konsten att föra ett samtal framåt: om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Upload: nationellt-centrum-foer-svenska-som-andrasprak-stockholms-universitet
Post on 14-Jan-2017
850 views
TRANSCRIPT
Konsten att föra ett samtal framåt – Om interaktion och muntlig färdighet i sfi
Maria Rydell
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Idag
● Om talat språk
● Progression för muntlig färdighet inom sfi
● Bedömning av muntlig interaktion
● Konsten att föra samtal framåt
● Avslutande reflektion
Hur arbetar ni med bedömning och utveckling av muntlig färdighet?
UtViöka maningar ocVilka
Vilka utmaningar och möjligheter ser ni med bedömning av muntlig
färdighet? Diskutera ca fem minuter tillsammans med de bredvid dig!
Talat språk
Hörförståelse
Interaktion
Produktion
Talat språk produceras och processas i realtid.
Interaktion: samspel och växling mellan att vara
den som talar och den som lyssnar
→ kognitivt krävande!
/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
…får betydelse för bedömning
● Det talade språket innefattar mer variation och är mindre
normerat än skrift, det finns inte lika tydliga standardiserade
regler för hur man talar som för hur man skriver.
● Synen på korrekthet ser till viss del annorlunda ut (t.ex. mer
situationsberoende-mindre precist, reducerad preteritum (ja
jobba igår), omorganiseringar av information och grammatik
– ser ut som ”fel”).
● Bedömning av muntlig färdighet bör ske mot bakgrund av
det talade språket
/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
PROGRESSION OCH BEDÖMNING AV MUNTLIG FÄRDIGHET SFI
Progression sfi (interaktion + produktion)
SKOLFS 2012:13
● Kurs B: Eleven kan med stöd kommunicera
-i vanliga situationer i vardagslivet.
- med ett enkelt språk och med hjälp av gester i
vanliga situationer i vardagslivet.
● Kurs C: Eleven kan med viss anpassning till syfte och
samtalspartner, kommunicera med ett enkelt språk i
vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.
● Kurs D: Eleven kan, med viss anpassning till syfte och
samtalspartner, kommunicera i både informella och
mer formella situationer i vardags-, samhälls- och
arbetsliv.
Progression kan också handla om…
● Ökad självständighet: behov av riktat och anpassat tal, stöttning till att ge stöttning och ta interaktionellt ansvar
● Ökad längd och sammanhang
● Ökade språkliga resurser: mer komplexitet, variation, precision och säkerhet
● VAD och HUR VÄL
Bedömning i NP 2009-2012 (Skolverket 2013)
/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
60
65
70
75
80
85
Hörförståelse Läsförståelse Skriftligfärdighet
Muntligfärdighet
Andel godkända testtagare uppdelat på delprov, NP kurs D 2009-2012
Andel godkändatesttagare
Andel godkända testtagare fördelade på delprov/färdighet (Skolverket 2013)
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
0-3 år 4-6 år 7-9 år 10-12 år 13+ år
Procent
Tidigare utbildning
Andel godkända testtagare, NP kurs D 2009-2012
Höra
Läsa
Skriva
Tala
BEDÖMNING AV MUNTLIG INTERAKTION
Holistisk och analytisk bedömning
● Svårare med analytisk bedömning vid bedömning av muntlig färdighet?
● Halo-effekt, alla aspekter tenderas att bedömas lika (Yorozuya & Oller 1980)
● Bedömning av uttal ”färgar av sig” på andra färdigheter (Boyd & Bredänge 2013)
Tidigare forskning har visat att…
● Par/gruppuppgifter genererar fler
språkhandlingar (Taylor 2001) och mer komplext
tal (Brooks 2009) vilket belönas i bedömning
● Potentiella problem vid bedömning av samtal:
● -beroende av samtalsdeltagare?
● -svårigheter att sätta individuella betyg i ett
samtal (som är samkonstruerat)?
● -svårt att kontrollera olika faktorer
Interaktionella mönster (Galaczi 2008)
● Samarbetsinriktade: båda deltagarna initierar
ämnen, engagerar sig i varandras idéer och
utvecklar samtalsämnet tillsammans
● Parallella: prata var för sig men turas om
● Asymmetriska: en tar över på ett eller annat sätt
● I betygssättningen belönades de
samarbetsinriktade samtalen
● Bättre interaktionell förmåga?
● Konsekvenser för undervisningen?
Kvalitativa skillnader över färdighetsnivåer
● Förmåga att visa lyssnarstöd, bygga vidare på det andra
sagt, samkonstruera samtal en kvalitativ skillnad (Galazci
2014)
● Ordförrådet (antal och olika typ av ord)
viktig markör för att skilja olika
färdighetsnivåer åt + flyt. Grammatik också
viktigt, men inte ett lika tydligt samband.
(Iwashita et. al. 2008)
Föra samtal framåt
Mål, muntlig interaktion, kurs D: Den studerande ”kan,
med viss anpassning till syfte och samtalspartner,
kommunicera i både informella och mer formella
situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.” (SKOLFS
2012:13).
Kunskapskrav för E:
Eleven deltar i samtal och diskussioner om bekanta ämnen genom att
uttrycka och bemöta åsikter med enkla argument samt framföra och
efterfråga tankar och information på ett sätt som till viss del för
samtalet framåt.
Eleven väljer och använder på ett i huvudsak fungerande sätt
strategier som löser problem i interaktionen.
Föra samtal framåt Exempel från Samtal på gång (Skolverket 2012)
/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
M: så jag vet inte eh vad är viktigast
men men att ha att ha bra tid
K: ((nickar))
M: och ha bra lön
K: ((nickar))
M: och ha bra kamraten där är viktig
K: mm
M: tror jag
K: ja men jag tror att lönen är kanske viktigaste när du
ah om du har inte råd att leva äta
M: mm
K: andra saker spelar ingen roll ((skrattar))
M: okej [((skrattar))
K: [*tror jag*
M: så du tror att om du har bra lön
K: ja
M: andra saker spelar ingen roll
K: nej nej eh jag tror att lönen är viktigast
och andra saker spelar eh roll också
M: okej och hur om tiderna? arbetstiderna?
K: eh jag tycker inte om exakt arbetstiderna
jag jag vill bestämma själv min arbetstiderna mina
M: i ditt yrke
K: ja som psykolog konsult och du?
M: eh min yrke eh och vanlig du arbetar i skift↑ skifte↑
K: mm
M. så kanske du arbetar tolv tolv timmar skifte
K: ah
M: och jag tycker om det
K: tycker om det?
M: ja
Resurser för att föra samtal framåt
● Ställa frågor för att föra in nya ämnen:
okej och hur om tiderna? arbetstiderna?
● Bygga vidare på det som sagts genom att visa på nya
perspektiv:
M: jag vet inte vad är viktigast och ha bra lön
och bra tid
K: ja men jag tror att lönen är kanske viktigaste
när du ah om du har inte råd att leva äta
● Visa att man lyssnar genom att återkoppla/omformulera
och ställa frågor (tycker du?/ så du tror att om du
har bra lön andra saker spelar ingen roll)
Min pågående studie
● 27 parsamtal (NP kurs D) och efterintervjuer
med deltagarna (53 st)
● 7 olika skolor, 3 städer
● 22 olika första språk
● Tidigare skolbakgrund bland deltagarna
varierade från 1 år till högre akademisk
utbildning
Preliminära resultat: intervjuer
● Testtagarna föredrar parsamtalet framför den
individuella uppgiften eftersom de känner att de
får stöd av varandra
S: nej om man diskutera andra personen det är bra
för språk […] kanske blir bättre om du pratar annan
personer […] därför på att om man pratar annan person det
är bra kommer många order
MR: ja man får ord från den andra
S: ja och ge andra ord
MR: och vad var bäst för dig att diskutera med en annan
elev eller att sitta själv med lärarna och prata?
O: nej med annan elev tänker jag
MR: varför då?
O: jag tror att vi pratar på samma nivå så vi förstår
varandra kanske även om svenska inte är perfekt kanske
och du vet att du inte är ensam det finns en annan
person som finns i samma situation
Viktig social aspekt
2014-03-24 /Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
A: ja och du måste hjälpa om du kan och hjälpa dej
och det är en lag? ett team en lagarbete
det är svårt att kombinera två personer
men det är okej
det är lite svårt men det är okej
därför att du är inte ensam
du är med en andra person och du måste följa
honom eller henne
/Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
● Svårigheter att beskriva den muntliga
färdigheten, t.ex. hur de tränat inför provet
(→ låg språklig medvetenhet kring talat språk)
mr: hade du tränat inför provet?
s: innan?
mr: ja
s: nej jag har inte gjort nånting alls
mr: men i klassen har ni diskuterat
s: jo jo i klassen och allt skolan
dagis och allt som vanligt
mr: har du tränat inför det muntliga provet?
p: nej nej
m: och hur hade ni tränat hade ni tränat nånting i klassen?
p: i klassen ja vi pratar mycket
i gruppen med varandra
eh om olika tema teman tema
på klassen vi tränade varje dag jag kan säga
men hemma jag tränar inte
2014-03-24 /Maria Rydell, Institutionen för svenska och flerspråkighet
O: eh det var lite konstigt därför det inte fanns
information hur du kan förbereda dej
så jag läste alla saker som vi hade berättat i kursen
jag tänkte på andra prov till exempel mitt IELTS
så vilken typ av frågor kan de kanske fråga så
och jag tänkte på ord som kanske är viktig
viktiga att använda i (xxx)
MR: som vad då? kan du ge något exempel?
O: för att jämföra det är viktigt viktigare
det är viktigare än det är lika som
enligt min uppfattning etcetera
M: har ni tränat mycket i klassen också
det muntliga? det muntliga provet?
O: nej
Preliminära resultat, forts.
● Interaktionell analys:
- En komplex interaktionell situation
- Testtagarna ger varandra mycket stöd
- Konsensusdrivna samtal
- Svårigheter för vissa studerande att förhålla sig
till fiktiva situationer
- Samarbetsinriktade samtal belönas,
konfrontativa samtalsstilar mer problematiska:
olika uppfattningar av vad det innebär att
diskutera?
Ställa frågor – en viktig resurs och strategi
● …MEN kan ha olika funktion i samtalen! T.ex.:
● - föra samtalet framåt och ge turen till någon annan
(men få mindre interaktionellt utrymme själv alt. Svara
på sina egna frågor om samtalspartnern inte tar turen)
● - föra in nya topiker, se nya perspektiv, bredda och
fördjupa samtalet
● -gå vidare/undvika ansiktshotande situationer, t.ex. när
det uppstår situationer där en person inte förstår
● ”Nödstrategi” efter lång paus– ”du kan fråga mej nåt”
Resurser för att föra samtal framåt
● Visa att man lyssnar, återkoppla, bygga vidare på det som sägs
● Ställa frågor, komma med fler infallsvinklar, se ur ett annan
perspektiv
● ”Låt-gå”-strategier och ställa nya frågor
● I undervisning:
- Öva mer att visa att man lyssnar och bygga vidare på det som sagts
tidigare?
- Hur kan man öka språklig medvetenhet kring talat språk?
Pratbubbla och avslutande reflektion
● Diskutera 5 min
tillsammans med de du
sitter bredvid.
● Avslutande diskussion
och reflektion i helgrupp.
Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med bedömning av muntlig
färdighet?
Finns det aspekter som är utmärkande
för sfi?
Referenser
● Boyd, Sally & Bredänge, Gunlög. 2013. Attityder till brytning – exemplet utländska
lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som
andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 437-
458.
● Brooks, Lindsay. 2009. Interacting in pairs in a test of oral proficiency: Co-constructing a
better performance. I: Language testing 26 (3). S. 341-366.
● Galaczi, Evelina. 2008. Peer-peer interaction in a Speaking Test: The Case of the First
Certificate in English Examination. I: Language Assessment Quarterly 5(2):89-119.
● Galaczi, Evelina. 2014. Interactional Competence across Proficiency Levels: How do
Learners Manage Interaction in Paired Speaking Tests? Applied Linguistics 33 (5):553-
574.
● Iwashita, N. et. al. 2008. Assessed Levels of Second Language Speaking Proficiency:
How Distinct? I: Applied Linguistics 29(1):24-49.
Referenser, forts.
● SKOLFS 2012:13. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS
2009:2) om kursplan för svenskundervisning för invandrare.
● Skolverket 2012. Samtal på gång. En vägledning för bedömning av
muntlig produktion och interaktion.
● Skolverket 2013. Rapport och uppföljning av nationella slutprov.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3241
● Taylor, Lynda, 2001. The paired speaking test format: recent studies. I:
Research Notes issue 6. P.15-17. University of Cambridge. ESOL
Examinations.
● Yorozuya, Ryuichi & John W. Oller, Jr. 1980. Oral Proficiency Scales:
Construct Validity
● and the Halo Effect. I: Language Learning. Vol. 30, No. 1. S. 135-153.