intryck 1 2014

1intryck 1 • 2014

Nummer 1 · feb 2014Landstinget i Värmland – personaltidning

TEMA: KAPACITETS- OCH PRODUKTIONSSTYRNING sid. 4–14

Möt de nya hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid och Tobias sid. 16–17

Carina uppfann ny stickvagn sid. 18–19

Bättre planering

ger nöjdare patienter

2 intryck 1 • 2014

är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år.

Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad

E-post: [email protected]

Redaktion: Elisabet Petersson 054-61 41 53 Kristina Borgsten 054-61 43 18 Annika Olsson 054-61 43 56 Petter Niljung 054-61 40 83 Júlia Megyeri 054-61 41 23 Jens Magnusson 054-61 40 48

Ansvarig utgivare: Olle Mannberg

Grafisk form: Kristina Borgsten

Omslagsbild: Øyvind Lund

Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås

Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: [email protected], tfn: (054-6)1 42 91.

Nästa nummer: I mitten av april kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är 24 mars 2014.

Omslagsbilden: Erik Wikström är medicinskt ledningsansvarig på Cen-tralsjukhusets operationsavdelning. Tomas Philipp

Kommunikationschef

I DETTA NUMMER På mottagarens villkor

NÄR JAG EN VACKER tisdag i höstas rullade in med tåget i Karlstad var det för kanske femte gången i livet. Men den här gången kom jag för att stanna, och för att börja arbeta på Landstinget i Värmland. En journalist (i Stockholm) ringde kort efteråt och frågade: ”Var-för Värmland, karriären brukar gå åt motsatta hållet?” Jo, därför att idealjobbet plötsligt var mitt och att allt annat samtidigt stämde med familj, flytt och förändring i livet. Hur suspekt det tydligen än kan låta.

I Landstingshuset möttes jag av en omedelbar öppenhet, uppriktighet och uppskattning från kollegor. Det blev en bra start och grund för inspiration i det nya jobbet. Och känner man sig välkommen är det lätt att kavla upp ärmarna och börja arbeta. Sagt och gjort, och till saken.

KOMMUNIKATION – vårt arbetsområde i den nybildade sammanslagna kommunikations-staben (kommunikationsenheten och sjukhusbiblioteken) – står inför verkligt stora utma-ningar framöver. Kommunikation, vill jag påstå, är ett nyckelord i framtidens hälso- och sjukvård (och i nästan alla andra verksamheter också). Redan i dag lever vi ju i ett vidöppet kommunikationssamhälle. Här är tre exempel:

1. Den nya patientlag som blir vårt rättesnöre från nästa år, är en naturlig och nödvändig konsekvens av den maktförskjutning som sker från vårdgivare och vårdpersonal till patient. Och för att kunna leva upp till vår ambition att involvera varje patient på hennes individuella villkor, krävs väl fungerande kommunikation i alla led.

2. För att kunna hantera de nya ehälsotjänster som vi ännu bara sett början på och som har en så stor effektiviseringspotential, krävs en synnerligen vältrimmad informations- och kommunikationsverksamhet – i hela landstinget.

3. Helt avgörande för om vi ska lyckas med vårt vårduppdrag att skapa effektivare patientflöden, är att vi kan öppna upp för smidigare samarbeten mellan enheter, mellan verksamheter och mellan vårdgivare. Och utan väl fungerande kommunikation, inget sam-arbete.

Jag tror inte det behövs fler exempel just nu för att utmaningarna ska vara uppenbara.

DET KRÄVS KUNSKAP, förmåga och teknik för att lyckas med kommunikationen. Men det räcker inte. Vi som jobbar i Landstinget i Värmland behöver också omfatta de värderingar som är en förutsättning för all kommunikation – nämligen öppenhet, ärlighet, respekt. För all kommunikation, om den ska fungera, måste ske på mottagarens villkor (och inte på ini-tiativtagarens).

Att visa respekt tror jag kan vara svårast att leva upp till. Till och med kollegor emellan. Jodå, jag tror visst att vi visar varandra respekt som individer. Men då och då behöver vi rannsaka oss själva: respekterar vi verkligen varandras professioner och yrkeskunskaper? Eller smyger det sig ibland in ett sting av rädsla för det okända? En osäkerhet som skapar distans och förgiftar samarbetsklimatet.

Hur djup är egentligen den klassiska klyftan mellan vårdpersonal och ”administration”?

BEGREPPET VÅRDPROFESSIONER omfattar inte längre enbart de ursprungliga vårdyr-kena, även om de naturligtvis utgör tyngdpunkt och merpart även i 2010-talets moderna vårdorganisation. Men vården idag handlar också om snabb och säker hantering av data. Det handlar om medarbetarskap och arbetsmiljö, om service, hållbarhet, kommunikation och demokrati. Och mycket mer därtill. Vi ser ett tillflöde av nya yrken som ingen hört talas om för ett par decennier sedan (som informationsarkitekt, led-ningsstrateg, kommunikolog eller hållbarhetskonsult).

Är vi beredda att se även de nya kollegorna som vårdproffs? Släpper vi in varandra i våra yrkesnätverk? Vill vi sitta vid samma lunchbord och ta intryck och lärdom av varandras kunskaper och perspektiv? Klarar vi av att visa respekt – även över yrkes-gränser? Om vi ska klara framtidens krav på patientkommunika-tion, måste vi det.

Tema: Kapacitets- och produktionsstyrning sid. 4–14Med tecken som språk 3Bra planering och samverkan ger fler operationer 4Produktionsstyrning har ökat antalet nöjda patienter kraftigt 6Halvtid för nya operationshuset 6Patienter påminns om besök via sms 7Kulturförändring pågår 7Patienterna gynnas av kirurgernas disciplin 8Nytt lokal- och personalpussel minskar trångboddheten 11Fler unga vuxna söker psykiatrisk vård när vi arbetar på nytt sätt 12Här har de förstått vad jag behöver 13Psykiatrin planerar produktionen 14Ett nyttigt verktyg för oss som arbetar i vården 15Möt landstingets nya hälso- och sjukvårdschefer Tobias och Ingrid 16Carina löste problemet med stickvagnen 18Innovationsslussen vill ha problem 19Klart för tandsköterskeutbildning i Karlstad – startar i höst 20Bättre rättspsykiatri i april 21Undvik att använda starka dofter 22Gilla Landstinget i Värmland och 1177 Vårdguiden Värmland på Facebook 22Boktips 23Ät för livet – mat för kropp och knopp 23Landstingsdirektörens PS 24

1intryck 1 • 2014

Nummer 1 · feb 2014

Landstinget i Värmland – personaltidning

tema: kapacitets- och produktioNsstyrNiNg sid. 4–14Möt de nya hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid och Tobias sid. 16–17 Carina uppfann ny stickvagn sid.18–19

Bättre planering

ger nöjdare patienter

3intryck 1 • 2014

Maria Nilsson talar med händer-na. Som teckenspråkstolk arbe-tar hon över hela Värmland för att andra ska förstå varandra. Maria är med på läkarbesök, begravningar och dop.– Ingen dag är den andra lik. Jag har världens roligaste jobb, säger hon.

Maria Nilsson arbetar som teckenspråkstolk, dövblindtolk och samordnare vid landstingets tolkcentral. Hon har varit yrkesverksam sedan 2006, men kom till landstinget 2009. Intres-set för teckenspråk var det som fick henne att söka sig till yrket.

– Det verkade spännande så jag sökte till utbildningen vid Fellingsbro folkhögskola i Örebro.

Först studerade hon teckenspråk i två år, sedan följde en tolkutbildning som också var tvåårig.

Liksom med andra språk tar det tid att lära sig teckenspråk.

– När jag började kunde jag absolut ingen-ting utan jag fick lära mig små, enkla ord och sedan bygga på efterhand. Det är en krävande utbildning, man testas hela tiden och håller man inte så får man överväga om man kan fortsätta, säger Maria Nilsson.

Många tolkbeställningarMaria Nilsson är den enda fast anställda teck-enspråkstolken i länet. Tolkcentralen har även

Med tecken som språkett antal timanställda tolkar plus avtal med upphandlade tolkföretag.

– Tolkcentralen är placerad vid Hörselvår-den på Centralsjukhuset i Karlstad. Vi tolkar i livets alla skeden, det kan vara ett läkarbe-sök, bankärende, föreläsningar men även dop, bröllop och begravningar. Värmland är stort geografiskt, men det bor relativt få döva här, trots det får vi många tolkbeställningar.

Det blir mycket resor kors och tvärs över Värmland. Variationen är en av de stora be-hållningarna med jobbet, enligt Maria Nils-son.

– I dag har jag till exempel tolkat här på sjukhuset och i eftermiddag ska jag till en ar-betsplats och tolka en arbetsplatsträff. En av mina kollegor har varit på ett café och tolkat.

Levande och nyanseratTolkcentralen arbetar med döva, hörselska-dade och personer med dövblindhet och tillhandahåller skriv-, teckenspråks- och dövblindtolkar.

– När vi tolkar till personer med döv-blindhet så skiljer det sig åt lite i jämförelse med tolkning till döva. Ett sätt att tolka är taktilt. Det innebär, något förenklat, att tolk-användaren lägger sin hand på min och kän-ner tecknen som jag utför.

Man skulle kunna tro att teckenspråk är statiskt och onyanserat, men det är lika le-vande som vilket annat språk.

– Det finns lika många sätt att uttrycka sig på i teckenspråket som i det talade, säger Maria Nilsson.

TEXT OCH FOTO: JENS MAGNUSSON

Visste du att:En av de vanligaste frågorna som Maria Nilsson och hennes kollegor får svara på är om tecken-språk ser likadant ut över hela världen. Svaret är att varje land har sitt eget teckenspråk.

Sedan 1981 är det svenska teckenspråket erkänt som dövas officiella språk. Det är med andra ord det första språket för en döv person, svenska kommer i andra hand.

Yrke

i Li

V: T

ecke

nspr

åkst

olk

Namn: Maria Nilsson

Yrke: Teckenspråks- och dövblindtolk, samordnare vid landstingets tolkcentral

Ålder: 43

Bor: Karlstad

Rekommenderar: Har precis upptäckt musikern Heather Nova så jag vill gärna tipsa om henne.

4 intryck 1 • 2014

Genom nya sätt att planera och samverka har kliniken för anes-tesi, operation och intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad lyckats öka kapaciteten och kan nu ta emot ungefär 700 fler patienter för operation per år.

– Det har varit ett gigantiskt arbete, konsta-terar Tina Crafoord, tillförordnad verksam-hetschef. Våra personalresurser är desamma som tidigare.

Kliniken, som på landstingsspråk kall-las an-op-iva, driver en operationsavdelning (lokaliserad på två ställen) med tillhörande anestesi, uppvakningsenhet, sterilteknisk en-het och intensivvårdsavdelning på Central-sjukhuset i Karlstad. Det är här alla andra kliniker utför sina operationer och det är här deras svårt sjuka patienter vårdas.

– När det är dags för operation tillhan-dahåller vi allt från lokaler och utrustning, till de personella resurser med rätt kompetens som behövs kring den opererande läkaren – narkosläkare, narkossjuksköterskor, ope-rationssjuksköterskor, undersköterskor och uppvakningsvård, förklarar Tina Crafoord. Det är väldigt många människor involverade och vi behöver synka alla andra klinikers pla-nering med vår egen.

– Det är egentligen bara här hos oss det är möjligt att se helheten. Vår kapacitet ska matcha klinikernas samlade behov. Dessa i sin tur måste prioritera med hänsyn till varje patients speciella situation och behov av vård.

Effektivare verksamhetUnder förra året togs därför gemensamma krafttag i syfte att öka tillgängligheten inom an-op-iva.

– Vi ville helt enkelt skapa spelregler för alla aktörer på spelplanen, fortsätter Tina Crafoord. Nu har vi en process som alla tycker är bra och som fungerar i praktiken.

Det är dock inte något nytt att uttrycka kapaciteten i antal möjliga operationer per år.

Bra planering och samverkan ger fler operationer

– Men nu är vi tydligare med att ta fram behoven ute på varje klinik, ända ner till den nivå där varje sektion definierar vilken typ av opera-tioner det rör sig om, säger verksamhetsut-vecklare Uno Olsson. Det ger oss möjlighe-ter att planera för en mycket mer effektiv operationsverksam-het. Alla är klara över att det är en extremt kostsam verksamhet det handlar om.

En avgörande faktor har också varit att skapa förståelse för hur en liten förändring i den dagliga planeringen på an-op-iva kan få följdeffekter som i slutänden drabbar pa-tienterna med längre väntetider. Och om en planerad operation tvingas ställas in med kort varsel blir ofta besvikelsen stor.

Större öppenhet och förståelseUlrika Nilsson är avdelningschef på opera-tion. Hon tycker att arbetet har skapat en större öppenhet mellan klinikerna och en större förståelse för de utmaningar som res-pektive klinik har.

– Vi ses oftare, konstaterar hon. Inga långa möten, snabba avstämningar inför nästa vecka gör stor skillnad.

Christina Malmstedt, sjuksköterska på uppvak, fyller i med ett talande exempel.

– Hos oss ser vi också ett jämnare flöde av patienter över dagen. Och vi har mött förstå-else för att det till exempel är viktigt att sprida ut barnpatienterna över veckan för att våra resurser ska räcka till för den extra omvårdnad de behöver och kunna ha plats även för en förälder vid sängen.

Tillgängligheten har ökatGenom striktare planering där varje klinik preciserar sina behov på samma sätt – för varje dag, för hela veckan och på årsbasis – och närmare samverkan har ytterligare

Om an-op-ivaPå Centralsjukhusets operationsavdel-ning genomförs varje år drygt 12 000 operationer. Här arbetar cirka 200 personer inom yrken som narkosläkare, narkossjuksköterska, operationssjukskö-terska och undersköterska.

Till den operativa verksamheten hör även uppvakningsvården och den ste-riltekniska enheten med ytterligare 100 medarbetare.

En ny process för produktions- och kapacitetsplanering har ökat tillgäng-ligheten på an-op-iva med 1 500 ope-rationstimmar per år, motsvarande en ökning med cirka 700 operationer per år.

An-op-iva ansvarar även för smärtcen-trum med både slutenvård och öppen-vård för avancerad smärtbehandling.

Sedan 1 januari 2014 tillhör även an-op-iva vid Sjukhuset i Arvika samma verksamhetsområde.

1 500 operationstimmar på an-op-iva gjorts tillgängliga för klinikerna. Det vill säga för värmlänningar i behov av vård.

– Det betyder att vi här på sjukhuset kan operera ytterligare cirka 700 patienter per år, säger Uno Olsson.

TEXT: KATARINA AVERÅS FOTO: ØYVIND LUND

Tina Crafoord är tillförordnad verksamhetschef för an-op-iva på Central-sjukhuset.

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

5intryck 1 • 2014

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

Patientens behov är grunden för hur an-op-iva planerar sin verksamhet. Det är många personer involverade i processen, bland andra Lena Karlsson, biträdande avdelningschef operation väst, Gun Fridh, enhetschef steriltekniska enheten, Christina Malmstedt, sjuksköterska på uppvakning, Uno Olsson, verksamhetsutvecklare inom an-op-iva, Tina Crafoord, tillförordnad verksamhetschef an-op-iva, Ulrika Nilsson, avdelningschef operation och Erik Wik-ström, medicinskt ledningsansvarig på operationsavdelningen (stående).

Jonas Larsson, operationssjuksköterska och koordinator, och Lena Karlsson, biträdande avdelningschef operation väst på Centralsjukhuset, diskuterar detaljer i dagens planering av operationer på en stor väggtavla. Informationen här uppdateras hela tiden och ger ständigt en aktuell lägesbild.

6 intryck 1 • 2014

Strax före jul blev taket tätt på operationshuset som håller på att byggas vid Centralsjukhuset och i januari var det traditionell taklagsfest.

Trots branden som inträffade i sensomras håller tidsplanen. Under andra kvartalet 2016 ska verksamheterna vid division opererande börja ta emot patienter.

Sven Olsson, projektledare vid Landstingsfastigheter, berättar:– För tillfället ligger vi till och med något före i vår planering. Allt sane-

ringsarbete efter branden är avslutat, de ytor på utsidan som sveddes av lågorna är slipade och på insidan är betongen blästrad med kolsyreis. För att få bort eventuell röklukt har alla utrymmen inklusive skarvar och hålig-

Med samma antal medarbetare och i samma lokaler opererades 5 000 fler personer år 2013 än 2010. Landstinget Gävleborg arbetar intensivt med att styra vården utifrån inflödet av pa-tienter och patienterna blir alltmer nöjda med tillgänglig-heten.

En struken höftoperation kan på årsbasis upplevas som en marginell avvikelse, men på en dag kan det innebära att 25 procent av det som skulle göras inte blev gjort.

– Det är ju en väldigt hög siffra. Det sä-ger Kjell Norman, tillförordnad hälso- och sjukvårdschef inom Landstinget Gävleborg.

– Det är när alla som är inblandade i en patients vård förstår sin egen roll i ett sådant misslyckande och tar ansvar för att det inte

ska upprepas som den positiva effekten uppstår.

Chefer och medarbetare har tillsammans kommit överens om hur mycket som är rimligt att klara av, satt mål och lovat varandra att ta ansvar för att nå målen.

– Vi har ordning och reda, alla känner till förväntningarna på sig själva och vad de kan för-vänta sig av sina kollegor. Det har skapat ett lugn samtidigt som produkti-viteten ökat, säger Kjell Norman.

Schemaläggning är en viktig fråga i pro-duktionsstyrning. Med bra schemaläggning kan lokaler och utrustning användas för pa-tienternas bästa alla vardagar. I Gävleborg har det lett till ökad tillgänglighet för patienterna och jämnare arbetsbelastning för medarbe-tarna.

Produktionsstyrning har ökat antalet nöjda patienter kraftigt

Kjell Norman, tillför-ordnad hälso- och sjukvårdschef i Landstinget Gävle-borg.

– En medarbetare som själv varit med och satt upp produktionsmålen för sin verksamhet förstår hur viktig den egna insatsen är för att målen ska nås. Då söker man inte ledigt på tider och dagar som inte passar verksam-hetens produktionsmål. Skulle det ändå ske är det viktigt att chefen vågar säga nej med hänvisning till produktionsmålen, säger Kjell Nor-man.

En viktig förutsättning är också att visualisera produktionsmålen på månads-, vecko- och dagsnivå och att cheferna tar an-svar för att följa upp om målen nås.

I Gävleborg kallas det produktionsplane-ring. Nu införs det i Landstinget i Värmland och kallas produktions- och kapacitetsstyr-ning.

TEXT: PETTER NILJUNG

heter behandlats med väteperoxid. Experter har tagit prover av olika slag och alla analyser visar att det inte finns några spår kvar efter branden.

Energi från älven och berget– I skrivande stund borras det för fullt i marken framför den halvfärdiga byggnaden. Ett 80-tal hål, vardera mellan 200 och 240 meter, ska bidra till att energi kan hämtas från berget långt under marknivån. Landstinget fortsätter satsningen på att vara Sverigebäst när det gäller att bygga fast-igheter med lågenergianvändning.

Om nya operationshusetI byggnaden kommer 21 operationssalar att ersätta de salar som i dag finns vid operationsavdelningarna öst och väst. Det blir även nya lokaler för preop (förberedelser inför operation), uppvakning, sterilcentral, smärt-mottagning och endoskopi. Allra längst ned blir det ett garage med 150 parkeringsplatser för besökare. Sjukhuset får även en ny entré mot norr som kommer att heta Klarälvsentrén.

Cirka 160 byggnadsarbetare arbetar för närvarande med bygget som därmed är ett av västra Sveriges största byggarbetsplatser.

Läs mer om det nya operationshuset på intranätet Livlinan och följ byg-get via webkameror. Sök på ”Nytt operationshus vid Centralsjukhuset”.

TEXT OCH FOTO: PER GRUNDSTRÖM

Halvtid för nya operationshuset

Bilden visar operationshuset fasad mot norr. Under våren 2016 ska de opere-rande specialiteterna börja ta emot patienter i den nya vårdbyggnaden.

7intryck 1 • 2014

– Min vision är att när man kommer till jobbet på morgo-nen så visas produktionen på en skärm och man ser direkt om man är på banan. Bredvid finns förbättringstavlan som ger möj-lighet att rätta till produktions-tapp eller andra bekymmer.

Det säger Cecilia Karlsson, biträdande divi-sionschef i medicinska specialiteter och den som har i uppdrag att få igång och följa upp produktionsplaneringen i divisionen.

Verksamheterna i divisionen har en plan med utfall dag för dag. Produktionsplanen följs sedan upp varje månad vid månadsupp-följningar som sker med alla verksamheter. Blev det som vi planerade? Avvek det och hur kan det i så fall förbättras?

– Om det blir stora avvikelser är det vik-tigt att göra värdeflödesanalyser för att un-dersöka om det är flaskhalsar, säger Cecilia.

Just nu står divisionen inför att gå från planering till styrning utifrån planerna och behovet. Först handlar det om schemalägg-ningen.

– Vi ser till att schemat förser planen med de resurser som behövs, inte tvärtom.

Kulturförändring pågår

Notis

Patienter påminns om besök via sms – Med sms-påminnelser räk-nar vi med att färre patienter uteblir från bokade besök. Vi minskar kostnaderna för ute-blivna besök och kan erbjuda fler patienter tider, säger Leif Bryntesson, avdelningschef vid endokrin- och diabetescen-trum.

Gunilla Häggstad och Kata-rina Hallgren vid enheten för verksamhetsnära IT, berättar att landstingets verksamheter länge har frågat efter sms-påminnelser. Med den senaste uppgraderingen av patientjour-nalsystemet Cosmic är detta möjligt.

– Nu kan verksamheter inom divisionerna opererande specialiteter, medicinska spe-cialiteter och psykiatri samt Sjukhuset i Arvika, fråga sina patienter om de vill ha sms- påminnelse. Tackar patienten ja, får han eller hon också påminnelser från andra verk-samheter i landstinget som är anslutna till tjänsten, säger Gunilla och Katarina.

Funktionen med sms-påminnelser införs successivt i övriga verksamheter i takt med att Cosmic uppgraderas. De verksamheter, bland annat vårdcentraler, som byter pa-tientjournalsystem till Cosmic, kan redan från start erbjuda sina patienter sms-påminnelser.

För att komma igång med tjänsten får verksamheten stöttning av sin eller sina Cosmic-superuser.

Får en påminnelse Patienter som tackar ja till en påminnelse får ett sms dagen innan besöket.

– Varje sms som skickas till patienten kostar 60 öre och bekostas av den egna verksam-heten, säger Katarina Hallgren.

TEXT: KRISTINA BORGSTEN

Mer än bara en planAtt få full effekt i arbetet med produktions-planering betyder intensivt arbete på olika fronter. Ny teknik är ett viktigt inslag och hela ehälsoområdet.

– Sms-påminnelser till exempel är ju vik-tigt för minska tomtider. Vi behöver nya ar-betssätt också för att få in patienter med kort varsel när det uppstår luckor.

Patientens kunskap är en resursFramåt handlar arbetet till stor del om att få balans i vad som behöver göras för att nå kvalitet utan att överproducera. Här är stan-dardiseringar av olika slag, till exempel av patientbesök och dokumentation, en del. Pa-tienternas kunskap om sin egen sjukdom kan också vara en outnyttjad resurs i tillgänglig-hetsfrågor. För en del patientgrupper kanske det fungerar att lägga på patienten att höra av sig när personen behöver, men att sjukvården då i gengäld kan erbjuda en tid snabbt.

– Allt eftersom arbetet gått framåt så är det tydligt att vi jobbar med en kultur-förändring säger Cecilia Karlsson. Från vad som fungerar bäst för oss till vad som är bäst utifrån patientens behov.

TEXT: EMMA ÖSTERLING

FOTO: JENS MAGNUSSON

– Produktionsplanering är så mycket mer än att ta fram en produktionsplan, säger Cecilia Karlsson, biträdande divisionschef i medicinska specialiteter.

8 intryck 1 • 2014

Riktigt god framförhållning och stenhård disciplin kring person-liga önskemål. Det är två fram-gångsfaktorer för att få kirurg-klinikens läkarschema att matcha de många enheternas dagsbehov av kompetens.

– Det är en komplex synkningsprocess, konsta-terar de två verksamhetscheferna Tony Schön-berg och Mikael Bergenheim enstämmigt.

De tycker att klinikens superstrukturerade process för att lägga läkarnas schema känns självklar i dag. Efter åtta års praktik har alla berörda medarbetare både lärt sig och accepterat de rutiner och deadlines som gäller.

– Man kan säga att det här arbetssättet föd-des ur ett kaos, konstaterar Tony Schönberg. Vi som var schemaläggare fick in önskemål om le-digheter på alla möjliga sätt – lösa lappar, note-ring på en gammal servett från matsalen, e-post – från våra cirka 50 läkare. Och sedan kom det även ändringar efter hand, ofta med kort varsel.

– Det var ohållbart, fortsätter Mikael Ber-genheim. Schemat var en Excel-fil och det fanns alltid för mycket indata för att ha en chans att göra ett bra jobb.

Rätt kompetens på rätt platsDessutom är det ju inte bara läkarnas egna öns-kemål som ska uppfyllas. Ännu viktigare är att kunna möta patienternas behov av vård, vilket i praktiken betyder att bemanna kirurgklinikens alla olika mottagningar, andra enheter och operation med rätt läkare, med rätt kompetens, varje dag.

Alla inblandade välkomnade en förändring. Mikael och Tony gjorde en mall för hur alla personliga önskemål skulle lämnas in, skapade en mejladress och satte en deadline preciserad med både dag och exakt klockslag. Därefter var det obönhörligen för sent att komma med några nya önskemål eller ändringar.

De skapade dessutom de bästa förutsättning-ar för god framförhållning. Mikael Bergenheim skissar upp en tidsaxel med varje månad marke-rad för att illustrera med ett exempel.

Patienterna gynnas av kirurgernas disciplin

– Säg att deadline var klockan 07.00 den 1 mars. Senast då skulle alla önskemål för pe-rioden juni, juli och augusti ligga i inboxen. Efter det bestämda klockslaget tittade vi inte i brevlådan igen förrän vid nästa deadline, i det här exemplet den 1 juni gällande månaderna september, oktober och november.

– I början fanns det lite blandade känslor, säger Tony Schönberg. Den som missat fick i värsta fall jobba i stället för att ha sin tänkta kompledighet. Flexibiliteten finns dock kvar i möjligheten att byta med varandra, men det måste alltid ske utan att helheten förändras.

Schemaläggningsprocessen är i grunden densamma nu som när den föddes. Men mejl-adressen är nedlagd och allt arbete sker i Medi-net, ett webbaserat schemasystem. Här har var och en behörighet att fylla i sina egna uppgifter – dock med samma skarpa deadline.

– När vi har alla uppgifter kan vi påbörja själva schemaläggningen, fortsätter Mikael Bergenheim. Det är viktigt att vi får en tajt koppling till den totala processen för produk-tionsplanering på sjukhuset.

Jourerna först– Vi schemalägger först vårt jouruppdrag och därefter den planerade mottagnings- och ope-rationsverksamheten med hänsyn till det ak-tuella behovet av läkarkompetens på de olika enheterna.

När det finns ett första utkast till schema får alla kolla på det.

– Det är fortfarande så att läkaren har en central funktion i många verksamheter, därför måste alla enheter ge oss kunskap om hur de-ras behov ser ut för att de i sin tur ska kunna uppfylla sina vårduppdrag. Med den kunska-pen blir schemaläggningen mer detaljerad och bollas några gånger fram och tillbaka innan alltihop spikas.

Kirurgklinikens schemaläggningsprocess har gett stora vinster.

– Vår goda framförhållning bidrar till att de verksamheter vi samverkar med också kan planera i god tid, säger Tony Schönberg. Ord-ning och reda leder till en bättre arbetsmiljö. Våra resurser används på bästa sätt.


Kirurgklinikens läkarschema är resultatet av en komplex synkningsprocess där god framförhållning är en av framgångsfakto-rerna, konstaterar klinikens två verksam-hetschefer Mikael Bergenheim och Tony Schönberg.

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

9intryck 1 • 2014

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

Om kirurgkliniken• Mottagningar: Kirurgmottagning, kirurgisk dagvård, endo-

skopienheten, urologmottagningen, cystoskopimottagning, uroterapimottagning, urologisk dagvård, akutmottagning

• Vårdavdelningar: Avdelning 5, 6 och 15 med totalt 76 vård-platser (68 på helger).

• Medarbetare: Cirka 50 läkare, 130 sjuksköterskor, 50 under-sköterskor, 2 stomiterapeuter och 2 dietister

• Antal operationer per år: Cirka 5 000

• Antal patientbesök per år: 7 850 öppenvårdsbesök, 4 300 endoskopiundersökningar

10 intryck 1 • 2014

På Vårdcentralen Verkstaden i Arvika behöver drygt 50 med-arbetare samsas om 31 mottag-ningsrum. Tidigare skapade det en stressig miljö för både perso-nal besökande patienter. Men se-dan ett år tillbaka läggs lokal- och personalpusslet på ett helt nytt sätt.

– Nu har vi till och med lyckats skapa lite luckor i systemet, trots att tillgången på rum är densam-ma som tidigare, berättar verksamhetsutvecklare Hampus Robertsson.

Trots att Vårdcentralen Verkstaden var nyre-noverad och delvis ombyggd rådde en ständig brist på mottagningsrum för läkare och sjukskö-terskor. Det upplevdes som ett stort problem.

– Vi insåg att vi behövde lägga pusslet på ett helt nytt sätt, konstaterar Lenah Eriksson, en av vårdcentralens enhetschefer. Vi behövde tänka om ur många olika perspektiv – schemaläggning, mottagnings- och telefontider för både läkare och sjuksköterskor – o hur vi fördelade de lokaler som finns.

Rummen räcker och stressen har minskatEffekten lät inte vänta på sig. Ett drygt år senare räcker de 31 mottagningsrummen till, stressni-våerna har sänkts, miljön på vårdcentralen blir lugnare och patientmöten sker med högre mental närvaro.

En genomgripande förändring är också att patientutrymmen och lokaler för administrativt arbete nu har kunnat separeras.

– Så ska det vara enligt landstingets riktlinjer, konstaterar Rolf Marling, också han enhetschef. Men tidigare hade vi så trångt att vi inte kunde ta hänsyn till det.

Det är verksamhetsutvecklare Hampus Ro-bertsson som har utvecklat systemet. Det är ett smårutigt Excel-ark där varje kolumn motsvarar en tidsmodul och dag, varje rad ett särskilt mot-tagningsrum.

– En mall för våra scheman helt enkelt, för-klarar han.

I rutorna finns bokstavskombinationer som visar sig vara initialerna för de personer som är i tjänst och behöver de olika rummen.

– Tidigare tilldelades läkare och sjuksköter-skor ett mottagningsrum för en hel dag, förklarar

Nytt lokal- och personalpussel minskar trångboddhetenLenah Eriksson. Nu har vi delat in varje dag i fyra tidsmoduler och fördelar dem efter be-hov. Med vårt nya arbetssätt är det behovet av mottagningsrum för att ta emot patienter som får styra resten.

Enkelt uttryckt kan man förklara det så här: När läkarna har telefontid eller jobbar med administrativa sysslor – då är sjuksköter-skorna schemalagda för att ta emot patienter. Och vice versa.

Det är Hampus Robertsson och Lenah Eriksson som tillsammans lägger lokal- och personalpusslet. En gång i veckan drar de sig undan från sina kollegor och sätter sig mitt emot varandra vid varsin dator. Lenah rabb-lar upp varje person och dennes arbetstid – Hampus ackompanjerar genom ett rytmiskt knattrande på tangentbordet då han fördelar rummen och ruta för ruta fyller i Excel-arket.

– Får vi jobba i fred tar det en halvtimme, sen är vi klara, konstaterar Hampus Roberts-son. De som råkar höra oss tycker det låter som ett låtsas-språk.

Bättre flöde Genom det nya sättet att planera verksamhe-ten har det också öppnat sig nya möjligheter att styra flödet av patienter.

– Vi för besöksstatistik och hade därför en klar bild av hur hårt tryck det är på olika ti-der och dagar i vår reception där alla anmäler sig, berättar Hampus Robertsson. Genom att börja schemalägga var och ens mottagnings-tid till mer ojämna och olika klockslag blev tillströmningen jämnare, arbetet i receptio-nen inte lika hektiskt och väntetiderna för patienterna kortare.

TEXT: KATARINA AVERÅS

FOTO: ØYVIND LUND

Vårdcentralen Verkstaden• En av Sveriges största vårdcentraler, och den

största i Värmland, med cirka 22 000 listade patienter.

• Nära 63 000 patientbesök per år, varav 30 500 till läkare och 28 000 till sjuksköterska.

• Medarbetare: 25 läkare, 20 sjuksköterskor, 11 vårdadministratörer (läkarsekreterare), 5 biomedicinska analytiker, 4 barnmorskor, 2 fotvårdare, 2 kuratorer, 2 undersköterskor och 1 dietist.

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

Både arbetsmiljö och patientmiljö har blivit lug-nare och bättre på Vårdcentralen Verkstaden i Arvika när de 31 mottagningsrummen fördelas enligt ett helt nytt pussel mellan de läkare och sjuksköterskor som är i tjänst, berättar enhets-chef Rolf Marling.

11intryck 1 • 2014

Nytt lokal- och personalpussel minskar trångboddheten

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

En gång i veckan träffas enhetschef Lenah Eriksson och verksamhetsutvecklare Hampus Robertsson för att lägga det stora lokal- och personalpusslet.

12 intryck 1 • 2014

Drop-in på tisdag eftermiddag, snabbt en första besökstid, mottagning utanför sjukhuset och nära samverkan med andra aktörer. Det är några av fram-gångsfaktorerna för projektet med en särskild psykiatrisk mottagning för unga vuxna i Arvika.

– Vi har byggt upp och planerat hela verk-samheten efter våra patienters behov, säger socialpedagog och projektledare Anne-Marie Eriksson.

Här är gott om plats. Många olika rum med möbler som kan flyttas om efter behov. Högt i tak. Ljust inne trots vintermörker ute.

Sedan 2012 pågår projektet med en sär-skild psykiatrisk mottagning för unga vuxna här i Arvika – utlokaliserad från sjukhuset till ett trevåningshus på Tingsgatan. Mottag-ningen huserar i bottenvåningen, högre upp i huset finns bostäder. Den icke institutionella miljön ökar tillgängligheten och bidrar där-med till att uppfylla ett av projektets syften.

– Vi vill att det ska vara enkelt att komma till oss, säger arbetsterapeuten Therese Ny-kvist. Det upplevs som mindre dramatiskt att gå in genom den här dörren.

– Tillgängligheten är alltid viktig inom psykiatrisk vård, men ännu viktigare för unga människor, fortsätter Anne-Marie Eriksson.

Tid inom en veckaMålet är att alla ska få en tid till ett första besök senast en vecka efter att remissen eller patientens egen vårdbegäran kommit in.

– Det klarar vi idag, konstaterar hon. Ju tidigare insatserna kommer igång, desto mindre risk är det att patienten hamnar i en negativ livsspiral.

Mottagningen flyttade hit redan 2007 och kallades då Team Muraren. Men projektet som nu pågår startade några år senare med hjälp av ett internt så kallat stimulansbidrag.

– Vi är ett utvecklingsprojekt, fortsät-ter Anne-Marie Eriksson. I den första fasen marknadsfördes verksamheten och vi gjorde

Fler unga vuxna söker psykiatrisk vård när vi arbetar på nytt sätten kartläggning för att få veta mer om beho-ven av psykiatrisk vård bland unga.

Nästa steg var att öka tillgängligheten och öppna upp för närmare samarbeten med andra aktörer – till exempel skolor, Arbets-förmedlingen, Försäkringskassan och övrig sjukvård.

– Efter hand har fler kompetenser knutits till projektet, fortsätter Anne-Marie Eriksson. I dag är vi 13 personer på cirka 5 heltidstjäns-ter som kompletterar varandra. Vår förhopp-ning är att verksamheten ska förbli permanent från och med nästa år.

På den ena väggen sitter stora pappersark med anteckningar och flyttbara post-it-lappar.

– Vi har jobbat mycket med lean, säger Therese Nykvist. Här kan vi visualisera pa-tientens väg genom vården och snabbt hitta nya lösningar som använder våra resurser på ett bättre sätt.

Viktigt med samverkanDe unga vuxna är mellan 18 och 29 år. De mår dåligt av många och individuella orsaker, men det är sällan isolerade problem utan på-verkar varandra.

– Den som är deprimerad kan till exem-pel få sömnsvårigheter, svårt att ta sig för saker, klara skolan eller sköta sin ekonomi, säger skötaren Anne Nordlöf. Det är därför samverkan mellan oss och andra aktörer är så viktig. För patientens bästa behöver vi jobba tillsammans.

Varje tisdag eftermiddag är det drop-in på mottagningen.

– Då är det bara att sätta sig ner i väntrum-met, fortsätter Anne Nordlöf.

Vid projektstarten fanns en osäkerhet kring hur många nya patienter som skulle söka sig hit. Nu vet man. Ungefär hundra helt nya patienter tas emot varje halvår.

– Vi var försiktiga med marknadsföring i början, säger Anne-Marie Eriksson. Nu spri-der vi informationen bredare och mer aktivt. Vi ser tyvärr att de som kommer till oss mår sämre än vi trodde. Depression och ångest är vanligast. Det är också fler unga killar som sö-ker psykiatrisk vård hos oss, ungefär hälften, än vad som brukar vara vanligt.


Tillgängligheten är alltid viktig inom psykia-trisk vård, och ännu viktigare när det gäller unga patienter. Det konstaterar Anne Nord-löf, skötare, Therese Nykvist, arbetsterapeut, och Anne-Marie Eriksson, socialpedagog, vid psykiatrisk mottagning för unga vuxna i Arvika.

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

13intryck 1 • 2014

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

Fler unga vuxna söker psykiatrisk vård när vi arbetar på nytt sätt

Bara en liten stund efter det att Louise läm-nat in sin egen vårdbegäran fick hon ett te-lefonsamtal med erbjudande om en första tid på mottagningen för unga vuxna. – Det var jättebra, säger hon. Om det hade dröjt kanske jag skulle ha tvekat igen.

Louise är 22 år och bor sedan några år tillbaka i Arvika. De senaste åren har hon drabbats av flera stora förluster av nära anhöriga.

– Men redan före dess så mådde jag ofta dåligt och hade ångestkänslor, berättar hon.

Förra våren passade hon på att själv söka vård samtidigt som hon hjälpte en bekant med ett ärende på mottagningen.

– Jag frågade om jag kunde fylla i en egen vårdbegäran när jag ändå var där. Det kändes lättare att göra det på plats, än att skriva ut blanketten från nätet och skicka in. Det gick bra, fick jag veta. Jag fick en tid nästan direkt.

Sedan dess kommer hon till mottagningen för samtal un-gefär två gånger i månaden.

– Jag är väldigt nöjd med den hjälp jag får. Jag har blivit bättre på att ta tag i saker och ting kring mig. De har förstått vad det är jag behöver. Jag får bland annat hjälp med att göra en plan för vad jag ska göra tills vi ses nästa gång.

Louise jobbar idag inom hemtjänsten.– Det hade jag nog inte klarat utan den hjälp jag får. Jag är

också tacksam mot min arbetsgivare som har förståelse för att jag har de här problemen. Det är enklare för mig om jag kan vara öppen och ärlig med varför jag ibland blir så deprimerad att jag behöver vara sjukskriven. Jobbet är bra för mig och ett steg i rätt riktning.

Till nästa besök på mottagningen försöker hon göra en budget.

– En av de saker jag behöver få hjälp med just nu är att skapa ordning och reda i min ekonomi. Det är bra att jag får krav på mig. Jag mår bättre idag, jag behöver få komma och prata.

TEXT: KATARINA AVERÅS

Här har de förstått vad jag behöver”

Psykiatrisk mottagning unga vuxna ArvikaProjektet startade hösten 2012, be-slut om finansiering finns 2014 ut.Hög tillgänglighet, snabbt en första besökstid och rätt hjälp från start är några av effekterna av det nya arbetssättet.

Ungefär 200 unga vuxna söker sig hit varje år, vilket är en ökning för åldersgruppen med 33 procent jämfört med 2011 då 150 patienter mellan 18 och 29 år fick vård inom den traditionella vuxenpsykiatrin i Arvika. Medelåldern är 21 år.

13 medarbetare med olika kom-petens är aktiva i projektet på 5 heltidstjänster.

”

14 intryck 1 • 2014

Nytt om inköp och avtal

NYTT BASBELOPP för 2014 är 44 400 kronor. Det innebär att verksamheterna själva kan göra inköp av varor för 44 400 kronor och tjänster för 88 800 kronor utan att kontakta landstingets enhet för upphandling och avtal. Men tänk på att konkurrensutsätta ditt köp. Här finns pengar och kvalitet att tjäna. Vänd dig till upphandlings och avtalsen-heten om du behöver hjälp. INKÖPSPORTALEN är ett gemensamt system för hela Landstinget i Värmland som innehåller avtalade och godkända varor att beställa. I december inled-des ett pilotprojekt där folktandvården började använda Inköpsportalen och i dagsläget gör cirka 35 personer sina beställningar i systemet. Andra verk-samheter och leverantörer ansluter fort-löpande under 2014. Det övergripande syftet med Inköpsportalen är att göra våra inköp billigare (bättre priser tack vare avtal), enklare (tidsvinster, det går snabbare och man når alla leverantörer via samma tjänst) och bättre (det sker automatiska kontroller av rätt pris och vad som levereras). Portalen hanterar därmed hela kedjan från upphandling till statistik via beställning, faktura-matchning och betalning.

Varje år görs cirka 18 000 beställ-ningar av varor, Onemed och tvätt undantaget, enbart på Centralsjukhu-set i Karlstad och all personal i hela vårdkedjan spenderar mycket tid åt beställningar. Genom att förenkla inkö-pen av varor och tjänster kan man inte bara skapa bättre ordning och minska mängden onödigt arbete utan också spara pengar. KAFFEAUTOMATER. Förläng inga avtal utan säg upp dem enligt avtals-villkoren. Nya avtal för hela Landstinget i Värmland ska finnas före sommaren 2014. Under våren kommer upphand-lingskonsult och avtalscontroller att informera noggrant hur fortsatta ruti-ner kring inköp av kaffeautomater och kaffepulver ska ske. FRÅGOR OM INKÖP OCH AVTAL: Kontakta upphandlings- och avtalsen-heten: telefon (6)141 00 eller mejl [email protected]

Rätt vård med rätt kvalitet, på rätt plats, vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Det vill psykiatrin uppnå med hjälp av regelbundna ledningsmöten för produktions-planering.

Psykiatrin har valt att varannan tisdag ha pro-duktionsplaneringsmö-ten där ledningsgruppen och ibland avdelnings-cheferna deltar.

– Produktionsplanering handlar om att planera insatser så att de matchar behovet uti-från det uppdrag vi har, säger Britt Lindberg som är divisionens kvalitetsutvecklare och handledare i produktionsplanering.

– Vi tycker det är viktigt att ledningen jobbar med detta för att det ska genomsyra hela verksamheten. Det är en lednings- och styrningsfråga och därför vill vi inte lägga det på processledare utan låta ledningen arbeta med det.

Flöden och samverkanMen det innebär inte att man inte produk-tionsplanerar i verksamheterna. Under led-ningens möten diskuterar man flödena och hur verksamheterna kan samverka. Mellan mötena arbetar verksamheterna var för sig eller tillsammans med Britt.

Bland annat undersöker vårdadministratö-rerna hur inkomna diktat matchar med till-gången på vårdadministratörer. Här har man redan hittat samverkansmöjligheter.

– En liten verksamhet kanske har behov av en vårdadministratör på åttio procent men måste ändå anställa någon på hundra. Då kan nån annan verksamhet få använda den

Psykiatrin planerar produktionen

medarbetaren på tjugo procent. Det har vi exempel på inom psykiatrin.

– Vi jobbar också med produktionspla-nering, eller kanske mer funktionsplanering, inom slutenvården där vi ser över vad som görs på avdelningarna och hur mycket per-sonal som behövs för det.

Lean som verktygBritt förklarar att det här egentligen inte är något helt nytt. Tidigare har man genom erfarenhet sett bland annat hur mycket per-sonal som behövs och när. Det nya är att det nu blivit ett arbetssätt för att få en ännu ef-fektivare verksamhet med personal som mår bättre. Nytt är också att man använder lean och dess verktyg.

– Det kan finnas en känsla av att behovet inom vården är oändligt. Men om man på leantavlor bryter ner oändligheten och visua-liserar vad som ska göras i dag kan det ge bra effekt. Och när medarbetarna går hem för dagen kan de se vad de gjort och känna sig nöjda.

TEXT: ELISABET PETERSSON


Britt Lindberg är kvalitetsutvecklare inom division psykiatri.

Tem

a: K

apac

itet

s- o

ch p

rodu

ktio

nsst

yrni

ng

15intryck 1 • 2014

Nationell patientöversikt är ett IT-system som gör det möjligt för vård- och omsorgspersonal att ta del av patientinformation och journalanteckningar som registrerats hos andra vårdgiva-re. I akuta situationer kan per-sonalen känna sig tryggare och slipper vänta på information som berör patienten och kan snabbare starta behandling.

– Det handlar om att få tillgång till rätt infor-mation i rätt tid för att kunna ge snabbare och säkrare vård säger Päivi Laritz, projektledare för införandet av nationell patientöversikt, NPÖ, i landstinget.

I februari kommer även samtliga 16 kom-muner i Värmland att vara igång med att använda nationell patientöversikt. Vård- och omsorgspersonal i kommunerna kan då ta del av journalinformation som landstinget levere-rar till NPÖ och patientflödena kommer att bli snabbare.

Ett nyttigt verktyg för oss som arbetar i vården

– Nu jobbar landstinget med att försöka matcha vårt regelverk och rutiner med kom-munernas för att kunna samverka så effektivt som möjligt, säger Päivi Laritz.

Pågående vårdrelationVårdpersonalen måste ha en pågående vård-relation med patienten och det går endast att ta del av information som är relevant för den vård och behandling som ska ske just vid det specifika tillfället. Systemet tillåter endast att personalen läser informationen på skärmen och vem eller vilka som läser den registre-ras. Informationen kan varken ändras eller kompletteras och går heller inte att skriva ut.

– Det som är viktigt att tänka på är att journaldokumentationen skrivs i rätt tid så att informationen finns tillgänglig i systemet när en patient till exempel kommer på åter-besök eller byter vårdgivare.

Valfritt för patienternaFör att vårdpersonal ska kunna titta i natio-nell patientöversikt krävs patientens muntliga samtycke och det ska dokumenteras i jour-nalen. Patienten kan välja att spärra delar av information om sig själv. I vissa fall går det

Sammanhållen journalföringNationell patientöversikt (NPÖ) är ett stöd till sammanhållen journalföring. Med sammanhållen journalföring är det både enklare och effektivare för lands-ting, kommuner och privata vårdgivare att samordna vården för patienter. Det blir också enklare för patienten eftersom han eller hon inte behöver återge sin vårdhistorik. Sammanhållen journalfö-ring har blivit möjligt att använda efter att patientdatalagen trädde i kraft 2008.

Mer information finns att läsa på in-tranätet under Vårdstöd och E-hälsa. Kontakt: paivi. [email protected]

Så här kan en vårdhistorik se ut för en testpatient i nationell pa-tientöversikt.

att begära en nödöppning av journalen, till exempel om patienten skulle vara med-vetslös, men då går det endast att se den information som inte är spärrad.

TEXT: ERICA KARLSSON


16 intryck 1 • 2014

Den 1 mars kliver Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg in genom Landstingshusets dörrar med nya arbetsuppgifter. Som landstingets nya hälso- och sjukvårdschefer ska de styra mot mer kvalitet i vården och mindre fokus på budget.

Kvalitet är ledordet när Landstinget i Värm-land tar nya kliv mot framtidens vård, och med en ny ledningsorganisation följer ett nytt sätt att arbeta. För de blivande hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg innebär det att fokusera på sättet man arbetar i stället för på organisatio-nen. Att minska slöseriet i stället för kostna-der och om att tänka just kvalitet i stället för att fokusera på budget.

– Vi ska fundera över vad vi kan göra med de resurser vi har, inte grubbla över vad vi inte har, säger Tobias Kjellberg.

Landstinget – en förebildDet är ett sätt att tänka som ligger i fram-kant, enligt Ingrid Magnusson. Att ha fokus på kvalitet i stället för budget är förvisso nå-got som diskuteras inom många landsting, men ännu har ingen riktigt vågat hänge sig åt förändringen.

– Det är så att man är väldigt hårt bud-getstyrd i många landsting, man tittar på en liten del av vården och ger betalt för den. Men vi har patienter som går genom hela flödet och de bryr sig inte om hur vi delar upp och organiserar, utan de vill komma ur systemet på bästa sätt, säger Ingrid Magnusson.

Mycket kretsar kring flöden, att samar-betet mellan olika enheter ska bli så sömlöst som möjligt.

I dagsläget finns inga ledningsmodeller att titta på. Strömningarna, att ett budgetfoku-serat arbetssätt inte nödvändigtvis bidrar till bättre vård, finns inom hälso- och sjukvår-den. Däremot saknas strukturerade förslag på hur man kan arbeta. Där kan Landstinget i Värmland bli en föregångare.

Möt landstingets nya hälso- och sjukvårdschefer Tobias och Ingrid

de har tagit fram den modell för ledning och styrning som ska genomsyra deras arbete.

– Det som gör att vi är unika i förhållande till andra är att vi har angripit det här från två olika håll, vilket också känns nödvändigt för att vi ska lyckas. Om vi ska förändra styr-ningen av verksamheten mot mer kvalitet så måste förändringen ske inom hela organisa-tionen. Det handlar om en kulturförändring, säger Tobias Kjellberg.

– Vi börjar med ett nytt sätt att tänka, ett som skiljer sig från den styrning som finns i dag. Det känns jättespännande och inte minst roligt, säger Ingrid Magnusson.

Viktigt med samarbeteSedan tidigare har Ingrid Magnusson och To-bias Kjellberg haft ett uppdrag att granska processer och flöden inom vården. Därtill har de ägnat mycket tid åt litteraturstudier innan

17intryck 1 • 2014

Möt landstingets nya hälso- och sjukvårdschefer Tobias och IngridNamn: Ingrid Magnusson

Ålder: 50

Familj: Maken Fredrik, sonen Daniel med sambo Ida, styvbarn Melker och Klara.

Äter helst: Pasta och choklad.

Lyssnar på: Allätare på Spotify.

Läser: Just nu utkastet till lands-tingets årsredovisning. Kan också tänka mig skönlitteratur i alla former.

Rekommenderar: Frisk luft, goda vänner och egentid.

Han kommer att få en roll där analysen av vad kvalitet är och resultatet för patienternas resa genom vården blir central.

– Jag kommer att ha ett ledningsuppdrag ur ett mer administrativt perspektiv, man skulle kunna säga att min roll blir mer tradi-tionell, säger Ingrid Magnusson.

Båda två understryker att samarbetet dem emellan kommer att bli viktigt.

– Vi kan vara väldigt oense i sak om något men vi diskuterar oss alltid fram till en lös-

ning. Sen tycker vi att det är kul att arbeta ihop, säger Tobias Kjellberg.

Omfamna förändringenInledningsvis kommer mycket arbete att gå åt till att bygga upp kvalitetsindikatorer för vården. I dag finns ett antal men inte till-räckligt för att kunna styra på. Att analysera verksamheten för att ta reda på hur man kan arbeta bäst blir därför viktigt. Ytterst handlar det om att ha patientens perspektiv.

Att man väljer att sätta kvaliteten i för-sta rummet innebär inte sämre ordning på ekonomin. Det är tvärtom så att god kvalitet med tiden ska leda till bättre ekonomi.

Att slå in på en ny väg innebär också att man får vara beredd på motgångar.

– Hamnar vi snett så får vi göra om. För-ändring måste vi som medarbetare i vården uppfatta som en räddning. Det är bara genom förändring som vi kan lösa vårt uppdrag i framtiden. Folk blir äldre för att vi blir bättre, men det innebär också att vi får mer att göra, säger Tobias Kjellberg.


Namn: Tobias Kjellberg

Ålder: 47

Familj: Fru Lina, barnen Calle 22, Eric 20, Henning 4 och Nils snart 3.

Äter helst: Sushi

Lyssnar på: Bruce Springsteen.

Läser: Gärna deckare.

Rekommenderar: Att grilla året runt.

18 intryck 1 • 2014

och frågade personal som passerade om de hade några bra idéer. Jag förklarade att jag skulle vilja ha en lösning på problemet med stickvagnarna.

Saknas arbetsytorProblemet med stickvagnarna som används vid provtagning är att de är relativt stora och otympliga.

– Vagnen som vi använder på njurmedicin är stor som en kökshurts och hamnar oftast bak-om en när man arbetar vid patienten. Därför bär jag material med mig. Saken är bara det att man ställs inför ett nytt problem och det är var man ska göra av grejerna på plats hos patienten, säger Carina Flodman.

Sängborden är ofta fulla med saker och att lägga material i sängen eller på patientens mage är olämpligt av hygieniska skäl.

Carina löste problemet med stickvagnen

Carina Flodman har alltid varit intresserad av att försöka se nya lösningar både i vardagen och på jobbet.

Frustration kan vara en drivkraft så god som någon. När Carina Flodman hade fått nog av de otympliga stickvagnarna bestämde hon sig för att lösa problemet.

Nu har en ny, betydligt smidigare lösning sett världens ljus.

Efter att ha baxat hurtsliknande stickvagnar genom korridorer i åratal tog Carina Flodman, avdelningschef på njurmedicin, chansen när hon sprang in i Mikael Gånheim från innovations-slussen Vivan.

– De hade en monter utanför matsalen på Centralsjukhuset för att marknadsföra Vivan

19intryck 1 • 2014

Sedan 2003 har innovations-sluss Vivan löst problem som fångats upp inom Landstinget i Värmland. Sedan årsskiftet är den en permanent del av landstingets verksamhet.

När innovationsslussen Vivan startades 2003 låg fokus på tekniska lösningar och produktutveckling. Sedan dess har verk-samheten utvecklats och i dag är förbätt-ringar inom vården det som man primärt arbetar med.

– Det är vi själva som ligger bakom den här omorienteringen. Tidigare var verk-samheten mer marknadsstyrd och man kan säga att syftet var att skapa en plattform för nya företag, säger Mikael Gånheim, inno-vationsrådgivare.

Skiftet av fokus har skett naturligt. Le-jonparten av de idéer som innovationsslus-sen får in kommer från den personal som arbetar nära patienterna. Där tvingas man lösa problem varje dag

– Därför är det logiskt att arbetet måste kretsa kring idéer som kan förbättra med-arbetarnas arbetssituation och göra vården bättre, säger Camilla Evensson, verksam-hetsansvarig.

Att en idé, en lösning, eller för den de-len ett problem, kan vara till gagn för an-

Innovationsslussen vill ha problem

Tillsammans med Mikael Gånheim spånade Carina Flodman fram en idé.

Har skrivit avtalLösningen blev ett stickstativ vars konstruktion bygger på ett vanligt droppstativ. En rostfri bricka fungerar som arbetsyta och därtill finns både avfallsbehållare och korgar för material.

– Den fyller samma funktion som en vagn, men är lätt att flytta på och man får en ren arbetsyta nära patienten.

Prototypen som tagits fram har testats och vidareutvecklats med hjälp av andra avdel-ningar.

– Jag pratade bland annat med smittskydd och Ann-Mari Gustavsson om hur vi skulle tänka med utformningen.

Carina Flodman har skrivit ett licensierings-avtal med Johlins Sweden AB om stickstativet. I vilken utsträckning det kommer att användas vet hon dock inte ännu.

– Men det är kul att kunna använda saker som redan finns och komma på ett nytt an-vändningsområde.


Mikael Gånheim och Camilla Evensson tar tacksamt emot idéer.

Stickvagnen som används på njurmedicin och stickstativet som är Carinas innovation.

dra är dock inte alltid självklart. Faktum är att innovationsslussen vill ha problem.

– Vi är minst lika intresserade av pro-blemen som av idéerna och lösningarna. Den som hör av sig till oss måste inte ha alla svar, utan det viktiga är att man har identifierat ett problem som det kan finnas en lösning på.

Hjälp att komma vidareNär man kontaktat Mikael eller Camilla kan man få hjälp med lösningar eller att komma vidare i en process. Det kan handla om utvecklingen av en idé eller att lotsas vidare till företag som kan ta fram kon-struktionsskisser och prototyper. Där är den lokala förankringen viktig.

– Det vi ska bli bättre på är att koppla in företag tidigare, fundera över vem i länet som skulle kunna hjälpa oss längre fram i processen, säger Mikael Gånheim.

Det viktigaste är dock problemen, att de upptäcks och förs vidare. Där är varje landstingsanställd en tillgång, enligt Mi-kael Gånheim.

– Har man svurit fem gånger över sam-ma sak så kontaktar man innovationsslus-sen, säger han.

Har du en egen idé kontakta Camilla eller Mikael via e-post: [email protected] eller [email protected].


20 intryck 1 • 2014

Från och med hösten 2014 blir det tandsköterskeutbildning i Värmland.

– Tandsköterskans roll i tandvården är vik-tig och eftersom vi står inför ett generations-skifte där många tandsköterskor går i pension är detta ett mycket positivt besked, säger Åke Ericsson, personalchef hos Folktandvården Värmland.

Faktum är att så många som 31 procent av Sveriges tandsköterskor är i åldern 55–64 år.

Idag arbetar över 200 tandsköterskor inom Folktandvården Värmland och utsik-terna för de 35 tandsköterskor som går ut från skolan att få jobb är goda. Att det blir en tandsköterskeutbildning i Värmland glädjer även tandsköterskorna själva.

– Det är oerhört glädjande och viktigt inför framtiden. Det verkar också vara en

Klart för tandsköterskeutbildning i Karlstad – startar i höst

bra utbildning med rätt innehåll, säger Petra Lindberg, tandsköterska på Folktandvården Kronoparken i Karlstad, och fortsätter:

– Förhoppningsvis kan utbildningen leda till att vi får fler värmlänningar som utbildar sig till tandsköterskor och som sedan börjar jobba inom landstinget. Sedan blir det förstås viktigt att vi tar hand om de som går utbild-ningen. Vi inom folktandvården är på god väg med ett nytt introduktions- och handled-ningsprogram för tandsköterskor.

Blir kvar i länetTidigare har folktandvården rekryterat tand-sköterskor från utbildningsorter utanför Värmland. Nu hoppas Åke Ericsson att den nya utbildningen gör att fler värmlänningar i yrket blir kvar i länet.

– Vi får andra möjligheter att skapa en kontakt med studenter som praktiserar och som vi sedan förhoppningsvis har lättare att

rekrytera till tjänster när de är klara med utbildningen. Att vi Värmland erbjuder ut-bildningsmöjligheter rent generellt är förstås viktigt även i ett större perspektiv för att få Värmland att växa.

Utbildningen är på ett och ett halvt årBakom utbildningen står en privat aktör men kursinnehållet tas fram tillsammans med Folktandvården Värmland och privattandlä-kare i Värmland.

– Det känns bra att vi redan på ett tidigt stadium kan vara med och forma utbild-ningen. Det gör också att vi är trygga med kvalitén, säger Åke Ericsson.

Utbildningen är på ett och ett halvt år och är en så kallad yrkeshögskoleutbildning där studenterna blandar teori med praktik hos, exempelvis Folktandvården Värmland. Sista ansökningsdag är den 15 april.

TEXT OCH FOTO: DAVID KVICKLUND

Tandsköterskeutbildningen tillbaka i Värmland. I höst går det åter att utbilda sig till tandsköterska i Värmland. Det har inte varit möjligt sedan utbildning-en gjordes om till en eftergymnasial utbildning i mitten på 90-talet. Infällda i bilden ses tandsköterska Petra Lindberg och personalchef Åke Ericsson.

21intryck 1 • 2014

I februari får rättspsykia-trin nycklarna till sina nya lokaler vid vårdcentralen i Kristinehamn. Inflyttning sker i påskveckan.

Huset mitt emot vårdcentralens hu-vudingång har nu byggts om och an-passats till rättspsykiatrins verksam-het och trädgården har gjorts iordning med bland annat lusthus och buskar.

När rättspsykiatrin får nycklarna till huset är det dags att flytta in möb-ler, installera telefoner och datorer, ut-bilda personalen, ta emot studiebesök och förbereda patienterna för flytten. Invigning av lokalerna är planerad till fjärde april och patienterna flyttar in under påskveckan.

Ombyggnaden av huset har gått bra.

– Bygger man om ett gammalt hus får man räkna med att inte allt går enligt planen så vi har fått göra vissa kompromisser. Men huset är klart i tid och det blir bra, säger Peter Johansson som är säkerhetssamordnare för om-byggnaden.

Peter berättar också att det är ett hus fyllt med teknik som personalen nu ska utbildas i, till exempel larm och lås.

Lena Ohlsén som är verksamhets-chef för rättspsykiatrin berättar att man arbetar mycket med att förbereda flytten så att den går så smidigt som möjligt. Det har varit planeringsdagar med personalen och man har under lång tid jobbat med utveckling av vår-den. Under förra året var det mycket fokus på bemötande, delaktighet och fysisk aktivitet.

– I kontakten med andra rättspsy-kiatriska kliniker har vi sett att vi lig-ger långt framme när det gäller utveck-lingen av vården och det ska bli roligt att få fortsätta den utvecklingen i nya väl anpassade lokaler.

TEXT OCH FOTO: ELISABET PETERSSON

Bättre rättspsykiatri i april

Utsikt över rättspsykiatrins trädgård.

I början av april invigs de nya lokalerna för rättspsykiatri. Säkerhetssamordnare Peter Johansson och verksamhetschef Lena Ohlsén framför det ombyggda huset vid Vårdcentralen i Kristinehamn.

22 intryck 1 • 2014

Patienter, besökare och med-arbetare ska inte utsättas för starka dofter och tobaksdofter i landstingets lokaler och vid sjukresa. Det är budskapet i landstingets riktlinje om doftfri miljö som gäller från 1 januari 2014.

– Många människor får besvär av starka dof-ter och med den nya riktlinjen vill vi få våra miljöer så doftfria som möjligt, säger utveck-

Undvik att använda starka dofter Tänk på att undvika, parfym, rakvatten och andra dofter med hänsyn till allergiker och personer som har problem med starka dofter.

Patienter, besökare och medarbetare ska inte behöva utsättas för starka dofter och tobaksdofter i landstingets lokaler och vid sjukresa.

dofterstarkaUndvik att använda

2014

Denna affisch kommer att skickas till lands-tingets mottagning och vårdavdelningar för att uppmärksamma patienter och personal på att undvika starka dofter. Affischerna kan också skrivas ut via intranätet Livlinan. Gå in på Verk-tyg, Trycksaksverktyg, Trycksaksarkiv.

Landstinget i Värmland be-höver din hjälp för att utveckla och ge våra sidor på Facebook ett ansikte och personlighet. Med över 7 000 medarbe-tare och ett gemensamt en-gagemang kan vi stärka våra Facebooksidor som informa-tionskanaler. Genom att gilla Landstinget i Värmland och 1177 Vårdguiden Värmland på Facebook bi-drar du inte bara till att fler får upp ögonen för det viktiga arbete som vi gör varje dag, du hjälper också till att sprida kunskapen om att Facebook är ett bra verktyg för att kunna få snabb och lättillgänglig information.

Närmare 70 procent av svenskarna an-vänder sociala medier. Facebook är det mest kända och mest använda sociala nätverket. Förra året passerade Facebook drömgränsen en miljard unika användare.

Sedan 2011 finns 1177 Vårdguiden Värm-land på Facebook och året efter, 2012, anslöt Landstinget i Värmland sig.

lingsledare Eva Eriksson, som är en av dem som utarbetat riktlinjen.

En doftfri miljö innebär att produkter som används vid till exempel tvätt, rengöring och lokalvård bör vara doftfria och att landstings-anställda ska undvika att använda starka dof-ter, till exempel parfym, rakvatten, hår- och kroppsvårdande produkter.

För patienter eller besökare är det också viktigt att tänka på att undvika dofter som kan orsaka besvär för andra i samband med sjukresa och besök i landstingets lokaler.

TEXT: KRISTINA BORGSTEN

ILLUSTRATION: JÚLIA MEGYERI

På sidorna hittar du information om allt från rekrytering till tips och råd om vad du kan göra när du har fått en rejäl förkylning eller stukat foten. Vid krissituationer, som till exempel svininfluensa och större olyckor, hit-tar du också snabb och lättillgänglig informa-tion på våra Facebooksidor!

Som medarbetare är du vår viktigaste ambassadör, du hjälper till att sprida information om hälso- och sjukvården. Gilla Landstinget i Värmland och 1177 Vårdguiden Värmland på Facebook du också.

TEXT: MALIN JANLIDEN

Notis

Vinnarna i vinterkryssetKorsordet i förra numret av Intryck har fått tre lyckliga vinnare. Det är Malin Holmqvist, Karlstad, Karin Berg, Torsby och Björn Hellqvist, Hammarö. Fina vinster kommer med posten.

Gilla Landstinget i Värmland och 1177 Vårdguiden Värmland på Facebook

23intryck 1 • 2014

Boktips

Ät för livet Mat är en njutning och fyller en social funktion. Mat ger oss energi, vitami-ner och mineraler och är ett måste för människans överlevnad. Men vad ska vi äta för att må bra och vilken näring behöver hjärnan och musklerna?

Jannette Grahn Vera, dietist inom Landstinget i Värmland, delar med sig av sina kunskaper:

– Vi har alla ett individuellt energibehov utifrån kön, ålder, kroppsvikt, muskelmassa och aktivitetsnivå. Med regelbundna matvanor blir blodsock-ernivån jämnare och mättnadskänslan varar längre. Äter man tillräckligt varierad mat och utgår från tallriksmodellen, får man i sig den näring och energi man behöver för att må bra.

Hjärnan och musklerna behöver glukosHjärnan är anpassad för att utnyttja glukos som enda energikälla. Glukos bildas vid nedbrytningen av kolhydrater och påverkar flera delar av hjärnan, bland annat inlärning och minnesförmåga. Glukos omvandlas till glykogen i levern.

– Glykogen lagras i levern och i musklerna för att användas som bland annat energikälla vid fysisk aktivitet. Vanligtvis räcker glykogendepåerna för cirka 1,5 timmes fysisk aktivitet.

Före träningen Ät långsamma kolhydrater, till exempel en fullkornsmörgås, yoghurt eller fil med müsli (med låg sockerhalt) eller äpple med keso och lite nötter.

– För att minska risken för blodsockerfall under träningen ska du äta senast en timme före träningen. Drick ordentligt med vätska under hela dagen.

Efter träningen Det gäller att snabbt höja blodsockret efter ett träningspass för att lagra så mycket glykogen som möjligt i musklerna.

– Muskeluppbyggandet sker till stor del timmarna efter träningspasset. Därför är det viktigt att äta både kolhydrater och protein direkt efter trä-ningen och en fullvärdig måltid inom två timmar. Direkt efter träningen rekommenderar Jannette ett mellanmål som inne-håller både kolhydrater (60 g) och protein (10 g), några exempel:

• 3 dl apelsinjuice + 1 fralla med ost och skinka• 1 risifrutti + 1 banan• 3,5 dl drickyoghurt + 1 banan• 1 tallrik nyponsoppa + 1 banan + 50 g keso• 1 portion havregrynsgröt + 2 dl mjölk + 3 msk sylt

Den som tränar hårdare, med mer än ett träningspass per dag, kan behöva öka på intaget av kolhydrater och protein. Ett mellanmål efter träningen kan vara till exempel 2 risifrutti + 1 banan, eller 2 bananer + 2 glas apelsin-juice + 3 dl mjölk.

– Varierad och balanserad mat som täcker energibehovet ger tillräckligt med protein även om man tränar hårt. Därför behövs inget extra tillskott med proteindryck eller extra mycket protein, säger Jannette.

TEXT: KRISTINA BORGSTEN ILLUSTRATION: JÚLIA MEGYERI

Aktivitet vid demenssjukdom – en praktisk vägledningAv Rosemary OddyAvsikten med den här boken är att bidra till att öka kunskapen hos alla som arbetar med eller vårdar personer med demens. Författaren har under sitt yrkesliv utarbetat kommunikationsmetoder och boken ger ett antal enkla strategier för att övervinna olika utmaningar – allt från förflyttningar till när personen med demens ägnar sig åt till ex-empel idrott.

Allt för din skull Av Christina StielliKaroline är fjorton år och försöker göra allting rätt, precis som mamma och Gud vill. När man är liten och söt är det lätt, men när man växer är det inte lika lätt längre. Karoline börjar känna att hon inte duger och hittar tröst och stöd hos sin morbror som är präst i församlingen. Alldeles för sent inser Karoline att han gått över grän-sen. En berättelse om längtan efter kärlek, om att bli vuxen och att våga bryta sig loss.

Det sjunde barnet Av Erik ValeurSju barn från det omtalade danska spädbarnshemmet Kongslund, alla födda 1961 på Rigshospitalet i Köpenhamn, växer upp ovetan-des om sin verkliga härkomst. Föreståndarinnan var en ansedd och plikttrogen person, noga med sekretess och anseende. Men i sam-band med hennes sextioårsfirande får några av de nu vuxna adop-tivbarnen motta anonyma brev. Ett mystiskt dödsfall inträffar, samt ett attentatsförsök – incidenter som får efterverkningar ändå upp till regeringsnivå.

Expeditionen – min kärlekshistoria Av Bea UusmaIngenjör Andrées expedition ger sig iväg i en vätgasballong med riktning Nordpolen. En djärv idé, chanslös från start. Snart befinner sig tre män, med minimala kunskaper om arktiska förhållanden, mitt i en vit mardröm. Trettio år senare hittas männen och deras infrusna dagbok på en öde glaciärö i ishavet. På Vitön upphör dagboksan-teckningarna. I över hundra år har sedan läkare, polarhistoriker, författare och journalister försökt lösa gåtan vad som hände på Vi-tön. Varför dog expeditionsmedlemmarna innan de ens packat upp slädarna, med varma kläder ouppackade, med matkonserver oöpp-nade, med tre fungerande gevär och lådvis av ammunition? Fascine-rande läsning, inte minst tack vare bokens alla illustrationer.

Lugn av naturen Av Åsa & Mats Ottosson, fotograf Roine MagnussonLever du stressigt till vardags och längtar efter att bli mer närvarande i ditt liv? I den här boken berättar författarna varför naturvistelser hjälper mot stress, vad mindfulness har med naturen att göra och hur kropp och sinne påverkas av fågelsång, vindsus och grönska. Boken innehåller några enkla övningar och ger även exempel från aktuell forskning i ämnet.

Mina drömmars land Av Manne FagerlindI Stockholm bor Henrik, stenrik it-utvecklare och hans fru, klädde-signern Lotta samt Henriks bror frilansjournalisten Mikael. Samtidigt som de trampar på i sina välfärdsproblem börjar Joseph och Moses en strapatsrik flykt från Uganda. Josephs utsatta liv som papperslös i Sverige kommer så småningom att korsa Henrik och Lottas vardag på ett omvälvande sätt. En trovärdig och levande berättelse om drömmar, vad som är meningsfullt i livet och vilket personligt ansvar vi har för våra medmänniskor.

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna böck-erna eller få ytterligare lästips. Vi finns också på Facebook, på in-tranätet Livlinan och på www.liv.se/sjukhusbibliotek.

Grönsaker Proteiner

Kol

hydr

ater

Grönsaker Proteine

r

Kol

hy

drater

Tallriksmodellen för hög- respektive lågenergiförbrukaren.

Mat för kropp och knopp

24 intryck 1 • 2014

.

Gunilla AnderssonLandstingsdirektör

PSPlanera för kvalitetNU HAR VI gått in i ett nytt år och dessutom en ny ledningsorganisation. Vi kommer att fokusera på kvalitet och patientsäkerhet. En viktig del i detta är att ha metoder för att kunna planera vår verksamhet.

I förra numret av Intryck var temat för mitt PS kunskap. Kunskap och planering hör ihop. Det är viktigt att vi har kunskap om vår verksamhet för att sedan planera den så att den svarar upp mot behovet. Det ger en bra förutsättning för oss alla att göra ett bra jobb.

JAG TROR att vi tillsammans behöver kommunicera mycket runt vår planering. Bara det begrepp som vi nu använder ”kapacitets- och pro-duktionsplanering” behöver förklaras. Ibland kan nya begrepp behövas för att det ska bli tydligt att det är ett nytt arbetsätt vi går in i. Genom produktionsplanering säkerställer vi att vi gör rätt saker, på rätt plats och med rätt resurser.

Verksamhetsplanering har vi alltid inom varje enhet jobbat med. Det som är annorlunda nu är att vi gör planeringen utifrån ett helhetsperspek-tiv. Allt vi gör i vår egen enhet är en del i en större kedja. Om vi planerar vårt arbete i den kedjan skapar vi en bättre kvalitet och patientsäkerhet – för patientens bästa.

INTE BARA landstingets verksamheter planerar. Jag hör att det droppar från taket. Härligt! Naturen planerar för en vår till.

intryck 1 2014

Documents