Höstterminen 2014 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Sture Åström, Professor emeritus, institutionen för omvårdnad

Hysterektomi

En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att

ha genomgått hysterektomi

Sofia Bergqvist Johanna Bjarte

Hysterectomy

A literature study about women's experiences of

having undergone hysterectomy

Sofia Bergqvist Johanna Bjarte

Abstrakt

Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via

kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I

Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste

orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga

sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi

leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser

av att ha genomgått hysterektomi.

Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och

analyserats med inspiration av metasyntes. Artikelsökning gjordes i

databaserna CINAHL, PubMed och Medline.

Resultat: Analysen resulterade i två teman; Bemötandets olika ansikten samt

Förändrad men ändå kvinna. Varje tema understöddes av två subteman.

Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnors upplevelser av

hysterektomi är varierande och komplex. För att kvinnor i denna situation ska

uppleva god omvårdnad krävs att sjuksköterskan individanpassar

omvårdnaden utifrån patientens behov.

Nyckelord: Hysterektomi, kvinnor, upplevelse, stöd, omvårdnad.

Abstract

Background: Hysterectomy is defined as removal of the uterus through

surgery. Hysterectomy is one of the most common gynecological operations.

In Sweden the operation is performed on 1 of 10 women in average. The most

common reasons for performing hysterectomy is cancer or to relieve chronic

diseases such as abnormal uterine bleeding or pelvic pain. The woman loses

her fertility due to hysterectomy.

Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of having

undergone hysterectomy.

Method: In this literature study 10 qualitative empirical studies were

complied and analyzed, inspired by meta synthesis. Article search was

performed in the CINAHL, PubMed and Medline databases.

Results: The analysis resulted in two main themes; Facing different attitudes

in care and Altered but still woman. Each theme was supported by two

subthemes.

Conclusion: The results of the literature study shows that women’s

experiences of hysterectomy are diverse and complex. To make sure that

women experience good nursing care, the nurse must individualize the care

based on patients’ needs.

Keywords: Hysterectomy, women, experience, support, nursing.

Innehållsförteckning

Inledning ...................................................................................................................................... 1

Bakgrund ..................................................................................................................................... 1

Orsaker till hysterektomi ................................................................................................ 1

Olika typer av hysterektomi ......................................................................................... 2

Konsekvenser av hysterektomi .................................................................................. 2

Kvinnors upplevelser av hysterektomi samt sjuksköterskans roll 3

Motiv och syfte ........................................................................................................................ 4

Metod............................................................................................................................................... 5

Sökmetoder ............................................................................................................................... 5

Urval ............................................................................................................................................... 6

Analys ............................................................................................................................................ 6

Forskningsetik ........................................................................................................................ 7

Resultat ......................................................................................................................................... 8

Bemötandets olika ansikten ......................................................................................... 8

Bemötandet känns som ett lugn i stormen ................................................................ 8

Bemötandet som last på bördan ..................................................................................... 9

Förändrad men ändå kvinna ..................................................................................... 10

Förbättrad hälsa ger makt över livet ......................................................................... 10

Sexualitet och fertilitet – en pendling mellan gott och ont .............................. 12

Diskussion ............................................................................................................................... 13

Resultatdiskussion ............................................................................................................ 13

Metoddiskussion ................................................................................................................. 18

Forskningsetisk diskussion ....................................................................................... 20

Betydelse för omvårdnad och förslag på vidare forskning ................ 21

Slutsats ...................................................................................................................................... 22

Referenser .............................................................................................................................. 23

Bilaga 1. Tabell 1. Söktabell samt urval

Bilaga 2. Tabell 2. Granskningsmall för kvalitetsgranskning

Bilaga 3. Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen

samt bedömd kvalitet

Inledning

Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern (Wallach & Eisenberg 2003,

1). Partiell hysterektomi innebär att den övre delen av livmodern avlägsnas.

Vid en total hysterektomi tas hela livmodern och livmoderhalsen bort,

eventuellt avlägsnas även äggstockarna, detta benämns då total hysterektomi

med bilateral salpingooforektomi. Vid en radikal hysterektomi avlägsnas

livmodern, livmoderhalsen, stödstrukturer och lymfkörtlar (Clayton 2006;

Mazmanian 1999).

Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna.

Operationen utförs i genomsnitt på 1 av 10 kvinnor i Sverige. Hysterektomi

kan utföras på olika sätt: genom att kirurgin går in via bukhålan (abdominal),

via slidan (vaginal), via snitt i bukväggen eller med hjälp av laparoskopi

(Mårdh 2013, 273).

Livmodern kan ses som en symbol för kvinnlighet och fertilitet. Förlusten av

livmodern kan få kvinnor att känna sig ofullständiga, mindre attraktiva och

resultera i känslor av minskad sexualitet. En del kvinnor känner att livet

förlorar mening och de frågar sig själva om de fortfarande är en kvinna

(Cabness 2010; Gonzales 2000; La Cruz et al. 2013; Nancy & Phillips 2000).

Bakgrund

Orsaker till hysterektomi

Hysterektomi utförs vanligtvis för att behandla cancer eller lindra långvariga

sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta som inte kunnat

behandlas med annan konservativ behandlingsform (Mazmanian 1999).

Den vanligaste orsaken till att utföra en hysterektomi är att det finns en

tillväxt i vävnaden. Ibland kan den vara cancerogen, men oftast är det myom

som orsakar kronisk smärta, oregelbundna eller kraftiga blödningar, eller

urin- eller tarmproblem. Den näst vanligaste orsaken till en hysterektomi är

2

endometrios. Detta tillstånd innebär att det finns tillväxt av livmoder-

slemhinna i annan vävnad, oftast i äggstockar, på äggledare eller på stödjande

ligament. Den tredje vanligaste orsaken till att kvinnor genomgår

hysterektomi är livmoderframfall. Detta innebär att livmodern faller ner och

buktar ut genom slidöppningen eftersom omgivande stödjande muskulatur

eller ligament har försvagats (Mazmanian 1999).

Olika typer av hysterektomi

Laparoskopisk hysterektomi kan indelas i tre undergrupper: laparoskopisk

assisterad vaginal hysterektomi, laparoskopisk subtotal hysterektomi och total

laparoskopisk hysterektomi. Fördelen med en vaginal hysterektomi är att

kvinnan snabbare kan återgå till normal aktivitet, har mindre risk att drabbas

av infektion och feber postoperativt samt har kortare sjukhusvistelse jämfört

med abdominal hysterektomi (Goolab 2013).

Vid en laparoskopisk hysterektomi kan man se samma fördelar som vid

vaginal hysterektomi, dessutom får kvinnan mindre blodförlust och sänkning i

blodvärdet jämfört med abdominal hysterektomi. Dock har studier visat att

laparoskopisk hysterektomi medför större risk att skada urinblåsan eller

urinledarna och kräver längre operationstid. Abdominal hysterektomi kräver

ett relativt stort snitt i buken och är associerat med flertalet nackdelar jämfört

med vaginal- eller laparoskopisk hysterektomi. Det är högre risk för infektion

postoperativt och det tar längre tid att återgå till normal aktivitet (Clayton

2006; Flam & Lundberg 2007; Goolab 2013).

Konsekvenser av hysterektomi

En hysterektomi kan medföra olika fysiska följder beroende på vilket ingrepp

som utförts. Vid äggstocksbevarande ingrepp kvarstår hormonproduktionen

vilket innebär att kvinnan fortsatt kan uppleva sin menstruationscykel. Dock

upphör menstruationsblödningarna och kvinnan kan inte bli gravid.

Hysterektomi med salpingooforektomi innebär att kvinnans

hormonproduktion upphör och hon kan få klimakteriska bortfallssymtom,

3

menstruationen upphör och kvinnan kan inte bli gravid. Klimakteriet är en

omställning både fysiskt och psykiskt. Östrogenbristen är det som ger symtom

till exempel svettningar, vallningar, huvudvärk och hjärtklappning. Besvären

varierar i intensitet och tid, vissa får inga symtom. Hormonbehandling (HRT)

innebär att kvinnor tillförs östrogen. Detta tenderar att lindra

östrogenbristsymtom som svettningar och vallningar. Behandlingen kan göra

stor skillnad för livskvaliteten hos kvinnor (Borgfeldt et al. 2010, 158-159, 161,

311-312).

Kvinnors upplevelser av hysterektomi samt sjuksköterskans roll

Den främsta anledningen till att kvinnor väljer att utföra hysterektomi visar

sig vara deras fysiska upplevelse före ingreppet. Sjukdomstillstånd som

cancer, endometrios, överdriven menstruationsblödning och fibrösa tumörer

ses som motiv för ingreppet. Preoperativt rapporterade kvinnor i en studie

fysiska symptom som extrem smärta, långa perioder med kraftig blödning och

extrem fatigue (Cabness 2010; Mingo, Herman & Jasperse 2000). De

känslomässiga upplevelserna preoperativt beskrev kvinnor som irritation,

humörsvängningar, depression och rädsla. Kvinnors sociala liv begränsades

relaterat till dessa beskrivna symtom. Kvinnor påverkas också postoperativt.

De kände sig lättade, upplevde sig vara mer avslappnade och lugna, hade

mindre humörsvängningar och kände sig mindre nedstämda. En del kände sig

deprimerade, arga och ensamma. De upplevde sorg över att inte få barn, sorg

över att åldras, de beskrev det ”som en del av mig var borta”. Kvinnor

upplevde att deras sociala liv blev bättre efter hysterektomi. De upplevde sig

vara mer sociala och expansiva, hade mer energi att umgås med andra och de

önskade mer kontakt med vänner och familj (Cabness 2010).

Sjuksköterskors grundläggande ansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom,

återställa hälsa och lindra lidande. Patienter ska bli bemötta med respekt och

har rätt att göra egna val. Sjuksköterskor har ansvar för att förmedla tillräcklig

information och kunskap till patienter (Svensk Sjuksköterskeförening 2014, 3-

4). Kvinnor beskriver hur de upplevde rädsla när de inte fick tillräcklig

4

information om vad som skulle hända i samband med hysterektomin (La Cruz

et al. 2013).

För att kunna ge kvinnor den bästa vården vid en hysterektomi, måste

sjuksköterskor vara beredd att möta kvinnornas psykiska behov såväl som de

kliniska behoven. Forskaren som arbetat nära patienter som genomgått

hysterektomi beskriver hur hon upplevde det när hon själv hamnade på den

andra sidan av vården -patientsidan, då hon själv genomgick en hysterektomi.

Hon beskriver att hon väl kände till de tekniska aspekterna av vården som hon

skulle få men vad hon inte hade tänkt på var hur viktig sjuksköterskornas

förståelse av de psykiska behov som patienterna hade (Mazmanian 1999).

”What I didn't fully realize was how important it was for nurses to tend to

the emotional needs of patients, as well.” (Mazmanian 1999).

Förlust av funktioner till följd av skada eller sjukdom kan hota centrala värden

och därmed bli belastande för personen (Jahren Kristoffersen 2005, 213).

Kvinnor berättade att de inte fick råd från vårdpersonalen eller blivit

förberedda på hur de skulle hantera tillfrisknandet när de kom hem efter

utförd hysterektomi (Webb & Wilson-Barnett 1983).

En person som haft en känsla av att vara nära döden och drabbats av en akut

sjukdom eller allvarlig skada, kan påverkas på olika sätt i livets fortsättning.

Det kan stärka personen att hantera hotande situationer i framtiden, men det

kan även påverka personen så att denne blir sårbar i hotande situationer

(Jahren Kristoffersen 2006, 76). Kvinnor upplever att det kan vara svårt att

prata om dessa upplevelser då det har en stark emotionell koppling (La Cruz

et al. 2013).

Motiv och syfte

Hysterektomi är ett vanligt förekommande gynekologiskt ingrepp. Att

genomgå en hysterektomi kan medföra både fysiska, psykiska och

psykosociala konsekvenser för kvinnor.

5

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras hälsa som: ”ett tillstånd

av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande.” (svensk

sjuksköterskeförening 2008, 5). I omvårdnadsarbetet är det därför viktigt att

se till alla dessa delar för att patienterna ska uppnå hälsa. Det är av vikt att

sjuksköterskan har kunskap och förståelse om kvinnors upplevelser i

samband med en hysterektomi, detta för att optimera bemötandet och

omvårdnaden av dessa kvinnor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att

ha genomgått hysterektomi.

Metod

Denna studie gjordes som en litteraturstudie. Syftet var att beskriva kvinnors

upplevelse av genomförd hysterektomi och därför valde författarna att

använda kvalitativa artiklar i studien. En kvalitativ forskningsansats bygger på

att forskaren vill få en så fullständig bild som möjligt av patientens upplevelse

(Olsson & Sörensen 2011, 100).

Sökmetoder

I studien användes vetenskapliga artiklar som svarade på litteraturstudiens

syfte. Sökningar gjordes i CINAHL, PubMed och Medline. Mesh användes för

att hitta relevanta sökord. Sökord som användes var: hysterectomy,

hysterectomy*, experience, experience*, after, ”patients experience*”,

”women* experience*”, ”Hysterectomy/nursing”, ”Hysterectomy/psychologi”,

perceptions, recovery from hysterectomy, undergo hysterectomy, decision

making. Dessa sökord kombinerades med varandra på olika sätt. När det var

möjligt begränsades sökningen med peer reviewed. Användning av booleska

operatörer som AND och OR samt trunkering användes för att utöka

sökningarna i databaserna. Boolesk sökteknik används för att kombinera olika

söktermer och se deras samband. Trunkering innebär att ett

trunkeringstecken placeras bakom en ordstam. Syftet med trunkering är att få

6

med ordets alla böjningar och därmed utvidga sökningen (Östlund 2012, 68-

69). Sökningen redovisas (bilaga 1, tabell 1).

Urval

Inklusionskriterier var att deltagarna i studierna var kvinnor som hade

genomgått hysterektomi. De skulle vara fyllda 18 år. Litteraturen som

användes var kvalitativ forskning och skriven på engelska språket. Artiklar för

inklusion skulle ha genomgått akademisk granskning (peer reviewed). I

studien exkluderas kvinnor under 18 år samt studier som ej var empiriska

eller där mäns upplevelser stått i fokus då hustrun genomgått hysterektomi.

Författarna valde ett strategiskt urval. Detta innebar att deltagarna hade

upplevt fenomenet som avsågs undersökas i litteraturstudien. För att få en

bred och varierad bild av fenomenet försökte författarna att få en variation i

bland annat ålder och etnisk bakgrund hos deltagarna (jfr. Henricson &

Billhult 2012, 134).

De artiklar som valdes ut svarade an mot studiens syfte. I första urvalet (urval

1) av artiklar lästes titel och abstrakt och de artiklar som var mest intressanta

för litteraturstudien valdes ut för fördjupad granskning av resultatdelar (urval

2). De artiklar vars resultat svarade bäst på litteraturstudiens syfte valdes ut

för analys (urval 3) (bilaga 1, tabell 1). Samtliga utvalda artiklar

kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011, 285) bedömningsmall

för studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning redovisas (bilaga 2,

tabell 2).

Analys

Artiklarna analyserades med inspiration av metasyntes. Denna metod

användes för att sammanställa och tolka tidigare kvalitativa studiers resultat

för att sedan forma en ny helhet (jfr. Lindahl & Juhl 2014, 32). Resultaten från

artiklarna lästes upprepade gånger för att få en uppfattning om helheten och

7

granskades av båda författarna var för sig. Data som svarade mot

litteraturstudiens syfte antecknades. Under granskningen skrev författarna

ned upplevelser och känslor som kvinnorna beskrev i studierna. Därefter

diskuterade och jämförde författarna sina noteringar. Detta gjordes för att

undvika feltolkning och öka trovärdigheten. Insamlad data lästes igenom

upprepade gånger, analyserades och efter konsensusdiskussioner kunde datan

sammanföras under två teman (jfr. Forsberg & Wengström 2013, 170). Dessa

teman var; Bemötandets olika ansikten och Förändrad men ändå kvinna. Data

som understödde respektive tema lästes sedan igenom ytterligare flera gånger

och analyserades. Efter konsensusdiskussioner kunde dessa data inordnas i

fyra subteman (tabell 4). Samtliga delar i litteraturstudien har analyserats

tillsammans och texten har skrivits gemensamt för att få en enhetlig text och

sammanhang.

Forskningsetik

Forskningen ska kunna utföras med respekt för människovärdet, mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter för att godkännas. Artiklarna

kvalitetsgranskades för att se att de följde de etiska riktlinjer som finns för

humanforskning. Författarna valde artiklar som blivit godkända av en etisk

kommitté eller förde ett etiskt resonemang, vilket innebär att deltagarna fått

tydlig information om studien samt gett sitt medgivande att delta (jfr. Olsson

& Sörensen 2011, 86).

8

Resultat

Tabell 4. Översikt över teman och subteman.

Tema Subtema

Bemötandets olika ansikten

- Bemötandet känns som ett

lugn i stormen

- Bemötandet som last på

bördan

Förändrad men ändå kvinna

- Förbättrad hälsa ger makt

över livet

- Sexualitet och fertilitet - en

pendling mellan gott och ont

Bemötandets olika ansikten

I flera av de utvalda studierna beskrivs patienternas upplevelse av

bemötandet. Bemötandet i samband med hysterektomi beskrivs som varierat

och personbundet. Texten kunde efter noggrann analys sammanföras till

temat; Bemötandets olika ansikten, som understöds av två subteman.

Bemötandet känns som ett lugn i stormen

Studier beskrev kvinnors behov av information, stöd samt deltagande i beslut

genom hela operationsprocessen. Kvinnor upplevde att de fått god vård. De

beskrev att de också fått adekvat information och stöd från vårdgivare (Wade

et al. 2000; Williams & Clark 2000). Kvinnor uppgav initialt att de var nöjda

med informationen de fått angående deras problem, alternativa lösningar på

problemen samt för- och nackdelar med dessa. Kvinnor beskrev sina läkare

som omsorgsfulla, omhändertagande och genuina. Vidare beskrev de att

vårdpersonalen förklarade hela processen samt svarade på frågor (Uskul et al.

2003, Wade et al. 2000).

”The doctor explained me everything,” ”He was very detailed,”

9

(Uskul et al. 2003, 60).

Kvinnor upplevde hysterektomin som positivare om deras anhöriga varit

delaktiga genom processen, detta stöd ansåg också kvinnorna var det

viktigaste inför hysterektomin (Uskul et al. 2003; Williams & Clark 2000; Wu

et al. 2014). De flesta upplevde att deras partner var stödjande och positiva till

hysterektomin. Då detta stöd fanns i kvinnornas omgivning kunde de

acceptera att livmodern inte längre hade någon betydelse, då de inte

planerade att ha fler barn (Wu et al. 2014).

”He has always been supportive of what I wanted to do.”

(Williams & Clark 2000, 20).

Bemötandet som last på bördan

Kvinnor upplevde att de fått otillräckligt stöd i samband med sin

hysterektomi. Förmedling av kunskaper var bristfällig kring det kirurgiska

ingreppet, alternativ kirurgi, olika typer av hysterektomi, kvinnans anatomi

och fysiologi samt eventuella följder (Wade et al. 2000; Williams & Clark

2000; Uskul, 2003). Även om kvinnor uppgav att de insisterat på att

diskutera hysterektomi så vägrade en del läkare detta. Kvinnor beskrev att de

fick söka information på egen hand via internet. En kvinna uppgav att läkaren

inte gav svar på någon av hennes frågor (Uskul 2003; Williams & Clark 2000).

Kvinnor ansåg att de inte blivit tillräckligt förberedda på de psykiska följderna

som kan uppstå i samband med hysterektomi. Även om de fick information så

ansåg de att den inte var adekvat eller tillräcklig. Flera upplevde även att deras

önskemål ofta ignorerades av vårdpersonalen. Det visade sig att kvinnor var

tvungna att kämpa för att få genomgå hysterektomi. Vissa kvinnor genomled

månader eller år av smärta och obehag innan de slutligen fick göra en

hysterektomi (Wade et al. 2000).

10

Förändrad men ändå kvinna

Att genomgå en hysterektomi påverkar kvinnan både fysiskt, psykiskt och

socialt. Det är viktigt att se till alla dessa delar då det påverkar den totala

hälsan. Data som understödjer temat handlar om hur kvinnor upplever den

postoperativa fasen och detta sammanfördes till temat; Förändrad men ändå

kvinna, som understöds av två subteman.

Förbättrad hälsa ger makt över livet

Symtomen de flesta kvinnor beskrev preoperativt var smärta och kraftiga,

oregelbundna blödningar (Pearce et al. 2014; Uskul et al. 2003; Williams &

Clark 2000; Wu et al. 2014). Andra fysiska symtom som beskrevs var smärtor

i bäckenbotten, problem med urinblåsan, konstant trötthet och svaghet till

följd av anemi. Dessa symtom kunde pågå under flera år (Uskul et al. 2003;

Williams & Clark 2000). Majoriteten av kvinnor upplevde förbättring av sin

fysiska hälsa efter hysterektomin (Augustus 2002; Pearce et al. 2014).

Kvinnorna ansåg generellt att hysterektomin ledde till en befrielse från

symtom (Uskul et al. 2003). De upplevde att de inte behövde utstå smärta och

pinsamheter, kunde leva ett friare liv och slippa planera sin vardag efter

blödningar och smärtor. Kvinnor kände sig gladare bland annat över friheten

att kunna använda vilka kläder de ville. Kvinnor beskrev att de kände sig mer

energiska och ville återuppta träningen igen. De omdefinierade sina kriterier

för fysisk attraktion, att gå ner i vikt var inte längre det viktigaste utan snarare

att se pigg ut (Augustus 2002; Pearce et al. 2014).

“I actually quite enjoy not getting my periods, I have to say. Really it’s

actually heaven. The first 2 days of my periods, I could drown a small

nation. I would bleed that much. It got to the point where I actually didn’t

even like going out in case it sort of leaked through.”

(Elmir 2014, 513).

Kvinnor beskrev återhämtningen i den postoperativa fasen. Kort efter

hysterektomin var kvinnor främst oroliga över de fysiska symtom de

upplevde. Majoriteten beskrev att de mådde bra men några klagade över

11

trötthet, ömhet och smärta. En kvinna beskrev de första dagarna som ett

helvete. Kvinnor uppgav dock att de kände sig bättre än förväntat

(Linenberger & Cohen 2004). Kvinnor beskrev att de återhämtade sig bra

fysiskt men upplevde att de fick kämpa med det psykiska återhämtandet. De

hade labila känslor och kände sig ledsna och nedstämda. Kvinnor upplevde att

det var svårt att gå vidare då det var en pågående kamp att hantera det faktum

att de genomgått en hysterektomi. Ena stunden kunde de känna sig vid gott

mod för att i nästa stund känna sig olyckliga (Elmir et al. 2012; Linenberger &

Cohen 2004; Wade et al. 2000).

”I feel like I’m on a roller coaster”

(Linenberger & Cohen 2004, 353).

Kvinnor uppgav att de hade hört myter om hur de skulle uppleva tiden efter

hysterektomi, att de skulle bli stympade, de skulle få ett hål och att kvinnan

skulle förändras som person. Relationer skulle påverkas, partnern skulle

lämna kvinnan eller äktenskapet skulle ta slut som följd av hysterektomi

(Merighi et al. 2012; Wu et al. 2014).

Det fanns en variation i hur kvinnor uppfattade mäns attityder gällande

hysterektomi, detta mönster kunde ses i vissa etniciteter. Det fanns kvinnor

som upplevde negativa attityder hos partnern. De upplevde att partnern hade

en negativ syn på kvinnor som genomgått hysterektomi, kvinnorna menade

att detta påverkade relationen mellan dem. Dessa attityder tycktes komma av

att kvinnan förlorat förmågan att bli gravid. Kvinnor hade hört män påpeka

att kvinnan inte längre var en “hel” kvinna efter en hysterektomi. Detta bidrog

till att kvinnor försökte hemlighålla hysterektomin och vågade inte erkänna

vad de genomgått vilket i sin tur innebar en känslomässig påfrestning med

rädsla för att bli övergiven och ensam (Augustus 2002; Williams & Clark

2000).

En tid efter hysterektomin upplevde kvinnor att de gått vidare och fått en ny

mening med livet, ökat självförtroende och självkänsla. De beskrevs som

självständigare, fått ökad medkänsla, visade mer intresse för andra och kände

12

sig inte lika begränsade i det sociala livet. Kvinnor återfick frihet till att utföra

vardagliga aktiviteter som att träna och resa. För att öka livskvaliteten tyckte

kvinnor att det var av vikt att återgå till att vara aktiva, att arbeta och göra

saker de tidigare inte gjort (Elmir 2014; Linenberger & Cohen 2004; Merighi

et al. 2012). Kvinnor upplevde oro över hur andra människor såg på dem. De

beskrev hur de försökte ’klä ner sig’ för att visa mindre av sin kropp offentligt.

De försökte kontrollera vikt och utseende med hjälp av kost och fysisk

aktivitet (Pearce et al. 2014).

Sexualitet och fertilitet – en pendling mellan gott och ont

Myter kring hur hysterektomi påverkar kvinnans sexualitet kan påverka hur

kvinnan själv uppfattar sin operation. Kvinnor berättade att de hade negativa

förväntningar om att hysterektomi hade lett till försämring av deras sexuella

funktion och lust. Inför hysterektomi trodde kvinnor att deras sexuella

identitet skulle påverkas. Kvinnor var rädda att förlora samhörighet, sin

partner, sitt sexuella begär och att de skulle ses som oattraktiva för män

(Augustus 2002; Merighi et al. 2012; Uskul et al. 2003).

”… they said I’d be like a man, that I was not going to have a good sexlife”

(Merighi et al. 2012, 611).

Fysiska förändringar i kvinnans sexuella respons har noterats frekvent, dessa

visade sig som förändrad orgasm, längre tid för upphetsning, minskad lust

och vaginal torrhet (Wade et al. 2000). Många kvinnor var dock förvånade

över att sexuallivet var oförändrat eller märkbart förbättrat. De beskrev att de

hade kvar sexlusten och de kunde njuta mer av sex när de var fria från smärta

och obehag. Kirurgin hade ingen negativ påverkan på deras sexuella liv med

deras partner, make. Kvinnor upplevde också lättnad över att de inte behövde

oroa sig kring preventivmedel och menstruation (Augustus 2002; Elmir 2014;

Merighi et al. 2012; Pearce et al. 2014; Williams & Clark 2000).

Kvinnor som genomgått akut hysterektomi beskrev att de var tacksamma att

ha överlevt en livshotande situation och såg detta som en ögonöppnare. De

13

omvärderade livet och började uppskatta det som de redan hade i livet. De

funderade över hur deras liv sett ut tidigare och började omorganisera och

anpassa sig till hur livet förändrats. Kvinnor upplevde det som ett privilegium

att tidigare ha fått barn. Dock kände kvinnor dagligen stor sorg, smärta och

förlust inför vetskapen om att de aldrig kommer att kunna bli gravida.

Kvinnor kunde också känna ilska, frustration och sorg. Det kunde vara svårt

att umgås och glädjas med gravida vänner eller anhöriga. Kvinnor frågade sig

ofta ‘varför just jag’. Några övervägde till och med att ta sitt liv (Elmir 2014;

Elmir et al. 2012; Wade et al. 2000). En del kvinnor såg adoption som en

möjlig lösning för att uppfylla önskan om en komplett familj. De beskrev detta

som en positiv möjlighet att få ytterligare ett barn till familjen, i synnerhet om

de kände behov att ge sina barn syskon (Elmir 2014).

“I felt like killing myself! It hurt too much to live with what had happened”

(Elmir et al. 2012, 233).

Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha

genomgått hysterektomi. I analysen framträdde två teman; Bemötandets olika

ansikten och Förändrad men ändå kvinna. Dessa teman underbyggdes av fyra

subteman.

Resultatdiskussion

Under temat; Bemötandets olika ansikten, framkom att kvinnor kände behov

av stöd och information från vårdpersonal. Resultatet visar att bemötandet

upplevdes som tillfredsställande då kvinnor fick detta tillgodosett. I en studie

framkom att kvinnor som fått strukturerad information preoperativt upplevde

ökad tillfredsställelse under behandlingsprocessen och återhämtade sig

snabbare jämfört med kvinnor som fått ostrukturerad information

(Lookinland & Pool 1998). Kvinnor angav att det var tillfredsställande när

vårdpersonal förklarade hela processen samt svarade på frågor. Kvinnor

14

upplevde vårdpersonal som omhändertagande och omsorgsfulla. Liknande

resultat framkom i studier av Johansson, Oléni och Fridlund (2002) samt

Eriksson och Svedlund (2007) som visar att patienter upplevde

tillfredställande vård då det fanns en tydlig kommunikation mellan dem och

vårdaren. De betonade även att adekvat information ökade förståelsen.

Känslan av att vara omhändertagna upplevdes positivt. Detta i kombination

med tillfredsställande information och öppen kommunikation skapade

förtroende till vårdpersonal. Travelbee (1971, 93) menar att kommunikation

har en central betydelse och betraktas som ett av sjuksköterskans viktigaste

redskap för att tillgodose patientens behov. I litteraturstudiens resultat angav

kvinnor att förmedling av kunskap och stöd från vårdgivare var bristfällig.

Detta kan även ses i studier av Webb (1986) och Henshaw (2001) som fann att

kvinnor som genomgått hysterektomi ansåg att sjukvårdspersonal inte givit

dem tillräcklig information kring operationen, dess effekter samt hur de skulle

hantera återhämtningen. Liknande resultat framkom i en studie av Galavotti

och Richter (2000) som visade att kvinnor önskade mer information om

behandlingsalternativ samt önskade att information och kommunikation

skulle ha varit mer adekvat relaterat till situationen. Henshaws (2001) studie

visade att kvinnor inte är en homogen grupp utan har olika behov av

information. Det framkom att detta varierande behov av information kunde

relateras till vilken klass kvinnorna tillhörde. Dock uppgav kvinnor från alla

klasser att de inte var nöjda med informationen kring

återhämtningsprocessen. Kvinnorna upplevde att sjuksköterskorna var

stressade och upptagna med andra arbetsuppgifter och därmed inte hade tid

att tillgodose den information kvinnorna behövde. Idag är det vanligt att

sjuksköterskor är stressade i arbetet vilket litteraturstudiens författare anser

påverkar omvårdnaden och relationen till patienten. Sjuksköterskans stress

blir uppenbar på så vis att sjuksköterskan inte har tid att sätta sig ned hos

patienten och prata ostört. Detta kan påverka patienten i den bemärkelsen att

hon undviker att ställa frågor då hon inte vill vara till last när hon ser att

sjuksköterskan är stressad. Resonemanget understöds av resultatet från en

studie av West, Barron och Reeves (2005) som visade att sjuksköterskor

rapporterade att tidsbrist påverkade deras förmåga att ge patienter det fysiska

och psykiska stöd de behövde.

15

Kvinnor i denna studie kände att de blev ignorerade av vårdpersonal. De fick

utstå smärta och lidande i flera år och var tvungna att kämpa för att få

möjlighet att genomgå hysterektomi. Eriksson och Svedlund (2007)

rapporterar att patienter upplevde att de var tvungna att kämpa för att få

adekvat vård. De fann att kvinnor inte blev betrodda eller tagna på allvar av

vårdpersonal, vilket fick dem att känna sig maktlösa. Att bli ignorerad från

vårdpersonal kan skapa större lidande både fysiskt och psykiskt. Upplevelser

av bemötande är individuella och kan upplevas olika från person till person,

därför är det viktigt för sjuksköterskan att i samband med hysterektomi sätta

sig in i kvinnans situation där hon befinner sig där och då. Genom detta

handlingssätt kan sjuksköterskan visa empati (Travelbee 1971, 136).

Resultatet i litteraturstudien visar vidare att kvinnor upplevde

hysterektomiprocessen som positivare då anhöriga var delaktiga och

stödjande. Studier bekräftar detta resultat då kvinnor rapporterade att

stödjande familj och vänner gav dem viss tröst och stöd i processen, detta

innebar att kvinnan kände trygghet och styrka. Sjuksköterskans viktiga roll i

processen som ett stöd för familjen har således belysts i flera studier (Askew &

Zam 2013; Galavotti & Richter 2000). Även Stover Leske (1998, 168) menar

att närståendes delaktighet utgör en skyddande faktor i hanteringen av stress

och förändringar i livet och hjälper i den svåra stunden.

Kvinnor i vissa etniska grupper upplevde känslomässig påfrestning då deras

partner hade en negativ inställning till hysterektomi. Liknande resultat

framkom i en studie av Galavotti och Richters (2000) där kvinnor uppfattade

att män hade negativa åsikter kring hysterektomi, att detta skulle göra

kvinnan mindre kvinnlig och åtråvärd. De flesta kvinnor trodde att dessa

attityder berodde på rädsla och bristande kunskap hos männen.

Litteraturstudiens författare anser att det kan finnas varierade synsätt på vad

kvinnlighet är, relaterat till kulturer som skapats i olika etniska grupper.

Begreppet kultur innebär en grupp människor som bland annat delar

värderingar och normer, vilket innebär att människors livsstil och relation till

andra påverkas av kulturen. Dock är det viktigt att förstå att en persons

beteende inte enbart kan relateras till dess kultur och etniska ursprung.

16

Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuell omvårdnad och inte

endast ser utifrån det etniska ursprunget personen kommer ifrån (jfr. Jirwe,

Momeni & Emami 2009, 456). Därmed bör sjuksköterskan även väga in till

exempel ålder, tidigare graviditeter och sociala faktorer som viktiga aspekter i

omvårdnaden.

I data som understödde temat; Förändrad men ändå kvinna, framkom att

kvinnor upplevde befrielse från tidigare symtom. De fick ett friare liv både

fysiskt och psykiskt då de inte längre behövde planera sina liv efter blödningar

och smärtor. Detta framkom också i studier av Rannestad et al. (2001) och

Garry (2005) som menar att hysterektomi lindrar symtom och därmed

förbättrar den allmänna hälsan och livskvaliteten hos kvinnor som lider av

gynekologiska besvär.

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor upplevde att den psykiska

återhämtningen var svårare att hantera än den fysiska. Kvinnor beskrev labila

känslor, ena stunden var de lyckliga och i nästa nedstämda och ledsna. Det var

svårt att hantera alla känslor som uppkom och de hade svårt att gå vidare. I en

studie framkom att det vanligaste tillståndet visade sig vara depression.

Vidare upplevdes också oro och ångest (Khastgir, Studd & Catalan 2000). I en

annan studie visade resultaten att majoriteten av kvinnor rapporterade

signifikant mindre psykiska och depressiva symtom efter att de genomfört

hysterektomi jämfört med innan (Flory et al. 2006). Hur en person hanterar

känslor som uppkommer i samband med sjukdom kan bero på tidigare

händelser i livet hos den enskilde individen. Kvinnor kan uppfatta tiden före

och efter en hysterektomi väldigt olika. Travelbee (1971, 97-98) beskriver att

det är av vikt att sjuksköterskan har kännedom om patientens tidigare

sjukdomshistoria och vad patienten har genomgått tidigare i livet. Att lära

känna kvinnan är därför ett viktigt instrument för sjuksköterskan för att

främja kvinnans förmåga att hantera sin situation.

I litteraturstudiens resultat framkommer att kvinnor fann ny mening i livet

efter att de genomgått hysterektomi. Travelbee (1971, 162) menar att sökandet

efter mening är en del av människans natur. Mening kan inte förmedlas från

17

en annan människa utan personen själv måste upptäcka denna. En person

upplever mening när denne känner ett värde hos sig själv och betydelse för

andra, därmed behöver personen stöd i sökandet efter mening. Antonovsky

(2005, 198) skriver att förmågan att hantera påfrestningar kan bero på

personens känsla av sammanhang (KASAM). Hög grad av KASAM skapar

bättre förutsättning att möta de utmaningar en person kan ställas inför och se

dessa som meningsfulla, begripliga och hanterbara. Med detta i åtanke kan

sjuksköterskan hjälpa patienten med dessa utmaningar. För att skapa

begriplighet kan sjuksköterskan se över hur kunskap förmedlas till patienten.

Hanterbarhet kan sjuksköterskan hjälpa patienten att skapa genom att

förbereda patienten på hur hon ska hantera motgångar och oförutsägbara

händelser. Meningsfullhet kan bättre uppnås om sjuksköterskan gör patienten

delaktig i sin sjukdomssituation (jfr. Skärsäter 2009, 728-729).

Litteraturstudiens resultat visar även att kvinnor ställde sig frågan ’varför just

jag’. Detta menar Travelbee (1971, 66) kan bero på att personen inte kan

acceptera situationen och upplever den orättvis vilket kan skapa lidande för

personen.

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor upplevde oro över hur

hysterektomin skulle påverka deras sexuella identitet. Askew och Zam (2013)

samt Wagner et al. (2005) belyser på samma sätt att kvinnor hade rädslor

kring hur hysterektomi skulle förändra deras sexliv. I litteraturstudien

framkom att kvinnor upplevde att deras sexliv var oförändrat eller förbättrat

efter hysterektomin. Detta kan även ses i flera studier av Askew och Zam

(2013), Greenwald och McCorkle (2008) samt Roovers et al. (2003). I

litteraturstudiens resultat framkom även att kvinnor upplevde negativa

konsekvenser i sexlivet efter operationen. Detta fynd framkom också i en

studie där kvinnor upplevde att de förlorat den sexuella lusten efter

operationen, upplevde problem med att få orgasm samt samlagssmärtor till

följd av bristande upphetsning och lubrikation (Peterson et al. 2010). Vid

sjukdom kan den sexuella lusten förändras. Information och kunskap om

varför dessa förändringar sker bör förmedlas till patienten men även till

dennes partner (Hulter 2009, 707). Det är därför viktigt att som sjuksköterska

18

ta upp och våga prata om sexualitet då detta är en viktig del i människans

hälsa.

Kvinnor i denna studie upplevde sorg och smärta över vetskapen att de aldrig

mer kan få barn. Studier fann samma resultat det vill säga att kvinnor

generellt såg positivt på vad operationen medfört, men de upplevde sorg över

det faktum att inte längre kunna få barn (Farquhar et al. 2006; Ferroni &

Deeble 1996). Förmågan att skaffa barn och bilda familj ses som en del av

livet. Förlust av denna förmåga kan därför upplevas som ett hot och därmed

orsaka lidande. Ju större betydelse det man förlorar har, desto starkare

lidande kan uppkomma (jfr. Jahren Kristoffersen 2006, 28). Med detta i

åtanke kan lidande variera från person till person beroende på var i livet

personen befinner sig, exempelvis relaterat till ålder, civilstatus och om de har

barn sedan tidigare. Författarna anser att en kvinna som planerar att skaffa

barn kan uppleva större lidande jämfört med en kvinna som har barn sedan

tidigare eller inte vill ha barn. Det lidande som förknippas med identitet och

förlust till exempel att vara kvinna, att känna sig stympad eller att inte känna

sig ”hel” kan dock vara detsamma oavsett om kvinnan vill få barn eller inte.

Metoddiskussion

Författarna valde att göra en kvalitativ litteraturstudie då syftet var att

beskriva kvinnors upplevelse av att ha genomgått hysterektomi. Valet av

metod styrs av studiens syfte. Författaren försöker fördjupa sig i texter och

intervjuer för att fånga innebörd och tolkningar (Olsson & Sörensen 2011, 54-

55).

För att värdera kvaliteten på kvalitativ forskning är trovärdighet, pålitlighet,

bekräftelsebarhet och överförbarhet viktiga begrepp. Detta kan innefatta att

författarna har belyst forskningsproblemet ur flera synvinklar samt att urval

och datainsamling är noga beskrivet (Wallengren & Henricson 2012, 487-

488).

19

Artiklarna som valdes ut var publicerade i olika delar av världen. Även om de

flesta var från USA och inte någon var publicerad i Norden, anser författarna

att resultatet är överförbart. Då deltagarna har olika etnisk bakgrund, social

situation, ålder och civilstatus leder detta till en mångfasetterad bild av

kvinnornas upplevelser. Författarna reflekterar också kring att resultatet

möjligen sett annorlunda ut om en viss åldersgrupp hade studerats. Dock har

författarna fokuserat på fenomenet och studiens syfte och därmed inte jämfört

skillnader och likheter mellan åldersgrupper. Det faktum att hysterektomi är

en stor operation som medför genomgripande förändringar i kvinnans liv

innebär det att kvinnors upplevelser i samband med hysterektomi i hög grad

kan vara överförbara mellan kulturer.

Författarna har inspirerats av metasyntes som metod för att analysera data i

litteraturstudien. Metasyntes innebär att texten i de olika studierna analyseras

och utifrån det skapas synteser av kunskap. Genom att belysa mönster av

likheter och olikheter av upplevelser kan resultatet medföra mer kunskap som

är användbar i omvårdnadsarbete (Forsberg & Wengström 2013, 156).

Författarna har läst och analyserat texterna var för sig och sedan diskuterat

tillsammans för att undvika feltolkningar. Detta för att inte över- eller

underskatta artiklarnas resultat. En svaghet med litteraturstudien kan vara

författarnas språkliga begränsningar då samtliga artiklar var skrivna på

engelska och detta kan ha lett till feltolkningar vid översättning. För att

undvika feltolkning har författarna översatt artiklarna textnära och sedan

granskat varandras översättningar. Begränsningar i det engelska språket kan

även innebära att artikelsökningarna blivit snäva och kan ha lett till att

relevanta artiklar missats. Då författarna haft begränsad tid samt begränsad

metodkunskap i att utföra litteraturstudier kan detta ha medfört att studien

inte är lika genombearbetad jämfört med om mer tid funnits. Författarna

anser trots detta att resultatet som framkommit är tillförlitligt. Arbetet med

litteraturstudien bygger på redan genomförd forskning och urvalet av artiklar

för inklusion i analysen utfördes i tre steg.

I en vetenskaplig studie är det viktigt att ha tydliga inklusions- samt

exklusionkriterier. Detta ökar möjlighet för repeterbarhet för studien (Olsson

20

& Sörensen 2011, 112). Författarna har försökt att ta hänsyn till detta genom

att välja studier där metod och resultat varit tydligt beskrivna, vilket

underlättar jämförelser artiklar emellan.

Tio artiklar användes i litteraturstudiens analys. Sex av artiklarna bedömdes

vara av hög kvalitet och de resterande fyra bedömdes vara av medelgod

kvalitet. Vetenskaplig kvalitet graderas enligt hög-, medel- eller låg kvalitet.

Artiklar med hög kvalitet bedömdes ha starkt bevisvärde och inkluderades i

första hand. Trots att en studie bedömdes ha medelgod kvalitet inkluderades

denna då den kunde tillföra värde till resultatet (jfr. Forsberg & Wengström

2013, 116).

Då författarna är oerfarna att kvalitetsgranska artiklar, kan bedömning ha

påverkat vilken gradering en artikel fått. För att få så säker bedömning som

möjligt har författarna tagit hjälp av litteratur samt tagit stöd av sin

handledare. Även om tydliga begränsningar funnits i denna studie bedöms att

syftet med studien kunnat besvaras.

Forskningsetisk diskussion

Författarna till litteraturstudien var noga med att se till att artiklarna var

etiskt granskade och godkända. Om detta saknades kontrollerade författarna

att ett etiskt resonemang fördes. Detta medförde att det vetenskapliga värdet

ökade (jfr. Wallengren & Henricson 2012, 492).

De artiklar som valdes ut till litteraturstudien använde sig främst av

intervjuer. Detta var ett sätt att få mer information om deltagarnas

upplevelser, men det kan även innebära risker så som att undersökaren

påverkar deltagaren (jfr. Kjellström 2012, 85). Författarna anser att intervjuer

är en fördelaktig metod då undersökaren vill beskriva ett upplevt fenomen.

Forskaren kan fånga upp det deltagaren säger, ställa följdfrågor och därmed få

en tydligare bild och djupare förståelse. I några av de utvalda artiklarna

användes enkäter med öppna frågor. Detta kan vara positivt i den

bemärkelsen att deltagaren har möjlighet att bestämma en trygg miljö vid

21

ifyllandet. Deltagaren kan svara i lugn och ro utan att känna sig påtvingad

något. Det som kan vara negativt med detta metodval är att valörer i språket

och kroppsspråket uteblir för undersökaren, vilket kan leda till att viktiga

budskap missas.

För att hålla en god vetenskaplig sed ska samtliga artiklar redovisas och alla

resultat ska presenteras även om de inte överensstämmer med forskarens

egen åsikt (Forsberg & Wengström 2013, 70). Författarna har försökt att

använda neutrala sökord i sökningsprocessen för att undvika förutfattade

meningar om upplevelsen. I resultatet har författarnas egna åsikter

utelämnats och samtliga artiklar har redovisats. När oenigheter uppstått har

författarna diskuterat med varandra tills de uppnått konsensus.

Betydelse för omvårdnad och förslag på vidare forskning

Då hysterektomi är ett vanligt ingrepp för kvinnor är kunskap om fenomenet

viktigt. Upplevelserna hos kvinnor kan vara starka och påfrestande både

innan, under och efter kirurgin. Att genomgå hysterektomi kan medföra både

kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för kvinnor men också för deras

anhöriga, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om detta i sitt

arbete och möte med dessa kvinnor och deras anhöriga. Sjuksköterskan ska

vara medveten om de fysiska, psykiska och sociala behoven som kvinnor

upplever i samband med hysterektomi. Det är av vikt att sjuksköterskan

arbetar för att individualisera omvårdnaden och hjälpa patienten att uppleva

så god hälsa som möjligt.

Vidare forskning inom ämnet bedöms vara befogat då det är av vikt för

kvinnor och deras anhöriga att få ett tryggt bemötande och behandling vid

ingreppet såväl som i det pre- och postoperativa skedet. Strategier för

bemötande och omhändertagande i samband med hysterektomi bör arbetas

fram. Forskning som belyser om det finns några skillnader i upplevelser

relaterat till åldersgrupp eller civilstatus anser vi vara av intresse.

Enligt litteraturstudiens resultat finns det varierade synsätt på hysterektomi

inom olika etniciteter och kulturer. Därför är det viktigt att sjuksköterskan

22

får mer kunskap om hur hysterektomi uppfattas bland olika etniciteter och

kulturer. Detta för att kunna vidga kunskapen om fenomenet hos båda könen,

då resultatet tyder på att det finns en okunskap hos såväl kvinnor som deras

anhöriga. Då vi lever i ett mångkulturellt samhälle är det viktigt att vidga

vyerna kring detta. Forskning som belyser kvinnors upplevelser av

hysterektomi i olika kulturer bedöms vara relevant för att vidga kunskapen

hos sjuksköterskor och utveckla vården.

Slutsats

Att genomgå en hysterektomi påverkar kvinnors liv utifrån flera aspekter. De

ställs inför fysiska, psykiska och sociala förändringar. Detta innebär ofta

emotionellt skiftande tillstånd som kan innefatta känslor av frihet, sorg, ökad

mening med livet, ökad självkänsla men samtidigt leda till ett hot mot

kroppsbilden och identiteten som kvinna. Litteraturstudiens resultat visar

även vikten av att kvinnors närstående involveras i processen. Hur kvinnor

påverkas av hysterektomi är individuellt och sjuksköterskan bör vara

medveten om detta för att optimera omvårdnaden och arbeta personcentrerat.

Resultaten från studien bedöms kunna användas i samband med utbildning

och kompetenshöjning av alla som vårdar kvinnor som ska eller har

genomgått hysterektomi.

23

Referenser

*Markerade artiklar ingår i litteraturstudiens analys.

Antonovsky, A. 2005. Hälsans mysterium. 2 uppl. Stockholm: Natur och

kultur.

Askew, J. C. & Zam, M. 2013. In sickness and in health: The effects of

hysterectomy on women’s partners and intimate relationships. Journal of

couple & realtionship therapy: innovations in clinical and educational

interventions 12: 58-72.

*Augustus, C. E. 2002. Beliefs and perceptions of African American women

who have had hysterectomy. Journal of transcultural nursing 13: 296-302.

Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-B. 2010. Obstetrik och

gynekologi. 4:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Cabness, J. 2010. The psychosocial dimensions of hysterectomy: private

places and the inner spaces of women at midlife. Social work in health care

49: 211-226.

Clayton, R. D. 2006. Hysterectomy. Best practice & research: clinical

obstetrics & gynaecology 20: 73-87.

*Elmir, R. 2014. Finding meaning in life following emergency postpartum

hysterectomy: what doesn't kill us makes us stronger. Journal of midwifery &

women's health 59: 510-515.

*Elmir, R., Schmied, V., Jackson, D. & Wilkes, L. 2012. Between life and

death: Women’s experiences of coming close to death, and surviving a severe

postpartum haemorrhage and emergency hysterectomy. Midwifery 28: 228-

235.

24

Eriksson, U. & Svedlund, M. 2007. Struggling for confirmation – patients’

experiences of dissatisfaction with hospital care. Journal of clinical nursing

16: 438-446.

Farquhar, C. M., Harvey, S. A., Yu, Y., Sadler, L. & Stewart A. W. 2006. A

prospective study of 3 years of outcomes after hysterectomy with and without

oophorectomy. American journal of obstetrics & gynecology 194: 711-717.

Ferroni, P. & Deeble, J. 1996. Women's subjective experience of hysterectomy.

Australian health review : a publication of the australian hospital

association 19: 40-55.

Flam, F. & Lundberg, S. 2007. Vaginala vägen vinner vid hysterektomi.

Läkartidningen 104: 2167-2169.

Flory, N., Bissonnette F., Amsel, R. T. & Binik, Y. M. 2006. The psychosocial

outcomes of total and subtotal hysterectomy: a randomized controlled trial.

Journal of sexual medicine 3: 483-491.

Forsberg, C. & Wengström, Y. 2013. Att göra systematiska litteraturstudier -

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3 uppl.

Stockholm: Natur & kultur.

Galavotti, C. & Richter, D. L. 2000. Talking about hysterectomy: the

experiences of women from four cultural groups. Journal of women's health &

gender-based medicine 9: 63-67.

Garry, R. 2005. The future of hysterectomy. An international journal of

obstetrics and gynaecology 112: 133-139.

Gonzales, L. O. 2000. Infertility as a transformational process: a framework

for psychotherapeutic support of infertile women. Issues in mental health

nursing 21: 619-633.

Goolab, B. D. 2013. Vaginal hysterectomy and relative merits over abdominal

and laparoscopically assisted hysterectomy. Best practice & research: clinical

obstetrics & gynaecology 27: 393-413.

25

Greenwald, H. P. & McCorkle, R. 2008. Sexuality and sexual function in long-

term survivors of cervical cancer. Journal of women's health 17: 955-963.

Henricson, M. & Billhult, A. 2012. Kvalitativ design. I Henricson, M. (red.).

Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. 1:3

uppl. 129-137. Lund: Studentlitteratur AB.

Henshaw, L. 2001. The impact of class position on women's experience of

receiving health education information whilst in hospital. Health education

journal 60: 241-255.

Hulter, B. 2009. Sexualitet. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens

grunder – hälsa och ohälsa. 1:4 uppl. 677-709. Lund: Studentlitteratur AB.

Jahren Kristoffersen, N. 2005. Stress, coping och livsstilsförändringar. I

Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.). Grundläggande

omvårdnad del 3. 1 uppl. 206-270. Stockholm: Liber AB.

Jahren Kristoffersen, N. 2006. Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I Jahren

Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.). Grundläggande

omvårdnad del 4. 1 uppl. 13-101. Stockholm: Liber AB.

Jirwe, M., Momeni, P. & Emami, A. 2009. Kulturell mångfald. I Friberg, F. &

Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt.

1:4 uppl. 453-470. Lund: Studentlitteratur AB.

Johansson, P., Oléni, M. & Fridlund, B. 2002. Patient satisfaction with

nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavian

journal of caring sciences 16: 337-344.

Khastgir, G., Studd, J. & Catalan, J. 2000. The psychological outcome of

hysterectomy. Gynecological endocrinology 14: 132-141.

Kjellström, S. 2012. Forskningsetik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori

och metod från idé till examination inom omvårdnad, 1:3 uppl. 69-92. Lund:

Studentlitteratur AB.

26

La Cruz, C. Z., Coulter, M. L., O'Rourke, K., Amina Alio, P., Daley, E. M. &

Mahan, C. S. 2013. Women's experiences, emotional responses, and

perceptions of care after emergency peripartum hysterectomy: a qualitative

survey of women from 6 months to 3 years postpartum. Birth: issues in

perinatal care 40: 256-263.

Lindahl, M. & Juhl, C. 2014. Från argumentation till uppsats - för

vårdvetenskap. 1 uppl. Författarna och Gleerups utbildning AB.

*Linenberger, H. & Cohen, S. M. 2004. From hysterectomy to historicity.

Health care for women international 25: 349-357.

Lookinland, S. & Pool, M. 1998. Study om effect of methods of preoperative

education in women. Association of perioperative registered nurses journal

67: 203-206, 208, 210-213.

Mazmanian, C. M. 1999. Hysterectomy: holistic care is key. Registered nurse

62: 32-35.

*Merighi, M. A. B., de Oliveira, D. M., de Jesus, M. C. P., Hoga, L. A. K. &

Pedroso, A. G. D. 2012. Experiences and expectations of women submitted to

hysterectomy. Texto contexto enfermagem 21: 608-615.

Mingo, C., Herman, C. J. & Jasperse, M. 2000. Women's stories: ethnic

variations in women's attitudes and experiences of menopause, hysterectomy,

and hormone replacement therapy. Journal of women's health & gender-

based medicine 9: 27-38.

Mårdh, P-A. 2013. Om kvinnors hälsa. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Nancy, A. & Phillips, M. D. 2000. Female sexual dysfunction: evaluation and

treatment. American family physician 62: 127-136.

Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen. 3 uppl. Stockholm:

Liber AB.

27

*Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. L. & McKenna, J. 2014.

Changing bodies: experiences of women who have undergone a surgically

induced menopause. Qualitative health research 24: 738-748.

Peterson, Z. D., Rothenberg, J. M., Bilbrey, S. & Heiman, J. R. 2010. Sexual

functioning following elective hysterectomy: the role of surgical and

psychosocial variables. Journal of sex research 47: 513-527.

Rannestad, T., Eikeland, O-J., Helland, H. & Qvarnström, U. 2001. The

general health in women suffering from gynaecological disorders is improved

by means of hysterectomy. Scandinavian journal of caring sciences 15: 264-

270.

Roovers, J-P. W. R., Van Der Vaart, C. H., Heintz, A. P. M. & Van Der Bom, J.

G. 2003. Hysterectomy and sexual wellbeing: Prospective observational study

of vaginal hysterectomy, subtotal abdominal hysterectomy, and total

abdominal hysterectomy. British medical journal 327: 774-777. Skärsäter, I.

2009. Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens

grunder – hälsa och ohälsa. 1:4 uppl. 711-746. Lund: Studentlitteratur AB.

Stover Leske, J. 1998. Acute care and adult family interventions. I Vaughan-

Cole, B., Johnson, M. A., Malone, J. A. & Walker, B. L. (red.). Family nursing

practice. 163-195. USA: W.B. Saunders Company.

Svensk sjuksköterskeförening. 2014. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk sjuksköterskeförening. 2008. Strategi för sjuksköterskans

hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Travelbee, J. 1971. Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis

Company.

*Uskul, A. K., Ahmad, F., Leyland, N. A. & Stewart, D. E. 2003. Women's

hysterectomy experiences and decision-making. Women & health 38: 53-67.

28

*Wade, J., Pletsch, P. K., Morgan, S. W. & Menting, S. A. 2000. Hysterectomy:

what do women need and want to know? Journal of obstetric, gynecologic &

neonatal nursing 29: 33-42.

Wagner, L., Carlslund, A. M., Sørensen, M. & Ottesen, B. 2005. Women's

experiences with short admission in abdominal hysterectomy and their

patterns of behavior. Scandinavian journal of caring sciences 19: 330-336.

Wallach, E. E. & Eisenberg, E. 2003. Hysterectomy exploring your options.

Baltimore: The Johns Hopkins university press.

Wallengren, C. & Henricson, M. 2012. Vetenskaplig kvalitetssäkring av

litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori

och metod från idé till examination inom omvårdnad. 1:3 uppl. 481-496.

Lund: Studentlitteratur AB.

Webb, C. 1986. Professional and lay social support for hysterectomy patients.

Journal of advanced nursing 11: 167-177.

Webb, C. & Wilson-Barnett, J. 1983. Hysterectomy: a study in coping with

recovery. Journal of advanced nursing 8: 311-319.

West, E., Barron, D. N. & Reeves, R. 2005. Overcoming the barriers to

patient-centred care: time, tools and training. Journal of clinical nursing 14:

435-443.

*Williams, R. D. & Clark, A. J. 2000. A qualitative study of women's

hysterectomy experience. Journal of women's health & gender-based

medicine 9: 15-25.

*Wu, S. M., Lee, H. L., Yeh, M. Y. & Che, H. L. 2014. Reasons for middle-aged

women in taiwan to choose hysterectomy: a qualitative study using the

bounded rationality perspective. Journal of clinical nursing 23: 3366-3377.

Östlund, L. 2012. Informationssökning. I Friberg, F. (red.). Dags för uppsats

– vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2:1 uppl. 57-80. Lund:

Studentlitteratur AB.

Tabell 1. Söktabell samt urval Bilaga 1.

Urval 1. Läste titeln & abstraktet Urval 2. Läste resultatet Urval 3. Utvalda artiklar

Datum Databas Sökord Träffar Begränsningar Urval 1 Urval 2 Urval 3

7/11 CINAHL

with full

text

Hysterectomy

AND experience

59 Peer-reviewed,

journal subset:

nursing, female

12 6 5

7/11 CINAHL

with full

text

Hysterectomy

AND after AND

experience

61 Peer-reviewed 6 3 0

8/11 CINAHL

with full

text

Hysterectomy*

AND ”patients

experience*”

7 Peer-reviewed 1 1 0

8/11 CINAHL

with full

text

”Women*

experience*”

AND

hysterectomy

15 Peer-reviewed,

journas subset:

nursing

1 1 0

8/11 PubMed (”Hysterectomy/

nursing”(Mesh)

OR

”Hysterectomy/

psychologi”

(Mesh)) AND

experience

54 7 3 1

11/11 CINAHL

with full

text

Hysterectomy

AND perceptions

AND women

19 Peer-reviewed 4 1 1

14/11 CINAHL

with full

text

Recovery from

hysterectomy

27 Peer-reviewed,

Published date:

2000-2013

5 1 1

14/11 Medline Women AND

undergo

hysterectomy

AND decision

making

21 6 2 2

Totalt 10

Tabell 2 Granskningsmall för kvalitetsgranskning Bilaga 2.

Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet Bilaga 3.

Författare, år, tidskrift & land

Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etik

Augustus, C E.

2002.

Journal of transcultural nursing 13 (4):296-302.

USA.

Beliefs and

Perceptions of african american Women who have had Hysterectomy.

Att undersöka

förekomsten av negativa föreställningar kring hysterektomi i afro-amerikanska

samhället.

Kvalitativ etnografisk

design. Fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna var 60 min långa. Data analyserades med

innehållsanalys och innehållet transkriberades,

kondenserades ner i kategorier/teman. Ordagranna citat valdes för att illustrera och stödja dessa teman.

Rekrytering skedde via flygblad

på gynekologiska kliniker, användning av samhällskontakter och snöbollsurval där kvinnor hänvisade andra kvinnor som

ville berätta om sina erfarenheter av att ha

hysterektomi. Totalt 30 kvinnor deltog i studien, 23 av kvinnor deltog i fokusgrupperna 7 kvinnor i individuella intervjuer. Medelåldern för kvinnorna var 49år.

Kvinnornas berättelser

beskrivs i tre teman (1) Myter, rädslor och sexuell symbolik relaterat till hysterektomi. (2) Frihet från smärta och skam. (3)

Förbättrad sexualitet och självkänsla.

Medel.

Etiskt granskad och

godkänd.

Elmir, R.

2014.

Journal of midwifery & women's health 59 (5):510-515.

Australien.

Finding meaning in

life following emergency postpartum

hysterectomy: what doesn’t kill us makes us stronger.

Att rapportera om

hur kvinnor finner mening och positivitet i sina liv

efter svår postpartum blödning och akut hysterektomi.

Kvalitativ studie.

Intervjuer skedde ”face-to-face” via telefon samt via e-post. 31 öppna

frågor användes vid intervjun. Alla intervjuer varade mellan 60-120 min. E-post intervjuer

genererade ca 5-6 sidor material. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Data analyserades med induktiv analys och kategoriserades enligt

enheter.

21 australiensiska kvinnor i

åldrarna 24-57 som hade haft svår postpartum blödning och akut hysterektomi deltog.

Information om studien spreds via media samt affischer och flygblad som placerades ut på allmänna platser. Ett krav var att

deltagarna skulle kunna konversera på engelska. Ändamålsenligt- och snöbollsurval användes. Kvinnorna hade genomgått hysterektomi för mellan 5 veckor - 28 år sedan.

Huvudtemat som kom fram

var; Att gå vidare. Fyra underteman som studien redovisar är (1) Uppskatta

livet och vad du har. (2) Vad som verkligen räknas: lärande och växande. (3) Acceptera det: det är som

det är. (4) Omvärdera erfarenhet: söka det positiva. Alla kvinnorna hittade betydelse efter sin hysterektomi, vilket gav en positiv syn på livet.

Hög.

Etiskt granskad och

godkänd.

Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet

Författare, år, tidskrift & land

Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etik

Elmir, R., Schmied, V., Jackson, D., Wilkes, L.

2012.

Midwifery 28 (2):228-235.

Australien.

Between life and death: women’s

experiences of coming close to death, and surviving a severe

postpartum haemorrhage and emergency

hysterectomy.

Att beskriva kvinnors upplevelser

av att göra en akut hysterektomi till följd av en allvarlig blödning

Kvalitativ ansats. Data samlades in genom

semistrukturerade intervjuer ”face-to-face”, via telefon eller internet. Intervjuerna bandades,

transkriberades och analyserades enligt induktiv analys.

Rekrytering skedde via pressmeddelanden samt

affischer och flygblad som placerades på offentliga platser så som apotek och barnavårdscentraler. Totalt 21

australiensiska kvinnor i åldrarna 24-57 år deltog. Medelåldern var 42 år. Samtliga hade genomgått

en hysterektomi till följd av en allvarlig blödning.

Kvinnornas upplevelser beskrivs i tre kategorier:

(1) Vara nära döden: blödning och rädsla. (2) Genomgå en hysterektomi: förödelse och verklighet. (3)

Återuppleva traumat: flashbacks och minnen.

Hög.

Etiskt granskad och godkänd.

Etiskt resonemang finns.

Linenberger, H., Cohen, S.

2004.

Health care for women

international 25 (4):349-357.

USA.

From hysterectomy to historicity.

Att beskriva återhämtningen hos kvinnor efter att de genomgått hysterektomi.

Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Kvinnorna intervjuades över telefon vid fyra tillfällen efter hysterektomin: efter 1

vecka, 8 veckor, 6 månader och 1 år. Data transkriberades och analyserades enligt fenomenologisk analys.

Deltagare rekryterades från två olika sjukhus i sydcentrala delarna av USA. Studien innefattade 65 kvinnor i åldern 23-70 år, med en medelålder av 42 år. Samtliga kvinnor var

amerikanskor men hade ursprung från Europa, Afrika och Latinamerika.

Kvinnorna identifierade fyra gemensamma inslag i återhämtningsprocessen: (1) Fysiska symtom. (2) Emotionellt välbefinnande. (3) Aktivitetsnivå. (4)

Beslutsfattande. Ett centralt tema som identifierades var hur hysterektomin slutligen blev till historia och inte längre hade något större inflytande på ens liv.

Hög.

Etiskt

resonemang finns.

Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet

Författare, år, tidskrift & land

Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etik

Merighi, B A M., Moura de Oliveira, D., Pinto de Jesus, C M., Hoga, K A L., Garfalo de Oliveira Pedroso, A.

2012.

Texto contexto enfermagem 21 (3):608-615.

Brasilien.

Experiences and expectations of women submitted to hysterectomy

Att förstå kvinnors erfarenheter och upplevelser kring hysterektomi.

Kvalitativ studie med socialfenomenologisk analys enligt Alfred Schütz. Datainsamling via individuella intervjuer med öppna frågor.

10 kvinnor i åldrarna 38-54 år, gifta, med barn, som hade genomgått hysterektomi för minst 60 dagar sedan och max ett år sedan ingick i studien. Deltagarna hade genomgått

hysterektomi på ett universitetssjukhus i Sao Paulo i

Brasilien. Rekrytering till studien skedde via en gynekologisk klinik som kvinnorna besökte för grupp eller individuella aktiviteter veckovis.

Kvinnornas upplevelser beskrivs i fyra huvudteman. (1) Myter relaterade till avlägsnandet av livmodern. (2) Beslutet av hysterektomi. (3) Livet efter

hysterektomi. (4) Sökandet efter livskvalitet.

Medel. Etisk granskad och godkänd.

Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, L J., McKenna, J.

2014.

Qualitative health research 24 (6):738-748.

Storbritannien.

Changing bodies: experiences of women who have undergone a

surgically induced

menopause.

Att utforska kvinnors levda erfarenheter av att ha genomgått

hysterektomi med

bilateral ooforektomi med kirurgisk menopaus som ett resultat.

Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer med hjälp av MSN (Microsoft Network).

Intervjuer varade från 1,5

till 2 timmar. Messenger-program. Tolkande fenomenologisk analys.

7 kvinnor i åldrarna 47-59 år rekryterades till studien via annonser i Storbritannien på platser som bensinstationer,

affärer, utbildnings och

fritidsanläggningar. Samtliga deltagare i studien hade genomgått kirurgisk menopaus (total hysterektomi med ooforektomi).

Tre teman presenteras. (1) Belyser känslan av förändring av kroppens känslor och funktioner. (2)

Diskuterar innebörden av

den förändrade kroppen till kvinnorna, och hur de reflekterar om kroppsuppfattning. (3) Presenteras förändringarna

i den externt bedömda kroppen. De metoder som kvinnorna använder för att hantera de förändringar och hot mot kroppsuppfattning och självpresentation diskuteras.

Hög.

Etiskt

granskad och godkänd.

Etiskt resonemang finns.

Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet

Författare, år, tidskrift & land

Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etik

Uskul, K A., Ahmad, F., Leyland, A N., Stewart, E D.

2003.

Woman and health 38 (1):53-67.

Canada.

Women’s hysterectomy experiences and decision-making.

Att undersöka kvinnors upplevelse av gynekologiska symtom och hur kvinnorna beslutade att genomgå

hysterektomi.

Semistrukturerad intervjuguide användes. Kodning av intervjuer utfördes via tematisk innehållsanalys och med hjälp av QSR NUD*IST.

Rekrytering skedde via ett universitetssjukhus i Toronto. Samtliga deltagare kontaktades tre dagar efter utförd hysterektomi. 29 kvinnor i åldrarna 35-80 år, medelålder

50,2 år. Kvinnorna hade ursprung från Canada, Europa,

Asien, Afrika och Karibien.

Fem huvudteman framkom. (1) Problemets natur. (2) Åtgärder som vidtagits för att ta itu med problemet. (3) Patientens uppfattningar av deras interaktion med

gynekologen. (4) Beslutsfattning, (5) Efter

kirurgin.

Medel. Etiskt granskad och godkänd.

Wade, J., Pletsch, K P., Morgan, W S., Menting, A S.

2000.

Journal of obstetric,

gynecologic & neonatal nursing 29 (1):33-42.

USA.

Hysterectomy: what do women need and want to know.

Beskriva kvinnors upplevelse av hysterektomi och identifiera kvinnornas rädslor, oro samt omvårdnadsbehov.

En kvalitativ studie. Narrativ data samlades in via enkäter som bestod av öppna frågor. Tematisk analys användes.

102 kvinnor som genomgått hysterektomi inom de senaste två åren. Medelåldern var 43 år. Rekrytering skedde via flygblad, kvinnoorganisationer och genom tidningsannonser. Rekrytering skedde i sydöstra Wisconsin.

I studien kom de fram till sju teman. (1) Positiva aspekter. (2) Synpunkter och farhågor kring hormonbehandling. (3) Otillräcklig information. (4) Oro kring sexuell funktion.

(5) Struktur för emotionellt

stöd. (6) Psykologiska följdsjukdomar. (7) Känsla av förlust.

Hög. Etiskt granskad och godkänd.

Tabell 3. Presentation av artiklar som ingår i analysen samt bedömd kvalitet

Författare, år, tidskrift & land

Titel Syfte Metod Urval Resultat Kvalitet Etik

Williams, D R., Clark J A.

2000.

Journal of women’s health & gender-based medicine 9 (2):15-25.

USA.

A qualitative study of women’s hysterectomy experience.

Att ta reda på kvinnors uppfattningar om sina erfarenheter med hysterektomi, ooforektomi och

kirurgisk menopaus.

Kvalitativ design med fokusgrupper och individuella intervjuer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Data analyserades

kvalitativt och organiserades med QSR

NUD*IST.

38 kvinnor, 22 afroamerikanska och 16 kaukasier som hade genomgått hysterektomi för benigna skäl inom de senaste tre åren deltog. Kvinnorna var i åldrarna 30-76 år, medelåldern

var 48 år. Deltagare rekryterades från ett större

hälsovetenskapligt universitet och från sydöstra delarna i USA. Detta skedde genom annonser i campus tidningen, lokala gynekologkliniker, offentliga

platser, arbetsplatser och medborgar organisationer.

Tre huvudteman uppkom i studien. (1) Beslutsfattning. (2) Utfall: ett kontinuum av responser. (3) Uppfattningar om manlig respons.

Hög. Etiskt resonemang finns.

Wu, S M., Lee, H L., Yeh, M Y., Che, H L.

2014.

Journal of clinical nursing.

Taiwan.

Reasons for middle-aged women in Taiwan to choose

hysterectomy: a

qualitative study using the bounded rationality perspective.

Att utforska kvinnors perspektiv på beslutet att genomgå

hysterektomi för

benigna tillstånd baserat på läkarnas rekommendation och kvinnornas eget omdöme.

Kvalitativ metod med semistrukturerade djupintervjuer. Intervjuerna varade 60-90

minuter, bandades och

analyserades enligt induktiv innehållsanalys.

7 kvinnor rekryterades via ett universitetssjukhus i Taipei, Taiwan. Kvinnornas ålder varierade från 37-50 år och

medelåldern var 46 år. Samtliga

hade genomgått en hysterektomi för benigna orsaker.

I studien identifierades fem teman: (1) Bli fri från stress. (2) Ofrånkomligt öde. (3) Positivt stöd. (4)

Ett hopp om sinnesfrid. (5)

Känsla av förtroende.

Medel.

Etiskt

granskad och godkänd.

Etiskt resonemang finns.