jämförande kvalitetsutvärdering av...

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen godkänt annat. SP

Box 857 501 15 Borås

Västeråsen Brinellgatan 4 504 62 Borås

010-516 50 00 033-13 55 02 [email protected]

RAPPORT Datum Beteckning Sida

2010-06-07 MTkPX02503 1 (15) Handläggare, enhet

Stefan Källberg

Mätteknik

010-516 56 26, [email protected] Specsavers Sweden AB

Odinsplatsen 2A

411 02 GÖTEBORG

Jämförande kvalitetsutvärdering av glasögon

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har genomfört en jämförande kvalitetsunder-

sökning av sex par glasögon införskaffade från tre optikkedjor i Sverige: Synsam, Synoptik

och Specsavers. Undersökningen har utarbetats i samråd med uppdragsgivaren.

Sammanfattning

De provade glasögonen inköptes av en man och en kvinna vilka rekryterats för uppdraget av SP.

Hos respektive optiker så följde köparna den gängse proceduren vid glasögoninköp, dvs. de

genomförde först en synundersökning och beställde därefter glasögon i enlighet med

instruktioner från SP. De båda köparna var ombedda att införskaffa så liknande glasögon som

möjligt hos de olika optikerna, både vad gäller bågar och glas, detta för att få så jämförbara

produkter som möjligt. Samtliga glasögon skulle beställas med bästa tänkbara ytbehandling

(främst hårdhets- och antireflexbehandlig). I det stora hela stämde de inköpta glasögonen

överrens med intentionerna men eventuella skillnader har beaktats vid utvärderingen.

De grundläggande optiska testerna innefattade glasögonens styrkor (sfär, cylinder och axel) och

jämnhet över ytan samt linscentrens avstånd och positioner då dessa parametrar torde vara av

största vikt för de flesta glasögonbärare. Vad gäller styrkorna så noterades inga signifikanta

avvikelser gentemot recepten då de små skillnader som noterades var helt försumbara. För

positionerna hos glasens optiska centrum uppmättes vissa mindre avvikelser jämför med recept

och optimala positioner. Dock, med hänsyn till aktuella toleranser i standarder och hur dessa

avvikelser påverkar en glasögonbärare, så bedöms samtliga glasögon som acceptabelt monterade

och utan någon kvalitetsavvikelse.

Andra tester inkluderar utvärdering av glasens ytbehandlingar, dvs. antireflex- och hårdhets-

behandling samt eventuella vatten och smutsavvisande egenskaper. Samtliga glasögon bedöms

ha adekvata ytbehandlingar även om skillnaderna jämfört med helt obehandlade plastglas i några

enstaka fall verkarv vara relativt små. Sammantaget hade glasögonen från Synsam något bättre

ytbehandling än glasögonen från Specsavers och Synoptik, då de överlag presterade bäst eller

bland de bästa glasögonen i de mest relevanta och utslagsgivande testerna (reflektans, reptålighet

och rengöringsförmåga). Sammantaget presterade Specsavers och Synoptik relativt likvärdigt

och något sämre i dessa tester. En mindre kvalitetsavvikelse noterades dock hos ett av

glasögonen från Synsam pga. en ojämn reflektans mellan vänster och höger lins hos ett av paren.

Några grundläggande mekaniska tester genomfördes också för att säkerställa tillräcklig robusthet

och kvalité hos glasinfattning och bågar. Inga kvalitetsavvikelser noterades. Glasögonens

brytningsindex verifierades utan anmärkning genom mekanisk mätning av linsradier.

Sammanfattningsvis, givet de i flesta fall små uppmätta skillnader och avvikelser så kan

glasögonen anses relativt likvärdiga ur ett användarperspektiv, dock med en viss fördel för

ytbehandlingarna hos glasögonen från Synsam avseende reptålighet och rengöringsförmåga.

Datum Beteckning Sida

RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 2 (15)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

1. Uppdragsgivare 3

2. Glasögoninköp 3

2.1 Recept 3

2.2 Sammanfattning butiker 4

2.3 Glasögonpriser 4

2.4 Jämförbarhet mellan inköpta glasögon 5

3. Provningsdatum 5

4. Provningsmetoder 5

4.1 Vikt och dimensioner 5

4.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC) 6

4.3 Transmittans 6

4.4 Reflektans 6

4.5 Brytningsindex 7

4.6 Reptålighet/nötning 7

4.7 Linsinfattning och bryggdeformation 7

4.8 Vibrationsprov 7

4.9 Vatten och smutsavvisande egenskaper/rengöring 8

4.10 Utrustningslista 8

5. Resultat 9

5.1 Vikt och dimensioner 9

5.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC) 9

5.3 Transmittans 10

5.4 Reflektans 11

5.5 Brytningsindex 12

5.6 Reptålighet/nötning 12

5.7 Linsinfattning och bryggdeformation 13

5.8 Vibrationsprov 13

5.9 Vatten och smutsavvisande egenskaper/rengöring 13

5.10 Övrigt 14

6 Sammanfattning av resultaten 15

Bilaga 1 Instruktioner till glasögonköparna

Bilaga 2 Detaljerad information om inköp och glasögon

Bilaga 3 Terminologi

Bilaga 4 Provningsmetod för linsinfattning och bryggdeformation

Bilaga 5 Styrkor och jämnhet over linsen

Bilaga 6 Spektral transmittans

Bilaga 7 Spektral reflektans

Bilaga 8 Linsreflexer från lysrör

Bilaga 9 Linsradier

Bilaga 10 Linsavfasningar

Bilaga 11 Provade kvalitetsegenskaper och dess påverkan på bäraren


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 3 (15)

1. Uppdragsgivare

Specsavers Sweden AB

2. Glasögoninköp

Köparna, en man ca 40 år och en kvinna ca 35 år besökte en butik från vardera av följande

svenska optikkedjor: Synsam, Synoptik och Specsavers. I varje butik genomfördes de ett syntest

varefter de beställde sina glasögon. Köparna hade i förväg instruerats angående vilken typ av

bågar och linser de skulle eftersträva att köpa, samt även fått var sin lista med olika butiker att

välja mellan.

Ingen av köparna hade någon tidigare expertkunskap om optik och glasögon men tillhandahölls

skriftliga instruktioner innan inköpen. De fullständiga instruktionerna redovisas i bilaga 1.

Köpare 1 (man):

Svarta/mörka märkesbågar i plast

Enkelslipade plastglas med brytningsindex (index) 1,6

Bästa möjliga hårdhets- och antireflexbehandling

Köpare 2 (kvinna)

Rimligt prissatt metallbåge (kedjornas egna märken)

Enkelslipade plastglas med brytningsindex (index) 1,5

Bästa möjliga hårdhets- och antireflexbehandling

I denna rapport har de provade glasögonen benämnts med 1 eller 2 för köparen och A, B och C

för aktuell optikkedja (A = Synsam, B = Synoptik och C = Specsavers).

Överlag stämmer de inköpta glasögonen bra överrens med angivna specifikationer och är

jämförbara inom respektive grupp (1 och 2). Köpare 2 tyckte inte att hon hittade några rimligt

billiga bågar enligt specifikationerna hos Synoptik och valde därför ett par som relativt sett var

betydligt dyrare än övriga i gruppen. Annars finns största skillnaden hos glasögonen i grupp 1

där två av glasögonen har glas med index 1,67 istället för det specificerade indexet 1,6. Enligt

uppgift så beror detta på att index 1,67 rekommenderats av butiken och att köparen inte haft

tillräcklig insikt i frågeställningen för att kunna påverka detta.

2.1 Recept

Nedan anges recepten för respektive glasögonpar.

Glasögon 1A-1C:

Glasögon/öga Sfär (D) Cylinder (D) Axel (°) PD (mm)

1A /höger -6,25 - - 30,5

1A/ vänster -6,00 - - 31

1B /höger -6,50 - - 30

1B /vänster -6,25 - - 31

1C /höger -6,25 -0,25 10 32*

1C /vänster -6,00 -0,25 150 32* * Angett som totalvärde på avståndet, dvs. 64 mm


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 4 (15)

Glasögon 2A-2C:

Glasögon/öga Sfär (D) Cylinder (D) Axel (°) PD (mm)

2A /höger -1,50 -0,25 125 30,5

2A/ vänster -1,00 -0,75 180 30,5

2B /höger -1,50 - - 31,5

2B /vänster -1,25 -0,50 165 30,5

2C /höger -1,50 - - 33

2C /vänster -1,00 -0,25 170 31

I endast ett fall angavs pupillavståndet (PD) som ett totalvärde vilket då ansetts vara symmetriskt

fördelat på höger och vänster öga. Flertalet recept innehöll en del ytterligare information som

t.ex. korrigerat och okorrigerat visus (se förklaring i bilaga 3).

Överlag är överrensstämmelsen mellan synundersökningarna god även om det förekommer

skillnader i styrka på upp till 0,5 D mellan olika recept. Även PD-värdena skiljer sig åt inom

grupperna med upp till 3 mm total variation. Då resultaten från en synundersökning inte bara

beror på metoden, instrumentet och optikern som utför undersökningen utan även till stor del på

personen som undersöks (bedömning, hälsotillstånd, ev. medicinering, användning av kontakt-

linser mm) så är det inte möjligt att bedöma noggrannheten i de individuella recepten i denna

rapport. Dock, i ljuset av övriga presenterade resultat så bör man notera att själva syntesten och

utprovningen av ett par nya glasögon är en viktig del vid inköp av nya glasögon.

2.2 Sammanfattning butiker

Innan inköpen så förseddes köparna med varsin lista med ett flertal olika butiker de kunde välja

mellan att besöka. Butikerna var olika för respektive köpare men de fick fritt välja bland de

listade butikerna.

Följande butiker nyttjades för inköpen:

Glasögon Kedja/butik Beställning1 Hämtning

1A Synsam Nordstan, Göteborg 2010-04-15 2010-05-03

1B Synoptik Östra Hamngatan,

Göteborg

2010-04-09 2010-05-03

1C Specsavers Optik, Odinplatsen,

Göteborg

2010-04-19 2010-05-03

2A Synsam Wikanders, Borås 2010-03-31 2010-04-10

2B Synoptik Knallerian, Borås 2010-03-26 2010-04-22

2C Specsavers Optik Österlånggatan,

Borås

2010-03-25 2010-04-10

1 Även datum för syntest

2.3 Glasögonpriser

Nedan redovisas priser för de inköpta och provade glasögonen, samt hur priserna fördelar sig på

olika kostnadsbitar. Se bilaga 2 för ytterligare information om glasögonen.

Glasögon Märke Pris (SEK)

Totalt Båge Glas Syntest Rabatt

1A Tom Ford 6005 2890 27903 325

1B Prada 5955 1960 37003 295

1C FCUK 3390 15951 1500

2 295

2A Focalized 2685 795 1595 295

2B Skaga 3935 1945 1800 295 -105 (båge)

2C Specsavers 1890 9951 600

2 295


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 5 (15)

1 Pris för båge inklusive obehandlade standardlinser (index 1,5) 2 Pris for linser utöver standard (1C = ytbehandling och index 1,6, 2C = ytbehandling) 3 Med index 1,67 linser, normalt något dyrare än index 1,6 (200-400 SEK)

2.4 Jämförbarhet mellan inköpta glasögon

Bågar: Bågarna inom de två grupperna skiljer sig något åt vad gäller storlek och färg men är i

stort relativt lika avseende material, linsinfattning och funktion.

Linser: Skillnaden i index mellan glasögonen i grupp 1 (index 1,6 and 1,67) kan ha en viss effekt

på transmittans, reflektans och linstjocklek i första hand. Dock, med tanke på antireflex-

behandlingarna bör de flesta skillnaderna vara relativt små men har trots det beaktats vid

utvärderingen av resultaten.

3. Provningsdatum

Maj 2010

4. Provningsmetoder

Olika prov har utförts för att jämföra kvalitén hos de inköpta glasögonen utifrån ett

konsumentperspektiv. Tonvikten har lagts på optisk provning eftersom dessa egenskaper torde

vara viktigast för de flesta glasögonköpare. Vissa mekaniska tester har dock gjorts för att

kontrollera att glasögonen uppfyller vissa minimikrav vad gäller styrka och konstruktion. Några

av de testade egenskaperna har bedömts vara av huvudsakligen estetisk eller kosmetisk natur och

har därför inte inkluderats i kvalitetsjämförelsen. Detta gäller t.ex. vikt, vissa dimensioner samt

färgen hos reflexer från glasen. De inköpta glasögonen och vissa provningsdetaljer har

diskuterats med en oberoende optiker, vars åsikter har beaktats.

De optiska testerna innefattar styrkan hos glasen (sfär, cylinder och axel), jämnhet i styrka över

glasens yta, transmittans, reflektans, brytningsindex hos glasen samt avstånd och position för de

optiska centren (OC). De mekaniska testerna innefattar linsinfattning och bryggdeformation, rep-

och nötningstålighet hos glasen samt ett vibrationstest för att upptäcka lösa eller dåligt

monterade delar.

Andra tester/mätningar inkluderar glasögonens vikt samt vissa mått på glasen. Vidare

kontrollerades de vatten- och smutsavvisande egenskaper (hydro- och oleofobiska egenskaper)

som vissa ytbehandlingar hävdas ha.

Glasögonen undersöktes noggrant vid ankomst till SP (innan någon provning utförts). Notera

också att beslutet att inte utvärdera eventuella skillnader mellan recepten togs innan köparna

besökt någon optiker.

Kommentarer kring standarder: Det finns ett stort antal ISO- och ANSI-standarder som täcker in

olika aspekter av konsumentglasögon och föreslår provmetoder och toleranser för glas- och

bågegenskaper. I denna utvärdering har resultaten i de flesta fall inte relaterats till toleranser eller

specifikationer som ges av dessa standarder, då utvärderingen utförts på ett jämförande sätt.

Relevanta ISO-standarder kan hittas på webbsidan www.iso.ch under TC 172/SC 7 –

―Ophthalmic optics and instruments‖.

4.1 Vikt och dimensioner

Varje glasögonpar vägdes med en högupplöst våg. Glasens dimensioner och kanttjocklek

uppmättes med ett digitalt skjutmått. Linsernas tjocklek i de optiska centren (OC) mättes med en

mätmaskin med sfäriska mätspetsar.

http://www.iso.ch/


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 6 (15)

4.2 Glasens styrkor, jämnhet och optiska centrum (OC)

Styrkan hos samtliga glas uppmättes med linsmätare TOPCON Model LM-3B.3BC, som har en

analog skala med 0,125D (dioptrier) gradering (0,25D över ±5D). Den absoluta noggrannheten

hos instrumentet validerades genom jämförelse med två andra instrument hos en lokal optiker.

Typiskt överrensstämmer de olika instrumenten bättre än 0,1D vid sfäriska styrkor upp till 6D.

Uppmätta cylinderaxlar överrensstämde inom 3°.

Med samma instrument flyttades glasen cirka ±8 mm runt OC för att upptäcka avvikelser i styrka

relativt styrkan i OC. Fem olika positioner mättes på varje glas, OC inkluderat. Det har antagits

att glastillverkarna valt lämpliga radier hos de olika glasen för att på så sätt hålla olika typer av

aberrationer (avvikelser, fel) på rimligt låga nivåer. Därför har inga specifika mätningar gjorts av

kantdistorsion, sagittalfel etc.

För att noggrant bestämma avstånden mellan OC och deras relativa position i bågarna, skickades

en laserstråle genom glasen och registrerades ca 1 m bort på ett millimeterpapper. Glasögonen

var monterade horisontellt på en graderad släde och justerades så att laserstrålens avlänkning var

noll.

Kommentar angående aberrationer: Alla korrigerande linser uppvisar olika typer av

aberrationer. Storleken på felen beror huvudsakligen på typ, storlek och styrka hos linsen. Vidare

ökar oftast aberrationerna ju närmre linskanten man kommer. Genom att variera linsparametrar

(brytningsindex, radie, diameter, asfäriskhet mm) kan felen minimeras (eller hållas på rimliga

nivåer). Då glasen i de glasögon som utvärderas i denna rapport samtliga har något olika

linsparametrar, har inget försök gjorts att mäta dessa komplexa aberrationer nära kanterna. Oftast

håller sig också glasögonanvändare relativt nära OC med ögonen, varför dessa aberrationer

normalt torde ha en marginell påverkan på användaren

4.3 Transmittans

Den spektrala transmittansen F( ) mättes i området 350 nm till 780 nm i steg om 5 nm med en

spektrofotometer Lambda 900 med en integrerande sfär som detektor. Genom att använda CIE

V( )-funktionen för fotopiskt seende och lämplig standardiserad ljuskälla, beräknades den

visuella transmittansen v enligt:

nm780

nm380X

nm780

nm380XF

v

d)(S)(V

d)(S)(V)(,

där SX( ) är den spektrala distributionen hos en CIE standardljuskälla.

4.4 Reflektans

Den totala spektrala reflektansen F( ) mättes vid en infallsvinkel på ca 15° i området 380 nm

till 780 nm i steg om 10 nm med en monokromator Zeiss MM12. En kiseldetektor med stort

fönster användes för detektering. För att relatera uppmätta reflektanser och variationer till den

generella minskningen i reflektans tack vare anti-reflexbehandlingarna, uppmättes även ett

obehandlat standardglas (CR39 index 1,5) från en viss tillverkare på samma sätt.. Därefter

beräknades den visuella reflektansen v på motsvarande sätt som den visuella transmittansen

(avsnitt 4.3).

Vidare togs bilder på reflexerna med ett lysrör som ljuskälla. Alla glasögon placerades på

liknande sätt under lysröret, varefter en digitalkamera monterad på stativ, inställd med fast

slutartid och bländare, användes för att ta bilder av reflexerna.


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 7 (15)

4.5 Brytningsindex

I syfte att validera/kontrollera de beställda brytningsindexen hos glasögonen, mättes inre och

yttre radier genom OC (längs en eventuell cylinderaxel) med en mätmaskin. Endast de högra

linserna på respektive glasögonpar uppmättes. Radierna utvärderades över en sträcka på ca 6 mm

symmetriskt kring OC, där samtliga glas uppvisade en närmast perfekt sfärisk form. Med hjälp

av nedanstående ekvation justerades brytningsindexet så att den beräknade styrkan hos

respektive lins överensstämde med den uppmätta (enligt 4.2). Notera att glasens tjocklek har

försummats i ekvationen nedan, då den har en väldigt liten inverkan på resultatet.

oi r/)1n(r/)n1(P , där

n = brytningsindex

ri and ro = inre och yttre radie (m)

4.6 Reptålighet/nötning

Denna provning baserades på paragraf 15 i EN 168 – ―Personal eye protection – Non optical test

methods‖.

Hos samtliga glasögon demonterades vänsterglasen ur bågarna. Respektive glas placerades på en

platta som roterade med cirka 80 rpm, med en vinkel på 45°. Därefter hälldes 800 ml sand med

kornstorleken 0,5/0,7 mm genom ett långt rör som fördelade sanden jämt över glasens yta.

Varje glas uppmättes före och efter detta prov med en så kallad haze-meter bestående av en

ljuskälla och en integrerande sfär som kan flyttas till två olika positioner. I position 1 mäts det

diffust transmitterade ljuset (med hjälp av en ljusfälla) och i position 2 mäts det totala

transmitterade ljuset. Genom att jämföra dessa resultat före och efter testet med fallande sand,

kan mängden diffusion (disighet) som orsakats av sanden beräknas.

För att relatera de uppmäta värdena och variationerna till obehandlade plastglas, provades även

ett obehandlat standardglas (CR39 index 1,5) från en viss tillverkare på samma sätt.

4.7 Glasinfattning och bryggdeformation

Denna provning har utförts enligt paragraf 6.9 i EN 1836:1997 –―Personal eye protection –

Sunglasses and sunglare filters for general use‖. Ett liknande test återfinns i ISO 12870:2004 –

―Ophthalmic optics – Spectacle frames – Requirements and test methods‖.

Respektive glasögonpar klämdes fast kring den geometriska mittpunkten på det vänstra glaset

(eller egentligen mittpunkten hos bågens öppning). Därefter belastades motsvarande position på

det högra glaset genom att sänka ner spetsen ( 10 mm) på en kraftgivare tills den uppmätta

kraften var 5 N, eller till dess att förflyttningen var 10 % av avståndet mellan glasens

mittpunkter. Denna position behölls under cirka 60 s innan kraftgivaren lyftes upp igen.

Förflyttningen och eventuell kvarstående nedböjning uppmättes med en digital mätklocka. Enligt

EN1836:1997 skall den kvarstående nedböjningen vara mindre än 2 % av avståndet mellan

mittpunkterna för att resultaten skall anses vara godkända. Se bilaga 4 för en bild på

mätuppställningen.

4.8 Vibrationsprov

Detta prov baserades på paragraf 10.2 in BS 6102:Part 3:1986 – ―Specification for photometric

and physical requirements of lighting equipment‖ (British Standard).

Glasögonen placerades och fästes på en metallplatta, fäst vid en anordning för att vibrera plattan

mot en stålkloss. Varje glasögonpar vibrerades i 10 minuter vid 12 Hz och inspekterades därefter

för att upptäcka eventuella skador som uppstått (lösa skruvar, glas mm).


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 8 (15)

4.9 Vatten- och smutsavvisande egenskaper/rengöring

Först rengjordes glasögonen noggrant och sköljdes under rinnande vatten och allmän

vattenavstötande förmåga bedömdes. Dessutom gjordes en enkel kontroll hur väl s.k.

permanentpennor fastnade på linserna. För att kvantifiera hur smuts fastnar på glasen, samt hur

detta påverkar rengöringsförmågan genomfördes följande tester:

En lins på respektive glasögonpar täcktes med ett eller flera fingeravtryck under kontrollerade

former. Efter en viss tid applicerades en bit tejp på den av fingeravtryck täckta linsen. Tejpen

drogs därefter bort med en kraftgivare medan den uppmätta kraften registrerades. Borttagningen

av tejpen, dvs. förflyttningen av kraftgivaren samt datainsamlingen utfördes med hjälp av en

dator. Efter det att tejpen dragits bort från samtliga glas gjordes en visuell bedömning och

ranking av glasen baserat på hur mycket rester av fingeravtrycken som fanns kvar. Genom att

kombinera resultaten från kraftmätningarna med resultaten från den visuella bedömningen

erhölls de slutliga resultaten.

Ovanstående moment upprepades ett flertal gånger för vänster- respektive högerlinser, samt för

in- och utsidor. Idealt torde de två deltesterna som beskrivs ovan ge samma resultat, dvs. om

fingeravtryck fastnar dåligt på en linsyta kommer det vara lätt att dra bort tejpen samt få rester av

fingeravtrycken finns kvar på linsen.

4.10 Utrustningslista

Linsmätare TOPCON Model LM-3B

Spektrofotometer Lambda 900, SP inv.nr 503052

Monokromator Zeiss MM12, SP inv.nr 602754

Haze-meter UX10, SP inv.nr 502610

Kraftgivare SALTER, SP inv.nr 500560

Skjutmått, SP inv.nr 601218

Mätklocka Kroeplin EM25, SP inv.nr 601219

Mätmaskin ULM 600-C, SP inv.nr 600228

Strömförstärkare Keithley 427, SP inv.nr 500066

Mätmaskin, Form Talysurf 120, SP inv.nr 601045

Multimeter Keithley, SP inv.nr 503458

Oscilloskop Tektronix TDS 2024B

Digitalkamera OLYMPUS C-5050, 5 Megapixel


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 9 (15)

5. Resultat

Vid ankomsten till SP var samtliga glasögon utan synliga skador och ingen kvalitetsskillnad

kunde noteras efter en första visuell inspektion.

5.1 Vikt och dimensioner

I nedanstående tabell sammanfattas ett antal olika mått. Vad gäller linsbredd och linshöjd

rapporteras maxvärden. Linstjockleken mättes i OC där linserna är som tunnast. Värdena för

optisk area är grova uppskattningar som endast apporteras i informationssyfte. Enhet i tabellen är

millimeter (mm) om inget annat anges.

Mått Glasögon nr.

1A 1B 1C 2A 2B 2C

Linsbredd 51,4 52,2 51,0 52,0 49,3 50,2

Linshöjd 32,8 29,3 26,9 25,5 26,0 22,2

Linstjocklek vänster 1,04 1,30 1,43 1,56 1,78 1,92

Linstjocklek höger 1,02 1,27 1,11 1,67 2,09 1,75

Kanttjocklek vänster 5,2 5,4 5,4 2,5 2,8 2,8

Kanttjocklek höger 5,6 6,2 5,7 3,5 3,3 Ca 3 mm1

Optisk area (mm2) 1450 1280 1050 1100 1050 950

Vikt vänster lins (g) 5,2 5,0 4,5 3,1 3,3 3,0

Totalvikt (g) 31,4 32,7 29,3 15,1 26,9 22,9 1 Uppskattat värde då linsens främre kant döljs av bågen

Den uppskattade mätosäkerheterna är ±0,5 mm för linshöjd och bredd, ±0,2 mm för kanttjocklek,

±0,05 mm för OC tjocklek och ±0,2 g för totalvikten.

Ur ett kvalitetsperspektiv har ingen bedömning gjorts av vikt och storlek/form eftersom detta

huvudsakligen väljs efter tycke och smak. Linstjocklek kan anses vara en kvalitetsegenskap men

inget av glasögonparen utmärker sig i det avseendet. Det är heller ingen märkbar skillnad mellan

index 1,67 glasen (1A och B) och index 1,6 (1C) trots relativt lika bågar och styrkor. Överlag

noteras ingen kvalitetsskillnad vad gäller vikt och dimensioner.

5.2 Linsstyrka, jämnhet och optiska center (OC)

5.2.1 Linsstyrka

Avvikelserna jämfört med recept är inom ±0,05D för samtliga glasögon. Detta är ungefär i

samma storleksordning som det använda instrumentets upplösning vilket innebär att glasögonens

verkliga styrkor får anses stämma mycket bra överrens med receptens.

Uppmätta cylinderaxlar ligger inom ±6° grader från de i recepten angivna axlarna men endast i

ett fall (2A vänster lins) kan de noterade avvikelserna anses ha någon signifikans med hänsyn

tagen till cylinderstyrkor och instrumentnoggrannhet. Här är avvikelsen 6° vid en cylinderstyrka

på -0,75D. Dock, även om en viss verklig avvikelse kan konstateras kommer även i detta fall den

eventuella påverkan på glasögonanvändaren vara klart försumbar. Uppmätta värden presenteras i

bilaga 5.

5.2.2 Jämnhet i styrka

Överlag noterades inga signifikanta variationer över glasögonens ytor med då uppmätta varia-

tioner var inom 0,15 D för grupp 1 och inom 0,10 D för grupp 2. Givet aktuella styrkor och att

man normalt tittar i glasögonen nära glasens OC är detta försumbart för glasögonanvändaren.

5.2.3 Optiska centrum (OC)

Nedan presenteras resultaten för avstånd och position för glasögonens optiska centrum. Samtliga

värden anges i mm.


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 10 (15)

Glasögon

nr

Uppmätt avstånd

mellan OC

Avvikelse från

recept

Horisontell

centrering

(relativt recept)

Vertikal position

relativt mitt

1A 61,0 ±0,5 -0,5 1,0 +5,0

1B 61,1 ±0,5 +0,1 0,7 +1,5

1C 62,4 ±0,5 -1,6 1,2 +3,0

2A 60,0 ±1,0 -1,0 0,3 +2,5

2B 60,8 ±1,0 -1,2 0,5 0,0

2C 62,6 ±1,0 -1,4 0,9 +1,5

Fel avstånd mellan två linsers optiska centra kommer att orsaka en prismatisk effekt hos bäraren

där styrkan är en kombination av avståndsfelet och glasens styrkor. Storleken på denna brytning

bestäms med hjälp av Prentice regel (se bilaga 3) och av ovanstående så kommer avvikelsen hos

glasögon 1C att orsaka en prismatisk brytning på ca 1,1 D totalt . Hur många prismadioptrier

som kan tolereras är troligtvis väldigt personligt men baserat på standarden ANSI Z80.1-2005

(American National Standard for Ophthalmic—Prescription Ophthalmic Lenses) så är toleransen

±2,5 mm för glasögon med styrkor över ± 2,75D. Givetvis är det bättre ju mindre prismatisk

brytning som introduceras pga. felaktig montering men givet aktuella styrkor, avvikelser,

mätosäkerheter och toleranser bedöms samtliga ovanstående avvikelser vara acceptabla och utan

anmärkning.

I de sista två kolumnerna ovan visas hur de optiska centren ligger placerade i bågen. Dessa

parametrar är normalt inte så inte kritiska för glasögonens korrigerande funktion förutsatt att

glasögonens vänstra och högra linser har liknande styrka. Normalt eftersträvas dock optimal

horisontell centrering (med hänsyn tagen till eventuell asymmetri enligt recept) samt en vertikal

position nära eller något över mitten, lite beroende på bågens storlek. Skillnaderna mellan de

optiska centrens placering i höjdled var mindre än 1 mm mellan vänster och höger glas för

samtliga glasögon.

5.3 Transmittans

Nedan presenteras värden för visuella transmittans, dels för CIE ljuskälla D65 (som representerar

medelstarkt dagsljus, färgtemperatur 6500 K) och dels för CIE ljuskälla A (som representerar

inomhusförhållanden med glödlampor, färgtemperatur 2856 K). Som jämförelse mättes även ett

obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare. Diagram över

uppmätt spektral transmittans presenteras i bilaga 6.

Glasögon nr / lins Transmittans D65

%

Transmittans A

%

1A /höger 96,8 96,8

1A/vänster 97,2 97,2

1B /höger 97,4 97,1

1B/vänster 97,8 97,5

1C /höger 97,3 97,1

1C/vänster 97,2 97,0

2A /höger 98,1 98,0


2B /höger 97,4 97,1


2C /höger 97,2 96,9


Obehandlat glas 92,6 92,6

Mätosäkerheten uppskattas till ±0,8 % i absolut transmittans och till ±0,5 % relativt inom

respektive glasögongrupp.


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 11 (15)

För samtliga glasögon är skillnaden mellan vänster och höger glas mindre än 0,4 % och helt

försumbar. Totalt varierar transmittansen från knappt 97 % upp till drygt 98 %. Denna skillnad

på ca 1,5 % måste anses helt försumbar för glasögonbäraren. Om man betraktar den spektrala

transmittansen i bilagan kan man se att de flesta kurvorna varierar max 3 % över det viktigaste

området av det synliga spektrat (450 nm – 650 nm) vilket innebär att färger uppfattas lika med

respektive utan glasögon. Även för glasögonparet med störst spektral variation (2B) är

variationen mindre än 5 % och med största sannolikhet inte märkbar för användaren.

På det stora hela kan samtliga glasögon anses likvärdiga avseende mängden och färgen på det

transmitterade ljuset. Man kan också notera att de flesta glasögon blockerar det allra mesta av

potentiell skadlig UV- strålning under 380 nm.

5.4 Reflektans

Nedan presenteras värden för visuell reflektans för CIE illuminant D65 och A. Som jämförelse

mättes även ett obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare.

Diagram över uppmätt spektral transmittans presenteras i bilaga 6.

Glasögon nr / lins Reflektans D65

%

Reflektans A

%

1A /höger 1,7 1,6

1A/vänster 1,1 1,1

1B /höger 1,3 1,1

1B/vänster 1,5 1,3

1C /höger 1,5 1,3

1C/vänster 1,3 1,1

2A /höger 1,3 1,3

2A/vänster 1,4 1,3

2B /höger 1,9 1,7

2B/vänster 1,8 1,5

2C /höger 2,0 1,8

2C/vänster 2,0 1,8

Obehandlat glas 6,9 6,9

Samtliga antireflexbehandlade glas har betydligt lägre reflektans än det obehandlade testglaset.

Totalt varierar reflektansen mellan ca 1 % och 2 % och något mindre inom respektive grupp. Man

kan också notera att även om högre brytningsindex innebär högre reflektans för obehandlade glas

så är medelreflektansen lägre i grupp 1. Detta indikerar att skillnaden mellan indexen i grupp 1

(1,6 respektive 1,67) är försumbar vad gäller just reflektans.

De små skillnaderna totalt och inom respektive grupp torde ha liten inverkan på glasögonbäraren

men speciellt för grupp 2 finns en viss signifikans i skillnaderna där Synsam presterar bäst, följt

av Synoptik och Specsavers. Dock, sett till bägge grupperna är skillnaderna i det närmaste

försumbara vilket illustreras i nedanstående diagram där staplarna motsvarar medelvärden för

uppmätta reflektanser i både grupp 1 och 2 (samt vänster och höger linser):

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

Synsam Synoptik Specsavers


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 12 (15)

Förutom absoluta reflektansvärden kan även jämnheten mellan höger och vänster glas anses vara

en parameter som påverkar kvaliteten. I detta fall utmärker sig glasögonpar 1A negativt där det

finns en relativt tydlig skillnad mellan höger och vänster linsreflex, både vad gäller färg och

storlek. Detta illustreras i nedanstående diagram där skillnaderna mellan höger och vänster glas

presenteras för samtliga glasögonpar. Detta kan även noteras i bilaga 8.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

1A 1B 1C 2A 2B 2C

Höger

Vänster

För vissa glasögonanvändare kan utseendet på reflexerna tänkas ha viss betydelse. Detta

illustreras i bilaga 8 där samtliga bilder på reflexerna har tagit under samma förhållanden. Och

med samma kamerainställningar. Mindre färgskiftningar kan trots detta ha uppkommit, men

skillnaden mellan glasögonen framgår tydligt. Ingen kvalitetsbedömning har gjorts baserad på

färgen hos reflexerna, då denna egenskap ansetts vara av kosmetisk natur.

Sammanfattningsvis vad gäller antireflexbehandlingarna så presterar Synsams glasögon i grupp

2 något bättre än övriga. Dock har Synsams glasögon i grupp 1 något ojämna reflexer mellan

vänster och höger glas vilket bedöms som en mindre kvalitetsavvikelse.

5.5 Brytningsindex

Genom att använda uppmätta linsradier tillsammans med uppmätta styrkor beräknades följande

brytningsindex för glasen:

Glasögon nr

1A 1B 1C 2A 2B 2C

Index 1,66 1,67 1,59 1,48 1,48 1,49

Mätosäkerheten i ovanstående värden uppskattas till±0,02 respektive ±0,03 för glasögonen i

grupp 1 respektive grupp 2. Detta innebär att ovanstående värden stämmer bra överrens med de

beställda indexen. Uppmätta radier presenteras i bilaga 9.

5.6 Reptålighet/nötning

Nedan redovisas ökningen i diffust transmitterat ljus efter prov med fallande sand. Resultaten

avser glasögonens vänstra linser. Som jämförelse mättes även ett obehandlat standardplastglas

(CR39, index 1,5) från en viss linstillverkare.

Glasögon

nr / lins

Ökning av diffus

transmittans

%

1A /vänster 0,6 ±0,2

1B /vänster 1,0 ±0,2

1C /vänster 1,2 ±0,2

2A /vänster 0,6 ±0,1

2B /vänster 1,8 ±0,1

2C /vänster 1,0 ±0,1

Obehandlat glas 2,1 ±0,1


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 13 (15)

Ovanstående mätosäkerheter gäller inom respektive grupp av glasögon. Vid jämförelse mellan

grupperna bör en något högre osäkerhet antas (±0,2 % respektive ±0,3 %).

Vid en jämförelse med ovanstående värden och en visuell granskning så är korrelationen mellan

den uppmätta ökningen av diffus transmittans och den visuella bedömningen tydlig. Glasögon A

uppvisar generellt den minsta ökningen av diffust transmitterat ljus och ör också tydligt minst

påverkat av sanden. Lika tydlig är den relativt kraftiga diffuseringen av glasögon 2B medan

övriga skillnader är mindre signifikanta, s.

Sammantaget är glasögonen från Synsam mindre känsliga för den fallande sanden än övriga

glasögon vilket indikerar en hårdare yta och således större tålighet mot nötning och repor. Klart

är också att glasögonpar 2B från Synoptik presterar sämst (förutom testglaset) medan resterande

glasögon kan anses likvärdiga.

5.7 Glasinfattning och bryggdeformation

Glasögon nr Kraft

N

Nedböjning

mm

Kvarstående

nedböjning,

mm

1A 5,0 6,5 0,3

1B 4,6 7,0 0,5

1C 5,0 5,6 0,6

2A 2,5 7,0 0,2

2B 5,0 6,1 0,1

2C 5,0 5,7 0,3

De uppskattade mätosäkerheterna uppgår till ±0,2 N för kraften, och till ±0,2 mm för

nedböjningen. Notera att eftersom samliga glasögon är relativt lika i storlek användes

genomgående 70 mm som avståndet mellan bågöppningarnas geometriska centrum.

Inga av de provade glasögonen underkänns i testet enligt de specifikationer som anges i

standarderna. Detta innebär att samtliga kvarvarande nedböjningar är tillräckligt små samt att

inga glas lossnade från bågarna. Framförallt glasögon 2A uppvisar större flexibilitet i bryggan än

övriga bågar, men de kvarstående nedböjningarna efter avlägsnad belastning är små. Vidare skall

dessa nedböjningar inte betraktats som helt permanenta då de verkar minska gradvis med tiden.

Ingen kvalitetsskillnad upptäcktes.

5.8 Vibrationstest

Inga skador registrerades efter 10 minuter av kraftiga vibrationer.

5.9 Vatten- och smutsavvisande egenskaper/rengöring

Samtliga glasögon uppvisar relativt liknande vattenavvisande egenskaper då i de flesta fall

endast ett fåtal små vattendroppar stannar kvar på glasen efter rengöring och avsköljning under

rinnande vatten. Dock upplevdes glasögon 1A, 1B och 2A lämna minst vattenrester och

skillnaden är relativt tydlig jämfört med obehandlade plastglas. Det noterades också att insidorna

på glasögon 1C var något mindre vattenavvisande än övriga. Testen med permanentpennor gav

snarlikt resultat då pennan i princip var oanvändbar på glasögon 1A, 1B och2A medan den i mer

eller mindre grad fungerade på övriga glasögon. Tydligast fäste pennans färg på insidan av

glasögon 1C.

Ovanstående noterade skillnader korrelerar väl med de resultat som erhölls vid testet med bort-

tagningen av tejp och den efterföljande visuella bedömningen. I nedanstående tabeller

presenteras uppmätta krafter för borttagning av tejp samt medelbetyg för den visuella rankingen.


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 14 (15)

Notera att nedanstående resultat är medelvärden av ett flertal försök med både vänster- och

högerglas samt in- och utsidor. I tabellerna har resultaten inom varje grupp rankats mellan 1 och

3 där 1 är bäst. Som jämförelse mättes även ett obehandlat standardplastglas (CR39, index 1,5)

från en viss linstillverkare.

Glasögon nr Kraft

N

Visuell ranking

(1 -3)

Kraft ranking

(1-3)

Total ranking

(1 -3)

1A 0,4 1,3 1,0 1,2

1B 0,7 1,3 1,4 1,4

1C 1,91 2,0 3,0 2,5

1 Stor skillnad mellan ut- och insidor med uppmätta medelkrafter på 1,1 N respektive 2,8 N

Glasögon nr Kraft

N

Visuell ranking

(1 -3)

Kraft ranking

(1-3)

Total ranking

(1 -3)

2A 0,6 1,0 1,0 1,0

2B 1,0 2,0 2,1 2,1

2C 1,3 2,5 3,0 2,8

Obehandlat glas 3,8 - - -

Då ovanstående resultat påverkas av många olika parametrar (linsradier, applicering av finger-

avtryck och tejp m.fl.) bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Dock, korrelationen mellan

dels de två olika momenten är tydlig och så även sambandet med vatten- och penntesterna. Hos

glasögon 1C noteras en relativt stor skillnad mellan in- och utsida på glasen där insidorna inte

har en lika smutsavvisande yta. I övriga fall noterades inga signifikanta skillnader mellan glasen

för samma bågar.

Sammanfattningsvis finns det vissa mätbara skillnader vad gäller rengöring och smuts/

vattenavvisande egenskaper och att glasögonen från Synsam presterar bäst i bägge grupperna,

följt av Synoptik och Specsavers. Det bör dock noteras att den praktiska skillnaden vid rengöring

upplevs som relativt liten även om framförallt glasögon 1A, 1B och 2A upplevs som glattare och

något lättare att rengöra än övriga glasögon i enlighet med ovanstående testresultat.

5.10 Övrigt

5.10.1 Linsavfasning

I bilaga 10 visas bilder av avfasningarna hos glasögonens vänstra linser. Samtliga kanter och

avfasningar bedöms vara adekvata och utan skador.

5.10.2 Bågar och sadlar

Alla bågar och leder bedöms fungera korrekt. I glasögongrupp 2 upplevs samtliga bågar ha

sadlar som sitter fast bra och är tillräckligt rörliga för att anpassa sig till användarens näsa

Samtliga glasögon har flexibla skalmfästen som fungerar på ett bra sätt. Vid en generell

bedömning av bågarna upptäcktes ingen kvalitetsskillnad.


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (2)

Bilaga 1

Instruktioner till glasögonköparna

Nedan presenteras de instruktioner som glasögonköparna fick innan inköpen. Text i kursiv stil

fanns inte med i orginalinstruktionerna utan har lagts till senare för tydlighetens skull.

Sammanfattning (samma för bägge köparna)

Inköp av glasögon hos tre olika optikkedjor i Sverige (Synsam, Specsavers och Synoptik),

alltså totalt tre par glasögon

Boka en tid hos respektive kedja för synundersökning (se bifogad butikslista)

Efter undersökning, välj bågar och glas enligt nedanstående specifikation och beställ

Fyll kort i bifogat frågeformulär

Hämta glasögonen, notera eventuella avvikelser jämfört med beställningen

Spara allt material till SP (glasögon, fodral, recept, kvitto mm.)

Se till att det följer med en kopia på aktuellt recept (mycket viktigt!)

Ev. reklamkampanjer och specialerbjudanden ignoreras vid val av båge/glas

Glasögonspecifikation (köpare 1)

Mörk plastbåge ur märkessortiment (inte kedjornas egna märken, se nedan)

Enkelbrytande plastglas, brytningsindex/index 1,6

Bästa ytbehandling (antirep, antireflex och smuts) på bägge sidor av glasen

Framförallt: Beställ samtliga glasögon med så likvärdiga bågar och glas som möjligt.

Egna märken:

Synsam: View eller Synsam

Synoptik: Scandinavian Eyewear

Specsavers: Specsavers

Exempel:


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 2 (2)

Bilaga 1

Glasögonspecifikation (köpare 2)

Enkel metallbåge, rimligt prissatt. (välj helst bland kedjornas egna märken, se nedan)

Helst flexibla skalmar (utåtflexande led/gångjärn), dock ej nödvändigt.

Enkelbrytande plastglas, brytningsindex/index 1,5 (standard vid lindriga synfel)

Bästa ytbehandling (antirep, antireflex och smuts) på bägge sidor av glasen

Framförallt: Beställ samtliga glasögon med så likvärdiga bågar och glas som möjligt.

Egna märken:

Synsam: View eller Synsam

Synoptik: Scandinavian Eyewear

Specsavers: Specsavers

Exempel:


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (3)

Bilaga 2

Detaljerad information om inköp och glasögon

Nedan följer en redovisning av de inköpta glasögonen. Generellt uppgavs ca 1-2 veckors

leveranstid undantaget par 2B från Synoptik som skulle ta 3 veckor. Uppgifter om rabatter och

erbjudanden samt om glas och ytbehandlingar har hämtats från kvitton, köparnas svars-

formular och/eller från tillverkarnas hemsidor.

Glasögon 1A: Köpare 1, Synsam Nordstan, Göteborg

Pris: 6005 SEK

Inkluderat: Glasögon, Tom Ford fodral, linsduk

Ev. kampanj: -

Typ av glas/ytbehandling: Stylis 1,67/Crizal Forte

Beskrivning: Svart plastbåge. Flexibla skalmfästen.

Tryck på båge: Vänster sida: TF 5013 B5 54□17 135

Höger sida: 135 TOM FORD Made in Italy CE

Glasögon 1B: Köpare 1, Synoptik Östra Hamngatan 50A, Göteborg

Pris: 5955 SEK

Inkluderat: Glasögon, Prada fodral, linsduk, liten flaska rengöring

Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar), värdecheck 300 kr

Typ av glas/ytbehandling: Cosmolite 1,67/Solitaire topcoat

Beskrivning: Svart plastbåge. Flexibla skalmfästen.

Tryck på båge: Vänster sida: VPR 151 54□17 1AB-1 1 135

Höger sida: PRADA MAde in Italy B CE BP5238481


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 2 (3)

Bilaga 2

Glasögon 1C: Köpare 1, Specsavers Optik, Odinplatsen, Göteborg

Pris: 3390 SEK

Inkluderat: Glasögon, Specsavers fodral, linsduk

Ev. kampanj: Extrapar glasögon på köpet (med begränsningar)

Typ av glas/ytbehandling: Pentax 1,6/Ultraclear

Beskrivning: Mörkgrå plastbåge. Flexibla skalmfästen.

Tryck på båge: Vänster sida: 53□16-145 FCUK66 24825030

Höger sida: Specsavers 1002732 CE

Glasögon 2A: Köpare 2, Synsam Wikanders, Borås

Pris: 2685 SEK

Inkluderat: Glasögon, Robert Claude fodral, linsduk

Ev. kampanj: -

Typ av glas/ytbehandling: Index 1,5/Crizal Alize

Beskrivning: Brun metallbåge. Flexibla skalmfästen. Sadlar fästa med skruvar.

Tryck på båge: Vänster sida: FOC711 53□19 / 18 \ 140 C3 CE

Höger sida: Focalized


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 3 (3)

Bilaga 2

Glasögon 2B: Köpare 2, Synoptik Knallerian, Borås

Pris: 3935 SEK

Inkluderat: Glasögon, Scandinavian Eyewear fodral, linsduk


Typ av glas/ytbehandling: Organic 1,5/Okänd

Beskrivning: Metallbåge i brons/metallfärg. Plasttäckta sidor. Flexibla skalmfästen. Sadlar

fästa genom klämning.

Tryck på båge: Vänster sida: Scandinavian Eyewear CE

Höger sida: 9293 skaga53□19. 5203 135

Glasögon 2C: Köpare 2, Specsavers Optik Österlånggatan 43, Borås

Pris: 1890 SEK

Inkluderat: Glasögon, Specsavers fodral, linsduk


Typ av glas/ytbehandling: Pentax 1,5/Ultraclear

Beskrivning: Metallbåge i brun/lila färg. Flexibla skalmfästen. Sadlar fästa genom klämning.

Tryck på båge: Vänster sida: 53□18 140 Gretchen 24812009

Höger sida: Specsavers 1002478 CE


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 3

Terminologi

Flexibla skalmfästen = Tillåter att skalmen kan böjas utåt till en viss vinkel, med fjädring.

OC = Optiskt centrum hos lins

PD = Avstånd mellan pupiller (mm)

Prentice regel: Antal prismadioptrier = Avstånd från optiskt centrum i cm * linsstyrka i

dioptrier

Visus = Synskärpa, dvs. förmågan till upplösning av små detaljer i en bild. Bestäms oftast

genom att kontrollera förmågan att identifiera olika stora svarta tecken på en vit bakgrund. Vid

normal synskärpa är visus = 1,0.

Skalmar/sidor

Brygga

Ögonring

Sadel

Skalmfästen


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 4

Provningsmetod för linsinfattning och bryggdeformation


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 5

Styrkor och jämnhet över linsen

Uppmätt sfär, cylinder och axel i OC:

Glasögon

nr / lins

Styrka enligt recept (D)

Sfär Cyl. Axel (°)

Uppmätt styrka (D)

Sfär Cyl. Axel (°)

1A /höger -6,25 - - -6,30 - -

1A/vänster -6,00 - - -6,00 - -

1B /höger -6,50 - - -6,55 - -

1B/vänster -6,25 - - -6,25 - -

1C /höger -6,25 -0,25 10 -6,25 -0,25 10

1C/vänster -6,00 -0,25 150 -6,00 -0,25 145

2A /höger -1,50 -0,25 125 -1,50 -0,25 130

2A/vänster -1,00 -0,75 180 -1,00 -0,75 174

2B /höger -1,50 - - -1,50 - -

2B/vänster -1,25 -0,50 165 -1,25 -0,50 161

2C /höger -1,50 - - -1,50 - -

2C/vänster -1,00 -0,25 170 -1,00 -0,25 165

Variation i styrka baserat på mätning i OC samt i fyra kringliggande punkter (inom ca ±8 mm):

Glasögon

nr / lins

Variationsvidd (D)

Sfär Cyl.

1A /höger 0,05 0,05


1B /höger 0,10 0,00


1C /höger 0,15 0,05


2A /höger 0,00 0,05


2B /höger 0,00 0,10


2C /höger 0,00 0,05



RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 6

Spektral transmittans

86

88

90

92

94

96

98

100

350 400 450 500 550 600 650 700 750 800

Tra

ns

mit

tan

s (

%)

Våglängd (nm)

1A höger

1A vänster

1B höger

1B vänster

1C höger

1C vänster

86

88

90

92

94

96

98

100

350 400 450 500 550 600 650 700 750 800

Tra

ns

mit

tan

s (

%)

Våglängd (nm)

2A höger

2A vänster

2B höger

2B vänster

2C höger

2C vänster

Obehandlat glas


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 7

Spektral reflektans

0

2

4

6

8

10

12

14

350 400 450 500 550 600 650 700 750 800

Re

fle

kta

ns (

%)

Våglängd (nm)

1A vänster

1A höger

1B vänster

1B höger

1C vänster

1C höger

0

2

4

6

8

10

12

14

350 400 450 500 550 600 650 700 750 800

Refl

ekta

ns (%

)

Våglängd (nm)

2A vänster

2A höger

2B vänster

2B höger

2C vänster

2C höger

Obehandlat


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 8

Linsreflexer från lysrör

Glasögon 1A-1C:

Glasögon 2A-2C


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 9

Linsradier

Uppmätta radier kring optiska center, i mm:

1 Ger linsen sfärisk styrka (nära 0° om ingen cylinder existerar)

2Ger linsen (absolut) cylinderstyrka (nära 90° om ingen cylinder existerar)

Glasögon

nr /lins

Längs cylinderaxel1

Insida Utsida

Vinkelrätt mot cylinderaxel2

Insida Utsida

1A /höger 64 166 64 166

1B/höger 78 315 82 443

1C/höger 62 181 65 229

2A/höger 81 108 83 122

2B/höger 85 116 75 98

2C/höger 76 100 82 109


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 10

Linsavfasningar

Glasögon 1A-1C (från vänster till höger):

Glasögon 2A-2C (från vänster till höger):


RAPPORT

2010-06-07 MTkPX02503 1 (1)

Bilaga 11

Provade kvalitetsegenskaper och deras påverkan på bäraren

Styrka (sfär, cylinder och axel) – De korrigerande komponenterna hos enkelslipade

glasögonlinser. Sfär och cylinder är den fokuserande kraften hos linsen i två vinkelräta

riktningar, med axeln som beskriver den allmänna rotationen. Styrkan skall stämma överrens

med receptet för att korrigera användarens synfel på rätt sätt.

Optiska center – Avståndet mellan optiska centren för ett par monterade glasögonlinser skall

stämma överrens med användarens pupillavstånd för att inte orsaka oönskade prismatiska

effekter. Ju kraftigare korrigering (synfel), ju viktigare är avståndet.

Transmittans – Mängden ljus som släpps igenom glasen, ofta uttryckt i % av det totala

infallande ljuset. Hos vanliga glasögon är en hög och spektralt jämn transmittans normalt att

föredra då detta återger verkliga ljus- och färgförhållanden. Antireflexbehandling ökar

transmittansen.

Reflektans – Mängden ljus som reflekteras av glasens ytor, ofta uttryckt i % av det totala

infallande ljuset. Normalt är en låg reflektans att föredra då detta reducerar eventuella reflexer.

Beroende på ljuset och hur olika våglängder reflekteras, kan den upplevda färgen hos reflexen

variera. Antireflexbehandling minskar reflektansen.

Brytningsindex – Brytningsindexet påverkar fokuseringsförmågan hos en lins. För en viss

korrigerande styrka gäller att en lins med högt index kan göras tunnare än en med lågt index.

Repskydd (hårdhetsbehandling) – Förstärkning av ythårdheten hos plastglas i syfte att minska

uppkomsten av repor mm.

Linsinfattning och bryggdeformation – Prov för att kontrollera att styrkan hos bryggan och

inslipningen uppfyller en viss miniminivå enligt ISO- och EN-standarder. Samtliga glasögon

bör klara testen för att anses uppfylla grundläggande mekaniska krav.

Vibrationsprov – Kontroll av tålighet mot kraftiga vibrationer, huvudsakligen för försäkra sig

om att inga skruvar lossnar eller att glasögonen i övrigt är bristfälligt monterade.

Vatten- och smutsavvisande egenskaper – Linsytans förmåga att stöta bort vatten och smuts.

Detta minskar behovet av att rengöra linserna och gör också själva rengörandet något lättare då

smutsen inte sitter lika hårt på glasen.

jämförande kvalitetsutvärdering av...

Documents