datorhistoria ht10 lennart petersson
DESCRIPTION
Lennart Petersson föreläsning om Datorhistoria för kursen Sårbara IT SamhälletTRANSCRIPT
“FRÅN FINGRAR OCH TÅR TILL SMARTPHONES”
DATOR- ELLER BERÄKNINGSHJÄLPMEDLENS HISTORIA
Lennart Petersson
LITE LÄNKAR
• http://www.computerhistory.org/• http://www.smilemu.org/• http://www.neatorama.com/2008/01/25/the-
wonderful-world-of-early-computing/• http://en.wikipedia.org/wiki/
History_of_programming_languages• http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_history• http://www.pcworld.com/printable/article/
id,141699/printable.html• http://www.tekniskamuseet.se/1/314.html• http://www.slideshare.net/billder/history-of-the-
button-at-sxsw
FÖRHISTORIA
Fingrar och tår Abakus eller kulram.
Tidigaste varianter redan 2400 f.kr i Babylonien. Vanligt i Kina och Japan långt fram i våra dagar.
ANTIKYTHERA Antikythera mechanism, hittad utanför den grekiska
ön Antikythera i början av 1900-talet. Troligen från 100-150 f.kr. För astronomiska beräkningar. Se t ex: http://www.antikytheramechanism.gr/
Se också: Jo Merchant, Decoding the Heavens
NAPIER’S BONES
John Napier, skottsk matematiker (1500-talet) som uppfann bl.a. logaritmerna. För multiplikation och division.
RÄKNESTICKAN
Räknestickan (1621), för logaritmer, multiplikation, division, trigonometriska op. osv. Ej addition och subtraktion. Användes in på 1970-talet då den utkonkurrerades av digitala räknare.
MEKANISKA RÄKNARE
Wilhelm Schickard (1623) och Blaise Pascal (1645), mekaniska räknare addition och subtraktion, jfr. vägmätare.
GOTTFRIED LEIBNITZ (1646 -1712)
Tysk matematiker (bl .a.) Binära talsystemet Mekanisk räknemaskin
JACQUARD
Jacquard:s vävstol Det vävda mönstret
styrdes via hålkort
CHARLES BABBAGE
The Difference Engine, för att beräkna matematiska tabeller för logaritmer och annat, dessa innehöll ofta felaktigheter.
THE DIFFERENCE ENGINE
Replika byggd under 1990-talet. 2600 kg tung, originalet aldrig färdigt.
Se t ex London Science Museum:
http://www.sciencemuseum.org.uk/onlinestuff/stories/babbage.aspx
THE ANALYTICAL ENGINE
Babbage efterföljande försök, styrdes via hålkort för att kunna beskriva generella matematiska problem. Blev ej heller den klar, pga. ekonomiska, politiska problem.
ADA LOVELACE
Lord Byrons dotter, ofta kallad den första programmeraren.
Beskrev hur man med Babagge’s Analytical Engine kunde beräka “Bernoulli number”
Och namngav ett programspråk.
GEORGE BOOLE (1815 - 1864)
Irländsk matematiker Boolsk algebra. AND, OR, NOT Dåtiden fattade inte vad man
skulle ha detta till. Claude Shannon, 1938,
använde boolsk algebra för att beskriva elektriska relän, dvs. Ursprunget till våra digitala datorer.
HOLLERITHS TABULERINGSMASKIN
Holleriths tabuleringsmaskin användes vid den amerikanska folkräkningen 1890, den förra (1880) tog 8 år att beräkna och man antog att 1890:s skulle ta 13 år.
Använde hålkort. Och 1890:s folkräkning tog med Holleriths
maskin bara 18 månader att genomföra. Användes av försäkringsbolag mm. Till
redovisning. Holleriths företag var ett av urspungen till IBM.
HÅLKORT
Holleriths maskin använde hålkort som indata. Hålkort användes långt in på 80-talet som ett sätt att
mata in data. Ett kort motsvarade 80 tkn eller kolumner.
MEMEX
Vannevar Bush; As We May Think; Atlantic Monthly; July 1945
Hade en idé om att kunna relatera alla de böcker och annat skrivet material som någon var intresserad av. Där allt material sparades på mikro fiche. Men återigen stannade idén som ett papperprojekt men har nu återuppstått med hjälp av hypertext, Webb och sökmotorer.
Engelbart och Licklieder inspirerades av dessa tankar.
MEMEX
DE FÖRSTA DATORERNA1940- och 1950-talet
Z3
Konrad Zuse, tysk Skapade 1941, den första programmerbara
datorn. Använde kasserade telefonrelän. Användes för
utformning av flygplan. Klockfrekvens på 5 - 10 hz!!!!! Binär aritmetik.
ATANASOFF–BERRY COMPUTER
Den första elektroniska datorn, 1941 Massa patentbråk med Eniac-folket
COLLOSUS
Engelsk dator som användes för att knäcka tyskarna krypto under andra världskriget.
Har inte fått så mycket uppmärksamhet då det mesta hemligstämplades efter kriget.
MARK 1
Amerikansk dator, 1943 3 beräkningar per sekund! 16 meter lång, 4700kg, 800km kabel.
ENIAC
Den första elektroniska generella datorn, klar 1946
För amerikanska armens ballistiska tabeller
167 m2, 150 kilowatt
EDVAC
Eniacs efterföljare Binär Klart mindre än Eniac, bara 45m2
BARK OCH BESK
Två svenska dator från början av 50-talet Besk var en snabbaste datorn i världen under en
kort period Se: http://www.smilemu.org/ som beskriver SMIL en impl. av Besk i Lund.
NÅGRA KÄNDA NAMNVäldigt godtyckligt valda
JOHN VON NEUMANN
Ungersk/amerikansk matematiker som höll på med det mesta inom matematiken, alltifrån logik till atombomber.
Och inom datorområdet är han känd för begrepp “stored program concept” eller “Von Neumann architecture”. Dvs. att datorminnet kunde användas till att både lagra program och data. EDVAC var en av de första datorerna enligt detta koncept.
ALAN TURING
Engelsk matematiker Under 2:dra världskriget baserad i
Bletchley Park där han arbetade med kryptoanalys
Utformade den sk. “Turing Maskinen”, universiell beräkningsbarhet
Turing Testet, när kan ett program upplevas som “mänskligt”
GRACE HOPPER
Arbetade med Mark 1 och 2 Myntade begreppet Bug Cobol (Sent 50-tal)
DOUGLAS ENGELBART
Pionjär inom områden som Hypertext och GUI (användargränssnitt).
Den första datormusen, ca. 1965
ENGELBART, FORTS.
Human Augmentation System It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever
take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing—well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart,1968)
DATORGENERATIONER
Generation Noll
DATORGENERATIONER
Första generationens datorer, –1958 Assembler, Fortran
Andra 1959 – 1965 Transistorn, 1958 Programspråk som COBOL, LISP, APL, ALGOL
DATORGENERATIONER
3:dje Generationens datorer, 1964 – 1972 IBM/360 stordatorer
Minidatorer, Dec:s PDP-8
NÅGRA GODTYCKLIGA NEDSLAG I HISTORIENDatorer, spel, programvaror som förändrat världen
Moores Law, “Processor complexity doubled every two year”
Basic, 1965, Pascal 1971 (programmeringsspråk) 1971, den första mikroprocessorn, Intel 4004
1972 - Den 4:dje generation, LSI och VSLI kretsar
1972, C (programmeringsspråk)
HP:s första miniräknare 1972
1973 Ethernet, TCP/IP började utvecklas året innan
1975 Microsoft grundades
1976, den första “superdatorn” Cray-1
Bevingat ord, Ken Olson VD Digital Equipment, 1977 “There is no reason anyone
would want a computer in their home.”
Och det blev fel med en gång för samma år kom Apple II
Fast jämförelsen haltar väl:-) En tre-fas, några kubikmeter
stor dator skall nog inte jämföras med en hemdator (i alla fall inte på den tiden)
Ataris “Space Invaders” 1978, “Astroids” året efter
1978 Motorolas 68000 processor
1980, VIC-20 och Sinclairs Z80, våldsamt populära “hemdatorer”, med flera efterföljare. Pac-Man samma år
1981, Xerox “Star”, det första datorsystemet som hade ett WIMP interface (Windows, Icons, Menues, Pointers”, kostade $16.000
“It's a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy.”
Eric S. Raymond, The Art of Unix Usabilityhttp://www.catb.org/~esr/writings/taouu/html/
1981, IBM PC. Persondatorn är född, revolutionen har börjat:-)
MS-DOS 1 1981, TCP/IP protokollet
är färdigdefinierat, klart för en revolution till.
Apple Lisa, 1983 IBM XT, med 10Mb hårddisk, 128Kb RAM, floppy,
monitor och skrivare för bara $5000 samma år
1984, Apple Macintosh, introducerad med världens bästa reklamfilm:-) http://www.youtube.com/watch?
v=OYecfV3ubP8&feature=related
1985, Postscript (skrivarspråk), Windows 1 1985 Tetris 1987 Windows 2 Macintosh 2 och SE med hela 4Mb Ram och SCSI
interface IBM PS/2 med VGA skärm 1989 Word Wide Web 1989, Microsoft Office 1990, Adobe Photoshop
1991, Linux kernel ser dagens ljus 1991, Internet börjar användas kommersiellt,
dvs. DEC och IBM började skicka email. 1992 Windows 3.1 1993, Doom, Pentium processorn, Windows NT,
NCSA Mosaic den första web-browsern 1994 Linux 1.0
1994, Det första SPAM:et skickades ut på Usenet 1995
Windows 95 Playstation Java
1996 ICQ, Hotmail
1997 Pentium II
1996 – AMD börjar släppa processorer som konkurrerar med Intel
1998 iMac Windows 98
2000 Y2K inte ett problem:-) Windows 2000 Playstation 2 Pentium IV
2001 iPod
2002 Mac OS X
2004 Firefox 1.0
2006 Apple byter till Intel processorer Playstation 3 och Nintendo Wii
2007 Windows Vista
EFTER 2000 (MYCKET UNGEFÄRLIGT)
Web 2.0, Social networks (Facebook, Flickr, bloggar, Twitter, wikis)
Bredband Smartphones, NetBooks, PDA:ns “död”, iPad Cloud Computing Sjunkande lagringspriser Fildelning Mängder av Internet relaterade lagar
FRA, IPRED, datalagringsdirektivet