilder på Instagram. Vad

som betonades var således att ett sämre självförtroende och en kropp som inte låg nära

den ideala kroppen är aspekter som i stor utsträckning tros vara anledningen till att vissa

individer påverkas. I analysen framkommer även några deltagare som faktiskt är som de

personer som beskrivs ha dåligt självförtroende och som blir negativt påverkade av de

kroppsliga bilderna som publiceras på Instagram. En av studiens manliga deltagare

uttryckte att han ”alltid velat ha mycket muskler, det är väl någonting jag kämpar för” 120.

En första tolkning av citaten kan visa en bild av hur han blir motiverad av bilderna och får

inspiration. Det som istället växer fram under intervjun är en blandning mellan av

positiva och negativa reaktioner på dessa bilder.

Kan väl se att oj liksom, nu har jag fått resultat liksom och sen nästa så kommer man närmare

så. Negativt också, för att jag kan få ångest för att det inte går som jag vill, det går för sakta.121

Citatet ovan beskriver känslorna för den egna kroppen i relation till kroppsliga bilder på

Instagram. Deltagaren menar att han kan känna sig nöjd och relaterar positivt till bilderna

om han har märkt att hans träning har gått framåt och han har fått mer framträdande

muskler. Vad som istället ger negativa känslor och ångest är de gånger då förändringen

går för sakta. Muskler är den variabel som verkar påverka deltagarens reaktion i

förhållande till bilderna. De gånger han ser framsteg känner han sig nöjd och är ett steg

120 Kille nr. 3. 121 Kille nr. 3.

40

närmare till mål, samtidigt som de gånger då det går för sakta relateras till misslyckande

och leder till ångest.

Drömkroppen är något som ofta nämns i intervjuerna och är något som flera deltagare

verkar sträva efter. Genom intervjuerna har det även vuxit fram förståelse för hur de

kroppsliga bilderna på Instagram kan påverka ungdomar, inte bara genom dess utseende

utan i förhållande till övriga livet. Nedan presenteras ett svar på en fråga angående hur

deltagaren brukar känna om han relaterar sig själv till kroppsliga bilder på Instagram.

Att jag skulle må bättre av att ha en drömkropp. Inte för att jag mår dåligt men jag skulle kunna

må ännu bättre då. Det är väl självförtroendet som skulle bli bättre. Jag har inte så bra

självförtroende så jag tror att det skulle bli bättre för mig att får den kroppen jag vill ha.122

Man ser liksom hur populära de här killarna som har idealkroppen. Nej men alltså livet verkar

mycket enklare då för de. De får det enklare på ett sådant sätt.123

Deltagaren beskriver hur han tror att han skulle må bättre av att få sin drömkropp. En

drömkropp som han relaterar till de kroppsliga bilder som publiceras på Instagram. Det han

beskriver är inte bara att han vill ha den kroppen, utan även en tro om att få ett ökat

självförtroende och ett gladare liv. Det finns alltså en bild av att de här människorna som

syns på bilderna på Instagram lever ett bättre och enklare liv på grund av sitt utseende.

Senare säger samma deltagare att ”det känns som en tidspress, man vill ju ha en bra kropp

så snabbt som möjligt.”124 Det här visar att bilderna som publiceras på de konton som

deltagarna följer inte bara ger motivation och inspiration till vidare träning utan kan även

skapa höga och orimliga krav hos ungdomar. Denna deltagare känner press för att det tar så

lång till att utvecklas och verkar känna en sorts misslyckande i förhållande till den kropp

han drömmer om. Den kroppen som han verkar tro ska göra livet enklare. Det blir tydligt i

det här fallet att kunskapen, som presenteras tidigare i förhållande till deltagare och deras

distans till dessa bilder, inte är lika stor hos denna deltagare. Istället verkar det finnas en

osäkerhet över den egna kroppen och ett dåligt självförtroende.

En av de kvinnliga deltagarna är kritisk till de kroppsliga bilderna på Instagram. Hon

beskriver hur hon själv blir påverkad i valet av bilder som hon själv publicerar.

122 Kille nr. 3. 123 Kille nr. 3. 124 Kille nr. 3.

41

Du måste ha snygga ben, du måste ha thigh gap och du måste ha bikinikropp och du måste se

ut som alla andra. Du kan inte sticka ut för då är det fel. Det är ju negativt, så jag tänker varje

gång jag lägger ut en bild: kan jag verkligen lägga ut den här bilden eller får jag kritik för

det.125

En tolkning av citatet ovan är att det finns en rädsla hos deltagaren i förhållande till vilka

bilder hon själv publicerar på Instagram. Vad som tas upp är olika aspekter av hur

kroppar ser ut på de bilder som publiceras i konton som denna deltagare följer på

Instagram. Det verkar finnas en rädsla för att själv publicera bilder på sin egen kropp med

risk för att inte passa in i de normer som presenteras i andra bilder. När samma deltagare

beskriver varför hon följer dessa konton svarar hon bland annat att ”det vore ju ett mål att

se ut så, det är liksom dröm, goals. Men ja, det sätter ju en del press.”126 Här beskrivs hur

kroppsliga bilder dels verkar ge inspiration för den kropp som hon själv vill ha. I det här

fallet verkar det även finnas en negativ påverkan av bilderna. Deltagaren beskriver att hon

upplever press när hon ser kropparna på bilderna.

Jag ska till Thailand om en vecka och jag har typ panik för jag har inte tränat på typ ett halvår

och jag vill också kunna ta snygga bilder och lägga upp på Instagram.127

Deltagaren verkar vara mån om vilka bilder som kan och inte kan publiceras på

Instagram. Hon lägger alltså vikt vid att förhålla sig till de ideal som präglar bilderna på

de konton som hon själv följer. Det finns således en rädsla för att publicera bilder på sin

egen kropp, på grund av att de kan jämföras med andra kroppsliga bilder. Här verkar det

inte handla om ett missnöje över hennes egen kropp, snarare rädsla över hur andra

kommer att reagera på bilder på hennes kropp.

En av de deltagare som beskrivit sig själv med bra självförtroende och är nöjd över sitt

utseende beskriver att även hon kan bli negativt påverkad av kroppsliga bilder på

Instagram. Mestadels upplever hon en positiv påverkan då hon kan glädjas åt andra

utseende. Om hon jämför sig själv med de kroppsliga bilderna kan hon dock uppleva både

positiva och negativa känslor.

125 Tjej nr. 3. 126 Tjej nr. 3. 127 Tjej nr. 3.

42

Det är lite både och. Ibland så är det ju såhär negativt att jag känner att de är mycket finare än

jag, de är mycket bättre, de ser ut som man ska. Men ibland är det såhär: Åh vad fin hon var.

Jag vet inte, ibland tror jag att det beror på vilket humör jag är på själv. Ibland känner jag att

det bara är kul att de är fina och att de trivs i sig själva men ibland kan jag ju känna att åh, jag

önskar att jag också såg ut så.128

En tolkning av citatet är att trots ett bra självförtroende kan det ibland vara svårt att helt

undvika att bilderna påverkar negativt. Alla individer, speciellt ungdomar, har upp och

nedgångar i humöret och kan beroende på dessa perioder vara mer eller mindre

mottagliga. Denna deltagare beskriver alltså att hon själv kan bli olika påverkad beroende

på sitt humör och ibland alltså känner sig mindre fin och önskar ett annat utseende. Vad

som kan ses som positivt är att deltagaren trots allt för det mesta verkar tro på sig själv

och lyckas hålla de dåliga tankarna borta och istället se det fina i bilderna. Återigen

verkar självförtroendet ha en betydelsefull roll i hanterandet av kroppsliga bilder.

Samma deltagare nämner även att hon trots sitt självförtroende påverkas av de kroppsliga

bilder som publiceras på Instagram.

Ja det gör jag väl, det är klart man gör liksom. Annars hade väl inte jag heller haft den där

idealbilden att man ska se ut såhär. För jag vill ju se ut som idealbilden, om jag fick välja

vilken kropp jag ville så. Men det är klart det påverkas så.129

Deltagaren beskriver även att hon inte ”påverkas jättenegativt och mår jättedåligt av att se

bilder på Instagram”130. En tolkning av citaten ovan är att deltagaren själv verkar anse att

hennes syn på kroppsideal har blivit påverkad av kroppsliga bilder på Instagram och

betonar detta som något negativt. Det beskrivs vidare som något negativt i förhållande till

hur hon själv skulle vilja se ut, vilket är den kropp som speglas av bilder på Instagram.

Således verkar det som att bilderna i mindre utsträckning påverkar deltagaren negativt i

synen på sig själv och i större utsträckning synen på kroppsideal.

Bland de deltagare som upplever en negativ påverkan av kroppsliga bilder betonas ett

dåligt självförtroende och ett delvis missnöje över den egna kroppen samt en strävan efter 128 Tjej nr. 2. 129 Tjej nr. 2. 130 Tjej nr. 2.

43

den perfekta kroppen. Något som nämns är en önskan att ha en kropp som de på

Instagram, i hopp om att få ett ökat självförtroende och ett lättare liv. Det framkommer

även att deltagare med bra självförtroende till viss del ändå blir negativt påverkade, då de

har en strävan efter att se ut som idealkroppen. Det finns även tendenser som visar att

deltagare kan få ångest och känna stress i samband med viljan att få den kropp som

speglas på Instagram.

8.3.1 ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också”

Nedan presenteras resultatet av hur ungdomarna upplevde att de blev negativ påverkade

av kroppsliga bilder i förhållande till synen på andras kroppar.

Resultatet av studien visar att det även finns deltagare som blir märkbart påverkade av

kroppsliga bilder i relation till synen på andras kroppar, både i positiv samt negativ

bemärkelse. En manlig deltagare uttrycker följande om synen på kvinnliga kroppar:

Jag tänker nog väldigt mycket på hur de ser ut. Det är inget jag gör på ett negativt sätt. Jag

jämför ofta såhär, det gör jag nog. Hur de ser ut som man ser på stan och tänker, ett exempel

kanske, alltså det kan vara: åh, hon är långt ifrån idealkroppen eller hon har den där

idealkroppen.131

Vad som framkommer i citatet är att deltagaren är märkbart påverkad av det kvinnliga

kroppsidealet som speglas på Instagram i synen på andras kroppar. Han nämner att han

inte gör det med en negativ synvinkel, vilket kan tyda på att han själv inte lägger någon

vikt vid deras utseende och ser ner på de som inte uppnår ideal. Med avseende på att han

ändå jämför med den bild av kroppsideal som finns idag är dock ett negativt tecken. Det

tyder på att han blir påverkad av rådande ideal i synen på andra människor, oavsett om

han själv upplever det som positivt eller negativt.

Samma deltagare får förfrågan om hur han tänker när han jämför kvinnorna med de

kroppsliga bilderna och om det finns positiva eller negativ tankar. Deltagaren uttrycker att

då att han får positiva tankar ”när jag ser någon tjej med en idealkropp”132 och negativa

tankar ”när någon tjej inte ser ut som idealet”133. En tolkning av detta är att deltagaren har

131 Kille nr. 3. 132 Kille nr. 3. 133 Kille nr. 3.

44

blivit påverkad av vilka ideal som innebär en positiv samt en negativ bild av individens

kropp. Dessa ideal är något som har påverkat deltagaren utifrån de kroppsliga bilder som

han dagligen ser på Instagram. Det kan därför tolkas som att bilderna har påverkat

deltagaren att relatera kroppar positivt eller negativt beroende på hur nära eller långt ifrån

idealet de är. Han verkar, som tidigare nämnt, inte själv tycka sämre eller bättre om någon

beroende på deras kroppar men han blir påverkad i positiv eller negativ bemärkelse vid

jämförandet med bilder.

I jämförande mellan manliga kroppar och kroppsliga bilder verkar tankarna vara

annorlunda.

Ja men om det är någon som jag ser som kanske också vill ha den kroppen och jag ligger

steget före så känns det ju bra. Men om det är någon som har kommit närmare att ha en bra

kropp då känns det värre. 134

Synen på andra killar kan tolkas som mer jämförande både med kroppsliga bilder samt

den egna kroppen. Det finns en tävlingsinstinkt i det jämförandet som beskrivs ovan.

Även här är idealkroppen central men istället för att värdera positiva eller negativa

känslor i förhållande till deras kroppar behandlas kropparna i jämförelse med hur

deltagaren själv ser ut. Deltagaren nämner även att inte ser annorlunda på andra killar

beroende på deras kroppar: ”Nej de har nog valt att kanske inte träna då, så det är liksom

deras val och jag ser inget såhär annorlunda.”135 Här betonas att jämförandet med andra

killar och kroppsliga bilder inte påverkar synen på andras kroppar. Vad som istället kan

tolkas är en acceptans för ansvaret för den egna kroppen och att deltagaren accepterar de

oavsett utseende. Synen på andra killar verkar alltså inte påverka synen på personerna i

fråga utan snarare skapa en tävlingsinstinkt som påverkar känslan över den egna kroppen.

En annan deltagare beskriver hur hon ibland kan reagera på bilder på Instagram: ”Om det

gäller killar, då det kan vara alltså jag kan bli chockad om en kille lägger ut bilder på sin

mage och den inte ser bra ut, alltså att den kanske inte är vältränad.”136 Vidare säger hon

att ”även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också”137. Citaten kan tolkas som att

134 Kille nr. 3. 135 Kille nr. 3. 136 Tjej. nr. 3. 137 Tjej nr. 3.

45

deltagaren blir uppenbart påverkad av de kroppsliga bilder som publiceras på Instagram.

Den förvåning som beskrivs verkar handla om att kroppen på bilden inte ser ut i likhet

med det ideal som deltagarna tidigare har behandlat. Deltagaren upplever att det är

konstigt att publicera bilder om den aktuella kroppen inte är formad enligt de normer som

råder. Samtidigt bör det betonas att deltagaren anser att det är fel att ha sådana åsikter

som hon själv precis yttrat. En tolkning är att bilderna har skapat så tydliga och djupt

inrotade ideal i samhället och bland dagens ungdomar att hon är en av de som inte kan

undvika att bli påverkad. Hon vet att det är fel men upplever ändå att hon tycker att det är

konstigt att visa upp sin kropp om det inte är en idealkropp. Deltagare för liknande

resonemang angående tjejer:

Det är väl samma sak där. ”Hur kan de sätta på sig det där, ah men gud hur kan de visa så

mycket hud eller magen hänger över byxan, hur kan man gå så.” Men det är ändå deras val

och de kanske är nöjda med sig själva och det är det viktigaste.

Citatet kan å ena sidan likställas med ovanstående tolkning om samhällets ideal. Rådande

normer och ideal som speglas via Instagram kan ha påverkat synen på hur andra ska se ut.

Den andra sidan präglas istället av uttryck som menar att alla ska få se ut som de själva

vill, så länge de är nöjda. Det finns alltså en sida som reagerar på bilder eller individers

utseenden om de inte ser ut som idealet men samtidigt är det viktigaste att personerna i

fråga är nöjda. Detta kan tolkas som att deltagaren vet att utseende inte är allt hos en

person och ser inte ner på dem som publicerar de bilder som hon tidigare har beskrivit.

Vad som istället blir tydligt är hur påverkad hon blir av de bilder som anses vara på den

ideala kroppen. Hennes första tanke verkar vara negativ i relation till de kroppsliga bilder

hon ser dagligen på Instagram medan den andra tanken är relaterat till sin egen syn på

andra människor, där alla ska få vara som de själva vill.

De deltagare som beskriver att de har ett dåligt självförtroende och blir negativt

påverkade av kroppsliga bilder visar även tendenser till att se negativt på andras kroppar i

jämförande med kroppsidealen. Vad som nämns är kritiska tankar vid synen på andras

kroppar. Hos dessa deltagare verkar det mer vanligt att se på andras kroppar genom att

jämföra med de kroppsideal som speglas på Instagram. En deltagare nämner att negativa

tankar kan uppkomma om individer inte ser ut som de ideal som finns på Instagram

medan positiva tankar kommer i relation till dem som är i likhet med dessa kroppar. Vad

46

som mer nämns är kritiska tankar till individer som publicerar bilder på sina kroppar även

fast de inte är vältränade och går emot de kroppsliga idealen.

De ovanstående avsnitten har behandlat citat från intervjuerna och således skapat och

analyserat studiens resultat. Resultatet kommer nedan att diskutera resultatet i samband

med den forskning som presenterats tidigare i uppsatsen.

9. Resultatdiskussion

Följande avsnitt kommer att behandla studiens resultat i relation till tidigare forskning

och teori. Diskussionen kommer att behandlas med studiens syfte som grund, varav syftet

är att undersöka hur ungdomar påverkas av samt upplever bilderna samt att bidra med ny

kunskap till lärares undervisning i ämnet idrott och hälsa. Diskussionen utgår även från

frågeställningen: Hur upplever samt förhåller sig ungdomar till kroppsliga bilder som

publiceras på Instagram i förhållande till deras syn på kroppsideal? Diskussionen har en

struktur där varje kategori diskuteras enskilt och avslutas med ett stycke där

kunskapsbidraget betonas i relation till ämnet idrott och hälsa samt lärarens

kunskapsuppdrag

9.1 ”Den perfekta kroppen”

Den perfekta kroppen nämns i studien flera gånger av deltagarna. Deltagarna beskriver att

de följer olika former av konton där kroppsliga bilder publiceras. De kroppar som betonas

på dessa bilder framställs utifrån rådande kroppsideal som speglas på Instagram. Frisén

m.fl. nämner att kroppsideal har präglat vårat samhälle sedan långt tillbaka i historien.

Kvinnokroppens ideal har i olika tider varit kurvig och utvecklingen har fram till i

modern tid utvecklats mot allt smalare ideal och beskrivs idag som en smalhetstrend och

perfektion i förhållande till utseende.138 Detta är något som visar tydliga samband även

med den syn som deltagarna har betonat. Kvinnokroppen beskrivs av flera deltagare i

form av ett ideal med smal midja, stora bröst och stor rumpa. Det är viktigt att kroppen är

smal men kurvig. En annan bild som inte betonas av Frisén m.fl. men som nämns av en

138 Frisén, Holmqvist & Lunde (2014)

47

deltagare i studien är den vältränade kroppen. Den vältränade kroppen beskrivs vara

muskulös men ändå smal, med bröst och en vältränad utstående rumpa. Denna

beskrivning av kroppen kan tolkas som ett nytt ideal som har vuxit fram i samband med

den aktuella träningstrend som har vuxit de senaste åren.

Även den manliga kroppen beskrivs med likhet till Frisén m.fl. och deras beskrivning av

det manliga idealet. Ett ideal som sedan antiken har präglats av den muskulösa

kroppen.139 Deltagarna betonade muskler vid beskrivningen av det ideal som präglar

kroppsliga bilder på Instagram. De manliga deltagarna betonade även att det fanns en

strävan efter att skapa en vältränad kropp, samtidigt som de kvinnliga deltagarna beskrev

det manliga idealet med ord som magrutor och i likhet med manliga modeller. Således

beskriver deltagarna de kroppsliga idealen med likvärdighet till Frisén m.fl. och det som

framgår är att kroppsideal i dagens samhälle är aktuellt och påverkar ungdomar i synen på

manliga och kvinnliga kroppar.

9.2. ”Inte jag men många andra”

Resultatet av hur ungdomar blir påverkade och förhåller sig till kroppsliga bilder på

Instagram i synen på sig själva visar både positiva och negativa aspekter. Flera av

deltagarna nämner att de själva inte blir påverkade av kroppsliga bilder men att de

upplever att det är många andra som påverkas desto mer. Vad som betonas i samtal om

hur andra påverkas är individer av kvinnligt kön samt individer som är överviktiga. Flera

deltagare nämner att de upplever ett större missnöje hos tjejer i sin omgivning. Det kan

likställas med vad Holmqvist Gattario beskriver i sin studie. Hon nämner i sin studie att

det finns skillnader mellan könen i förhållande till kroppsuppfattning och upplevelsen av

sin egen kropp. Flickor upplever alltså ett större missnöje över den egna kroppen.140

Resultatet för denna studie visar alltså indirekt, via deltagarnas tolkningar av sin

omgivning, att tjejer verkar påverkas i större utsträckning än killar i förhållande till

kroppsliga bilder.

Flera deltagare nämner just övervikt i relation till vilka som påverkas mest av de

kroppsliga bilderna på Instagram. Att inte ha den kroppsform som betonas bland rådande

139 Frisén, Holmqvist & Lunde (2014) 140 Holmqvist, Gattario (2013)

48

ideal eller att inte se ut som individer gör på sina bilder efter en kroppslig förändring är

aspekter som beskrivs påverka andra negativt. Birbeck och Drummond redogör för hur

barn redan innan sju års ålder är väl medvetna om sina kroppar och sitt utseende i relation

till vad som präglar aktuella kroppsideal. Redan i ung ålder betonar pojkar att de önskar

att de var större i kroppen medan det var vanligt att tjejer istället önskade en smalare

kropp.141 Om en individ redan vid tidig ålder påverkas av rådande kroppsideal kan det

finnas en större risk för att bli påverkad även vid högre ålder. Denna aspekt tillsammans

med att dagens ungdomar i stor utsträckning använder sina mobiltelefoner och tittar på

Instagram flera gånger om dagen ökar de intryck som skapas i förhållande till

kroppsideal. Mobiltelefoner och den sociala omgivning som ungdomar lever i och

påverkas av kan även relateras till Holmqvist Gattarios studie, där hon menar att den

sociokulturella aspekten har stor inverkan på kroppsuppfattning och självkänsla.142

Anledningen till att de själv kan förhålla sig till bilderna betonas utifrån att de dels är

nöjda med sig själva samt att de har ett bra självförtroende. Holmqvist Gattario visar i sin

studie att ungdomar som hade en positiv kroppsuppfattning såg på kroppens möjligheter

istället för att kritisera den. Hon nämner även att negativa kommentarer från omgivningen

kan hanteras bra av dessa ungdomar.143 Detta visar likheter till hur deltagarna med bra

självförtroende verkar ha ett bättre förhållningssätt till kroppsliga bilder på Instagram och

blir inte påverkade i lika stor utsträckning som de med sämre självförtroende. En annan

aspekt som verkar ha verkan på hur deltagarna blir mer eller mindre påverkade av

kroppsliga bilder är kunskap. Kunskapen om att de kroppar som speglas på bilderna inte

alltid är ideal som går att uppnå är något som beskrivs som viktigt. Detta kan relateras till

Robertson och Thomson, som menar att kursplaner för idrott och hälsa kan se olika ut på

olika platser. 144 Således kan innehållet för undervisning kring kroppsideal ha inverkan till

vilket förhållningssätt samt vilken kunskap deltagarna har.

En deltagare nämner att han är kritisk mot de ideal som präglar bilder på Instagram och

menar att kunskap om dessa bilder borde informeras ut i skolor och till eleverna.

Kunskapen kan även här relateras till hur kursplan och undervisning för idrott och hälsa

141 Birbeck & Drummond (2006) 142 Holmqvist, Gattario (2013) 143 Holmqvist, Gattario (2013) 144 Robertson & Thomson (2012)

49

kan påverka den kunskap som förmedlas till eleverna.145 Holmqvist Gattario nämner ett

resultat i likhet med denna studie, där ungdomar med positiv kroppsuppfattning är

kritiska mot kroppsideal och beskriver det som onaturligt och orealistiskt. Samma

ungdomar är även kritiska mot att dessa ges plats i media samt att idealen inte bör vara

något att sträva efter.146 Resultatet från båda studierna visar således likheter i förhållande

till den kritik som nämns gentemot kroppsideal. Vad som nämns av Holmqvist Gattario

och som även framgår av denna studie är vikten av kunskap.147 De ungdomar som har

god kunskap är även de som förhåller sig mer positivt till kroppsliga bilder. Således är

kunskapen av värde och något som alla ungdomar bör få ta del av.

9.2.1. ”Så länge de själva är nöjda”

De deltagare som nämnde att de själva hade ett bra självförtroende och var nöjda med sin

kropp beskriver även ett positivt förhållningssätt i synen på andra. Vad som nämns i

synen på andra i jämförelse med kroppsliga bilder är medkänsla, motivation och en

betoning på att det viktiga är att dessa individer själva känner sig nöjda. En deltagare

beskriver att han inte bryr sig om hur andra ser ut och betonar att det är insidan som

räknas. Det är ingen som nämner att de ser ner på andra beroende på deras utseende.

Detta går att jämföra med den syn som ungdomarna i Holmqvist Gattarios studie.

Ungdomarna beskriver att ett bra kroppsideal är en kropp där individen ser ut som sig

själv.148 Även i relation till dessa åsikter visar resultatet i denna studie ett liknande

resultat. De deltagare som har ett bra självförtroende betonar vikten av att individen själv

trivs med sin kropp. Swartling Widerström nämner att den svenska kursplanen i idrott och

hälsa har utvecklat ett innehåll med större fokus på kroppsförståelse.149 Det utvecklade

innehållet skulle kunna vara en anledning till att vissa elever har en god förståelse för

kroppen och att alla ser olika ut och har olika förutsättningar.

145 Robertson & Thomson (2012 146 Holmqvist, Gattario (2013) 147 Holmqvist, Gattario (2013) 148 Holmqvist, Gattario (2013) 149 Swartling, Widerström (2005)

50

Vad som också nämns är en uppfattning om att många andra individer dock kan se mer

eller mindre ner på andra människor beroende på deras utseende. Att bestämma vad som

är rätt och fel i förhållande till utseende benämns som tabubelagt. I likhet med hur flera

deltagare relaterar sig själva till kroppsliga bilder är upplevelsen densamma i detta

avseende. Det finns alltså deltagare som nämner att de själva varken blir negativt

påverkade i relation till sig själva eller i synen på andra, men en vanlig upplevelse är att

andra relaterar mer negativt i de båda aspekterna.

9.3. ”Jo, jag blir nog negativt påverkad”

Deltagarna med bra självförtroende nämnde att de upplevde att individer som blev

negativt påverkade av kroppsliga bilder ofta hade dåligt självförtroende eller en negativ

syn på sin egen kropp. Dessa upplevelser bekräftas av de deltagare som faktiskt upplever

att de blir negativt påverkade av kroppsliga bilder på Instagram. Vad som beskrivs som

en negativ påverkan är upplevelsen av att blir stressad och att få ångest över att sin kropp

inte förändras i den takt de själva vill. Centralt hos deltagarna är den önskan som finns i

relation till att få den perfekta kroppen. Ett missnöje över kroppen skapar därför ångest

hos vissa deltagare. Custers nämner att 50% av barn i åldrarna 8-11 år är rädda för att gå

upp i vikt.150 Resultatet för denna studie visar hur rädslan för kropp och utseende även

betonas i andra dimensioner bland högre åldrar. Flera deltagare blir märkbart påverkade

av kroppsliga bilder och upplever inte bara missnöje över sina kroppar utan även en stress

och ångest över att inte kunna utvecklas i den önskvärda takten. Rädslan för att inte passa

in bland rådande kroppsideal är således en likhet mellan detta resultat och Custers studie.

Vidare påvisar resultatet även att rädslan för hur den egna kroppen ser ut är något som

påverkar ungdomar även i lite högre ålder.

Betydelsen av ett bra självförtroende betonas av en deltagare som nämner att en

drömkropp skulle kunna förbättra hans självförtroende och en tro om att livet skulle bli

enklare. Deltagaren menar alltså att de individer som visar upp sina kroppar på Instagram

verkar ha det lättare och mår bättre på grund av sitt utseende. Även en kvinnlig deltagare

nämner att hon själv inte vågar lägga upp vissa bilder på sig själv på Instagram, med

rädsla för att bli kritiserad för sin kropp. Vad som framkommer i samtal med flera

150 Custers (2015)

51

deltagare är att kroppsliga bilder på Instagram kan ha en negativ inverkan i synen på sig

själv och den egna kroppen. Att unga kvinnor blir negativt påverkade i förhållande till

självkänsla av att i stor utsträckning vara aktiva på sociala medier är en slutsats från

Perloffs studie.151 I denna studie finns även tendenser till att såväl de kvinnliga som

manliga deltagarna i olika grad kan bli negativt påverkade av de bilder som publiceras på

Instagram. Andsagers utveckling av Perloffs studie visar även att sociala medier kan

påverka individers syn på kroppsideal både i negativ samt positiv riktning samt att vissa

riskgrupper kan vara mer påverkade än andra. Vidare menar hon att för att undvika en

negativ påverkan i förhållande till kroppsuppfattning förespråkas en medieutbildning.

Medieutbildning menar Andsager skulle kunna bidra med kunskap och en mer kritisk syn

på de kroppsliga ideal som speglas på sociala medier.152 Även i denna studie

framkommer en bristande kunskap hos de deltagare som upplever att de påverkas negativt

och känner stress och ångest över sin egen kropp. Vidare speglar det resultat som

presenterats tidigare att de deltagare som inte upplever någon större negativ påverkan har

bättre kunskaper och är mer kritiska till de bilderna som publiceras. Kunskap och en ökad

kritisk syn har alltså inverkan hos ungdomar i förhållande till om de påverkas positivt

eller negativt.

Tidigare presenterades ett resultat som betonar att ett bra självförtroende är en gemensam

nämnare hos de deltagare som understryker att de inte påverkas negativt av bilder på

Instagram. Vad som dock nämns av alla deltagare är att om de fick välja så hade de valt

det rådande kroppsideal och den perfekta kroppen som beskrivs vara aktuell på

Instagram. Detta visar att trots ett bra självförtroende verkar det finnas en önskan över att

ändå få en bättre kropp. En kropp som efterliknar de bilderna som finns på Instagram.

Även här finns likheter till Andsager studier, där hon förespråkar medieutbildning.153 Vad

detta resultat påvisar är att ungdomarna, trots ett bra självförtroende och trots att de

upplever att de inte påverkas negativt, blir påverkade med avseende på deras strävan och

önskan om den perfekta kroppen. Den inverkan som kroppsliga bilder på Instagram kan

ha på ungdomar är således något som kan ses som ett problem. Ansvaret att informera om

ett kritiskt tänkande i förhållande till kroppsideal åligger därför de lärare som undervisar i

ämnet idrott och hälsa.

151 Perloff (2014) 152 Andsager (2014) 153 Andsager (2014)

52

9.3.1. ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också”

Bland de deltagare som nämner att de har ett dåligt självförtroende och att de blir negativt

påverkade av kroppsliga bilder nämns även en negativ syn på andras kroppar. En manlig

deltagare menar att i synen på kvinnliga kroppar jämför han de med kropparna på

Instagram och tänker positiva eller negativa tankar beroende på hur nära eller långt ifrån

idealet kropparna är. Detta visar likheter med Birbeck och Drummonds studie på barns

syn på kroppsideal. Deras resultat visar att små barn i viss utsträckning påverkas av hur

andra barns kroppar ser ut samt att kroppsformen kunde avgöra om barnen ville bli

kompisar eller inte.154 Vad som blir likheten mellan dessa studier är att det finns

tendenser till att tycka bättre eller sämre om andra individer i relation till andras kroppar.

Det verkar finnas rådande ideal som i vissa fall är djupt inpräglade i synen på både sin

egen samt andras kroppar och att detta påverkar synen på andra. Resultatet kan även

kopplas till Quennerstedts beskrivning av hur undervisning inom idrott och hälsa handlar

om hur man ska förebygga samt vad som kan skapa sjukdomar och skador.155 Detta skulle

kunna ha inverkan på ungdomars syn på din egen samt andras kroppar, då stort fokus

riskerar att hamna på att undvika en överviktig kropp.

Det finns också tendenser till att synen på andras kroppar kan bli positiv eller negativ med

avseende på den egna kroppen. En deltagare nämner att han i synen på andra killar kan

relatera till sig själv och sin egen kropp istället för att se positivt eller negativt på de

andras kroppar. Detta resultat går att jämföra med hur Öhman beskriver kroppen som

central i skapandet av individen och formandet efter rådande ideal och en ständig strävan

efter förbättring.156 Att relaterandet till den egna kroppen i synen på andra är något som

kan jämföras med kroppens roll i identitetsskapandet som nämns av Öhman. Det kan

således finnas ett samband mellan hur deltagaren önskar skapa sin kropp samt sin

identitet och hur andra individer ser ut. Att jämföra sig med andras kroppar kan därför

vara en aspekt som påverkar identitetsskapandet och kan alltså leda till både positiva och

negativa tankar. Det verkar alltså finnas en tävlingsinstinkt som har påverkan i

identitetsskapandet, då deltagaren önskar att han hade en bättre kropp.

154 Birbeck & Drummond (2006) 155 Quennerstedt (2006) 156 Öhman (2007)

53

En kvinnlig deltagare nämner att hon, trots att hon vet att det är fel, upplever negativa

tankar om individer som publicerar bilder på sina kroppar om de inte är i likhet med

rådande kroppsideal. Hon menar att hon påverkas negativt i synen på andra på grund av

de kroppsliga bilder hon dagligen bemöts av på Instagram. Det finns alltså riktlinjer för

hur en kropp ska se ut för att kunna publiceras utan att få kritik. Deltagaren som nämnde

detta betonar även att hon själv har dåligt självförtroende och är kritisk till sin egen

kropp. Holmqvist Gattarios studie visade, som tidigare nämnts, att ungdomar med en

positiv kroppsuppfattning var kritiska till kroppsideal samt att de betonade de som

onaturliga och som något orealistiskt.157 Deltagaren i denna studie har alltså ett sämre

självförtroende och betonar en kritisk syn på sin egen kropp samt gentemot andra. Detta

kan jämföras med Holmqvist Gattarios resultat, där ungdomar som är trygga i sig själva

alltså är kritiska till kroppsideal, medan deltagaren i denna studie istället upplever mindre

trygghet i sig själv och därmed även är kritisk till andras utseende. Det finns således

tendenser som påvisar att självkänsla och självförtroende är aspekter som är viktiga inte

bara i avseende till den egna kroppen utan även i synen på andras kroppar. Att vara trygg

i sig själv kan därför vara en viktig aspekt för att inte låta sig påverkas av de kroppsliga

bilder som finns på Instagram.

9.3.2 Resultat i relation till teori

Studiens resultat kan i flera fall jämföras med de teorier som tidigare nämnts. Nilsson

beskriver hur kroppen är ett verktyg som används för att skapa en identitet. Vad som

betonas är det ansvar som idag tilldelats varje individ att själv ta vara på. Identitet och

kropp beskrivs på det sättet gå hand i hand i dagens samhälle. Vidare nämns att psykisk

press kan vara en följd av denna ständiga strävan efter att forma kroppen enligt

samhällets normer.158 Även Giddens menar att vår moderna tid är präglad av ett

personligt ansvar över sin egen kropp.159 I studiens resultat finns likheter i relation till

dessa teorier, där ungdomar har betonat att de upplever press över att se ut enligt idealen

och blir stressade för att inte hinna utvecklas i den takt de önskar. Det som framgår är att

det finns deltagare som inte har ett bra självförtroende, vilket leder till att de upplever

höga krav på sin egen kropp. Detta kan tolkas som att de deltagarna upplever en press

från samhället och de normer som speglas via bilder på Instagram. 157 Holmqvist Gattario (2006) 158 Nilsson (1998) 159 Giddens (1997)

54

Dessutom kan det bli psykiskt påfrestande att inte ha möjlighet att nå upp till dessa krav.

Resultat kan även likställas med Giddens teori om att kroppen är ett verktyg i samspelet

mellan individer och identitetsskapandet.160 En tolkning kan därför vara att kroppsliga

bilder på Instagram är en faktor som har inverkan på individer i deras identitetsskapande.

Beroende på tryggheten till sig själv och den egna kroppen kan deltagarna påverkas

positivt eller negativt i ett samspel med andra individer. Kroppen betonas av alla

deltagare som viktig och det finns tydliga riktlinjer för vilken kropp som är önskvärd.

Resultatet visar även att alla deltagare nämner att om de fick välja kropp skulle de välja

det kroppsideal som speglas via bilder på Instagram. Giddens beskriver att kroppen är

individens ansvar och utseendet kan spegla hur god kontroll en individ har. Kroppen

beskrivs således som ett mått på självkontroll och ansvarstagande och är därmed av vikt i

identitetsskapandet.161 Detta kan tolkas som att den ideala kroppen är en viktig aspekt hos

flera ungdomar att förhålla sig till i sitt identitetsskapande. Resultatet visar även en

positiv sida i relation till kroppen och identitetsskapandet. Flera deltagare nämner att de

rådande ideal som speglas på Instagram är en faktor som har positiv verkan på deras

välmående och gör dem inspirerade. Vad som speglar dessa olika sidor av

identitetsskapandet är tryggheten hos deltagarna. De som upplever sig trygga i sig själva

blir positivt påverkade medan de som inte är trygga upplever att de bli negativt

påverkade. Således kan identiteten tolkas som en avgörande aspekt i upplevelsen av

kroppsliga bilder.

Duesund nämner att kroppar syns överallt och att det inte längre finns tydliga gränser

mellan det offentliga och det privata.162 Resultatet visar att det idag finns ännu mindre

gränser mellan dessa områden, mycket på grund av de nya sociala medier som har

utvecklats. Alla deltagare har i intervjuerna nämnt att de använder Instagram varje dag

och att alla deras vänner också använder samma sociala medier. En deltagare nämner att

eftersom de använder Instagram så ofta och följer konton med kroppsliga bilder menar

hon att det är självklart att de blir påverkade av bilderna. Duesund menar att den

beskrivna offentligheten leder till att vissa individer blir utsatta för kritiska blickar och att

160 Giddens (1997) 161 Giddens (1997) 162 Duesund (1996)

55

ständigt bli inspekterade. 163 Detta är i likhet med studiens resultat, där en deltagare

upplever att hon inte kan publiceras vilka bilder som helst på Instagram, med rädsla för

att bli granskad och kritiserad på grund av sitt utseende. Flera deltagare nämner även att

de kroppsideal som speglas på Instagram även påverkar deras syn på andras kroppar. De

kroppar som inte stämmer överens med idealet kan av vissa deltagare upplevas på ett

negativt vis. Det finns även deltagare som å andra sidan nämner att de istället blir positivt

påverkade av dessa bilder. Detta innebär alltså att den granskning som sker av

ungdomarnas kroppar i flera fall även kan leda till att de får inspiration och blir

motiverade att träna och leva hälsosamt. Den mediala sektorn kan alltså påverka individer

både med positiv samt negativ inverkan.

Diskussionen i samband med såväl tidigare forskning som teorier visar att det i flera fall

finns tydliga likheter till studiens resultat. Nedan kommer valet av metod och studiens

trovärdighet att behandlas.

10. Metoddiskussion

Nedan diskuteras valet av metod. Strukturen för diskussionen är uppdelad efter de delar

som behandlats i metodavsnittet tidigare i uppsatsen.

10.1. Metod

Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till

kroppsliga bilder på Instagram samt ge kunskap till lärare inom idrott och hälsa i

samband med deras undervisning. Upplevelsen är i centrum och därför har

fenomenologin varit en lämplig utgångspunkt för denna studie, där deltagarnas

erfarenheter och upplevelser är nödvändiga för att besvara frågan.164 Valet av

insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer är en aspekt som kan ha påverkat

studiens resultat.165 Ett alternativ hade varit gruppintervjuer istället för enskilda

intervjuer. En risk hade då varit att deltagarna skulle påverkas av varandra och inte tala

utifrån egna åsikter och upplevelser. Jag anser därför att semistrukturerade intervjuer gav 163 Duesund (1996) 164 Bjurwill (1995) 165 Bryman (2011)

56

djupa svar och de frågor som ställdes blev besvarade i relation till studiens syfte. Ett

annat alternativ för datainsamlingen hade kunnat vara en strukturerad intervju. Då hade

alla deltagare besvarat samma frågor och samtalet hade stannat inom tidigare valda

gränser. En nackdel med denna metod hade istället varit att svaren hade blivit begränsade

till de områden som jag bestämt. Med semistrukturen fick deltagarna istället mer

utrymme att själva styra samtalet och därmed fick studien ett bättre djup och ett bra värde

i svaren.

Inför studien utfördes en pilotstudie för att testa intervjuguiden. En pilotstudie är viktig

för att avgöra om frågorna är relevanta och hålls inom ramen för syftet.166 Resultatet av

intervjun visade att deltagaren förstod de flesta frågorna och besvarade de på ett sätt som

var önskvärt för att besvara studiens frågeställning och i relation till syftet. Vad som

upptäcktes var dock problem med formuleringar och begrepp i förhållande till syftet. För

att förtydliga dessa förbättrades intervjuguiden med mer konkret syfte och begreppen blev

mer konsekventa. Det resulterade i tydligare förståelse och givande intervjuer som i hög

grad blev besvarade i relation till studiens syfte. Intervjufrågorna kunde under intervjun

till viss del uppfattas som upprepningar i förhållande till tidigare frågor. Detta tycktes

dock inte ha någon negativ effekt då det snarare gav djupare och nyanserade svar som

kom att bidra till studiens resultat.

Studien syftar till att undersöka ett område som hos vissa kan upplevas som känsligt. Med

detta i åtanke fanns förberedelser för strukturen av frågorna samt hur ett agerande skulle

ske om deltagaren reagerar känslomässigt. Det var dock ingen av deltagarna som tycktes

uppleva något obehag eller reagerade känslomässigt, vilket kan tolkas som att strukturen

på intervjufrågorna samt omgivande miljö inte hade negativ påverkan hos deltagarna.

10.2 Kvalité

För att utföra studien med god kvalité måste jag som undersökare stänga ute alla

förutfattade meningar och istället fokusera på hur deltagarna upplever kroppsliga bilder

på Instagram.167 Detta hade jag till en början svårigheter med, då jag hade en bild av hur

166 Armour, Kathleen & MacDonald, Doune (2012) 167 Larsson (2005)

57

resultatet skulle uppbåda sig. Med tiden har jag dock packat ner de egna teorierna och

helt utgått från vad deltagarna har uttryckt och tolkat resultatet utifrån olika synvinklar.

Att vara tydlig i beskrivningen av studien och presentera såväl fördelar som nackdelar är

viktigt för validiteten.168 Studiens alla steg har beskrivits för att tydliggöra hur

intervjuerna har gått till, hur analyserna av data har skett samt hur resultatet kan kopplas

till forskning på området. De problem som har stötts på har även presenterats i studien för

att visa en kritisk anblick på den egna studien. Vidare har det valda studieobjektet samt

det syftade kunskapsbidraget presenterats. Därmed har det varit viktigt att endast

framhäva de aspekter som tas upp i intervjuerna och hålla mig inom de ramarna. På så vis

har studiens resultat inte påverkats av mina åsikter och tankar. Resultatet är helt baserat

på citat från deltagarna och i mina tolkningar har jag i allra största mån försökt utgå från

olika synvinklar och tagit avstånd från mina egna teorier.

10.3. Etik

De etiska aspekter som har tagits hänsyn till i denna studie är främst i förhållande till att

deltagarna är unga och vikten av att de ska få del av all information som behövs för att ta

beslut om sitt deltagande.169 Eftersom deltagarna var femton år kunde de själva bestämma

över sitt deltagande men vad som då blev viktigt var informationskravet. Deltagarna fick

inför varje intervju syftet beskrivet samt deras möjligheter att avsluta sitt deltagande. En

av de aspekter som har värderats högt är konfidentialitetskravet. Varken deltagarnas

namn eller skolans namn har nämnt i studien, detta på grund av att i allra största mån

undvika att deltagarnas identitet ska komma fram. Det kändes viktigt att deltagarna skulle

kunna känna sig trygga i situationen för att undvika press samt för att få så bra resultat

som möjligt för studien.

10.4. Urval

Studiens resultat kan inte generaliseras över en större grupp ungdomar då det endast är

relaterat till studiens sex deltagare. Studiens resultat visar däremot i flera fall stora

likheter till tidigare forskning, vilket kan förena resultatet i ett större sammanhang. På så

vis ökar resultatets trovärdighet. Vidare påverkades resultatet av vilka deltagare som 168 Fejes & Thornberg (2009) 169 Vetenskapsrådet (2011)

58

valde att delta i studien. En teori är att elever med bra självförtroende i större utsträckning

är villiga att delta i en intervju medan elever med sämre självförtroende inte vågar delta.

Detta kan alltså påverka det utfall som presenteras i resultatet med avseende på grad av

påverkan. För att delta i studien var det ett krav att de följer konton med kroppsliga

bilder. Detta är således också en aspekt som gör att studien är riktad mot de individer som

kan ge svar på frågorna. Hade studien baserats på elever som inte nödvändigtvis följer

några liknande konton hade utfallet kunnat se annorlunda ut. Jag anser dock att studiens

resultat, trots sin begränsning, är av vikt för att få förståelse för hur det kan se ut bland

eleverna i skolan. Deltagarna nämner inte bara sina egna erfarenheter utan även hur de

tror att andra kan känna och uppleva samma situationer. Detta ger en nyanserad bild av

resultatet, eftersom deltagarna kan beskriva olika aspekter av påverkan både från sitt

perspektiv samt har förståelse för sin omgivning.

Ovanstående diskussioner har behandlat såväl studiens resultat i förhållande till tidigare

forskning och teori som att diskutera den valda metoden i förhållande till studiens

trovärdighet. Nästkommande två avsnitt kommer att presentera det huvudsakliga

kunskapsbidraget som denna studie har bidragit till samt studiens slutsatser.

11. Kunskapsbidrag

Undervisningen för årskurs 4-6 ska behandla upplevelser i förhållande till

kroppsuppfattning och självbild. Inom grundskolans senare år behandlas även kroppsideal

inom såväl idrotten som övriga samhället. Läraren har följaktligen ett ansvar och ett

kunskapsuppdrag i sin undervisning. Resultatet för denna studie kan bidra med kunskap

till lärare inom idrott och hälsa i relation till undervisningen. Resultatet visar vilken

påverkan kroppsliga bilder kan ha på elever, både i positiv samt negativ riktning. Flera

elever upplever motivation medan andra känner press och ångest över sina egna kroppar.

Det är viktigt att nå ut med denna kunskap till lärare som undervisar i dagens skola.

Instagram är ett fenomen som uppkommit på senare år och det är ett av de sociala medier

som kanske inte används av vuxna i lika stor utsträckning som hos ungdomar. Att ha

kunskap om elevernas intressen samt hur dessa intressen kan påverka dem är viktigt för

att forma undervisningen efter de aktuella förutsättningarna. Det finns forskning som

59

visar hur samhället formas efter och påverkas av rådande kroppsideal via reklam och tv.

Den inverkan som kroppsliga bilder på Instagram har är dock ett nytt fenomen och något

som inte har studerats ännu. Därför är det av vikt att bidra med kunskap både till lärare

som undervisar i ämnet idrott och hälsa samt uppmana till vidare studier på området.

Studier med större mängd deltagare med liknande syfte skulle kunna bidra med viktig

kunskap om hur elever i dagens skola blir påverkade av kroppsliga bilder på Instagram

samt på vilket vis de upplever dessa bilder i relation till kroppsideal. Vi lever i ett

samhälle med en kroppskultur som är större än någonsin och att studera de nya medier

som ungdomar tar del av är viktigt för att förstå dess inverkan.

Studien visar att alla deltagare använder Instagram varje dag och påverkas av de bilder

som publiceras där. Graden av påverkan verkar bero på deltagarnas självkänsla och

självförtroende, samt deras kunskapsnivå och det kritiska tänkandet. Detta är en insikt

som för en lärare blir värdefullt inför valet av innehåll i undervisningen. Det är kunskap

som inte bara är aktuell för lärare inom idrott och hälsa, även skolans övriga verksamhet

kan ha användning av studiens resultat. Hur kroppsideal speglas på bilder på Instagram

samt hur elever blir påverkade av de bilderna är ett vetande som är relevant och viktig för

alla lärare som är aktiva och undervisar inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen kan

användas i undervisning om kroppsuppfattning och självbild såväl som undervisning om

kroppsideal i samhället. En viktig egenskap hos varje lärare är att forma en undervisning

som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Förståelse för hur

elevernas aktivitet på Instagram och dess inverkan är därför ett sätt att anpassa

undervisning efter rådande förhållanden och viktigt för att nå ut med det budskap som

förmedlas via kursplanen.

12. Slutsats

Studien visar att kroppsliga bilder på Instagram påverkar alla deltagarnas syn på hur en

manlig respektive kvinnlig kropp ska se ut. Vad som påverkar är de kroppsliga bilder på

publiceras på konton som deltagarna själva följer. Det finns således en tydlig påverkan

gällande hur rådande kroppsideal ser ut. De deltagare som har bra självförtroende betonar

att de har ett bra förhållningssätt samt är kritiska till bilderna. De upplever att bilderna ger

motivation i samband med deras träning och önskan om att få en bättre kropp. De

60

deltagare som istället betonar att de har ett dåligt självförtroende blir negativt påverkade

av kroppsliga bilder. Vad som nämns är ångest över att inte se ut som de på bilderna samt

en stress över att utvecklingen att nå den kroppen kan ta längre tid än önskat. Hos dessa

deltagare verkar ett sämre självförtroende samt ett mindre kritiskt förhållningssätt till

bilderna påverka deras upplevelser till något negativt.

De kroppsliga bilderna verkar inte ha någon större inverkan i synen på andras kroppar hos

deltagarna med bra självförtroende. De nämner att det viktigaste är att andra är nöjda med

sina egna kroppar. De med sämre självförtroende visar dock en mer kritisk och dömande

syn på andras kroppar. Det finns tendenser till att se positivt på individer som är nära

idealkroppen och negativt på dem som är långt ifrån idealkroppen. Vidare nämns även

kritiska tankar gentemot individer som publicerar bilder på sina kroppar om de inte är

vältränade och ser ut som de ideal som speglas på Instagram.

Det finns alltså skillnader i upplevelsen av kroppsliga bilder beroende på självförtroende,

kunskapsnivå och kritiskt tänkande. Kroppsliga bilder på Instagram verkar ha påverkan

hos alla deltagare i relation till synen på kroppsideal. Ett uttryck som används är ”den

perfekta kroppen” och beskriver de ideal som råder på bilderna på Instagram. Deltagarna

nämner att de antingen har en positiv strävan efter att nå den perfekta kroppen medan

andra upplever ångest och stress över att de inte har den kroppen. Gemensamt för alla

deltagare är önskan om att se ut som de kroppar som publiceras i bilderna på Instagram.

Att alla deltagare nämner att om de fick välja så skulle de välja idealkroppen är ett tecken

på att bilderna har en negativ inverkan på hur ungdomar upplever sina egna kroppar.

Resultatet tyder på att det finns ett problem som bör uppmärksammas i den pedagogiska

verksamheten och bland lärare inom ämnet idrott och hälsa. Kunskap om hur kroppsliga

bilder på Instagram kan påverka ungdomar i förhållande till synen på kroppsideal kan

vara till stor hjälp för lärare i sin undervisning. För att utföra en bra undervisning krävs att

den anpassas efter varje individs behov och förutsättningar. I detta fall är det därför av

stor vikt att lärare har kunskap om de olika former av påverkan, såväl positiv som

negativ, som eleverna utsätts för via sociala medier. Genom att ta del av dessa kunskaper

finns ökade möjligheter för att starta ett arbete med syfte att motverka graden av negativ

påverkan och hjälpa elever att utveckla ett bättre självförtroende och lära sig att tänka mer

kritiskt.

61

Jag rekommenderar lärare att själva ta del av Instagram och söka efter konton där mycket

kroppsliga bilder publiceras. Att som vuxen själv få se dessa bilder, flera gånger dagligen,

kan ge en inblick i ungdomars vardag på sociala medier. På så vis finns möjlighet att

tolka bilderna, se hur man själv upplever dem samt försöka skapa en förståelse för hur

okritiska ungdomar med dåligt självförtroende kan bli påverkade. Undervisning om

sociala medier och kritiskt tänkande är viktigt för att hjälpa ungdomar att hantera dessa

bilder. Vi vet utifrån tidigare forskning att media påverkar synen på såväl kroppsideal

som normer i samhället, vilket är kunskap som används i undervisningen. Denna studie

påvisar att det i framtiden även är av vikt att börja analysera bilder på Instagram och den

bild av kroppen som förmedlas där. I undervisningen bör medier som i stor utsträckning

används av ungdomar vara centrala. På så vis kan eleverna själva relatera till

undervisningen och förhoppningsvis ta vara på kunskapen.

Ovan har kunskapsbidrag och slutsatser för studien presenterats. För att fortsätta utveckla

kunskaper om detta ämne kommer i det följande och sista avsnittet förslag att presenteras

i förhållande till hur framtida forskning kan bedrivas.

13. Förslag på vidare forskning

Jag rekommenderar att fortsatt forskning utförs på detta område men i en större skala. En

kvalitativ studie likt denna skulle med fördel kunna utföras med en större mängd

deltagare. På så vis skulle studien kunna ge ett resultat med större värde och hög validitet.

Ett annat förslag på studie är en kvantitativ undersökning med enkäter som datainsamling.

En kvantitativ studie skulle kunna ge ett större resultat eftersom ett stort antal deltagare

kan användas. På så vis skulle vidare studier kunna bidra med kunskap kring både den

stora massan och dess påverkansgrad samt även fördjupade kunskaper hos en större grupp

ungdomar. Studierna skulle även kunna utföras på olika åldersgrupper, för att på så vis se

vilka grupper som påverkas mer eller mindre.

62

Referenser

Aftonbladet (2015) Modellen: ”Därför slutar jag med sociala medier”. Hämtad 2015-11-

18 från: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21694099.ab.

Agliata, Daniel, Tantleff-Dunn, Stacey (2004) The impact of media exposure on males´

body image. Journal of social and clinical psychology, volym 23, nr 1. s. 7-22. doi:

12526480

Andsager, Julie (2014) Research directions in social media and body image. Sex roles. A

journal of research, volym 71 nr 11. s. 407-413. doi: 10.1007/s11199-014-0430-4

Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (2012) Research methods in physical education

and youth sport. Routledge.

Birbeck, David & Drummond, Murray (2006) Very young children’s body image: Bodies

and minds under construction. International Education Journal, volym 7 nr 4, 423-434.

doi: 1443-1475.

Bjurwill, Christer (1995) Fenomenologi. Studentlitteratur. Lund.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber Ab. Egypten.

Custers, Kathleen (2015) The urgent matter of online pro-eating disorder content and

children: clinical practic. European journal of pediatrics, 171, s.429-433. doi:

10.1007/s00431-015-2487-7

Duesund, Liv (1996) Kropp, kunskap & självuppfattning. Liber utbildning AB. Oslo.

Fardouly, Jasmin, Diedrichs C. Phillippa, Vartanian R. Lenny & Halliwell, Emma (2014)

Social comparisons on social media: The impact of Facebook on young women´s body

image concerns and mood. Body image, nr 13. s. 38-45. doi:

10.1016/j.bodyim.2014.12.002

63

Fejes, Anders & Thornberg, Robert (2009) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa

studier. I Anders Fejes och Robert Thornbergs Handbok i kvalitativ analys. Liber AB.

Stockholm.

Frisén, Ann, Holmqvist, Gattario, Kristina, Carolina, Lunde (2014) Projekt perfekt – om

utseendekultur och kroppsuppfattning. Författarna och natur & kultur. Stockholm. s. 1-

214. Natur och kultur. Stockholm

Granation, Rachel, Haytko L, Diana (2013) Body image, confidence and media influence:

A study of middle school adolescents. The journal of applied business research, volym

29, nr 1. s. 45-50.

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.

SISU idrottsböcker. Stockholm.

Holmqvist Gattario, Kristina (2013) BODY IMAGE IN ADOLESCENCE: Through the

Lenses of Culture, Gender, and Positive Psychology. Göteborg universitet. Göteborg.

Larsson, Staffan (2005) Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik. Linköping

Lundin, Sussane & Åkesson, Lynn (1996) Kroppens tid. Natur och kultur. Borås.

Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. Centralt innehåll. s. 1. Skolverket.

Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (1996) Forskningsmetodik. Om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB. Lund.

Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden – några noteringar kringkropp och

identitetsskapande. I Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. Talet om KROPPEN. En antologi

om kropp, idrott och kön. HLS förlag. Stockholm.

Perloff M, Richard (2014) Social media effects on young women´s body image concerns:

Theoretical perspectives and an agenda for research. Sex roles. A journal of research, 71,

s.363-377. doi: 10.1007/s11199-014-0384-6.

64

Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro.

Robertson, Lorayne & Thomson, Dianne (2012) “BE”ing a Certain Way: Seeking Body

Image in Canadian Health and Physical Education Curriculum Policies. Canadian

Journal of Education, volym 35, nummer 2. s. 334-354. doi: 130.243.103.251.

Shilling, Chris (2008) Changing bodies. Habit, Crisis and Creativity. Sage publications.

London.

SVT (2015) Debatt. Hämtad Hämtad 2015-11-18 från: http://www.svt.se/debatt/se-

program/

Swartling, Widerström, Katarina (2005) Att ha eller vara en kropp? En textanalytisk

studie av skolämnet idrott och hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 15-10-05 från URL:

https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid-289711-dt-content-rid-1854451_1/courses/76172-

20152-inst7000/HSFR%20Etik.pdf.

Öhman, Marie (2007) Kropp och makt i rörelse. Universitetsbiblioteket Örebro

65

Bilaga 1.

Intervjuguide Punkter att ta upp inför intervjun

• Denna intervju kommer att behandla området Instagram. Undersökningens syfte

är att ta reda på hur ungdomar i årskurs 9 påverkas av kroppsliga bilder på

Instagram i förhållande till kroppsliga ideal samt hur de själva relaterar till dessa

bilder.

• Med kroppsliga ideal menar jag den syn som samhället kan spegla av hur en man

respektive kvinna ska se ut i kroppen.

• Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta intervjun.

• Dina uppgifter är konfidentiella (hemligt) och din identitet är helt anonym i

undersökningen.

• Intervjun kommer endast att användas i syfte för denna undersökning.

• Med begreppet träningskonto menar jag individer som ofta publicerar bilder på sin

träning och sin kropp. Detta kan vara en vän, en kändis, ett företag för träning

eller konsttillskott eller någon annan individ som ofta publicerar liknande bilder.

Introduktionsfrågor – Fråga 1 : Varför använder ungdomar Instagram?

1. Hur mycket använder du Instagram?

2. Har dina vänner Instagram?

3. Beskriv varför du använder Instagram?

a. För och nackdelar.

4. Vilka olika typer av konton följer du? T ex vänner, kändisar, modeller,

träningsprofiler, insposidor för träning osv.

a. Vad är det som är intressant med dessa konton?

5. Har du vänner som följer någon träningskonto/konto med kroppsliga bilder?

a. Brukar ni diskutera de bilderna som publiceras i dessa forum?

b. Hur tror du andra känner i förhållande till sådana bilder?

Fördjupande frågor – Fråga 2 och 3 : Hur upplever ungdomar och förhåller sig

ungdomar till kroppsliga bilder på Instagram?

6. Vilka kroppsrelaterade bilder reagerar du på när du är inne på Instagram?

a. Hur reagerar du?

66

b. Varför reagerar du så?

c. Hur tror du att andra reagerar på de bilderna?

7. Relaterar du din egen kropp till dessa bilder?

a. Positivt eller negativt?

b. Är du nöjd med dig själv?

8. Påverkas du av de bilder som läggs ut på Instagram?

a. På vilket sätt?

b. Om inte – varför tror du att du inte påverkas?

9. Hur påverkas din syn på andras kroppar av bilder på Instagram?

10. Hur ser du på dig själv?

11. Påverkas synen på dig själv av bilder som du ser på Instagram?

a. På vilket vis?

b. Positiva och negativa aspekter?

12. Hur tror du att bilder på Instagram kan påverka hur dina vänner ser på andras

kroppar?