krf nr4 2015

Download Krf nr4 2015

Post on 25-Jul-2016

220 views

Category:

Documents

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

  • Kristen Fostran

    tidning fr hem, skola, frsamling och samhlle nummer 4 september 2015 131:a rgngen

    Fann ett hjrta av

    guld i naturen Elsie Davidsson har lnge arbetat med skolfrgor. Efter en middag i Jnkping delar hon hr tankar om historia och framtid.

  • D et r lnge sedan skolan ver-gav kristendomen som grund. Forna tiders katekesundervisning, utlrning av Tio guds bud och Det dubbla kr-leksbudet som inre kompass fr mn-niskan, eller morgonsamlingar med kristna snger, r minnen blott. I br-jan av 2000-talet tog Riksfrbundet Kristen Fostran fram en etikbok fr skola och hem, Papperslappen, fr att p ett nytt stt mta dagens barn och ungdomar. Den har tryckts i tre uppla-gor, mellan ren 2003 och 2010, och finns fortfarande till frsljning. Sam-tidigt har det generellt blivit ett krvare klimat p skolorna svl som i sam-hllet i stort. Religionskritiken, och inte minst ifrgasttandet av kristen tro, har tilltagit. Skolan fr inte vara konfessionell och ett otal gnger i dessa spalter har frgan om skolavslutningar i kyrkan tagits upp. Men oavsett var grnserna p sikt kommer att dras i just det exemplet, br vi hr konstatera att problemet i ett strre perspektiv r lngt mycket allvarligare. Om eleverna inte kommer i kontakt med kristen tro i hemmet eller i kyrkan, kan de ltt efter nio rs obligatorisk skolgng f uppfattningen att kristendomen bara r en av mnga likvrdiga religioner. Ungdomarna leds in i ett agnostiskt perspektiv. Gud finns kanske, eller kanske inte. Det spelar inte s stor roll, kan de f intryck av. Istllet ligger tyngdpunkten p frstelse och accep-tans fr andra mnniskor som inte har samma kulturella och religisa refe-rensramar i bagaget. Sdant r i sig inte fel utan snarare betydelsefullt. Alla mnniskor r ju skapade och lskade

    av Gud oavsett omstndigheter. Men frgan r om den goda relationen lska din nsta som dig sjlv ska eta-bleras p bekostnad av egen identitet och tillhrighet?

    Nej, precis som till exempel musli-mer har rtt att argumentera fr sina vertygelser, mste ven kristna vga st fr sin tro och inte skmmas fr att bertta om den fr sina barn och barn-barn, kommande generationer.

    Hr r det viktigt att kunna skilja p sak och person.

    Det mste g att kombinera tydliga vittnesbrd om den egna tron med ett vnligt sinnelag och krlek till sin nsta.

    Inte bara skolan tycks vara p vg bort frn den kristna grunden, man kan ocks undra hur det str till i Svenska kyrkan? Debatt har i hst upp-sttt om s kallad religionsdialog. Det pratas till exempel om att upplta kyr-kans lokaler t muslimska bne-samlingar. Vissa prster menar att kristendomen inte r mer sann n n-gon annan religion. D minskar bety-delsen av att tro p Jesus som frlsare och herre. Grunden fr att missionera kan ifrgasttas med sdant gungfly. Frn goda krafter kommer frsts mot-hugg i debatten. Bland annat pekar man p att det liberala synsttet r ett hn mot kristna i andra delar av vrl-den som faktiskt riskerar sina liv fr att de har kommit till tro p Jesus. Borde de inte ha hllit fast vid sin gamla tro som accepterades i omgivningen, om det nr allt kommer omkring inte r s viktigt vad man tror p?

    Vidare kan RKF, som har fokus p att stdja kristna lrare och frldrar, konstatera att det liberala synsttet

    ven r ett svek mot de unga som vxer upp i vrt land. Fr ngon vgledning att komma med har kanske kyrkan inte trots allt, nr det gller objektiv san-ning, eller?

    Nr institutioner som skola och till och med kyrka vacklar str hoppet till de nra relationerna i samhllet. Tro-ende mste tillsammans bygga struk-turer och hitta vgar i sin vardag fr att n ut till mnniskor p det sttet. Det allra viktigaste sammanhanget torde utan tvekan vara krnfamiljen.

    Drfr r RKF:s frldrantverk Eunike, som handlar om att alla barn genom sina frldrar ska f del av den kristna tron, s oerhrt betydelsefullt.

    Alla vuxna kan genom att stdja RKF bidra till att kristendomen inte dr ut i vrt land.

    Vad kan vi gra mer? Vi kan pverka vr omgivning genom

    att visa vad ett kristet liv, grundat p kristna vrderingar, gr ut p. Vi skall ge vra barn och barnbarn en kristen etik som hller och br i livets olika situationer och som ocks skall prgla livet i skolan. Tag upp de kristna fr-gorna p frldramten och stll krav!

    P s stt kan vi alla f vara med och lgga grunden fr morgondagens sam-hlle redan idag.

    Lt svenska psalmen 59 f utgra grundtonen i vrt gemensamma arbete fr vra barn och ungdomar 2015!

    Otydlig identitet ett svek mot de unga

    Kristen Fostran september 2015

    LEDAREN Ett barn r oss ftt. En son r oss given. Den senaste tiden har jag p nytt sjlv ftt uppleva hur det r att ta hand om en nyfdd. Precis som mnaderna i mammas mage r en viktig frberedelse, en slags fostran, infr det som komma skall, vill RKF verka fr att frldrar ska fostra sina barn infr det som komma skall senare i livet. Med det himmelska mlet i sikte.

    Stefan Karlsson, redaktr

    Ledarredaktion: Alf Lennquist, Magdalena Johnsn, Stefan Karlsson

    2

  • Kristen Fostran r en tidning utgiven av Riksfrbundet Kristen Fostran, ett ekumeniskt evangeliskt-kristet lrar- och frldrafrbund som funnits i 131 r.

    Frbundet vill understryka betydelsen av trygga, krleks-fulla och harmoniska miljer, byggda p en kristen vrde-grund, i hem, skola, frsamling och samhlle.

    Organisationsnummer: 865000-4214 Hemsida: www.kristenfostran.org Redaktr: Stefan Karlsson, Munkedal, 0524-71642, redaktionen@kristenfostran.org Ansvarig utgivare: Magdalena Johnsn, Jrlanda RKF Exp: Sven-Olof Olsson, Gullbergsvgen 42, 511 59 Kinna Tel och fax: 0320-134 49, expeditionen@kristenfostran.org Kristen Fostran: Utkommer med 5 nr/r Prenumerationspris: Helr 175:- Medlemsavgift RKF (inkl. tidning): Vuxen/familj 225:-, studerande 125 :- Annonser: Kontakta Redaktionen Inbetalningar: Plusgiro 28 47 15 0, Bankgiro 343 0865 ISSN: 0345-6560 Tryckeri: Trydells, Laholm Foto p framsidan: Gunilla Bergstrm. Bildtext: I naturen ser jag sknhet och mktighet som terspeglar Guds egen sknhet och mktighet. Framfr allt ser jag Guds varma krleksfulla hjrta som omsluter oss mnniskor, hans lskade barn. Ser du Guds varma hjrta och krlek i tillvaron ...

    RKF-INFORMATION

    INNEHLL MARGINALEN

    Mr Obs

    Ledaren (2)

    Marginalen (3)

    Betraktelse (4)

    Om Herrens bn (5)

    Hannas vardag (6-7)

    Lrare mttes i Rom (8-9)

    Elsie avtackades och tackar(10-11)

    Hstlstips (12-15)

    Rapport frn Eunike (15)

    Skattjakt i naturen (16-17)

    Dags bestlla adventskalender (18)

    Pyssel fr barn (19)

    Under regntunga skyar (20)

    D et r nu 47 r sedan den hr spalten drogs igng. Tanken var att Mr Obs ska sitta i ett utsiktstorn och blicka ut ver landskapet och mnniskorna och observera vad som hnder i samhllet. Som i ett flygledartorn dr kollen p om-givningen r mycket god. Det har hnt mycket under ren. Just nu ser jag ondliga rader flyktingar lngs vgar och om-bord p btar som jag inte ens skulle vilja anvnda till en fisketur nra land. Bilden p den lille trerige gossen som hade ett helt liv framfr sig men drev iland dd p en strand i Turkiet grep en hel vrld.

    * * * Den som under lng tid arbetat med Kristen Fostran fr nu se upp. Vi fr sllskap av missionrer frn mosker som sat-sar p just fostran av barn och ungdomar. Men d gller det islam. Upplgget r ungefr detsamma som i vra kyrkor. Barnsamlingar och pedagogisk verksamhet p lger och i olika grupper. Koranen r grundbok. I intervjuer frklarar ledarna att mlet r att s mnga svenska barn som mjligt ska komma med i verksamheten. Nyligen blev det brk p en kurs fr flyktingar dr en deltagare krvde att alla deltagare skulle verg till islam och flja dess seder och bruk.

    * * * Kyrkorna i Sverige frsker hnga med. ven om antalet kyrkbeskare minskar dramatiskt fattas det inte ider om frnyelse. En frsamling inbjd till friluftsgudstjnst dr deltagarna uppmanades ta med djur av olika slag. Djuren r frvisso viktiga men kanske inte just i kyrkbnken, tycker en gammalmodig observatr. Vlsignelsen lstes ver djuren ocks. I en annan frsamling efterlyses nglar till en utstll-ning. Bra kanske, eftersom mnga barn idag frgar i butiken som sljer julprydnader vad en ngel r. Och kanske br barnen f veta ngot om bakgrunden till korset.

    * * * Lser annonser om lediga prsttjnster och finner dr nya frscha formuleringar. Efter en lng rad krav p krkort, administrativ frmga och annat s kommer p sista raden upplysning om att prsten ocks ska hlla gudstjnst och predika. Frr var denna del i tjnsten huvudsaken.

    * * * Just nu r det i Kina som kristendomen vxer snabbast i vrlden. Fr inte s lnge sedan fick kyrkan dr arbeta under jorden men nu r det nstan fritt fram, inom vissa grnser. 500.000 nyomvnda dps varje r lser vi. Antalet kristna r uppe i 150 miljoner men siffran r ngot osker. Det kan vara betydligt fler eftersom mnga inte ppet vgar visa sin tro. I Kina finns ocks nu vrldens strsta tryckeri fr biblar. I Kina satsar man mycket p vanliga gudstjnster och fr-samlingsliv. Det rcker dr. En studieresa till Kina fr att se hur kyrkorna arbetar skulle fr ngra r sedan ha uppfattats som ett skmt men r i dagens lge fullt rimligt.

    3

  • BETRAKTELSE

    I Bergspredikan Ls: Matt. 7:13-14! vill Jesus lra dig den vg du skall g.

    Dr talar Jesus frst om den breda vgen, drfr att han vill varna dig fr att g den.

    Den r vid och bred

    Det behvs ingen omvndelse fr att komma in p den. Den verkar bekvm att g. Tnk att f gra vad man vill utan att frga efter vad Gud och hans ord sger. Det mste vl nd vara vgen till gldje och lycka, tycker mnga.

    Mnga gr fram p den

    Man fr sllskap av mnga snlla, hyggliga och trevliga mnniskor. Mnga som tycker att det r viktigt med tio Guds bud och kristen etik. Men de frgar inte efter Jesus som Frl-sare. Det