Katrineholfcs- KurirenTisdag den 22 november 1966

LENNART LUNDEN DÖDMusikdirektör Lennart Lunden,

-.idingö, har avlidit i en ålder avi2 år. Han var född i Ytterlännäs,fästernorrlands län, avlade stu-lentexamen i Göteborg 1933 ochnusiklärareexamen 1938 i Stock-tolm. Han var 1942—44 repetitörrid Operan och tillträdde sist-lämnda år tjänsten som kommu-tal musikledare i Katrineholm,liken han innehade till 1950, dålan erhöll samma befattning i ös-ersund. År 1954 blev han kom-nunal musikledare i Lidingö.

*När Lennart Lunden kom till

Katrineholm var det en svår tidor seriöst arbetande och skapan-le musiker. Det var svårt för demtt kunna leva på yrket. Folk-kollärare Paul Tjäder väckte dåanken på att i Katrineholm in-ätta en tjänst som kommunalnusikledare. Detta skulle främjanusiklivet i staden, som kundeamlas under en ledare och dess-itom ge de unga musikakademi-:erna och därmed landets helanusikliv ett handtag. Katrine-tolms styrande var positivt in-itällda till denna tanke och beslu-ade inrätta tjänsten. Den förstennehavaren av denna musik-edaretjänst, den första i landet,ilev musikdirektör Lennart Lun-tén. som tillträdde befattningen

många avseenden förtjänstfulltsätt. Som rutinerad musiker medintellektuell skärpa och stora teo-retiska kunskaper blev han eninspirerande ledare för flera mu-sikaktiviteter i staden. Han vardirigent och konstnärlig ledare förmusiksällskapet, dirigent förABF-kören och för Katrineholms-kören.

Musikdirektör Lunden var med-lem av Föreningen svenska ton-sättare. Han har komponerat tresymfonier och kammarmusik,tonsatt Birger Sjöbergs »Fridastredje bok» samt även skrivitkantater och orkestersviter. Hanhar framträtt som dirigent i Gö-teborg, Norrköping och flera and-ra städer. Även i Sveriges Radio.

Han sörjes närmast av makanHjördis, född Wedel, rytmiklära-re, sonen Peter, civilingenjör, Li-

Katrineholms- KurirenTisdag den 22 november 1966

LENNART LUNDEN DÖDMusikdirektör Lennart Lunden,

LMingö, har avlidit i en ålder av52 år. Han var född i Ytterlännäs,/ästernorrlands län, avlade stu-lentexamen i Göteborg 1933 ochnusiklärareexamen 1938 i Stock-lolm. Han var 1942—44 repetitörad Operan och tillträdde sist-lämnda år tjänsten som kommu-lal musikledare i Katrineholm,nlken han innehade till 1950, dålan erhöll samma befattning i ös-;ersund. År 1954 blev han kom-nunal musikledare i Lidingö.

#När Lennart Lunden kom till

Katrineholm var det en svår tidor seriöst arbetande och skapan-le musiker. Det var svårt för demitt kunna leva på yrket. Folk-skollärare Paul Tjäder väckte då.anken på att i Katrineholm in-•ätta en tjänst som kommunalnusikledare. Detta skulle främjanusiklivet i staden, som kundesamlas under en ledare och dess-itom ge de unga musikakademi-cerna och därmed landets helanusikliv ett handtag. Katrine-lolms styrande var positivt in-ställda till denna tanke och beslu-ade inrätta tjänsten. Den förstennehavaren av denna musik-edaretjänst, den första i landet,)lev musikdirektör Lennart Lun-ién. som tillträdde befattningen

många avseenden förtjänstfulltsätt. Som rutinerad musiker medintellektuell skärpa och stora teo-retiska kunskaper blev han eninspirerande ledare för flera mu-sikaktiviteter i staden. Han vardirigent och konstnärlig ledare förmusiksällskapet, dirigent förABF-kören och för Katrineholms-kören.

Musikdirektör Lunden var med-lem av Föreningen svenska ton-sättare. Han har komponerat tresymfonier och kammarmusik,tonsatt Birger Sjöbergs »Fridastredje bok» samt även skrivitkantater och orkestersviter. Hanhar framträtt som dirigent i Gö-teborg, Norrköping och flera and-ra städer. Även i Sveriges Radio.

Han sörjes närmast av makanHjördis, född Wedel, rytmiklära-re, sonen Peter, civilingenjör, Li-

Katrineholms- KurirenTisdag den 22 november 1966

LENNART LUNDEN DÖDMusikdirektör Lennart Lunden,

Jdingö, har avlidit i en ålder av>2 år. Han var född i Ytterlännäs,/ästernorrlands län, avlade stu-lentexamen i Göteborg 1933 ochnusiklärareexamen 1938 i Stock-lolm. Han var 1942—44 repetitörrid Operan och tillträdde sist-lämnda år tjänsten som kommu-lal musikledare i Katrineholm,'ilken han innehade till 1950, dålan erhöll samma befattning i ös-ersund. År 1954 blev han kom-nunal musikledare i Lidingö.

#När Lennart Lunden kom till

Katrineholm var det en svär tidor seriöst arbetande och skapan-le musiker. Det var svårt för demitt kunna leva på yrket. Folk-kollärare Paul Tjäder väckte dåanken på att i Katrineholm in-ätta en tjänst som kommunalnusikledare. Detta skulle främjanusiklivet i staden, som kundeamlas under en ledare och dess-itom ge de unga musikakademi-cerna och därmed landets helanusikliv ett handtag. Katrinelolms styrande var positivt in-itällda till denna tanke och beslu-ade inrätta tjänsten. Den förstennehavaren av denna musik-edaretjänst, den första i landet,>lev musikdirektör Lennart Lun-lén, som tillträdde befattningen.944.

Instruktionen för tjänsten, somledan blev till ledning för andracommuner vid inrättande av mu-ikledaretjänster, upptog endast•iktlinjer. Detta gav direktör Lun-lén fria händer att utforma sittirbete, vilket han gjorde på ett i

många avseenden förtjänstfulltsätt. Som rutinerad musiker medintellektuell skärpa och stora teo-retiska kunskaper blev han eninspirerande ledare för flera mu-sikaktiviteter i staden. Han vardirigent och konstnärlig ledare förmusiksällskapet, dirigent förABF-kören och för Katrineholms-kören.

Musikdirektör Lunden var med-lem av Föreningen svenska ton-sättare. Han har komponerat tresymfonier och kammarmusik,tonsatt Birger Sjöbergs »Fridastredje bok» samt även skrivitkantater och orkestersviter. Hanhar framträtt som dirigent i Gö-teborg, Norrköping och flera and-ra städer. Även i Sveriges Radio.

Han sörjes närmast av makanHjördis, född Wedel, rytmiklära-re, sonen Peter, civilingenjör, Li-dingö, dottern Anna, stud., Li-dingö, modern, musikdirektörKjerstin Lunden, Mölndal, samtsyskonen fru Eivor Thölén,Mölndal, överingenjör Tore Lun-den, Hanaskog, och fru BritaDahlbäck, Billdal.

Lennart Lundenin memoriam.

Lennart Lunden var Sveriges förstecommunale musikledare under åren.944—1950 i Katrineholm. Han varnångsidigt begåvad och hade en>land musiker icke vanlig förmågaitt kunna organisera. Som medlem ilen statliga musikutredningen varlans erfarenheter från det lilla Kat-•ineholm till stor nytta, och han var;n pionjär för verksamheten i decommunalunderstödda musikskolornahela vårt land.Hans kantat vid Katrineholms läro-

verks invigning med text av CyrusMannervik är en märklig komposi-ion, tyvärr uppförd endast en gång.Jans tre symfonier och kammarope-•an Modellerna förekommer inte of-;a på orkesterrepertoaren. Men inomikolorkestrarna och i mindre amatör->rkestrar är jag förvissad om attlans kompositioner och arrangemangDfta kommer att bli spelade och om-:yckta. Detta med all rätt, ty de ärättspelade, skickligt och fyndigt gjor-la och framför allt.synnerligen lämp-liga ur pedagogisk synpunkt.Personligen minns jag Lennart Lun-

lén som den skicklige kammarmusi-tern, när han trakterade sin under-bara altviolin i en kvartett av Mo-sart eller Haydn. Det var högtids-afiin/^or fnr nsat nnrlrn irf i kvar-

, när han penetrerade och de-monstrerade en fras eller ett avsnitt ien kvartettsats. Det kunde han somingen annan, ty han var född musi-ker: hans åldriga moder, född Af-zelius, är musikdirektör och verksammusikpedagog, hans tidigt bort-gångne fader var en framståendekvartettspelare, och hans farbror varden bekante Barthold Lunden, på sintid verksam i Göteborgs orkesterför-ening.

Lennart förstod sig på svensk folk-musik. Det hade han själv lärt sig,ty på Musikaliska Akademien hadehan då sannerligen som utexamine-rad musikdirektör 1938 inte fått lärasig något om detta. Hans kunnighetkom väl till pass som medlem i jurynvid kompositionstävlingen och gpel-mansstämman hos Prins Wilhelm påStenhammar 1945 i sällskap med SvenKjellström och Olle Andersson. Hanhade en ovanlig förmåga att rentkammarmusikaliskt arrangera ensvensk folkvisa eller en enkel vals,brudlåt eller polska. Sörmländska spel-män gläder sig över att vi har 15låtar arrangerade av honom för 2 fio-ler och altfiol i vårt låthäfte 56Sörmländska låtar. Bland dessa ärGranhedsmarschen från Flöda sockenofta spelad.

Käre Lennart! Tack för Din insatsför musiklivet i Katrineholm och förden sörmländska folkmusiken!

Gustaf Wetter