ki bladet nr 8 2010

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 8 | 2010

KIBladet

•ret som gått!Vi ser tillbaka – och spanar framåt

Barn-extra!Sidorna 8–9

Forskarstudera medsmåbarn – funkar det?

Sidorna 10–12

Hon går på tvŠrsmot fšrŠldramyterna

De tackade Edwards fšr sina barn

Sidan 7

Sidorna 14–17

Elias, 2, sjšng julsånger fšr Ruth Edwards på KI. Foto: ERIK CRONBERG

Ettan8-10.indd 1 2010-12-14 17.44

V ILKET ABSOLUT strålande jubi-leumsår 2010 har blivit! Vi har haft ett antal fantastiskt spännande

vetenskapliga symposier, här hemma så väl som i Tokyo, Singapore och Washing-ton DC. Vi har gett ut frimärken och ställt ut bokrariteter på Prins Eugens Walde-marsudde. Genom fundraisingkampanjen ”Genombrott för livet” lyckades vi samla in en miljard kronor till vår verksamhet.

Hela 4000 medarbetare och studenter har firat tillsammans i Globen med en all-deles enastående fest som hade allt; allvar och historia, högklassig underhållning, en oslagbar humor och internationella häls-ningar från vänner och samarbetspartners runt om i världen. Och över alltsammans vakade Jöns Jacob Berzelius – både rent faktiskt på scenen under jubileumsfesten och kanske också andligen under hela jubileumsåret.

DEN 13 DECEMBER var det så dags för själva födelsedagen, som passande nog firades genom en Luciabal

i studenternas regi. För det är just våra stu-denter som snart ska ta över stafettpinnen och med kunskap och visionärt tänkande föra Karolinska Institutet in i dess tredje århundrade. Jubiléet har på ett påtagligt sätt satt vårt universitet på kartan, både nationellt och internationellt. När det fantastiska jubileumsåret nu är till ända är det dags att blicka framåt.

Under 2011 är många viktiga händelser inplanerade som kommer att kräva att vi navigerar rätt. Regeringens autonomipro-position träder i kraft, vilket får stor bety-delse för framför allt tjänstestrukturen och karriärvägarna inom akademin. Ett antal stora och viktiga byggprojekt i anslutning till vårt campus i Solna kommer att börja ta form.

Mest efterlängtat är kanske aulan med plats för upp till 1000 personer, som i

sin tur blir en del av ett Folkhälsans hus. Samtidigt pågår uppförandet av ett nytt universitetssjukhus öster om Solnavägen, parallellt med omfattande byggplaner för hela Norra Stationsområdet. Karolinska Institutet kommer att bli navet i en helt ny stadsdel.

ALLA DESSA förändringar kommer givetvis att påverka vår verksam-het. Min förhoppning är att vi

från 2011 ska utnyttja förändringarna till att kraftsamla inom både forskning och utbildning.

Vi har goda förutsättningar att lyckas. Lagom till jubileumsåret har Karolinska Institutet tagit förstaplatsen bland de svenska universiteten när det gäller total budget för forskning, med 3,66 miljar-der i intäkter. Vi har sprungit om Lunds universitet, som under lång tid stoltserat med förstaplatsen men som nu ligger på 3,54 miljarder kronor. På tredje plats ligger Uppsala universitet med 2,89 miljarder i forskningsintäkter. För Karolinska Institu-tet är detta ett ordentligt styrkebevis som vi alla ska vara stolta över.

Men det räcker inte med att dra in mest pengar i landet för att kunna hålla kvar vår position som ett av världens ledande medicinska universitet. Vi måste också omsätta forskningsanslagen till den allra bästa forskningen. Vi måste rekrytera de allra bästa medarbetarna. Och vi måste publicera i de bästa vetenskapstidskrif-terna.

NÄR NYÅRSRAKETERNA skjuter i höjden kan vi med stolthet och glädje se tillbaka på ett jubileumsår

som kommer att gå till historieböckerna – men vi kan också med stolthet och glädje se fram emot en strålande framtid!

2 | kibladet | NUMMeR 8 | 2010

Alla dessa förändringar

kommer givetvis att påverka vår verksamhet.

Harriet Wallberg- Henriksson rektor

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT

WHAT AN ABSOLUTELY wonderful jubilee year

2010 has been! We have had a number of fascinating symposiums here at home and in Tokyo, Singapore and Washing-ton DC. We have issued stamps and exhibited rare books. We have raised a billion kronor through our fundrai-sing campaign. And no less than 4,000 colleagues and students gathered at the Ericsson Globe for all the fun and piz-zazz of an unforgettable jubilee party.

Our actual birthday was on 13 December, which, appropriately enough, was celebrated with a Lucia ball organised by the students. For these

very people are those who will soon be picking up the baton and marshalling their knowledge and vision to take Ka-rolinska Institutet into its third century. Now that our fantastic jubilee year is over, it is time to look to the future.

NUMEROUS IMPORTANT events are planned for 2011 that will demand a firm hand at the helm. For instance, the government’s autonomy bill comes into effect, and promises to have a profound impact on professional structures and career paths in academia; and a large number of major newbuilds around our campus in Solna will start to take shape,

as Karolinska Institutet becomes the hub of a brand new district of the city.

Naturally, all these changes will af-fect the work we do, and I hope that, starting next year, we will exploit them to muster our strengths in education and research.

WE HAVE EVERY chance of succeeding. With 3.66 billion kronor in revenues, we found ourselves – just as we were cele-brating our second centenary – ranking first out of all Swedish universities as regards the aggregate research budget. We have overtaken Lund University, which had been reigning proudly for

many years, but which now lies at 3.54 billion kronor. But we will have to do more than just bring in the most money to retain our status as one of the world’s leading medical universities – we will also have to translate our research appropriations into premium quality science.

WHEN THE NEW YEAR fireworks explode in the sky, we will be able to look back with pride and joy at a historic jubilee year – and look forward with equal pride and joy to a glorious future!

HARRIET WALLBERg-HENRIKSSONPresident

We will muster our strengths by exploiting change

…ver det fantastiska jubileumsåret va-kade Jöns Jacob Berzelius (bland annat i gestaltning av Björn Granath). Nu gäller det att kraftsamla inför 2011 som inne-bär förändringar både inom forskning och utbildning. Foto: PETER KJELLER•S

Ett viktigt år 2011

3 Varmt tack till…alla medarbetare och studen-ter som har bidragit till karolin-ska institutets alla framgångar under det gångna året.

Jag ser fram emot…en lång och skön julledighet tillsammans med familj och vänner.

Höjdpunkten under Nobelveckan…de stående ovationerna för Ruth edwards som representerade sin make medicinpristagaren Robert edwards i samband med Nobelsymposiet till hans ära.

SAKERFo

to: E

RIKC

RON

BERG

Insidor8-10.indd 1 2010-12-14 17.42

kibladet | NUMMeR 8 | 2010 | 3

Nyfikna unga – och sätt att inspirera

MAN TALAR OM...

MYTEN

Spaning

Under året har KI samarbetat med tidningen Kamratpos-

ten, där barn har kunnat chatta med KI-forskare. Hur har det gått, Carina Ritzmo, medicine doktor vid institutionen fšr kvinnors och barns hälsa?

– På KP-webben har jag och flera andra forskare eller doktorander lett barnen i en tävling där de själva fått forska fram svar på allt svårare frågor. De har fått olika uppdrag att arbeta med och vid månadens slut har må-nadens forskare utsetts bland barnen. Månadsvinnarna fick tävla om Lilla medicinpriset som delades ut den 14 december till tolvåriga Michelle Atlas.

Kan du ge några exempel på frå-gor som ni fått?

– Är det farligt att äta Alvedon? Varför gråter man när man är ledsen?

Varför blir man röd om kinderna när man blir generad? Under min månad som handlade om barn och läkemedel var det inte så många övriga frågor utan barnen var mest fokuserade på att utföra sina uppdrag.

Hur har det gått att chatta som form fšr att ge svar på frågorna?

– Chatten har fungerat bra även om vi oftast inte varit inloggade samtidigt som barnen utan våra svar har i regel kommit lite senare. Fördelen har ju också varit att alla som varit med i forskarklubben på KP-webben har sett alla inlägg som gjorts. Barnen har svarat på varandras frågor och hjälpt varandra när något varit svårt i de enskilda uppdragen.

På vilket sätt tror du att barnens intresse fšr medicinsk forskning škar med den här typen av samar-beten?

– Barnen har upptäckt hur roligt det är med forskning. De har varit jät-tenyfikna och ambitiösa och kastat sig över uppdragen, vilket har varit otroligt imponerande. Genom samarbetet mellan KP och KI har man sammanfört barn och forskare och barnen har fått ett bra tillfälle att fördjupa sig i olika ämnen och att ställa frågor som man funderat över.

ÓVi har fått fyra miljo-ner barn. Jag undrar

om någon annan medicinsk upptäckt har lett till ett sådant resultat.” Så kommenterade professor Hugo Lagercrantz årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som gick till Robert G Edwards. Till hans ära hölls en ljusmanifestation av föräldrar som fått barn med hjälp av provrörsbefruktning på Campus Solna den 7 de-cember. Elias var en av dem.

KI Bladet tillägnar alla barn och deras föräldrar årets sista nummer, läs mer på sidorna 7–12.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Matthias Samuelsson, informationschef, [email protected], tel 08-524 866 45 Redaktšr: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se …versättningar: Neil Betteridge, [email protected] Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Norrtälje 2010. KI Bladet kommer ut med åtta nummer 2010.

Apropå Elias på förstasidan

Lydiga barn lär sig mestBarn följer inte alltid matematiklärarnas ibland komplicerade metoder för att lösa enkla

problem, men de lär sig räkna ändå. Barn gör det nämligen enkelt för sig, och lär sig ofta snabbt att känna igen likheter mellan olika tal. Det visar den engelske pedagogen och forskaren Lio Moscardinis studier av barns inlärningsmetoder, skriver Ny Teknik.

Carina Ritzmo

Jag återvände efter min död och fick se vad

som händer då. Ingen-ting! Absolut ingenting! Grannen klippte gräset som vanligt. Bilarna körde på gatorna. Folk gick på bio.

Nando Parrado, en av de överlevande från flygdramat i Anderna 1972, berättar i Skavlan i SVT hur det var att komma hem när alla trodde att han var död.

Expertråden haglar och ofta tar det emot att

ändra livsstil. Men i boken ”Smarta val – för ett längre, rikare och friskare liv” som ges ut av Livsstilsmottag-ningen på hjärtkliniken, Karolinska universitetssjuk-huset, och Apoteket, finns konkreta och enkla tips för små steg mot bättre hälsa. Boken varvar matrecept med förslag på gympa i vardagen – sittgympa eller fönstershopping – välj själv. Alla råd vilar på vetenskaplig grund och är sammanställda av professor i allmänmedicin Mai-Lis HellŽnius.

BOKEN

CITATET

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 4 februrari 2011.

SIFFRAN

20procent av Sveriges studen-ter läser på distans. Det är en stadig ökning sedan 1999 då 10 procent läste på distans, skriver tidningen Studentliv.

Förändra med små medel

Smarta val

iSTO

CKP

HO

TO

Foto

: SC

anpi

XEn vanlig uppfattning i

arbetslivet har varit att beröm ger resultat. Men nu gäller det motsatta: ryggdunk och hurrarop till kollegorna saknar effekt – om du inte kan vara specifik. Att bara säga ”bra jobbat” duger inte som feedback. Du måste vara tyd-

ligare än så. Förklara för dina medarbetare vad som gjort att deras arbete väckt så positiva känslor i dig och vad som kan bli ännu bättre. Då uppfattas berömmet som ärligare och det blir också lättare att ge kritik. Beröm ordentligt – eller håll helt enkelt tyst!

Strunta i berömmet

En ärligt menad ros.

Insidor8-10.indd 2 2010-12-15 10.23

4 | kibladet | NUMMeR 8 | 20104 | kibladet | NUMMeR 8 | 2010


Jan Björklund är ute på turné på svenska högskolor och uni-versitet. När turen kom till KI den 30 november fick utbild-ningsministern en lektion om KIs verksamhet, och han fick också veta något om sig själv.

– Du har 20 000 gener som kodar för proteiner i kroppen, det är un-gefär samma uppsättning för alla människor och här kartlägger vi dem alla, berättade professor Ma-thias Uhlén under en specialguidad vandring i Science for Life Labora-tory, SciLifeLab, där Uhlén är di-rektor.

Rundvandringen i de topputrus-tade labben tillsammans med KIs ledning var en del av Jan Björk-lunds tre timmar långa besök på KI och ministern avbröt hela tiden för att ställa frågor.

– Vad har vi för glädje av kart-läggningen undrar man som lek-man, sa Jan Björklund och fick veta att det världsunika projektet har målet att öka kunskapen om olika sjukdomar och kommer att leda till individualiserad diagnostik och be-handling – billigare och bättre sjuk-vård på sikt.

TIDIgARE UNDER dagen hade Jan Björklund, efter en lunch i Gam-melgården, fått presentationer av KIs utbildningar och forskarutbild-ningen, och han kommenterade första delen av besöket med att det han redan visste om KI hade be-kräftats:

– Mycket intressant! KI är abso-lut ledande i sin genre och har hög nivå på sitt utbildningsutbud.

Diskussioner fördes också om klinisk forskning, följderna av kår-obligatoriets avskaffande och sam-verkan mellan KI och landstinget.

– Man har pekat på att det finns stora utmaningar i samarbetet med landstinget, sa Jan Björklund som gav KIs ledning rådet att ta kontakt med de nya landstingspolitikerna.

UNDER DEN VINTRIgA vandringen genom Campus Solna pekade Mar-tin Ingvar, dekanus för forskning, ut platserna för det nya sjukhuset och KIs aula. Martin Ingvar fort-satte att prata om forskningen inne på SciLifeLab.

– KI står för 45 procent av den

Martin Ingvar pekade ut plat-serna för det nya sjukhuset och aulan. Foto: ERIK CRONBERG

medicinska forskningen och kan rimligen inte växa mer, bara vässa den, sa han.

Även Mathias Uhlén menade att resurserna finns, att de strategiska satsningarna i förra forskningspro-positionen varit väl tajmade och att det nu gäller att leverera. Treparts-samarbetet mellan KI, KTH och Stockholms universitet som star-tade i maj i och med SciLifeLab har på kort tid inneburit att 50 med-arbetare av totalt 150 har anställts, några av de bästa forskarna enligt Mathias Uhlén.

HUR VET NI att ni får de allra bästa? Råder konkurrens mellan de tre universiteten? Och fungerar ad-ministrationen, ville utbildnings-ministern ha svar på. Han var också intresserad av kopplingen till den svenska grundsko-lan och undrade om KI märker av att naturvetenska-pen skulle vara i kris – om det inte finns någon bas är det konstigt att KI får dem man vill ha, resonerade han.

KI Bladet frågade Jan Björklund om besöket kommer att påverka nästa forsk-ningsproposition.

– I högsta grad, självklart tar vi till oss olika intryck från högsko-lorna, det är därför vi gör de här besöken.

Vad blir det för innehåll?– Jag säger ingenting om nästa

forskningsproposition, svarade Jan Björklund och lämnade sedan KI med uppmaningen att äta extra D-vitamin mot sin förkylning.

MADELEINE SVÄ[email protected]

lOU bRUNdiN, PROFESSOR I NEUROIMMUNOLOGI– Festen på Stadshuset, den var väldigt lyckad! För egen del fick jag även vara med och ta emot och föreläsa för grupperna från Mayo-universitetet och University of Minnesota. För framtiden hoppas jag på god självkänsla, högt i tak och fortsatt bra sammanhållning.

kataRiNa le blaNC, PROFESSOR I KLINISK STAMCELLSFORSKNING– Jag minns det som någonting oerhört roligt. Man kan verkligen vara stolt över att jobba på KI. Framöver hoppas jag på att vi ska kunna främja en produktiv arbetsmiljö för forskningen.

HUR MINNS DU JUBILEUMSÅRET 2010? enkät: PeR HÖGFeldt

Vad har vi för glädje av kartläggningen

undrar man.

Nyfiken minister Jan Björklund lärde sig mer om forskning och utbildning

Insidor8-10.indd 3 2010-12-14 17.42


– Det är oerhört viktigt att konkur-rera i Europa och i Kina, och då tror jag vi måste göra det på nationell basis, sa Mathias Uhlén, direk-tor vid SciLifeLab och professor vid KTH.

Foto: ERIK CRONBERG

UlRika WideGReN, FORSKARE, VETENSKAPLIG SEKRETERARE HOS REKTOR– Det är fantastiskt att få ha varit med om detta. Men det har också inneburit mycket jobb, dock inte i någon negativ mening. Intrycken av KI-studenterna och våra internationella samarbeten är sådant jag tar med mig.

eRik HaGMaN, ORDF…RANDE I MEDICINSKA F…RENINGEN– Mitt starkaste minne är glasägget – som symboliserade den insam-lade miljarden – på jubileumsbanketten i Stadshuset. Rädslan jag kände ifall marskalken skulle tappa det. Men allt gick ju bra.

EDUCATION MINISTER VISITS KI

Education minister Jan Björklund is on a tour of Swedish universities and university colleges. On 30 November it was KIÕs turn, and during his visit, the minister was given a talk on KIÕs three areas of operation: education, doctoral education and research. Discussions were held on such is-sues as clinical research and KIÕs collaborative relationship with the Stockholm county council. Björklund was also given a guided tour of the Science for Life Laboratory on the Solna Campus.

fick lektion om KI

n Science for Life La-boratory (SciLifeLab) är ett nationellt resurscen-ter ägnat åt storska-lig biovetenskaplig forskning med fokus på biomedicin, inklusive genom- och proteom-profilering, mikrosko-pimetodik (bioimaging) och bioinformatik.

www.scilifelab.se

n Jan Björklund är utbildningsminister och har sedan oktober i år ansvaret för skola, gymnasium, högskola och forskning. Innan jul kommer Jan Björklund att ha besökt 13 lärosä-ten. Han fortsätter sin turné 2011.

PÅ SKOLTURNÉ

SCILIFELAB

Insidor8-10.indd 4 2010-12-14 17.42

Brist på samverkan mellan svenska medicinteknikbolag, sjukvården och universiteten i Sverige kan ställa till bekym-mer för byggandet av det stora klustret för livsvetenskaper vid Norra stationsområdet – före-tagen vill inte flytta dit.

Det visar en ny un-dersökning från SSCF, Stockholm Science City Founda-tion. Samtidigt har de stora svenska medi-cintekniska bolagen slutat att utveckla ny teknik i Sverige och risken finns att denna industri helt flyttar utomlands.

– Om det blir så kommer forsk-ningen successivt att minska och då får vi inte den kompe-tensförsörjning som behövs för en fortsatt bra interak-tion. Det vore riktigt skadligt för



CaRl GORNitZki, BIBLIOTEKARIE VID UNIVERSITETSBIBLIOTEKET KI– Att KI är ett lärosäte som tar plats och väcker känslor och engage-mang, både internt och i massmedia – men inte bara för att KI fyller 200 år. Framöver är det viktigt att KI blir ett ledande lärosäte, både i Sverige och internationellt.

laURa FRatiGliONi, PROFESSOR I GERIATRISK EPIDEMIOLOGI– Under året togs många fina initiativ. Personligen var jag också inblandad under besöket i Washington, det är ett starkt minne. För framtiden måste vi behålla en hög kvalitet i forskningen och ge ekonomisk stabilitet åt forskarna.

HUR MINNS DU JUBILEUMSÅRET 2010?

Ledningsgruppen får större fokus på övergripande stra-tegiska frågor och samord-ningen mellan rektor, de tre fakultetsstyrelserna och verksamheten ska bli bättre.

Det är grunden i det förslag till ny ledningsorganisation som rektor Harriet Wallberg-Henriksson la fram vid ett konsistoriemöte den 6 december.

Det tidigare förslaget om en internstyrelse skrotas eftersom det saknar stöd i organisationen. I stället ses samarbetsformerna över för att det kollegiala infly-tandet ska bli bättre. Rektor fö-reslår ett fakultetsforum som leds av dekanerna dit alla lärare in-bjuds att delta. Hon vill också att fler prodekaner ska utses som får övergripande ansvar för till ex-empel rekrytering och verksam-hetsförlagd utbildning. Dessa ska ingå i någon av fakultetsstyrel-serna. I övrigt innehåller rektors förslag inga stora förändringar jämfört med nuvarande led-ningsorganisation. Styrelsen för forskarutbildning som tidigare var på förslag att försvinna kom-mer att vara kvar. Konsistoriet fattar beslut om ny ledningsorga-nisation den 22 december.

MADELEINE SVÄRD

n Universitetsdirektör Karin Röding lämnar KI vid årsskiftet för att bli rektor vid Mälardalens högskola. Hon tillträder sin nya tjänst den 1 april 2011.

– Jag blev tillfrågad om jag ville bli rektor för en av Sveriges största högskolor, och jag tyckte att det skulle bli en spännande utmaning; att attrahera mer forskningsmedel, att få forskarut-bildning i flera områden och att fortsätta att attrahera studenter, säger Karin Röding.

Karin Röding har varit uni-versitetsdirektör vid KI sedan 10 september 2007. Hon efterträds av Bengt Norrving som blir till-förordnad universitetsdirektör

från 1 januari 2011.AMINA MANZOOR

Brist på samverkan hotar life science-centrum

Beslut om ny organisation innan jul

Röding slutarlandet och vi riskerar att reduceras som spelare inom life science, säger Rune Fransson, direktör för inno-vationer och infrastruktur vid Ka-rolinska Institutet.

Per Unckel, ordförande i SSCF och Stockholms läns landshövding, menade vid ett presseminarium att man måste hitta en lösning på pro-blemet.

– Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet är viktiga parametrar i projektet där ingen kommer att klara sig själv. Målet är att skapa en god miljö för alla och därför måste man träffas och sam-verka över gränserna, säger han.

UTBILDNINGSMINISTER Jan Björk-lund håller med om att samverkan måste bli mycket bättre. Samtidigt tror han att det alltid finns en viss inkörningsperiod.

– Företagen kommer att komma. Har man ett kunskapscentrum kommer det att uppstå företag som vill vara i den miljön, säger han vid sitt besök på KI.

Även byggandet av det nya sjuk-

huset i Solna kommer, enligt Rune Fransson, att skapa tillfälle för att nyetablera kontakten med indu-strin, då det nya sjukhuset kommer att vara en stor kund av medicintek-niska produkter.

MEN HAN HÅLLER med om att sam-arbetet inte fungerar optimalt.

– Vi på KI vill hjälpa till att stödja så att alla parter kan komma i kon-takt med varandra på ett bättre sätt. Bland annat försöker vi ta fram nya medicintekniska produkter via våra innovationssystem. Ett annat sätt är att få vården att börja använda innovationsupphandlingar, då man gemensamt med industrin gör ett arbete för att ta fram en viss pro-dukt som ska motsvara vissa krav. Det nya innovationskontoret vid KI, som öppnade den 1 novem-ber, kommer också att verka för att stärka samverkan mellan KI och industrin.

GUSTAF [email protected].

MADELEINE SVÄ[email protected].

LIFE SCIENCE CENTRE UNDER THREAT A lack of coope-ration between Swedish medi-tech companies, healthcare and universities can se-riously hamper the building of the new life science centre in the Stockholm North Station di-strict. To add to this, a new survey shows that the countryÕs largest meditech companies have stopped developing new technologies in Sweden, and there is a danger that the entire industry will move abroad.

Vid KTHs konferensdag Teknik och tillväxt den 25 november, presenterade Per Unckel, ordförande i SSCF, en ny undersökning som stödjer farhågorna att den medicintekniska industrin är hotad. Foto: GUSTAF ANDERSSON

Karin Röding blir rektor för Mälardalens

högskola.


Rune Fransson

Jan Björklund

Insidor8-10.indd 5 2010-12-14 17.51

Ett Nobelsymposium till Robert g Edwards ära hölls på Karolinska Institutet tre dagar innan det var dags för själva prisutdelningen och Nobel-banketten i Stadshuset.

Samtidigt genomförde föräldrar och deras barn som blivit till med hjälp av prov-rörsbefruktning en ljusma-nifestation för att visa sin tacksamhet.

Robert G Edwards kunde inte själv komma till Stockholm på grund av sin hälsa, det gjorde i stället hans hustru, forskaren Ruth Edwards, Ed-wards döttrar och sex barnbarn.

– Min make blev överväldigad när han fick beskedet om att han fått Nobelpriset, men han är samti-digt väldigt ledsen över att han inte kan närvara här i dag för att hålla sitt föredrag, sa Ruth Edwards när hon inledde Nobelsymposiet om in vitro-fertilisering (IVF) den 7 december i Berzeliuslaboratoriets föreläsningssal på KI i Solna.

HUVUDFÖRELÄSNINgEN hölls av Robert Edwards nära medarbetare professor Martin H Johnson, Cam-bridge University, UK. Han berät-tade om Edwards livshistoria, från uppväxten som arbetarson i den engelska gruvstaden Batley och vägen till årets Nobelpris, via det stora vetenskapliga genombrottet 1978 då Louise Brown, världens första provrörsbarn, föddes.

– Bob Edwards är en man med stora visioner och stort intellekt, han inspirerar kollegor till att fort-sätta kämpa trots allmän skepti-cism. Han har ändrat det intellek-tuella landskapet, inte bara inom genetiken utan även inom etik och socialantropologi, sa Martin H Johnson.

ANDRA FÖRELÄSARE vid symposiet var Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik, KI, Lars Hamberger, professor emeritus i obstetrik och gynekologi, Göteborgs universitet, samt Outi Hovatta, professor i ob-stetrik och gynekologi, KI.

När Ruth Edwards kom ut från fö-reläsningssalen möttes hon av ett tju-gotal föräldrar och deras barn som sjöng julsånger och bar på levande ljus. Lina Ullerstam och hennes dot-

ter Ester gick fram till Ruth Edwards och överlämnade en present.

– Vi vill uttrycka hur oerhört tacksamma vi är. Här kan du se några resultat av hans forskning. Ge honom våra varmaste hälsning-ar, sa Lina Ullerstam, ordförande i patientföreningen Barnlängtan, till en rörd Ruth Edwards.

ALLA SOM DELTOg i manifestatio-nen hade fått barn med hjälp av IVF.

– Vi ville uppvakta Robert Ed-wards via hans fru och tacka. Det är ett viktigt pris för vår patient-grupp – de ofrivilligt barnlösa. No-belpriset är ett viktigt erkännande och tvättar samtidigt bort stämpeln av att det skulle vara något konstigt eller konstgjort med IVF, sa Lina Ullerstam.

gUSTAF [email protected].

AMINA [email protected].


HaRRiet WallbeRG-HeNRikSSON, REKTOR– När allt har lagt sig är det största nog ändå att vi fick ihop den extra miljarden.

HeNRik GRÖNbeRG, PROFESSOR I CANCEREPIDEMIOLOGI– Det var året då jag lärde mig mer om Karolinska Institutets historia och framför allt den spännande starten av KI. Ett andra minne är när jag var med på symposiet i Washington där KI firade sitt 200-årsju-bileum.

ÓTack för våra barn,Robert EdwardsÓ


Föräldrar med barn som kommit till med hjälp av IVF framförde sitt tack via Ruth Edwards när hon besökte KI. Foto: ERIK CRONBERG

Ruth Edwards hade kommit till Stockholm i stället för sin make. Foto: ERIK CRONBERG

Robert Edwards kunde inte själv närvara för att ta emot sitt pris. Foto: ULF SIRBORN

ROBERT g EDWARDS WAS HONOURED A Nobel Sympo-sium in honour of Robert G Edwards was held at Karo-linska Institutet on 7 December, three days before it was time for the actual prize ceremony and Nobel banquet in Stockholm City Hall. To mark the event, IVF parents and children held a candle-lit vigil in token of their gratitude. Robert Edwards was unable to attend due to health reasons.

Insidor8-10.indd 6 2010-12-14 17.42



Britta Stenson hade hunnit halvvägs i sin forskarutbild-ning när hon blev mamma.

– Jag ser det inte som ett hinder. Småbarnsföräldrar är bra forskare, säger hon.

26-åriga Britta Stenson säger att hon är lyckligt lottad som har en yngre handledare som själv har barn.

– Jag har haft en väldig tur, men så är det nog inte för alla. En del kan säkert vara rädda för att bli fråntagna projekt, inte få vara med på viktiga möten eller för att inte få åka med på konferenser.

SOM STUDENT på biomedicinpro-grammet blev Britta Stenson nyfi-ken på forskarvärlden. Att söka en doktorandtjänst var ett givet val ef-

ter grundutbildningen. Efter att ha fått dottern Stina var hon föräldra-ledig på heltid i åtta månader men höll regelbunden kontakt med sin handledare.

– Jag har inte känt att jag har kommit efter. För mig har det gått väldigt bra att kombinera barn och forskning.

HON LYFTER FRAM flexibla arbets-tider som en av de största förde-larna med KI.

– Jag har blivit väldigt mycket mer effektiv sedan jag fick barn, och det hjälper mig att fokusera på forskningen.

Britta Stenson är anställd och behövde således aldrig fundera på hur länge det är okej att vara för-äldraledig med utbildningsbidrag.

– De flesta som doktorerar är

mellan 25 och 35 år, alltså den ål-der då de flesta skaffar barn. Jag tror att det är lättare att få ihop om man avskaffar utbildningsbidraget och blir anställd från början, säger hon.

SOFIA STRIDSMAN

Namn: Britta Stenson.Ålder: 26.Bor: Södermalm.Familj: Maken Gustav, dottern Stina, 15 månader.gör: Doktorerar i medicin. €r med och kartlägger den nukleära recep-torn LXR:s roll i fettceller.Bakgrund: Läste biomedicinpro-grammet på KI och tog examen 2007. Påbörjade därefter sina forskarstudier.

En anställning gör det lättare att vara föräldraledig som doktorand, anser Britta Stenson som har dottern Stina. Foto: ERIK CRONBERG

GÖRaN k HaNSSON, NOBELKOMMITTƒNS SEKRETE-RARE, PROFESSOR I EXPERIMENTELL KARDIOVASKUL€R FORSKNING– De fina Nobelsymposierna och Nobelkonferenserna. De här mötena blev ju Nobelstiftelsens och Nobelförsamlingens födelse-dagspresent till KI, och det var en njutning att vara med och lyssna på föredrag och diskussioner.

GÖSta GaHRtON, PROFESSOR I MEDICIN, LEDAMOT I STYRGRUPPEN F…R KI 200 •R– Det har varit ett helt fantastiskt år, fast jag är förstås partisk... Vi har haft massor av vetenskapliga symposier, många av dem har hållit mycket hög klass, och verkligen satsat på att det ska kretsa kring vetenskap.


Så får du ihop barn Forskarutbildning och småbarnsförälder, går det ihop? Ja, det tycker i alla fall KI-doktoranderna Lisa Smeds och Britta Stenson som får ihop blöjbyten och vabbande med sina forskarstudier.

n På det stora hela är Karolinska Institutet en bra arbetsplats. Men det finns handledare som inte har koll på regelverket. Så samman-fattar doktorandombudsmannen John Steen situationen för dokto-rander som är småbarnsföräldrar.

– Jag får väldigt ofta frågor kring vad som gäller vid föräldraledig-het, både från doktorander, institu-tionsledning och från handledare, säger John Steen.

UNDER SINA FYRA terminer som doktorandombudsman har han haft tre till fyra fall där doktorander upplevt att de hamnat i kläm för att de har barn.

– Oftast handlar det om att man inte får vara föräldraledig tillräck-ligt länge. Jag hade ett ärende där handledaren tyckte att eftersom han betalade ut utbildningsbidra-get så skulle doktoranden, trots för-äldraledighet, komma in och jobba på kvällar och helger, säger han och fortsätter:

– Jag jobbade tidigare som om-budsman på Handelsanställdas förbund och jämfört med hur det är ute i butiker är KI i de flesta fall en drömarbetsgivare. Problemen här kan vara att det finns enskilda handledare som inte har koll på re-gelverket men ändå har en uppfatt-ning om hur det ”ska vara”. Hur länge går det att vara ledig med bibehållet utbildningsbidrag?

– Det är en tvistefråga där det inte finns något prejudikat. Men jag vill påstå att det går att vara ledig lika länge som vid ersättning från Försäkringskassan. Det måste finnas en rimlighetsaspekt på det, men ett år bör man kunna vara le-dig utan att bli ifrågasatt. I alla lä-gen har man rätt att förlänga sin doktorandtid med samma tid som man varit föräld-raledig. Men det är också en sak som alla inte kän-ner till, säger John Steen.

SOFIA [email protected]

DOCTORAL STUDIES AND PARENTHOOD How easy is it to combine your doctoral studies with having young children?

”KI is good, but some supervisors can make things a bit tricky for

students with young child-ren,” says Doctoral Student

Ombudsman, John Steen.

DOKTORAND: BRITTA

”Jag blev mer effektiv när jag fick barn”

DO John Steen.

Insidor8-10.indd 7 2010-12-14 17.42


Lisa Smeds säger att hon hade ”världens största mage” på antagningsintervjun. Så hennes förhoppningar att komma in på Nationella forskarskolan i vård-vetenskap var inte stora.

– Samma vecka som jag blev mamma fick jag veta att jag kommit in.

I augusti i år påbörjade Lisa Smeds sin forskarutbildning, men hon är ännu föräldraledig på 25 procent. Hon och sambon har lyckats få ihop sina scheman så att både de och lille Gustav, tio månader, är nöjda. Ibland får sonen hänga med till KI på möten och det har gått smidigt.

– Just nu fungerar det perfekt. Jag vet att man inte får diskriminera för-äldralediga, men jag trodde inte att det skulle vara så öppet accepterande och stöttande. Jag är positivt överras-kad, säger Lisa Smeds.

En förstående handledare som själv hade småbarn under dokto-randtiden underlättar.

– Hon stöttar mig, säger Lisa.– Det är kanonbra med flexibili-

teten både i projektgruppen och på forskarskolan.

Lisa Smeds berättar att hon träffat andra forskarstuderande som börjat längta efter barn och hon tycker inte att någon ska tveka eller skjuta upp familjebildandet tills disputationen är avklarad.

– Jag ser inga hinder alls. Att ha barn får en att prioritera hårdare och det gör mig bättre som forskare.

SOFIA STRIDSMAN

1Arbetsgivare/handledare bör

ta hänsyn till dok-torandens situation, till exempel om man är ensamstående förälder.

2 €r du anställd som doktorand

är finansieringen (föräldrapenning) i första hand en fråga mellan dig och försäkringskassan.

3 Diskutera upp-lägget för dina

forskarstudier med handledare och gruppledare. Det kan också vara till hjälp att diskutera situatio-nen med institutio-nens studierektor för forskarutbildning som finns på varje institution.

4 Upplever man att man ham-

nat i kläm bör man i första hand ta upp detta med sin hand-ledare eller närmaste chef. Ett alternativ är att kontakta institu-tionens studierektor för forskarutbildning.

5 Du kan också kontakta DO,

doktorandom-budsmannen, för rådgivning och även förhandlingshjälp.

Kontakt: [email protected]

Man ska inte behöva vänta med att bilda familj till efter disputation, menar Lisa Smeds, här med sonen Gustav. Foto: ERIK CRONBERG

GÖRaN eliNdeR, PREFEKT, PROFESSOR I PEDIATRIK– Ett enda långt och välplanerat år. Och Stadshusfesten! I framtiden: att komma på god fot med Stockholms läns landsting.

MaiSSa al-adHaMi, SAMORDNARE I INTER-NATIONELLA FR•GOR, FORSKNINGS- OCH FORSKARUTBILDNINGS-AVDELNINGEN.– Jag minns jubileumsåret som ett extra festligt år, med spännande evenemang – inte minst personalfesten i Globen. Ett år som präglas av stolthet över KIs historia och samtidigt en framtidstro.

och forskarstudierFEM TIPS TILL SMÅBARNS- FÖRÄLDRAR

Namn: Lisa Smeds.Ålder: 31.Bor: Gärdet.Familj: Sambo, sonen Gustav, tio månader.gör: Doktorand vid Nationella forskarskolan i vårdvetenskap. Bakgrund: Tog sjuksköterskeexa-men från Uppsala universitet 2008. Arbetade därefter två år på kardiolo-gen på Akademiska sjukhuset.

DOKTORAND: LISA

”Min handledare är förstående, hon stöttar mig”

Doktorandombudsmannen John Steen bekräftar att KI fungerar bra – men enskilda handledare kan göra att småbarnsföräldrar hamnar i kläm.

Insidor8-10.indd 8 2010-12-14 17.42


Hon är expert pŒ att fŒ andra att prata om sitt liv och sina känslor, barn- och ungdomspsykologen Malin Berg-ström, det är hennes jobb. Men lika gesvint känns det inte för henne dŒ hon ska berätta om sina egna tankar och erfarenheter.

Ð Det är pinsamt att prata om sig själv. Det är som att du tar ifrŒn mig mitt yrkesverktyg, skrattar Malin Bergström, som vi träffar pŒ hennes arbetsplats vid Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, pŒ Söder-sjukhuset.

Fast det hjälps inte, nu ska det handla om Malin. Och det är inte ett dugg pinsamt.

I ungdomsŒren kretsade hennes tankar kring en framtida pro-fession i vida cirklar. Hon kunde tänka sig medicin, juridik, kanske journalistik. Men det överskuggande framtidsmŒlet för unga Malin handlade inte om yrkesval, utan lŒg pŒ ett mer privat plan.

Ð €nda sen jag var liten var min dröm att ha mŒnga barn. Jag kom-mer ihŒg hur jag i tonŒren läste mycket filosofi och tänkte pŒ livets mening. €ven dŒ var det viktigaste för mig detta att fŒ mŒnga barn.

I DETTA HAR MALIN blivit bönhörd, hon är idag mor till tre pojkar i Œldern 16 till 20 Œr och en flicka pŒ nio. Dessutom arbetar hon dagli-gen med andra barn och deras föräldrar och har gjort sig känd som en frisprŒkig och kontroversiell auktoritet pŒ omrŒdet. Inte minst dŒ hon för ett par Œr sedan, efter grundlig forskning, gick ut och skarpt ifrŒgasatte nyttan av den allmänt omhuldade psykoprofylaxen.

Ð Det blev kraftiga reaktioner, jag fick bland annat frŒgan om jag var sponsrad av läkemedelsindustrin. Det var jag givetvis inte. Jag var neutral när jag gick in i arbetet. Det här var helt enkelt de resultat vi fick fram.

Resultat som alltsŒ var klart kontroversiella i ett samhällsklimat där psykoprofylaxen togs som självklar och given:

Ð Det hjälper inte att träna andning och avslappning under gravi-diteten. Du fŒr en lika bra förlossning utan den förberedelsen. SŒdan träning har ingen betydelse för vare sig förlossningen eller känslan i föräldraskapet. Det är skattepengar som satsas pŒ det här. De skulle

göra mycket mer nytta om vi fokuserade pŒ nŒgot som gagnar bŒde barnen och ett gott föräldraskap.

Malin Bergström pekar till exempel pŒ egna erfarenheter av alla barn i yngre tonŒren hon mött, barn som mŒr dŒligt och skulle ha varit hjälpta av tidigare insatser av resurser frŒn samhällets sida.

EN ENDA gRUPP kan, menar Malin, möjligen ha glädje av psykoprofylaxen, vilket hon visar i den avhandling som hon i november blev doktor i medicin pŒ. Det är förlossningsräd-

da pappor, en grupp som utgör kanske en tiondel av pappor-na, och som därmed kan fŒ hjälp att bli ett bättre stöd för mam-

morna genom kurserna ifrŒga. Det är för övrigt kännetecknande för Malin Bergström att hon genom Œren tydligt pekat pŒ pappans

avgörande roll för barnet Ð naturligtvis vid sidan om mamman.Ð Psykologiskt blir mannen förälder lika mycket som kvinnan. Det

är inte kön utan engagemang som är viktigt i föräldraskapet. Ur barns perspektiv är inte den ena föräldern viktigare än den andra. Däremot vet vi att det är en tillgŒng för barnet att ha tvŒ föräldrar nära.

Det behöver dock inte betyda att de bŒda föräldrarna lever ihop. Malin Bergström ser i sig inget skadligt i den nu vanliga formeln med


En perfekt förälder skulle vara förödande

för barnet.

Hon är uppskattad psykolog och författare till flera böcker om barn och föräldrar.Men när hon ifrŒgasatte psykoprofylaxen var det mŒnga som höjde pŒ ögonbrynen.Nu har Malin Bergström doktorerat i ämnet.

På tvärs mot alla föräldramyter

gemensam vŒrdnad och varannan vecka-boende hos mamma respek-tive pappa.

Ð Det överordnade är att barnet har trygga relationer med bŒda. Det är gott att känna att ocksŒ den andra föräldern längtar efter en. Ibland fŒr man höra argument typ Óskulle du själv tycka om att flytta varannan veckaÓ. Det retar mig, det är ju inte konstigare än att mŒnga vuxna pendlar mellan lägenheten i stan och boende pŒ lantstället Ð och trivs med det.

ATT MALIN ALLS VALDE att studera psykologi var en slumpens skörd: en kompis läste ämnet. Malin tyckte det verkade kul och kom in först i UmeŒ och slutförde sedan studierna vid Uppsala universitet.

Ð Men jag fick en chock direkt. Det var sŒ flummigt! DŒ var det en rusch att alla som läste psykologi skulle gŒ i egen terapi. ÓFan, aldrig i

Insidor8-10.indd 9 2010-12-14 17.42


– Jag fick frågan om jag var sponsrad av

läkemedelsindustrin. Det var jag givetvis inte, säger Malin Bergström.

Foto: PeteR kJelleRÅS

livetÓ, tänkte jag. Sitta och prata om sig själv och vad man känner, det har jag inte tålamod till, förklarar Malin med ett garv.

Initialchocken kom hon emellertid snart över och fängslades direkt av studierna, under vilka hon redan i ett tidigt skede bestämde sig för inriktning mot barn och föräldraskap.

– Det är spännande frågor. Vad är det som gör små barn till män-niskor? Vad händer med mig när jag får barn? Vad har verkligen be-tydelse för att barn ska må bra?

Sådant är teori. Parallellt med studierna gjorde Malin egna prak-tiska erfarenheter genom att föda de tre sönerna Manne, Hugo och Hampus under studietiden. Sju år efter den sistnämnde kom också dottern Majken. Fyra barn – därmed är hennes ungdomsdröm upp-fylld. Har hon då själv varit en bra förälder?

– Jag hoppas det, svarar Malin med ett skratt. Deras pappa har nog

varit bättre, vi har haft ett mycket jämställt förhållande, det har också varit en förutsättning för att kunna jobba mycket. Men det är som att fråga om man är en bra människa. Hursomhelst oroar jag mig inte längre, jag har haft barn så länge nu.

TVEKL…ST €R DET €ND• så att mången förälder gruvar sig och undrar om han eller hon är en tillräckligt bra pappa eller mamma. Vi frågar Malin Bergström om det är önskvärt att försöka vara den perfekta föräldern.

– Absolut inte! En perfekt förälder skulle vara förödande för barnet. Vår föräldrauppgift är att lyfta fram det mänskliga. Då behöver man också vara en människa – med sänkta axlar. Föräldraskapet är ingen kunskapsfråga. Mest handlar det om att ha tillgång till sig själv och sitt eget känsloliv. Att vara förälder är en helt

Insidor8-10.indd 10 2010-12-15 09.46



Drömmen om mŒnga barn slog in

3RÖSTER OM MALIN: Hon ger mycket av sig sjŠlvÐ Jag har varit hennes handledare i fem Œr och kŠnner Malin som en entusiastisk glŠdjespridare som har mŒnga jŠrn i elden Ð och hon ror all-tid grejorna i hamn. Hon ger mycket av sig sjŠlv till andra.

Ulla Waldenström, professor i omvŒrdnad, KI

Ð Det Šr svŒrt att beskriva sin egen mamma, men hon har alltid varit vŠldigt nŠrvarande. Hon har jŠmt flera bollar i luften och Šr driftig och drivande. Hon har varit en juste och bra mamma, man har fŒtt göra lite som man vill.

Manne Bergström, son till Malin

Ð Hon Šr en fantastisk person rakt igenom. Alla hennes kvaliteter Šr helt unika, bŒde privat och yrkesmŠssigt. Man blir alltid mer nyfiken pŒ Malin, lika nyfiken som hon sjŠlv Šr pŒ allting runtomkring henne.

Maja Molin, sjuksköterska, Barn- och ungdomspsykiatrin,

Södersjukhuset

NYBLIVEN DOKTORNamn: Malin Bergström.Ålder: 45 Œr.Familj: Svante, barnen Manne, 20, Hugo, 18, Hampus, 16 och Majken, 9.Bor: PŒ Kungsholmen i Stockholm.Gör: Psykolog vid Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, pŒ Södersjukhuset. Nybliven doktor i medicin vid KI (avhandling om psykoprofylaxens bety-delse för förlossning och förlossningsupplevelse). FörelŠsare om förŠldra-skap. Författare/medförfat-tare till böcker om barn och förŠldraskap.

PSYCHOPROPHYLAXIS STUDY CAUSES UPSET

When, af-ter resear-

ching into the field, Malin Bergström Ð child and adolescent psychologist, mother of four, coauthor of several books on child-ren and parents, and now a doctor of medical sciences Ð spoke out against the much-cherished practice of psychoprophylaxis two years ago, she raised many hackles.

ÒPeople asked me things like if I was being sponso-red by the pharmaceutical industryÓ, she recalls. ÒOf course I wasnÕt. My approach to the research was a neutral one, and those were the results we obtained. Breathing and relaxation exercises during pregnancy donÕt help, and childbirth goes just as well without such preparation.Ó

ointellektuell verksamhet. Du behöver inte kunna nŒnting!Om Malin ŠndŒ ska sŠga nŒgot om nutidens svenska förŠldrar

i allmŠnhet, sŒ blir betyget högt.Ð Generellt Šr vi oerhört bra förŠldrar i Sverige. BŒde om man

jŠmför förr med nu, vi har bŠttre kunskap och sŠtter barnen i fokus. Men ocksŒ internationellt Ð det Šr helt sjukt, jag Šr vŠl yrkesskadad, men jag brukar Šgna semestrarna till att glo pŒ andra förŠldrar och hur de behandlar sina barn.

Malin prisar gŠrna den svenska lagen om förŠldraledighet som hon anser utgör sjŠlva fundamentet för ett gott förŠldraskap.

Ð VŒra förutsŠttningar Šr fantastiska, det gŒr knappast att jŠmföra med andra lŠnder. Till exempel Frankrike, dŠr mamman mŒste gŒ tillbaka i arbete efter bara ett par mŒnader.

Till och med den sŒ förkŠttrade ÓlattemammanÓ tas i försvar av barn- och förŠldrapsykolog Bergström, nyvorden doktor i medicin vid KI.

Ð Äh, hon Šr bra, det Šr inget fel pŒ henne. Folk har alltid stört sig pŒ mammor, det Šr inget nytt.

MALIN BERGSTRÖM ÄMNAR, parallellt med tjŠnsten som klinisk psykolog, forska vidare vid KI om barn och förŠldrar. FörelŠsa för blivande förŠldrar tŠnker hon ocksŒ fortsŠtta med.

Ð Och sŒ ska jag skriva en ny bok ocksŒ. Det Šr sŒ mycket jag vill...Plus vara mamma, alltsŒ. Inte en perfekt, men en okej. Det rŠcker.

PER HÖ[email protected]

Folk har alltid stört sig pŒ mammor, det

Šr inget nytt.

Hugo, Manne, Hampus och

Majken Šr Malin Bergströms egna barn. I yrkeslivet

Šgnar hon sig Œt andras.

Foto: PeteR kJelleRÅS

Insidor8-10.indd 11 2010-12-15 09.46

Ninolab har representerat Forma (Thermo Scientific) i mer än 42 år på den svenska marknaden och under dessa år levererat många tusen lågtemperaturfrysar

till svenska laboratorier och byggt upp en unik kunskap om frysarna och dess användningsområden. Vi erbjuder dig effektiva och mycket driftsäkra fryslösningar,

snabba leveranser samt ackrediterad kylservice i egen regi.

08-590 962 00 www.ninolab.se

Vi kan

Karolinska Institutets stiftelser, fonder och priserPlanerade utlysningar vŒren 2011

Ansškningsportalen

Loo och Hans Ostermans stiftelse €mnesomrŒde: GeriatrikAnsškningsperiod: 24 januariÐ7 februari

KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag fšr kirurger (period 1)Ansškningsperiod: 31 januariÐ14 februari

Ruth och Richard Julins stiftelse€mnesomrŒde: GastroenterologiAnsškningsperiod: 14Ð28 februari

Alex och Eva Wallstršms stiftelse€mnesomrŒde: Cancer och reumatismAnsškningsperiod: 28 februariÐ14 mars

Hirsch fellowship€mnesomrŒde: KirurgiFinansiering av en lŠngre resa fšr t.ex. inlŠrning av ny metod fšr kirurger med lŠkarexamen/motsvarande frŒn KI.Ansškningsperiod: 14Ð28 mars

KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag fšr kirurger (period 2)Ansškningsperiod: 2Ð16 maj

KIs forskningsstiftelserForskningsbidrag till disputerade forskare anknutna till KI.Ansškningsperiod: 9Ð30 maj

Manuella ansškningar

Erik och Edith Fernstršms stiftelse Resebidrag juniora forskareAnsškningsperiod: 31 januariÐ21 februari

Shizu Matsumuras donation€mnesomrŒde: PediatrikAnsškningsperiod: 7Ð28 mars

Ansškningsportalen hittar du pŒ

http://fonder.ki.se

Mer information om manuella ansškningar

hittar du pŒ intra.ki.se. Klicka pŒ InnehŒll internwebben

och sen hittar du lŠnken till KIs stiftelser och fonder

i hšgermenyn.

FrŒgor? Skicka e-post till: [email protected]

PRIMA forskningsanslag inom psykiatrisk forskning eller forskarutbildning 1

PRIMA Barn- och Ungdomspsykiatri AB Šr en av Sveriges stšrsta privata

leverantšrer av vŒrdtjŠnster inom den psykiatriska specialistvŒrden. Fšr att

stšdja psykiatrisk forskning eller forskarutbildning som involverar personal

inom PRIMA utlyses hŠrmed upp till fyra stycken forskningsanslag inom

psykiatrisk forskning om 1 miljon kronor vardera uppdelat i 250.000

kronor per år i fyra år.

Anslagsmottagare mŒste vara kliniskt verksam inom psykiatri samt aktiv som

doktorand eller forskare vid svenskt universitet, alternativt bedriva forskning

i samarbete med svenskt universitet.

Mottagare av anslag fšrutsŠtts fšrlŠgga sitt kliniska arbete till PRIMA, varvid

anslaget helt eller delvis kan anvŠndas fšr att frigšra egen tid fšr forskning

inom tjŠnsten, i enlighet med inskickad forskningsplan och budget.

Ansškan ska vara PRIMA tillhanda senast måndagen den 28 februari 2011.

Fšr mer information, se fullstŠndig utlysningstext under ÓforskningÓ pŒ

http://www.primabarn.se eller http://www.primavuxen.se/.

PRIMABARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI AB

Insidor8-10.indd 12 2010-12-14 17.42


Ett jubileumsår går LEDARE NYHETER PORTRÄTTET SPECIAL NOTERAT

Vad minns du av året som gått? KI Bladet guidar dig genom året då Karolinska Institutet firade 200 år.

INVIGNING. Den 11 januari gick startskot-tet med invigning av Hall of Fame på KI Solna, ett rum Šg-nat åt upptŠckter och personer vid KI som haft stor betydelse bland annat fšr stora medicin-ska genombrott. Nobelprista-garen och professor emeritus Bengt Samuelsson klippte bandet.

EN BLODKROPPS FÖDELSE. AvtŠckningen av glasstatyn av konstnŠren Kjell Engman från Orrefors, efter ett foto av professor Lennart Nilsson, markerade bšrjan på jubileumsåret. Statyn står place-rad i entrŽn på Nobels vŠg 5 i Solna.

FÖRELÄSNINGAR. En rad vetenskapliga fšre-lŠsningar, konferenser och symposier har hållits under året fšr att uppmŠrksamma forskningen vid Karolinska Institutet. Den 12 januari inledde professor emeritus Anders Zetterberg med en fšrelŠsning om Hilding Bergstrand som la grunden fšr molekylŠr patologi och dess kliniska tillŠmpning.

UTBILDNING. Hur och varfšr KI grun-dades var Šmnet fšr en allmŠn fšrelŠsning den 17 mars: ÓFrån fŠltskŠrarskola till medicinskt universitetÓ. Bland andra talade professor Kerstin Hagenfeldt och fšre detta dekanus fšr utbildning Vivi-Anne Sundqvist om alla utbildningar som getts och ges vid KI.

FOTOUTSTÄLLNING. I slutet av mars šppnade fotoutstŠllningen ÓCelebration of Knowledge and HealthÓ på House of Sweden i Washing-ton DC och den 15 oktober på ambassaden i Tokyo. UtstŠll-ningen visade bland annat några av KIs framstående forskningsområden: stamcel-ler, reproduktion, hjŠrna och global hŠlsa. Lennart Nilsson hade tagit flera av bilderna.

KUNSKAPS- KANALEN. PopulŠrvetenskapliga fš-relŠsningar hšlls runt om i Stockholm. En fšrelŠsnings-serie spelades in av UR fšr sŠndning i Kunskapskanalen under våren 2010. Publiken fick stŠlla frågor, bland annat till professor Martin Ingvar, som talade om smŠrta under rubriken ÓDet Šr jag som har ont!Ó

NOBEL- KONFERENSER. Flera Nobelsymposier ar-rangerades under året med såvŠl tidigare Nobelpristagare i fysiologi eller medicin som andra vŠrldsledande forskare i talarstolen. I april hšlls bland annat en Nobelkonferens om regenerativ medicin i Nobel Forum.

LÄKEKONST. Ett av vŠrldens frŠmsta medi-cinhistoriska bibliotek Ð Hag-stršmerbiblioteket Ð stŠllde ut sina bok- och bildskatter på Waldemarsudde från maj till augusti. DŠr kunde man beskåda alltifrån de tidigaste šrtabšckerna från 1400-talet till Lennart Nilssons bilder av mikrokosmos.

MEDALJER. I samband med jubileumsåret instiftades jubileumsmedaljer i guld och silver som delades ut Ófšr enastående insatserÓ fšr Karolinska Institutets verksamhet, och att genom forskning och utbildning ha bidragit till att fšrbŠttra mŠn-niskors hŠlsa. Den kungliga beskyddaren av jubileumsåret Ð Carl XVI gustaf Ð fick sjŠlv ta emot den fšrsta medaljen.

STADSHUSET. Vid jubileumshšgtiden i Stockholms stadshus den 27 augusti delade kungen ut guldmedaljer till tidigare statsministern Ingvar Carls-son, Nobelpristagaren Bengt Samuelsson, direktšr Marcus Storch och tidigare rektorn vid KI Hans Wigzell.

FORSKNING. Den sjŠtte guldmedaljen fšrŠ-rades Nobelpristagaren Paul greengard under en bankett i den svenske ambassadšrens residens i Washington DC. Rektor Harriet Wallberg-Hen-riksson šverlŠmnade medaljen till Paul Greengard fšr hans forskning och samarbete med KI i šver 40 år.

TEXT: MADELEINE SVÄRD

RN

obel

med

alje

n

Šr

Nob

elst

iftel

sens

regi

stre

rade

var

umŠr

ke

Foto

: LEN

NaR

T N

ILSS

ON

/ SC

aNPI

X

Insidor8-10.indd 13 2010-12-14 17.42

mot sitt slut

n Det var den 13 december 1810 som kung Karl XIII grun-dade ett ÓInstitut fšr danande av skickelige fältläkareÓ. En tredjedel av de sŒrade i Sveriges krig mot Ryssland hade dštt pŒ fältlasaretten och Sverige be-hšvde utbilda kirurger och gšra landet bättre rustat fšr krig.


Framtiden. Vänd blad och läs om medicinsk forskning i ett framtidsperspektiv.

MILJARDEN. I närvaro av kungen, drott-ningen och kronprinsessparet firade drygt 1000 gäster KIs 200-Œrsjubileum i Stadshuset i augusti. Hedersgäster var ocksŒ donatorer, politiker och rektorer frŒn andra universitet. Prinsessan Christina, ord-fšrande i kommittŽn fšr KIs fundraisingkampanj ÓGenom-brott fšr livetÓ, tillkännagav att kampanjmŒlet pŒ en miljard kronor hade uppnŒtts.

V€RLDEN. Washington DC, Singapore och Tokyo är bara nŒgra av de platser runt om i världen där KI har samarbeten och som uppmärksammade 200-Œrs-jubilŽet med symposier, studentfšreläsningar och mot-tagningar vid ambassaderna. Sveriges ambassadšr i USA Jonas Hafstršm och rektor Harriet Wallberg-Henriksson mšttes i Washington. PŒ KI hšlls ocksŒ det fjärde Kina-KI symposiet.

KAMRATPOSTEN. PŒ KPwebben ledde forskare och forskarstudenter barn till att själva forska fram svar pŒ svŒra frŒgor i ett samarbete mellan Kamratposten och KI. ÓMin dršm är att en Nobel-pristagare en dag ska säga att hans eller hennes intresse fšr forskning startade pŒ KPweb-ben,Ó säger Ola Lindholm, tidningens chefredaktšr.

FOLKH€LSA. Professor Henrik Gršnberg var en av KI-forskarna som fšreläste fšr en amerikansk publik vid symposiet om Œld-rande och folkhälsa i House of Sweden i september.

JUBILEUMSGALA. kis hittills största personal-, student- och alumnifest fira-des i Globen den 18 novem-ber. en stor galashow ledd av Sissela Kyle och Mikael Tornving, med artister som The Ark och Divine, samt flera dansgolv på den gigan-tiska efterfesten, satte 4 000 festdeltagare i rörelse inpå småtimmarna.

SAMARBETEN. Rektor Harriet Wallberg-Henriksson och vice minister Kan Suzuki vid Ministry of education, culture, sports, science and technology, Japan, mšttes.

CAMPUSMILJ…N. Hur bygger man ett univer-sitet som gynnar vetenskap och kreativitet? I bšrjan pŒ september hšlls ett sympo-sium om hur KI organiserats i olika tider. PŒ 1940-talet byggde man efter principen ett ämne, en professor, ett hus. 2010 stŒr en jätteaula och ett nytt sjukhusomrŒde pŒ tur i Solna och i Hud-dinge planeras Novum Biocity.

F…DELSEDAGEN. Den riktiga fšdelsedagen den 13 december firades med en inspirationsdag fšr studenterna. Student- och doktorandfšr-eningarna hade valt ut fšreläsare som kunde ge inspiration fšr framtiden. I Nobel Forum tog rektor emot gŒvor som šverlämnades till KI.

A JUBILEE YEAR IS OVERA jubilee year is coming to

an end and KI Bladet takes a look back at the past year, from the official start on 11 January to the birthday bash on 13 December with an inspiration day for the students. What was it that KI celebrated? 200 years since King Karl XIII founded an Òacademy for the training of skilled army surgeonsÓ.

Foto: PETER KJELLERÅS, ERIK CRONBERG, CAMILLA SVENSK, CASSIDY DUHON, KEIKO NAITO, ULF SIRBORN

DET H€R FIRADE KI

Insidor8-10.indd 14 2010-12-15 10.23

Film: Terminator.

Handling: Den människoliknande roboten Termi-nator anländer från framtiden. När han får ett sår på armen blottas ett skelett av stål.

Framtidsvision: Gränsen mellan människa och maskin är utsuddad. Världen befolkas av människolika robotar och människor med konstgjorda kroppsdelar.

Forskaren kommenterar: Redan i dag finns många sätt att förändra kroppen på konstgjord väg, med ex-empelvis glasögon, tandimplantat och proteser.

Men enligt Henrik Ehrsson, forskare i kognitiv neu-rovetenskap, KI, kommer det att finnas en grundläg-gande skillnad mellan dagens och framtidens konst-gjorda kroppsdelar.

Forskarna är nämligen på god väg att skapa proteser som inte bara liknar till exempel en hand, utan även

fullt ut känns som en sådan. – Tänk dig skillnaden mellan att hålla i ett verktyg,

som en hammare, och upplevelsen av din egen hand, säger Henrik Ehrsson.

Tekniken bygger på ny kunskap om hur hjärnan skiljer mellan den egna kroppen och andra föremål. Känslan av att smälta samman med protesen kan

uppnås om den mer eller mindre konstant stimulerar kroppen och därmed hjärnan.

Det pågår forskning för att göra proteserna mot-tagliga för nervsystemets signaler, så att de precis som vanliga kroppsdelar kan styras med tankekraft. Vid Swedish medical nanoscience center vid Karolinska Institutet arbetar Agneta Richter Dahlfors med kol-legor för att utveckla konstgjorda nervceller som kan göra detta möjligt.

Alla möjliga modifieringar och utvidgningar av människokroppen är tänkbara enligt Henrik Ehrsson. Varför inte ett yttre skelett som låter gamla människor känna sig starka igen, eller supersnabba ro-botben som känns precis som ben av kött och blod.

16 | JUbileUMSSPeCial16 | kibladet | NUMMeR 8 | 2010


Framtidens medicin – i filmens värld


Visioner om framtidens medicin är inte ovanliga i filmens universum, där exempelvis konstgjorda kroppsdelar, virtuella verkligheter och minirobotar i kroppen hör till vardagen. Men kan det vara så att framtiden redan är här?

Konstgjord kroppsdel kan kännas som din egenTERMINATOR

TEXT: OLA DANIELSSONArtikeln är publicerad i en längre version i Medicinsk Vetenskap nr 4/2010.

aNNa eklÖF, VICE ORDF…RANDE MEDICINSKA F…RENINGEN– Ett händelserikt år på många olika sätt. Som vice ordförande för Medicinska Föreningen har jag fått äran att närvara vid flertalet fina högtider med anledning av jubilŽet. Det har varit kul att vi fått veta mer om KIs historia!

JOHN SteeN, DOKTORANDOMBUSMAN– Det jag minns mest av jubileumsåret är dels öppen scen som hölls i kårhuset. Ett mycket bra initiativ som jag tycker att man borde fort-sätta med. Dels har jag också goda minnen från frimärkspremiären som hölls på KI Campus Solna i våras.

Alla möjliga utvidgningar av människokrop-pen är möjligaHENRIK EHRSSON

Foto

: SC

aNPI

X

Insidor8-10.indd 15 2010-12-14 17.42


TOMORROW’S MEDICINE – SCIENCE FACT OR FICTION? Visions of the future of medicine are not uncommon in science fiction films. In movies such as The Matrix, Inner Space, Gattaca and The Terminator, artificial body parts, virtual reality and mini-robots are the fare of everyday medicine. But will they ever be a reality?

“It won’t really be scientific and technological developments that set the limits, but public demand,” says scientist Henrik Ehrsson.

Film: Gattaca.

Handling: I framtidsfilmen Gattaca är gentestet universalmedlet som används för att bedöma alltifrån sjukdomsrisk och förväntad livslängd till vem som ska anställas var.

Framtidsvision: Gentestning är vardagsmat.

Forskaren kommenterar: Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi, KI, menar att gentestning av patienter kommer att bli allt vanligare inom sjukvården.

– Utvecklingen går mot att läkemedelsbe-handlingar anpassas till den individuella patienten, och det görs i ökande grad genom att man tar hänsyn till genetiska skillnader, säger han.

Genom att ta reda på om patienten bär på vissa specifika gener får den behandlande läka-ren betydligt bättre för-utsättningar att undvika svåra biverkningar och optimera behandlings-effekten. Vissa läkeme-del som kommer ut på marknaden är avsedda enbart för patienter med vissa genvarianter.

Samtidigt finns kommersiella intressen av så kallad bred gentestning, utförd av företag som erbjuder kunderna en bedömning av exempelvis risken för att utveckla ett spektrum av olika sjuk-domar. Vissa varnar för att den sortens informa-tion kan komma att användas av exempelvis försäkringsbolag och arbetsgivare i framtiden. Magnus Ingelman-Sundberg tror att gentestning kommer bli en stor samhällsfråga framöver.

– Genetisk information är värdefull i medi-cinska sammanhang, men den är också svår att tolka och kan lätt missbrukas. Vi kommer få ett allt större behov av en tydlig lagstiftning på det här området, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Film: 24-timmarsjakten.

Handling: Huvudpersonerna reser runt i en hypokondrisk mans kropp i en mikroskopisk farkost. Under sin färd slåss de mot andra mikrorobotar, väjer för magsaftstörtfloder och råkar av misstag orsaka en inre blödning.

Framtidsvision: Medicinska minirobotar har lyfts fram som en möjlig tillämpning av nanotekniken – ett växande forskningsfält där forskare använder enskilda atomer och moleky-ler för att konstruera nya material eller mycket små föremål.

Forskaren kommente-rar: Vid Swedish medical nanoscience center vid Karolinska Institutet försöker forskarna hitta medicinska använd-ningsområden för nano-teknik. Professor Agneta Richter Dahlfors, centrets föreståndare, tror att vi kommer få se allt mer avancerad miniatyrtek-nik i kroppens inre.

– Något som kommer att bli jättestort är olika typer av inopererade övervakningssystem som både känner av krop-pens inre tillstånd och levererar läkemedel när det behövs, säger hon.

Forskaren Andreas Nyström, vid samma center, studerar bland annat hur nanoteknik kan användas för att skapa en sorts målsö-kande läkemedelskapslar – specialdesignade mo-lekyler med en snillrik men enkel uppbyggnad. Genom att exempelvis fästa antikroppar på nanopartikelns yta kan den fås att ta sig in i cancerceller, och leverera sin last av läkemedel där.

Film: Matrix.

Handling: Huvudpersonerna befinner sig i en drömlik värld med märkliga naturlagar. Men till deras besvikelse visar sig tillvaron vara en illusion skapad med datorer och avancerad hjärnstimulering.

Framtidsvision: I framtiden kommer vi till-bringa våra liv i virtuella verkligheter.

Forskaren kommenterar: Henrik Ehrsson och hans medarbetare vid Karolinska Institu-tet studerar hur våra hjärnor orienterar sig i världen genom att lägga pussel med olika typer av sinnesinformation, som känsel- och synin-tryck. Forskningen visar att manipulering av flera sinnen samtidigt kan leda till en realistisk upplevelse av att befinna sig någon annanstans, och om man så vill – i en annan kropp.

€n så länge är forsk-ningen i ett relativt tidigt stadium, men Henrik Ehrsson menar att det finns många möjliga medicinska tillämpning-ar. Exempelvis terapi mot spindelfobi eller social fobi, och kanske även behandling av olika fysiska åkommor, såsom ryggmärgsskador.

– Vi tror att nerv-systemet kan påverkas i positiv riktning om patienten får uppleva hur det är att röra sig obehindrat med en virtuell kropp, säger Henrik Ehrsson.

Intresset av att kliva in i roligare och mer spännande verkligheter i exempelvis datorspel är stort. Men Henrik Ehrsson tror inte att vi, som i Matrix, i framtiden kommer att säga adjö till vardagen och helt flytta in datorsimulerade verkligheter.

– Däremot är det troligt att vi kommer leva i en sorts mellanvärld, där den vanliga verklighe-ten berikas med virtuella inslag, säger han.

Man tar i ökande grad hänsyn till genetiska skillnaderMAGNUS INGELMAN-SUNDBERG

Den vanliga världen kommer att berikas med virtuella inslagHENRIK EHRSSON

Inopererade övervaknings-system kommer att bli jättestortAGNETA RICHTER DAHLFORS

Genskillnader ger anpassad behandling

Möjligt att leva i en annan kropp

Special- tekniken som kan rädda liv

Foto

: © W

aRN

ER B

ROS

ENTE

RTaI

NM

ENT

© W

aRN

ER B

ROS

ENTE

RTaI

NM

ENT

Foto

: SC

aNPI

X

gATTACA MATRIX 24-TIMMARSJAKTEN

aNNette SkÖld, DOKTORAND, CENTRUM FÖR INFEKTIONSMEDICIN – För mig har 2010 varit ett år av personlig utveckling och det sista året av trygghet som doktorand. Det är också ett år som inneburit många farväl av kollegor som blivit nära vänner när de försvunnit iväg från KI till nästa steg i livet.

JaN aNdeRSSON, PROREKTOR, PROFESSOR I INFEKTIONSSJUKDOMAR– Som sjösättning av nya Karolinska Institutet, där gränserna mellan experimentell och klinisk forskning är i det närmaste borta och där utbildningen internationaliseras! Framöver: att skapa förutsättningar för toppinternationell forskning och utbildning!

ANDREAS NYSTRÖM

Insidor8-10.indd 16 2010-12-14 17.42



LÄS MER OM PRISER OCH UTMÄRKELSER på intranews.ki.se

KANSOUL FÅR STIPENDIUMn Hassan Kansoul, doktorand vid institutionen för klinisk ve-tenskap, intervention och teknik, har tilldelats Stockholms stads innovationsstipendium pŒ 50 000 kronor för sin utveckling av en biopsinŒl.

BOKDONATION TILL KIn AstraZeneca har donerat den sŒ kallade Berzeliussamlingen till Hagströmerbiblioteket vid KI. Samlingen bestŒr av cirka 3 000 verk inom farmaci, kemi och medicin av författare som Carl Wilhelm Scheele, Torbern Bergman och Jacob Berzelius. ÖverlŠmningen skedde vid en ceremoni i Hagströmerbibliote-kets nya lokaler i Haga Tingshus dŠr bland annat rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Anders Ekblom, forskningschef vid AstraZeneca, och Jan Trofast, vetenskaplig rŒdgivare vid Astra-Zeneca, medverkade.

HEDENIUSPRISET TILL STAFFAN BERGSTRÖM

n Professor emeritus Staffan Bergström fŒr Hedeniuspriset 2010 som delas ut av

organisationen Humanisterna. De skriver i motiveringen: ÓStaf-fan Bergström arbetar i sann upplysningsanda, med medi-cinsk sakkunskap och humanis-tiskt patos, för att rŠdda tusentals kvinnors liv i AfrikaÓ.

DAN GRANDÉRS PEDAGOGIK PRISASMedicinska Föreningens peda-gogiska pris MŠster gŒr till Dan grandér, professor i experimen-tell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Óför sin ut-

mŠrkta planering och oslagbara entusiasm som programdirektorÓ.

FÖRSTA PROFESSORN I FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

n Irene Jensen vid institutionen för folkhŠlsovetenskap blir Sveriges första

professor i företagshŠlsovŒrd. Professuren finansieras av FAS i tre Œr och kan förlŠngas i yt-terligare tre Œr. Det Šr ett led i den satsning som FAS och ÓDelegationen för kunskapsom-rŒdet företagshŠlsovŒrdÓ gör för att lyfta företagshŠlsovŒrd till ett eget forskningsomrŒde, dels med inriktning pŒ förebyggande och rehabiliterande insatser i vŒrden, dels pŒ att höja företagshŠlso-vŒrdsutbildningens kvalitet.

BLIWASTIPENDIET TILL JACOB HOLLENBERG

n Jacob Hollenberg, vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Söder-

sjukhuset, har fŒtt Bliwastipen-diet 2010 pŒ 500 000 kr. Han ska genom sitt projekt, tillsammans med forskningsgruppen kring hjŠrtstopp pŒ Södersjukhuset, öka överlevnaden vid plötsligt hjŠrtstopp.

BRITTISK UTMÄRKELSE TILL PER RENSTRÖMn Professor emeritus Per Ren-ström vid Karolinska Institutet och professor emeritus Lars Peterson vid Sahlgrenska akade-min fŒr The Duke of Edinburgh Prize 2010 av The Institute of Sports and Exercise Medicine, Storbritannien, som delas ut för enastŒende bidrag inom forsk-ning inom idrottsmedicin och i samhŠllet.

Alejandro Bertorel-lo har befordrats till professor i kardiovas-kulŠr cellfysiologi och

signaltransduktion vid institu-tionen för medicin Solna frŒn 1 december 2010.

Paolo Marcchia-rini har anstŠllts som gŠstprofessor i regenerativ medicin

vid institutionen för klinisk ve-tenskap, intervention och teknik frŒn 1 december 2010 och tre Œr framŒt.

Camilla Sjögren har befordrats till profes-sor i cell- och tumör-biologi vid institutio-

nen för cell- och tumörbiologi frŒn 1 december 2010.

Laszlo Szekely har befordrats till profes-sor i hematologiska maligna sjukdomar

vid institutionen för mikrobio-logi, tumör- och cellbiologi frŒn 1 december 2010.

Mastcellsforskare fyllde Nobel Forum

KI-studenter pluggade för Haiti

n Över 100 forskare frŒn Europa och USA deltog under tre dagar, 18-20 november, i det Œrliga European Competence Network on Mastocytosis-mötet, som i Œr anordnades av

Kompetenscentra i Mastocytos vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Insti-tutet. PŒ programmet stod först ett endags-symposium i basal mastcellsforskning ÓMast

cells in Health and DiseaseÓ organiserat av det svenska mastcellsnŠtverket MaCNet och de följande dagarna hade fokus pŒ Mastocytos, en mastcellssjukdom.

NYA PROFESSORER

TIO MILJONER TILL KI-FORSKARE FRÅN AFAn AFA FörsŠkring ger KI-forskare tvŒ av elva forsknings-projekt om totalt 60 miljoner kronor i anslag i ett fem-Œrigt FoU-program om regenerativ medicin. Professor Jonas Frisén och Andras Simon, institutionen för cell- och molekylŠrbiologi, fŒr 6 000 000 kronor för studier av salamandrar som kan ge nya behandlingsmetoder för hjŠrnskador. Professor Karl Tryggvason, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, fŒr 4 000 000 kronor, för ett projekt som studerar hur mŠnskliga proteiner som kallas lamininer förbŠttrar utvecklingsmöjligheterna för human stamcellsterapi.

CLARA HELLNER GUMPERT FÅR ANSLAG TILL ADHD-FORSKNINGn Statens institutionsstyrelse beviljar 650 000 kronor i forskningsmedel för att fŒ veta mer om ADHD hos missbrukande kvinnor. Pengarna gŒr till barnpsykiatri-kern och forskaren Clara Hellner gumpert, dekanus för forskarutbildning vid KI.

JONAS BERGH FÅR TVÅ MILJ AV CANCERFONDENProfessor Jonas Bergh, vid institutionen för onkologi-patologi, fŒr tvŒ miljoner kronor i anslag nŠr Cancer-fonden delar ut 389 miljoner till cancerforskning, för sina studier av bröstcancer med fokus pŒ prognostiska markörer för förbŠttrad behandling.

CLARA THERESE VINCENT FÅR VINNOVA-PENGARn 13 lovande kvinnliga forskare fŒr anslag frŒn Vinnova för att jobba i en ledande forskningsmiljö. FrŒn KI fŒr Clara Therese Vincent vid Ludviginstitutet för can-cerforskning i Stockholm medel för att arbeta vid The Rockefeller University i USA.

PFIZERSTIPENDIUM TILL MAKRYGIANNAKISn Dimitrios Makrygiannakis vid institutionen för medi-cin, Solna, fŒr Pfizerstipendiet för yngre forskare 2010 för sin forskning kring centrala sjukdomsmekanismer vid reuma-toid artrit. pŒ Han delar stipendiet pŒ totalt 80 000 kronor med Lena Björkman vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

KI-FORSKARE FÅR STIPENDIER FRÅN HJÄRNFONDENn HjŠrnfonden delar ut 6 miljoner kronor till hjŠrnforsk-ning. Av 21 stipendiater Šr 13 verksamma vid KI: Chris-tian Forkstam, Eric Westman, Fang Fang, Ida Nilsson, Jacqueline Borg, Jenny Frånberg, Katarina Reis, Maura Heverin, Patrizia Vannini, Sarah Sim, Stefan Plantman, Yu Li och Åsa Konradsson-geuken.

n Den 5 november gick startskottet för So-lidariska Studieolympiaden pŒ hundratals lŠsesalar runt om i Europa och i Œr deltog Šven KI-biblioteken i Solna och Huddinge. Olympiaden pŒgick under en mŒnad och gick ut pŒ att sponsorer skŠnkte 1 euro till skolor i det jordbŠvningsdrabbade Haiti för varje studietimme som studenterna pluggade. 604 KI-studenter hade till slut bidragit med 3 961 studietimmar vilket gav 3 961 euro till Haiti. Totalt samlades 375 000 euro in i Europa.

Martina Beritenau och Sofia Blomqvist pluggade ihop till 60Ð80 euro. Foto: MaRTIN ROGINSKI

För Œttonde gŒngen arrangerades ett European Competence Network on Mastocytosis-möte, denna gŒng pŒ Karolinska Institutet. Foto: STEFaN ZIMMERMaN

Insidor8-10.indd 17 2010-12-14 17.42


job.ki.se

The Strategic Research Programme in Cancer (StratCan) at Karolinska Institutet has been established to facilitate the translation of scientific discoveries into new methods to prevent, diagnose and treat cancer. To reach this goal, StratCan will bridge cancer biology with clinical oncology by bringing together top level cancer scientists from different disciplines into a new research environment. StratCan partners include the Thematic Translational Centers ACT!, BRECT and IMTAC as well as the STARGET and CRISP Linneaus Centers.

The Strategic Research Programme in Cancer at Karolinska Institutet is recruiting

Three Post-docs/Research fellows in bioinformatics

Two Post-docs in cell and molecular biology of cancer

One Post-doc/Research fellow in chemical biology

and is also announcingTwo PhD student support grants for MDs and MD students within cancer research

Five Research support grants for residency or post-residency programs in oncology or pathology

www.ki.se/stratcan

Inbjudan att nominera 2011 års medicine och odontologie hedersdoktorer vid Karolinska InstitutetVem får nominera?

Behšriga att nominera Šr ordinarie disputerade lŠrare anstŠllda vid Karolinska

Institutet (d.v.s. forskarassistenter, lektorer, professorer, adjungerade lektorer,

adjungerade professorer, gŠstprofessorer och rŒdsforskare).

När och hur?

Fšrslagen ska vara inkomna senast fredagen den 28 januari 2011 per brev

(original fšrsett med underskrift; ej per fax eller e-post) stŠllt till dekanus fšr

forskning Martin Ingvar och lŠmnas/skickas direkt till Britt-Marie Dehn, Karo-

linska Institutet, Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen, Nobels vŠg 5,

171 77 Stockholm.

Fšrslagen ska vara fšrsedda med utfšrlig motivering. Nominering kan gšras

fšr vetenskapliga insatser, specifika insatser fšr KI, vilka bšr dokumenteras nog-

grant, samt fšr generella insatser fšr forskning och utveckling. Den som redan

Šr medicine doktor eller medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet kan

inte utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet. Obser-

vera att tidigare Œrs nomineringar inte gŠller utan mŒste fšrnyas.

Endast en mindre andel av de nominerade utses till hedersdoktorer och fšr-

slagsstŠllarna bšr dŠrfšr inte kontakta de nominerade innan beslut Šr fattat.

Fšr mer information och fšrteckning šver KIs hedersdoktorer se http://ki.se/

hedersdoktorer

The music for the evening was provided by the Romeo & Juliet choir and cellist Svante Henrys-son.

Shang-Rung Wu was awarded the Sven Gards Scholarship for best thesis

in virology in 2009.

Tribute was paid to 159 graduating doctors, 12 licentiates and jubilee doctors who gra-duated at KI 50 years ago.

The doctoral conferment ceremony with ensuing banquet was held in the Stockholm City Hall on 26 November.

n Novemberkylan svepte in i Stockholms stadshus nŠr Œrets andra promotionshšgtid med efterfšljande bankett och dans Šgde rum. Men prick klockan fem stŠngdes portarna och 159 promovendi och 12 licentiater gjorde sig redo fšr processionen nerfšr marmortrapporna i BlŒ hallen. LŠngs fram i salen satt ocksŒ jubeldoktorerna som dok-torerat vid KI fšr 50 Œr sedan, dŒ som nu med ungefŠr samma ceremonier och traditioner, vil-ket rektor Harriet Wallberg-Henriksson lyfte fram i sitt tal dŠr hon ocksŒ gav en Œterblick pŒ de 200 Œr som gŒtt sedan KI grundades.

VAD SOM HÄNDER om 100 Œr, dŒ KI firar sitt 300-Œrsjubileum, kan vi inte veta, sa hon, men det vi gšr nu har betydelse fšr framtida generationer.

Dekanus fšr forskning, Martin Ingvar, hšll ett brandtal fšr ve-tenskapen Ódet enda sŠttet att fŒ sann kunskapÓ och delade dŠref-ter ut diplom till de jubeldoktorer som fšdda pŒ 1920- och -30-talet doktorerat i en tid dŒ det var till

biblioteken man gick fšr att sška kunskap, och inte Google.

Dekanus fšr forskarutbildning, Clara Hellner gumpert, talade om att varje tidsepok prŠglar ve-tenskapen, och att varje forskare Šr en spegel av sin tid, innan hon bad kvŠllens huvudpersoner, de nya doktorerna, att stiga fram fšr att promoveras.

ROMEO & JULIA-KÖREN stod fšr kvŠllens musikunderhŒllning i fŠrgsprakande rosarštt och guld, och cellisten Svante Henrysson framfšrde ÓGreen for solocelloÓ som han sjŠlv komponerat.

TvŒ av de promoverade fick Œterigen stiga fram i BlŒ hallen innan middagen och dansen tog vid. Nu fšr att ta emot pris och stipendium som delas ut till unga forskare. Fang Fang fick Dimi-tris N Chorafas pris 2010 fšr sin forskning inom omrŒdet ÓEpide-miologic Studies of Amytrophic Lateral SclerosisÓ och Shang-Rung Wu belšnades med Sven Gards stipendium fšr bŠsta av-handling i virologi 2009.

MADELEINE SVÄ[email protected]

Högtidsstund för nya doktorer

Insidor8-10.indd 18 2010-12-14 17.42

Insidor8-10.indd 19 2010-12-14 17.43

ki bladet nr 8 2010

Documents