Kontrast

2

Bit för bit

pusslade vi ihop Uttryck 2014

Strax före jul fick vi en imaginär present då vi tog över stafettpennan och började arbeta med Uttryck 2014, den 27:e editionen av Tidningen Uttryck. I ett

glöggdoftande kök med pepparkakor på bordet slet vi av presentpappret och vände uppochner på asken vi fann under det. Ut föll tusen pusselbitar i pastellfärger.

Vad var det här? Vi hade ingen bild på hur resultatet skulle se ut, men vi började pussla. Bit efter bit parade vi ihop, ramen blev färdig och vi började arbeta med innehållet. Den 30 mars satte vi sista pusselbiten på plats, då skickade vi Uttryck till tryckeriet. Vi är så otroligt nöjda med resultatet!

Varje nummer av Uttryck är unikt: ny redaktion, ny logga, ny grafisk profil och nytt tema. Vårt tema är kontrast och det löper som en skir aprikosfärgad tråd, klarröd är ingen färg vi associerar med Uttryck 2014, genom hela vår tidning. Kontrast syns i våra texter och bilder samt i vår layout.

Temat kontrast har även varit påtagligt i arbetet med detta nummer. Det har varit tidskrävande och utmanande, vi i redaktionen har stundtals känt både lätt panik och stress. Men framför allt har vi fått många, många höga skratt, euforirus av oändliga kreativa möjligheter och stunder av enorm tacksamhet till vänliga annonsörer, duktiga och engagerade medarbetare i form av skribenter, fotografer och illustratörer samt förra årets redaktion för deras tips och hjälp. Tack till er alla!

Vi önskar dig en trevlig lässtund!

Utgiven avPubliceringsteknik STHLMEkonomisk föreningc/o KTH/CSC/Media, Lindsteds väg 3100 44 Stockholm

Tryck och pappers.1-16 VindspeletArctic Matt 90gs.17-32 Vitt grafiskaGalerie Art Matt 90gs.33-48 AlloffsetScandia 2000 Smooth white 100g

OmslagTryck: VindspeletPapper: Arctic Silk+ 200gFoto: Norbert von NimanIllustration: Isabell Lövqvist

RedaktionsbilderFoto: Sara Edin

Ansvarig utgivareErika Granatherika.granath@tidningenuttryck.se

Kontaktinfo@tidningenuttryck.sewww.tidningenuttryck.se

Erika Granath

Chefredaktör

Sanna Nordahl

Projektledare

Illustration

Sann

a N

orda

hl

3

Redaktionen

Erika GranathChefredaktör

Sanna NordahlProjektledare

Viktor LindbergTextredaktör

Maria PatzWebbredaktör

Norbert von NimanBildredaktör

Gustav ForneusEkonomi

Emelie EkmanArt Director

Gabriella Sanchez KarlssonArt Director

Malin BokströmLayout

-RVHÀQH�/LQGTYLVWLayout

Mer info om redaktionen finns på tidningenuttryck.se

4

5

Innehåll

s. 18-19

s. 38-40

s. 6-8

s. 46-47

Att sy för hand i en värld full av maskiner 6-8+LVWRULVND�XSSÀQQLQJDU�VRP�SnYHUNDW�WU\FNNRQVWHQ���������6n�SnYHUNDV�YL�DY�IlUJHU�� � � � ������.U|QLND���$OOD�YLOO�YDUD�ODJRP�DOOW�� � � ������'UDJVKRZ�� � � � � � � ������.U|QLND���(Q�YlUOG�L�I|UlQGULQJ�� � � � ������-REEHQ�GX�LQWH�YLVVWH�IDQQV�� � � � ��������� ��+RQ�lU�OHDG�VRXQG�GHVLJQHU�Sn�',&(����� ������� ��'H�PDUNQDGVI|U�HQ�PHQ\�L�HQ�DSS�� � ������� ��+DQ�GHVLJQDU�ERNRPVODJ�� � � ������5HNODP�L�GHW�RIIHQWOLJD�UXPPHW�� � � ������8WRPKXVUHNODP���QHM�WDFN��� � � � ��������5HNODP�L�7DLZDQ�� � � � � � ������)UnQ�YLVLRQHU�RFK�GU|PPDU�WLOO�IlUGLJ�ÀOP�� � ������)LOP�L�WYn�YlUOGVGHODU�� � � � � ������6WHJHW�XW�L�GHW�RNlQGD�� � � � � ������+DQV�MREE�lU�DWW�YDUD�Q\WlQNDQGH�RFK�NUHDWLY������������

Att sy för hand i en värld full av maskiner

Förvaring av typsnitt med varje bokstav på enskilda metallkorlvar.

Carina Stockenberg visar hur hon gör vitmarkeringar på papper och kartong.

6

Det är under en solig promenad på vägen nära vattnet i Stockholm som jag svänger av någonstans och ser den snirkliga skylten med texten Leonard

Gustafssons bokbinderi. Ett bokbinderi binder tidningar och andra trycksaker, och jag tänker att de kanske kan binda årets Uttryck?

När jag ringer och frågar är de glada och trevliga men tvungna att tacka nej till att binda Uttryck vars upplaga ju är flera tusentals tidningar. Det visar sig att Leonard Gustafsson binder och häftar manuellt, alltså för hand. Det är svårt att tro när allt i dag känns så pass maskinellt, industriellt och anpassat för stor produktion.

På Leonard Gustafssons bokbinderi jobbar tre personer: Carina Stockenberg, Kristoffer Carlsson och Anna Åkerström. Jag får komma dit och träffa dem och de är i full färd med sitt arbete - så igång att de till och med nästan hade glömt att jag skulle komma på besök, ändå bjuder de in mig på hembakade havreflarn och en trevlig pratstund.

Att bli bokbindare Jag får träffa Carina som är bokbindarmästare. De andra två på företaget har titeln bokbindare. En bokbindare ska genomgå ett gesällprov för att få sitt gesällbrev. Det är ett prov i fem delar där man ska visa sina kunskaper i olika områden inom bokbinderi, bland annat ska man visa att man kan arbeta med klotband och pappersband.

Jag hänger inte riktigt med i det interna språkbruket men Carina förklarar att det i stort handlar om att kunna visa att man behärskar binderi i olika material, så som läder, papper och tyg. När bokbindaren har tagit emot sitt gesällbrev måste hen driva ett företag i minst fem år och ha dokumenterad ekonomisk utbildning för att kunna ansöka om ett mästarbrev hos Hantverksrådet i Leksand. Om hen anses lämplig kan hen få ett mästarbrev och därmed titeln bokbindarmästare.

Bokbindaryrket går ofta i arvCarina har alltid hållit på med hantverk i bland annat metall, keramik, textil och trä men hon tyckte tillslut att det var begränsande att arbeta med bara ett material åt gången. En dag fick hon höra om en kvällskurs i bokbinderi, en hantverksform hon då inte kände till sedan tidigare.

Många som arbetar i branschen har någon äldre släkting som har arbetat i den tidigare, men Carina är den första i sin familj att påbörja sin väg inom bokbinderi. Med ett leende säger hon:- När jag kom in i binderiet första gången visste jag att jag hade hittat rätt.

Efter att Carina hade gått kvällskurser i två år blev hon

tipsad om en skola i Leksand där hon kom att studera bokbinderi i tre år. Efter det var hon lärling i två år innan hon tog sitt gesällbrev och fem år senare fick hon sitt mästarbrev. Det har varit en lång väg att gå för att komma dit hon är i dag.

Bland kugghjul och spakarJag inser att bokbinderi är en helt ny och obevandrad mark för mig och jag blir genast nyfiken på att veta mer om bokbindarkonsten och framför allt konsten att binda böcker för hand. Inne på Leonard Gustafssons bokbunderi får jag akta mig för långa rullar av skinn som ligger på hög, vandra runt bland hyllplan efter hyllplan med prov- och referensexemplar av vackert inbundna böcker och gå slalom mellan stora, gammaldagsa maskiner. Det är någonting som känns riktigt retro på ett helt fantastiskt sätt med de stora manuella maskinerna med kugghjul, muttrar, spakar och skruvar. Här ser jag att redig funktion går före fräsig design, och maskinerna i gjutjärn är gjorda för att hålla länge. - Så länge man vårdar de gamla maskinerna och oljar in de rörliga delarna är de ofta bättre än nyare maskiner, berättar Carina.

På Leonard Gustafssons bokbinderi syr man både med de gammaldagsa maskinerna och för hand. Rara saker som mormors gamla fotoalbum och attiraljer i större format som inte passar i maskinerna görs alltid för hand och behandlas med mycket tid och tålamod. På det här binderiet gör de anställda alltifrån att restaurera gamla bokband och laga gammelfasters kokbok till att skräddarsy vackra lådor för antika och högt värderade böcker. Carina Berättar att en del böcker har ett så högt värde i sig att ingen ska hålla på att pilla och fingra på dess pärmar och sidor. För att kunna behålla värdet samt skydda mot ljus, damm och slitage krävs en inbunden låda som boken alltid förvaras i. Till binderiet kommer även många yngre personer med skinnväskor och passfodral för att prägla ett monogram eller sina initialer.

Tidskrävande hantverkEtt av de mest udda projekt Carina har arbetat med är en restaurering av ett 1600-tals skrivschatull, en trälåda med skinninsida med plats för brevpapper, pennor och kontaktbok - en slags dåtidens laptop kan man säga. Jag frågar henne hur lång tid olika projekt brukar ta och hon svarar att det kan ta från någon timme och uppåt beroende på hur komplicerat och stort arbetet är. Arbetet med skrivschatullet tog oändligt med tid berättar hon och skrattar. Det var så slitet att det knappt gick att se hur det hade varit från början, många vinklar i träet var sneda vilket gjorde arbetet än mer komplicerat.

Vi blir avbrutna av Anna som kliver in i rummet där vi sitter, hon frågar om hon ska tillägga något:- Ursäkta att det är lite rörigt här, det är i och för sig alltid

Som en resa i tiden - ett besök på Leonard Gustafssons bokbinderi visar att klassiskt hantverk inte behöver konkurreras ut av nya effektiva maskiner. Kärlek till yrket, tålamod och lång utbildning krävs för att bli bokbindarmästare, det vet Carina Stockenberg.

Av Elisabeth Ingvar

7

rörigt för vi är väldigt duktiga här och folk vill ha våra tjänster, säger hon. Anna går iväg igen och Carina gör ett försök till att vara modest men lägger sedan till att det inte går att lämna böcker och andra föremål för binderi till vem som helst, och Leonard Gustafssons bokbinderi brukar ha ett gott ord om sig.

Carina ser mycket ljust på framtiden. Visst har antalet handbokbinderier minskat över tid, år 1990 fanns det runt femtio handbokbinderier i Sverige. Carina tror att det i dag är kring tjugo stycken kvar, av dem finns fyra i Stockholm. Samtidigt som antalet binderier minskar har det kommit nya maskiner som behärskar både nya och gamla tekniker vilket gör att det går att möta fler önskemål från kunder i dag än för några år sedan.

Funktionalitet och estetikMånga av projekten som de som arbetar på Leonard Gustafssons bokbinderi tar sig an handlar om att kompromissa mellan kundens önskemål och själva funktionen i verket, det är lite av deras specialitet enligt bokbindarmästaren framför mig. En bok måste kunna gå att öppna, stänga och läsa, annars är den väll

meningslös? Givetvis spelar även estetiken roll för de på Leonard Gustafssons bokbinderi men den brukar komma i andra hand.

Bokbinderi är en kreativ utmaning då bokbindaren nästan alltid bara har en enda chans på sig. Om det skulle bli en limfläck eller om något i föremålet hen arbetar med går sönder är det inte så att det går att göra om gamla broderier eller bara sudda ut veck i lädret. Carina berättar att en av de bästa sakerna med att jobba som bokbindarmästare är känslan av att ha skapat någonting.

Jag äter upp den sista kakan och det börjar bli dags att avsluta vårt samtal. Kanske är det doften av läder eller det trygga och jämna dunket från maskinen som Carina nu satt sig vid, men jag blir lite sugen på att stanna här i binderiet hela dagen. Carina ska häfta inlagan till en bok som ska vara med i en filmproduktion och jag måste tyvärr snart lämna världen av typsnitt i metallkolvar, bruna paket med snören redo för kundleverans och vackra guldstämplar. Jag knäpper ett sista foto och lämnar sedan med ett löfte och en önskan om att snart komma tillbaka.

På Leonard Gustafssons bokbinderi finns läderrullar i olika färger, skinnet används till läderinbundna ting. Binderiet använder ofta getskinn för att det är mjukt och följsamt.

8

9

/PZ[VYPZRH�\WWÄ�UUPUNHY�ZVT�påverkat tryckkonsten

Första pappersarkenPapper uppfanns i Kina någon gång mellan år 0 och år 150. Först på 650-talet började man använda papper på tryckerier.

TräblockstryckningPå 200-talet tryckte man med träblockstryckning, även kallat träsnitt i Kina. Träsnitt fungerar som en stämpel. En kaligraf skrev text med bläck på ett vaxat papper. Pappret trycktes mot ett träblock som var täckt med ett tunt lager klister gjort av ris. Bläcket fastnade då på klistret. Hantverksskickliga träsnidare ristade sedan ut texten på träblocket som kom att fungera som en stämpel.

BoktryckarkonstenBoktryckarkonsten uppfanns av tysken Johannes Gutenberg på 1450-talet. Löstagbara typer med en förhöjd yta i form av en bokstav doppas i färg. Typen trycks sedan med hjälp av en press på exempelvis papper. Metoden gjorde succé när den möjliggjorde en produktion av 180 exemplar av Bibeln på tre år, samma tid som det tidigare hade krävts för att göra ett exemplar. Tidigare hade man även målat samtliga bilder till Bibeln för hand.

EtsningTekniken då man formar motiv i plåt med hjälp av syra kallas etsning, den kom till på 1500-talet i Tyskland. Urs Graf har gjort den äldst daterade etsningen från år 1513. Tanken var från början att tekniken skulle användas till konstverk men den kom att användas för att göra tryckplåtar.

RotationspressenÅr 1843 uppfanns rotationspressen som än i dag är den vanligaste varianten av tryckpress. Rotationspressen är en press där pappret löper mellan roterande cylindrar och får sitt tryck från metall- eller plastplåtar som är fastsatta på en cylinder.

DigitaltryckI början av 90-talet kom digitaltryck. Vid digitaltryck överförs motiv helt digitalt från datamediet till en trycksak.

3D-skrivare3D-skrivare har funnits sedan början av 80-talet men de blev inte tillgängliga i större skala förrän år 2010. På Sahlgrenska akademin forskar man om möjligheten att skriva ut organ med en 3D-skrivare. Enligt forskarna lär det ta minst tio år innan de första organen från en 3D-skrivare opererats in i en människa i Sverige.

Före boktryckarkonsten kunde det ta tre år att göra en bibel. I dag trycks fem och en halv miljoner biblar varje år bara på tryckeriet St Michel Print. Här har vi samlat några betydande händelser i tryckkonstens utveckling.

Av Emil Erlandsson

9

10

Olika kulörers egenskaper, vanliga användnings-områden och sammansättning. Vilka färger som framhäver varandra och vilka som får varandra

att blekna, de är bland annat det här som är färglära. Färgläran innehåller analyser av både enskilda färger och flera färger i samspel med varandra. Under historien har många personer publicerat verk om färglära och gett sin syn på ämnet.

Den berömda tysken Johann Wolfgang von Goethes bok Till färgläran kom ut redan år 1810. I den redogör författaren och poeten för färgers betydelse för människan. Han beskriver röd, gul och orange som varma och aktiva färger. Grön, blå och violett signalerar enligt Johann Wolfgang von Goethe svalare temperament. Andra historiskt kända personer som har publicerat verk om färglära är den engelske matematikern och fysikern Isaac Newton och den grekiska antikens filosof Aristoteles. Färgers effekt på sinnenaHanna Hjalmarson arbetar som studierektor för programmet Marknadskommunikation vid Stockholms

universitet. Hon menar att starka färger i inom handels generellt väcker konsumenternas uppmärksamhet. Företag använder ofta röd, orange och gul för att signalera att priset på en vara är nedsatt. ă�6DPPD�IlUJHU�InU�RVV�RFNVn�DWW�EOL�KXQJULJDUH�RFK�lWD�snabbare. Tänk på McDonalds, Coca-Cola och inte minst ICA, säger Hanna Hjalmarson. Vidare menar hon att grön signalerar miljö eller hälsa och blå kompetens och seriositet. Många stora industri- och läkemedelsföretag precis som flertalet advokatbyråer runt om i världen använder blå som huvudfärg i informations- och marknadsföringssammanhang.

Färg kan påverka fysikenKarin Fridell Anter, arkitekt och docent, har bland annat lett ett stort forskningsprojekt om färg och ljus på Konstfack. Hon har även skrivit flera böcker om färg i arkitektur och hon är docent på Institutionen för arkitektur på KTH sedan år 2007. Karin Fridell Anter säger att situationen har väldigt stor inverkan för hur vi människor påverkas av en färg: ă�'HW�lU�IHO�DWW�VNULYD�DWW�IlUJHQ�U|G�DOOWLG�EHW\GHU�QnJRW��GHW�som påverkar oss är en situation.

Flera forskare menar dock motsatsen. De hävdar att människan automatiskt upplever fysiologiska reaktioner som ökad hjärtrytm och vissa hormonella rubbningar av en del färger. Flertalet forskare menar att exempelvis röd triggar ökat blodtryck, svettningar och ökad stress. Vi förknippar även färgen med varning och hot vilket gör att vi uppfattar den snabbare än vi uppfattar andra färger.

Karin Fridell Anter berättar att forskare har sett att många personer har upplevt olika fysiologiska effekter då de har suttit en lång tid i först ett blått och sedan ett rött rum. Resultaten säger ändå inte mycket om hur människar reagerar om exempelvis en röd fasad målas om i blå färg.- Våra känslor för färger beror till stor del på vad vi har upplevt under vårt liv och på vilken kultur vi tillhör, säger hon. Kulturella skillnaderFärgers betydelse är inte entydiga. Enligt den ideella föreningen Kreaprenör kan en färgs betydelse skilja sig åt i olika kulturer. Exempelvis ser människor i olika delar av världen olika på färgen vit. I västvärlden är vit en färg som symboliserar renhet, i Kina är färgen förknippad med döden. Även färgers nyanser kan ha olika betydelse på olika platser.- I USA har väldigt många läkemedel skarpa färger då amerikanere ser det som ett tecken på att läkemedlen är effektiva. I Sverige tolkar invånarna det snarare som om

Glad gul. Intensiv röd. Sval blå. Vi människor associerar färg med känslor, saker, varumärken, årstider och mycket, mycket mer. Färg påverkar oss. Exakt hur sammanfattas i ämnet färglära.

��������������������������������������������������������������Ú������������ ���ϔ�������������

Så påverkas vi av MpYN

11

medlen är giftiga, berättar Hanna Hjalmarsson.Det mänskliga ögat kan se omkring 10 miljoner nyanser av cirka 150 olika färgkulörer. Utöver primärfärgerna röd, gul och blå finns det mängder av blandningar med olika intensitet. För att vi ska kunna se alla färger behöver vi vitt ljus omkring oss. I ett svart rum ser människan inga färger. Färger i sig är också en förutsättning för att vi ska kunna se.- Om allt hade haft en och samma färg hade vi inte kunnat se någonting i vår omgivning, säger Karin Fridell Anter. Ljuset betyder alltLjus och färg hänger samman då människors visuella upplevelser skapas av dessa två fenomen. Vi rör oss i och upplever en tredimensionell värld. Först när en yta är belyst på olika sätt, när vi ser skillnad på partier i ljus och partier i skugga, kan vi se tre dimensioner.ă� 9L� VHU� \WRU� VRP� IlUJYDULDWLRQHU�� VlJHU� .DULQ� )ULGHOO�Anter.

Hur ljuset är påverkar vad vi ser. Exempelvis ser vi olika färger på väggarna i ett rum beroende på hur långt de är från fönstret, det vill säga från ljuskällan. Om vi tänder och släcker en lampa så förändras färgerna. Forskning om färgers påverkan på oss människor bedrivs hela tiden. ă�'HQ� IRUVNQLQJ� VRP�KDU�JMRUWV�KLWWLOOV�KDU�RIWD�KDQGODW�om en faktor och inte beaktat hela komplexiteten. Det är därför svårt att dra generella slutsatser av hur färg påverkar oss, säger Karin Fridell Anter.

12

K läder, inredning och annat visuellt är saker som vi människor använder för att placera in personer runtomkring oss i olika fack. Att vi associerar

olika saker med olika fack gör vår omgivningen lite mer lättnavigerad. Samtidigt har jakten på det unika blivit en folkrörelse som ingen vill erkänna att de tillhör. Alla vill vara lagom allt. Lagom coola. Lagom vanliga. Lagom indie. Egen och unik utan att vara konstig.

För någon vecka sedan sa min lillebror till mig:- I helgen var jag på en klubb där det var massa folk som såg ut precis som du.Vad menar han?- Jamen, alltså vadå, typ hipsters liksom, förklarade min lillebror.

+LSVWHU� ă�GHW� YlUVWD� DY� DOOD� VNlOOVRUG�� 6nQD� VRP�J|U� Vn�mycket för att vara unika att inget de gör är unikt längre och som absolut inte förstår det själva. Jag kan inte vara en sån, för trots att jag har en jeansjacka som är köpt second hand och trots att jag äter vegetarisk och ekologisk mat i mina Nike Air Max så har jag självdistans.

I serien Söder om Folkungagatan på Kanal 5 parodiseras just denna grupp, hipsters, som min lillebror tycker att jag tillhör. Bland hipsters ska man ha det senaste, det ska vara milleniefest, man älskar nittiotalet, går på obskyra events och alla områden utanför Stockholms tullar är exotiska destinationer. Hipsters lever i en verklighet där någon tryckt på något som liknar öka-kontrast-knappen i Instagram. Lite mer helt enkelt, lite tydligare, som verkligheten på anabola.

Jag frågar Ingrid Arnell, som jobbar på second-hand-meckat Beyond Retro i Stockholm, vad hon tänker om stil. Det första hon bekräftar är just att kläderna speglar vem vi är. Hon har inga problem med att handla av de stora kedjorna men säger att hon tycker att det är roligare med mer originella kläder från second hand-butiker. Det är komplicerat. Att försöka vara originell i ett sammanhang där nästan alla vill vara originella och använder samma sätt för att uttrycka det.

Jag ser mig omkring i den stora källarlokalen där Beyond Retro huserar och fastnar med blicken på en skyltdocka i en för stor jeansjacka. Skyltdockan står ovanför ett snurrställ med massor av olika för stora jeansjackor i olika tvättar. Bredvid står ett ställ med minst hundra rutiga flanell-skjortor i olika storlekar, färger och nyanser.

Vi pratar om det här med att vara så lagom och balansera på gränsen mellan att tillhöra en grupp och vara en individ. Ingrid Arnell menar att man vill vara unik, men ändå tillhöra

¸(SSH�]PSS�]HYH�SHNVT�HSS[¹

�����������������������������������������������

“Alla vill vara lagom ����Ǥ������������Ǥ��������������dz�

“Att försöka vara originell i ett sammanhang där

nästan alla vill vara originella, och använder

samma sätt för att ������������dz

¸(SSH�]PSS�]HYH�SHNVT�HSS[¹

något längst där inne. Jag berättar för henne vad min lillebror sa till mig och säger att jag blev lite stött. Ingrid Arnell fnissar. Hon känner igen sig och berättar att hon har blivit kallad för detsamma. Hon menar att de som säger så oftast är minst lika illa ute, utan att de inser det.

I Söder om Folkungagatan är den i de andras ögon trendigaste personen han som inte hänger med alls, Isak som kommer från Norrland. Han känner inte av den där ängsligheten som styr de andras liv. Det är en av seriens bästa poänger, att man inte ska försöka vara något eller någon, man ska bara vara något eller någon. Att försöka är det minst coola av allt.

Det är därför jag tror att många känner sig stötta när de blir kallade för hipsters. De flesta vill bara vara naturligt, lagom häftiga. Helt utan ansträngning. När någon kallas för hipster, då har bluffen synats.

“Att försöka är det minst coola

�������dz

14

Thobias Thorwid var joker i Paradise Hotel 2014.

15

T hobias Thorwid känner sitt hjärta bulta hårt och han känner hettan från starka lampor i kombination med många kroppar i en och samma

lokal. Basgången dundrar igång, nu är det dags.

Han drar ett sista djupt andetag och sträcker på sig. Hans vanliga 1,97 meter når ända till 2,15 meter i klackarna. Thobias tar ett första steg ut på scen och möts av publikens jubel. Han beskriver sina tankar: �ă�-DJ�NlQQHU�PLJ�VRP�&KDUORWWH�3HUHOOL� VRP�SUHFLV�VND�framföra Hero i Eurovision Song Contest - oövervinnerlig! Nu ska folk få se på fan, inte ett ansikte ska vara fritt från glitter eller utan ett leende när jag är klar!

Thobias är 23 år gammal och bor i Stockholm, han arbetar extra som druga i dragshow. Dragshow är en underhållningsform där personer spelar på motsättningarna i den så vanliga uppdeleningen av människor i två kön, kortfattat uppträder en druga utklädda till det motsatta könet. Att kalla de som uppträder i en dragshow för transor är fel, den korrekta termen är drugor.�ă�'HW�NDOODV�LQWH�WUDQVD�QlU�PDQ�VKRZDU�Sn�VFHQ��'n�lU�man en dragqueen eller en druga. Transa är man på gatan, det skulle aldrig en druga acceptera. Hon hör hemma på scen, berättar Thobias som har arbetat som druga i tre år.

En feminin extravagansThobias kom i kontakt med dragshow genom en vän som arbetar med kabaré. Thobias var med sin vän under ett genrep och en vecka senare ringde hans telefon med nyheten att kabaréns dragqueen inte kunde följa med på den planerade turnén. Regissören hade sett potential hos

Thobias under genrepet och ville att han skulle komma och provspela som druga.�ă�-DJ�WHVWDGH�RFK�ILFN�UROOHQ��'HW�YDU�EODQG�GHW�UROLJDVWH�jag har gjort. Självklart var jag fångad av denna stormvind från första stund. Det här är mitt kall i livet, säger Thobias.

Thobias beskriver känslan av händelsen som overklig eftersom showen skulle hållas på Broadway i New York. Han säger att det kändes som att vara med i en utomordentligt storslagen scen i en amerikansk film, där var han, Thobias, amazontransan. Och han stal showen.�ă�-DJ�JO|PPHU�GHW�DOGULJ��2II�%URDGZD\�L�1HZ�<RUN�&LW\��vilken debut! säger Thobias.

Thobias berättar att han älskar att se sitt utseende förändras från klassiskt manligt till stereotypt kvinnligt. Han tycker att det är intressant och fascinerande att se hur varje liten detalj bidrar så starkt till förvandlingen.

Det psykiska rollbytet från Thobias till dragqueen sker automatiskt, det är oundvikligt, förklarar han med ett brett leende:� ă� )DVW� NYLQQD� lU� GHW� MX� LQWH� ULNWLJW�� GHW� lU� MX� HQ�extremkvinna, en feminin extravagans. Jag känner mig inte som mig själv längre med alla attiraljer, jag är denna Bella-Donna som ska ge alla som ser henne en sjuhelvetes show!

Långtifrån allt är glitter och glamour i dragbranschen. Förvandlingen tar verkligen extremt lång tid och det kan vara väldigt obekvämt att gå omkring intejpad, klädd i korsett, starkt spacklad och bärandes en peruk. Thobias berättar att det är en evig pina att göra sig redo och hålla sig fräsch under showen. Men när han möts av applåderna känns pinan mödan värd.

“Jag glömmer det aldrig. Off-Broadway

i New York City, ������������dz

Spacklad, intejpad och utklädd i plasttuttar, saker som ingår i en dragqueens arbetsdag. Thobias Thorwid är 2,15 meter i sina klackar, och han älskar att stå på scen. Där vill han leva - och där vill han dö.

Av Therese Gustafsson Foto Rodrigo Rivas Ruiz/TV3 och Hanna Söderberg

“Inte ett ansikte ska vara fritt från giller eller utan ett leende �¡������¡������dz

Omvärldens reaktioner på dragshow påverkas mycket av hur medierna rapporterar om ämnet. Det här har tidigare varit ett problem, dragshow och drugor har inte synts så mycket i medierna, men trenden har vänt de senaste åren. Mer och mer frekvent syns dragshower och drugor i både tidningar och tv.

Regnbågskraften stiger Thobias pratar om att han tycker att medierna har förlöjligat dragshow länge, men nu tycker han att han och hans kollegor behandlas mer rättvist. Han menar dock att det fortfarande finns många förbättringar kvar att önska rörande mediernas rapportering om arbetet som druga. �ă�9L�PnVWH�IRUWVlWWD�DWW�XSSPXQWUD�DOOD�VRP�YLOO�XWIRUVND�varenda vrå av underhållningsbranschen. Tacka vet jag Christer Lindarw och Babsan! säger Thobias med eftertryck.

Thobias inställning till medier är att all publicitet är bra publicitet. � ă� 1lU� UHJQEnJVNUDIWHQ� |NDU� L� YlUOGHQ� VWlUNV� DOOD�dragqueens som faktiskt representerar en ytterlighet och minoritet, förklarar Thobias.

Han berättar om hur han ser en druga som en extremversion av en kvinna. En druga är enligt honom en överdriven parodi av stereotyper som dock har tydlig förankring i verkligheten.

Thobias upplever att han får olika reaktioner då han är klädd i kvinnokläder beroende på sammanhanget. Endast en gång har han burit sina feminina showkläder utanför scen. Han tror nu att det var hans första och sista gång i kvinnokläder till vardags. Han tycker att han fick förvånandsvärt många frågande och bekymrade blickar från omgivningen. �ă�'H�VNUHN�DWW�GH�VNXOOH�WD�PLJ�L�VNUHYHW�I|U�DWW�NROOD�RP�jag var man eller kvinna. Att jag är 2,15m i klackar är

liksom lite av en give away svår att dölja. Jag kände mig rädd och även lite hotad under vissa stunder av kvällen, säger Thobias.

Thobias älskar att arbeta som druga under dragshows. Det bästa med dragshow enligt Thobias är kontrasterna, obegränsat med gala, glitter och glamour. Det finns inga gränser och nästan allt är tillåtet. Han förklarar att man kan parodisera och vara hur fräck som helst, det hör till. �ă�-DJ�lOVNDU�DWW�FKRFNHUD��

”På scenen ska jag dö”Thobias har svettpärlor i pannan, han har precis framfört sitt sista nummer i kvällens show. Han bugar och tar emot publikens applåder. Jublet sparkar igång glada fjärilarna i magen på honom, det pirrar i hela hans kropp. Han ler så brett han kan, i huvudet känns det som om fyverkerier exploderar i hjärnan, han är så lycklig.

�ă�'HW�NlQQV�VRP�RP�MDJ�LQWH�KDU�JMRUW�QnJRW�DQQDW�XQGHU�hela mitt liv. Här på scen föddes jag, på scen ska jag leva RFK�Sn�VFHQHQ�VND� MDJ�G|�ă� ILQQV�GHW�QnJRQ�ElWWUH�VRUWL�för en dragqueen än att avlida mitt på scen i slutet av ett pampigt scennummer? Jag kan stå där hur länge som helst och bara knulla varenda en med blicken. Alla ska känna sig sedda, det är jätteviktigt. Den kontakten lever jag på, det är mitt bränsle, likaså applåderna och tjuten. Min belöning.

“På scen ska jag leva och på scen ���������Údz

16

18

Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Ho pe H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Hope Ho

pe H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope H

ope

19

Nu är våren verkligen här på riktigt men jag tänker mig tillbaka någon månad, till februari. Jag ser Stockholmarna hoppa glädjeskutt över

slaskfria gator och tidiga stunder med lattesurplande på uteserveringar. Nästan alla stockholmare i alla fall.

De finns en liten klick med hypnotiserade vasaloppsåkare och oroliga klimatsjälar som funderar ett varv till på varför snön lyser med sin frånvaro. Ja, solen värmer även mig. Trots det klappar mitt klimathjärta oroligt. Även om februarisolen inte helt och hållet är klimatförändringarnas fel är de tidiga solstrålarna en stark påminnelse om de förändringar som faktiskt håller på att ske runt omkring oss.

John Kerry, USAs utrikesminister, har talat om klimatförändringarna som ett stort massförstörelsevapen och vår tids största utmaning. Jag tycker att han har rätt. Alla kommer att drabbas av denna kraft som inte tar hänsyn till vare sig nation eller nationalitet. De som drabbas värst är inte fikasugna soldyrkare i Stockholm.

Den stigande havsnivån och den ökade nederbörden kommer att tvinga tusentals människor som bor i lågt belägna länder att fly. Små önationer kommer slukas helt av vattenmassorna. På en del platser kommer tillgången på vatten att bli mindre. Där kommer bristen på vatten göra att jorden torkar och blir mindre bördig. Det kommer främst att ske på platser där familjeodlingen är den främsta försörjningen som ska hjälpa till att mätta hungriga magar.

Vatten är en livsnödvändig råvara som även kan vara potentiellt livsfarligt om den kommer till överskott eller brist.

Kvinnor, män och barn - rika som fattiga - kommer att drabbas. Klimatförändringarna kommer att leda till att familjer splittras. Nya konflikter i världen kommer att uppstå och redan existerande konflikter kommer att förvärras. Hur vet vi inte än, men förändringarnas vind blåser och den skonar ingen. Det är vår generations plikt

att agera, vi har kunskap om det som sker och vi har de verktyg som krävs för att åstadkomma förändring. Vi måste ha viljan. Än finns det hopp.Nästa år kommer alla världens länder att samlas för att på nytt enas om mål för en bättre, hållbar värld. En värld fri från fattigdom och hunger. En grund finns sedan tidigare, millenniemålen har haft stor betydelse för utvecklingssamarbetet i världen. Fattigdomsbekämpning har varit den mest betydande faktorn. Det finns mycket

kvar att göra men en höjd take away-mugg är den ansträngningen ändå värd. Tekniska framsteg görs hela tiden. Alltifrån klimatsmarta hus till lågenergilampor kan hjälpa till att spara på miljön. Det är en intressant och innovativrik framtid vi går till mötes. Här och nu kan varje människa göra mycket. Sociala medier är snabba och kraftfulla. Med dem kan vem som helst sprida idéer och information.

Det finns mycket att uträtta inom energisektorn, vi behöver fler satsningar på både förnyelsebara energikällor och energispararappar. Alla förutsättningar finns här; nu krävs ledarskap, mod och samarbetsvilja för att en hållbar värld för alla ska bli verklighet. Njut en stund i solen med en klassisk kaffekopp istället för att skynda vidare med en miljöbovs take away-mugg.

Det är inte bara dagens generations välmående som står på spel, även nästkommande och den som kommer efter den. Visst vill väl du, som jag, att även andra kommande generationer ska få njuta av en stund i solen med en kopp (ekologiskt) gokaffe och känna en varm trygg känsla av att jorden inte mår dåligt? Med en känsla av framtidshopp.

En värld i förändring����������������������������������ϔ�����������

“Vatten är en livsnödvändig men potentiellt livsfarlig

�¤����dz

Dz"��ϔ�������������dz

Vi behöver jorden - och den behöver oss

20

22

artic

All standard Munken products are available as FSC™ and PEFC certified.FSC™ – The mark of responsible forestry. FSC-C022692. www.fsc.org

ARCTIC PAPER SVERIGE AB INFO-SE@ARCTICPAPER.COMwww.arcticpaper.com

Munken Heart Works— dela med dig av dina platser för inspiration med Munken Design Range

Vi har bjudit in kreatörer runt om i världen som har delat med sig av platser de inspireras av. Vårt projekt, Heart Works, började som en bok, tryckt på de naturliga papperen i Munken Design Range. Nu fortsätter vi att inspirera på webben. Var är din plats för inspiration? Dela dina bilder på www.arcticpaper.com/se/heartworks

Latitud: 58.480338/ Longitud: 11.692281 Välkommen till Arctic Paper Munkedals; Vackert beläget vid Gullmarsfjorden, platsen i vårt hjärta.

23

artic

23

Jobben du inte visste fanns

Designbranschen är kontrastrik! Uttryck har fått inblick i tre väldigt olika delar av denna fantastiska värld.

Vi har mött en sound ��������ǡ�������ϔ���������gör bokomslag och två unga entreprenörer som mark-nadsför en iPad-meny.

24

Lamporna i den svagt belysta korridoren blinkar till. Ett vapen laddas, klick klick. Man hör soldatens tunga andetag och snabba steg genom

vattenpölarna på golvet. Skvätt, skvätt, skvätt. Utanför fönstret tågar fiendens trupper, en man skriker något på ryska. Samtidigt hörs en hund skälla på avstånd. - I spel händer det saker hela tiden och det ska alltid låta olika, berättar Mari Saastamoinen Minto. Hon ligger bakom ljudet i scenen ovan som är taget ur trailern för datorspelet Battlefield 4. Högljudda drömmarMari har alltid drömt om att göra actionproduktioner eftersom det är en utmaning i både ljuddesign och mix att få alla ljud att samspela. Sedan sex år tillbaka är hon lead sound designer på spelföretaget DICE. Allt började med en praktik på företaget efter att Mari hade avslutat sin utbildning på universitetet i Piteå och studerat

ett år på Dramatiska institutets, numera Stockholms dramatiska högskolas, filmljudlinje i Stockholm. Hon hade bara som hastigast hört talas om DICE när hon skulle söka praktik, men en bekant tipsade henne om att spelindustrin var på framfart. ��1lU�MDJ�NRP�KLW�I|UVWD�JnQJHQ�WlQNWH�MDJ�³:RZ��GHW�KlU�lU� YlUVWD� FRROD� VWlOOHW�´� $OOD� VRP� MDJ� WUlIIDGH� YDU� XQJD�kreativa människor och det kändes väldigt inspirerade! säger Mari. Samklang på kontoretDICE har sitt kontor några trappar upp i Glashuset vid Slussen i Stockholm. En liten spiraltrappa leder ner från entrén till en öppen arbetsplats där flera personer sitter vid datorer och arbetar på nya spännande projekt. Precis intill ligger Maris ljudstudio.

När dörren stängs känns det som om vi är helt avskärmade från alla samtal och allt klickande på alla tangentbord som pågår utanför. Det är knäpptyst. Mellan datorskärmar, ljudmixer, post-it-lappar och högtalare på Maris skrivbord står flera mumintroll prydligt uppställda. Sedan ungdomen har hon spelat olika dator- och tv-spel men efter att hon började jobba på DICE har det blivit mycket mer av den varan.- Det första jag gjorde när jag började här var att köpa ett Xbox, säger hon och skrattar.

Mari är inte ensam om att arbeta med ljud på DICE. Det finns ytterligare sju sound designers på det svenska datorspelföretaget DICE. Kollegorna har delat upp arbetet i olika ljud- och spelkategorier. Mari ansvarar för atmosfärljud i spelnivåer och scener samt för animationer som utspelas i banorna. Hon ansvarar även för laddningsfilmer. Laddningsfilmer är de filmer som visas innan man kör en bana.

DICE har tillgång till ett mycket stort ljudbibliotek men de försöker även spela in så mycket ljud som möjligt själva. Det kan stundtals försätta Mari och hennes kollegor i oväntade situationer. En gång spelade de in egna dödsskrik. Några på företaget gick ner till kontorets källare för att få fram rätt ljud. De turades om att försöka framkalla trovärdiga dödsskrik.- Försök göra det utan att skratta! säger Mari och ler vid minnet.

Hur låter vatten?En av Maris största utmaningar till Battlefield 4 var att

/VU�pY�SLHK�ZV\UK�KLZPNULY�Wr�+0*,Du sitter i soffan och kör ditt roligaste datorspel. Du är helt fokuserad på det du ser. Du kanske tror att visuella ��������������¡��������ϐ���¡����������������Ǥ������¡�������������������ǡ�������������������ϐ��������������������������avlossas - utan ett enda ljud. Hos den svenska spelutvecklaren DICE vill man att allt ljud ska låta så äkta som möjligt. Mari Saastamoinen Minto är lead sound designer på företaget.

���������������������������������

dz�����¡����������������������������������������dz

Mari Saastamoinen Minto har alltid med sig sin bandspelare, även under semestern.

DICE

DICE står för Digital Illusions Creative Entertainment

Det svenska företaget utvecklar programvor och

datorspel.

designa ljud till stora vågor som träffar ett stort skepp och sedan skvätter vatten i ansiktet på spelaren. Vissa ljud är svårare att designa än andra. Mari funderade mycket kring hur det låter det när en person får en stor våg i ansiktet. - Okej, det låter inte tillräckligt blött, jag måste skvätta vatten någonstans och spela in det för att få ljudet till spelet att låta mer trovärdigt, så tänkte jag flera gånger, berättar Mari.

Utmaningen att hitta rätt blöta ljud var bara en del av den kreativa processen. Tillsammans med effekter från företagets ljudbibliotek och en inspelning av en storm i England som Mari hade gjort under en semester där kunde hon och hennes kollegor skapa ett verklighetstroget skvättande ljud.

- Vi hyrde en bassäng i Eriksdalsbadet där vi hoppade och plaskade runt i vattnet och spelade in det hela för att samla in ytterligare ljud till vårt ljudbibliotek ifall att vi skulle behöva det under utvecklingen av Battlefield 4, berättar Mari.

Inspirationen till hennes ljud hämtar hon från andra spel, filmer, radio och dokumentärer. Hon är uppmärksam på allt som innehåller ljud.

- Det känns som att jag aldrig slutar att lyssna, säger Mari.

DICE gör spel för bland annatPlaystation, Xbox och

Microsoft PC

Företaget är mest känt förspelserien Battlefield

Grundades 1992

Ägs sedan 2006 av Electronic Arts, EA

Huvudkontor i StockholmSysterstudio i Los Angeles

26

+L�THYRUHKZM�Y� TLU`LY� P� LU� HWW

På restaurangen Stora Vikingen i Stockholm sitter Mehmet Ruusuvirta och Filip Edde Martinsson böjda över varsin iPad. På bordet framför dem

ligger ytterligare 18 stycken staplade på varandra. Killarna håller på med några sista justeringarna och uppdateringarna. Ikväll ska de första matgästerna på Stora Vikingen få testa appen FineDine. Positiv feedbackIdén om att skapa en digital restaurangmeny kom för ett och ett halvt år sen, när Mehmet jobbade med en hemsida till sin pappas restaurang. Onlinebeställningar för restauranger med hemkörning hade blivit allt vanligare och Mehmet kom på att det borde gå att göra något liknande för att underlätta även bordsservering.

Mehmet bollade sin idé med sin barndomsvän tillika rumskamrat Filip. Filip tyckte att den var intressant.ă��)UnQ�E|UMDQ�VNLVVDGH�MDJ�XSS�PHQ\Q�L�3DLQW��'HQ�VnJ�bra ut, så jag gjorde om den i HMTL-format. Sen började vi fråga både bekanta och folk i branschen vad de skulle tycka om en iPad-meny. Överlag var feedbacken positivt och engagerad, säger Mehmet. Vid den här tiden fanns ingen produkt på marknaden som liknade Mehmets idé.

Med Mehmets pappa som finansiär kunde han och Filip börja utveckla programvaran för sin digitala meny. Men ingen av killarna var bekanta med den teknik som krävdes för att de skulle kunna programmera den planerade appen. Inspiration i IstanbulEn semester i Turkiet sommaren år 2013 gjorde mycket för Mehmet och Filips affärsidé. På en restaurang i Istanbul hittade Mehmet precis vad de letat efter, en surfplatta med en applikation som innehöll en bildspäckad restaurangmeny.

Applikationen hette FineDine och var utvecklad av den turkiska appbyrån Bambulabs.ă�)LQH'LQH�IDQQV�Sn�IOHUD�UHVWDXUDQJHU� L�7XUNLHW�RFK�Gn�måste den gå att lansera i Sverige också tänkte jag, säger Mehmet.

Fortsatte planera i SverigeNär han kom tillbaka till Sverige tog han åter upp idén med sin rumskompis Filip. Tillsammans kontaktade de Bambulabs och föreslog ett samarbete. I januari i år åkte de ner till Turkiet för att ordna de sista detaljerna i sitt avtal med företaget. Killarna har nu ensamrätt på distributionen av FineDine i Norden. Sedan de började utveckla sin meny har liknande produkter börjat dyka upp på den svenska marknaden.

Filip förklarar att han anser att det finns en tydlig skillnad mellan FineDine och dess konkurrenter:ă�)LQH'LQH�lU�HWW�IlUGLJW�NRQFHSW�RFK�GHQ�lU�DSSOLFHUEDU�Sn�vilken restaurang som helst, de konkurrerande menyerna byggs upp från grunden för varje enskild krögare. Fördelen med vårt koncept är att det blir billigare för kunden och går snabbare att installera. Tror på FineDine i framtidenMehmet och Filip tror att framtiden för digitala menyer är ljus.ă� )|UGHODUQD� lU� HQRUPD� QlU� DOOD� YlO� lU� EHNDQWD� PHG�hur menyn fungerar. Det är bevisat att bilder på mat ökar försäljningen, samtidigt som beställningarna går snabbare och kunden slipper vänta onödigt länge på att bli serverad, säger Mehmet. Killarnas plan är att fortsätta utveckla FineDine så att de så småningom kan jobba heltid med företaget.

Just nu går mycket av deras tid åt till att marknadsföra tjänsten, men de jobbar också mycket med att finnas till hands för sina existerande kunder.ă�0DQ�N|SHU�LQWH�HQ�VWDWLVN�SURJUDPYDUD�RP�PDQ�N|SHU�FineDine. Det här är en produkt som utvecklas och uppdateras hela tiden, säger Filip.

En vision om en elektronisk meny för restauranger och en resa till Istanbul gjorde att Mehmet Russuvirta kom i kontakt med FineDine. Nu arbetar han och tidigare rumskompisen Filip Edde Martinsson med att marknadsföra appen som ska konkurrera ut klassiska pappersmenyer.

Av Cornelia Thomasson

27

Mehmet Ruusuvirta

Ålder: 23Bor: Paimio, Finland och i Stockholm

Sysselsättning: studerar fastighetsutveckling vid KTHIntressen: entreprenörskap, teknik och restauranglivBästa med FineDine: förbättrar kundupplevelsen och

ökar flexibiliteten för krögaren

Det här är FinDine

En applikation som stödjs av Android och IOS. Via en surfplatta kan restauranggäster skicka

sin beställning direkt till användargränssnittet i servitörens mobil eller dator.

FineDine har ett formulär för feedback och en delningsknapp för Facebook

och Twitter.

Filip Edde Martinsson

Ålder: 23Bor: Rågsved, Stockholm

Sysselsättning: studerar medieteknik vid Södertörns högskola

Intressen: matlagning och restauranglivBästa med FineDine: möjligheten att

presentera sin meny med hjälp av bilder

27

Filip Edde Martinsson och Mehmet Ruusuvirta både bor och arbetar tillsammans.

28

/HU�KLZPNUHY�IVRZVTZSHN

I sitt arbete som formgivare av bokomslag vill John Persson göra så många olika typer av omslag som möjligt. Alltifrån mörka, mystiska deckaromslag till

tydliga uppslag till faktaböcker. Det är viktigt för honom att inte fastna i en stil och han jobbar aktivt med att dölja sina egna preferenser. Han försöker istället att lyssna på vad förlaget vill ha. Distanserad från sina egna önskningar tycker han att det är lättare att skapa ett omslag som passar den aktuella boken.

ă�'X�PnVWH� XWJn� IUnQ� QROO�� GHW� ElVWD� lU� RP� GX� lU� KHOW�blank. Du måste alltid utgå från att du ska göra ett unikt omslag som inte ska likna något tidigare, säger John.

Balans mellan yta och innehållJohn Perssons ambition är att ingen ska se att det är just han som har formgivit ett omslag. De flesta andra som arbetar kreativt har nog motsatt inställning till utmärkande personliga drag i sin design. John betonar det viktiga i att inte ha en egen stil, då kan det vara svårt att anpassa sig efter det kunden vill ha.ă�'HW�ILQQV�LQJHW�WDNH�LW�RU�OHDYH�LW��IRUPJLYDUH�MREEDU�Sn�uppdrag, säger John.

I ärlighetens namn har dock böcker av samma genre ofta liknande färgsättning och bilder menar John. Omslag för deckare brukar gå i rött och kärleksromaner går nästan alltid i ljusare varma färger. För att det inte ska bli förutsägbart är det viktigt för formgivaren att vara kreativ, och det är just kreativiteten som John säger är hans starkaste sida.ă�-DJ�KDU�VSHFLDOLVHUDW�PLJ�Sn�ERNGHVLJQ�RFK�NRPPHU�Sn�idéer lite överallt. Möjligheterna är oändliga, säger John.

John har ingen fast arbetsplats. Han arbetar där han vill, allt han behöver ha med sig är sin dator. Arbetet glider lätt ihop med fritiden, men det beskriver han bara som en glädje eftersom han tycker att jobbet är så roligt. När kreativiteten infinner sig passar han på att skapa. John

ser dock inte endast positiva sidor med sitt arbete, han tycker att det ibland kan bli lite ensamt. Eftersom han frilansar har han inget permanent kontor. Och ibland känns arbetet nästan svårt att greppa. När han jobbar med flera olika omslag till böcker som ges ut av olika förlag kan arbetet kännas splittrat.

Kanske är det just ensamheten i arbetet som frilansande grafiker som har fått John att vilja arbeta deltid som lärare. Nu undervisar han i grafisk design och närliggande ämnen på Södertörns högskola. Där får han träffa och umgås med många andra människor samtidigt som han kan undervisa om och diskutera det han brinner för.

Avskräckande exempelFörfattare har ofta mycket lite att säga till om rörande hur deras boks omslag ska se ut. John skickar förslag på omslag till förläggaren först. När förläggaren är nöjd med designen och marknadsavdelningen har godkänt den skickas den till författaren. Mest som en symbolisk handling. Skillnad var det när John skulle få den egenförfattade ERNHQ�´7RPPD�IRWVWHJ´�SXEOLFHUDG���'n�JMRUGH�KDQ�VMlOY�omslaget, det blev lite mer problematiskt än vanligt. När han började formge omslaget till sin debutroman hade han svårt att bestämma sig för vad som skulle få rymmas. 0LWW�L�DUEHWHW�I|OO�KDQ�QHU�L�´NROODJHWUlVNHW´��GHW�EOHY�KHOW�enkelt en samling av flera olika bilder och element från boken på dess omslag. Slutresultatet blev svårt för läsaren att förstå. John skrattar och säger att han brukar visa upp det här arbetet för sina studenter som ett skräckexempel. Trots flera år som designer av bokomslag har John inte tröttnat på sitt arbete - inte det minsta. Han finner fortfarande jobbet utmanande och stimulerande.

Från visuell idé till färdigt, tryckt bokomslag tar ungefär ett år. John Persson har designat omslag till böcker i ���������������Ǥ��������������¤��������¤��������Ú�����ǡ��������������Ú�������¡�������¡������������������ϐ���������Ǥ�

Av Victoria Heiman Foto Privat

Ett urval av John Persson alla bokomslag.

29

John Persson säger att ett bokomslag tar mellan fyra och trettio timmar att designa. För varje bok designar han ungefär tio olika förslag på bokomslag som han skickar till aktuellt förlag.

30

31

Aktuell bild Hanna Söderberg

Y������������ ���ϔ�������������

3232

���������������Ú����������������¡������¡�����ϐ�������������������������������Ú����Ǥ�����¡����¤��������������Ǥ��I städer råder en kakofoni av färg, ljus och ljud som vill göra alla förbipasserande till konsumenter.

Av Erika Granath Foto Norbert von Niman

R eklambrus är ett ganska nytt begrepp, mer och mer etablerat de senaste åren bland alla reklammakare. Begreppet syftar till den stora täta massa av

utomhusreklam som människor möts av på många offentliga platser i dag. Reklamen är företagens främsta vapen i kampen om marknadsandelar. År 2012 spenderade samtliga företag i Sverige tillsammans lite mer än en miljard på bara utomhusreklam. Och då utgör utomhusreklamen endast 1,5 procent av all reklam i Sverige.

Ett samlingsbegreppUtomhusreklam är ett samlingsbegrepp för affischer, planscher, plakat, skyltar och billboards med mera som finns i utomhusmiljöer. Även trafikreklam så som reklam på bussar, tunnelbanevagnar och tåg är utomhusreklam. Reklamformen är förhållandevis billig för annonsörer.

Reklam som en person får hem i brevlådan kan han eller hon kasta bort. Ett mejl med en uppmaning om att köpa en speciell vara går att förflytta till den digitala papperskorgen. Ett sms med ett erbjudande om det senaste klippet i en butik går att radera. Utomhusreklam är svårare att filtrera bort. Kanske just därför ökar den hela tiden i samhället.

Allmänna platser tillhör alla Allmänna platser i Sverige, det offentliga rummet, tillhör alla invånare i landet. Hur ytan ska användas är en angelägenhet för alla medborgare. Det var några år sedan nu, men år 2005 skrev två studenter på Södertörns högskola, Helena Björkengren och Annika Grumert, en XSSVDWV�PHG�QDPQHW�³5HNODP�L�GHW�RIIHQWOLJD�UXPPHW���HQ�IUnJD�RP�GHPRNUDWL"´��

I uppsatsen drev de tesen att reklam är en demokratifråga.

De intervjuade flera olika personer; privatpersoner, politiker och anställda på företag som arbetar med PR och marknadsföring. De olika intervjupersonerna hade olika syn på reklamens och demokratins samspel.

En fråga om demokratiI Helena Björkengren och Annika Grumerts uppsats skrev de om privatpersoner och en del politiker som förde fram argument för att offentlig plats, ägd gemensamt av alla medborgare, ska ligga under inflytande av dessa medborgare. De gav även utrymme åt motståndarsidan, det vill säga företagare och politiker som talade om vikten av liberala regler för reklam i symbios med en marknadsekonomi och demokrati.

Förblir statsskicket i ett land demokrati om politiker går in med veto och sätter upp hårda regler mot fri affischering? Den frågan har inget självklart svar. Helt fri är ändå inte affischeringen i Sverige. Långt ifrån. I grunden är all reklam som uppförs på allmän plats tillståndspliktig, företag behöver ha polistillstånd eller till och med bygglov för att sätta upp större skyltar.

��������Ú����ϐ���������Affischplats Stockholm är ett projekt som går ut på att Stockholms stad ska erbjuda gratis affischeringsytor för alla. Syftet är att minska det som kallas illegal affischering med posters etcetera som sätts upp utan lov på exempelvis husfasader och lyktstolpar. Det är främst mindre aktörer, privatpersoner och ideella kulturevenemang som politikerna i Stockholm har som mål att hjälpa med Affischplats Stockholm. Kulturnämnden driver ett liknande projekt med fri affischering på elskåp som tillhör trafikkontoret och Fortum. Rådet till skydd för Stockolms skönhet, eller Skönhetsrådet som det kallas i vardagligt tal, bildades år 1919 med

9LRSHT�P�KL[�Vă�LU[SPNH�Y\TTL[

Affischplats Stockholm erbjuder gratis reklamplats åt alla.

XSSJLIWHQ�DWW�³EHYDUD�VWRFNKROPDUHQV�LQWUHVVHQ�L�HQ�VWDG�VRP� VQDEEW� Yl[WH� RFK� I|UlQGUDGHV´�� 6N|QKHWVUnGHW� VND�värna om Stockholms stadsbild och stadens estetiska värden. Om Skönhetsrådet anser att reklam någonstans kan utgöra ett hot mot estetiken i stadsbyggnaden kan rådet besluta om, och i så fall hur, reklam får finnas på den aktuella platsen.

Offentlig miljö hyrs ut som annonsplatsDen som promenerar på valfri gata in innestan i Stockholm ser reklam överallt. Företagen som annonserar är många, oändliga snudd på. Färre är företagen som arbetar med att erbjuda affischplatser. Marknaden för utomhusreklam i Stockholm domineras i dag av två aktörer, Clear Channel och JCDecaux. De hyr ut reklamplats på offentlig plats till företag och erbjuder reklamlösningar från några tusen kronor till miljonbelopp.

Offentliga platser ägs ju av medborgarna i Sverige. Hur kan då två företag få hyra ut dessa ytor till andra företag mot betalning - i vinstsyfte dessutom? Svaret är genom en överenskommelse mellan Stockholms stad och företagen Clear Channel och JCDecaux. Företagen får exponera reklam på offentlig plats i utbyte mot att de tillhandahåller och sköter om utomhusmöbler, informationstavlor och offentliga toaletter med mera i staden.

Motstånd mot utomhusreklamReklam har länge varit snudd på lika naturligt som syre i luften och cigarettfimpar och nedtrampade tuggummin på marken. Trots det höjs med jämna mellanrum röster om att offentlig reklam kanske borde avvecklas - förbjudas.

I september 2013 var det Vänsterpartiet som gick ut och krävde att Stockholms stad skulle rensas. Motiveringen för att minimera reklamen var att maximera utrymmet för offentlig konst. Förslaget fick blandad kritik från både privatpersoner, företagare och politiker. Just nu tyder inget på att reklam i det offentliga rummet i Sverige lär förbjudas inom en överskådlig framtid. Och frågan är vart reklamen tar vägen om den portas från gatorna.

26% stör sig inte alls på utomhusreklam

Siffran kommer från Marie Grusells GRNWRUVDYKDQGOLQJ�³5HNODP���HQ�RLQEMXGHQ�JlVW"´�

Göteborgs universitet

33

34

Plats för Alloffsets annons

35

Utomhusreklam - nej tack!

Boken mot reklamNo Logo. Boken skriven av den kanadensiske journalisten och författaren Naomi Klein gavs ut år 1999. No Logo kritiserade det rådande samhället och beskrev reklamens och varumärkens påverkan på människan som negativ.

Konsten mot reklamStreet art. Konstformen och begreppet street art blev en kraft att räkna med i början av 80-talet. Street art kom som ett komplement till graffitin och hade samma syfte: att återta och smycka det offentliga rummet. Skillnaden mellan street art och graffiti är att medan graffitikonstnärer skapar direkt på plats förbereder street art-konstnärer sina alster i hemmet. Det kan vara schabloner, affischer, pärlplattor, klistermärken med mera som konstnärerna sedan tar ut i offentligheten.

Intressegruppen mot reklam$GEXVWHUV��³+nOO�NROO�Sn�GLQ�UHNODP���$GEXVWHUV�lU�KlU´��Så löd rubriken på branschtidningen Dagens Medias hemsida år 2004 då det internationella nätverket mot reklam etablerade sig i Sverige. Adbusters arbetar för att sprida information och genomför aktioner med syfte att få människor att ta makten över det offentliga rummet. Rörelsen startade i Kanada i början av 1990-talet.

Mästerskapet mot reklamOS i Aten. Över 10 000 skyltar togs bort från offentliga platser i Aten inför OS i staden år 2004. Arbetet med att montera ner reklamen ska ha kostat över 7,5 miljoner kronor.

Staden mot reklamSão Paulo. Brasiliens och Sydamerikas största stad med över elva miljoner invånare blev fri från utomhusreklam år 2007 - i alla fall i teorin. Då drev borgmästaren Gilberto Kassab igenom en lag som förbjuder all form av reklam på offentliga platser. På bara några månader togs skyltar och reklam på bussar med mera bort. På flera ställen står ställningar som tidigare burit upp reklam kvar, nu tomma på budskap, som skelett som skvallrar om hur det var förr när reklamen var en del av stadsbebyggelsen.

Utomhusreklam - ja tack!

Reklam vs träd. I Florida stiftades en lag år 2006 som förbjuder plantering av träd där de riskerar att skymma

existerande reklamtavlor. Alla företag som annonserar på statlig mark är garanterade att deras reklam ska

vara synlig på minst 150 meters håll, utan att grenar eller blad är i vägen.

Av Erika Granath

dh

R

,

K

L

A

M

I

T

A

I

W

A

N

36

dh

Taiwan är ett fantastiskt land som är så mycket mer än texten “Made in Taiwan”. Lysande, digitala och analoga reklamskyltar överallt, med information på antingen engelska eller med kinesiska tecken. En livlig och färgsprakande ���������¡���������Ú������¤���������������������������������������Ú�����Ǧ��������ϐ���������������������������������från den hemma i Sverige.

Ett helt kamerakvarter, företag som Nikon, Canon och Olympus ligger på rad.

Av Caroline Arkenson

37

Företagsskyltar och reklam tävlar om allmänhetens uppmärksamhet.

��������marknadsföring i

Taipei. Det gäller att synas i folkvimlet!

38

Från

vis

ioner

Jag är på ett café i södra Stockholm, med mig är filmregissören Åsa Båve. Hon har precis fått Frames tungviktspris för sin senaste kortfilm Bristning som

visades på Göteborgs Internationella Filmfestival. Vi ska prata om drömmar och verklighet. Två ganska vida och subjektiva begrepp, högt allmänmänskliga. Jag vill veta hur hon ser på dem.

Jag undrar om drömmar och verklighet är två olika fenomen, eller om det snarare är så att drömmen endast är en ogjord verklighet. Något som väntar på att transformeras till en sanning. Det tar en stund innan vi hittar ett bord som känns lagom avskilt. Tillslut hittar vi den perfekta platsen.

Hur tolkar du orden dröm, vision och verklighet?ă�9LVLRQ�NlQQV�QlUPDUH�lQ�GU|P��UHQW� ILOPPlVVLJW�� IDVW�jag drömmer mycket på nätterna. Jag vill gestalta en verklighet. Att vara filmskapare är att påstå sig gestalta en subjektiv verklighet, min bild av verkligheten, säger Åsa.ă�+XU�VHU�SURFHVVHQ�XW�QlU�GX�WDU�HQ�ILOP�IUnQ�HQ�YLVLRQ�WLOO�verklighet? frågar jag.ă�3URFHVVHQ�VHU�ROLND�XW�IUnQ�JnQJ�WLOO�JnQJ��E|UMDU�cVD�Hon beskriver hur processen för henne ofta inleds med att hon får upp bilder i huvudet. Bilderna är laddade med en stämning eller en miljö, sedan kommer ett tema som flätas samman med bilderna.

Återkommande teman i Åsas skapande är gränser och sociala normer.ă�-DJ�W\FNHU�RP�DWW�U|UD�PLJ�NULQJ�|JRQEOLFN�GlU�HQ�PnVWH�fatta ett viktigt beslut, ett avgörande ögonblick, då en vet att en måste trots att en kanske inte vill.

Var kommer bilderna från – själva visionen?ă�'H� NDQ� NRPPD� IUnQ�PnQJD�ROLND� VDNHU�� 7LOO� H[HPSHO�saker som jag ser runt mig, svarar Åsa.

ă�)UnQ�YHUNOLJKHWHQ"�ă�-D��SUHFLV�Nästa steg i processen är att Åsa börjar skriva. Hon skriver och testar. Skrivprocessen är tidskrävande och sker parallellt med att hon fortsätter att arbeta med formidéer, formuleringen kring projektet samt med casting av skådespelare. Inte att förglömma är det väldigt nödvändiga arbetet med att söka finansiering.ă� +lU� QnJRQVWDQV� E|UMDU� DQGUD�PlQQLVNRU� NRPPD� LQ� L�bilden. Jag är med och skapar ett konstnärligt team där vi diskuterar manus och form, säger Åsa.

Skapar med skådespelarnaÅsa vill börja jobba med sina skådespelare i ett tidigt stadie, tillsammans tar de sig tid att improvisera och förbättra planerade uttryckssätt i filmen.

Tack vare att Åsa har erfarenhet som filmfotograf är hon medveten om vikten av det visuella tänkandet. Hon reflekterar mycket kring format, bildutsnitt och på vilket sätt kameran ska användas för att få till det bildspråk hon önskar.

Bestämmer du vilken utrustning ni ska använda?ă�1HM��RP�GHW�LQWH�lU�MDJ�VMlOY�VRP�lU�IRWRJUDI�Vn�|YHUOnWHU�jag det nästan helt till fotografen, men jag är givetvis med RP�DWW�WD�EHVOXWHW�ă�XWUXVWQLQJHQ�SnYHUNDU�MX�RQHNOLJHQ�filmens visuella stil.

När förarbetet är klart är det dags för inspelning. Under själva inspelningsperioden försöker Åsa frigöra så mycket tid som möjligt åt skapandet, det kreativa. Hon vill testa olika. Om skådespelarna först gör på ett sätt kan de få prova motsatsen i nästa tagning. Att hinna med det är inte helt lätt. Ofta slukar kringarbete med små och stora, ofta oväntade, uppgifter mycket tid under inspelning.ă�(Q�JO|GODPSD�VRP�JnU��IHO�OMXV��IXOOD�PLQQHVNRUW��VROHQ�som går ner så att de sista tagningarna kanske inte hinns PHG«

Släpper du på din vision när du arbetar på inspelning?ă� -D�� MDJ� PnVWH� VOlSSD� PLWW� PDQXV� QlU� MDJ� JnU� Sn�inspelning. Precis som skådisarna också måste våga släppa taget, men det är svårt för alla. Att göra film är att kompromissa med sina visioner. Stötarna lyfter visionen. Hur jag vet om jag är nöjd med en tagning? Det är ett intuitivt arbete.

�Dz���������ϔ�����������är att påstå sig gestalta �����������������������dz

Livet fyller Åsa Båve när hon regisserar. Hon har sitt drömjobb. Av en vision som från början endast består av lösa bilder i huvudet skapar �����������Ú����ϐ�����Ǥ�

Text Maria Krums Vabins Foto Hanna Söderberg och Alexander Granskog

RFK�GU¸PPDU�WLOO�I¦UGLJ�ȴOP

Vad är nästa steg i processen?ă�(Q�SDXV��6HGDQ�KDU�MDJ��RP�MDJ�KDU�WXU��HQ�NOLSSDUH�RFK�en ljudläggare som har varit delaktiga redan från början.Ett första utkast arbetas fram av Åsa och hennes kollegor. Åsa tittar på det kritiskt. ă�'HW�KlU�lU�IDNWLVNW�HQGD�JnQJHQ�VRP�MDJ�NDQ�VH�ILOPHQ�som utomstående. Det är först nu jag förstår vilken film jag har gjort. Visionen finns kvar, men den kan se annorlunda ut. Om den inte finns där har jag gjort ett dåligt jobb.Filmen klipps antagligen om igen för att stämma bättre överens med Åsas första vision. Musik läggs och sen visas filmen för en testpublik. Målet är nära, nästa steg är premiär. Nu är filmen i allra högsta grad verklig.

Vad händer när drömmen har blivit verklighet?ă�'HW� EOLU� DOGULJ� VRP�YLVLRQHQ� HQ� I|UVW� KDGH��$WW� VNDSD�QnJRW«� YHUNHW� lU� VW|UUH«� VXPPDQ� lU� VW|UUH� lQ� VLQD�delar. Det är oundvikligt och till och med värt att sträva efter.

Åsa berättar att för varje gång hon ser sin film med en ny publik förändras den framför henne.ă�6n�NRPPHU�UHVSRQVHQ��2P�MDJ�SUDWDU�PHG�QnJRQ�RFK�märker att filmen och visionen har gått fram, då känns det lyckat, säger Åsa

Frigörelse från grundvisionen

Nu har Åsa ofta släppt både greppet och tankarna på den ursprungliga visionen. Hon har blivit distanserad till den.ă�*XG��YDG�SODWW�GHQ�lU�QX��Vn�NDQ�GHW�NlQQDV�HIWHU�HWW�tag. Men det är skönt, då vet jag att jag har utvecklats och kommit längre i mitt filmskapande, säger Åsa.

Är regissör ditt drömyrke?ă�-D��GHW�lU�GHW��-DJ�NlQQHU�PLJ�VRP�PHVW�OHYDQGH�QlU�MDJ�

regisserar. Det är att klart att det handlar om att vilja berätta och skapa känslor och tankar hos en publik, men framför allt är regissera vad jag tycker är roligast att göra.

Är drömmen ouppnåelig och fantastisk?ă� 1HM�� 'HW� ILQQV� ROLND� W\SHU� DY� GU|PPDU�� -DJ� NDQ� WLOO�exempel drömma om att bli fåraherde i Andalusien, men det kommer aldrig att hända. Sen kan jag drömma om DWW� ER�QlUPUH�QDWXUHQ� ă� GHW� NDQ�KlQGD��2FK� VHQ� ILQQV�det drömmar jag aktivt går efter, som filmskapandet. Jag låter det inte bara vara en dröm, det är något livsviktigt. Ett mål. För att en dröm ska bli verklighet måste en kompromissa. Jag bodde nyss en vecka i Spanien och skrev och klippte på min kommande film. Det var ju en verklig dröm, men det var också en vecka utan inkomst, något jag får hantera i min verklighet nu. Verkligheten lU�DWW�In�DOOW�DWW�Jn�LKRS��OLWH�VRP�HQ�ILOPLQVSHOQLQJ�ă�HWW�ständigt kompromissande.

39

Åsa Båves senaste kortfilm vann Frames prestigefyllda tungviktspris.

Åsa Båve

Född 1988 i Falun

Utbildning Katrinebergs folkhögskola,

ϐ���������Ǥ�Ú������������������ǡ��������¤����������¡�������±�����������Ǥ��������¤����

��������¡�ϐ����������������Ǥ

På gång������������¡�ϐ���������������-

���������������������������������������Ǥ�Dz���ϐ�������������������������Ǥ��������¤�����ǡ��Ú������������

���������ǤdzDz�����Ú���ϔ����¡��

att kompromissa med �������������Ǥdz

40Foto

Nor

bert

von

Nim

an

Illu

stra

tion

Sann

a N

orda

hl

41

Hos Bofolder har du inga

långa bindningstider

AURORAGRÄND 1 . 127 33 SKÄRHOLMEN . TEL. 08-681 99 40

WWW.BOFOLDER.SE

42

På olika sidor av Atlanten arbetar stundtals samma skådespelare och regissörer. Ändå skriver svenska recensenter ��������������������������������ϐ����������¤�������¡��Ú��Ǥ�����Ú�ǫ��������������������ϐ�������������������������¡��samma budget som samtliga bioproduktioner per år i Sverige.

Mary Poppins, Wallander, Cloud Atlas, Pippi Långstrump, Forest Gump och Sällskapsresan. Det finns en väldigt tydlig skillnad mellan

RYDQ�QlPQD�ILOPHU�ă�GH�lU�IUnQ�ROLND�VLGRU�DY�$WODQWHQ��Några är från Sverige, de andra från det berömda och prestigefyllda Hollywood. Filmer ur båda kategorierna recenseras dagligen på samma sidor i våra svenska tidningar. Det innebär dock inte att de någonsin ställs PRW�YDUDQGUD�Sn�ULNWLJW��´+ROO\ZRRG�JnU�LQWH�DWW�MlPI|UD�PHG´�VlJV�GHW��0HQ�YDG�KlQGHU�RP�PDQ�VNLFNDU�VYHQVND�regissör och skådespelare till Hollywood? Går filmerna att jämföra då? År 2010 slog Joel Kinnaman igenom i första delen av Snabba Cash-trilogin som har kommit att bli en svensk klassiker. Första filmen var en av få svenska biofilmer år 2010 som fick fler än de 300 000 biobesökare branschen räknar med att en film behöver för att gå runt ekonomiskt. Även filmens regissör Daniel Espinosa gjorde sig ett namn i och med Snabba Cash. Både Joel Kinnaman och Daniel Espinosa åkte snart över Atlanten för att göra Hollywood-debut. Daniel Espinosa första amerikanska film blev Safe House, den har rosats av kritikerna. Joel Kinnaman inledde sin karriär i USA i serien The Killing. Hans filmdebut i Hollywood blev Robocop som har haft biopremiär i Sverige i år. Blev de både männen bättre i och med flytten

från Sverige till Hollywood? En fråga som inte har ett säkert svar. Men en sak är säker, filmerna de arbetar med i Hollywood har en betydligt större pengapåse. En film i den berömda filmstaden har ungefär samma budget som hela den årliga svenska biofilmsbudgeten.

Snabba cashI Snabba cash har vi JW (Joel Kinnaman) som vill tjäna riktigt snabba pengar. Han beblandar sig med ett kriminellt gäng samtidigt som han försöker leva sitt lyxliv som handelsstudent, vilket ibland inte går ihop.

Filmen fångar upp tittaren i spänning tack vare ett bra manus och regi. Men det saknas djup som främst ligger i att Joel Kinnaman spelar mot skådespelare som ibland saknar talang. Ett problem är också avsaknaden av mer finlir och brist på produktionstid som hade behövts till att utöka en del scener. Safe HouseI filmen Safe House är spänningen på topp från början till slut, en ung CIA-agent får i uppdrag att vakta en sedan länge eftersökt brottsling. När bunkern de befinner sig i stormas av fienden blir de tvungna att fly tillsammans. Hela filmen är väl genomarbetad och Daniel Espinosa har noga valt ut vilka skådespelare som ska vara med och vilket manus han jobbar efter.

-ijĶķ�ij�ľŀŊ�ŀʼnļĶĮĽĮįĶīļ

���������������������������������������������������������

6SPRH�PUZWLSUPUNZWSH[ZLY���VSPRH�M�Y\[Zp[[UPUNHY

43

Filmen är inte en perfektion men den jobbar hela tiden för att hålla tittaren fast i sätet. Den lyckas, vilket få filmer i dag gör på riktigt. Man ser att det har funnits tid och engagemang till utseende och kreativitet. Tittarna har nog pengarna i produktionen att tacka för den tiden.

RobocopÅret är 2028 där Robocop utspelar sig i den amerikanska staden Detroit. Polisen Alex Murphy (Joel Kinnaman) skadas allvarligt i en bombattack och den stora organisationen OmniCorp ser sin chans att få en delvis människa, delvis maskinpolis. Berättelsen handlar om att protestera mot övermakten. Filmen blir stundvis krystad när karaktärerna tycks följa order utan att ifrågasätta. Dessutom försvagas filmen av att huvudkaraktären genom större delen av filmen inte är en människa vi kan relatera till. Hans kamp ser mer ut som en bugg i ett annars perfekt system än som en möjlig verklighet.

Pengar påverkar resultatetI filmvärlden ger pengar bättre utrustning i form av kameror, ljus och räls men också mer erfarna team, bättre VNnGHVSHODUH�RFK�ElVW�DY�DOOW�ă�PHU�WLG�WLOO�RPWDJQLQJDU��Just det sistnämnda är ovärderligt. Regissören kan ändra sig i sista stund. Byta vinklar. Filma hela scenen på nytt om hen så vill. Så fungerar det inte i Sverige, vilket också lyser igenom i Snabba Cash där man flera gånger ser längre tagningar som ibland inte sitter helt perfekt. Ibland känner man som tittare hur viktiga tagningar helt har uteblivit. De fick ge vika för att kunna hålla produktionens tajta schema. Det finns exempel på svenska filmer där man har spelat in förlorat ljud via telefonsamtal eller använt skisser där animeringar skulle ha varit.

Pengarna på andra sidan Atlanten är inte bara en positiv

faktor. Kraven på att manuskriptet ska ha toppkvalitet är sky höga när prislappen plötsligt ligger på över en halv miljard svenska kronor. Det gör också att inget produktionsbolag vare sig kan eller vågar chansa när de planerar sina filmer. För tittarna gör det att de flesta filmer upplevs följa en viss mall, mallen som ur en ekonomisk synvinkel har visat sig vara en vinnare. Finlir och omtagningarFör att återgå till ursprungsfrågan: ja, resultatet blir ofta bättre när våra svenska skådespelare och regissörer flyttar över Atlanten. Främst för att våra naturbegåvningar omringas av andra naturbegåvningar där. Men också för att en större budget kan ge mer tid till finlir och omtagningar.

Snabba cash

Betyg 6,7Budget 30 miljonerInkomst 55 miljoner

Safe House

Betyg 6,8Budget 558 miljoner

Inkomst 1 367 miljoner

Robocop

Betyg 6,7Budget 657 miljoner

Inkomst 1 445 miljoner-

Skribentens val Safe House

44

År 2013 fanns 1 041 057 företag registrerade i Sverige, de flesta är registrerade som enskilda firmor. Sverige är ett av de länder i världen där det är vanligast att

invånarna startar eget. Uttrycks skribent Sonia Baklouti har pratat egenföretagande med två entreprenörer.

MAGNUS FORSBERGMagnus Forsberg, 35 år, driver företaget Eversec som arbetar med IT- och informationssäkerhet. ����ϐ�����������������������������ǫă�(IWHU�DWW�KD�MREEDW�OlQJH�LQRP�,7�EUDQVFKHQ��L�QlVWDQ����år, kände jag att jag ville utveckla något eget. Jag tyckte att jag hade tillräckligt mycket kunskap, kontakter och motivation för att göra min vision verklig. Jag lockades av friheten att själva bestämma över min utveckling och ville prova att vara min egen chef.

Magnus Forsberg berättar att han aldrig direkt har tvivlat på sitt företags potential att nå framgång. Han kände sig säker på sin affärsplan när han startade Eversec.

“Man får vara beredd på att ������¤�����������¡���������dz

Hur gick du tillväga?ă� )|UVW� N|SWH� MDJ� HQ� ERN� RP� HJHQI|UHWDJDQGH�� $Y� GHQ�lärde jag mig mer om juridik, ekonomi, marknadsföring och försäljning. Därefter använde jag några av mina befintliga kontakter för att få konkreta råd om hur jag skulle gå vidare.

Magnus hade en bekant som fungerade som mentor. Att ha en mentor som hjälper till genom hela processen är något han varmt rekommenderar alla som ska starta eget. Vilka fördelar och nackdelar ser du med att driva eget?ă� )|UGHODUQD� PHG� DWW� KD� HWW� HJHW� I|UHWDJ� lU� PnQJD��exempelvis är den lycka jag känner när det går bra en

klar fördel. För mig som konsult har det också varit viktigt att ha roligt på jobbet. Men som egenföretagare måste man ta ett större ansvar. Och det innebär stundtals väldigt många timmars jobb, framförallt i början. Det är ofrånkomligt. Tycker om att driva egetMagnus berättar att han aldrig har ångrat att han startade eget.ă�-DJ�VHU�GHW�VRP�DWW�GHW�lU�HQ�DY�GH�DEVROXW�ElVWD�VDNHU�VRP�jag någonsin har bestämt mig för. Om man har en stark vilja och tro, en bra vision och en idé så ska man absolut försöka. Man måste vara beredd på att satsa hårt, man får inte tro att det är lätt!

Som egenföretagare är man mer känslig för förändringar i konjunkturen. Den ekonomiska tryggheten är generellt sämre än för fast anställda.ă�0DQ�InU�YDUD�EHUHGG�Sn�DWW�OHYD�Sn�QXGODU�L�YlUVWD�IDOO��VlJHU�Magnus.

Vad styr dina arbetstider?ă�6RP�NRQVXOW�lU�GHW�I|U�GHW�PHVWD�NXQGHQ�VRP�EHVWlPPHU�mina arbetstider. Oftast jobbar jag 08.00-17.00 hos kunden, därefter börjar jobbet med det egna företaget. De långa dagarna kan slita både på den psykiska och fysiska hälsan.

Magnus Forsberg är medveten om det och i perioder har han därför valt att ta ledigt på fredagar. Han talar mycket om att det är viktigt att lyssna på kroppen och känna sina begränsingar.

Marknadsföring på webbenMagnus har designat sitt företags logga och programmerat dess hemsida. Men enligt honom är inte hemsidan den plats på webben där han främst profilerar sig och sitt företag.ă�/LQNHG,Q�lU�HQ�YLNWLJ�PDUNQDGVI|ULQJVNDQDO�I|U�PLJ��'lU�kan jag visa upp mina nuvarande jobb och min kompetens. På sidan finns medlemsgrupper där både kunder och potentiella kunder kan hitta kompetens.

Samma summa in på kontot varje månad. Lön. Samma arbetstider varje dag. Tryggt och bekvämt. Sedan tar du steget och har inget av det. Att gå från fast anställd till att vara egenföretagare är att ta ett steg ut på okänd mark. Det är en utmaning och ett äventyr, det innebär både enorma möjligheter och en del risker.

:[LNL[�\[�P�KL[�VRpUKH��Z[HY[H�LNL[�]Z�]HYH�HUZ[pSSK

�������������������������� ���ϔ�������������

44

45

MARIA WESTMANMaria Westman, 45 år, driver tillsammans med sin sambo företaget MTW Byggentreprenad. Maria berättar att företagets affärsidé är att tillhandahålla helhetslösningar inom bygg och entreprenad.����ϐ�������������¤������������ǫă�7LGLJDUH�KDU�MDJ�LQWH�NlQW�DWW�MDJ�KDU�HQ�DIIlUVLGp�VRP�MDJ�verkligen tror på. Nu har jag en affärsidé och en strategi som jag tror på och som jag vet håller. Jag kände att det var NU eller aldrig. Vad har varit den största utmaningen?ă� � 'HW� KDU� IUlPVW� YDULW� DWW� I|UORUD� GHQ� HNRQRPLVND�tryggheten. Som mamma vill jag känna mig trygg för barnens skull och jag är så van vid att varje månad få lön in på kontot. Ska man ta steget och bli sin egen måste man släppa på den tryggheten. Hur har omgivningens reaktioner varit?ă�-DJ�KDU�EDUD�InWW�YlOGLJW�SRVLWLYD�UHDNWLRQHU�IDNWLVNW��GH�flesta har sagt att de tycker att det är coolt.

“Jag kände att det var NU ������������Ǩdz

Ovärderlig hjälpAtt starta eget innebär en hel del pappersarbete och juridiska frågor. Maria säger att hon och hennes sambo har fått väldigt mycket hjälp från olika håll då de ville förverkliga sin affärsidé och dröm. Hennes sambo fick ett så kallat starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen. De har även fått många tips och värdefull rådgivning från Nyföretagarcentrum.

Nyföretagarcentrum kan hjälpa till med allt från att gå igenom affärsplaner till att läsa svåra papper från banken. Organisationen anordnar seminarier och kurser i ämnet egenföretagande.

Magnus starta eget-tips

Ȉ� Foku������¤��Ú���������ǡ�������������ȋ¡�����������¤�����¡������������ȌǤ

Ȉ� Ú����������������¡������ǡ��¡�������������������������Ǥ

Ȉ� �������������¡����±��¤������������������������ǤȈ� ��¡����������������������¤���������������¤�������

�¤�����¡�������Ú������������ǤȈ� �¡����������¤������������������Ú��������������

�Ú����������Ú������������������������¤��ǤȈ� ������������¤������������¤���������Ú�������

�¡����ǤȈ� �����¤���������Ú�ǡ�����������Ǩ

Marias starta eget-tips

Ȉ� Ha en����¡����������������������������������������������Ú���������Ú�����Ǥ

Ȉ� ��������������¡�����������¤���¤����������������Ú��������������ǡ��¤��¤��¤��������������¡��������¡����Ǥ

Ȉ� ���������������������������Ǥ����¡���¡��������¡�����������������������¤���¤���������������Ú���������Ǥ

Ȉ� �������Ú����������Ú�������¤����������¤����Ǩ

Det är en utmaning att starta eget.

46

N är Anders Ljung hade arbetat som art director, AD, i nästa tio år på olika reklambyråer ville han starta eget, det var år 2009. Han hade utbildning

från både Beckmans designhögskola och Berghs school of communication på sitt CV. Nu driver han företaget Unodesign och har i och med det blivit lite mer av en mångsysslare, han hoppar in som copywriter, han projektleder och han formger. Men basen har han kvar i arbetet som AD.ă� -DJ� YLOO� LQWH� OnVD� LQ�PLJ� L� HWW� K|UQ�� 0HG� ROLND� UROOHU�kan jag på egen hand eller med personer i mitt nätverk göra det möjligt för företaget att ta både väldigt små och mycket stora uppdrag av olika slag, säger Anders.

Brett spektra av kunderI dag har Unodesign kunder i flera olika branscher. Anders pratar om ett positivt omväxlande arbete i och med ett brett spektra av kunder. Det gör honom allmänbildad och förhöjer variationen i hans vardag menar han. Ena dagen kan han behöva läsa in sig på resmål i ett avlägset land, för att nästa dag designa en inredningsannons åt ett svensk bolag.

Det Anders tycker om bäst är att få göra en så kallad redesign på ett företags grafiska identitet. Det innebär att han går igenom företagets hela grafiska koncept och hjälper till att lyfta det. Han minns speciellt ett jobb han gjorde för ett företag som säljer träningskläder. När han började arbeta med företaget hade företaget i hans ögon katastrofala annonser, svårbegriplig design och för många produkter i fokus.

Anders förtydligade budskapet och skalade av designen. Resultatet? Företaget dubblade sin försäljning på kort tid.

ă�'HW�lU�MlWWHUROLJW��'HW�lU�KLW�PDQ�YLOO�NRPPD��DWW�NlQQD�att man har varit med och bidragit till att öka företagets resultat, säger han.

Kontakter är värdefullaJust den kunden fick han genom ett tips från en bekant. Han har fått fler kunder på det sättet. En nöjd kund tipsar en annan.ă� 'H� EOLU� VRP� DPEDVVDG|UHU� I|U� PLJ�� HQ� HQRUP� UHVXUV�och positiv feedback. Det är fantastiskt och jag är enormt tacksam gentemot de som mer eller mindre säljer in mig till andra, säger Anders.

Han har även försökt att ringa runt och på egen hand knyta kontakt med nya kunder. Men det är svårt. Av erfarenhet säger Anders att det ger utkastning i form av ett jobb i ungefär ett fall av hundra, förutsatt att han inte har någon ingång på företaget. Känner han någon på företaget eller om han har en kontakt som känner någon där ökar chanserna för att få till en givande dialog och kanske tillslut ett uppdrag. Då kanske oddsen för ett positivt resultat går upp mot femtio procent.

Drömmen är kreativ frihetDet är ganska sällan Anders får helt fria tyglar av en kund. Oftast måste han förhålla sig till en redan befintlig grafisk profil.ă�)n�NXQGHU�YnJDU�VYlYD�XW�I|U�OnQJW��'H�lU�UlGGD�I|U�DWW�missa målet, sin tänkta och befintliga kundkrets, säger Anders.Uppdrag där han inte måste anpassa sina visioner efter alltför specifika önskemål från en kund är de han tycker bäst om.ă�'HW�lU�MlWWHNXO�DWW�In�VSnQD�Sn�VSlQQDQGH�O|VQLQJDU��VlJHU�Anders.

Han berättar samtidigt att friheten och den dagliga kreativiteten i hans yrke har en baksida. Det händer, inte så ofta men ibland, att han får vad han kallar en kreativ block, när han känner att inspirationen inte är riktigt närvarande och han har svårt att se hur han ska arbeta fram ett lyckat resultat. Det är en del av yrket, oberoende av hur duktig man är får man det, menar Anders. Han har lärt sig att hantera sina kreativa blockar. Oftast hjälper det att han släpper det aktuella projektet en stund. Det är samtidigt just det här han tycker om med sitt jobb, att få pressa sig att vara kreativ:ă�'HW�lU�DOGULJ�PRQRWRQW��'HW�JHU�HQ�NLFN�QlU�MDJ�O\FNDV�lösa något jag inte lyckades lösa dagen innan.

När en kund säger: “Du har fria händer”, då känner Anders Ljung att han har sitt drömjobb. Men friheten att få vara oändligt kreativ kan stundtals kännas snudd på övermäktig. Med tiden har han lärt sig att hantera en kreativ block.

“Det är jättekul att få spåna på spännande

��������dz

Av Erika Granath

Hans jobb är att alltid vara

47

nytänkande och kreativ

Kunder i urval

Escape Travel & SafarisHappy Homes

Maria Montazami CollectionSF Anytime

Stockholmsmässan

Anders Ljung driver det egna företaget Undodesign.

48

49

��ϔ����������� Sara Edin ��������������� Elisabeth Ingvar Frida Eriksson Rafael Celik ������� ���� Malin Bokstöm Therese Gustafsson Olga Ekblom Sanna Nordahl Maria Vabins Emil Erlandsson Victoria HeimanHanna Strid Sonia Baklouti ���������Ú�������Emelie Ekman Maria Patz Alexander Granskog Erika Granath Caroline Arkenson Gustav Forneus Cornelia Thomasson ������� ����������� ���ϔ���� ��������� Norbert von Niman ������� ��������� Gabriella Sanchez Karlsson Hanna Söderberg

Tack!

50