institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och...
TRANSCRIPT
Institutionen för Neurobiologi,
Vårdvetenskap och Samhälle
Sektionen för omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete i omvårdnad 15 hp
Höstterminen 2013
_____________________________________________________________
”I have to adapt, whether I like it or not”
– En litteraturstudie om vuxna personers sexuella och
psykosociala upplevelser efter en stomioperation
”I have to adapt, whether I like it or not”
– A literature study about adult persons sexual and
psychosocial experiences after an ostomy surgery
Författare: Jenny Petrini & Mikaela Sohlberg
Handledare: Maria Wiklander,
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Examinator: Per-Olof Sandman,
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle
Sammanfattning
Syfte: Beskriva upplevelser berörande sexualitet och andra psykosociala aspekter hos personer som
nyligen genomgått en stomioperation.
Metod: Litteraturstudie. Tio artiklar analyserades och skillnader och likheter presenterades i olika
teman.
Resultat: Självbilden och den sexuella identiteten sågs påverkas negativt. Upplevelser som bland
annat att förlora sig själv, känna sig mindre kvinnlig/manlig och ett minskat socialt liv var vanligt
förekommande. Dock sågs även positiva upplevelser som gjorde det möjligt för vissa att deltaga i
sociala aktiviteter. Att anpassa sig till den nya livssituationen sågs vara ett avgörande steg för att
acceptera stomin och återgå till sin vardag. Dessa teman formades; Vem är jag? En hotad identitet,
In på djupet - den sexuella identiteten, Ut i världen- den sociala identiteten.
Slutsats: Att få en stomi kan vara krävande på många olika sätt. Psykosociala och sexuella aspekter
tenderar att bli bortglömda eller svåra att föra på tal. Anpassningen till den nya vardagen ställer
många krav på personen, såsom att finna egna strategier och att vara mottaglig för stöd från
omgivningen. Utifrån Roys adaptionsmodell kan vi se att anpassning har en central roll i att
övervinna en förändrad livssituation, vilket sågs som en utmanande och individuell process för
personer med stomi.
Nyckelord: stomi, sexualitet, psykosocialt, självbild, omvårdnad
Abstract
Aim: Describing experiences regarding sexuality and other psychosocial aspects with people who
have recently undergone ostomy surgery.
Method: Literature study. Ten articles were analyzed and differences and similarities presented in
different themes.
Results: Self-concept and sexual identity were affected negatively. Experiences include losing
oneself, feeling less feminine/manly and a decreased social life were frequent. However, positive
results were shown such as the possibility for some to participate in social activities. Adapting to
the new life situation was stated as a crucial step for acceptance of the stoma and return to the
everyday life. These themes were formed; Who am I? A threatened identity, Go into depth - the
sexual identity, Out into the world - the social identity.
Conclusions: Receiving a stoma can be demanding in many different ways. Psychosocial and
sexual aspects tend to be forgotten or difficult to talk about. Adaptation to a new everyday places
many demands on the person, such as finding their own strategies and to be receptive of support
from the community. The Roy adaption model concludes that adjustment has a central role to
overcome an altered life situation, which was regarded as a challenging and individual process for
people with a stoma.
Keywords: ostomy, sexuality, psychosocial, self-concept, nursing
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING................................................................................................................................... 1
2. BAKGRUND .................................................................................................................................. 1
2.1. Vad är en stomi? ....................................................................................................................... 1
2.2. Mötet med sjukvården .............................................................................................................. 1
2.2.1. Stomiterapeuten ................................................................................................................. 1
2.2.2. Tiden på sjukhus - farhågor innan hemgång ..................................................................... 2
2.3. Den sociala människan ............................................................................................................. 2
2.3.1. Kroppsbild och skönhetsideal ............................................................................................ 2
2.4. Psykosociala aspekter och sexualitet ........................................................................................ 3
3. PROBLEMFORMULERING....................................................................................................... 4
4. SYFTE ............................................................................................................................................. 4
5. METOD........................................................................................................................................... 4
5.1. Design ....................................................................................................................................... 4
5.2. Datainsamling ........................................................................................................................... 5
5.3. Urvalskriterier .......................................................................................................................... 5
5.4. Kvalitetsgranskning .................................................................................................................. 6
5.5. Dataanalys ................................................................................................................................ 6
5.6. Etiska överväganden ................................................................................................................ 6
6. RESULTAT .................................................................................................................................... 7
6.1. Vem är jag? En hotad identitet ................................................................................................. 7
6.1.1. Syn på kroppen och sig själv .............................................................................................. 7
6.1.2. Ändra min klädstil - för att jag måste, eller för att jag kan? ............................................. 8
6.2. In på djupet - den sexuella identiteten ...................................................................................... 8
6.2.1. Känna sig mindre kvinnlig eller manlig - "I feel like a freak" ........................................... 8
6.2.2. Var tog gnistan vägen? ...................................................................................................... 8
6.2.3. Hålla lågan vid liv.............................................................................................................. 9
6.3. Ut i världen - den sociala identiteten ........................................................................................ 9
6.3.1. Vägen tillbaka till det sociala livet .................................................................................... 9
6.3.2. Att våga ingå i nya relationer - dejta eller inte? .............................................................. 10
6.3.3. Hur gör jag nu? - “if you adapt, you can make it” ......................................................... 10
7. DISKUSSION ............................................................................................................................... 11
7.1. Metoddiskussion ..................................................................................................................... 11
7.2. Resultatdiskussion .................................................................................................................. 11
7.2.1. Diskussion utifrån teori .................................................................................................... 13
7.2.2. Relevans för omvårdnad och samhället ........................................................................... 14
7.2.3. Ny forskning ..................................................................................................................... 14
8. SLUTSATS ................................................................................................................................... 15
9. SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ................................................................................ 15
10. REFERENSER .......................................................................................................................... 16
BILAGOR
1
1. INLEDNING
Vår vardag är den personliga och elementära tillvaron i livet och speglar hur vi känner och lever
vårt liv. Efter en förändrad livssituation kan denna vardag rubbas vilket kan ge svårigheter att finna
en ny väg. Sjukdom och ohälsa kan enligt Nyström (2009) påverka hur en person hanterar hinder
och möjligheter i vardagen.
En stomi kan förändra personens vardag då livet ställs inför nya prövningar. Vardagen skapar
trygghet och kan därför vara påfrestande att förlora greppet om. Detta har väckt våra funderingar då
vi under sjuksköterskeutbildningen träffat patienter med stomier, vars liv påverkats i olika
riktningar. Vi anser att vården ofta kretsade kring det praktiska men att patienterna även behövde
diskutera psykosociala frågor. Under vårdtiden lär sjuksköterskan känna patienten i sjukhusets
kontext men hur klarar personen att komma hem och leva i denna förändrade vardag?
Vi har funnit ett flertal inlägg i olika forum och bloggar, bland annat på patientföreningen ILCO:s
hemsida, där personer uttrycker sina farhågor kring att ha eller få en stomi. Det handlar bland annat
om kroppsbild, utseende, skam, klädval, sexliv, aktiviteter och allmänhetens syn. Dessa
psykosociala besvär kan upplevas som svåra eller tabubelagda att prata om, varav vi anser att ämnet
är viktigt att belysa inom sjuksköterskans yrkesroll.
2. BAKGRUND
2.1. Vad är en stomi?
En stomi innebär att en öppning konstrueras genom bukväggen vilket leder till att kroppens normala
förmåga att tömma tarmen eller urinblåsan förloras (Nilsen, 2011). En uppsamlingspåse placeras
över öppningen för att fånga upp eliminationen och denna behöver tömmas eller bytas regelbundet.
Det finns olika varianter av stomier beroende på lokalisationen; ileostomi (tunntarm), kolostomi
(tjocktarm), urostomi (urinblåsa) eller nefrostomi (njurar). Dessa kan antingen vara permanenta
eller temporära (Nilsen, 2011; Persson, 2008).
Vid en ileostomi är tjocktarmen avlägsnad eller bortkopplad och vid en kolostomi är sista delen av
tjock- och ändtarmen borttagen (Nilsen, 2011). Temporära stomier, såsom loop-ileostomi och
transversostomi, konstrueras för att låta utsatta delar av tarmen vila och som efter ett tag kan
återställas (Persson, 2008). I stomin finns ingen känsel då tarmens slemhinna saknar nerver, dock
innehåller slemhinnan många små blodkärl, vilket gör att det kan uppstå blödningar, svullnad och
irritation (Persson, 2008; Nilsen, 2011).
De vanligaste orsakerna till att få en kolo- eller ileostomi är tumörsjukdomar i tarmen och
inflammatoriska tarmsjukdomar. Endast då medicinsk behandling inte gett önskad effekt vid
tarmsjukdomar som bland annat ulcerös kolit, Crohns sjukdom och divertikulit kan en stomi vara en
nödvändig åtgärd (Nilsen, 2011).
2.2. Mötet med sjukvården
2.2.1. Stomiterapeuten
Stomiterapeuter är sjuksköterskor som är specialister på omvårdnadsfrågor gällande stomier. De
kan dessutom ha genomgått utbildning i till exempel samtalsmetodik, sociologi, sexologi och
2
inkontinensvård. Stomiterapeuter ska finnas tillgänglig för patienter och dennes anhöriga rörande
praktiska moment samt för psykosociala problem (Bengtsson, 2009; SSKR, u.å.). Stödet från en
stomiterapeut påvisas i Haugen, Bliss och Saviks (2006) studie ha en positiv inverkan på
livskvaliteten på lång sikt.
2.2.2. Tiden på sjukhus - farhågor innan hemgång
Borwell (2009) belyser i sin artikel stomivårdens olika svårigheter som kan uppstå vid utskrivning.
Det kan ta lång tid för personen att lära sig hantera stomin, vilket gör att ett stort fokus på egenvård
dominerar i den postoperativa fasen. Psykologiska och sexuella besvär kan uppstå senare i
rehabiliteringen, vilket gör att fokuset inte riktas på dessa områden under sjukhusvistelsen.
Övergången från sjukhuset till hemmet kan bli komplicerad för patienten, eftersom denne under
vårdtiden upplevt trygghet under personalens uppsyn (a.a.). Borwell hävdar att många personer
upplevde oro först när de kommit hem samt att de inte hade varit tillräckligt förberedda eller känt
sig redo för att hantera stomin och känslorna som uppstod kring den. För att förhindra detta bör
flera aktörer från vårdkedjan kopplas in och vården av stomiopererade ska ske med ett
helhetsperspektiv (Borwell, 2009).
Patienternas farhågor ses även hos Vanessa Denvir (2011), som berättar för Gastrointestinal
Nursing hur det var att få en stomi. “I wouldn‟t look at my surgery site while I was at hospital but I
realized that without managing the stoma and its care, I wouldn‟t be allowed home. At home there
wasn‟t anyone to assist me, I was on my own and even the thought of changing a bag would upset
me” (Denvir, 2011, s.17). “My initial fears were „would I cope?‟ I was going home alone, without
assistance and anything that needed doing I would need to find the gumption to do it” (Denvir,
2011, s.17).
2.3. Den sociala människan
Förmågan att hantera en sjukdom eller anpassa sig till en förändrad livssituation kan påverkas av
sociala livet. Det sociala livet kan bestå av faktorer som nätverk, stöd, deltagande, tillit, integrering
och ekonomi (Karlsson, 2013). Faktorerna är bidragande till både objektiv och subjektiv hälsa.
Därav kan social diskriminering och utanförskap ge upphov till psykiska besvär såsom depression,
dåligt självförtroende, stress och maktlöshet. Då faktorererna i sig kan vara svåra att påverka kan
det hjälpa att förändra sitt sätt att hantera olika situationer (Ringsberg, 2009). Detta sätter Vanessa
Denvir (2011) fingret på i intervjun, att acceptansen och anpassningen till stomin och den nya
situationen kan ha försvårats på grund av samhället, "society has many taboos including anything to
do with bowels and their function" (Denvir, 2011, s.19). Black (2004) visar tillika att personer med
stomi riskerar att bli isolerad och därmed tappa sitt sociala nätverk.
Enligt Hollinworth et al. (2004) kan en omvårdnad som fokuserar på både det fysiska och psykiska
förbättra livskvaliteten hos dessa personer. Ett välkänt begrepp inom omvårdnad är holism. Detta
innebär att en människas kropp och själ tillsammans utgör en hel individ och det är med denna
helhet som människan interagerar med omvärlden och anpassar sig till sociala miljöer (Hedelin,
Jormfeldt & Svedberg, 2009).
2.3.1. Kroppsbild och skönhetsideal
Kroppens innebörd är mer än bara ett fysiskt objekt då vår kropp påverkar hur vi känner och ser på
oss själva. Ett sjukdomstillstånd kan förändra kroppen, vilket kan leda till en förlust av vår yttre
identitet och kroppen kan istället upplevas som ett skal. Problem med kroppen påverkar därmed vår
vardag och upplevelserna kan vara svåra att lokalisera och uttrycka (Ternestedt & Norberg, 2009).
3
Att få en stomi innebär att konfronteras med en förändrad kropp med åtföljande ärr och en påse på
buken, vilket vanligen leder till en förändrad kroppsuppfattning och även personlighet (Persson,
2008). Begreppet „body image‟ förklarar Persson som den föreställning vi har om vår kropp. En
stark, slank och fuktionell kropp anses vara frisk och hälsosam. Price (1995) menar att
kroppsuppfattningen utgår från hur vi tycker att kroppen borde se ut, kännas och bete sig, samt hur
kroppen ser ut och hur den anpassas och presenteras för omgivningen. Price skriver att en förändrad
kroppsuppfattning skapar inre stress eftersom kroppen inte längre ger samma självkänsla, inte är
lika användbar eller begränsar sociala livet. Holismen förespråkar helhetsperspektivet men
poängterar att det innebär något större än summeringen av kropp, själ, känslor och spiritualitet.
Helheten färgas av interaktionen mellan faktorerna, som ständigt styr och påverkar varandra.
(Hedelin et al., 2009).
Kroppsbild och skönhetsideal är begrepp som många stöter på dagligen, medvetet eller omedvetet.
Genom olika former av medier matas vi med information, bilder och åsikter om män och kvinnors
kroppar och hur en idealisk kropp bör se ut. Vare sig det handlar om att vara för tjock, för smal eller
ha abnormiteter på kroppen väcker det tankar och värderingar om hur en idealisk kropp bör se ut.
Det vill säga att en bristfällig kropp är något som ska döljas eller "rättas till" (Rysst, 2010).
I en tidningsartikel i Sveriges Kvinnolobby skrivs det om hur kvinnor ofta objektifieras i medier
genom att framställas som sexiga, snygga och lättklädda. Detta har en indirekt verkan på samhällets
värderingar om hur en kvinna ska se ut. Enligt en undersökning som gjorts av Sveriges
Kvinnolobby visade det sig att både män och kvinnor mådde dåligt över sin kropp när de möttes av
skönhetsideal i sin vardag, dock var det vanligare hos kvinnor (Egonson, 2013).
Flera studier visar att stomin påverkar kroppsbilden. Nichols och Reimer (2010) undersöker i sin
omfattande kvantitativa studie förekomsten av en dålig självbild hos 2672 personer som fått en
stomi. Många upplevde att stomin gjorde dem vanställda och att den påverkade deras självbild
negativt men vissa tyckte inte att utseendet ändrats avsevärt (a.a.). Även i en litteraturstudie av
Brown och Randle (2005) framkommer det att personer som fått en stomi upplever en förändrad
kroppsbild och kroppsfunktion, vilket påverkar vardagslivet. Hollinworth et al. (2004) skriver också
att personer med stomier har ett sämre självförtroende och känner sig mindre värda än andra, vilket
påverkar livskvaliteten negativt.
2.4. Psykosociala aspekter och sexualitet
Människans utveckling är en ständig process och formas av biologiska, psykologiska, kulturella och
sociala skeden. De psykosociala aspekterna framkommer av samspelet mellan individens
psykologiska inre och dennes sociala omgivning och samhället. En förändring i någon av dessa
psykosociala faktorer kan utmana identiteten och därmed leda till en negativ utveckling (Ternestedt
& Norberg, 2009).
Sexualiteten är en komplex del av en persons integritet (Black, 2004). Den innefattar bland annat
sex, könsroller, samlevnad, åtrå, ömhet, närhet och njutning. Sexualiteten kan uttryckas i form av
bland annat värderingar, önskningar, fantasier och tankar (World Health Organization, 2013). Att ha
en sjukdom såsom IBS, Crohns eller en tumörsjukdom kan i sig ha en negativ inverkan på sexlivet
och sexlusten. I relation till personens tidigare sjukdomshistoria kan en stomi antingen vara
hjälpande, på grund av symtomlindring, eller generande, på grund av en förändrad kroppssyn
(Berndtsson, 2008).
4
Taylors (2008) litteraturstudie belyser hur sexualiteten kan påverkas efter en stomioperation då
psykologiska besvär förekom inom ett år efter operationen. Hur väl en person anpassar sig och
accepterar sin situation postoperativt är individuellt och påverkas av olika faktorer, men många lär
sig att hantera det efter en tid (a.a.). Även Manderson (2005) finner i sin studie att deltagarna som
haft stomin i upp till 40 år kände en fortsatt hotad sexualitet och kroppsbild. I Pringle och Swans
(2001) studie om uppföljning efter en genomgången stomioperation hos kvinnor och män i England
kretsar resultatet huvudsakligen kring fysiologiska besvär. Dock visade det även att deltagarna led
av psykosociala besvär såsom ångest, depression samt svårigheter att anpassa sig till vardagen.
Många kan uppleva det svårt att prata om känslor relaterade till sexualitet och psykologiska
förändringar (Black, 2004). Studier visar att även vårdpersonal kan förbise det sexuella
informationbehovet. Personalen tyckte att det var svårt att prata om det eftersom det anses vara ett
tabubelagt ämne eller för att de upplevde att patienterna ej verkade intresserade av det (Taylor,
2008; Williams, 2006).
3. PROBLEMFORMULERING
Patienter som genomgår en stomioperation kan uppleva både fysiologiska och psykologiska besvär i
sitt vardagliga liv. I granskningen av olika forum och bloggar på internet märktes det att
psykosociala och sexuella besvär är överrepresenterade och utgör en stor oro hos många.
Dessa perspektiv kan förbigås i sjukvården då de kan vara svåra att föra på tal, både för patient och
sjuksköterska.
En god omvårdnad är att tillämpa ett holistiskt förhållningssätt. Det finns mycket forskning som
fokuserar på långsiktiga upplevelser samt praktiska problem efter en stomioperation. En persons
sexualitet och psykosociala liv är i kontrast svårare att belysa och mindre beskrivet i litteraturen och
forskning, varav denna litteraturstudie vill beskriva detta ur ett omvårdnadsperspektiv.
Det psykosociala perspektivet i denna studie har avgränsats till vardaglighet, det vill säga ens
omgivning, sociala aktiviteter, jobb, självbild, självförtroende och sexualitet. Ett stort fokus har
lagts på sexualiteten, vilket här avser sexliv, sexlust, åtrå, kroppsbild och samliv med partnern.
4. SYFTE
Att beskriva upplevelser som berör sexualitet och andra psykosociala aspekter hos personer som
nyligen genomgått en stomioperation.
5. METOD
5.1. Design
Denna kandidatuppsats är en allmän litteraturstudie med ett induktivt arbetssätt. Designens syfte
bygger på att kritiskt granska och samla in befintlig forskning, vilket utgör en stor del av
omvårdnadslitteratur och evidensbaserad vård. En litteraturstudie kan enligt Polit och Beck (2010)
bidra till att ge ett samlat perspektiv på tillgänglig forskning med både positiva och negativa
aspekter och dra slutsatser inom ett område samt märka ut kunskapsluckor för inspiration till nya
studier.
5
Evidensbaserad vård är enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) både en process och ett
förhållningssätt och utgör en del av vad god omvårdnad är. Polit och Beck (2010) konstaterar att
sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor ständigt behöver uppdatera sina kunskaper om ny
forskning för att bedriva evidensbaserad och patientsäker vård. Befintlig forskning fanns tillgänglig
inom det valda området stomi men ansågs inte tillräckligt belyst varav studiedesignen bedömdes
lämplig för en sådan avsikt.
5.2. Datainsamling
Litteraturgranskningen gjordes på ett systematiskt tillvägagångssätt genom sökning i olika databaser
och däri granska omvårdnadsvetenskapliga forskningsartiklar. Det första steget var att göra en
sökning med ett helikopterperspektiv. En sådan sökning genererar enligt Friberg (2006) en
övergripande uppfattning om vad det finns publicerat i ämnet. Litteratursökningen skedde med
utvalda sökord, baserade på MeSH-termer (Eriksson-Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).
Databaserna PubMed och Cinahl användes då de ansågs relevanta kring forskning inom omvårdnad
(Willman et al., 2011). Sökningar utfördes även i Web of Science och SveMed+, som dock inte
resulterade i några nya artiklar. Grundbegreppet ostomy söktes först i de enskilda databaserna,
sedan med hjälp av den booleska operatorn AND följt av begreppen; self-concept, sexuality, quality
of life, body image, psychosocial och adaptation (se bilaga 1). Operatorn AND genererar träffar
som innefattar samtliga kombinerade sökord, vilket gör sökningen mer smal och specifik (Willman
et al., 2011).
Samtliga titlar och abstract lästes igenom för att utesluta artiklar som inte verkade svara på syftet för
denna litteraturstudie. De som inte ansågs relevanta noterades i ett separat dokument och genererade
då 32 artiklar. Dessa lästes igenom översiktligt och färgkodades för att tydligt kunna överblicka
relevansen, om det fanns osäkerheter kring resultat och förekomsten av dubbletter. De som valdes
bort svarade därav inte på syftet, om tidsspannet efter operation var för långt eller om artiklarna till
större delen berörde det fysiska och praktiska perspektivet med stomivård (Eriksson-Barajas et al.,
2013). Tio artiklar adekvata för syftet valdes ut för analysen.
5.3. Urvalskriterier
Artiklarna som ingick i litteraturgranskningen var vetenskapliga, innehöll etiskt resonemang
och/eller godkännande, var publicerade i en vetenskaplig skrift samt relevanta för omvårdnad som
ämne och studiens syfte. Det insamlade materialet bestod av både kvantitativa och kvalitativa
forskningresultat. Studiens inklusionskriterier var att artiklarna handlade om människor, var
författade på engelska, hade genomgått granskning av andra forskare (peer-reviewed), var
tillgängliga i fulltext på internet för studenter på Karolinska Institutet, tillgänglig sammanfattning
(abstract) samt att de var publicerade mellan åren 2000-2013. Tidsspannet valdes efter
rekommendation av Polit och Beck (2010) som menar att artiklar som är äldre än 15 år har
tvivelaktig relevans. De hävdar även att ett abstract ger en bra inblick av innehållet i artikeln. Både
kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i denna studie för att undersöka fenomenet i olika
perspektiv, vilket enligt Forsberg och Wengström (2003) ökar trovärdigheten. Syftet var att
beskriva personers upplevelser kort efter sin stomioperation, varav en tidsgräns sattes på ett år
postoperativt. Alternativt inkluderades studierna om fokuset låg på deltagarnas kortsiktiga
upplevelse eller omställningen efter operationen.
6
5.4. Kvalitetsgranskning
Samtliga artiklars kvalitet och etik granskades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2003)
checklistor för kvantitativa och kvalitativa artiklar (se bilaga 3 och 4). Viktiga aspekter var ett
tydligt angivet syfte, en tydligt beskriven metod, rimliga slutsatser samt en röd tråd genom artiklen.
En kontroll gjordes över bortfallen samt om eventuella svagheter i studien diskuterades och angavs
vilket enligt Forsberg och Wengström (2003) stärker kvaliteten. Artiklarna bedömdes från låg,
medelhög till hög nivå där de med hög nivå ansågs innehålla samtliga viktiga delar.
De kvalitativa artiklar som erhållit medelhög kvalitet hade inte med aspekter som till exempel
urvalets inklusions- samt exklusionskriterier, plats för intervjun, resonemang kring bias och
metodologiska brister, etiskt prövning/överväganden, en beskrivning av åldersgruppen samt
tidsspann efter operationen. I en kvantitativ artikel som erhållit medelhög nivå framgick det en inte
huruvida ett etiskt godkännande fanns, om mätinstrumenten var validerade samt om korrelationen
mellan variablarna var beräknade. I den andra kvantitativa studien fanns inte exklusionskriterier
definierade, inget etiskt godkännande samt att korrelationen mellan vissa jämförda variablar var
tämligen låga. Två studier exkluderades på grund av att de inte fokuserade på tiden kort
postoperativt.
5.5. Dataanalys
Innehållet av artiklarna analyserades med en induktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2010) kan detta
leda till en hypotes, till skillnad mot att försöka bevisa en hypotes. Tillvägagångssättet för metoden
är att på ett systematiskt sätt gradera insamlad data för att belysa olika mönster och teman. I en
allmän litteraturstudie kan både kvantitativ och kvalitativ forskning analyseras (Friberg, 2006).
Första steget är att mer djupgående förstå texten samt urskilja likheter och skillnader för att sedan
föra en diskussion och dra slutsatser (Forsberg & Wengström, 2003).
De tio artiklarna lästes grundligt igenom flertalet gånger av bägge författarna. Därefter diskuterades
innehållet och viktiga resultat markerades genom färgkodning i ett separat arbetsdokument. Viktiga
fynd noterades i arbetsdokumentet samt egna sammanfattningar. Resultatet samt diskussionen i
artiklarna lästes sedan återigen igenom för att få en djupare mening och fynden staplades upp i olika
teman och underrubriker. Olika skillnader och likheter identifierades i resultatsinnehållet i
artiklarna, vilket enligt Friberg (2006) är den vanligaste aspekten att undersöka i en allmän
litteraturstudie. Att flera författare är involverade i analysen av materialet rekommenderas av både
Friberg och Polit och Beck (2010) för att uppnå en trovärdig sanning, så kallad triangulering. I
analysen formades följande teman; Vem är jag? En hotad identitet, In på djupet - den sexuella
identiteten, Ut i världen - den sociala identiteten. Ur temaorden växte underrubriker fram. Artiklar
som ingått i analysen finns redovisade i bilaga 2.
5.6. Etiska överväganden
Denna litteraturstudie behövde inget etiskt godkännande vilket styrks av vad Eriksson-Barajas et al.
(2013) hävdar då frågorna ställs till litteraturen istället för människor.
Samtliga artiklar granskades angående det etiska resonemanget, om de var godkända av en etisk
kommitté och/eller om det fanns ett angivet etiskt övervägande. Dessa överväganden kan enligt
Polit och Beck (2010) innefatta aspekter huruvida deltagarna i studien erhållit skriftlig och/eller
muntlig information, undertecknat ett samtycke, varit anonyma, haft möjlighet att avsluta
medverkandet eller blivit informerade om att vården ej påverkas om deltagaren väljer att dra sig ur.
7
Likaså ska hänsyn tas till utsatta grupper, särskilt äldre, barn och personer med en fastställd psykisk
åkomma, för att undvika att studiedeltagare kommer till skada (Forsberg & Wengström, 2003).
I åtta av tio artiklar fanns det ett beskrivet etiskt godkännande. I artikeln av Notter och Burnard
(2006) framgick det ej, däremot var den publicerad i en vetenskaplig tidskrift där kravet på etisk
prövning var nödvändig. I Nichols (2011) studie fanns det etiska överväganden men en etisk
prövning var ej nödvändig, vilket styrktes av NHS Research Etichs Service of United Kingdom då
det inte var en klinisk undersökning.
Alla artiklar som ingick i analysen finns redovisade och samtliga variationer i resultatet, som var
relevanta för syftet, har presenterats. Studiens avsikt var därmed att inte få ett vinklat och
fördelaktigt resultat, vilket Eriksson-Barajas et al. (2013) rekommenderar.
6. RESULTAT
De tio vetenskapliga artiklarna utfördes i USA, Storbritannien, Sverige, Kanada och Uruguay, varav
sex kvalitativa, tre kvantitativa och en med blandad metodansats. Analysen bidrog till en
sammanställning som visar på både positiva och negativa aspekter med att ha en stomi samt hur
olika strategier kunde vidtas för att anpassa sig till en förändrad livssituation.
Analysen resulterade i tre teman: Vem är jag? En hotad identitet, In på djupet - den sexuella
identiteten, Ut i världen- den sociala identiteten. Dessa teman presenteras som en följetång med
tillhörande underrubriker med syfte att följa en sammankoppling av teman.
6.1. Vem är jag? En hotad identitet
6.1.1. Syn på kroppen och sig själv
Känslan av att få en stomi kunde vara av blandad karaktär, men något som var genomgående i
samtliga studier var att stomin påverkade självbilden och majoriteten av deltagarna fick negativa
upplevelser vid första anblicken av stomin. I Notter och Burnards (2006) kvalitativa studie
intervjuades 50 kvinnor i Storbritannien om upplevelser kring att få en stomi. Enligt deltagarna var
den första synen av stomin något de aldrig skulle glömma. ”It was awful…they‟d explained it but I
just wasn‟t prepared for the mess I saw…all scars and bumps and the ileostomy…” (Notter &
Burnard, 2006, s.152). Det framkommer även att anhöriga kunde vara dåligt förberedda inför vad de
skulle bevittna och därmed få starka reaktioner när de såg stomin, vilket förstärkte den låga
självbilden hos deltagaren (a.a.). Chocken av åsynen gjorde att deltagarna kände sig annorlunda,
med en minskad självrespekt och självförtroende ”It looks like a piece of raw meat” (Persson &
Hellströms, 2002. s. 105).
I en kvantitativ studie gjord av McKenzie et al. (2006) mättes 84 personers psykologiska välmående
kort postoperativt, i Storbritannien. Den visar att merparten av deltagarna kände sig som en hel
person trots stomin och att de inte oroade sig över att andra skulle märka stomin. Däremot påvisas
det i Notter och Burnards (2006) samt i Sinclairs (2009) studier att stomin inte sågs som en del av
personen utan mer som ett objekt fastsatt på kroppen, och benämndes oftast som ”den”, ”det” eller
”honom”. En oroande faktor som också påverkade självbilden bland många deltagare var läckage då
det kunde upplevas minst lika pinsamt med läckage från stomin som med avföringsinkontinensen
innan stomioperationen (McKenzie et al., 2006; Sinclair, 2009). I Notter och Burnards (2006) studie
uttryckte vissa deltagare att de kände sig mer som ett djur än en människa i relation till stomin. De
kände sig aldrig helt rena, blev aldrig kvitt doften från stomin, kunde inte längre styra sina
avföringsvanor och tvingades hantera och bevittna sin egen avföring. “Spreading across my
8
stomach repulsive...it isn‟t normal...it smelt [sic]...I couldn‟t seem to get the smell off me no matter
how much I washed” (Notter & Burnard, 2006, s. 153).
6.1.2. Ändra min klädstil - för att jag måste, eller för att jag kan?
Den personliga klädstilen kunde gå förlorad i och med stomin eftersom många valde kläder med
avsikten att skyla stomin eller skydda den mot skador (Neuman, Park, Fuzesi & Temple, 2012;
Sinclair, 2009; Persson & Hellströms, 2002). "So I always try to wear something loose [...], that
someone would not spot it, that someone would see that something is wrong on my side or what is
going on." (Neuman et al., 2012, s. 1120). Å andra sidan visar Sinclairs (2009) studie möjligheten
stomin medförde, då till exempel en deltagare kunde bära sommarkläder för första gången på tio år
eftersom stomin eliminerat inkontinensbesvären.
6.2. In på djupet - den sexuella identiteten
6.2.1. Känna sig mindre kvinnlig eller manlig - "I feel like a freak"
Generellt visade många studier att den sexuella identiteten blev negativt påverkad av stomin. Både
McKenzie et al. (2006) och Notter och Burnard (2006) visar att det förekom att deltagarna kände
sig mindre kvinnliga/manliga efter stomioperationen. ”I felt less feminine…I thought look at me
who‟d want to touch that…my smooth skin had gone, my stomach look awful…how could I ever
lie on a beach again, what would my husband think, would he still want me” (Notter & Burnard,
2006, s. 152).
I Sinclairs (2009) studie intervjuades kanadensiska unga vuxna personer som lever med en
permanent stomi. Flertalet upplevde att intimiteten blev negativt påverkad efter operationen, både
på grund av sina egna och partnerns känslor gentemot stomin. ”The intimate issue is probably the
worst part; my girlfriend freaked out,” ”The stoma is ugly and I am damaged goods, I feel like a
freak.” (Sinclair, 2009. s. 311).
6.2.2. Var tog gnistan vägen?
Sexlivet kunde avta på grund av stomins påverkan på lust och åtrå, vilket bland annat Neuman et al.
(2012) visar. Många upplevde svårigheter att känna sig sexiga, som en deltagare uttryckte det ”[…]
it‟s an ugly little thing to have to have on your body. It gets in the way for intercourse […]”
(Neuman et al., 2012, s. 1120). Detta finner även Persson och Hellström (2002), vars syfte var att
belysa upplevelsen hos svenska kvinnor och män kort efter stomioperationen, att alla deltagare
kände sig avsevärt mindre attraktiva efter operationen. De flesta deltagarna hade inte återupptagit
sina sexuella vanor under studiens gång, vilket de uttryckte kunde bero på rädsla för smärta vid
samlag, att de inte kände sig tillräckligt återhämtade eller att de inte hade någon sexlust.
I Ramirez et als. (2009) kvalitativa studie belyses 30 amerikanska kvinnors upplevelser om
svårigheter efter en stomioperation. Forskarna finner att sexlivets betydelse innan operationen
spelade roll för hur väl deltagarna kunde acceptera ett förändrat sexliv. Där sexlivet haft en central
del i förhållandet försökte deltagarna upprätthålla sexlivet men bägge partner upplevde en stor
förlust då samlaget inte tillförde samma njutning. Om det däremot utgjort en liten del i förhållandet
kunde partnerna lättare acceptera ett liv utan sex. Det fanns även de deltagare som uttryckte en
önskan om att ha ett aktivt sexliv men avstod eftersom olika svårigheter uppkommit. Ett av skälen
som uttrycktes var lukten från stomin ”I smell bad to me, so it´s bad to me…” (Ramirez et al., 2009.
s. 617).
9
Att ha en stöttande partner underlättade för många att acceptera den förändrande kroppen,
”Knowing that someone else still feels that you´re desirable makes all the difference in the world to
me.” (Ramirez et al., 2009. s. 614). Även då stödet var uppskattat av alla så gav det inte
nödvändigtvis sexlusten tillbaka (Ramirez et al., 2009; Notter & Burnard, 2006). Stomin kunde vara
ett tabubelagt ämne och därför uppfattas som något fult och främmande. Somliga upplevde att
partnern tog avstånd från deras kropp och att de var oroliga över äktenskapets framtid ”[…] he
never saw my stoma I had to keep it covered and he wouldn‟t talk about it…I don‟t think he
touched me at all while I had the ileostomy […] (Notter & Burnard, 2006, s. 153).
6.2.3. Hålla lågan vid liv
För att kunna återgå till samlivet med sin partner var det vanligt förekommande att finna strategier.
Kvinnorna i Notter och Burnards (2006) studie berättar att de hittade olika sätt för att inte låta
mannen se henne naken såsom att släcka lyset, stänga badrumsdörren efter sig eller skyla stomin
med ett nattlinne i sängen. Strategier för ett aktivt sexliv upplevdes av vissa som nödvändiga även i
Ramirez et als. (2009) studie, dels för att själva inte märka stomin men även en rädsla för partnerns
tycke. Därför valde de att innan samlag byta till en tom stomipåse samt att skyla den med ett
klädesplagg. Vissa som ändå inte kunde förmå sig ha sex av olika skäl nöjde sig istället med oralsex
eller onani (Ramirez et al., 2009).
6.3. Ut i världen - den sociala identiteten
6.3.1. Vägen tillbaka till det sociala livet
Studierna presenterar olika resultat huruvida stomin påverkar deltagarnas sociala liv. En del visar att
många för första gången på länge kunde delta i aktiviteter som tidigare varit omöjliga, medan för
andra har stomin bidragit till isolering och osäkerhet att vistas offentligt.
I Nichols (2011) kvantitativa studie om isolering hos 560 amerikaner och britter med stomi visar att
66 procent av deltagarna hade ett socialt liv efter stomioperationen, men att 20 procent blev socialt
isolerade och resterande blev väldigt socialt isolerade. De första tre månaderna efter operationen var
förekomsten av social isolering som störst, men avtog under årets gång. Rädsla för att återgå till
sociala tillställningar visas tillika i Sinclairs (2009) studie, samt en förlorad styrka och vilja att
umgås med familj och vänner. I två studier betonades det att det var svårt att komma tillbaka till
arbetsplatsen, bland annat på grund av en ständig oro att lukta illa (Sinclair, 2009; Ferreira-
Umpiérrez, 2013). Trots känslan av stöd från samhället och arbetskollegor oroade de sig ändå över
vad som sades bakom ryggen (Ferreira-Umpiérrez, 2013).
Nichols (2011) visar att ett socialt liv var kopplat till högre livskvalitet och en bidragande faktor var
att personen hade någon att anförtro sig hos, som även styrks av Simmons, Smith, Bobb och Liles
(2007) vars kvantitativa studie visar att sociala interaktioner och relationer var viktigt för
välmåendet och att acceptera situationen. I Persson och Hellströms (2002) studie framkommer det
att vissa deltagare inte hade några svårigheter att berätta om sin stomi för flera personer i
omgivningen, medan andra var mer selektiva med vilka de berättade för. Dock hade ingen av
deltagarna känt av negativa reaktioner från dem som de berättat för. Sinclair (2009) visar dessutom
att några deltagare inte brydde sig om vad omgivningen skulle tycka. “It is their problem, not mine,
they can leave.” (Sinclair, 2009, s. 312).
Många kände sig bekväma att vistas ute offentligt eller att återgå till sina normala aktiviteter utan att
behöva oroa sig över stomin. För vissa var stomin en fördel för att gå ut, jämfört med innan då deras
sjukdomsbesvär krävt snabb tillgång till toalett (McKenzie et al., 2006; Persson & Hellström,
10
2002). En del undvek dock sociala aktiviteter, då det krävde mycket planering att alltid behöva ha
med sig material för stomin samt tillgång till fräscha badrum (Notter & Burnard, 2006; McKenzie et
al., 2006). Neuman et al. (2012) finner i sin studie, med blandad design, att deltagarna av olika skäl
undvek aktiviteter trots att de var fysiskt kapabla att delta. ”Even though I carry a replacement with
me, just the thought of having to be in a situation where I actually have to replace it outside, it was
enough to me to stay home more often” (Neuman et al., 2012, s.1120). Deltagarna i McVey, Madill
och Fieldings (2001) studie hade tre månader postoperativt svårigheter att återgå till normala
aktiviteter, men de hade hopp om att göra det. Sociala sammanhang där kroppen exponerades
undveks av många ”I won´t take a sauna together with my friends. They will probably think, My
Lord, he has a big bag dangling on his stomach […]” (Persson & Hellström, 2002, s. 106).
6.3.2. Att våga ingå i nya relationer - dejta eller inte?
“I can‟t imagine if I hadn‟t been married what dating would be like” (Sinclair, 2009, s.311).
Osäkerheten kring sin självbild och sexliv gjorde att många deltagare var rädda att ingå i en ny
partnerrelation, därav kände vissa gifta deltagare en lättnad över att inte behöva dejta efter de fått
sin stomi. Det som framkommer i Sinclairs intervjuer är en varierande syn på huruvida
studiedeltagarna efter stomioperationen är villiga att dejta eller ej. Även om majoriteten av
singlarna undvek att dejta samt ingå i nya relationer belyses det även en glädje och längtan hos
vissa att börja dejta, då sjukdomsbesvären upphört i och med ingreppet.
6.3.3. Hur gör jag nu? - “if you adapt, you can make it”
Att acceptera sin stomi och anpassa sig till den nya livssituationen gynnade personens välmående
och återhämtning, vilket framkom i flertalet studier. Simmons et al. (2007) upptäcker att det fanns
en större sannolikhet att anpassa sig till stomin under det första halvåret om personen var socialt
engagerad. En acceptans av stomin ledde till bättre anpassning, ett ökat socialt aktivt liv samt att de
upplevde en känsla av att ha bättre kontroll över stomin (Simmons et al., 2007). Deltagarna i
Nichols (2011) studie som var socialt aktiva visas ha anpassat sig bättre till den förändrade
livssituationen. Att hitta egna strategier och att förändra sin inställning till livet kunde göra det
lättare att anpassa sig till livet med en stomi (McVey et al., 2001).
I en kvalitativ intervjustudie gjord i Uruguay om hur det är att leva med stomi, finner Ferreira-
Umpiérrez (2013) att de flesta deltagarna ansåg att det inte fanns något annat val än att anpassa sig
och acceptera den nya livssituationen.
[…] I have to adapt, whether I like it or not. It´s not easy because I´ve never gone through something
like this before, obviously, or known anything about it, not even an acquaintance or neighbor. It´s
hard, but if you adapt, you can make it (Ferreira-Umpiérrez, 2013, s. 690).
Anpassningsförmågan påverkas även av den postoperativa vården vilket McVey et al. (2001) visar.
Många deltagare upplevde kort postoperativt en minskad personlig kontroll och att de befann sig i
en beroendeställning, vilket kunde leda till negativa känslor. En minskad kroppskontroll ses även i
McKenzie et als. (2006) resultat då hälften av deltagarna upplevde att stomin styrde deras liv. Enligt
Sinclairs (2009) studie framgår det att anpassningen kunde försvåras då vissa deltagare inte bara
själva tyckte att hanteringen av stomin var motbjudande utan att de även upplevde att
sjuksköterskorna tyckte det.
The first few times I changed the pouch it was disgusting […] it was obvious to me some of the
nurses were disgusted by it too, which made the adjustment even more difficult. When they didn´t
seem totally fine with it, it started to bother me. (Sinclair, 2009. s. 312).
11
7. DISKUSSION
7.1. Metoddiskussion
Litteraturstudiens design ansågs lämplig eftersom den ger en översikt över befintlig forskning vilket
är nödvändigt för evidensbaserad och patientsäker omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2003).
Vi har funnit att artiklar i olika världsdelar kan antas vara överförbara till ett svenskt kontext, då
flera studier från olika länder påvisar samma resultat, vilket ses som en styrka i studien.
Svagheter med studiens design är att författarna styrt vilka artiklar som inkluderats och vilket
resultat som belysts. Tolkningen av ett resultat kan därför färgas av författarnas åsikter och syfte
(Forsberg & Wengström, 2003). Polit och Beck (2010) menar att i en studie kan bias påverka
resultatets tillförlitlighet, för att undvika detta hade vi en upplagd strategi för att bearbeta materialet.
Båda författarna deltog aktivt i datainsamlingen och analys för att få en djupare mening.
Studiens omfattning kan ha påverkats då vi endast haft tillgång till ett visst antal databaser samt haft
begränsat med tid. Det blev därför ett selektivt urval av tidskrifter och några artiklar exkluderades
då de enbart fanns i pappersform. Den booleska operatorn AND användes istället för sökning med
fritext, vilket utgjorde en styrka med datainsamlingen (Willman et al., 2011). Publikationstiden
mellan 2000-2013 valdes då sökningar med kortare spann inte genererade tillräckligt många
relevanta artiklar. Denna studie avsåg inte att belysa könsskillnader, trots detta har två analyserade
studier enbart innefattat kvinnor.
Syftet var att beskriva upplevelser av fenomenet vilket förknippas med kvalitativ design. Vi valde
dock att ha med både kvalitativa och kvantitativa studier eftersom det förstnämnda belyser den
levda situationen hos individen medan kvanitativa studier ger mer information om fenomenet
genom till exempel undersöka begrepp eller jämföra variablar (Polit & Beck, 2010). Vi valde att
inkludera fler kvalitativa studier eftersom Forsberg och Wengström (2003) menar att det inom
omvårdnad är mer relevant att inkludera sådana i en litteraturstudie än inom medicinsk forskning.
En möjlig svaghet som är svår att styra över i en litteraturstudie är om forskarna i de analyserade
studierna tolkat sitt resultat på ett felaktigt sätt alternativt använt instrument med låg evidens vilket
kan ha lett till felaktiga slutsatser (Polit & Beck, 2010; Forsberg & Wengström, 2003). Författarna
har utfört en bedömning kring studiernas slutsats och validitet. Vår egen ovana att tolka och
analysera material kan även ha lett till en diskutabel slutsats. Vi har granskat artiklarnas
resonemang om svagheter, vilket läsarna av denna litteraturstudie går miste om.
Resultatet presenterades med citat från originalartikeln på det språk som artikeln författats på. Detta
är en styrka då det minskar risken för feltolkning. Emellertid har två studier gjorts på andra språk
och dessa citat har översatts från originalspråket till engelska av dess författare. Detta kan ha lett till
att översättningarna färgats av författarna och då tappat sin originella mening (Forsberg &
Wengström, 2003).
7.2. Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aspekter hos personer som genomgått en
stomioperation rörande sexualitet och psykosocialt leverne. Samtliga artiklar i analysen visade att
bägge delarna påverkas i någon bemärkelse. Generellt råder ett stort fokus i dagens forskning kring
hanteringen av stomin med bland annat material- och kostnadsfrågor samt bytet av stomin. Det kan
därför bli en perspektivförskjutning ifrån frågor kring sexualitet och psykosocialt liv. Detta kan bero
på att stomin medför många nya praktiska saker att lära sig i vardagen, vilket kan vara krävande och
12
medför att övriga aspekter hamnar i skymundan. Därför kan det bli överansträngande för en person
att diskutera psykosociala frågor i ett tidigt skede. En operation i sig innebär en påfrestning för
personen som gör det svårare att urskilja stomins faktiska inverkan på det psykosociala levernet.
I resultatet framkommer det att få en stomi ger en inverkan på vardagen, främst på det sociala livet,
självbilden och sexlivet. Majoriteten hade negativa upplevelser av stomin, men positiva aspekter
gick även att finna vilket var starkt korrelerat med tidigare sjukdomsbild. Personer som fick stomi
på grund av långvariga besvär relaterat till en inflammatorisk tarmsjukdom tenderade att må bättre
efter operationen. De ansåg att de blivit botade samt att de själva varit med i beslutsfattandet av att
få stomin och därmed varit bättre förberedda. Detta styrks av vad Junkin och Beitz (2007) finner i
sin litteraturstudie, att livet för denna patientgrupp kunde underlättas med en stomi och att de hade
en mer positiv inställning till ingreppet. Däremot kunde en stomi som satts in akut eller vid en
tarmcancerdiagnos vara svårare att acceptera då personerna inte tyckte att stomin underlättade deras
liv i samma utsträckning eller att de inte haft något val. En cancerdiagnos i sig kan leda till oro för
sjukdomens osäkra utgång och stomin kan representera en försämring i sjukdomen (Persson, 2008;
Junkin & Beitz, 2007).
Beroende på skälet till stomin kunde den skapa eller häva begränsningar. Personer som inte känt sig
begränsade innan stomioperationen kunde uppleva att de blev det på grund av stomin. För
personerna som upplevde mest fördelar med stomin ansågs den kunna öppna tidigare stängda
dörrar, såsom ett enklare socialt liv. De gick från att känna sig begränsade, genom till exempel valet
av kläder och alltid behöva ha närhet till toalett, till att se nya möjligheter tack vare stomin. För
dessa personer sågs stomin som ett hjälpmedel och glädjen överglänste den negativa verkan som
stomin medförde kroppsbilden (Sinclair, 2009; Persson & Hellström, 2002).
Uppfattningen om sin egen kropp och utseende sågs tydligt vara påverkat i samtliga analyserade
studier. Missnöjet började redan vid den första anblicken av stomin och hade tendens att kvarstå
(Notter & Burnard, 2006; Persson & Hellström, 2002; Sinclair, 2009). Ett förändrat utseende och
personlig identitet visade sig i sin tur påverka personernas sexuella identitet, vilket bidrog till en
minskad känsla av att känna sig kvinnlig eller manlig samt en försämrad lust och åtrå (Persson &
Hellström, 2002; Neuman et al., 2012; McKenzie et al., 2006).
Skönhetsidealen som råder i samhället idag kan vara orsaken till varför många reagerade starkt på
den förändrade kroppsbilden. Vi är sociala människor som omges av synliga och osynliga krav på
hur vi ska bete oss och se ut för att passa in samhällets normer. Kraven kan bland annat komma från
personer i ens omgivning eller medier. En stomioperation medför ärr på buken och eventuellt en
förlust av den tidigare mjuka och lena kroppen. Detta i kombination med en påse på magen gjorde
att många drog sig för att vistas offentligt i kläder där påsen kunde skymtas. Detta kan härledas till
Rysst (2010) som skriver att utifrån samhällets värderingar anses det att en avvikande kropp bör
skylas. Vårt resultat visade att de flesta personerna såg stomin som ett objekt som deformerade dem
samt att olika strategier utformades för att gömma stomin (Notter & Burnard, 2006; Ramirez et al.,
2009; Sinclair, 2009). Ur en holistisk synvinkel kan stomipåsen eller ärret medföra avtryck på andra
delar av människans helhet då det bevisligen påverkar både den personliga, sexuella och sociala
identiteten. Till skillnad mot en ”normal” kropp, som kan ses som något rent och heligt, sågs den
förändrade kroppen som onormal och smutsig, samt att den separerade själen från kroppen.
Att vara annorlunda i dagens samhälle kan leda till att man känner sig oaccepterad och därmed leda
till isolering. Skönhetsidealen kan därför haft betydelse i hur väl personerna återupptog sitt sociala
liv efter operationen. Nichols (2011) och Ferreira-Umpiérrez (2013) visade att isolerade personer i
större grad var missnöjda med utseendet och rädda för andras uppfattning om dem. Detta var en
13
väldigt subjektiv upplevelse där deltagarens förutfattade meningar om hur andra skulle uppfatta
dem blev till en falsk sanning.
7.2.1. Diskussion utifrån teori
Samtliga psykosociala aspekter i vårt resultat sågs ha en stark koppling till förmågan att kunna
anpassa sig. I Roys adaptionsteori har anpassning en central roll i att övervinna en förändrad
livssituation (Roy & Andrews, 1999). Anpassningen till stomin var olika motiverad för personerna i
vårt resultat. Simmons et al. (2007) visar att personer med bättre anpassningsförmåga var mer
mottagliga för hälso- och sjukvårdens stöd. Därav är det viktigt att belysa hur sjuksköterskan kan
uppmuntra patienter att ta emot stöd och hjälp. Adaptionsteorin beskriver människans
anpassningsförmåga som ett biologiskt system som sker automatiskt. Vid svårare situationer kan
detta system komma att bli otillräckligt och nya strategier för anpassning kan behövas. Strategierna
behöver aktivt tillämpas och implementeras i vardagen (Roy & Andrews, 1999). I resultatet fann
många sina egna strategier för att anpassa sig. Nichols (2011) visade i sin studie att den grupp som
mådde bäst hade i större utsträckning träffat en stomisjuksköterska pre- och postoperativt. Denna
expertis kan bidra till att återuppta det sociala livet och att bibehålla en positiv kroppsbild samt
livskvalitet.
Personer med stomi behöver få stöd att acceptera stomin och återuppta sitt sociala leverne samt att
öppet våga tala om stomin för att bryta känslor av skam. Roy och Andrews (1999) menar att
förmågan att skapa strategier baseras på vår uppfattnings- och inlärningsförmåga,
informationshantering, omdöme och känslor, samt är beroende av individens kreativitet,
förändringsförmåga och utveckling. För att kunna anpassa sig krävs det att bibehålla en god
uppfattning om kroppen, utseendet, sexualiteten likaså en positiv hållning om sig själv och sin egen
inre styrka (Roy & Andrews, 1999).
Att återgå till vardagen med en förändrad livssituation och vacklande hälsa kan enligt Nyberg
(2009) ändra förutsättningarna för hur man hanterar vardagens normala möjligheter och hinder. Nya
praktiska moment och nya förhållningssätt tvingar personen att leva i en ny vardag där svårigheter
att anpassa sig kan skapa otrygghet, tvivel på sig själv samt ett begränsat liv (a.a.). Som Vanessa
Denvir (2011) skrev i sin intervju var hon angelägen att snabbt "verka" må bra för att få komma
hem men det var i hemmet med den förändrade vardagen som hon upptäckte att hon inte var redo
för den nya livssituationen vilket skapade konsekvenser för henne.
För att förbereda personerna för en tryggare hemgång kan det vara behjälpligt att diskutera en
förändrad vardag redan på sjukhuset, samt öva praktiska moment. Som sjuksköterska bör man
också ge stöd till och analysera personens anpassningsförmåga samt utforska vad personen har för
stöd i vardagen. Ett starkt stöd kan bli en ytterligare länk till anpassning och sjukvården ifall
vardagen inte håller. Stödgrupper kan vara ett bra alternativ då Nyberg (2009) menar att relationer
med likasinnade kan byggas på egna premisser och med lika värde.
Sättet som stomisjuksköterskan ger stödet på påverkar patienterna visar Notter och Burnard (2006)
samt Sinclair (2009) då sjuksköterskan förbisåg vissa psykiska problem eller hävdade att vissa
aktiviteter inte längre var möjliga att utföra, vilket inte stämde enligt studiedeltagaren.
Sjuksköterskan behöver vara medveten om sitt förhållningssätt då ett positivt sådant kan främja den
goda relationen mellan sjuksköterska och patient vilket gör att patienten vågar ställa frågor om till
exempel sex och känslor.
Teorin definierar tre olika stimulin som kan påverka människans adaptionsnivå; fokala, kontextuella
och resterande. Fokala stimulin drabbar människan plötsligt, till exempel en sjukdom. Detta stimuli
är den mest krävande för adaptionsförmågan. Kontextuella stimulin är faktorer i omgivningen som
14
påverkar de fokala stimulin, till exempel boendesituation, kultur eller religion. De resterande
stimulin är övriga bidragande faktorer som till exempel personlighetsdrag eller erfarenheter. Dessa
påverkar i sin tur också de fokala stimulin (Roy & Andrews, 1999).
Den sociala miljön och kulturen utgör en viktig del för att människan ska kunna identifiera sig i en
grupp (Roy & Andrews, 1999). Resultaten i studien från Uruguay hade en mer positiv anda än de
övriga. Efter vår analys av denna studie kunde vi urskilja ett annat förhållningssätt hos deltagarna.
De tyckte, som deltagarna i de övriga studierna, att stomin blev en prövning och skapade problem i
vardagen, men deras attityd till anpassning var mer hoppfull. Det fanns inte några alternativ för
deltagarna att inte anpassa sig till stomin (Ferreira-Umpiérrez, 2013). Personerna i studien tillhör ett
annat kontext och kanske ett mer religiöst sådant då vissa deltagare beskrev att Gud gav dem styrka.
Dessa kontextuella faktorer menar Roy och Andrews (1999) påverkar fokala stimuli, vilket vi kan
urskilja utifrån deras ingivande hopp och tro om att allt kommer lösa sig. Därmed kan kulturella
ting påverka individens inre anpassning.
Roy och Andrews (1999) definierar människans hälsa som holistisk, då den är i konstant samspel
med miljön. Faktorer i omgivningen påverkar individens förmåga till anpassning och därmed ens
utveckling, välmående och beteende. För att tillgodose behov hos personer som får en stomi bör
sjuksköterskan identifiera adaptionsproblem och omvårdnadsdiagnoser. Genom att identifiera de
fokala, kontextuella och resterande stimulin kan dessa hanteras och eventuellt förändras.
Sjuksköterskan bör bedöma konsekvenserna av att korrigera ett stimuli och om förändringen är
önskvärd. Vissa personer kan eventuellt gynnas av att tidigt bli delaktiga i vården medan andra
behöver mer tid. Därför bör sjuksköterskans omvårdnad vara holistisk och individuell för att ge
personlig vägledning och omtanke till personer som genomgått en stomioperation (Roy & Andrews,
1999).
"[...] this is like going into a tunnel [...] if you have someone guiding you, that's the ideal, someone
who knows the way and can help you find the light at the end of the tunnel." (Ferreira-Umpiérrez,
2013, s.691).
7.2.2. Relevans för omvårdnad och samhället
En sjuksköterskas yrkesroll innefattar omvårdnad av hela människan. Psykosociala aspekter
påverkar människans liv och är grundläggande för en persons livskvalitet, beteende, samspel med
medmänniskor och bidragandet till samhället. När sjuksköterskan kommer i kontakt med personer
som har eller ska erhålla en stomi finns möjligheten att influera framtida välmående och
anpassning. Genom att beakta personers upplevelser kan skillnad göras där det behövs. Vilka behov
har en person med stomi och hur kan samhället och vården möta dessa? Vården kan vägleda
personen till anpassning för att kunna återgå till det sociala livet, genom till exempel erbjuda stöd i
praktiska och psykiska frågor, informera om stödgrupper samt tips och råd för att klara av vardagen
lättare. Samhället har stort inflytande på människor och kan därför bidra till att göra stomin mindre
stigmatiserad. Om en person med stomi skulle känna sig mer som en del av samhället skulle
personen lättare bli arbetsför, ha en bättre psykisk hälsa och bidra till samhällets välfärd.
För att nå ut med denna litteraturstudiens budskap avser författarna sprida den muntligt samt på
KI:s webbportal.
7.2.3. Ny forskning
Vidare forskning vore önskvärd för att belysa HBTQ-personers psykosociala och sexuella
upplevelser av att genomgå en stomioperation, då sådan forskning ej gick att finna.
Många studier visar på positiv förhållning till att ha en stomisjuksköterska men att stödet inte är
tillräckligt inom vissa områden. Därför är det viktigt att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att
prata om sexualitet och psykisk ohälsa - vad är sjuksköterskans hjälpmedel, värderingar, rädslor,
15
hinder och kunskap? För att få en bättre förståelse om hur det är ha en stomi kan framtida studier
inspireras av Santos och Sawaias (2001) studie där stomisjuksköterskestudenter under ett dygn fick
leva med en stomipåse.
Mer forskning behövs för att optimera preoperativ information om psykosociala perspektiv för att
underlätta övergången till stomin. För uppföljning av detta skulle en kontrollstudie kunna utföras
för att påvisa hur snabbt de återgår till yrkeslivet.
8. SLUTSATS
Att få en stomi kan vara krävande på många olika sätt. Psykosociala och sexuella aspekter tenderar
att bli bortglömda eller svåra att föra på tal, vilket kan leda till en försämrad livskvalitet och
anpassning till den nya vardagen för personer som fått en stomi. Tidigare sjukdomsbild påverkade
personernas inställning till stomin och därmed acceptansen. Självbilden är sårbar och en förändrad
självbild är starkt korrelerat till en påverkad personlig-, sexuell- och social identitet. Anpassningen
till det nya jaget och den nya vardagen ställer många krav på personen, såsom att finna egna
strategier och vara mottaglig för stöd från omgivningen. Utifrån Roys adaptionsmodell kan vi se att
anpassning har en central roll i att övervinna en förändrad livssituation, vilket sågs som en
utmanande och individuell process för personer med stomi.
9. SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
Jenny Petrini och Mikaela Sohlberg har jämbördigt bidragit till samtliga delar i uppsatsen.
16
10. REFERENSER
Bengtsson, M. (2009). Elimination. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder –
Hälsa och ohälsa. (s.593-644). Lund: Studentlitteratur
Berndtsson, I. (2008). Sexualitet och fertilitet. I E. Persson, I. Bernadtsson & E. Carlsson (Red.).
Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s. 187-208). Lund: Studentlitteratur
Black, P.K. (2004). Psychological, sexual and cultural issues for patients with a stoma. British
Journal of Nursing 13(12), 692-697.
Borwell, B. (2009). Continuity of care for the stoma patient: psychological considerations. British
Journal of Nursing (Stoma Care Supplement), 18(4), 20-25.
Brown, H., & Randle, J. (2005). Living with a stoma: a review of the literature. Journal of Clinical
Nursing 14(1), 74-81. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00945.x
Denvir, V. (2011). Living with a stoma: a patient‟s point-of-view. Gastrointestinal Nursing,
9(6), 17-19.
Egonson, M. (2013). Den könsdiskrimerande reklamen måste stoppas. (Sveriges Kvinnolobby).
Hämtad 18 november, 2013, från http://sverigeskvinnolobby.se/blog/den-
konsdiskrimerande-reklamen-maste-stoppas
Eriksson-Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap - Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur och Kultur
*Ferreira-Umpiérrez, A.H. (2013). Living with an ostomy: perceptions and expectations from a
social phenomenological perspective. Texto & Contexto Enfermagen, 22(3), 687-694.
doi.org/10.1590/S0104-07072013000300015
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. (s.115-124). Lund: Studentlitteratur
Haugen, V., Bliss, D., & Savik, K. (2006). Perioperative factors that affect long-term adjustment to
an incontinent ostomy. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 33(5), 525-535.
Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2009). Hälsobegreppet - synen på hälsa och sjuklighet. I
F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. (s.
237-260). Lund: Studentlitteratur
Hollinworth, H., Howlett, S., Tallett, J., Pettitt, S., Cooper, D., Skingley, S., … Fendley, C. (2004).
Professional holistic care of the person with a stoma: online learning. British Journal of
Advanced Nursing 13(21), 1268-1275.
17
Junkin, J., & Beitz, J.M. (2005). Sexuality and the person with a stoma: implications for
comprehensive WOC nursing practice. Journal of Wound, Ostomy and Concinence Nursing
32(2), 121-128.
Karlsson, A-S. (2013). Sociala relationer. Hämtad 25 november, 2013, från Statens
folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-
folkhalsoenkaten/Sociala-relationer/
Manderson, L. (2005). Boundary Breaches: the body, sex and sexuality after stoma surgery. Social
Science & Medicine, 61(2), 405-415. doi.org/10.1016/j.socscimed.2004.11.051
*McKenzie, F., White, C., Kendall, S., Finlayson, A., Urquhart, M., & Williams, I. (2006).
Psychological impact of colostomy: pouch change and disposal. British Journal of Nursing,
15(6), 308-316.
*McVey, J., Madill, A., & Fielding, D. (2001). The relevance of lowered personal control for
patients who have stoma surgery to treat cancer. British Journal of Clinical Psychology,
40(4), 337-360. doi: 10.1348/014466501163841
*Neuman, H.B., Park, J., Fuzesi, S., & Temple, L. (2012). Rectal cancer patients‟ quality of life
with a temporary stoma: shifting perspectives. Diseases of the Colon & Rectum, 55(11),
1117-1124. doi: 10.1097/DCR.0b013e3182686213
*Nichols, T.R. (2011). Social connectivity in those 24 months or less postsurgery. Journal of
Wound, Ostomy & Continence Nursing, 38(1), 63-68. doi:10.1097/WON.0b013e318202a80
Nichols T.R,, & Reimer, M. (2010). The prevalence of poor body image in an ostomy population.
Journal of Wound, Ostomy and Continence Nursing, 37(3), 132-132.
Nilsen, C. (2011). Omvårdnad vid stomi. I H. Almås, D-G. Stubberud, & R. Grønseth (Red.).
Klinisk Omvårdnad 2. (Andra upplagan). (s.103-132). Stockholm: Liber AB
*Notter, J., & Burnard, P. (2006). Preparing for loop ileostomy surgery:
women‟s accounts from a qualitative study. International Journal of Nursing Studies 43(2),
147–159. doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.02.006
Nyström, M. (2009). Vårdrelationer i vardagsliv med vacklande hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén
(Red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s. 409-424). Lund:
Studentlitteratur
Persson, E. (2008). Stomier. I E. Persson, I. Bernadtsson & E. Carlsson (Red.). Stomi- och
tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s. 59-68). Lund: Studentlitteratur
Persson, E. (2008). Psykosociala aspekter på en förändrad livssituation. I E. Persson,
I. Berndtsson & E. Carlsson (Red.). Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv. (s.
175-185). Lund: Studentlitteratur
*Persson, E., & Hellström, A. (2002). Experiences of Swedish men and women 6 to 12 weeks after
ostomy surgery. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 29(2), 103-108.
doi.org/10.1067/mjw.2002.122053
18
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research - appraising evidence for nursing
practice. (7th. ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Price, B. (1995). Assessing altered body image. Journal of psychiatric and mental health nursing,
2(3), 169-175 doi:10.1111/j.1365-2850.1995.tb00052.x
Pringle, W., & Swan, E. (2001). Continuing care after discharge from hospital for stoma patients.
British Journal of Nursing, 10(19), 1275-1288.
*Ramirez, M., McMullen, C., Grant, M., Altschuler, A., Hornbrook, M., & Krouse, R. (2009).
Figuring out sex in a reconfigured body: experiences of female colorectal cancer survivors
with ostomies. Women & Health, 49(8), 608-624. doi: 10.1080/03630240903496093
Ringsberg, K.C. (2009). Livsstil och hälsa. I F.Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder –
Perspektiv och förhållningssätt. (s. 263-292). Lund: Studentlitteratur
Roy, C., & Andrews. H.A. (1999). The Roy adaptation model. (2th ed.).
Stamford: Appleton & Lange
Rysst, M. (2010). "Healthism" and looking good: Body ideals and body practices in Norway.
Scandinavium journal of public health, 38(5), 71-80. doi: 10.1177/1403494810376561
Santos, VL., & Sawaia, B.B. (2001). The pouch acting as a mediator between "being a person with
an ostomy" and "being a professional": analysis of a pedagogical strategy. Journal of
Wound, Ostomy and Continence Nursing, 28(4), 206-214.
doi.org/10.1067/mjw.2001.116254
*Simmons, K., Smith, J., Bobb, K., & Liles, L. (2007). Adjustment to colostomy: stoma acceptance,
stoma care self-efficacy and interpersonal relationships. Journal of Advanced Nursing,
60(6), 627-635. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04446.x
*Sinclair, L. (2009). Young adults with permanent ileostomies: experiences during the first 4 years
after surgery. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 36(3), 306-316.
doi:10.1097/WON.0b013e3181a1a1c5
SSKR. (u.å.). Stomiterapeuten. Hämtad 21 november, 2013, från
http://www.sskr.nu/?pid=53&sub=45
Taylor, S. (2008). Sexuality following stoma formation. 1: Background. Nursing Times,
104(16), 26-27.
Ternestedt, B-M., & Norberg, A. (2009). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv. I F.Friberg & J.
Öhlén (Red.). Omvårdnadensgrunder – perspektiv och förhållningssätt. (s. 29-65).
Lund: Studentlitteratur
Williams, J. (2006). Sexual health: case study of a patient who has undergone stoma formation.
British Journal of Nursing, 15(14), 760-763.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur
19
World Health Organization [WHO]. (2013). Sexual and Reproductive health: Defining sexual
health. Hämtad 18 november, 2013, från WHO
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
*Artikeln ingår i litteraturstudiens analys och resultat
Bilaga 1
Databas
Sökterm
[13.11.04-
13.11.06]
Antal
träffar
Antal
lästa
abstract/
titlar
Antal
översiktligt
lästa artiklar
Antal
valda/
Dubbletter*
PubMed Ostomy 10452 - - -
PubMed Ostomy AND
Self-concept
40 40 10 4
PubMed Ostomy AND
Sexuality AND
Quality of life
24 24 6 3
PubMed Ostomy AND
Body image
76
76 9 2/4*
PubMed Ostomy AND
Psychosocial
AND
Quality of life
20 20 0 0/0
CINAHL Ostomy 542 - - -
CINAHL Ostomy AND
Sexuality AND
Quality of life
12 12 1 0/1*
CINAHL Ostomy AND
Body image
23 23 0 0/5*
CINAHL Ostomy AND
Psychosocial
AND
Quality of life
51 51 3 0/3*
CINAHL Ostomy AND
Adaptation
30 30 3 1/2*
Sökmatris
Bilaga 2
Titel
År Författare
Land
Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling, analys) Resultat Slutsats Kvalitet
Social
Connectivity in
Those 24
Months or Less
Postsurgery.
2011.
Nichols, T.R.
USA & UK
Att undersöka och
karaktärisera
förekomsten av social
isolering och
påverkande faktorer
hos vuxna personer
med stomi
Kvantitativ.
Tvärsnittsstudie, icke-experimentell.
Ändamålsenligt urval.
N=560. 53 % K, 46 % M.
Enkäter. En period inom >24 månader postoperativt.
Datan insamlades från
Ostomy Comprehensive
Health and Life Assessment.
Life Satisfaction Index (Likert-skala)
Medical Outcome Survey (4-skalig)
Hawthorne‟s Index of Social Isolation (6-skalig)
Forskarna finner att
hypotesen stämde - de finner
att social isolering och
socialt nätverk är förknippat
med hur tillfredsställd med
sitt liv personer är. Pre- och
postoperativt stöd från
sjuksköterskor påverkade
utfallet.
Studien visar att social isolering
förekommer hos vissa vuxna personer
med stomi som är starkt förknippat
med låg livskvalitet och emotionellt
stöd. Bristande sociala kontakter och
vikten av att träffa
stomisjuksköterskor påvisades.
Medelhög
Etiska
överväganden
finns.
Adjustment to
colostomy:
Acceptance,
stoma care self-
efficacy and
interpersonal
relationships.
2007.
Simmons, K.L.,
Smith, J.A.,
Bobb, K-A.,
Liles, L.L.M.
UK.
Att studera
anpassning i relation
till acceptans av
stomin, social
interaktion samt hur
väl personerna lyckas
hantera sin situation
Kvantitativ.
Tvärsnittstudie.
Konsekutivt urval.
N= 51. 24 st K, 27 st M. 30-78 år.
Datainsamling från två akutsjukhus. Enkäter. 6 månader
postoperativt.
Datasintrument: Ostomy Adjustment Scale (6-poäng Likert),
Short form 2, Acceptance of Illnes Scale (AIS)(5-poänf
Likert), Stoma care self-efficacy subscale, Inventory of
Interpersonal Problems (5-poäng Likert). Intstrumenten har
analyserats med Cronbachs alpha samt test-re-test.
Dataanalys: Multipel regressionsanalys
De finner starka
korrelationer mellan att
acceptera sin stomi, effektivt
kunna hantera den,
interpersonella interaktioner
med deltagarnas
anpassningsförmåga.
Att vården av personer som erhållit
en stomi bör enligt rutin ta upp
psykosociala problem och att betona
vikten av sociala interaktioner och att
försöka skingra negativa tankar.
Detta för att patienter lättare ska
kunna acceptera sin stomi och bli mer
involverade i sociala aktiviteter.
Hög
Etiskt
godkänd.
Översikt av analyserade artiklar
Bilaga 2
Psychological
impact of
colostomy:
pouch change
and disposal.
2006.
McKenzie, F.,
White, C.A.,
Kendall, S.,
Finlayson, A.,
Urquhart, M.,
& Williams, I.
UK.
Att utvärdera
sambandet mellan att
hantera sin kolostomi
(byta och avlägsna)
och personens
psykologiska
välmående.
Kvantitativ.
Tvärsnittstudie.
Ändamålsenligt urval.
N=86. 48 % K, 52 % M. 18-84 år.
5 enkäter användes i engångs intervjuer, 1 och 4 mån.
postop.
Intstrument:
Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale
Stoma Cognitions Questionnaire, Revised Stoma Self-
efficacy Score, Psychological Adjustment to Illness scale,
Pouch Change and Disposal questionnaire.
Analys baserad på korrelationer.
Det forskarna kommer fram
till i studien var att
deltagarna upplevde inte
själva hanteringen och
kasseringen som svårt utan
att det var andra
psykosociala faktorer som
påverkade såsom lukt, skam,
förändrad kroppsbild.
Merparten kände sig trots
allt som en hel person.
Stomisjuksköterskan har en viktig
roll för personers
anpassningsförmåga – psykologiskt
och psykosocialt.
Stomisjuksköterskan bör ta patientens
synvinkel i beakting angående frågor
och känslor kring att hantera och byta
stomin. Mer forskning föreslås.
Medelhög
Etiska
överväganden
har förts.
The relevance
of lowered
personal
control for
patients who
have stoma
surgery to treat
cancer.
2001.
McVey, J.,
Madill, A., &
Fielding, D.
UK.
Utforska patientens
upplevelse, med en
stomi i samband med
att behandla cancer,
och förklara varför
stomi-relaterade
problem inte minskar
trots tekniska
förbättringar i vården
av stomivård.
Kvalitativ.
Longitudinell studie för att belysa skedet innan operation
samt postoperativt.
Rekryterade av stomisjuksköterska ”Opportunity sample”
N=7. 3 st K, 5 st. M. 68-82 år.
Semistruktureade intervjuer, 1-2 v. preop., 1-2 v. postop. &
3 mån. postop. 4 st. deltagare vid 3 mån. uppföljning.
Konstant jämförande analys, grounded theory.
De identifierar orsaken till
minskad personlig kontroll,
lindrande faktorer och olika
strategier som använts för att
hantera fenomenet och vilka
konsekvenserna av det. Dels
att vara i en
beroendeställning, bristande
autonomi och att det kunde
leda till depression.
De kommer fram till och
rekommenderar förbättringar i vården
av stomipatienter i avseende på
psykologiska aspekter. Dels med
förbättrad kommunikation och
information, stomisjuksköterskans
förmåga att upptäcka psykologiska
svårigheter samt ett förlängt
emotionellt stöd till patienter med
stomi.
Hög
Etiskt
godkänd.
Bilaga 2
Rectal Cancer
Patients’
Quality of Life
With a
Temporary
Stoma: Shifting
Perspectives.
2012.
Neuman, H.B.,
Park, J.,
Fuzesi, S., &
Temple, L.K.
USA.
Att undersöka
patienters, med
ändtarms-cancer,
upplevelser av att ha
en temporär ileostomi
och
hur det påverkar
livskvaliteten (QoL) -
för att bättre förstå
tidigare oeniga
kvantitativa resultat.
Kvalitativ och kvantitativ ansats (mixed-method approach).
Longitudinell.
Ändamålsenligt urval. N=60 från kohortstudien, N=26 i
intervjuerna. Beräknad saturation.
EORTC-QoL (kvantitativ).
Djupgående en-och-en semistrukturerad intervju per telefon,
av 1 vårdpersonal.
Konstant jämförande analys, grounded theory, samt
innehållsanalys.
Två teman identifieras:
stomi-relaterade problem
och en
perspektivförskjutning.
Problemen stomin medförde
kom i skymundan för
problem sjukdomen i sig
medförde och det faktum att
stomin bara var temporär.
Temporära ileostomier medför många
svårigheter för patienter med
ändtarmscancer, men det kan vara
underminderad upplevelsen av att ha
cancer i sig i relation till den totala
livskvaliteten.
Hög
Etiskt
godkänd.
Figuring Out
Sex in a
Reconfigured
Body:
Experiences of
Female
Colorectal
Cancer
Survivors with
Ostomies.
2009.
Ramirez, M.,
McMullen, C.,
Grant, M.,
Altschuler, A.,
Hornbrook,
M., & Krouse,
R.
USA.
Att undersöka
upplevelsen hos
kvinnor med stomier
som överlevt
kolorektalcancer och
belysa sexuella
svårigheter och
utmaningar och hur
de anpassat sig efter
operationen.
Kvalitativ.
Grounded theory. Antropologiskt perspektiv.
Bekvämlighetsurval. Rekryterades från register och tidigare
varit med i kvantitativ studie, där HRQoL mättes.
N= 30 kvinnor. 44-93 år. (41 % av de kontaktade)
1 h. långa semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor.
Konstant jämförande analys, grounded theory,
Av intervjuerna
framkommer olika typer av
problem såsom; inga
långsiktiga sexuella
problem, långsiktiga
sexuella problem,
åldersrelaterade sexuella
problem samt en grupp som
inte varit sexuellt aktiva alls
postoperativt. Många
upplevde svårigheter med
sex och förändringar på
kroppssynen samt huruvida
sexlivet kunde vara en
fortsatt del i deras liv.
Denna studie kommer fram till att de
intervjuade kvinnornas upplevelse
kan bidra till en nyanserad syn på
sexualitet vilket kan leda till fler
forskningsfrågor samt interventioner
för personer som överlevt cancer.
Medelhög
Etiskt
godkänd.
Bilaga 2
Preparing for
loop ileostomy
surgery:
Women’s
accouts from a
qualitative
study.
2006.
Notter, J., &
Burnard, P.
UK.
Att undersöka och
förklara kvinnors
upplevelse och
uppfattning om hur
det är att genomgå en
restorativ
proctocolectomy.
Kvalitativ.
Fenomenologisk, djupgående, deskriptiv studie.
Ändamålsenligt urval.
N=50 st K.
Semistrukturerade in-depth intervjuer. Inom 3 år efter
operation, fokus på den postoperativa fasen.
Analyserades med hjälp av fenomenologisk, deskriptiv
ansats.
De fann att många ansåg att
de aldrig skulle bli helt
friska igen samt att tiden
kring operationen var
mycket traumatiskt som var
starkt relaterade till smärta,
förändrad kropp samt
svårigheter som uppstod
kring ileostomin.
Många kvinnor i denna studie
upplevde att det var operationen i sig
som var det mest huvudsakliga, inte
den kroniska sjukdomen många av
dem haft i flera år. Få upplevde inte
heller att de blivit ”botade” utan bara
bättre vilket då är viktiga punkter för
att belysa psykosociala problem som
kan uppstå vid en sådan typ av
operation. Detta för att kunna
förbättra den postoperativa fasen med
hjälp av bra information och stöd.
Medelhög
Framgår ej i
artikel. Etiskt
godkännande
finns, krav
från tidskrift.
Young Adults
With
Permanent
Ileostomies –
Experiences
During the
First 4 Years
After Surgery.
2009.
Sinclair, L.G.
Kanada.
Att förstå unga vuxna
personers upplevelse
att ha en permanent
ileostomi.
Kvalitativ.
Narrativ design.
Ändamålsenligt urval.
N=7. 4 st K, 3 st M. 24-40 år.
Ostrukturerade intervjuer. En maxtid på 4 år postoperativt.
Varierade mellan 10 veckor-3,5 år.
1-2½ h långa intervjuer. Caseorienterad teknik – av
sjuksköterska/vårdpersonal.
Analyserades med hjälp av Clandin och Connellys teoretiska
referensram, 4 riktningar.
Identifierade teman som
rörde det kroppsliga,
psykologiska och sociala.
Teman var associerade med
sjukdomsprocessen, tiden på
sjukhuset efter operation
samt hur väl personerna
anpassade sig – för att leva
med en stomi.
Studien bidrar med en inblick i dessa
personers liv och vad de behövde för
att kunna anpassa sig till den nya
situationen i livet. Sjukvårdspersonal
verkar underskatta svårigheterna med
detta vilket kan leda till sämre coping
postoperativt. Forskarna föreslår
därmed ett bättre informationsstöd till
dessa personer samt att vara lyhörd
och uppmärksam på problem som rör
den psykologiska hälsan.
Hög
Etiskt
godkänd.
Bilaga 2
Experiences of
Swedish Men
and Women 6
to 12 Weeks
after Ostomy
Surgery.
2002.
Persson, E., &
Hellström, A-
L.
Sverige.
Att beskriva
patienters upplevelse
kort efter
genomgången stomi-
operation med ett
fokus på patientens
egen kroppsbild.
Kvalitativ.
Fenomenologisk, deskriptiv studie.
Ändamålsenligt urval.
N=9. 4 st K, 5 st M. 44-67 år.
Öppna intervjufrågor.
Analyserades med hjälp av fenomenologisk ansats, med
hjälp av Giorgis 4 steg.
Forskarna kommer fram till
sju teman; förändrad
kroppsbild, fjärma sig från
sin kropp, inverkan på
sexuallivet, osäkerhet,
influenser på socialt liv,
influenser på sport-och
fritidsaktiviteter och fysisk
inverkan. Åtta av nio erhöll
preoperativ information.
Trots att alla förutom en person erhöll
information preoperativt, påverkade
stomin deras liv på många olika sätt
som de ej anat innan. Många
upplevde svårigheter att acceptera
stomin. De kom därför fram till att
sjuksköterskor och vårdpersonal kan
på ett mer effektivt sätt hjälpa
patienter till att acceptera och anpassa
sig till det nya livssituationen.
Hög
Etiskt
godkänd.
Living with an
Ostomy:
Perceptions
and
Expectations
from a Social
Phenomenologi
cal Perspective.
2013.
Ferreira-
Umpiérrez,
A.H.
Uruguay.
Att förstå de
livsförändrande
händelser det kan
innebära för en grupp
patienter med
kolostomi samt att
utforska deras
förväntningar och
uppfattning om
vården av
sjuksköterskor.
Kvalitativ.
Social fenomenologisk.
Ändamålsenligt urval.
N=9, kvinnor och män. 49-72 år.
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor, djupgående.
Analyserades med hjälp av social fenomenologisk ansats, av
Alfred Schütz.
Forskarna kommer fram till
att svårigheterna med att
anpassa sig till vad den nya
situationen innebar samt den
inverkan social miljö och
jobb hade. De kom fram till
vilka förväntningar
personerna hade på
sjuksköterskorna, såsom att
vara medkännande och
stödjande i transitionen.
Studien ger en inblick i vad som kan
förbättra vården av personer med
stomier samt vikten av att stärka
sjuksköterskans roll som rådgivare
för att lättare kunna hjälpa personer
att anpassa och acceptera kolostomin.
De belyser även hur viktigt det är
med relation mellan sjuksköterska
och patient för att kunna erbjuda god
vård.
Medelhög
Etiskt
godkänd.
N= antal deltagare
K=Kvinnor
M=Män
(Forsberg & Wengström, 2003).
Bilaga 3
Kvalitetsgranskning av kvantitativa studier Checklista för kvantitativa artiklar
– kvasi-experimentella studier*
A. Syftet med studien?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja � Nej �
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja � Nej �
B. Undersökningsgruppen
Vilka är inklusionskriterierna?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka är exklusionskriterierna?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilken urvalsmetod användes?
∙ Randomiserat urval
∙ Obundet slumpmässigt urval
∙ Kvoturval
∙ Klusterurval
∙ Konsekutivt urval
∙ Urvalet är ej beskrivet
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja � Nej �
Var genomfördes undersökningen?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Var reliabiliteten beräknad?
Ja � Nej �
Var validiteten diskuterad?
Ja � Nej �
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Ja � Nej �
Om nej, vilka skillnader fanns?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hur stort var bortfallet?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Fanns en bortfallsanalys?
Ja � Nej �
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja � Nej �
Om nej, varför inte?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka var huvudresultaten?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Erhölls signifikanta skillnader?
Ja � Nej �
Om ja, vilka variabler?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilka slutsatser drar författaren?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Instämmer du?
Ja � Nej �
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja � Nej �
Bilaga 3
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja � Nej �
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja � Nej �
Motivera varför eller varför inte!
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
(Forsberg & Wengström, 2003, s.192-195)
Bilaga 4
Kvalitetsgranskning av kvalitativa studier
Checklista för kvalitativa artiklar*
A. Syftet med studien?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilken kvalitativ metod har använts?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja � Nej �
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?
(Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.)
Ja � Nej �
Var genomfördes undersökningen?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen
kontaktades?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vilken urvalsmetod användes?
∙ Strategiskt urval
∙ Snöbollsurval
∙ Teoretiskt urval
∙ Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt
annan relevant demografisk bakgrund).
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja ∙ Nej ∙
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket
sammanhang skedde datainsamling)?
Ja � Nej �
Beskriv:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av
frågor användes etc.)?
Beskriv:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ange datainsamlingsmetod:
∙ ostrukturerade intervjuer
∙ halvstrukturerade intervjuer
∙ fokusgrupper
∙ observationer
∙ video-/bandinspelning
∙ skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?
Ja � Nej �
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ange om:
∙ teman är utvecklade som begrepp
∙ det finns episodiskt presenterade citat
∙ de individuella svaren är kategoriserade och bredden
Bilaga 4
på kategorierna är beskrivna
∙ svaren är kodade
Resultatbeskrivning:
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
Ja � Nej �
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja � Nej �
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens
trovärdighet)?
Ja � Nej �
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet
konsekvent beskrivet)?
Ja � Nej �
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Ja � Nej �
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på
insamlade data (finns citat av originaldata, summering av
data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Ja � Nej �
E. Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja � Nej �
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja � Nej �
Har resultaten klinisk relevans?
Ja � Nej �
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja � Nej �
Finns risk för bias?
Ja � Nej �
Vilken slutsats drar författaren?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Håller du med om slutsatserna?
Ja � Nej �
Om nej, varför inte?
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ska artikeln inkluderas?
Ja � Nej �
(Forsberg & Wengström, 2003, s.196-200).