husbyggaren 2010 nr 2

Bygg för framtiden.

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

102Nedanstående är en annons från Abetong

nr 2 B 2010 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 2 B 2010


ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–

Lösnummer, plus porto 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:

55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37

Nr 2 v 11 Nr 6 v 43

Nr 3 v 17 Nr 7 v 49

Nr 4 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82, 271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs offi ciella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 2 · 2010 | Årgång 52

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 66 Propositionen ”Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion” är en fl opp för husägare” hävdade Bengt Stridh och Lars Hedström i förra numret av Husbyggaren. Småproducenter ska slippa nätavgift, lyder svaret från näringsdepartementet i detta num-mer. Energideklarationerna är ett tomt slag i luften!, påstår SBRs energiexpert i ett annat skarpt inlägg. Detta är unikt, säger upphovsmännen bakom ett program som gör det möjligt att beräkna när ett betonggolv kan börja glättas. Foto: Betongindustri

I nästa nummer:Stålbyggnad & Drift och underhållTidningen utkommer i vecka 17

INNEHÅLL 6 Tio sätt att effektivisera industriellt byggande

10 Projekteringen är fl askhals hos industriella byggare

12 Fuktsäker fönsteranslutning skyddar mot skador

16 Bättre indata ger säkrare bild av brandförlopp

20 Brandskydd i köpcentra kan optimeras

24 Radhusbrand sprids snabbt via ventilerad takfot

30 Program kortar ner väntetid när betonggolv ska glättas

36 Bättre underhåll ska ge färre sprickor i järnvägstunnel

40 Kolfi berkomposit förstärker betongkonstruktioner

46 ”Vi måste stoppa plundringen av Afrikas fattiga länder”

48 Teknik lärs ut bäst utifrån den förförståelse som fi nns

52 Kan världens städer växa – utan ökad segregation

54 Juridik: ABK 09 ska minska tvister vid konsultuppdrag

58 IT: Hur länge ska kunden vara betalande försökskanin?

60 Form & Teknik: Modellen som modell eller verklighet

64 Debatt: Energideklarationer blev tomt slag i luften

66 Debatt: Solceller för elproduktion ger framtida marknadstillväxt

67 Debatt: Mp vill ha fastprisstöd för solelproduktion

70 Noterat

74 Marknadsnytt

85 Nytt från SBR


Den här artikeln handlar om forskningsbaserade resultat framtagna för att stötta och ut-veckla det industriella husbyg-

gandet. Jag kommer först att kort beskri-va statusen inom det svenska trähusbyg-gandet av fl erbostadshus för att sedan övergripande presentera tio konkreta re-sultat framtagna genom forskning och utveckling inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering (LWE).

Eftersom forskningen till en tredjedel är fi nansierad av Vinnova så är den öppen och artikelns syfte är att sprida kunskap: att bjuda på de senaste forskningsresulta-ten och inspirera läsaren att själv ta kon-takt med ansvarig forskare!

När LWE startade år 2006 fanns det tolv industripartners. Nu, efter drygt tre års arbete, fi nns det 24 partners, där för-utom Luleå tekniska universitet, också Linköpings och Lunds tekniska högsko-lor deltar. Bland företagen som medver-kar återfi nns allt från sågverk till bygg-företag. Totalt har LWE 70 aktiva fors-kare och representanter från industrin.

Forskningen inom LWE är direkt kopplad till byggprojekt eller företagens verksamhetsutveckling, där företagens egna processer och produkter utvecklas samtidigt som forskningen.

Driver på industrialiseringI tidigare artiklar i Husbyggaren har jag hävdat att träbyggföretagen driver på den industriella processen. Min utgångs-punkt för detta är att jag som forskare ser det stora utvecklingsinriktade engage-mang från företagen som medverkar i LWE. Drivet och kraften i att forska, och att gemensamt med kollegor i branschen, utveckla metoder och tekniker som alla kan ha nytta av är för mig det starka bevi-set. Företagen verksamma inom det indu-striella trähusbyggandet deltar i högsta

grad i utvecklingen mot ett mer resursef-fektivt förhållningssätt inom byggandet.

Positiva tendenser och attityder till in-dustriellt framställda fl ervåningshus i trä talar också sitt språk. Sedan år 1997 har träbyggindustrins (för fl ervåningsbyg-gande) produktionskapacitet vuxit från ~ 400 lägenheter per år (1997) till ~ 1 900 lägenheter per år (2008). Marknadsan-delarna i fi gur 1 visar på en cirka tiopro-centig marknadsandel där siffrorna base-ras på genomförda projekt som jag är medveten om, varför andelen med stor sannolikhet är högre än tio procent.

Värt att notera är att det är just produk-tionskapaciteten hos företagen som slagit i taket, inte efterfrågan!

Positiva attityder och ett ökat intresse bland politiker och fastighetsägare mot industriellt byggande i trä visar sig också genom nationella satsningar som Trästad 2012, där Växjö kommuns engagemang står som bra råmodell. Tidskriften Be-tong, i samarbete med Betongforum, har presenterat en undersökning som visar att nästan hälften av kommunerna år 2009 var positiva till mer träbyggande, vilket kan jämföras mot bara drygt 25 pro-cent år 2007.

Tar makten över byggprocessenForskningen om industriellt träbyggande följer det arbetssätt eller den affärsmo-dell som utvecklats av företagen. Affärs-modellen som jag diskuterade i Husbyg-garen nr 2, 2008, ligger till grund för detta resonemang. Receptet bygger på ett väldefi nierat prefabricerat byggsystem och en väldefi nierad byggprocess där den viktigaste ställningspunkten de ledande företagen tagit är att själva äga och för-söka kontrollera byggprocessen (till ex-empel genom utveckling av kontraktsvill-kor).

Just denna punkt – omdefi niering och

att det har blivit möjligt att kontrollera byggprocessen, från planmonopolet till kontraktsformer och upphandling, är den springande punkten för byggandets ef-fektivisering.

Följer Lean-tankarIndustriellt byggande är en utvecklad byggprocess som baseras på sex olika principer. Dessa principer är teoretiskt hämtade från ”Lean production”, (Stehn m fl ., 2008, och Lessing, 2006):1. Tidigt engagemang i (tidigarelagd pro-

jektering) och kontroll av byggproces-

sen. Viktiga frågor att vidareutveckla och arbeta in i detta skede är framta-gandet av ett ABT som medger ett indu-striellt byggande, utvecklingen av en industriell upphandlingsprocess (till exempel kopplingen mot LOU) och planmonopolets effekter på det indu-striella byggandet (politiskt initierat).

2. Övervägande del (80–90 procent) av produktframställningen av prefabrice-rade komponenter sker på fabrik, mini-mum av arbetsplatsarbete och kom-pletteringar.

3. En standardiserad produkt baserat på

PREFAB Inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering sker tillämpad forskning

med fokus mot industriellt byggande i trä. Efter de tre första årens arbete fi nns nu tio konkreta

resultat och metoder som kan effektivisera prefabricerat byggande ännu mer.

Tio sätt att effektiviseraindustriellt byggandeAv lars stehn, professor, Luleå tekniska universitet

Lars Stehn är professor i träbyggnad

vid Luleå tekniska universitet och program-

direktör för kompetenscentrat LWE. Hans

forskningsintresse ligger inom området

industriellt byggande och träkonstruktioner.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

ett standardiserat (och ofta modulari-serat) byggsystem, vilket är hjärtat i ett industriellt byggande.

4. En standardiserad process som kan hantera unika projekt där erfarenhets-återföring för kvalitetssäkring och pro-duktutveckling är honnörsorden.

5. En processorienterad organisation (i motsats till dagens organisatoriska struktur på byggföretagen som är strikt projektorganiserad) med IT-baserad styrning av inköp, projektering, pro-duktion och erfarenhetsåterföring.

6. En arkitektonisk utformning anpassad för en standardiserad process (inte en standardiserad arkitektonisk utform-ning) som baseras på det defi nierade byggsystemets ramar och repetition i produktion och projektering.Det är kring delar av ovanstående sex

punkter intressanta resultat arbetats fram inom LWE.

Tio viktiga resultatKonkreta exempel på viktiga delresultat från forsknings- och utvecklingsarbetet inom LWE som hittills uppnåtts är:• Ett IT-baserat processtöd för styrning av

industriell byggprojektering. Stödet medför kontroll och uppföljning av pro-jekteringsprocessen.

Forskare: Gustav Jansson, Luleå teknis-ka universitet. Resultaten presenteras i detta nummer.• Standardisering av delprocesserna inom

industriell projektering har minskat projekteringstiden inom industriellt byggande med 20–40 procent.

Forskare: Erik Söderholm, Luleå tek-niska universitet.• En modell för ett förbättrat marknads-

erbjudande för småhusföretag. Balan-sen mellan kundanpassning och stan-

dardisering i produktion får ekonomis-ka konsekvenser.

Forskare: Beata Kollberg, Linköpings tekniska högskola.• Produktionsstudie av kostnadseffektiva

lösningar för lågenergihus har gett en kravprofi l på tekniska lösningar och processlösningar.

Forskare: Albert Boqvist, Lunds teknis-ka högskola och NCC. (Tidiga resultat från detta arbete har presenterats i V-byggaren, nr 5 2008).• Byggteknisk lösning för robusta fasad-

system som minimerar risken för läcka-ge runt öppningar i fasaden.

Forskare: Johan Jönsson, Lunds teknis-ka högskola. Resultaten presenteras i detta nummer.• Ett balk-pelar byggsystem för kommer-

siella byggnader av limträ & kerto.Forskare: Gabriella Tlustochowicz, Lu-leå tekniska universitet.• Konstruktionsteknisk utveckling av vo-

lymbyggandet. Runt 2006 var man säk-ra på 4-våningshus, idag fi nns säker teknik utvecklad för 6-våningshus.

Forskare: Helena Johnsson, Luleå tek-niska universitet.• Metoder för att erbjuda ett standardise-

rat produktsortiment för träkompo-nentleverantörer.

Forskare: Jakob Rehme och Wei Guan, Linköpings tekniska högskola.• Ökad kompetens kring beställarrollens

betydelse för industriellt byggande.Forskare: Susanne Engström, Luleå tek-niska universitet. (Resultaten från detta arbete presenterades i Husbyggaren nr 7, 2009).• En vidareutveckling av den traditionella

konsultrollen till att stötta utvecklingen av byggsystem.

Forskare: Patrik Jensen, Luleå tekniska

universitet och Tyréns och Nina Pikulik, Lunds tekniska högskola och Tyréns. (Ti-diga resultat från detta arbete har presen-terats i V-byggaren, nr 5 2008).

Standardiserade delprocesser Erik Söderholm, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har undersökt hur Lean kan användas för att Moelven bygg-modul ska få en effektivare projekte-ringsprocess.

Med hjälp av Lean-tänket genom en ökad specialisering och (än så länge) ma-nuella rutiner för erfarenhetsåterföring har man kunnat genomföra sin snabbaste projektering någonsin. Undersökningen visar på en effektiviseringsvinst på 13 procent snabbare än den snabbaste pro-jekteringen som gjordes innan föränd-ringsarbetet startade och 46 procent snabbare jämfört med snittiden för lik-nande projekt.

Basen för förbättringen låg bland annat i en grundlig kartläggning av processen, införande av ständiga förbättringar och processfokus (se fi gur 2), specialisering av projekteringsuppgifter samt tidslogg-ning. Tidigare hade man vid fabriken i Sandsjöfors bara uppgift om en totaltid för projekteringen. Nu har tiden delats upp i mindre fraktioner.

Förslag från småhusföretagDen ökade efterfrågan på småhus har gjort att småhustillverkarna allt mer ställt om till en standardiserad produk-tion. Men samtidigt ställer kunderna allt högre krav på kundanpassning och fl exi-bilitet.

I en fallstudie tillsammans med en av Sveriges större småhustillverkare har Beata Kollberg, forskare på Linköpings

Figur 1 (ovan). Utveckling av trähusbyggandet är positivt över tiden.Figur 2 (t h). Lars Sörsjö, Moelven byggmodul och Erik Söderholm, LTU diskuterar standardi-sering av projekteringsrutiner.

Fortsättning s. 8 P


universitet, följt vad effekterna av en

kundanpassad standardisering kunde

innebära för företaget. Kontentan blev att

det är lågprisstrategin, med en långt stan-

dardiserad modell, som ger bäst ekono-

miskt resultat för det studerade företaget.

Strategin med hög kundanpassning och

hög resursförbrukning var klart sämst.

Utmaningen för småhustillverkarna är

hur man ska lösa motsättningen mellan

ökad standardisering i fabriken och kra-

vet på kundanpassade produkter. Ett vik-

tigt resultat är att företagen också måste

hitta förbättringspotentialer i sina kal-

kylsystem.

Lösningar för lågenergihusAlbert Boqvist, industridoktorand vid

NCC och Lunds tekniska högskola, kon-

staterar från sin forskning att energief-

fektivitet och produktionseffektivitet

inte ännu hänger ihop.

Det som kan konstateras är att det krävs

en bättre planering vid passivhusbyggen,

att planeringen är gedigen och görs tidi-

gare och att platschefen och produktions-

personalen involveras. Vidare att det är

nödvändigt att genomföra tidiga kvali-

tetskontroller vid passivhusbyggande.

Albert Boqvist har undersökt många

genomförda låg- och passivhusbyggen, se

fi gur 3. Det första steget för att effektivi-

sera passivhusproduktionen är att utveck-

la ett standardiserat byggsystem med

standardiserade gränssnitt (som är nyc-

kelfrågan vid allt bygge och speciellt vid

passivhusbyggandet med avseende på

täthetsfrågan).

Robusta fasadsystemJohan Jönsson, forskare vid Lunds tek-

niska högskola, har utvecklat en ny prin-

cip för fuktsäkrare lösningar kring föns-

teröppningar. Dessa är speciellt anpas-

sade för prefabricerade fasadsystem och

utgörs av strängsprutat aluminium, fi gur 4.

Lösningen ska eliminera skevheter och

ojämnheter hos trämaterialet i fönster-

smygen, underlätta tätningsarbetet och

möjliggöra dränering vid eventuellt läc-

kage. Johan Jönsson arbetar nu med att få

tillstånd en klassifi cering av fasader med

hänsyn till regntäthet (se artikel i detta

nummer av Husbyggaren).

Utveckla volymbyggandetHöga brandkrav och stabilisering är två

av de utmaningar som volymbyggare och

konstruktörer av fl ervåningshus i trä över

fyra våningar står inför.

Helena Johnsson, forskare vid Luleå

tekniska universitet, arbetar med kon-

struktionsoptimering i ett utvecklings-

projekt där Lindbäcks och Moelven bygg-

modul deltar. Bland annat har man under

projektet tagit fram verktyg och mallar

för att uppskatta bärförmåga och stabili-

sering, se fi gur 5, i ett tidigt läge. Man har

även utvecklat enkla lösningar för ökad

bärförmåga och förankringar av volymer.

Planen är nu att genomföra ett antal

strategiska brandprov, tillsammans med

SP Trätek, som ska leda till att kravet R90

(för byggnader över fyra våningar) kan

uppnås.

Vinnova, som delfi nansierar program-

met, har låtit utvärdera effekterna och

organisationen av LWE. LWE fi ck det

mycket starka betyget excellent för kraft-

fullt industriellt engagemang och en tyd-

lig koppling mellan alla forskningspro-

jekt och industriella och vetenskapliga

behov. Det betyder att forskarna arbetar

gemensamt med företagens utveckling

och samtidigt gör bra forskning.

Efter denna positiva utvärdering både

från företagen, vetenskapssamhället och

från fi nansiärerna, går LWE nu in i nästa

treårs period – att vidareutveckla och för-

fi na de metoder som tagits fram och göra

dem tillgängliga för deltagande före-

tag. D

Fotnot:

Läs mer på www.ltu.se/lwe

Referenser

Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I. och Öst-

man, B. Byggandet av fl ervåningshus i trä –

erfarenheter efter tre års observation av

träbyggandets utveckling. Tekniska rapport

2008:18. Luleå tekniska universitet (http://

pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/2281008).

Lessing, L. Industrialised house-building.

Licentiate thesis. Lund institute of techno-

logy, 2006.


Figur 3. NCC och Martinsons byggsystem bygger passivhus i kv. Portvakten i Växjö.

Figur 4. En fukttät lösning för fönsteröpp-

ningar i fasad.

Figur 5. FEM-beräknade deformationer vid horisontalstabilisering av träbyggnadsvolymer.

P


Hela 40 procent av den totala

projekteringstiden används

till samordning av information

och aktörer. Det visar ett me-

delvärde från 18 projekt. De normala fo-

kusområdena inom projekteringen –

stom- och installationsprojektering –

upptar 27 procent respektive 19 procent

av den totala tiden.

Bygg- och installationsprojektering

har CAD-system som stödjer arbetet med

hjälp av mallar och strukturer medan

projektledningen ofta använder sig av

e-post, telefon och fi lhantering. Dessa

verktyg ger ingen överblick över projek-

tets framåtskridande och med många pa-

rallella projekt blir det svårt att kontrol-

lera färdigställandegraden.

BIM ska effektivisera

Projektering inom byggande har de se-

naste åren haft fokus på arbetsmetoder

inom Building Information Modelling

(BIM) med olika metoder och verktyg.

Genom att höja informationsnivån på

olika byggdelar och skapa defi nierade ar-

betsprocesser som följer projektens för-

lopp ska BIM stödja och effektivisera

arbetet inom projektering.

Att nyttja virtuella modeller som ge-

mensamma informationsbärare för bygg-

naden är bra ur en produktsyn. Men efter-

som programvarutillverkare inom CAD-

branschen har sitt särintresse där pro-

duktmodellen är central, har dessa idag

styrt marknaden mot stödsystem som kan

kopplas till produkten.

Genom att arbeta nära industrin har vi

kommit fram till att för industriella byg-

gare är processen central, och därför be-

hövs både process- och produktstöd.

Sker i samverkan

Att förena processtanken med ett pro-

duktstöd är själva kärnan i industriellt

byggande och fl era projekt inom Lean

Wood Engineering (LWE) arbetar med

detta problem i samverkan med byggare

och konsultföretag.

Hur bör ett IT-system vara uppbyggt

för att stödja industriell byggprojek-

tering?

En projekteringsledare för industriella

byggare är en processledare med ansvar

för informationsfl ödet inom projekte-

ringen. Stödsystemet bör därför vara ut-

format utifrån projekteringsledarens ar-

bete och fokusera på koordinering och

informationsdelning.

I en repetitiv process – som projekte-

ringen inom industriellt byggande är – får

fördefi nierade aktiviteter en central roll

både ur planeringssynpunkt och som

stöd för enskilda uppgifter.

Stödsystemet bör konfi gureras vid pro-

jektstart, baserat på projektörernas erfa-

renheter från tidigare projekt. Defi nitio-

nen ger då möjlighet till tydligare infor-

mationsdelning vid olika faser genom

projekteringen.

Den underliggande tekniken gynnas av

objektorienterade databaser där infor-

mation kan lagras med olika klassifi ce-

ringar. Klassifi ceringen bör kunna fi ltre-

PREFAB Inom industriellt byggande bör projektering och produktion ske i den takt

marknaden kräver. Projekteringen sker med samma metoder som i ett vanligt byggprojekt.

En effektivisering av industriell byggprojektering stöds inte av dagens IT-system.

Projekteringen är fl askhalshos industriella byggareAv gustav jansson, doktorand, Luleå tekniska universitet

Gustav Jansson är doktorand på av-

delningen för träbyggnad vid Luleå tekniska

universitet, samt tillhör kompetenscentrat

Lean Wood Engineering. Han har en bak -

grund som applikationsingenjör och mark-

nadsansvarig inom området ingenjörs-

relaterad IT.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Figur 1. Procentuell fördelning av aktiviteter baserat på 18 genomförda projekt hos en indu-

striell byggare.


ras på ett fl ertal snitt med olika kategorier

som till exempel byggnadsdel, processta-

tus, ägare, etcetera, för att sedan kunna

kopplas till produktmodellen varefter

byggdelarna börjar defi nieras.

Finns det någon generell modell för att

defi niera projekteringsprocessen?

Inom forskargruppens arbete med att ut-

veckla det industriella byggandet har jag

tagit fram en modell som stödjer mötet

mellan processen och produkten. Trans-

formationen av information (krav, val,

standarder) till olika system i en byggnad

är de aktiviteter som är centrala för mo-

dellen.

Modellen beskriver en repetitiv pro-

cess i mitten med byggsystemet som rygg-

rad. Modellen innehåller processer och

aktiviteter med både parallella och sek-

ventiella villkor under tidens gång och

den syftar till att:

• Ge struktur åt aktiviteter både på krav-

sidan (input) och produktsidan (out-

put).

• Koordinera kraven på produkten via

aktiviteter i processen.

• Stödja kvalitetsarbetet för de olika sys-

temen i byggnaden (produkten).

• Grundlägga erfarenhetsåterföring in-

om projektering.

• Ge stöd för analys av projekteringens

framåtskridande.

• Skapa underlag för en informations-

struktur som leder till en gemensam

plattform.

Som komplement till processtödet kan

granskningsverktyg för produktmodel-

len – som till exempel Navisworks eller

Solibri Modelviewer – stödja teknikmö-

ten längs projekteringen.

Vad ska företagen investera i för typ av

stödsystem?

För företag som är i behov av att stödja sin

projekteringsprocess med hjälp av IT-

stöd är positionering på marknaden och

produktval centralt för stödsystemens

utformning.

Ökar fl ödet

En projekteringsprocess med utrymme

för beställaren att vara delaktig i proces-

sen och med stor variation på produktlös-

ningar gynnas av ett kombinerat produkt-

och processtöd. Stödsystem med pro-

duktmodeller som primär informations-

bärare är fördelaktiga där projekteringen

utgår från hårt standardiserade produkt-

lösningar och där beställaren är mindre

delaktig i processen (till exempel villor).

Industriella byggare med delaktiga be-

ställare kommer aldrig att nå full standar-

disering av sina produkter, därför är pro-

cesstöd av vikt.

Genom att stödja sin process med in-

formationsbärande system kan projekte-

ringen och särskilt projekteringsledarna

lägga sparad tid på kvalitet, erfarenhets-

återföring eller på att öka fl ödet genom

projekteringen för att skapa värde. D

Fotnot:

Projektet Industriell byggprojektering

utförs i nära samarbete med industrin.

Resultatet av Gustav Janssons forskning har

implementerats hos ett av företagen som

ett IT-stöd för projekteringen. Företaget

har som mål att utveckla IT-stödet vidare

för produktionsdelen av verksamheten.

Figur 2. Mötet mellan process och produkt för projektering inom industriellt byggande.


Enligt en nyligen presenterad rapport från Sveriges tekniska forskningsinstitut är uppemot 50 000 bostäder med putsade en-

stegstätade lätta ytterväggar så pass all-varligt fuktskadade att de behöver reno-veras (Samuelsson och Jansson, 2009). En av orsakerna till fuktskadorna är att vatten har trängt in i väggarna vid anslut-ningen mellan fönster och fasad.

Det är inte anslutningarna i sig det är fel på – de har fungerat utan större pro-blem i fl era decennier. Det är byggnads-tekniken som har förändrats under se-nare år och har gjort att dagens konstruk-tioner är mindre förlåtande. Små vatten-läckage kan leda till oproportionerligt stora fuktproblem.

Robust lösning mer gångbarDe uppkomna fuktproblemen med en-stegstätade lätta ytterväggar skylls ofta på slarvigt utförande. Känslighet för avvi-kelser och följdverkningar av eventuella felaktigheter nämns sällan, förmodligen på grund av en medveten strategi för att dölja fasadsystemets sårbarhet. Även om grova felaktigheter vid projektering och utförande aldrig får godtas, är framtag-ning och användning av robusta, stör-ningsokänsliga tekniska lösningar en mer gångbar väg än jakten på ”rätt utförande”.

Enstegstätade lätta ytterväggars för-väntade livslängd samt möjligheterna till underhåll och reparationer är andra, för husägare viktiga frågor, som inte upp-märksammats i debatten.

Sökte fuktsäker lösningInom träforskningsprogrammet Lean Wood Engineering (LWE) genomfördes vid Lunds tekniska högskola ett innova-tionsinriktat projekt med syfte att hitta robusta och fuktsäkra lösningar för lätta ytterväggar. Ett av målen har varit att ut-

veckla en enkel teknisk lösning på anslut-ningen mellan vägg, fasadbeklädnad och fönster.

Under arbetet har enkelhet i tekniska lösningar och utförande använts som sty-rande princip, eftersom det anses ha en avgörande inverkan när det gäller att minska risken för fel vid utförande.

En annan viktig aspekt under arbetet har varit att den nya anslutningen ska minska omfattningen av ingrepp vid framtida renoveringar. I normalfallet innebär till exempel ett fönsterbyte att fasadbeklädnaden skadas och fasad-komponenter med vattenutledande och vattenbromsande funktion skärs sönder. Ingreppet blir kostsamt och komplicerat att utföra.

Den här artikeln presenterar principer och förslag på tekniska lösningar för fukt-säkra fönsteranslutningar i lätta ytter-väggar, med nämnda fördelar. Prototyper med fasadbeklädnad bestående av puts på mineralull, träpanel och ventilerad putsad skiva har tagits fram och testats för slagregn – med framgång.

Vattenläckor ska kunna ledas utGrundprincipen vid utveckling av föns-teranslutningen har varit att läckage ge-nom den primära vattentätningen i ställ-platsutrymmet ska kunna hanteras ge-nom vattenutledning. Räknat från utsida till insida består tätningen i ställplatsut-rymmet (fi gur 1) av följande komponenter:• En diffusionsöppen slagregnstätning

(1), till exempel ett expanderande fog-band, som i underkant är i kontakt med en inbyggnadsram (5). Inbyggnadsra-men, vars funktion beskrivs senare, tillverkades i aluminium.

• En dräneringsspalt (2).• Kombinerad värmeisolering samt

bottningslist (3), till exempel ett ex-panderande fogband.

• Invändig luft- och ångtätning av till exempel fogmassa (4). Slagregnstätningen (1) blir i denna lös-

ning exponerad för väder och vind, dock sekundärt skyddad av fönsterbåge och fasadbeklädnad. Detta medför att uttork-ningen efter slagregn sker snabbare samt att det är lättare att efter montage kon-trollera om tätningen är riktigt utförd. För att undvika att vatten tränger långt in

PREFAB En funktionell och fuktsäker fönsteranslutning för lätta ytterväggar mins-

kar fuktskador. En relativt enkel teknisk lösning, som minskar fel vid utförande och framtida

renoveringar, omfattar dräneringsspalt, vattenbarriär och fönsterbleck.

Fuktsäker fönsteranslutningskyddar mot skadorAv johan jönsson, tekn dr, Lunds tekniska högskola och miklós molnár, tekn dr, Lunds tekniska högskola

Johan Jönsson är teknologie doktor i

konstruktionsteknik och forskare vid Lunds

tekniska högskola. Han har forskat kring

renovering av murade fasader med korro-

sionsskador samt fuktmekaniskt korrekta

detaljer i fasader för lätta stommar.

Miklós Molnár är teknologie doktor

och arbetar som universitetslektor på Lunds

tekniska högskola, avdelningen för kon-

struktionsteknik. Han forskar i huvudsak om

rationell utformning av fasader.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN


i konstruktionen, bör den yttre slagregns-tätningen inte överskrida cirka 20 mm.

Läckage kan likväl inträffa vid anslut-ningspunkter mellan fogband i hörn samt vid kontaktytan mellan fogband och föns-ter.

Bred dräneringsspalt

För att vattendroppar på insidan av slag-regnstätningen inte ska ha möjlighet att få kontakt med innanförliggande mate-rial utan dräneras ner till fönsterblecket, bör dräneringsspalten (2) utföras till-räckligt bred, cirka 8–10mm. För att drä-nera ut fritt vatten på grund av läckage och därmed skydda reglar och skivskar-var mot uppfuktning, monteras en in-byggnadsram (5) av till exempel alumi-nium runt fönsteröppningen. Ramen är i bakkant försedd med en så kallad vatten-barriär (6), vilken förhindrar inläckande vatten att transporteras vidare längre in i konstruktionen. Försök med vattenbe-gjutning utförda vid LTH visar att vatten kan bli stående i dräneringsspalten (2) bakom slagregnstätningen utan att rinna över barriären.

Förutom att inbyggnadsramen leder ut och skyddar regelkonstruktionen mot vatten, fungerar den också som en anord-ning som tar bort skevheter och ojämn-heter på reglar och skivmaterial. Med släta och väldefi nierade ytor på båda si-dor, ramen respektive fönstrets karm-stycke, ökar förutsättningarna för en väl-fungerande slagregnstätning.

I försök utförda enligt provningsstan-darden för klassifi cering av vattentäthet i väggar med färdigmonterade fönster, SS-EN 12208, har det visat sig vara möjligt att uppnå fullgod täthet utan att fasadbe-klädnaden är på plats. Detta kan uppnås om anslutningen mellan inbyggnadsra-men och det yttre cementbaserade skiv-materialet tätas med fogmassa eller lister av någon typ av syntetiskt material. Detta innebär att fasadbeklädnaden fungerar som extra barriär när det gäller slagregns-motståndet.

Olika fasadkomponenter

Med samma profi ltyp i inbyggnadsra-men (5) är det möjligt att möta olika fa-sadbeklädnader såsom fasadpanel, skiv-material samt tjockputs på mineralull. Inbyggnadsramen i sig styr var fasadbe-klädnaden ska möta fönstret. Detta är en

fördel i fallet med puts, då ett väldefi nie-rat avslut i fönstersmygen är avgörande för vattentätningen.

När det gäller fönsterbleck (9), monte-ras blecket mot ramen och på det viset fås en kontinuerlig dräneringsväg, även för vatten som rinner längs sidorna. Fönster-blecket har samma utformning oavsett fasadmaterial, dock kompletteras det med en kantplåt när puts ska avslutas i fönstersmygen, se bild 1b.

Utformningen av fönsterblecket skiljer sig inte i någon större utsträckning från praxis utom när det gäller monteringen. Ett cellgummi (7) viks runt bakkanten på fönsterblecket, för att sedan stickas in i en spalt på inbyggnadsramen. Cellgummit fi xerar fönsterblecket samt skapar ett väl-

defi nierat utrymme för den primära tät-ningen med fogmassa (8). Fönsterblecket fi xeras sedan genom infästning av kant-plåten i inbyggnadsramen (bild 1b) eller skruvläkten (bild 2b).

Det går även att komplettera med ett kontinuerligt fästbleck (10) vilket monte-ras mot en spalt (11) på inbyggnadsramen.

Sammanfogningen av inbyggnadsra-men har i detta projekt utförts med plåt-vinklar, vilka förs in i spår (12) på baksi-dan av inbyggnadsramen. För att utföra hörnen vattentätt, har mjukfog använts. Önskvärt vore att inbyggnadsramen, fullt utvecklad, prefabriceras med erforderlig tätning och i valfri kulör.

För att visa hur uppbyggnaden av föns-

Figur 1. Uppbyggnad av fönsteranslutning – fasadbeklädnad av tjockputs på mineralullsiso-lering. Överst till höger visas i detalj området kring ställplatsutrymmet.



teranslutningen i praktiken ser ut, mon-

terades två mindre väggsektioner ihop,

den ena med beklädnad av tjockputs på

isolering av mineralull och den andra

med träpanel. Bild 1 och 2 visar resultatet.

För att lättare se anslutningsdetaljerna,

har inte fönster monterats.

Slagregnstätningen hamnar i över-

gången mellan inbyggnadsram och puts

respektive smygbräda, vilket gör att in-

byggnadsramen endast blir synlig under

fönstret då detta är monterat.

Praktiska fördelar

En fördel med att använda en inbygg-

nadsram av den typen som utvecklades

inom LTH-projektet är att fönstret fri-

kopplas från övriga konstruktioner. Det

medför att fönstret kan monteras efter

putsning och målning, med minskad risk

för nersmutsning eller skador.

Det nya sättet att montera fönster på

innebär vidare att det blir möjligt att ut-

föra kommande fönsterbyten utan att

skada fasadbeklädnad och plåtbeslag.

Med dagens system är detta inte möjligt,

vilket ger merkostnader utöver själva

fönstret och fönstermontaget.

Kan bli kommersiell produkt

Vid eventuella tvister angående exempel-

vis utförandebrister kan gränserna mel-

lan olika entreprenörers arbete och an-

svar lättare defi nieras, vilket också är en

uppenbar fördel.

Vid projektets start tillfrågades olika

fönsterleverantörer om att samarbeta,

med följd att Velfac engagerade sig aktivt

i arbetet. Engagemanget medförde att

fönsteranslutningens utformning är an-

passad till detta företags produkter. Före-

taget undersöker för närvarande möjlig-

heterna att vidareutveckla projektets re-

sultat till en kommersiell produkt. En

workshop som ordnades vid LTH under

hösten 2009 lockade 25 industrirepre-

sentanter, vilket tyder på starkt intresse

för produkten.

Ett eventuellt framtida utvecklingsar-

bete bör beröra områden som material-

val, profi lutformning, sammanfognings-

teknik och täthetsprovning. Med smärre

justeringar fi nns möjlighet att använda

samma principlösning och komponenter

på fönster från andra leverantörer. D

Fotnot:

Lean Wood Engineering (LWE) är ett trä-

forskningsprogram som fi nansieras av Vin-

nova samt tolv svenska trä- och byggföre-

tag. Luleå tekniska universitet, Linköpings

universitet och Lunds tekniska högskola

deltar.

Referenser

Ingemar Samuelsson och Anders Jansson

(2009). Putsade regelväggar. SP Sveriges

tekniska forskningsinstitut. Rapport

2009:16.

SIS (2000). SS-EN 12208 Fönster och dörrar

– Vattentäthet – Klassifi cering.


Bild 1. Anslutningar kring inbyggnadsramen – fasadbeklädnad av tjockputs på mineralull.

Bild 2. Anslutningar kring inbyggnadsramen – fasadbeklädnad av träpanel.

P


En del av en brandkonsults var-dag är att hantera så kallade rök-fyllnads- eller brandgasberäk-ningar. Detta är något som ofta

blir aktuellt i fall där en komplex byggnad eller miljö faller utanför ramarna för för-enklad dimensionering. Vanligtvis hand-lar det om projektering av större köpcent-ra, arenor och kontorshus med öppna ljusgårdar, men även större industriloka-ler, nattklubbar, tunnlar etcetera.

Syftet med den här typen av beräkning-ar är i de fl esta fall att verifi era att utrym-ningen kan ske på ett säkert sätt innan röken har blivit för tät för att orientera sig eller för varm eller för toxisk för att kunna utrymma på ett säkert sätt.

Två volymerHistoriskt sett har dessa beräkningar ut-förts med hjälp av handberäkningar. Un-der 1990-talet spred sig den så kallade tvåzonsmodellen och datorberäkningar på marknaden.

Tvåzonsmodeller är beräkningsmo-deller som delar upp en volym i ett övre brandgaslager och en volym under denna som är fri från rök. Dessa modeller är re-lativt enkla, men ställt mot verkliga för-sök gav, och ger de fortfarande, tillfreds-ställande resultat i mindre och framför-allt enklare geometrier där varm rök kan förväntas stiga mot taket och sprida sig jämt över ytan.

Begränsningen för tvåzonsmodellerna ligger i komplexa geometrier och bränder där brandgasernas temperatur och stig-kraft blir för liten för att skapa en tydlig skiktning mellan den rökfyllda och den rökfria zonen.

Tydligare bildDet kan säkert diskuteras när fältmodel-lerna fi ck fäste inom den kommersiella brandskyddsprojekteringen, men under

de senaste tio åren har användandet av dessa program ökat kraftigt. Samlings-namnet för fältmodeller är CFD-model-ler, som står för Computational Fluid Dynamics.

CFD-modellerna skiljer sig från de enklare tvåzonsmodellerna på så sätt att volymen som ska studeras delas in i många små volymer (celler). För varje be-räkningscell löses konserveringsekvatio-nerna för massa, rörelsemängd och ener-gi. Dessa ekvationer löses för varje tids-steg.

Vartefter kapaciteten på datorer har ökat har även möjligheten ökat för att re-lativt snabbt utföra beräkningar med hög re upplösning och större noggrann-het i resultaten. Modeller med över 1 000 000 celler är numera inte ovanliga.

Anledningen till den ökade använd-ningen är många. Dagens datorer har bli-vit kraftfullare och billigare, och antalet projekt där den här typen av beräkningar krävs har blivit fl er. Beräkningarna ger även projektören en tydligare bild av brandgasspridningen, temperaturer och fl öden i tre dimensioner.

Vilken information användsTrots datormodellernas relativt goda möjlighet att förutsäga ett givet brandför-lopp kommer en beräkning aldrig att bli bättre än de indata som används i det ak-tuella projektet. Med ökad kunskap kring verkliga bränders förlopp, ökad datorka-pacitet och mer avancerade beräknings-modeller har möjligheten att ta hänsyn till och variera olika indata förbättrats.

En normal CFD-beräkning tar primärt hänsyn till följande parametrar:– Brandens storlek och tillväxthastighet– Lokalens geometri– Inverkan av automatisk vattensprinkler– Storlek på luckor för brandgasventila-

tion

– Kapacitet hos eventuella brandgasfl äk-tar

– Sotinnehåll i brandgasernaÄr dessa parametrar tillräckliga för att

ge en rättvisande bild av brandförloppet? Fungerar brandgasventilationen likadant oavsett var i världen du befi nner dig?

Frågan om yttre förhållanden är något man sällan tar hänsyn till i de beräkning-ar som utförs. Istället för att modellera vindpåverkan på en specifi k brandgas-lucka väljer man i de allra fl esta fall att

BRAND Datorbaserade beräkningar av brand- och brandgasspridning blir allt mer avan-

cerade. De antaganden som läggs in måste också utvecklas. Till exempel så kan yttre vind,

utomhustemperaturer och komfortventilation påverka beräkningar av brandförlopp.

Bättre indata ger säkrarebild av brandförloppAv jakob hagman, brandingenjör och fredrik magnusson, brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Jakob Hagman är brandingenjör från Lunds tekniska högskola och anställd på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han arbe-tar med brandförloppsberäkningar och är specialiserad på utrymningsberäkningar.

Fredrik Magnusson är brandingenjör från Lunds tekniska högskola och arbetar på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har lång erfarenhet av brandförloppsberäkning-ar och är specialiserad på brandskydd i höga hus.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN



göra en kvalitativ analys där frågan utreds med logiska resonemang.

Det är i en majoritet av beräkningarna inget anmärkningsvärt, men ibland stöter man på fall där de yttre förhållandena vi-sar sig ha mycket stor påverkan på resul-tatet av våra beräkningar.

Anpassade indataFör att belysa vikten av att hantera de yttre förhållandena redan i beräknings-skedet har vi valt att studera ett specifi kt exempel.

Att brandskydd och inbrottsskydd säl-lan går hand i hand är ingen nyhet inom byggbranschen. Om du är lås-, larm- eller säkerhetskonsult och läser det här så nickar du förmodligen instämmande.

I de fall det är möjligt att placera till-luftsöppningar för brandgasventilation högt undviks en del av den problematik som fi nns kring automatisk öppnings-funktion i partier mot det fria i markplan. I de fall det fi nns ljusgårdar som står i öp-pen förbindelse med varandra kan, i bästa fall den ena ljusgårdens takluckor fun-gera som tilluft för den ljusgård som di-rekt påverkas av en brand. Man talar om kommunicerande kärl. Detta är en lös-ning som har visat sig fungera relativt väl i försök i enklare geometrier.

Denna lösning har tillämpats där detta är möjligt. Så länge ljusgårdarna har sam-ma höjd så talar allt för att en sådan lös-ning fungerar. Men vad händer om den ena ljusgården är lägre än den andra? Vil-ken påverkan har yttre förhållanden som de vi har sett under de senaste månaderna i norra Europa med medeltemperaturer på under -10 grader Celsius?

Räknade på exempelUtifrån dessa förutsättningar tog vi fram en fi ktiv beräkningsmodell som repre-

senterar två ljusgårdar med olika höjd. De är inbördes förbundna med något som i verkligheten skulle kunna vara exempel-vis en shoppinggata. Konsekvenserna av en brand i ett intilliggande utrymme till en av ljusgårdarna beräknades med given area för brandgasventilation.

Svaret på frågan om hur de yttre förhål-landena inverkar på resultaten av beräk-ningarna ges tydligast i de illustrationer som redovisas i fi gur 1 och fi gur 2. I det ena fallet visas en brand där temperatu-ren inne är den samma som temperaturen ute. Luckorna för brandgasventilation i taket på den ljusgård där branden har uppstått fungerar som frånluft och tilluft tas från den andra ljusgårdens luckor i tak.

Utan att ta hänsyn till vårt, för tillfället, arktiska klimat är det lätt att tro att man just har visat på en mycket väl fungerande lösning för brandgasventilation av ljus-gårdarna i exemplet. Men innan vi skålar i champagne över det lyckade resultatet ska vi se vad som händer i nästa exempel.

I fi gur 2 redovisas en beräkning där temperaturen ute är cirka 40 grader kal-lare än inne. Nu uppstår intressanta feno-men. Istället för att röken från branden tar sig upp genom den ljusgård där bran-den är belägen rör den sig genom förbin-delsegången och ut i den angränsande ljusgården. Det kan te sig självklart och logiskt att det fungerar på det här viset, men hur många hade valt att analysera den frågan?

Beräkningar har även utförts för mot-svarande fall med lågt placerad tilluft i respektive ljusgård. Med dessa förutsätt-ningar innebär ett vinterfall inte samma problem. Detta visar på att den konven-tionella metoden är relativt robust.

I realiteten är det i många fall också möjligt att praktiskt lösa problemen på

andra sätt. Det är i de fall sådana lösning-ar inte är tillämpbara som nya angrepps-sätt diskuteras, vilket i sin tur kräver en mer nyanserad bedömning.

Utveckla ingångsvärdenVilka lärdomar kan vi dra av vårt exem-pel? Våra beräkningar visar på vikten av att anpassa beräkningarna till miljön i vil-ken byggnaden kommer att stå. En beräk-ning som stämmer för en byggnad som uppförs i Kiruna kan ge helt andra resul-tat om samma byggnad uppförs i Dubai.

Den analys som gett upphov till arti-keln är endast ett exempel av en rad fak-torer som vi bör hantera i fortsättningen, exempelvis:– Hur påverkar yttre vindpåverkan vår

brandtekniska lösning?– Kan det förekomma så pass stora tem-

peraturdifferenser inom en ljusgård att brandgasventilationen inte får önskad effekt?

– Hur påverkar byggnadens komfortven-tilation och eventuell luftkonditione-ring våra beräkningar?Även i framtiden kommer vi med all

säkerhet att kunna hantera många av dessa frågor kvalitativt, men det vore fel att inte utnyttja den kunskap och kapaci-tet som fi nns i de fall tveksamheter före-kommer.

Vi vågar nog påstå att de analyser som genomförs i Sverige idag håller en relativt hög nivå över lag. Att Sverige som ett litet land står sig väl i den internationella kon-kurrensen inom brandvärlden förklaras av att en rad duktiga individer inom om-rådet har strävat efter att föra utveckling-en framåt.

Med den snabba utvecklingen inom da-torvärlden och möjligheten att förfi na de modeller som används måste även de an-taganden som görs utvecklas! D

Figur 1. Illustration av brandgasventilation i två sammanbundna

ljusgårdar från Fire Dynamics Simulator. Temperaturen inne är

densamma som temperaturen ute, +20 grader Celsius.

Figur 2. Brandgasventilation i två sammanbundna ljusgårdar.

Temperaturen utomhus är -20 grader Celsius.

P


Vi har under de senaste åren

medverkat som brandskydds-

projektörer vid ny- och om-

byggnad av ett antal större

köpcentrum runt om i Sverige. Byggna-

dernas brandskydd har projekterats ge-

nom analytisk dimensionering med fokus

på personsäkerhet vid utrymning.

Genom att genomföra analysen med en

probabilistisk riskbaserad metod har

byggnadernas brandskydd ytterligare

kunnat optimeras i jämförelse med tradi-

tionell analytisk dimensionering, utan att

för den skull ge avkall på personsäkerhe-

ten.

Olika metoderDen probabilistiska metoden tar hänsyn

till såväl sannolikhet för, som konsekven-

ser av, en olyckshändelse. En kartlägg-

ning av de ingående parametrar som är

vitala för brandskyddet har skett, vilket i

sin tur genererat en prioriteringsordning

för var resurser ska läggas för att bibe-

hålla en hög skyddsnivå. Det gör det möj-

ligt att reducera kostnader i både bygg-

och förvaltningsskedet.

Det fi nns olika tillvägagångssätt vid di-

mensionering av byggnadstekniskt brand-

skydd. Antingen kan dimensionering ske

med en så kallad förenklad dimensione-

ring, genom att föreskrifter i BBR efter-

levs genom att följa allmänna råd från

Boverket och diverse handböcker. För

större komplexa byggnader där brand

kan medföra mycket stor risk för person-

skada krävs dock analytisk dimensione-

ring för att verifi era brand- och utrym-

ningssäkerheten.

Analytisk dimensioneringAnalytisk dimensionering kan enligt av-

snitt 5:13 BBR vara beräkning, provning,

objektsspecifi ka försök eller en kombina-

tion av dessa1. Vid beräkning fi nns tre

huvudsakliga metoder:

• Scenarioanalys – fokus på konsekvens.

• Riskanalys med deterministiska värden

– sannolikhet för en olycka viktas mot

konsekvensen av en sådan med endast

ett fåtal uppsättningar av ingående

para metrar.

• Riskanalys med probabilistiska värden

– sannolikhet för en olycka viktas mot

konsekvensen av en sådan där ingående

parametrar varierar inom en statistiskt

defi nierad fördelning.

Vid dimensionering av brandskyddet

inom de aktuella byggnaderna har ut-

gångspunkten varit beräkningar med den

senare metoden.

Via utrymningsberäkningar och analys

av brandgasspridning beräknas en säker-

hetsmarginal utifrån ett probabilistiskt

riskbaserat angreppssätt där tid för ut-

BRAND En metod som tar hänsyn till osäkerheter vid projekteringen av

brandskydd i köpcentra ger en bättre strategi för att klara bränder. Brandskyddet

blir kostnadseffektivt utan att ge avkall på personsäkerheten.

Brandskydd i köpcentrakan optimerasAv johan norén, brandingenjör, Briab och anders sandberg, brandingenjör, Briab


Johan Norén är brandingenjör LTH och

civilingenjör i riskhantering på Briab -Brand

& Riskingenjörerna AB. Johan Norén arbetar

främst med analytisk dimensionering med

fokus på riskbaserade angreppsrätt.

Anders Sandberg är brandingenjör

LTH och civilingenjör i riskhantering på

Briab - Brand & Riskingenjörerna AB. Han

arbetar med allmän brandskyddsprojekte-

ring med expertkompetens inom analytisk

dimensionering.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

Figur 1. Exempel på en

statistisk fördelning av

personantal. Den statistiska

fördelningen kan grunda sig

på dataanalys från befi ntlig

statistik från liknande

verksamheter.

rymning och tid till kritiska förhållanden jämförs.

Säkerhetsmarginalen defi nieras som att säker utrymning föreligger under för-utsättning att utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår. Säkerhets-marginalen beskrivs matematiskt enligt följande2:

G = tS – tD – tR – tE

Där:G = säkerhetsmarginal tS = tid till kritiska förhållanden, beräk-nad med hjälp av brandgasfyllnadsbe-räkningar tD = detektionstid, den tid det tar att detektera en brand, via aktiva system alternativt via att upptäcka branden med våra sinnen tR = reaktions- och beslutstid, den tid det tar att varsebli en brand och påbör-ja utrymning tE = evakueringstid, den tid det tar för samtliga personer att evakuera bygg-nadenI praktiken betyder detta att alla perso-

ner inom byggnaden ska ha hunnit lämna byggnaden innan förhållandena inte längre anses vara acceptabla. Kritiska förhållanden behöver dock inte nödvän-digtvis innebära personskador eller för-luster i människoliv, utan betyder att ut-rymning inte längre kan säkerställas un-der acceptabla förhållanden. Kritiska förhållanden vid utrymning defi nieras i BBR avsnitt 5:36.1

Ger inte full information

Det klassiska sättet att genomföra en ana-lytisk dimensionering är via scenarioana-lys eller deterministisk riskanalys. Kon-servativt valda värden, beräknade via olika brandgasfyllnadsmodeller och ut-rymningssimuleringsprogram samt ta-

bellerade värden, defi nierar de ingående tiderna i säkerhetsmarginalen. Så länge säkerhetsmarginalen är positiv är brand-skyddet tillfyllest. Detta under förutsätt-ning att verifi ering och känslighetsanalys har genomförts.

Begränsningen med den determinis-tiska analysen är att resultatet ger trubbig och onyanserad information om olika tekniska systems tillförlitlighet, redun-dans och hur de relaterar till varandra. Fokus ligger främst på de konsekvenser som kan uppstå givet brand, och osäker-heterna kan bli stora.

Resultatet nyanseras

För att vidga analysen och ta ett större helhetsgrepp kan ett riskbaserat probabi-listiskt angreppssätt användas. Både san-

nolikhet för olika händelser, att olika hän-delser genererar olika konsekvenser, och att ingångsvärdena kan variera mellan varje troligt brandscenario, beaktas i ana-lysen. Händelseträdsmetodik och Monte Carlo-simuleringar utgör grundstenarna i analysen.

Metodiken innebär en möjlighet att analysera vad som händer om olika tek-niska och organisatoriska system felfun-gerar, hur troligt detta är och om säker-heten är tillfredsställande när detta sker. Detta görs utifrån statistiska fördelningar istället för diskreta värden (enstaka spe-cifi ka värden). De statistiska fördelning-arna breddar scenariorymden så att i princip alla troliga tänkbara scenarion täcks in genom endast ett fåtal tidskrä-vande moment. Resultatet blir mer nyan-serat – via individrisk och medelrisk – och möjliggör välgrundad känslighets-analys och en fördjupad extremvärdes-analys.

Från metodik till praktisk användning

är steget relativt kort, men arbetsbördan blir betydande. Innan analysen kan på-börjas måste den brandskyddstekniska strategi som bedöms generera en brand-skyddsnivå som lägst uppfyller samhäl-lets krav defi nieras. Den utgör analysens ”nollhypotes”.

1. Utifrån en logisk och strukturell upp-byggnad, via händelseträdsmetodik samt byggnadens utformning och verk-samhet, identifi eras scenarion som är dimensionerade för brandgasfyllnads-beräkningarna. Scenarierna speglar olika troliga tänkbara händelser.

2. Via data från litteratur eller fältstudier defi nieras därefter ingångsvärden till brandgasfyllnadsberäkningarna, så som tillväxthastighet, effektutveck-ling, involverade ämnen i branden et-cetera, en scenarioanalys.

3. Brandgasfyllnadsberäkningarna ge-nomförs med hjälp av CFD-modeller, där fältmodellen FDS nyttjas, och tid till kritiska förhållanden avläses som ett intervall istället för diskreta värden. Utifrån det upprättade händelseträdet och identifi erade scenarier ansätts tid till kritiska förhållanden som en statis-tisk fördelning. Även de olika aktiva systemen och organisatoriska aspek-terna defi nieras kvantitativt via statis-tiska fördelningar som anger deras fel-funktioner. Genom att vikta de olika tiderna till kritiska nivåer med olika sannolikheter för olika händelser fås en riskbaserad tid till kritiska förhållan-den.

4. Tid för utrymning studeras med kvan-titativa beräkningsmetoder där varje ingångsparameter, som gånghastighet, fl öde genom dörrar, antal utrymnings-vägar, personantal etcetera represen-teras med en statistisk fördelning. Ut-rymningsförloppet delas vidare upp på komponenterna detektionstid, reak-tions- och beslutstid samt evakuerings-tid för att inkludera personers ageran-de vid brand och olika aktiva systems olika felfunktioner.

5. Tid till kritiska förhållanden och tid för utrymning jämförs för att beräkna sä-kerhetsmarginalen. Som grund för ac-ceptanskriterium för aktuell modell nyttjas en β-indexmetod, som kvanti-fi erar utrymningsstrategins tillförlit-lighet.


Figur 2. Exempel på ett upprättat händelseträd för kartläggning av dimensionerande brand-

scenarion.

P

6. Från de genomförda beräkningarna,

där resultatet presenteras som individ-

risk via ett histogram, och defi nierade

acceptanskriterier kan en första slut-

sats dras om byggnadens utrymnings-

strategi är tillfyllest eller inte.

7. Då resultatet och varje ingångsparame-

ter är defi nierad med en statistik fördel-

ning kan en välgrundad och logisk

känslighetsanalys genomföras där in-

gångsparametrarnas påverkan på re-

sultatet presenteras visuellt. En priori-

tering kan göras för vilka ingångsvär-

den som ska underkastas en fördjupad

analys.

8. Om acceptanskriteriet inte uppfylls, el-

ler variationen blir allt för stor vid

känslighetsanalysen, förkastas den fö-

reslagna brandskyddslösningen. En ny

brandskyddslösning arbetas fram och

nya beräkningar genomförs.

Finns för- och nackdelar

Att nyttja en probabilistisk metodik har

stora fördelar. Det fi nns dock även nack-

delar och begräsningar.

De primära fördelarna är att osäkerhe-

ter fångas upp. Detta medför ett bättre

beslutsunderlag med en genomlyst pro-

blemställning som tar hänsyn till enskilda

parametrars variation och påverkan på

resultatet. Byggnadens brandskyddsstra-

tegi blir därmed genomtänkt och objekt-

specifi k.

Utifrån resultat och känslighetsanaly-

ser kan även extremvärdesanalys genom-

föras. Den möjliggör kartläggning av vilka

kombinationer av händelser som måste

fi nnas för att personer ska påverkas av

kritiska förhållanden, samt inom vilken

del av byggnaden som det teoretiskt är en

”trång sektor” med hänsyn till nyttjad ut-

rymningsstrategi.

Extremvärdesanalysen identifi erar var

resurser bör läggas för att bibehålla en

hög brandskyddsnivå, samtidigt som

kostnadsbesparingar kan identifi eras

inom andra delar av brandskyddet. Resul-

tatet genererar en förfl yttning av resurser

och framtida kostnadsbesparing.

Metodiken ställer större krav på brand-

skyddsprojektören när det gäller verifi e-

ring, dokumentering av genomförda an-

taganden och förenklingar, samt genom-

arbetad känslighetsanalys. Rätt vald nivå

för granskning (intern och extern) är vik-

tig, då analysen minskar i transparens vid

ökad grad av matematisk komplexitet.

Avsaknaden av ett kriterium som sam-

hället accepterat (politiska beslut) för det

probabilistiska angreppssättet innebär

också en viss begränsning. Resultaten av

den probabilistiska analysen kan visa att

personer i ett litet antal fall av scenarierna

inte kommer att hinna utrymma innan

kritiska förhållanden uppstår, något som

kan vara politiskt känsligt. Det krävs ac-

ceptanskriterier eftersom det inte är rea-

listiskt att i 100 procent av samtliga tänk-

bara scenarier ha en positiv säkerhets-

marginal (det vill säga en individrisk

på 0).

De acceptanskriterier som valts i de

aktuella analyserna har valts utifrån mot-

svarande acceptanskriterier inom andra

ingenjörsområden.

Genomtänkt strategi

Det probabilistiska angreppssättet gör

det möjligt att se osäkerheter i ingående

parametrar. Det kan till exempel vara ak-

tiveringstider för aktiva system, som

sprinkler eller brand- och utrymnings-

larm.

Metoden medför ett bättre beslutsun-

derlag med en genomlyst problemställ-

ning som tar hänsyn till enskilda para-

met rarnas variation och påverkan på re-

sultatet. Byggnadens brandskyddsstra-

tegi blir därmed genomtänkt och objekt-

specifi k.

Projekteringskostnaden kan bli något

högre men i slutändan fås en objektspeci-

fi k produkt som tar hänsyn till byggna-

dens arkitektoniska utformning och

funktion. Ett mer kostnadseffektivt

brandskydd fås, som är specifi kt för bygg-

naden utan att ge avkall på personsäker-

heten. D

Referenser:

1 Boverket. (2008). Boverkets byggregler,

BBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m.

BFS 2008:6). Karlskrona: Boverket.

2 Boverket. (2006). Utrymningsdimensio-

nering. Karlskrona: Boverket.


Figur 3. Beskrivning av säkerhetsmarginalen i form av histogram.

En ny metod optimerar projekteringen av

brandskyddet i köpcentra. Foto: Anders Ranby

Konsulter inom projektering och besiktning

av sprinkler, brandlarm & gassläcksystem.

Experter på kostnadseffektivt brandskydd inom köpcentrum, kontor, sjukvård, äldreboenden, lager och industri.

Utför utredningsarbeten, kostnadskalkyler, projektering, förfrågningsunderlag samt revisions- och leveransbesiktningar.

Konsulterna med stor erfarenhet av entreprenad och besiktning.

www.nordiskabrand.se

[email protected]

Tel. 08-730 06 70

Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings rädd-ningstjänst inventerat radhu-sen och undersökt deras brand-

skydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vag-geryd och Jönköping.

För kommunen var det viktigt att öka sin kunskap om radhusen, eftersom dessa bränder klassas som de farligaste bo-stadsbränderna. Om man ser till antal döda per brand så toppar radhusbrän-derna statistiken. Bränderna är farliga på grund av att brandspridningen sker väl-digt snabbt mellan bostäderna. Sprid-ningen sker i regel via vinden, eftersom den ofta är dåligt brandsektionerad.

Ger effektivare räddningsarbeteVid en brand är det viktigt för räddnings-tjänsten att veta så mycket som möjligt om radhuset redan innan man är på plats. Det fi nns olika sätt att snabbt få fram in-formation på. I Jönköping används bland annat ett kartprogram som heter Kartago, vilket är ett grafi skt informationssystem (GIS) och som idag även används av fl era olika organisationer som lantmäteriet, försvaret och olika kommunala bolag.

Genom att dokumentera viktig infor-mation om radhusen i kommunen och riskklassifi cera dem kan räddningstjäns-tens operativa arbete underlättas och ef-fektiviseras. Vidare kan man föreslå för-bättringar av de radhus som kan betraktas som dåliga i fråga om brandskydd.

Ritning stämmer sällanArbetet började med att ritningar över de olika husen undersöktes. Det visade sig att nödvändig information om radhusen inte går att få via ritningar från kommu-nen. Ritningarna, som ritades innan hu-set byggdes, stämde inte alltid överens med verkligheten. Det var även vanligt att vinden inretts eller att olika ändringar

gjorts utan att detta framgick av ritning-arna.

I samband med inventeringen av rad-hus defi nierades vad som avses med rad-hus enligt Jönköpings räddningstjänst: ”En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda. Byggnaden ska inne-hålla tre, eller fl er bostäder. Ifall de olika våningsplanen i fastigheten är indelade i fl era bostäder/lägenheter ses byggnaden ej som ett radhus utan anses vara ett fl er-familjshus.”.

I inledningen av arbetet fanns det cirka 150 radhuslängor på listan över kända radhus i kommunen. Mot slutet av arbetet hade listan över radhuslängor växt till över 400 radhuslängor.

Snabb spridning av brandRadhusbränder är farliga. Brandsprid-ningen mellan bostäderna i ett radhus kan ske mycket snabbt. Den snabba brandspridningen beror ofta på att bran-den tar sig upp på vinden och vidare till grannen.

Bygglagstiftningen idag ställer kravet att en bostad ska vara brandtekniskt av-skild från en annan bostad i 60 minuter (EI 60). Detta innebär att konstruktionen stoppar brand- och brandgasspridning under denna tid.

Den sortens brandspridning är ändå möjlig eftersom bygglagstiftningen har förändrats mycket genom åren, och innan 1980-talet var det godkänt att bygga rad-hus med osektionerad vind. Även i radhus byggda efter år 1980 är spridningsrisken stor, då det visat sig att några sektione-ringskonstruktioner är förkastliga trots att byggkonstruktionen följde de bygg-nadsregler som fanns vid tidpunkten för byggandet (Erlandsson, 1998).

Går via takfotenEn norsk studie utförd av Statens byg-

ningstekniske etat utreder hur brandför-loppet ser ut vid en radhusbrand. Under-sökningen visar att i majoriteten av fallen sprider sig branden via takfoten, efter-som denna ofta är ventilerad. Att takfoten är ventilerad är ett vanligt sätt att före-bygga fuktskador på vinden.

I en liten andel av fallen sker brand-spridningen på utsidan av radhuset och det är väldigt sällsynt att spridningen sker på grund av genombränning av innerta-ket. Den norska undersökningen visar vikten av att bygga radhus med brandsek-tionering på vinden som klarar en EI 60 klassifi cering.

Ett vanligt sätt att bygga radhus på har varit att bygga ett innertak i EI 30 och en vindssektionering i EI 30 för att få en av-skiljning på EI 60.

Spänningar i fönster På 1960- och 1970-talen var det mycket vanligt att bygga en lätt takkonstruktion i kombination med ventilerad takfot. Kombinationen är farlig då brandsprid-ningen kan ske mycket snabbt i sådana hus (Erlandsson, 1998).


BRAND Radhusbränder är de farligaste bostadsbränderna. En brand sprids oerhört

snabbt via en ventilerad takfot. En genomgång av radhus i Jönköping har ökat kunskapen

om hur radhusen ser ut och ska leda till effektivare räddningsinsatser.

Radhusbrand sprids snabbtvia ventilerad takfotAv arvid kinnerberg, brandingenjörsstudent, MSBs påbyggnadsutbildning

Arvid Kinnerberg är brandingen-jörs student på MSBs påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB). Han har under de senaste 3,5 åren studerat till brandingenjör på LTU och under somrar-na jobbat på Jönköpings räddningstjänst.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Brandspridning kan ske snabbt via tak-

foten eftersom det inte tar många minu-

ter för en normal rumsbrand att växa sig

så stor att ett normalt fönster går sönder.

Vid en normal rumsbrand kan detta in-

träffa efter bara några minuter.

Att fönstret går sönder beror antagli-

gen på att spänningar bildas i fönstret på

grund av att en del av fönstret är inbäddad

i fönsterramen. Ramen fungerar som iso-

lering till det inbäddade glaset som kom-

mer att ha en mycket lägre temperatur än

det oskyddade glaset under brandförlop-

pet. Den varma delen av glaset vill utvid-

gas medans den kalla delen vill behålla

samma form som innan. Det innebär att

spänningar snabbt byggs upp i fönstret.

Ett normalt fönster är mycket känsligt

för sådana spänningar och fönstret kom-

mer att gå sönder. Lågorna kan sedan slå

ut ur det trasiga fönstret och ta sig in på

vinden via takfoten (Danielsson, 2005).

Spikplåt svag punktEn vanlig konstruktion av takstolar i rad-

hus är byggda i ett så kallat fackverk, där

lederna är sammankopplade med spik-

plåt eller motsvarande. Konstruktionen

är mycket stark när den är hel.

Det räcker dock med att en led ska fal-

lera för att hela konstruktionen ska bli

svag och eventuellt rasa samman. Den

svaga punkten i sådana fackverk är ofta

spikplåten. Detta beror på att spikplåten

exponerar en stor stålyta utanpå det iso-

lerande träet. Detta gör leden mycket

känslig mot brandpåverkan och fallerar

snabbt vid höga temperaturer, vilket kan

leda till en kollaps av taket (Danielsson,

2005).

Material som bågnarDet fi nns många olika varianter på hur en

sektionering kan se ut. Två brandtekniskt

dåliga lösningar, som är relativt vanliga,

är att ansluta den avskiljande väggen på

vinden mot spånskivor eller mot ett

plastinnertak. Materialen har en tendens

att bågna vilket skapar utrymme, glipor,

för brandgaser att läcka igenom (Erlan-

dersson, 2008).

Brandgaserna kan vid båda fallen läcka

förbi avskiljningen vid anslutningen till

yttertaket. För att få täta avskiljningar bör

de ansluta mot till exempel råspont eller

till och med bryta igenom yttertaket (Er-

landersson, 2008).

En radhusbrand i Borlänge år 2008 vi-

sar hur illa det kan gå. I radhuset använ-

des antagligen en avskiljning som anslöt

mot en spånskiva. Avskiljningen i det ak-

tuella radhuset var till synes mycket väl-

gjord och skulle antagligen med lätthet

ha uppfyllt kraven för EI 60 om det inte

vore för att den anslöt mot en spånskiva.

Vid anslutningarna mot spånskivan bil-

dades det glipor mellan avskiljningen och

yttertaket. I dessa glipor kunde brandga-

ser sedan spridas vidare till intilliggande

lägenheter.

Branden spred sig till hela radhusläng-

an som ödelades och två människor om-

kom (Erlandersson, 2008).

Inredda vindar Trots att vinden från början inte var tänkt

som mycket mer än förvaringsutrymme

så är det vanligt att husägare vill bygga om

och förändra vinden så att den kan använ-

das som bostadsyta, då oftast som sov-

rum.

Detta kan vara en riskkälla om man inte

har tillräcklig kunskap för att utföra arbe-

tet. Det fi nns exempel där olika installa-

tioner, exempelvis kabel-TV-ledningar,

binder samman lägenheterna utan att rätt

sorts tätningar har gjorts och därmed för-

stör brandavskiljningarnas funktion

(Larsson, 2007).

Fenomenet med inredda vindar är

dock inte helt till ondo. När husägaren

inreder sin vind så vill denna såklart inte

att grannen ska ha tillgång till vindsut-

rymmet. Husägaren ser då ofta till att det

fi nns någon sorts avskiljning mellan de

olika vindsutrymmena. I vissa fall så för-


Otät avskiljning med plastinnertak eller träfi berboard.

Brandmurar som bryter igenom yttertaket mellan varje bostad i ett radhus.


stärker och tätar till och med husägaren

befi ntliga avskiljningar.

Delades in i tre kategorier

När radhusen i Jönköping inventerades

delades de in i tre kategorier. Kategorier-

na är:

1. radhus med tillfredsställande brand-

skydd,

2. brandskydd som är svår att bedöma,

samt

3. bristande brandskydd.

Brandskydd som är svår att bedöma inne-

bär att alla fakta pekar mot att brandskyd-

det är bra men att det inte går att kontrol-

lera att brandskyddet är bra.

Tanken med inventeringen var att in-

formation som samlades in ska fi nnas i

Kartago.

För att tydligt kunna överblicka vilka

hus som tillhör vilken kategori i Kartago

så tilldelades de olika kategorierna en

färg. Tillfredsställande brandskydd =

grönt, brandskydd som är svår att bedö-

ma = orange och bristande brandskydd =

rött. Radhusen markeras sedan med en

symbol i den färg som just det radhuset

tillhörde.

För att detta system ska fungera är det

viktigt att alla inom räddningstjänsten

känner till att det fi nns och hur det fun-

gerar.

Var tredje fallerar

I Jönköpings kommun omfattade inven-

teringen cirka 400 radhuslängor. Av

dessa 400 radhuslängor har 101 bedömts

ha bristande brandskydd (röda) och 48

har varit svåra att bedöma (orange). De

”orange” radhusen bör vid en insats be-

traktas som ”röda” eftersom det inte är

ordentligt klarlagt om radhusen har ett

bra brandskydd.

Det innebär att cirka en tredjedel av

radhuslängorna i Jönköpings kommun

kan betraktas ha bristande brandskydd.

Bra skydd i äldre hus

När sammanställningen av radhusläng-

orna i tidsindelningen gjorts kunde föl-

jande utläsas:

Radhus byggda på 1940- och 1950-talen: Brandskyddet i de äldre radhusen var

oväntat bra. Detta kan kanske förklaras

med att de är relativt välbyggda. Vanliga

fel på dessa radhus är dock att brandskyd-

det, i form av brandavskiljande väggar på

vinden, är begränsat till varannan eller

var tredje bostad.

Det var även svårt att bedöma brand-

skyddsklassen i radhus byggda på 1940-

och 1950-talen. Det beror antagligen på

att det genom årens lopp varit många

ägare till radhusen och att många av ägar-

na byggt till på vinden.

Radhus byggda på 1960- och 1970-talen: Under byggnationsboomen på 1960- och

1970-talen blev brandskyddet sämre, an-

tagligen för att allt lättare konstruktioner

eftersöktes. Det byggdes även så mycket

under denna tidsperiod så att det kan an-

tas att tidspressen på byggnationen höll

nere kvalitetsnivån på byggandet. Det

ledde fram till allt klenare och mindre

brandmotståndiga byggnationslösning-

ar. Ofta visade det sig i en kombination av

ventilerade takfötter och lätta prefabri-

cerade takstolar.

Byggherrarna har även använt sig av

sådana brandtekniska lösningar som vid

tiden av byggandet ansågs vara bra och

effektiva. Det har i efterhand visat sig att

lösningarna inte håller måttet.

Jämfört med de andra kategorierna är

det just radhus byggda på 1960- och

1970-talen som drar ned statistiken på

brandskyddet. Dessa hus är därmed i

mest behov av noggrannare översyn samt

förbättringar i brandskyddet.

Radhus byggda från 1980 och fram till 2010 Efter 1980 syntes det en förbättring av

brandskyddet i radhusen. Detta beror an-

tagligen på de hårdare brandskyddsreg-

lerna. Resultatet var intressant då det vi-

sade sig att förändringen av reglerna bi-

drog till att förbättra brandskyddet i rad-

husen. De nya radhusen var dessutom

lättare att bedöma brandskyddsklass på

än de övriga radhusen.

Identifi erar riskobjekt

Inventeringen används för att räddnings-

tjänsten ska veta var de radhus som klas-

sas som riskobjekt fi nns. Informationen

kan bland annat användas till att utarbeta

insatsplaner i förväg. Arbetet är i huvud-

sak utformat så att när en olycka inträffar,

så ska Räddningstjänsten kunna söka på

adressen i Kartago för att ta fram den in-

formation som fi nns lagrad om radhuset.

Informationen består av riskklass, fo-

tografi er, husägare, bygglovsår, adress,

fastighetsnummer och en kortfattad be-

skrivning av radhuset. Informationen

kan ge räddningsledaren en vägledning

om hur räddningsinsatsen ska utföras

och hur många brandmän som redan i in-

ledningsstadiet av insatsen bör utlarmas.

Till exempel kan det vara läge att tillkalla

ett stort antal resurser ifall det brinner i

ett konstaterat dåligt (rött) radhus. För

det inre befälet på brandstationen är det

även till stor hjälp att via bilderna kunna

få en visuell uppfattning om hur objektet

ser ut.

Med informationen kan det inre befä-

let lägga upp en plan för hur insatsen ska


Den procentuella andelen radhuslängor indelat efter tidsålder samt brandskyddsklass i

Jönköpings kommun.

P



skötas och via Kartago ta reda på lämpliga

angreppsvägar och närmaste anslutning

till brandpostnätet.

I vissa fall har även namn och telefon-

nummer till nyckelpersoner i bostadsom-

rådet, som kan ge nyttig information, lag-

rats. Det kan vara vaktmästare eller ord-

förande i bostadsrättsföreningar.

Åtgärda spridning Ett sätt att bygga bort brandspridnings-

problemet är att bygga ett innertak klas-

sat som REI 60. Med andra ord ett inner-

tak som både klarar brand och mekanisk

belastning. Det kan till exempel åstad-

kommas genom att bygga ett innertak i

lättbetong.

En annan lösning är att bygga takstolen

i en stolpkonstruktion. Denna konstruk-

tion är relativt stabil trots att någon del av

den fallerar.

Spridning av brandgaser mellan brand-

celler via ventilationssystem eller dylikt

är något som måste motverkas. Enligt

BBR ska ventilationssystem utformas en-

ligt följande krav: ”Luftbehandlingsin-

stallationer ska utformas så att ett till-

fredsställande skydd mot spridning av

brandgas mellan brandceller erhålls.”.

Detta är ett funktionskrav vilket med-

för att det är upp till konstruktören att

hitta en lämplig byggnadsteknisk lösning.

Det kan åstadkommas genom en rad olika

åtgärder. Några av dessa är:

• Separata ventilationssystem till varje

brandcell.

• Spjäll som leder brandgaserna genom

att stänga vissa spridningsvägar.

• Fläkt(ar) i drift. Med fl äktar i drift me-

nas att med hjälp av kanalsystemet

transportera bort brandgaser (Olofs-

son, 2009).

Säkra takfotenMed tanke på att radhusbränder ofta

sprids via den ventilerade takfoten vore

det smidigast att förbättra det befi ntliga

brandskyddet i radhus genom att brand-

säkra takfoten.

Eftersom takfoten måste vara ventile-

rad för att husägaren ska undvika fuktska-

dor på vinden måste en lösning som till-

låter ventilation användas. Några olika

byggnadstekniska lösningar som kan

minska brandspridningsrisken via takfo-

ten utan att ventilationsmöjligheten av-

sevärt försämras är:

1. Täta takfoten Takfoten kan täppas igen med ett brand-

tåligt material. En alternativ ventil måste

placeras på ovansidan av taket. Det bör

förhindra brandgaser från att lika lätt

läcka in på vinden (Danielsson, 2005).

2. Brandnät Det fi nns nät som är behandlade med en

särskild brandskyddsfärg som expande-

rar när den utsätts för värme. Nätet kan

placeras vid den ventilerade takfoten

utan att begränsa ventilationen. När nätet

kommer i kontakt med brandgaser så ex-

panderar färgen och täpper till ventilatio-

nen i takfoten och begränsar spridnings-

risken via takfoten (Danielsson, 2005).

3. Brandbeständiga fönster Genom att använda fönster som bättre

klarar av brandbelastning minskar sprid-

ningsrisken då fönstret kommer att hålla

en längre tid än ett normalt fönster. (Da-

nielsson, 2005). D

Fotnot:

Uppsatsen ”Brandsäkerhet i radhus. Inven-

tering av radhus i Jönköpings kommun” är

skriven hösten 2009 i Luleå och fi nns på

www.uppsatser.se/uppsats/fadad97dd7/.

Referenser:

Erlandsson. (1998). Enkla bränder blir svåra i

osektionerade radhus. Sirenen, Nr 2, 1998.

Danielsson. (2005). Brandspridning via den

ventilerade takfoten. (Examensarbete 15p).

Östersund: Mittuniversitetet, byggingen-

jörsprogrammet.

Erlandsson. (2008). Radhusbränder ett väx-

ande problem?. Sirenen, Nr 5, 2008.

Larsson. (2007). Radhusfällan. Sirenen, Nr 5,

2007.

Olofsson. (2009). Brandgasspridningsvolym

i ventilationssystem med fl äkt i drift. (Exa-

mensarbete 15p). Luleå: Luleå tekniska uni-

versitet, brandingenjörsprogrammet.

P


Ett nytt koncept för att effekti-

visera betongbyggandet har ut-

vecklats av forskare från Luleå

tekniska universitet och fabriks-

betongföretaget Betongindustri. Ett da-

torprogram tar hänsyn till omgivande

klimat, konstruktionstyp och betongsort

och ger tillförlitliga glättningsprognoser

när man väljer rekommenderad betong.

Det innebär att väntetiderna innan

glättning kan minimeras och att gjutper-

sonal kan gå hem i tid på eftermiddagen.

Upplagt i stegKonceptet för att effektivisera betong-

byggandet är upplagt i nivåer, där själva

glättningsberäkningen återfi nns i den

tredje nivån.

Den första nivån är utgångspunkten i

all betongtillverkning. Basbetong kom-

poneras för att möta generella grundkrav

på hållfasthet, vattencementtal, eller

ibland cementmängder, för olika special-

tillämpningar.

Den andra nivån är funktionsbetonger

som förädlats för att öka kundnyttan. Be-

tongerna är i förväg särskilt utprovade för

att klara en viss stipulerad funktion för-

utom grundkraven ovan. Det kan exem-

pelvis vara krav på uttorkning, glättning,

frostbeständighet och ytfi nish. Exempel-

vis ger en uttorkningsbetong en garante-

rad uttorkningstid och är i många fall en

förutsättning för fuktsäkert byggande1-4.

Glättning ger ytfi nishDen tredje förädlingsnivån omfattar fyra

steg: 1) samråd med byggaren för infor-

mation om gjutförhållande, typ av kon-

struktion, gjutmetod och så vidare, 2) en

prognos baserad på beräkning med sär-

skilt utvecklat datorprogram, 3) betong-

val (en funktionsbetong) och leverans,

samt 4) uppföljning och input till nästföl-

jande gjutningar.

Glättning innebär att färdiggjutna golv

eller bjälklag ytbehandlas för att erhålla

god fi nish, se fi gur 1. Oftast delas glätt-

ningsproceduren in i två steg, grov- res-

pektive fi nglättning. I det första steget,

som utförs med skurskiva, uppnås en yt-

struktur som kan jämföras med brädriven

yta medan det andra steget, där slipblad

fästs på glättningsmaskinen, ger en helt

slät och blank ytstruktur5.

Utöver jämnhetsförbättringen har

glättningen även stark inverkan på nöt-

ningshållfastheten. Slitstyrkan kan för-

bättras med en eller ett par hållfasthets-

klasser beroende på antal grov- och fi n-

glättningar6.

Svårt veta väntetidGenomförande av glättning i praktiken är

en krävande aktivitet. Det krävs lång er-

farenhet för att exakt veta när man kan

börja bearbeta betongen med sin utrust-

ning för att få ett perfekt resultat. Man

brukar säga att glättningen kan starta när

man kan gå på betongen utan större av-

tryck.

Stor ödmjukhet inför aktiviteten är en

fördel i sammanhanget, speciellt vid låga

lufttemperaturer och blåsigt väder. Det

fi nns många exempel där man har fått

vänta en hel natt efter gjutningen innan

det har gått att glätta.

Fel metod kan förstöra ytaVarför är det då så viktigt att börja glätt-

ningen vid ”rätt” tidpunkt? Vid för tidig

glättning fi nns det risk för att man river

sönder ytan och skapar ojämnheter, me-

dan för sen glättning ger ökat slitage på

utrustningen, sämre effekt och risk för att

man sliter sönder ytskiktet. Glättnings-

tidpunkten har stor betydelse för nöt-

ningshållfasthet och det är speciellt vik-

tigt att glättningen inte sker för tidigt.

Den parameter som styr glättningsti-

den är betongens ythållfasthet, vilken på-

verkas av ett fl ertal faktorer; temperatur-

och fuktförhållanden, solsken, vind och,

givetvis, av betongkvalitet. De hållfast-

hetsnivåer som är förutsättningen för

glättning är mycket låga. De nivåer under

vilka det är möjligt att grov- respektive

BETONG En utmaning när man gjuter betonggolv är att veta när man kan börja ytbe-

handla betongen. Glättningstiden varierar vid olika väder. Nu fi nns en programvara som väger

in bland annat klimat, typ av konstruktion och betongsort. Väntetiderna kan kortas.

Program kortar ner väntetidnär betonggolv ska glättasAv mats emborg, jonas carlswärd, christer hedin, jan-erik jonasson och mikael järleberg

Figur 1. Gjutning av platta vid kall väderlek,

maskinglättning med åkglättare och med

handhållen glättare.


fi nglätta, kallas ofta glättningsfönstret,

och kan kalibreras in i laboratorie- och

fullskaleförsök där hållfasthet och pene-

trationsmotstånd i ytan kopplas ihop med

glättningsresultat7, 8.

Kalibrerat beräkningsprogram Det nyutvecklade konceptet BI Ready

stödjer sig på ett datorprogram som är

baserat på fi nita elementmetoden. För

olika typfall beräknas betongens tempe-

raturutveckling i mycket tidig ålder i hela

strukturen. Därefter kan hållfasthetstill-

växten tas fram och då speciellt i ytan.

De värmetekniska och hållfasthetstek-

niska egenskaperna har provats fram ge-

nom laboratorieförsök för aktuella funk-

tionsbetonger. Teoretiska modeller base-

rade på mognadstid (det vill säga ekviva-

lent tid) för de tidiga egenskaperna är

nyutvecklade för att rätt träffa det fysiska

beteendet under de allra första timmarna

efter gjutningen, se fi gur 2.

Det gäller att fånga tidpunkten när den

färska betongen övergår till en struktur,

se fi gur 3, och att beskriva den hastighet

varmed hydratationen sker. Fenomenets

temperaturberoende kopplas till model-

len enligt traditionella metoder för mog-

nadsutveckling. En förtätad elementin-

delning i konstruktionens ytskikt ger en

mer exakt bestämning av just ytskiktets

hållfasthetsökning med tiden, vilket

innebär att glättningstiden kan bedömas

med god precision, se fi gur 4.

Får fram ett glättningsschemaVäsentligt för att beräkningarna ska ge ett

korrekt resultat är att riktiga materialmo-

deller används men också att indata är

rätt. Som indata ges aktuellt typfall (se

fi gur 5), gjut- och härdningsmetod, ak-

tuella väderleksbetingelser, hur bygg-

platsen eventuellt är skyddad och om

man använder golvvärme. Väderindata

kan baseras på SMHI:s statistiska data för

aktuell ort, men det fi nns även möjlighet

att själv lägga in klimatdata, se fi gur 5.

Resultaten från beräkningarna ges i

form av ett glättningsschema där det tidi-

gare beskrivna glättningsfönstret visas

som funktion av tid och av läget i kon-

struktionen, se fi gur 6.


Figur 2. Exempel på tidig hållfasthetsutveckling vid olika temperaturer för två GlättBI

betonger och anpassning med modeller för mycket tidig mognadsutveckling.

Figur 3. Exempel på

mätningar med

fallvikt i laborato-

rium för att fånga

tidpunkter för

grovglättning

respektive fi n-

glättning hos några

funktionsbetonger.

Figur 4. Tider för start av grovglättning res-

pektive fi nglättning vid några praktiska fall i

jämförelse med beräkningar med det nyut-

vecklade programmet.

Figur 5. Exempel på två steg i beräkningsindata där olika typfall väljs och väderleksbetingelser kan varieras som ett alternativ till SMHI:s data

för en speciell ort.

P



Ytandelen, som visas längs y-axeln, är

den procentuella andelen av totala be-

tong ytan medan tiden ges längs x-axeln.

Gjutprocessen liksom glättningsfönstret

för grov- och fi nglättning redovisas i dia-

grammet med hjälp av olika färger. I ex-

emplet framgår att konstruktionen gjuts

mellan kl 07.00 och 09.00 och att grov-

respektive fi nglättning kan starta efter kl

09.00 respektive kl 12.00 i den del som

gjöts först. För den sist gjutna delen bör

grov- respektive fi nglättning avslutas vid

12.30-tiden respektive vid 15-tiden.

Med diagrammet fås en tydlig rekom-

mendation om när glättning kan genom-

föras och när man kan vara klar, det vill

säga BI Ready. I programmet skapas även

en rapport där beräkningsförutsättning-

ar och betongval dokumenteras. I beräk-

ningarna kan man gå in med ett krav på

avslutad fi nglättning av den sist gjutna

delen och få ett betongval, det vill säga det

går för exemplet i fi gur 5 att få ett betong-

val med tidigare avslutningstid. D

Fotnot:

Framtagandet av datorprogrammet och

materialmodellerna har skett i ett sam-

arbete mellan forskargrupper vid Luleå

tekniska universitet, Betongindustri samt

bolaget Vema Venturi. Konceptet kommer

att under 2010 följas upp med fältstudier.

Referenser:

1 www.betongindustri.se

2 www.bidry.se

3 Jonasson J-E, Carlsson C-A och Mjörnell K:

Modell för beräkning av fuktighet i

moderna betonger vid variabel väderlek.

Bygg och Teknik, Nr 7, Oktober 2005, s

36-41.

4 Jonasson J-E, Carlsson C-A och Mjörnell K:

Beräkning av uttorkning för betong med

Byggcement. Bygg och Teknik, Nr 7,

Oktober 2006, s 56-59.

5 Betonghandboken – Arbetsutförande,

utgåva 2, Svensk Byggtjänst, Stockholm,

1992.

6 Industrigolv – Rekommendationer för

projektering, materialval, produktion,

drift och underhåll. Stockholm: Svenska

Betongföreningen, 2009. Betongrapport

nr 13.

7 Fredriksson G, Samuelsson: Glättning av

betonggolv, Cementa AB, 1988.

8 Petersson Ö och Johansson A: Styrning av

glättningshårdhet. Cement och Betong

Institutet, CBI Rapport 1:91, Stockholm

1991, ISSN 0346-8240, 76 sid.

Mikael Järleberg är konsult på Vema

Venturi AB och utvecklar mjukvara med be-

tongbranschen som målgrupp.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Mats Emborg är FoU-chef på Betong-

industri AB och professor på avdelningen för

konstruktionsteknik vid Luleå tekniska uni-

versitet och arbetar med bland annat tem-

peraturspänningar i betong och industriellt

byggande.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Jonas Carlswärd är projektansvarig vid

teknik och provning på Betongindustri AB.

Han är engagerad i konceptutveckling vid fö-

retaget samt självkompakterande betong, fi -

berarmerad betong och betongballastfrågor.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Christer Hedin är chef för teknik och

provning på Betongindustri AB. Christer

Hedin är engagerad i frågor om fuktsäkert

byggande med betong samt utveckling av

funktionsbetonger.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Jan-Erik Jonasson är professor på av-

delningen för konstruktionsteknik vid Luleå

tekniska universitet och specialist på mate-

rialutveckling och koppling till materialmo-

deller som programmeras in i beräkningsstöd.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Figur 6. Resultatredovisning. Glättningsschemat ger ett underlag för planering av ytbehand-

lingen och föreslår start- och stopptider för glättningen.

P


Den här artikeln beskriver

Banverkets erfarenheter när

det gäller inspektion, under-

håll och åtgärder av våra järn-

vägstunnlar. Tanken är också att komma

med några rekommendationer för hur

dessa relativt komplicerade arbeten skul-

le kunna utvecklas.

Det järnvägsnät som Banverket förval-

tar i Sverige idag består av ungefär 11 900

km järnväg. Runt 80 km är tunnlar (132

st), och av dessa har cirka 50 procent nå-

gon typ av förstärkning med sprutbetong.

Förstärker bergetHistoriskt sett började sprutbetong så

smått att användas som ett komplement

till konventionell gjutning för drygt 50 år

sedan. Användningen har därefter mar-

kant ökat i omfattning och står idag för

merparten av betongarbetena både vid

nyinvesteringar och vid renoveringar av

befi ntliga tunnlar.

I alla nybyggda tunnlar installeras

sprutbetong framförallt som permanent

förstärkning av berget. Det förekommer

dock även att det installeras som en del av

det bärande huvudsystemet, men oftast i

något mindre omfattning.

När det gäller det äldre tunnelbestån-

det kompletteras det nästan alltid med

någon typ av sprutbetong eftersom det är

en kostnadseffektiv och snabb metod att

förstärka berget. Orsaken är önskemål

från trafi kledning att störa den befi ntliga

tågtrafi ken så lite som möjligt. För att leva

upp till dessa krav medför det att dessa

arbeten ofta sker på nätter och/eller hel-

ger.

Bryter ner bergDet fi nns i huvudsak två dominerande

orsaker till att förstärkningsåtgärder

måste vidtas i tunnlar. För det första beror

det på nedbrytning av bergmassan och för

det andra beror det på nedbrytning av ut-

förd sprutbetongförstärkning.

Berget i de ytnära tunnlarna, som utgör

merparten, påverkas i huvudsak av omgi-

vande klimat och trafi kbelastningen.

Dessa följer variationer över årstider då

berget utsätts för ett stort antal olika

cykler både när det gäller temperaturva-

riationer, och luftfuktighet, vilket bland

annat bidrar till att berget ”bommar upp”.

Lasterna som påverkar berget från tra-

fi ken är främst de relativt stora tryck- och

dragkrafter i kombination med mäktiga

volymer av lufttransporter vid varje tåg-

passage.

Vatten tränger igenomBergförstärkningen med sprutbetong på-

verkas i huvudsak av ”naturligt åldrande”

på de ingående delmaterialen i betongen;

cementsort, ballast, tillsatsmedel, och för

det mesta acceleratorer av något slag.

Men även metoden att applicera är be-

roende av ett gediget utförande inklusive

att vattenbegjutning sker i enlighet med

föreskrifterna. Dessutom får vi ofta pro-

blem med vattengenomträngning. Sprut-

betongen är inte vattentät, på grund av

brister i tätningsarbetet av berget.

De armerade konstruktionerna påver-

kas i huvudsak av korrosion, även om just

det problemet har minskat sedan arme-

ringen med lösjärn eller mattor ersatts av

fi berarmering.

Det förekommer ofta att satta dränerna

slammar igen, eller blir mättade och fry-

ser vilket skapar problem med isbildning.

Detta är ett frekvent problem som är åter-

kommande främst i norra Sverige, se

bild 1.

Hur upptäcks nedbrytningenFlertalet förändringar upptäcks vid de

ordinarie underhållsbesiktningarna. Men

de noteras även av de anlitade under-

hållsentreprenörerna, eller i vissa fall via

rapporter från lokförarna. De fl esta för-

ändringar upptäcks vanligtvis genom att

någon typ av mindre nedfall (av bergfl isor

eller betongfragment) har noterats om-

kring spårområdet. Det märks även ge-

nom att uppkomsten av ”nya” sprickor

har observerats.

Olika åtgärderBeroende på omfattningen av nedfallet

vidtas olika åtgärder. Vanligtvis fi nns det

tid för att utföra kompletterade förstärk-

ningsåtgärder inom de planerade åt-

gärdsprogrammen. Banverket har dock

även beredskap för att vid behov vidta

akuta åtgärder om minsta risk för säker-

heten föreligger.

De vanligast förekommande åtgärder-

na är skrotning, ofta i kombination med

kompletterande bultsättning. I vissa si-

tuationer fi nns ibland även behov av att

utföra begränsade sprutbetongskomplet-

teringar. Då kan eftermontering av drän-

mattor även tillkomma för att minska

problemen med isbildning.

BETONG Både bergmassan i järnvägstunnlar, och förstärkningar med sprutbetong,

bryts med tiden ner. Tidspress försämrar kvaliteten på åtgärderna. Banverket satsar på att få

tätare tunnlar, bland annat genom bättre utförande, lägre cementhalt och frostskydd.

Bättre underhåll ska ge färresprickor i järnvägstunnel Av åke hansson, teknikstöd, Banverket investering


Åke Hansson har arbetat åt Banverket i

drygt 20 år, främst med projektledning och i

stora järnvägsprojekt, med tunnelinnehåll.

Den främsta uppgiften nu är att ge teknik-

stöd åt fl ertalet av Banverkets pågående

tunnelprojekt.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Banverkets erfarenheter av de vanli-

gaste bristerna och felen som uppstår ef-

ter driftssättning är att det sker vattenge-

nomträngning. Detta medför att kom-

plettering med montage av dränmattor

måste ske, vilket är en relativt omfattande

åtgärd som både tar lång tid men också

försenar färdigställandet av anläggning-

en.

En viktig lärdom för Banverket är att

fokusera på att få tunnlarna så täta som

möjligt för att undvika störningar, till ex-

empel med ”isknackning” med mera, un-

der driftsperioden. Det bidrar även

mycket till att omgivningspåverkan starkt

begränsas.

Varför uppstår fel på sprutbetongNedan anges några troliga orsaker till att

fel uppstår på nybyggda tunnlar där

sprutbetong är installerad:

– Kompetensbrist vid utförandet

– Dålig renspolning av berget före appli-

cering av sprutbetong

– Bristfällig vattenhärdning, efter sprut-

ningen

– Felaktigt betongrecept

– Fel tjocklek

– Dålig injektering, initialt för- men även

efterinjektering

Sannolikt är det fl era av ovanstående fak-

torer som samverkar till att felen uppstår,

men även andra faktorer som kort byggtid

och tidsbrist vid utförandet bidrar till ett

oönskat resultat. De senare faktorerna

går att utveckla vidare, men jag nöjer mig

med att beskriva några orsaker som inte

ska accepteras vid nybyggnation på

2000-talet.

Kort byggtid:Vissa projekt hinner inte uppleva de na-

turliga variationerna på grundvattenni-

våerna, detsamma gäller för hantering av

de normala årstidsvariationerna med ne-

derbörd. Konsekvenserna kan i värsta fall

bli att några ”torrår” innebär till synes

täta tunnlar, men inläckagen ökar genast

när det inträffar ett år med mycket neder-

börd.

Tidsbrist vid utförandet:Aktiviteten sprutbetong räknas som en

störning för bergschaktarbetet.

Det är svårt att få en effektiv logistik

som samverkar med övriga aktiviteter i

cykeln.

Fel prissättning:Kostnaden för aktiviteten medger inga

marginaler för välutbildade operatörer.

Lågt pris innebär ofta att någon under-

entreprenör köps in under andra regle-

ringsformer.

Minska cementhaltenJag har några funderingar hur branschen

kan bidra till att utveckla sprutbetong-

arbeten, dels på materialet och dels på

utförandet. På materialsidan bör vi kunna

minska cementhalten för att minska

sprickbildningen. Vi bör även utveckla ett

bättre frostskydd. Banverket kommer att

starta ett pilotprojekt med ett helt nytt

koncept för installation av en dränlösning

(Rock drain). Vidare bör utvecklingen av

brandskyddet fördjupas och samordnas.

Sist men inte minst tror jag att en höj-

ning av kompetensen på operatörerna

måste ske. För det ändamålet har bran-

schen arbetat fram en utbildning för att

kunna certifi era denna yrkeskategori.

Det kommer sannolikt att höja statusen

på sprutbetongoperatörerna, vilket skul-

le kunna underlätta både nyrekrytering-

en och vidareutbildningen av denna yr-

keskategori.

Några av funderingarna och önskemå-

len i artikeln kommer att inarbetas i den

pågående revideringen av Tunnelnor-

men, som blir ett gemensamt framtaget

dokument för både Banverket och Väg-

verket. Detta kommer att bli ett styrin-

strument då Trafi kverket börjar som ak-

tör på marknaden när det gäller byggande

av väg- och järnvägstunnlar framöver.

Dokumentet Projekteringsanvisning-

ar (som har varit ett PM) har processats

genom hela remisskedjan och har fått

ändrad status till handbok. Processen är

färdig och dokumentet har ändrat namn

till: ”Projektering av bergtunnlar BVH

1585. 36 Dimensionering av det bärande

huvudsystemet” och gäller från den 1 ok-

tober 2009. D


Bild 1. Isbildning i Glödbergstunneln 2009. Foto: Per Vedin, Banverket

P


Kolfiberförstärkning, som även kallas för Carbon Fibre Reinforced Polymers (CFRP), är en produkt som får anses

vara relativt ny på marknaden. Materialet i sig har funnits i många år men det är en-bart under de senaste 20 åren som kolfi -berförstärkning har blivit vanligare i byggbranschen. Mycket svensk forskning har under denna tid bedrivits.

Forskningen har resulterat i produkter och metoder som lämpar sig väl för att förstärka olika typer av betongkonstruk-tioner. Eftersom produkterna är relativt nya i sammanhanget behöver fortfarande långtidseffekter undersökas i större ut-sträckning. Men i och med att metoderna blir vanligare, och många av de förstärk-ningar som utförts hålls under noggrann uppsikt, så ökar kunskapen om hur kom-positen beter sig på lång sikt.

Fibrerna kan bucklas

Förstärkningen är ett kompositmaterial som består av kolfi ber och epoxi.

Epoxin har väldigt goda egenskaper

och har bra vidhäftning mot i stort sett alla material, epoxin används alltså både i kompositen och som vidhäftare.

Förstärkningen kan förekomma i lite olika varianter men syftet är detsamma: att förstärka en konstruktion för att för-hindra brott. Förutom kolfi ber förekom-mer även komposit mellan epoxi och an-dra fi brer, till exempel aramidfi brer. Kol-fi bern är dock den absolut starkaste fi -bern och kan utsättas för dragspänningar över 2 500 MPa.

Här är det viktigt att poängtera att kol-fi berförstärkningar endast får utsättas för dragspänningar. Om förstärkningen utsätts för tryck kommer fi brerna att bucklas och slutligen gå sönder. Buckling av fi brerna kan också ske om förstärk-ningen fästs på ett underlag som är väl-digt ojämnt. Ojämnheter i betongen mås-te slipas ned innan kompositen sätts på plats för att fi brerna inte ska ta skada.

Laminat eller väv

Den första typen av kolfi berförstärkning är så kallad kolfi berlaminat. Den produ-

ceras i en fabrik för att slutligen fästas i underkant på exempelvis balkar. När för-stärkningen sitter på plats ökar balkens förmåga att ta upp dragspänningar i un-derkant markant.

Laminaten framställs med så kallad pultrudering där fl era lager kolfi ber väts med epoxi för att sedan dras genom en maskin där epoxin får härda. Laminatens styrka beror på antalet lager kolfi ber i kompositen.

Den andra typen av kolfi berförstärk-ning är väv. Till skillnad från laminaten som tillverkades i en fabrik så måste kom-positen mellan kolfi berväven och epoxin färdigställas för hand på arbetsplatsen. Det är viktigt att alla fi brer i väven väts av epoxin för att förstärkningen ska uppnå maximal styrka. Även väven kan använ-das vid förstärkning av balkar. Balkar kan omslutas med kolfi berväv vilket medför att balken kan utsättas för större tvärkraf-ter.

Den tredje och sista förstärkningsty-pen kallas för Near Surface Mounted Reinforcement (NSMR). Denna förstärk-ning skiljer sig lite från de övriga två. För det första så består NSMR inte av kolfi -

BETONG Kolfi berkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för

alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolfi bern

måste brandskyddas. Med en standardisering skulle användandet troligen öka.

Kolfi berkomposit förstärker betongkonstruktionerAv mattias nordlander, byggnadsingenjör, Högskolan i Gävle

Entreprenörer sätter upp kolfi berlaminat på undersidan av en betongbalk. Foto: Sika Sverige AB

Mattias Nordlander är byggnads-

ingenjör examinerad vid Högskolan i Gävle.

Han arbetar för närvarande på avdelningen

för bygg-, energi- och miljöteknik på Hög-

skolan i Gävle.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N



berark som limmats ihop utan av kolfi ber-stavar. De liknar vanlig armering av stål. För det andra så fästs NSMR inte utanpå betongelement utan de fästs i spår vilka sågas i exempelvis en betongplatta. Spå-ren fylls sedan med epoxi och kolfi bersta-varna trycks in i spåren. Slutligen så är det också möjligt att gjuta ett nytt lager be-tong ovanpå spåren för att helt gömma förstärkningen i konstruktionen.

Lätt att hantera

Kolfi berförstärkning har en mängd för-delar, inte minst den extremt goda förmå-gan att ta dragspänningar i förhållande till sin vikt. Några få band kolfi berlami-nat, vilka endast är ett fåtal millimeter tjocka, kan ta upp väldigt stora dragspän-ningar. Om en balk hade använts för att förstärka en betongplatta kan den, om lasterna är stora, bli väldigt hög och skrymmande. Med kolfi berförstärkning kan rumshöjden fortfarande vara till-räcklig samtidigt som önskad bärförmåga uppnås.

En annan stor fördel är att kompositen är väldigt lätthanterlig i förhållande till stål. En stålbalk av större storlek kan krä-va ett fl ertal personer eller rentav maski-ner för att lyftas på plats medan kolfi ber-komposit enkelt bärs in och bearbetas av en eller ett fåtal personer.

Rent och torrt

Miljön på arbetsplatsen är mycket viktig vid arbete med kolfi berförstärkning. Kol-fi bern i sig är väldigt tålig men epoxin som används tillsammans med fi brerna är desto känsligare. Fuktiga miljöer kan medföra att epoxin inte härdar korrekt. Den relativa ånghalten får inte överstiga 80 procent.

Smuts, damm och andra kontaminatio-ner på betongens yta kan dessutom leda till att vidhäftningen mellan epoxin och betongen försämras. Därför är det nöd-vändigt att arbetsplatsen och betongen där förstärkningen ska fästas är ren och hålls under noggrann uppsikt under hela förstärkningsarbetet.

Även temperaturen på arbetsplatsen är viktig. Epoxi härdar som bäst vid cirka 20 grader Celsius. Om temperaturen sjunker till under 10 grader Celsius vid betong-ytan får kompositen inte sättas upp efter-som epoxin kommer att påverkas och inte härda på ett korrekt sätt.

Om entreprenören som utför förstärk-ningsarbetet inte är noggrann och ser till att hålla dessa faktorer under uppsikt får förstärkningen försämrade egenskaper, vilket i värsta fall kan leda till ras.

Sämre vid hetta

Förutom låg temperatur, smuts och fukt, vilka är de mest kritiska faktorerna när förstärkningen sätts på plats så är brand det farligaste en kolfi berförstärkning kan utsättas för. Återigen är det epoxin som är ytterst känslig för höga temperaturer. Redan vid temperaturer kring 50 grader Celsius påverkas kompositen negativt och dess förmåga att ta dragspänningar försämras. Därför är det nödvändigt att alla förstärkningar, oavsett vilken typ det handlar om, förses med ett godkänt sys-

tem som skyddar mot för höga tempera-turer och brand.

Det råder delade meningar om hur känslig kompositen är för UV-strålning. Detta är dock i regel inget problem efter-som förstärkningen alltid måste förses med ett brandskydd som även skyddar mot solstrålning.

Osäkra projektörer

På grund av att dimensioneringsproces-sen vid första anblick upplevs som kom-plicerad och på grund av att miljön på arbetsplatsen ställer höga krav kan det leda till en osäkerhet inför produkten bland både projektörer och entreprenö-rer. Osäkerheten kan skapa en motvilja mot att lära sig använda kolfi berförstärk-


Banden med kolfi berlaminat kan vara tunna. Foto: Sika Sverige AB

Kolfi berlaminat på undersidan av balkar gör att balkarna kan ta större dragspänningar, med-

an laminat på sidorna förstärker balken mot tvärkrafter. Foto: Sika Sverige AB

P


Ny handbok

TRÄFASADERHandboken innehåller anvisningar om material,

ytbehandling och konstruktionsdetaljer för utformning av

hållbara träfasader. Den är ett hjälpmedel för alla som vill

skapa vackra och funktionella byggnader med träfasader.

��

��

För mer information:

[email protected]

010-516 62 41

Beställ på:

www.sp.se/tratek eller

010-516 62 12

Pris: 250:-

Nu m

ed

BKR

2010!

ning eftersom den kan kännas främman-de och svår att arbeta med.

Det är dock en felaktig inställning. Så länge de som utför dimensioneringen och monteringen av förstärkningen är nog-granna fi nns det ingen grund för att vara orolig för att använda produkten.

Motviljan mot kolfi berförstärkning beror troligen på att metoderna fortfa-rande inte uppfattas som allmängiltiga, vilket i sin tur beror på att metoderna ännu är ganska nya på marknaden. Kun-skaperna om hur man dimensionerar och hanterar kolfi berförstärkning på ett kor-rekt sätt har ännu inte spridit sig tillräck-ligt. Det hämmar användningen.

Men förutsatt att inblandade aktörer har korrekt kunskap om kolfi berförstärk-ning ska det inte behöva råda något tvivel.

Mer kunskap behövs

Utbildning, och erfarenhetsåterföring från utförda arbeten, är avgörande för att utvecklingen och användningen av kolfi -berförstärkning ska gå framåt. I inter-vjuer med aktörer som arbetar inom om-rådet framkom att det är leverantörerna som bör se till att personer kan handskas med deras produkter. Det bedrivs redan nu en del utbildning.

I intervjusvaren framkom även viss oro för ytterligare ombyggnationer efter att kolfi berförstärkning använts. Farhågor-na beror på att förstärkningarna måste kläs in med brandskyddande material, det kan vara svårt att se exakt var för-stärkningen sitter. Oaktsamhet, ovetskap eller rentav slarv kan även leda till att för-stärkningen sågas av eller skadas på lik-nande sätt.

För att tydliggöra var och hur förstärk-ningarna är placerade föreslås dokumen-tation på plats, i form av exempelvis rit-ningar eller skyltar som beskriver för-stärkningarnas placering. Om det este-tiska utseendet inte är av avgörande bety-delse är det även möjligt att använda klara färger.

Finns lite i AMA

I Sverige fi nns det väl utförda dimensio-neringsanvisningar och arbetsbeskriv-ningar för montering för alla typer av kolfi berförstärkning. Det fi nns anvis-ningar för både dimensionering och montering som har utformats av Björn Täljsten vid Luleå tekniska universitet. Han har även forskat inom området. Det fi nns även dimensioneringsanvisningar av Bo Westerberg vid Tyréns AB.

Men trots dessa utförliga beskrivning-ar fi nns metoderna fortfarande inte do-kumenterade i några svenska byggnor-mer. Hitintills tas metoderna enbart upp i vägverkets BRO, samt till viss del i AMA.

Starkare produkter

Standarder beskriver hur en produkt ska användas på ett korrekt sätt och sätter upp riktlinjer för produkter och tjänster. I Sverige utarbetas standarder av Swed-ish Standards Institute, SIS, och om an-vändningen av en produkt standardiseras leder det till säkrare produkter, främjan-det av teknisk och ekonomisk utveckling, säkerställande av kvalitet med mera. I dagsläget fi nns ingen standard kopplad till kolfi berförstärkning.

Om det funnits en standard för kolfi -

berförstärkning hade forskningsresultat, samt olika förstärkningssystem, enklare kunnat jämföras med varandra. Som det ser ut i dagsläget så kan experimenten ut-formas oberoende av varandra. Ett test som utförs vid en tidpunkt behöver inte ha en koppling till ett liknande test som utförs vid ett senare tillfälle. Detta kan göra det komplicerat att jämföra resulta-ten med varandra eftersom det saknas en gemensam nämnare.

Utan en standardisering kan forskning som utförs endast gälla för just det för-stärkningssystem som användes vid till-fället i fråga. Resultaten kan bli svåra att applicera på andra system på grund av att förutsättningarna kan skilja sig från var-andra.

Även system i sig själva behöver inte vara uppbyggda på samma sätt. Mängden fi brer, mönstret på fi brerna eller epoxin kan variera. Om en felaktig jämförelse görs kan det leda till felaktiga värden för ett förstärkningssystem. Principerna är i stort sett lika men faktorer som partial-koeffi cienter med mera kan variera.

Borde bli standard

Många upplever fortfarande att meto-derna är komplicerade och känner sig osäkra inför att arbeta med kolfi berför-stärkning. Om kolfi berförstärkning togs upp i gällande svenska normer, alterna-tivt att det skedde en standardisering av både produkter och metoder, så skulle med all säkerhet användningen öka. Svenska normer skulle ge allmänt accep-terade säkerhetsmarginaler med mera.

Och om användningen ökade skulle det sannolikt även påverka priset så att det sjönk i takt med att efterfrågan ökar. I dagsläget är fortfarande produkterna kostsamma i förhållande till förstärk-ningar av stål. Det fi nns alltså en mängd fördelar med standarder vilka kan främja användningen av produkter och ge oss bättre och mer funktionella byggna-der. D


En standardisering av kolfi berförstärkning skulle förmodligen öka användningen.

Foto: Sika Sverige AB

Balken är förstärkt med laminat både på un-

dersidan och på sidorna. Foto: Sika Sverige AB

P


Husbyggarens läsare har under många år kunnat ta del av Kerstin Lundells erfarenhe-ter av utvecklingen inom IT

som IT-krönikör, liksom hennes repor-tage från olika byggen och om ak tuella frågor inom byggvärlden.

Att IT-krönikorna under de senaste fyra åren ofta handlat om Afrika har vak-na läsare kunnat notera. Förklaringen är att hon ägnat stor del av sin tid åt att skri-va boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika.” som gavs ut på Ord-front förlag i februari 2010.

När detta skrivs har hon förmodligen blivit känd för svenska folket via medier och TV-soffor. Ämnet är hett, och något journalister gillar. Å andra sidan utspelas händelserna i boken i afrikanska länder, och Afrika är en kontinent som sällan får något större utrymme i svenska medier. Hur stort genomslaget för hennes bok blir, vet du som läsare förmodligen nu mer om, än vad jag visste när jag skrev det här, några veckor innan boken släpptes för recensioner och debatt.

Kerstin Lundells bok handlar om Lundin Petroleum (tidigare Lundin Oil), ett svenskt börsnoterat företag. Med fara för sitt liv har hon träffat vittnen och dokumenterat deras berättel-ser om vad som hände när företaget etab-lerade sig i bland annat Sudan.

Kerstin Lundell undersöker också vil-ka internationella lagar och konventioner som gäller eller borde gälla för företag som går in vid konfl ikthärdar och krig i jakt på naturresurser.

Hur kom du på idén att skriva boken?

Jag arbetar halvtid på tidningen Process Nordic och vi skriver om oljeindustrin bland annat. Vi ville göra en djupare jour-nalistisk undersökning och jag började kontrollera olika företag. Att det blev just

Lundin Petroleum var för att det fanns så många rapporter om grova övergrepp och brott mot mänskligheten. Jag grävde vi-dare på den vinkeln, och fi ck fram så mycket material att blev läge att skriva en bok.

Hur länge jobbade du med boken?

Jag började i slutet av år 2005, så totalt har jag hållit på i fyra års tid.

Vad har varit din drivkraft?

Jag har haft många drivkrafter. Som jour-nalist fann jag att historien var otroligt stark. När jag väl kommit igång och gjort de första intervjuerna med mina första-handsvittnen blev jag extremt upprörd över att det var så hemskt och att ingen reagerat.

Samtidigt var det fantastiska resor, människorna jag mötte och intervjuade gav mig otroligt mycket mänsklig värme. De hoppades att jag kunde göra något konkret för att de skulle få en bättre till-varo.

Eftersom jag visste hur lång tid det tar att skriva en bok och påverka genom det, så kändes det många gånger jättefrustre-rande att jag inte kunde agera tydligare och mer konkret. Men människornas för-väntningar blev också en drivkraft.

Tvivlade du någonsin på att du skulle

fullfölja ditt projekt att skriva boken?

Jag har tvivlat hela tiden. Det jag fann och beskriver är ju helt vansinnigt, och det är svårt att tro att det kan vara så som jag beskriver. Ofta har jag tyckt att det är för mycket och då har jag tvivlat. Samtidigt har det fått mig att söka ännu djupare ef-ter bekräftelser och bevis. Tvivlet drev undersökningen framåt.

Det är just tvivlet som gör att rappor-terna från amerikanska utrikesdeparte-mentet, och alla FN-rapporterna, fi nns med som källor i boken.

Känner du att du har täckning för boken?

Ja, jag tycker jag har väldigt väl på föt-terna. Intervjuerna, rapporterna! Ameri-kas UD. FN.

Hände det att du var rädd för ditt eget liv?

Jag var väldigt försiktig. Framför allt när jag reste till Afrika. Jag tog inte kontakt med företaget innan jag klarat av inter-vjuerna i Afrika.

Vad hoppas du uppnå med boken?

Jag hoppas att det ska bli uppmärksamhet kring frågorna så att man börjar diskute-ra. Det fi nns fl er företag, fl er länder och fl er krishärdar där liknande saker pågår idag. Bakom det som hände i Sierra Leo-

BLOD OCH OLJA ”Det är svårt att ta in att ett svenskt företag år efter år

tillåts att sprida ett så stort elände världen över.” Så skriver Husbyggarens mångåriga

med arbetare, journalisten Kerstin Lundell, i sin nyutkomna bok om oljeaffärer.

”Vi måste stoppa plundringenav Afrikas fattiga länder”Av margot granvik, redaktör

”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika.”

f

e -r -n -

n r t s , r

”Affäärer i blod och olja.undiin Petroleum i Af

ne, Angola och Biafrakriget fanns lik-

nande drivkrafter.

Plundringen av Afrika pågår fortfaran-

de. Det satte igång igen efter kalla krigets

slut. Vi behöver en debatt för att få stopp

för plundringen.

Konkret skulle jag gärna vilja att någon

åklagare reagerade på det som hände i

Sudan, med de möjligheter som fi nns en-

ligt svensk lag. Eller att internationella

domstolen i Haag engagerar sig i folk-

rättsbrotten.

Har arbetet med boken förändrat din bild

av Sverige och svenska företag och politi-

ker?

Jag är inte längre säker på att svenska fö-

retag alltid står för något bra. Det känns

ibland som att det fi nns ett hyckleri bak-

om företags etiska riktlinjer, som jag inte

hade förväntat mig.

Jag begriper inte heller att ingen har

reagerat starkare, eller att reaktionerna

har varit så lama. Det är obegripligt att

man kan delta i en liknande verksamhet

och sedan få en hög politisk post. Anna

Lindh skulle ju undersöka… Jag förstår

inte att den socialdemokratiska rege-

ringen inte tog itu med det! D


– Vi behöver en debatt för att få stopp för

plundringen av Afrika, säger Kerstin Lundell,

som skrivit en bok om Lundin Petroleums

oljejakt i fl era afrikanska länder.

Foto: Nadja Hallström

Utdrag från s 60-61 i boken ”Affärer i blod och olja.

Lundin Petroleum i Afrika.”

Utdrag från s 60-61 i boken ”Affärer i blod och olja.

Lundin Petroleum i Afrika.”

”

”

På uppdrag av regeringen star-tade Teknikdelegationen i no-vember 2008 sitt arbete med att kartlägga, föreslå åtgärder och

stimulera intresset för matematik, natur-vetenskap och teknik bland barn och ung-domar. Man menar att intresset för äm-nena numera är så lågt att det inför fram-tiden fi nns risk för ingenjörsbrist.

Teknikdelegationen har kommit med en rad förslag och åtgärder. Här fortsätter genomgången av förslagen.

Oklart syfte med namnbyteTeknikdelegationen vill döpa om ämnet teknik till att bli teknikvetenskap. Varför vill man det? Är teknik inte en tillräcklig beteckning på det som man vill att utbild-ningen ska syfta till?

Dessutom är det skillnad mellan att veta och att kunna. I alltför mycket av ut-bildningsvärlden spåras ängslan för att hävda den praktiska tillämpningen av det man lär ut. Teknisk förmåga bör dock ligga närmare näringslivets behov än tek-niskt vetande. Det är inte självklart syno-nymt.

Tänker man sig att namnändringen ska påverka programmets karaktär och ut-formning? Hur i så fall? Är namnbytet ett led i att försöka påverka områdets status?

Ambitioner som krockarDet känns ofta som om delegationens synpunkter bär på en motsättning: Både modern pedagogik och mer styrning. Både krav på ”kvalitet” utan att begreppet

defi nieras och önskan om att öka intres-set.

Det är mycket i ambitionerna med att

göra tekniken intressant som krockar

med auktoritära tankegångar från förr.

Hur tänker man sig att den psykologin

ska gå ihop?

Lärarnas utveckling En av anledningarna till att teknikämnet inte fått ordentlig utbredning i skolorna är att kunskapen, framför allt i teknik, är alltför lite utbredd bland lärarna. Detta vill Teknikdelegationen hantera. Den vill stärka både lärarna och lärarutbildning-en. Hur delegationen kommer att gå till väga för att fi nna denna goda karamell är ännu inte beskrivet i någon av deras rap-porter men uppdraget är sannerligen mer än angeläget.

Med tanke på hur många skolor det fi nns i landet och hur mycket utbildning av lärare som skulle behövas är det myc-ket, och kreativa idéer, som behövs.

Samarbete med näringslivet är en självklarhet även i fråga om lärarkompe-tensen men hur mycket mäktar parterna med? Hur stort är engagemanget bland rektorerna och hur lång tid kan avsättas för utbildningarna med tanke på att kom-petensutveckling ska pågå även för andra ämnen i skolan?

Lärarlyftet blev ingen succé i fråga om teknikkurserna som erbjöds. Däremot blev utomhuspedagogiken mycket efter-sökt. Kanske där fi nns en öppning?

Kommer det i Teknikdelegationens förslag att fi nnas modeller för kompe-tensutveckling av lärarna även i klass-rummet tillsammans med eleverna?

Skonsam modellÄven om lärarna inte har kunskap nog för att ge svar på elevernas alla frågor bör de med sin större vana vid problemlösning kunna resonera tillsammans med elev-erna om hur man ska kunna lösa olika frågor inom ämnet.

Om litteratur tas fram som kan stödja lärare och elever med uppslag till kon-struktions- och problemlösningar skulle mycket kunskap kunna utvecklas i arbe-tet. Det fi nns redan utmärkt konstruk-tionsmaterial på marknaden som kan användas redan från tidig ålder. Självin-struerande material där man får en kon-kret effekt av det man byggt/utvecklat. Lego lär till exempel snart komma ut med ett material för mycket unga barn som lär dem att programmera fi gurer som byggs med hjälp av enkel mekanik.

Om lösningsidéer och förslag inte räc-ker, trots det material som fi nns – då vore det utmärkt att ha möjlighet att kontakta


INGEJÖRSBRISTEN Teknikdelegationen ska förhindra en framtida ingenjörsbrist.

Delegationen vill bland annat göra jämställdhet till en kvalitetsfråga. Då krävs det att utbildningar

börjar beakta att fl ickor och pojkar blir tränade i teknik på olika sätt.

Teknik lärs ut bäst utifrånden förförståelse som fi nnsAv harriet aurell, teknikpedagog

Harriet Aurell har en bakgrund inom teknik, pedagogik och psykologi. Hon har arbetat med utvecklingsarbete inom teknik och genus under 25 år, bland annat på AMS, samt är initiativtagare till Kommunala teknikskolor (KomTek).

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Hur får man fl er ungdomar

till tekniska yrken? Frågan

är avgörande för både

byggbranschens och Sveri-

ges framtid. Regeringen har

tillsatt en arbetsgrupp –

Teknikdelegationen – som

arbetar med att ta fram

åtgärder. Husbyggaren har

bett en veteran i samman-

hanget att gå igenom

delegationens rapporter

och förslag. Här fortsätter

analysen, som inleddes i

förra numret.

Faktaruta

verksamma ingenjörer inom tekniska

områden, för att tillsammans med dem

generera olika fantasifulla eller för den

delen även traditionella lösningar.

Så skulle man få till stånd ett levande

kunskapsutbyte mellan elever, lärare, och

näringsliv som troligen vore lika roligt för

alla parter.

Fördelen med en sådan pedagogik vore

att kunskapen hela tiden utvecklas ut-

ifrån egna intressen utan att använda täv-

ling som morot för lärandet. Det skulle

åtminstone för fl ickornas del vara en

skonsammare modell för att lära teknik.

Flickor och teknik

Teknikdelegationen har uppdragits att

speciellt belysa skillnader ur genusper-

spektiv då det gäller naturvetenskap och

teknik. Så lyder uppdraget, men vilken

tidsaspekt vill man att de ska arbeta inom?

Vad som är aktuella skillnader i dag är

troligtvis inte det i morgon eftersom ung-

domars värderingar nu mer än någonsin

är styrda av medierna. Det som kallas

ungdomskultur är synnerligen föränder-

ligt och ofta handlar det om att profi lera

sig gentemot vuxenvärlden.

Teknikdelegationen vill att jämställd-

het ska bli en ”kvalitetsfråga”. En kvali-

tetsfråga? Delegationens skrivningar

väcker funderingar. Vem avgör vad som är

jämställdhetskvalitet och hur ska den se

ut för att ha kvalitet? Det vore intressant

att få bättre inblick i de utgångspunkter

delegationen använder för sina jäm-

ställdhetsresonemang.

Olika erfarenheter

Under åren har ett otal utbildningar och

kurser kallat sina utbildningskoncept

jämställda. På plats visar det sig dock of-

tast bara handla om att lärarna haft en

positiv attityd till att ha med kvinnor på

utbildningen.

Innehållet på utbildningarna brukar

emellertid vara det traditionella där tids-

omfattning, exempel och uppgifter är det

som man brukar använda för pojkarna

och männen. Detta oavsett att kvinnorna

kommer in med en helt annan teknikbak-

grund och erfarenhet.

I slutänden tar sig kvinnorna vanligtvis

igenom utbildningarna ändå med hjälp av

överdådigt pluggande. Ut kommer de

däremot ofta med ett lågt tekniskt själv-

förtroende eftersom kunskapen de hun-

nit skaffa enbart är teoretisk. På arbets-

platserna får de sedan snällt stanna under

”glastaket”.

På ett annat ställe i delegationens be-

skrivning fi nns begreppet kvalitet på nytt.

Nu i betydelsen att de tekniska och natur-

vetenskapliga utbildningarna behöver

kvalitets- och statushöjning. Vad innebär

det?

Har stort intresse

Det var länge sedan man kunde använda

så värdeladdade ord utan att ange förbe-

håll. Det känns som ett eko från förr.

Framför allt borde delegationen inse att

begreppen är synnerligt genusberoende.

Det visar bland annat den studie som

delegationen lagt med som en av sina rap-

porter; det så kallade ROSE-projektet.

Det är en kartläggning som gjorts i 40 län-

der i dels den industrialiserade världen

men även i utvecklingsländerna. Den un-

dersöker barns och ungdomars intressen,

värderingar, uppfattningar, erfarenheter

och framtidsplaner – knutet huvudsakli-

gen till naturvetenskap och teknik.

Det är en intressant läsning som bland

annat slår hål på myten om fl ickors ned-

ärvda ointresse för teknik. Flickorna i ut-

vecklingsländerna vill nämligen gärna

tänka sig en framtid inom tekniken och

naturvetenskapen medan fl ickorna i de

högindustrialiserade länderna har en

mycket konservativ bild av vad som pas-

sar i en fl ickas utbildningsscenario.

Skillnaden mellan könen är också

mycket större i högindustrialiserade län-

der än i utvecklingsländer. Här är pojkar-

nas intressen koncentrerade till tekniska,

mekaniska, elektriska, spektakulära,

våldsamma och explosiva fenomen, me-

dan fl ickornas gäller hälsa och medicin,

skönhet och kropp, etik, estetik, under-

verk och paranormala fenomen.

Undersök motstrategier

Om man ska tolka resultaten ur genus-

synpunkt skulle man kunna påstå att i-

ländernas strategier för fl ickor präglas av

stor uppgivenhet i och med att behovet av

bekräftelse genom skönhet är stort, men

det fi nns även aspekter som kan tolkas

som motstånd mot den traditionella

manskulturen.

Naturvetenskapens krav på rationali-

tet och teknikens betoning av logik blir

förnekade i fl ickornas val. Det fi nns

mycket kraft i motstånd, så kanske man

skulle låta fl ickorna bli uttolkarna av vad

kvalitet och status är i en ny defi nition av

teknik och naturvetenskap?

Att kvinnor underordnas män i så gott


Teknikdelegationens uppgift är att öka in-

tresset hos fl ickor och pojkar för tekniska ut-

bildningar. Foto: Harriet Aurell

Fortsättning s. 50 PTeoretisk kunskap behöver förankras i praktisk erfarenhet. Foto: Harriet Aurell

som alla kulturer är ett faktum som präg-lar både utbildningsväsendet, speciellt inom teknik, men också kvinnors över-levnadsstrategier. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till då man förnyar utbildningarna.

Hur kommer teknikdelegationen att förhålla sig till ROSE-projektets resultat då de ska ta hänsyn till genus? Tar de fas-ta på det som är gemensamt för fl ickor över hela världen eller vill de möta endast de intresseinriktningar som gäller i-värl-dens fl ickor?

En tredje variant är att fokusera enbart på det som gäller barn och ungdomar i gemen, oavsett kön. När det kommer till kritan har ju både fl ickor och pojkar lika grundbehov oavsett vilken kultur som

format dem. Grundbehoven är beständi-ga till skillnad från kulturella föreställ-ningar och ideal? Hur de behoven ser ut går att fi nna inom psykologin.

Förskola kan stimulera

Ytterligare en viktig punkt att fundera över är hur förskolans pedagogiska roll ska utvecklas.

Att ha kampanjer för niondeklassare och gymnasiestuderande är en sak. Där har mycket av den kunskapsuppbyggnad som krävs för att utveckla teknikintresse tyvärr redan förrunnit. Att vända ungdo-mars attityder i de åldrarna kräver andra åtgärder än att stimulera teknikintresse och intresse för naturen hos förskolebar-nen. Där fi nns mycket, mycket att göra. Dessutom måste man nu en gång för alla tänka långsiktigt och könsneutralt. För-skolans resurser borde ligga högt i priori-teringsordningen.

På förskolan är genusfrågorna än vikti-gare än för senare stadier. Det gäller att verkligen inte falla i traditionella fällor. Kunskap har inget kön om man inte ger den det och därför får man hoppas att Teknikdelegationen inte tänker sig olika teknikstimulantia för småfl ickor och småpojkar. Även om fl ickor och pojkar redan på förskolenivån skolat in sig i könsroller så gäller det nu att fi nna teknik och naturvetenskap som ännu inte är könskodad.

Flickorna måste få samma möjlighet

som pojkarna att se teknik som ett om-råde för den egna kreativiteten och kon-struktionsförmågan – inte som ett sätt att göra kön. Hur ska de annars kunna ut-veckla och uppfi nna tekniska lösningar på framtidens arbetsplatser i samma ut-sträckning som pojkarna?

Utforma material

Ännu så länge fi nns ingenting bland Tek-nikdelegationens rapporter som visar hur man tänkt sig att förskoletekniken ska se ut. På samma vis som för lärarna i grund- och gymnasieskolan är dock tid, pengar och personal stora problem även på förskolan. Det behövs metoder för att utbilda förskollärarna men det får inte ta många månader och år. Kunskapen måste kunna utvecklas inom överskådlig tid.

Inte bara Högskolan har teknisk-peda-gogisk kompetens och kunskap. Även fri-tidsverksamheter som den Kommunala Teknikskolan (KomTek) och Snilleblix-tarna fi nns att mobilisera. Förutom kur-ser och högskoleutbildningar kan dess-utom självinstruerande material använ-das som antingen är databaserat eller är praktiskt konstruktionsmaterial att byg-ga med och undersöka.

Allra bäst är att dessutom använda en pedagogisk modell som lär personalen samtidigt med barnen. Det kan göras både seriöst och roligt om bra hjälpmate-rial utformas och mentorer fi nns att till-gå. I Japan pågår sådan verksamhet för fullt.

Det är så mycket som de stackars lä-rarna och förskollärarna ska hinna lära sig framöver så lärandet måste fi nna nya vägar som framför allt omfattar förmågan att tillämpa kunskap, inte bara minnas den. Det skyndar! D

Fotnot:

Läs mer, samt ta del av rapporterna, på

www.teknikdelegationen.se


Det bästa sättet att bygga upp både förståelse och intresse för teknik och naturvetenskap är

att arbeta praktiskt, där så många sinnen som möjligt involveras. Foto: Harriet Aurell

I Japan är det vanligt att lärare och elever lär

sig samtidigt genom att de arbetar med

självinstruerande material. Att träna på att

skapa rörelser genom händelsekedjor är

populärt. Sök till exempel på Pythagoras

Switch på Youtube.

Teknikdelegationen riskerar att göra fl ickor

till civilingenjörer inom naturvetenskap –

och pojkar till tekniker.

P


Är säkerhet viktigt för dig?

Anlita PLR företag och MVR företag!Medlemsföretagen i Plåtslageriernas Riksförbund, PLR, bidrar med säkra lösningar till dig som är fastig-

hetsägare, stor som liten. PLR är en arbetsgivar- och branschorganisation med tre branschföreningar:

ByggnadsplåtFöreningen, Stål & LättbyggnadsFöreningen samt VentilationsFöreningen. Våra medlems-

företag har säkra lösningar att erbjuda till dig som söker kvalitet, trygghet och energie� ektivitet.

PLR samverkar med Mekaniska Verkstädernas Riksförbund , MVR. Våra gemensamma nämnare är att vi

satsar på säkerhet och kvalitet och att våra kunniga medlemsföretag är noga med detta.

● Spara energi genom säkra lösningar!

En ofta återkommande punkt för husägare är minskade energikostnader. Våra säkra lösningar med rätt material,

energisnål ventilation, tilläggsisolering och andra renoveringsinsatser hjälper dig att minska kostnaderna.

● Säker ventilation - låt huset andas rätt!

Ett e� ektivt ventilationssystem gör så att huset kan andas naturligt. Modern och säker ventilation minskar energi-

förbrukningen och bidrar till ett gott inomhusklimat. PLR verkar också för att ta fram branschrekommendationer för

hur ventilationssystem ska utformas med tanke på täthet och brandsäkerhet.

● Säker stomme - huset ska hålla tätt!

Ett rätt lagt tak med anpassad tilläggsisolering minskar värmeutsläppen och håller värmen kvar inomhus. Rätt

monterade fönster i rätt anslutande material håller fukten ute. Vid tillbyggnad och renovering av vind är stål och

lättbyggnadsteknik med tilläggsisolering e� ektivt.

● Säker snöskottning - kan spara liv!

Ett pro� sigt arbete med kvalifi cerad snöskottning av tak skyddar både husägare, allmänhet och snöskottare. Anlita ett

Plåtslageriföretag som är medlem i PLR när du behöver hjälp med säker snöskottning på tak. Vi är pro� s på att skotta

snö från hustak och vi kan ansvarsfrågorma. Och sist men inte minst – vi följer arbetsmiljölagen!

● Säker miljöanpassning – hög återvinningsbarhet!

Stålbyggnader är kanske de byggsystem som är allra bäst miljöanpassade genom sin fl exibilitet och höga återvin-

ningsbarhet! Inga andra materialkombinationer i byggnader är lika lågemitterande, kan förhindra fuktskador, eller

är lika materiale� ektiva, samtidigt som alla tekniska och funktionella krav kan tillgodoses. Att människokroppen

inte reagerar negativt mot stålprodukter, visas bland annat genom det utbredda användandet av stål som kirurgiskt

material. Bostäder i Lättbyggnad innebär hälsomässiga fördelar för de boende och för samhället!

● PLR företag och MVR företag satsar på säkerhet, kvalitet och utveckling!

För att bli medlem i PLR och MVR måste man uppfylla ett antal kriterier. Våra medlemmar är noga med säkerhet och

kvalitet och vi ligger ofta i framkant av utvecklingen. Både PLR och MVR rekommenderar sina medlemsföretag att

använda verksamhetsledning FR 2000 som innehåller krav på ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, kompe-

tensförsörjning, hälsa och säkerhet. FR 2000 kan användas av både små och stora företag. Uppbyggnaden speglar en

orders väg genom ett företag, från o� ert till avslutad a� är.

Kontakta oss för säkra lösningar!

Vi från PLR och MVR eller våra PLR-företag och MVR företag bidrar gärna med säkra lösningar.

Du hittar oss på www.plr.se och på www.mvr.se

Vi fi nns också med på Nordbygg på Stockholmsmässan i monter C21:20 och inne i materialverkstan i Victoriahallen.

hetsägare, stor som liten. PLR är en arbetsgiv

gen, S

lösningar att erbjuda till dig som sök

PLR samverkar med M

säkerhet och kerhet

i

hetsägare, stor som liten. PLR är en arbetsgivar-

ättbyggnadsFö

lösningar att erbjuda till dig som söker k

erkstädernas Riksförbund , MVR

att a kunniga m

lösningar!

ommande punkt för husägare är minskade energik

och andra re

FF

lösningar att erbjuda till dig som söker k

erkstädernas Riksförbund , MVR

nig

e är minsk

erkstädernas Riksförbund , MVRPLR samverkar med Mekaniska V

och kva

säkra lösningar!

ommande punkt för husägar

lering o

ventilation - låt huset andas rätt!

tt huset

ar till ett gott inomhusklimat. PLR verk

ormas med tanke på täthet och

Ett rätt lagt tak med anpassad tilläggsisolering minskar värmeutsläppen och håller värmen k

ten ute.

e är minske är minsk

ventilation - låt huset andas rätt!

em gö


hur ventilationssystem ska utf

hus

Ett rätt lagt tak med anpassad tilläggsisolering minsk

i rä

at


ormas med tank

ålla


nslut

med till


ormas med tankormas med tankormas med tank

!


te al h

g e ek

skott

ade ge om sin xibilit

ka emitterande, kan förhin fu

tionella krav k es. Att männ

om det t av stå

rdelar för d t!

etetetet ochhhh

antal med sä

de PLR o emsföre

på et alitet

av bå ggnade

r.

idrar gärna med säkra lösningar

och MVR rekommenderar sina medl

tegrerat ledningssystem fö

h stora företa

samhäde bo nde

veccklkkk innnngg!

oc ör


Det finns två visioner för stadsutveckling i våra storstä-der. Den ena är den kompakta

staden, som ger underlag för kollektivtrafi k och kultur. Den andra är den utvidgade stadsregionen, som ger en större arbets- och bostadsmarknad, vil-ket anses viktigt för den ekonomiska till-växten.

Är dessa visioner förenliga?Det är Björn Malbert, professor i uthål-

ligt stadsbyggande vid Chalmers som ställer frågan.

Han och andra drar nu igång ett inter-nationellt centrum för stadsutveckling, där parterna är Chalmers, Göteborgs uni-versitet, Svenska miljöinstitutet IVL, Gö-teborgs stad, Göteborgsregionens kom-munförbund, Västra Götalands Regionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Dessutom ska centret ha plattformar i städerna Shanghai, Kapstaden, Man-chester och Kisumu i Kenya.

– När politiker ska beskriva vad de vill med stadsbyggnaden så talar de om att skapa trivsel, god miljö och hälsa, samt om sociala mål, säger Björn Malbert.

Men när de ska bedöma stadsbygg-nadsförslag får de ofta kostnadskalkyler och miljökonsekvensbeskrivningar men sällan underlag som belyser de sociala konsekvenserna. Man har ett ”dåligt språk” för att beskriva och bedöma so-ciala aspekter.

Att utveckla kravspecifi kationer för so-ciala mål är därför ett av målen för centret.

Vill se billigare byggandeMiljökrav går att driva igenom, menar Björn Malbert och pekar på Hammarby Sjöstad, Bo-01 och Norra Älvstranden i Göteborg. Men de är socialt segregerade.

– Man har totalt misslyckats med att bygga en blandstad. Det är inte en hållbar utveckling.

Ett huvudspår för centret är därför att bygga billigare. I Sverige och i världen.

Den sortens dyra och energikrävande hus med hög sanitär och miljömässig standard som vi bygger fi nns det inte för-sättningar för i Afrikas slumområden.

– En av våra teser är att man inte ska bygga likadant överallt. Utmaningarna är likartade, men de lokala förutsättningar-na ser olika ut.

Men globalt sett är det nybyggande som är den stora utmaningen. Det är all-deles nyss som majoriteten av världens befolkning bor i städer, och fl er av den växande befolkningen kommer att fl ytta dit.

– I Kina måste det på 30–40 år byggas lika många städer som det fi nns idag.

I Sverige däremot handlar stadsbygg-nad mest om hur befi ntlig bebyggelse ska hanteras, inte minst miljonprogrammet.

– Vårt vanliga sätt att bygga och reno-vera behöver ändras så att man lär av var-andra och bygger upp kunskap, förklarar Malbert.

Han tar Alingsåshems renovering till passivhusstandard som ett exempel på hur det skulle kunna fungera.

– Det är en smart upphandling. Man tar ett hus i taget över en tioårsperiod och lär av varje projekt.

Men det är inte vad som kännetecknar byggbranschen.

Det vanliga är att erfarenheten bara fi nns i huvudet på enskilda personer, men inte i organisationen, eftersom det är en ny sammansättning av konsulter och un-derkonsulter vid nästa bygge.

Utred varför folk rör sigEtt annat område gäller att ta reda på var-för folk gör de val de gör för var de bor och hur de tar sig till jobbet. Det måste synlig-göras i beslutsprocessen.

– Det är ju ingen mening med att ha en superbra kollektivtrafi k om ingen använ-der den.

Som det nu är vet man väl hur folk reser, men inte varför.

Malbert berättar att det i en färsk mas-teruppsats visat sig att intervjuade som åkte kollektivtrafi k i Göteborg trodde att det går fortare med bil än det faktiskt gör, medan de som åkte bil trodde att kollek-tivtrafi ken är långsammare än den är!

För en bra stadsplanering krävs ofta, som i Göteborg, att man går utanför stads-gränsen.

Kranskommunerna tillåter ny bebyg-gelse, därför att de vill ha skatteunderlag. Men om bostäderna inte ligger inom gångavstånd från pendeltåg så minskar det underlaget för kollektivtrafi ken och leder till mer biltrafi k inne i Göteborg.

I Göteborg har också Trollhättepake-tet, ett försök år 2005 att rädda Saab i Trollhättan och som bland annat innehöll utbyggnad av väg 45 till fyra fi ler, medfört att det går att resa längre på samma tid, vilket ger längre pendlingsavstånd och

HÅLLBAR STAD Ett nytt centrum för hållbar stadsutveckling har just startat i Göteborg.

Det ska ägnas åt både avancerad forskning, men också ge praktisk nytta för politiker, planerare

och byggare för att få rätt medel för att nå mål – som att minska segregationen.

Kan världens städer växa– utan ökad segregationAv fredrik lundberg, frilans

– En viktig fråga är hur segregationen ska

minskas i storstäder, säger Björn Malbert på

ett nybildat centrum för hållbar utveckling

av städer. Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers


mer biltrafi k, om inte nybyggena ligger

nog nära till effektiv kollektivtrafi k.

Planerar långsiktigtCentret ska involvera forskare från

många discipliner – från alla (!) institu-

tioner på Chalmers och Göteborgs uni-

versitet som kan behövas, enligt Malbert.

Det ska dessutom engagera praktiker ut-

anför vetenskapssamhället från ännu fl er

fält.

Planeringsperspektivet är 10–12 år.

Det är gränsöverskridande, långsik-

tigt, och stort. Centrets namn är The In-

ternational Mistra Center for Sustaina-

ble Urban Futures, men det ska ha både

engelska och svenska som arbetsspråk.

Fyra av forskningsområdena är enligt

ansökan:

• Socioekonomi och kultur.

• Stadens ämnesomsättning och markan-

vändning.

• Förståelse av stadens komplexitet: att

förbättra möjligheten att fatta och styra

hur olika system påverkar varandra.

• Att styra staden: att säkerställa att kun-

skap omvandlas till konkreta beslut till

nytta för medborgarna.

Mistra har beviljat sju miljoner det

första året, max 30 miljoner för åren

2011–2012 och max 66 miljoner för perio-

den 2013–2015. Till det kommer lika

mycket från konsortiet och även max 18

miljoner från Sida, uppger Clas-Uno

Frykholm på Mistra.

Minska segregationenAllt hänger samman, men den viktigaste

frågeställningen är, enligt Björn Malbert,

att komma åt problemen som är kopplade

till den ökande segregationen i våra stor-

stadsområden.

– Det är omöjligt att klara miljömässiga

mål utan en robust social situation, säger

Björn Malbert. D

Bygga nytt – bygga till?På www.sbr.se finner du cirka 200 certifierade

eller godkända besiktningsmän för entreprenader.

Klicka på ”Sök SBR-specialister”.


I december 2009 kunde Byggan-dets kontraktskommitté (BKK), med bred representation från såväl byggherre-, som konsultsidan, slut-

ligen enas om nya Allmänna Bestämmel-ser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 09, som utgör en revidering av ABK 96.

Det huvudsakliga arbetet med att ta fram de nya villkoren har skett inom en arbetsgrupp inom BKK som bestod av fö-reträdare för beställarsidan (byggherrar respektive byggentreprenörer och instal-lationsentreprenörer) samt företrädare för konsultsidan, genom Svensk teknik och design och medlemsföretag hos dem som representerade varierande fackom-råden på konsultsidan.

Arbetsgruppens förslag har under re-videringen remitterats till en mängd olika aktörer i byggbranschen, bland annat Foyen Advokatfi rma.

Tio kapitelEn av de stora förändringarna i ABK är att avtalet anpassats till den struktur som an-vänds i entreprenadavtalen AB 04 och ABT 06. ABK 09 har numera tio kapitel med rubrikerna omfattning, genomfö-rande, organisation, tider, ansvar, ekono-mi, rätt till uppdragsresultatet, hävning, tvistelösning och förenklad tvistelösning.

ABK 09 inleds som AB04/06 avtalen med ett förord samt begreppsbestäm-ningar med anmärkningar. Fler vägle-dande kommentarer till olika villkor har införts. I likhet med att kapitelindelning-en i AB/ABT följer arbetenas gång följer kapitelindelningen i ABK 09 konsultupp-dragets gång. Av förordet framgår att en målsättning har varit att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragshänseende, vilket också åter-kommer i fl era av de nya bestämmelserna.

Det enskilda konsultuppdraget ska

vara tydligt ifråga om vad som ingår i upp-draget, förutsättningarna för uppdraget och formerna i övrigt för genomförande av uppdraget. Bakgrunden är att många tvister mellan beställare och konsulter beror just på att parterna missat på dessa punkter.

Gör tydlig skillnad En nyhet i ABK 09 är att skillnaderna mel-lan så kallade fasta bestämmelser och så kallade täckbestämmelser gjorts tydliga. Numera anges att så kallade täckbestäm-melser, som inte är så många, lämnar öp-pet för parterna att avtala om en annan reglering än den som framgår av ABK 09. Täckbestämmelserna har markerats med * vid paragraftecknet och innehåller for-muleringen ”om inte annat avtalats”.

Övriga bestämmelser är så kallade fasta bestämmelser. De fasta bestämmelserna bör inte ändras då de kan ändra struktur och balans i avtalet. Om de fasta bestäm-melserna ändras måste de förtecknas sär-skilt.

Nya defi nitionerI begreppsbestämningarna har ett fl ertal viktiga begrepp defi nierats, som används i dokumentet, till exempel budget, kon-trakt, skriftligen och ändring av ABK res-pektive ändring av uppdrag.

I kommentaren till budget framgår att en av konsulten upprättad budget inte är bindande för konsulten utan kan över-skridas med rätt till ersättning för verk-ligt nedlagd tid. Om inte annat avtalats är ”budgetpris” att se som ett rörligt arvode med en icke bindande prisuppgift.

Skriftligen defi nieras som information som kan läsas och lagras och som exempel anges att som överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post.

Med ändring avses såväl ändring eller tillägg som påverkar omfattningen av uppdraget eller tidplanen och som änd-ring innefattas också att en del av uppdra-get avgår.

Underrättelser i olika avseenden ska lämnas av båda parter i högre utsträck-ning enligt de nya bestämmelserna.

Många ändringar i ABK 09 är redaktio-nella, ändring av språk och ordval eller bestämmelse har fått ändrad placering i förhållande till ABK 96.

Nedan följer en del nyheter i ABK 09,

utöver vad som sagts ovan, men det bör

observeras att redovisningen inte kunnat

göras komplett eller fördjupad av utrym-

messkäl i denna artikel.

Precisera i samrådDe två upphandlingsformerna är precise-rade i samråd respektive i förfrågnings-underlag. I kapitel 1, § 1 omfattning, klar-görs numera preciserat hur konsulten ska medverka till att i samråd med beställa-ren precisera uppdraget i form av klarläg-gande av uppdragets omfattning, kvali-tetsnivå för objektet, detaljeringsgrad och form för redovisningsgrad, ersätt-ningsform, vid rörligt uppdrag upprätta budget, hur beställaren får nyttja av inom uppdraget upprättade handlingar, utöver vad som anges i kap 7 § 1, samt hur och vem som ska arkivera handlingarna.

Punkterna om ersättningsform, nytt-janderätt och arkiveringsskyldighet är nyheter i förhållande till ABK 96. Om inte parterna kan enas vid samrådet har part rätt att avbryta uppdraget, varvid konsul-ten har rätt till ersättning för utfört ar-bete i uppdraget.

Resultatet av samrådet ska dokumen-

JURIDIK Nytt standardavtal har införts för konsultuppdrag,

ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt-

och ingenjörsverksamhet. Avtal med ett tydligt beskrivet uppdrag ska

minska tvisterna mellan beställare och konsulter.

ABK 09 ska minska tvistervid konsultuppdrag

Av per beckman, advokat, Foyen Advokatfi rma

§ §§

teras i kontrakt, beställning eller upp-

dragsbekräftelse. Om fl era handlingar

fi nns som defi nierar uppdraget ska de

rangordnas enligt 2 §.

I 2 § anges att för uppdrag preciserat i

förfrågningsunderlag gäller följande.

Som tidigare gäller att kontraktshand-

lingarna kompletterar varandra om inte

omständigheterna föranleder annat. Vid

motstridighet mellan kontraktshand-

lingarna gäller den rangordning som

framgår av paragrafen, vilken är delvis ny

och numera gäller som rangordning:

1) kontrakt,

2) ändringar i ABK 09 som är upptagna

i särskild sammanställning,

3) ABK 09,

4) beställning,

5) uppdragsbekräftelse,

6) anbud,

7) förfrågningsunderlag, samt

8) övriga handlingar.

I paragrafen har också vid motstridig-

het mellan uppgifter eller föreskrifter i

förfrågningsunderlaget intagits den så

kallade ”lägsta kostnadens princip, mini-

miregeln” efter samma mönster som i

AB04/ABT06.

Anmäla ändringar

I genomförandekapitlet, kapitel 2, § 1,

läggs den grundläggande bestämmelsen

fast att konsulten ska genomföra sitt upp-

drag fackmässigt och med omsorg samt

även i övrigt iaktta god yrkessed. Kom-

mentaren till paragrafen utvecklar be-

greppen och exemplifi erar.

Bestämmelsen bör läsas ihop med den

grundläggande ansvarsbestämmelsen för

konsulten i kap 5 § 1. I 3 § anges att kon-

sulten, om så avtalats mellan parterna,

utöver en kvalitetsstyrningsplan, som ti-

digare gällt, även ska upprätta en plan för

miljöstyrning, vid äventyr, om så inte sker

att beställaren på konsultens bekostnad

får vidta rimliga åtgärder i dessa hän-

seenden.

En regel utöver tidigare, att beställaren

ska klargöra informationsvägarna i upp-

draget, har införts i § 5, nämligen att kon-

sulten inte utan beställarens medgivande

får lämna ut handlingar till entreprenör

eller annan för utförande av det objekt

uppdraget avser. Det kan ha stor betydel-

se att medgivande inhämtas, så inte ofri-

villiga äta uppstår i en generalentrepre-

nad eller viktig handling kommer annan

aktör till del, utan beställarens gransk-

ning. På motsvarande sätt som vid AB04/

ABT06 har konsulten enligt ABK 09 un-

der uppdragstiden fått rätten till och är

bunden att utföra av beställaren beställda

ändringar av uppdraget, förutsatt att

dessa står i omedelbart samband med

uppdraget och inte är av väsentligt annan

natur.

Konsulten ska vidare utan dröjsmål en-

ligt 8 § skriftligen till beställaren anmäla

behov av arbete som inte ingår i uppdra-

get eller behov av nya eller ändrade direk-

tiv. Anser konsulten att beställarens krav

på arbete ligger utanför uppdraget ska

konsulten å sin sida utan dröjsmål och

senast innan ifrågavarande arbete påbör-

jas skriftligen anmäla detta till beställa-

ren. I den 9 § framgår slutligen att arbete

som inte utförts utan beställning eller

som har utförts utan att nyssnämnda an-

mälan gjorts enligt 8 § inte berättigar

konsulten till ersättning om inte påfölj-

den med hänsyn till omständigheterna

skulle vara oskälig.

Informera om underkonsult

I organisationskapitlet, kapitel 3, 3 § har

införts en bestämmelse om att utbyte av

nyckelpersoner inte får ske utan bestäl-

larens medgivande, vilket dock inte får

nekas från beställarens sida om ersätta-

ren har minst likvärdig kompetens och i

övrigt är lämplig för uppdraget.

Konsulten får som tidigare inte anlita

underkonsult utan beställarens medgi-

vande såvida det inte är fråga om arbete

av rutinmässig art eller av mindre bety-

delse samt gäller alltjämt att beställaren

inte ska anlita sidokonsult som konsulten

ska samarbeta med, utan att konsulten

ges möjlighet lämna synpunkter. Detta

leder till att konsulten redan i sitt anbud

eller under förhandlingarna bör ange till-

tänkta underkonsulter.

I 6 § anges att kravet på skriftlighet –

som fi nns på olika ställen i ABK 09 – är

uppfyllda om de noteras genom anteck-

ning i mötesprotokoll, som alternativ till

annan skriftlig överföring.

Slutförande av uppdraget

I kapitel 4 tider, har det införts ett nytt

begrepp, tid för leverans – leveranstid –

som får anses komplettera och helt eller

delvis motsvara begreppet slutförts som

också används.

Det är för parterna väsentligt att klar-

lägga vilken tidpunkt som ska anses vara

leveranstid respektive när uppdraget ska

vara slutfört om inte dessa tider överens-

stämmer med varandra. Leveranstiden

kan vara vitesgrundande och tidpunkt för

slutförande av uppdraget, verklig sådan,

är utgångspunkt för preskriptionsberäk-

ningar. Vite kan avtalas för överskridande

av bestämd tid för leverans av såväl hela

som del av uppdraget.

Regler för tidsförlängning och jämk-

ning fi nns, liksom högsta skadestånds-

skyldighet vid försening om inte vite av-

talats. Beställarens rätt till förseningsska-

destånd eller vite enligt dessa regler är

förverkad om anspråk på ersättning inte

framställts skriftligen senast tre månader

efter det att uppdraget slutförts eller an-

nars upphört, varför tydlig skrivning om

när uppdraget är att anse som slutfört är

av stor vikt.

Vad gäller vid skada

I ansvarskapitlet, kapitel 5, har konsul-

tens ansvar i § 1 utvecklats till att omfatta

skada som konsulten orsakat beställaren

genom bristande fackmässighet, åsido-

sättande av sedvanlig omsorg eller annan

vårdslöshet vid uppdragets genomfö-

rande. Det åligger beställaren att visa att

skada uppstått och göra sannolikt att felet

orsakats av konsultens handlingar eller

underlåtenhet. Om beställaren uppfyllt

detta måste konsulten för att frita sig från

ansvar visa att han inte är ansvarig för

skadan. Bevisbördan har således lättats

för beställaren vid en konsultansvars-

tvist.

Konsulten ansvarar enligt 2 § för ska-

dor som upptäckts inom tio år från den

dag konsultens uppdrag slutförts eller

annars upphört. Konsulten är även under

den tid som anges i 2 § (förra meningen)

skyldig att på egen bekostnad avhjälpa fel

i handlingar som han tillhandahållit, om

det inte medför olägenheter och kostna-



§ §§

der för konsulten som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för bestäl-laren. Detta är en utökad skyldighet för konsulten.

Krav på åtgärdande ska framföras inom skälig tid efter det att fel upptäckts eller bort upptäckas. Framför beställaren kra-vet senare ska beställaren svara för den merkostnad som den för sent framförda underrättelsen orsakat konsulten. Om felet inte avhjälps inom skälig tid så har beställaren rätt att avhjälpa felet på kon-sultens bekostnad. Någon närmare väg-ledning av de olika skäliga tiderna saknas tyvärr.

Anmälan av skada och krav När det gäller preskription av skadestånd löper numera dubbla frister i det att be-ställaren ska framställa krav skriftligen tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio må-nader efter att beställaren fått kännedom om skadan, vartill kommer att kravet måste framställas inom den så kallade an-svarstiden i 2 § beskriven ovan.

Beställarens innehållanderätt av arvo-de och annan ersättning till konsulten som säkerhet för skadestånd har begrän-sats till ett prisbasbelopp om konsulten genom skriftlig bekräftelse från sin för-säkringsgivare visat att försäkringen om-fattar det skadeståndsansvar som kan komma att åläggas konsulten. Det räcker således med ett intygande om att försäk-ring fi nns till beräknat belopp oavsett hur det förhåller sig med eventuellt ansvar. Om beställaren framfört krav på skade-stånd ska konsulten inom tre månader lämna in en skadeanmälan till sin försäk-ringsgivare.

Regeln och tidsfristen har införts för att ge konsulten möjlighet att bedöma kravet och föra dialog om detta med be-ställaren när en skadesituation inträffat. Inget sägs dock om konsekvensen av att konsulten avstår från eller senare än tre månader gör skadeanmälan. Dessutom

stipulerar försäkringar ofta att skadean-mälan till försäkringsgivaren ska ske utan dröjsmål efter det att skadan blivit känd, det vill säga efter reklamation från bestäl-laren i detta fall. Det så kallade småskade-undantaget som fanns i ABK 96 har tagits bort i ABK 09.

Rätt till resultatetKapitel 7, rätt till uppdragsresultatet, var en av stötestenarna vid förhandlingarna om ABK 09. I ABK 96 anges att beställa-ren har rätt att använda resultatet av upp-draget för avtalat ändamål. I praktiken har det sällan avtalats om vilken rätt be-ställaren har att nyttja uppdragsresulta-tet, vilket skapat osäkerhet.

I ABK 09 har bestämmelsen förtydli-gats med lydelsen att beställaren har, om inte annat avtalats, rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat en-dast för det med uppdraget avsedda ända-målet.

I kommentaren till paragrafen anges att bestämmelsen avser uppdragsresulta-tet i dess helhet. Beställaren får normalt utöver avtalat uppdrag, på eget ansvar, använda enskilda i uppdragsresultatet redovisade (tekniska) lösningar, dock förutsatt att upphovsrätt och andra im-materiella rättigheter beaktas. Bestäm-melsen har gjorts till en täckbestämmelse och kommentaren understryker vikten av noggrann reglering och beställare kan nog förväntas komma kräva mer långtgå-ende nyttjanderätt.

Hävning av avtalI kapitlet 8, hävning, har när det gäller beställarens rätt att häva konsultavtalet en omarbetning skett gällande två av häv-ningsgrunderna; konsulten har misskött sitt uppdrag, och konsulten har i väsent-ligt hänseende brutit mot avtalet, på så sätt att beställaren har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada – med tillägget – om konsulten ”inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse”.

Hävning är ju en ytterst ingripande åt-gärd, som sällan behöver tillgripas.

Det har också införts en bestämmelse om att hävning ska ske skriftligen. Mot-svarande förändringar har gjorts när det gäller entreprenörens rätt att häva be-träffande grunden – beställaren i väsent-ligt hänseende brutit mot avtalet – varvid tillagts, om beställaren ”inte utan dröjs-

mål efter skriftlig anmodan vidtagit rätt-telse”.

Även för konsulten gäller numera att hävning ska ske skriftligen.

Får inte avbrytaKapitel 9 handlar om tvistelösning och kapitel 10 om förenklad tvistelösning.

Grundregeln är oförändrad jämfört med ABK 96 och innebär att tvist mellan parterna ska avgöras av allmän domstol. Paragrafen är en täckbestämmelse. En ny paragraf anger att den omständigheten att en tvist har hänskjutits till rättsligt av-görande inte berättigar konsulten att av-bryta uppdraget. Beställaren har inte hel-ler på sådan grund rätt att innehålla be-lopp som inte direkt omfattas av tvisten, eller underlåta att i övrigt fullgöra sina åligganden.

En ny bestämmelse anger att oberoen-de av vad som föreskrivs i detta kapitel 9 har part rätt att ansöka hos myndighet om betalning av ostridig och förfallen ford-ran avseende uppdraget. Paragrafen ger part möjlighet att till exempel ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogde-myndigheten.

Om parterna är överens kan ett helt nytt förenklat tvistelösningsförfarande användas med motsvarande innehåll som i standardavtalen AB 04 och ABT 06.

När gäller ABK 09?ABK 09 träder inte i kraft vid något spe-ciellt tillfälle, utan det sker genom åbero-pande av ABK 09 i det individuella avtalet som det nya standardavtalet blir gällande mellan parterna. Om någon av slentrian eller därför att man av något skäl föredrar det skriver in ABK 96 i konsultavtalet och den andre parten accepterar det, blir så-ledes ABK 96 gällande, även om ABK 09 kommit ut på marknaden.

Det bör också nämnas att ett arbete på-går inom Svensk Byggtjänst, som är hu-vudman för AMA-publikationerna, att utarbeta en AF AMA Konsult, vilken kommer att ansluta till de nya ABK 09-bestämmelserna. Remisstiden gick ut den 22 februari. D


P

§ §§

§ §§


”A new version is available.

Update now?”. Frågan dyker upp

på skärmen när jag startar ett

program på datorn. Ja, det är väl

alltid bra tänker jag och för muspekaren

mot ”Yes-knappen”. Internet har gjort

det enkelt och smidigt att få tillgång till de

senaste uppdateringarna. Det var länge

sedan man höll på med disketter och kun-

de sitta med samma gamla version i fl era

år. Nu får man uppmaningar var och var-

annan vecka.

Plötsligt slår mig tanken att det kanske

är riskabelt att uppdatera just nu när jag

måste använda programmet. Det har ju

fungerat bra och jag har inte direkt saknat

några speciella funktioner. Av erfarenhet

vet jag att en uppgradering kan gå snett

och då är jag helt utan programmet. ”If

it´s not broken, don´t fi x it” är ett vanligt

uttryck på IT-avdelningar.

Betalande försökskanin

Idag fylls våra program med allt fl er avan-

cerade funktioner som sammankopplas

med varandra. De ska fungera ihop med

skrivaren. Objekt ska kunna fl yttas mel-

lan olika program. Menysystem och dia-

logboxar ärver egenskaper från operativ-

systemet. Allt hänger ihop som ett spin-

delnät och alla program kan påverka allt

som fi nns i datorn. Ett krånglande pro-

gram för att skapa PDF-fi ler kan göra att

CAD-programmet inte fungerar som det

ska.

Många program är bra och underlättar

vardagen, men stabiliteten och pålitlig-

heten blir sämre och sämre.

Att testa och felsöka datorprogram i

alla tänkbara situationer och miljöer är i

praktiken omöjligt. Det är för dyrt och

komplext. Alla program innehåller därför

buggar. Man bestämmer sig för en accep-

tabel nivå.

Blir det några problem kan det ju lösas

med en uppdatering tycks mjukvarutill-

verkarna tänka och släpper glatt iväg en

ny version. Den hårda konkurrensen gör

att de lägger kraften på nya fi nesser och

smiter från sitt ansvar för kvaliteten. Vi

användare blir till betalande försökskani-

ner.

Smart ha is i magen

Avancerade program brukar komma med

ny version med något års mellanrum.

Däremellan kommer ett antal service-

pack som fi xar en rad buggar. Men även

dessa innehåller nya buggar. Ibland känns

det som att gå ur askan i elden och man

får välja vilka buggar som skapar minst

problem, de gamla eller de nya.

Att köpa en helt ny version av ett pro-

gram är som att köpa den första bilen av

en ny bilmodell. Tuff att visa upp men full

av fel. Det kan ibland vara klokt att ha is i

magen och vänta in kommande versioner.

Våra tekniska prylar runt omkring oss

blir allt mer datorlika, vilket även innebär

datorns möjligheter och problem. En mo-

dern platt-TV innehåller ofta digital-TV

mottagare med programguide, USB-an-

slutning, nätverksåtkomst och menysys-

tem som kan uppdateras via internet och

så vidare. Det är fantastiskt vilken multi-

mediavärld som har öppnats upp de se-

naste åren och där allt kopplas samman.

Man surfar med fjärrkontrollen och styr

TV:n med tangentbordet. Men samtidigt

uppstår nya irritationsmoment i varda-

gen. Ett tu tre går det segt i menyerna och

man får starta om TV:n eller ett program-

kort som det plötsligt inte går att få kon-

takt med. Ibland saknar man den tid då

man gick fram till TV:n och tryckte på en

stor knapp för att växla till den andra ka-

nalen. Det fungerade varje gång.

Fyllda med funktioner

Allt fl er prylar blir ”datoriserade”, som

vitvaror, bilar, handverktyg. I framtiden

är det nog ingen ovanlighet att få stanna

bilen vid vägkanten och ”boota om” för

att vindrutetorkarna hakat upp sig. Eller

en skruvdragare som bara kan dra åt ena

hållet tills man laddat in den senaste upp-

dateringen från tillverkarens hemsida.

Känns det overkligt? Jämför dagens

tekniska vardagsproblem med hur det var

för 20 år sedan. Att behöva starta om en

videoapparat hade känts mycket märk-

ligt.

Förstapriset för låg mjukvarukvalitet

tar nog ändå avancerade mobiltelefoner.

Fyllda med funktioner som pekskärm,

dubbla kameror, GPS, W-LAN, Turbo-3G

och rörelsesensor. Dessa är inte ens tele-

fon i andra hand, snarare tredje. Tänk om

det fanns en telefon där alla dessa funk-

tioner verkligen fungerade som det var

IT Vart är IT-utvecklingen på väg? Kommer vi att behöva ”boota

om” bilen för att få vindrutetorkarna att fungera? Som kund börjar

det bli dags att ställa hårdare krav på kvaliteten på både mjuk- och hård-

vara, samt på stabilitet – och kanske färre, men fungerande, funktioner.

Hur länge ska kunden vara betalande försökskanin?

Av henric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

Mjukvarutillverkare släpper glatt iväg nya

versioner, som inte är testade eller felsökta.

Vi som användare blir betalande försökska-

niner. Foto: Thomas Carlgren

tänkt. Vilken drömtelefon och storsälja-re!

Tuffare kravProblem i mjukvaran visar sig oftast som diffusa fel. Här kommer användaren verkligen i kläm. Är handdatorn stendöd kan man lämna in den på reparation och tydligt påvisa symtomen. Men när det in-ställda alarmet inte alltid ringer eller ka-lendersynkningen bara fungerar spora-diskt. Vad gör man då? Ligger problemet hos hårdvaran, mjukvaran eller använda-ren? Antalet programinställningar är säl-lan en bristvara och standardsvaret från supporten är att köra en uppdatering. Ensam kvar fi nns en missnöjd användare.

Ett program man använder privat, till exempel för att redigera semesterfotona, är enkelt att säga tack och adjö till om man är missnöjd. Knepigare är det med pro-gram och verktyg man använder i arbetet. De kan vara sammanvävda i företagets

övriga system och innehålla skräddar-sydda funktioner. Tunga investeringar ligger bakom en systemmiljö. Att byta ut ett strulande faktureringssystem görs inte i en handvändning.

Som kunder måste vi ställa tuffare krav på att dyra IT-system verkligen fungerar, så vi kan göra det vi egentligen ska göra.

Stabilitet går före fi nessVart är utvecklingen på väg? Vårt behov av att använda datorprogram och teknis-ka prylar för alla tänkbara vardagsuppgif-ter kommer att öka och därmed kraven på dem. Har man vant sig vid att använda mobilen för att kolla busstiderna vill man att det ska fungera varje gång. Inte bara ibland för att tjänsteleverantören lagt till funktioner för att kunna se bussen i real-tid på en tjusig karta.

Exklusiva prylar brukar ha färre knap-par och färre funktioner än sina billigare motsvarigheter. De dyrare prylarna är

också stabilare. Det prioriteras före mängden fi nesser. Kvaliteten på mjukva-ran är minst lika viktig som på hårdvaran och något man betalar för.

När sensationen lagt sig och kunderna tar den nya tekniken som självklar i var-dagen ställer de istället högre krav på kva-liteten. Det borde leda utvecklarna på nya spår. Jag är ändå hoppfull om framtiden.

Jag kunde inte motstå att svara ”Yes!” på frågan ”Update now?”. Efter några procentstaplar och dialogboxar startade programmet snällt. Inga nya funktioner. Inga nya buggar som jag märkt av. Men det dröjer nog inte länge innan jag får frå-gan igen. D



FORM & TEKNIK Modellen är central för människans verklighets-

uppfattning. Vi upprättar avbilder av fenomen i vår omvärld för att lättare

förstå och hantera den värld vi lever i. De fl esta undervisningssystem

börjar med ett fåtal byggstenar och ökar komplexitetsgraden vartefter.

Av andreas falk, [email protected]

Krönikan i Husbyggaren nr

7 2009 handlade om parame-

triska modeller och datorverk-

tyg i byggprocessen. Det är ett

intressant ämne med ett fl ertal ingångar.

Inte minst när det gäller material.

En modell kan vara en stark förenkling

av en fysisk företeelse, som i fi gur 1 en

symbol med begränsad likhet. Men den

kan också utformas och berikas för att så

nära som möjligt motsvara verkligheten

och beroende på avsikten med modellen,

den avsedda användningen och önskade

resultatet, kan den bli mycket stor, tung

och svåranalyserad. Hela tiden är ju också

modellen beroende av den information

som skaparen och användaren lägger in

och berikar den med.

Det lurade ögat

Inom konsten är trompe l’oeil den ytters-

ta tekniken för naturalistisk avbildning,

som genom historien använts för att lura

ögat att tolka in större rumsdjup, högre

rumshöjder och vidare vyer än de som

verkligheten erbjuder. Det har varit van-

ligt att till exempel förlänga ett rumsligt

perspektiv genom att på bortre kortväg-

gen av en kolonnad måla upp en bild av

dess förlängning i perspektiv.

Tekniken ger möjligheten att överdri-

va, att förvränga och att skapa förstärkta

sinnesuttryck och har ofta inom bygg-

nadskonsten utnyttjats för att skapa just

hönor av fjädrar. Dessa modeller av verk-

ligheten har endast haft visuell använd-

ning och inte inneburit något verktyg för

att undersöka något fysiskt.

…och ögat som tränas att se

Man kan emellertid hävda att man genom

att avbilda lär sig om det avbildade. För att

skona vår hjärna för alltför många uttryck

registrerar vi människor bara symboler i

vår omvärld när vi låter blicken spontant

svepa och när vi iakttar ting generellt. För

att berika intrycket av symbolen behöver

vi dröja med blicken för ett närmare iakt-

tagande. Beroende på avsikt kan en åter-

givning ges mycket olika grader av detal-

jering och förvisso även baseras på olika

material som i fi gur 2 och fi gur 3. Teck-

ningsläran utvecklades genom att ett rut-

nät av trådar spändes upp framför det

som skulle avbildas, och motivet kunde

överföras till papper genom att det stude-

rades och avbildades ruta för ruta. Denna

metod är central i Peter Greenaways fi lm

”Tecknarens kontrakt” från år 1982, där

en tecknare anlitas för att avbilda ett gods

i en serie teckningar. Teckningarna visar

sig senare innehålla en rad ledtrådar rö-

rande ett begånget mord. Att noggrant

avbilda, och därmed dokumentera och

bilda sig en uppfattning av och om tingens

ordning.

Att iaktta och avbilda är mycket läro-

rikt, liksom att handlingen att föra an-

teckningar under en föreläsning eller ett

samtal kan underlätta koncentrationen

och minnet i förståelsen av det avlyssna-

de. Detta är fortfarande immateriellt.

Skulptören kan arbeta på samma sätt.

Genom att lager för lager bygga upp leran

från ett inre stålskelett, eller utifrån och

in hugga fl isa för fl isa ur Cararramar-

morn eller isblocket och närma sig bil-

den av motivet. Att närma sig verklighe-

ten genom att berika modellen med detal-

jer.

Erfarenheter av att göra

Handlingen leder sinnet och erfarenhe-

ten till en ny nivå och så används också

Modellen som modell eller verklighet

Figur 1. Enkel modellstudie i papp, av studenter vid Münchens teknis-

ka universitet, september 2008. Foto: Andreas Falk

Figur 2. Teckningsövning av studenter vi Münchens tekniska universi-

tet, september 2008. Foto: Andreas Falk

modeller som genom sitt beteende – be-

roende av modellmaterialets egenskaper

– kan fås att säga något om det studerade,

som nu lika gärna kan vara en fackverks-

bro som i fi gur 4.

Men materialaspekten då? Vi har tak-

tila värden, som kan undersökas i olika

skalor i materialprover och prototyper.

Rent konstruktivt beteende och beteende

i fullskala – exempelvis vid brand – ren-

derar andra problem och är inte lika en-

kelt att modellera fram i fysiska modeller

som är rättvisande. Principerna kan ef-

terliknas och testas, och grundläggande

materialförståelse kan utvinnas som i fi -

gur 5, där en modell snarlik den tidigare

nu utnyttjas som gjutform för att förstå

hur betongbyggnad tillverkas.

…och erfarenheter att utnyttjaBeteendet vid brand och mer ingående

konstruktiva beteenden lämnas idag åt

matematiska modeller och datorberäk-

ningar för att nå tillförlitliga resultat. Och

ju mer detaljerade modellerna blir, ju mer

som lämnas åt programmerade system att

utföra, desto viktigare blir det med kor-

rektheten i inmatningen och förmågan

att förstå och analysera resultatet, och att

inte tappa bort aspekter av materialitet

och tillverkning.

Modellverktyg som Evolutionary

Computation kan utnyttjas för att bygga

upp och analysera form och konstruktivt

beteende hos komplexa strukturer men

är hela tiden beroende av funktionen hos

sinnet på den som matar in värden och

som har till uppgift att applicera erfaren-

heterna från utvecklingssteg och experi-

ment.

Figurerna 6 och 7 visar delresultatet

från utvecklingsarbetet med ett stålbase-

rat takbärverk på förgrenade pelare. Här

används program i kombination för att

laborera med formen och dess systemre-

laterade sammanhang medan konstruk-

tiva aspekter som spänningar och lastför-

delning tas fram med ett annat program i

nästa steg. Materialiteten kvarstår allt-

jämt att introducera, liksom tillverk-

ningssätt och prefabriceringsgrad.

Det svåra med förenklingarDet är just här som det är en utmaning i

sammanhang av byggmässor. Hur visar

man upp, väcker intresse för och säljer

byggmetoder, produkter och idéer som i

sina förverkligade tillstånd gestaltas i en

mycket större skala än den som kan rym-

mas inne i en mässhall?

Vad är det som säljaren säljer och besö-

karen tittar på? Det är en kodad kommu-

nikation, som fungerar på grund av att

båda parter i de fl esta fall är synnerligen

medvetna om att det som man har mellan

sig i montern eller på bordet inte är verk-

ligheten utan en nedskalad och isolerad

representation av densamma.

Referensobjekten är de eftertraktade

trumfkorten i säljarens rockärmar, för att

kunna peka på att produkten verkligen

fungerar, där utanför i dagsljuset. Språket

och kommunikationen fylls med kraftigt

förenklade modeller och symboler som

stöd för den ömsesidiga associativa för-

mågan att se verkligheten bortom ab-

straktionen.

Möbeln som ett mellantingI början av året är det av tradition relativt

vanligt med möbelmässor. Möbler, all-

deles särskilt stolar, är fascinerande på

fl era sätt, inte minst för att de går att till-

verka som prototyper i fullskala, testa och

uppleva i verkligheten innan de tas i pro-

duktion och bruk, som få andra byggda

objekt kan med samma rimlighet i eko-

nomi. Och de är, nästan oavsett ansträng-

ning, mycket enkla objekt, jämfört med

exempelvis en bro eller ett kontorshus.

Möbler företräder en halvskala mellan

föremål och byggnad där modellmateria-

let nästan alltid kan utgöras av det tänkta

verkliga materialet, där hållfastheten,


Figur 3. En stadsplanemodell i wellpapp, på

ett lärarkontor i München, september 2008.

Foto: Andreas Falk

Figur 4. Spaghettimodeller i undervisningen

i arkitekturteknik vid KTH Arkitekturskolan i

januari 2010. Foto: Andreas Falk

Figur 5. Studenter vid KTH Arkitekturskolan

gjuter en husmodell i gips, november 2009.

Foto: Andreas Falk

Figur 6. Modell underutveckling, studie och avbildning utförd av Peter von Buelow, Universi-

ty of Michigan, januari 2010. Foto: Andreas Falk


fi nishen och linjespelet kan studeras in i minsta detalj i fysiska prototyper.

Ögat och kroppens erfarenheterMaterialitet är en synnerligen viktig del av upplevelsen av en sittmöbel: svikten av sitsen, känslan av lätthet eller tyngd, han-dens möte med materialet. Sedan till-kommer aspekter av form, såsom sitthöj-den och lättheten att sätta sig i den och resa sig upp. Vad är skillnaden i upple-velse mellan en parkbänk av betong och en böjträstol för läsvrån överspänd med sadelgjord?

Om tid och tillfälle ges är det ett under-hållande tidsfördriv att gå runt och titta på möbler, iaktta deras form och försöka föreställa sig hur de känns att sitta i. Stan-nar ögat upp kan vi göra fl er erfarenheter än vid första snabba anblicken. Omedve-

tet ekolodar vi ideligen i vår referens-databas för att få grepp om våra upplevel-ser och tolka intrycken. Vi korskopplar ofta, sinnet blir lätt kvickare och kvickare med att kortsluta kretsar och ge oss in-tryck som inte alltid behöver vara helt korrekta, ja ibland rent av missvisande och vilseledande.

Ju mer vi ser, desto vanare blir hjärnan att själv förenkla och sortera intryck. Men kroppen minns på ett helt annat sätt. Den registrerar, lagrar och känner igen sin-nesförnimmelser av taktilitet, av att be-röra och fysiskt möta, belasta och belastas av och är ständigt redo att informera oss och därmed berika vår inre modell av det vi ser. En modell kan här ge helt olika sig-naler, som i fi gur 8, där materialet är ett i modellen som inte är avsett vid förverk-ligandet av slutprodukten i fullskala. For-

men ät tänkt att överföras till andra mate-rial.

Men vi kan leka med tanken och testa vår hjärnas reaktioner – hur vore det med en vilstol i hönsnät? Hur skulle ryggen tilltalas av formen tillverkad i glättad be-tong? Ögat ser, när vi låter det se, och mer än vi oftast förväntar oss minns krop-pen. D


Figur 8. Modell av en vilstol, utförd i ståltråd

och kycklingnät. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Rendering av modellresultat av en skivinklädd stålstomme på föregrenade pelarstöd,

studie och avbildning utförd av Michela Turrin vid tekniska universitet i Delft, januari 2010.

Foto: Andreas Falk

P


DEBATT Riksdagens mål att minska energianvändningen till år 2020 är

ett skämt. Energideklarationerna är ett exempel på misslyckandet. De har

kostat fastighetsägare och företag mångmiljonbelopp – men minskat drifts-

kostnader ytterst lite. Det är dags att någon tar ett övergripande ansvar.

Av mats olsson, civilingenjör och byggingenjör SBR, Eminenta

Energideklarationer blevtomt slag i luften

Riksdagens mål med att mins-ka energianvändningen för våra byggnader med 20 procent fram till 2020 är idag bara en vag il-

lusion. Ett av problemen är avsaknaden av konkreta åtgärder som beskriver hur må-let ska uppnås. Viljan att minska våra byggnaders energianvändning är de fl es-ta eniga om men hur det ska göras och vem som ska stå för kostnaderna råder det delade meningar om.

Det senaste exemplet på misslyckande med att minska våra byggnaders energi-användning är arbetet med införandet av energideklarationerna. EG-direktivet om energi deklarationerna kom redan år 2002, och sedan skulle det i god svensk tradition utredas i fl era år innan man år 2007 kom igång med det praktiska arbe-tet.

Oklar lagtext tolkasDen lagstiftning som tagits fram för att styra arbetet med energideklarationerna är ett skolboksexempel på hur en oklar lagtext kan öppna upp för tolkningar som sedan leder arbetet i en helt annan, och fel, riktning än vad som var meningen.

Energideklarationen hade kunnat bli ett utmärkt styrmedel – om arbetet hade gjorts på ett korrekt sätt!

Riksrevisionen presenterade förra året rapporten ”Energideklarationer – få råd för pengarna”. Rapporten tar upp ett an-tal brister och problem. Den som läser rapporten inser snart att inget verkar ha fungerat. Att detta har kostat fastighets-ägare och företag mångmiljonbelopp är inget våra politiker vill ta ansvar för.

Bara varannan har gett rådMånga företag har ackrediterat sin verk-samhet samt certifi erat sin personal för att kunna arbeta med energideklaratio-ner. Även detta arbete har kostat företa-

gare stora summor pengar. De fl esta har varit seriösa och velat göra sitt arbete på ett bra sätt.

Tyvärr fi nns det företag som tolkat la-gen på ett sådant sätt att de endast ge-nomför energideklarationen som en skrivbordstjänst. Detta innebär att många fastighetsägare gått miste om värdefulla tips om hur de kan minska sina drifts kost-nader. Enligt Riksrevi sionens rapport innehåller endast hälften av de genom-förda energideklarationerna rekommen-dationer om energisparande åtgärder.

Ingen reagerarI de fall där företag har misskött sig till den grad att kontrollmyndigheten Swedac ansett att ackreditering ska dras in har detta i praktiken inte inneburit någonting för de berörda företagens verksamhet. Det har bara varit att skicka in en ny an-sökan i ett annat bolagsnamn och sedan fortsätta arbetet dagen efter.

Då nästan hälften av de fastigheter som skulle ha varit energideklarerade senast den 31 december 2008 ännu inte är dekla-rerade ses det som ett bevis för att kom-munernas tillsyn inte har fungerat. I Stockholmsområdet rör det sig om minst 10 000 byggnader. Att Stockholms stad inte har reagerat är ofattbart. Hur många gånger har inte politiker försökt lansera Stockholm som en huvudstad med miljö-ansvar? Inte ett enda vite har dömts ut till de fastighetsägare som valt att ignorera lagen.

Delat ansvarMånga fastighetsägare tar inte lagen på allvar, många har tänkt att lagen om energideklarationer är lika tandlös som lagen om att genomföra en OVK – obliga-torisk ventilationskontroll. Lagar som inte följs med tillsyn tappar snabbt sin legitimitet.

Ansvaret för arbetet med energidekla-rationer har delats upp mellan ett antal myndigheter, främst Boverket och Swedac. Varför inte Energimyndigheten har ett större infl ytande i arbetet med energideklarationer är ett mysterium. Att dela upp ansvar mellan myndigheter har som många gånger tidigare bara innebu-rit att ingen har haft grepp över helheten. Ingen myndighet har idag det övergri-pande ansvaret.

Det fi nns idag många bra energispa-rande åtgärder som en fastighetsägare kan göra för att minska sin byggnads energianvändning. En del åtgärder beta-lar sig på bara några år medan andra tar längre tid att räkna hem. För att kunna bedöma hur olika energisparande åtgär-der påverkar varandra och byggnaden behövs en kunnig expert.

Kräver kunskapUnder 1970-talet genomfördes fl era energibesparande åtgärder, såsom till-läggsisolering och tätning av byggnader, vilka resulterade i fuktproblematik och mögelskador. Skadorna har kostat myc-ket pengar att åtgärda. Många personer har blivit sjuka av att bo i byggnader med mögelskador.

Att bygga om byggnader för att få dem mera energieffektiva är en utmaning. En åtgärd som att tilläggsisolera ett vinds-bjälklag kan verka vara en enkel åtgärd för att spara energi. Många vindar har idag fuktskador på grund av felaktigt genom-förande.

Kostsamt fi askoFiaskot med energideklarationerna har kostat hundratals miljoner, räknat i un-derkant. Det är inte utan man funderar hur många energibesparande åtgärder som faktiskt hade kunnat göras för dessa pengar… D


DEBATTSVAR Utvecklingen av solceller i elproduktionen handlar

inte längre om visionära förhoppningar utan om en klar framtida mark-

nadstillväxt. Det stora intresset för stödet sedan dess införande i juli förra

året visar på detta – över 400 anläggningar har redan ansökt om stöd.

Av andreas vass, politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson

Solceller för elproduktion gerframtida marknadstillväxt

Över 400 anläggningar har

an sökt om stöd och elproduk-

tionen från dessa uppgår till

6,5 GWh vilket motsvarar den

årliga elförbrukningen i 2 000 lägenheter.

Solenergi är inte bara en fråga för fram-

tiden, tekniken fungerar här och nu. Re-

geringens nya investeringsstöd till sol-

cellssystem, som omfattar 100 miljoner

kronor år 2009 och cirka 50 miljoner per

år 2010 respektive 2011, är ett viktigt steg

i denna riktning. Företag och privatper-

soner kan därmed från och med juli i år få

tillbaka upp till 60 procent av investe-

ringskostnaden.

Gör nytta Fram till 2011 fi nns även ett generellt stöd

för solvärmeinstallationer på upp till

7 500 kronor per hushåll, eller tre miljo-

ner kronor för storskaliga projekt.

Bengt Stridh och Lars Hedström efter-

frågar långsiktighet av stödsystemet.

Faktum är att den statliga budgetproces-

sen ser ut som sådan att det är endast i

undantagsfall som anslag ges för längre

tid än tre kalenderår i taget.

Näringsdepartementet är medvetet

om den osäkerhet som detta skapar men

gjorde bedömningen att ett treårigt stöd

gör mer nytta än skada. Responsen från

såväl solcellsbranschen som privatperso-

ner och organisationer som vill installera

solceller har också varit mycket positivt.

Redan efter en månad var det avsatta be-

loppet för 2009 (50 mkr) översökt tre

gånger och regeringen sköt därför till yt-

terligare 50 mkr under 2009.

Kan sparaFör 2010 och 2011 fi nns cirka 60 mkr per

år avsatta. Hittills har länsstyrelserna för-

delat cirka 75 miljoner kronor till 142

olika projekt och det fi nns ytterligare

över 300 inkomna ansökningar som vän-

tar på beslut. Stödet är således mycket

populärt.

Detta innebär att både hushåll och fö-

retag kan spara pengar på lägre energi-

kostnader och därmed använda sina re-

surser på annat som ger dem välfärd och

tillväxt. Installation av solceller innebär

lägre elräkning. Den effektiva produktio-

nen från solceller i Sverige är 600–900

kWh per installerad kW och år, beroende

på var och hur systemen monteras. Detta

motsvarar en besparing på 600–1 100 kr/

år och installerad kW med dagens elpri-

ser.

Ökad elproduktionI Sverige har statligt stöd hittills bara

getts för solceller på offentliga byggna-

der, men från och med första juli i år blir

det möjligt också för företag och privat-



MP OCH SOLCELLER Miljöpartiet ställer sig positivt till nästan alla

förslag i Bengt Stridhs och Lars Hedströms debattartikel, men vill också ha

ett fastprisstöd för solceller och en del annan förnybar el, som i Tyskland,

förklarar Per Bolund riksdagsledamot för mp i näringsutskottet.

Av fredrik lundberg, frilansjournalist

Mp vill ha fastprisstödför solelproduktion

Per Bolund är stockholmare,

systemekolog, och var åren

2002–2006 politiskt sakkunnig

på näringsdepartementet med

huvuduppgift att driva igenom trängsel-

avgifter i Stockholm. Han räknas som en

tungviktare inom mp, och ett möjligt

statsråd om de rödgröna vinner valet.

Han ställer sig i stort sett bakom försla-

gen i Stridhs och Hedströms artikel.

Ett av deras krav är nettodebitering, det

vill säga att den som har solceller på sitt

tak ska få dra av den egna elproduktionen

från sin konsumtion:

– Det är vi verkligen väldigt mycket för!

Regeringens proposition har kommit ett

par steg åt rätt håll. Men det fi nns inget

lagkrav på att elleverantör ska erbjuda net-

todebitering månadsvis eller kvartalsvis.

– Om man nu kommer över gränsen

och producerar mer el än man använder

får man plötsligt en hög nätavgift. Det kan

få folk att slå på elvärmen mitt i somma-

ren eller i bästa fall att stänga av produk-

tionen.

Vill ha fastprissystem

Ett nationellt mål för solceller har mp

själva föreslagit, nämligen 4 TWh till

2020 (och 4 TWh solvärme).

För att förverkliga det vill Bolund in-

föra ett fastprissystem som i Tyskland,

alltså att producenter av sol-el får betalt

för levererad energi de första 20 åren.

Denna subvention på 3–4 kronor/kWh

(2009), minskar år för år och betalas av

nätägarna och i sista hand av elkonsu-

menterna.

Ska komplettera

Detta system har gett en stark sol-boom i

Tyskland, och 2009 gav solcellerna där

mer än 6 TWh, ungefär som en stor kärn-

kraftsreaktor.

Fördelen med ett sådant system, enligt

Bolund, är att det är långsiktigt:

– Investeringsstöd från statskassan är

osäkra, eftersom de beslutas ett år i taget,

säger Bolund.

Ett fastprissystem ska inte ersätta utan

komplettera el-certifi katen.

Hur vill alliansen styra solcellsutvecklingen? Och hur funderar oppositio-

nen? Husbyggaren har fått respons på Bengt Stridhs och Lars Hedströms

debattartikel om solceller i Husbyggaren nr 1 2010, ”Dags ändra på usla

villkor för husägares solel”.


Per Bolund.

personer att söka stöd för solceller. I och med detta stöd kommer omställningen av energisystemet att skapa fl er jobb och fö-retag inom energiteknikområdet.

Målet är att användningen av solcells-system och antalet aktörer inom solcells-området ska öka, att systemkostnaderna ska sänkas och att den årliga elproduktio-nen från solceller ska öka med minst 2,5 GWh under stödperioden.

Utreder kvoter

Vad gäller undantag från kvotplikten så har regeringen precis lagt ett uppdrag på Statens energimyndighet att bland annat föreslå nya kvoter i elcertifi katsystemet. I uppdraget ingår bland annat att utreda och eventuellt föreslå regelförenklingar i det samlade regelverket kring elcerti-fi katsystemet.

Här vill vi dessutom stärka arbetet med att integrera den europeiska elmarkna-den och därför utreder vi just nu en ut-

vidgning av elcertifi katsystemet till ett eller fl era länder i Norden, för en senare utveckling till hela eller delar av den inre marknaden.

Timmätning viktigt verktyg

Det sägs också att propositionen ”Enkla-re och tydligare regler för förnybar elpro-duktion” är en fl opp för husägarna. Detta är inte konstruktivt då regeringen fak-tiskt föreslår att en elanvändare som även är en småproducent av el ska slippa att betala någon nätavgift för mätning och rapportering för den överskottsel som elanvändaren/elproducenten matar in på nätet. Undantaget från inmatningsabon-nemang kan enligt artikelförfattarna själva innebära en besparing om 4 500 kronor per år.

Näringsdepartementet avser inte att införa något undantag från timvis mät-ning. Timmätning kommer till exempel att vara ett mycket viktigt verktyg för framtida tjänster inom energieffekti vi-

serings området, såsom laststyrning och variabel eltaxa, och för styrning av fram-tidens intelligenta elnät vilket regeringen planerar att ge ett uppdrag inom. Detta skapar förutsättningar för aktivare elkun-der, förbättra incitamenten till effektiva-re elanvändning och effektreduktion vid effekttoppar samt underlätta en ökad in-troduktion av förnybar elproduktion.

Det är genom en långsam omställning av landets energisystem som vi når ett långsiktigt hållbart samhälle, med hän-syn till både miljön och ekonomin. Här spelar en ökad användning av förnybara källor för elproduktion en avgörande roll.

En kraftfull satsning på solenergin kan få fl er aktörer att på sikt uppnå kostnads-effektivitet utan stöd. Vi ger samtidigt svenska företag ökade förutsättningar att ta del av den expansiva globala markna-den.

Så skapar vi både fl er jobb och når en hållbar miljö. D

Mp har aldrig varit entusiastiskt för el-certifi kat, men man kan inte skapa osä-kerhet genom att ständigt ändra spelreg-lerna, menar Bolund.

Han oroar sig tvärtom för att systemet kan ge ett glapp efter valet, med ett över-skott på certifi kat så att botten kan gå ur marknaden.

El-certifi katen går idag till biokraft-värme och en del vindkraft, men ger ing-en ny förnybar el från solceller, vågkraft och havsbaserad vindkraft.

Mäta momentant

Stridh och Hedström vill att kravet på timvis mätning ska avskaffas för solcells-anläggningar. Bolund är tveksam:

– I princip vill vi ha så momentan mät-ning som möjligt, för att minska efter-frågan vid el-brist, men samtidigt vill vi ju inte rasera möjligheterna att sätta upp solceller. Att den fasta eltaxan ska mins-ka och den rörliga öka håller han med om.

Hur ska det gå till rent praktiskt?

– Det kan inte vara omöjligt, nätägaren måste kunna få betalt av elleverantören för sina kostnader. Men det behövs säkert en utredning. Vi vill att det alltid ska löna sig att minska konsumtionen. Det är helt

fel signal att de fasta taxorna ökar och de rörliga minskar.

Menar du att solceller verkligen kan

ersätta kärnkraft och fossil kraft?

– 4 terawattimmar, som vi sagt, det är ju inte försumbart.

(Det är, som jämförelse, lite mindre än genomsnittet för svenska reaktorer 2009, som var 5 TWh, men de bästa åren har de gett 7 TWh.)

– Men framförallt menar vi att solceller är jätteviktigt internationellt, kanske det allra viktigaste sättet att klara klimatet. Där har Sverige ett ansvar. Vi har resurser och ekonomi för att bidra till att göra pro-duktionen mer storskalig och kostnadsef-fektiv.

Bolund ser också möjligheten att ut-veckla en svensk industri, och det kräver en hemmamarknad.

– Solibros tunnfi lmsceller var svensk forskning som resulterade i tysk produk-tion. Det vill vi inte vara med om igen.

Men solceller i Sverige matchar ju

inte efterfrågetopparna så värst?

– Vi förbrukar el även på sommaren, och vi får bättre matchning om man av-vecklar elvärmen. Sverige har ett unikt bra läge eftersom vi har vattenkraft och kraftvärme, som kan jämna ut.

Det fi nns också mycket att göra på ef-

terfrågesidan, förklarar Per Bolund, och tar laddning av elbilar som exempel.

– Vi är långt från gränsen för hur myck-et förnybart som kan integreras. Det är inte upp till den enskilde att ta ansvar för hela systemet utan det måste vi göra ge-mensamt.

Behovet av smarta elnät motiveras ock-så av att det redan fi nns fl askhalsar i elnä-tet, till exempel genom vindkraftsutbygg-nad på Gotland och Öland.

Även mer storskalig sol-el har en roll, enligt Bolund. Han pekar på anläggning-en i Ullevi, som är stor med svenska mått (men inte internationellt). Den var resul-tatet av ett stöd för solceller till offentliga byggnader som mp var med att driva ige-nom i samarbete med s-regeringen och vänsterpartiet under förra mandatperio-den.

Och hur går det rödgröna samarbe-

tet nu?

– Vi lyckades enas väldigt bra om ener-gipolitiken, bland annat om att pröva fast-prissystem, att ge Vattenfall en större roll för förnybar energi, hårdare effektivitets-mål, att öka kvoterna i el-certifi katen och att skärpa målen för förnybar energi jäm-fört med regeringen. Och vi är överens om att fasa ut de ohållbara energislagen, som kärnkraft. D


Fortsättning DEBATTSVAR

Fortsättning MP OCH SOLCELLER

P

P


Platsannons

Du som går i byggtankarPå www.sbr.se fi nner du cirka

150 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL”.

Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

Civilingenjörer/Högskoleingenjörersökes för uppdrag eller anställning som

bygglärare vid Uppsala universitet,

Institutionen för Geovetenskaper,

Avdelningen för byggnadsteknik

Sista ansökningsdag: 2010-03-25

Avdelningen för byggnadsteknik söker 2 civil- eller högskoleingen-jörer till högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Befattningarna kan utformas som tillsvidareanställningar, arvodesanställningar eller uppdrag (extern konsult) på del- eller heltid.

Programmet söker lärare till följande ämnen:1. Byggteknik och byggfysik för hus-, kontors- och offentliga

byggnader2. Byggprojektering, CAD, installationssamordning, VVS, El,

Styr och Regler.3. Geoteknik, anläggningsteknik, vägbyggnad, vattenbyggnad

och VA-teknik. 4. Konstruktion i betong, stål och trä.

KVALIFIKATIONER

Du bör minst ha en utbildning som civil- eller högskoleingenjör med mycket goda kunskaper, och fl erårig yrkeserfarenhet inom aktuella ämnesområden. Pedagogisk träning eller erfarenhet av undervisning räknas som merit.

För den intresserade sökanden fi nns även möjlighet att söka an ställning som universitetsadjunkt. För mer information se http://www.personalavd.uu.se/ledigaplatser/

ÖVRIGT

Upplysningar om anställningarna lämnas av Patrice Godonou, tel 018-471 7262, e-post [email protected] eller Kennet Axelsson, tel 018-471 2646, e-post [email protected].

Mer information om högskoleingenjörsprogrammet i byggteknikfi nns på http://www.teknat.uu.se/cms/node438

Den grundmurade bilden av den svenska stugan är ett rött hus med vita knutar, eller i de fall husen målats med linolja, ett gult hus med vita knutar. Många som vill måla ett hus i gammal stil, eller som vill åter-ställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta rå-det av experter att just välja färgkombinationen gul och vit. Men en ny avhandling visar att färgvariationerna var betyd-ligt större än man trott – och att husen långt ifrån alltid var gula från början.

– De lokala skillnaderna var stora, exempelvis i Skåne, Ble-kinge och Öland, som är de landskap jag har studerat, men förmodligen även i resten av landet, berättar Richard Kjell-ström, doktorand i bebyggel-sevård vid Lunds tekniska högskola.

I sin avhandling har han tit-tat närmare på ett antal byar i södra Sverige med bebyggelse från 1800-talet. Efter att ha ta-git stickprover av husfasader-na har han kunnat fastställa originalfärgerna med hjälp av ett mikroskop. Han har även kunnat göra sig en bild av ex-empelvis vem i byn som var tongivande.

– Byns prost hade många gånger en ledande och fost-rande roll. Färgen på prästhu-set fi ck snabbt många efterföl-jare i byn. Färgen var ett effek-tivt och ganska enkelt sätt att signalera både åtskillnad och tillhörighet och att visa att man hängde med, berättar han.

Richard Kjellström har inte studerat hus som målats med slamfärg, en målarfärg som ofta användes på obehandlad träpanel. Slamfärgen fi ck of-tast en röd färg, vilket ligger i linje med vad man tror idag.

Däremot går hans resultat på tvärs mot uppfattningen att hus med hyvlad panel alltid ströks med gul linoljefärg. Han har också sett att putsad be-byggelse inte alltid kalkades vita.

– På Söderslätt, mellan Trel-leborg och Ystad, fi nns fl era exempel på gårdar som från början varit målade i ljusgrönt, ljusrött och ljusgrått. Idag är dessa hus ofta vita eller gula. Men fattiga fi skehus har näs-tan alltid haft vitkalkade fasa-der. Pigment var dyrt, i synner-het blått, och tillsätter man inget pigment blir ju kalkmå-lade hus vita, berättar han. D

Äldre hus målades i fl era färger

– Stickprovet är från ett område där de fl esta hus, inte bara detta,

från början var ljust klarröda. Idag är alla gula eller gråa, berättar Ric-

hard Kjellström som studerat fasadfärger.


Noterat

Betong har blivit ett populärt designmaterial. Många konst-närer har anammat tekniken att gjuta och forma i betong. För att samla betongkonst av klass i ett eget galleri öppna-des, vad arrangörerna kallar, världens första betonggalleri vid Liljeholmen i Stockholm i februari; Caga – Concrete Art Gallery & Academy.

Bakom projektet står be-tongintressenter och företaget Cementa. Målet är att betong-galleriet ska bli ett centrum för

betongkonst och främ-ja utbyte av kunskap bland betongkonstnä-rer, samt bli en interna-tionell arena för kun-skapsutbyte.

Den första utställ-ningen visar Kaj Eng-ströms små betong-dockor och Daniel Hertzels fotografera-

de betongkonstruktioner. D

Konst i betong får eget galleri

Konst i betong.

Varannan anställd har pro-blem med dålig ljudmiljö på jobbet. Det visar en rapport från Hörselskadades riksför-bund (HRF).

– Det här innebär en hälso-risk. Störande ljud är ett väx-ande miljöproblem som måste tas på allvar, säger HRFs för-bundsordförande Jan-Peter Strömgren.

Ljudstress har blivit ett allt vanligare fenomen. HRFs rap-port ”Kakofonien” visar att svenska folket upplever ljud-miljön som ett stort problem – på kontoret, i skolan, på res-tauranger med mera. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger på jobbet, enligt HRFs undersökningar (HRF/Novus Opinion).

– Störande ljud är en bort-glömd arbetsmiljöfråga. Re-gelverken är alldeles för svaga, säger Jan-Peter Strömgren.

– Det drabbar inte minst kvinnodominerade arbets-platser, som förskola och sko-la.

Två av tre medlemmar i Lä-rarförbundet och Lärarnas riksförbund tycker att ljudmil-jön är ett problem varje dag/varje vecka. Över hälften har ofta/ibland svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Även på kontor är problemen stora: 57 procent tycker att ljudmiljön i kontorslandskap är störande.

HRF har sjösatt en ettårig kampanj, “Befria samtalet”, där bland annat en utställning om ljudmiljön på Centralen i Stockholm ingår, för att få svenska folket, däribland ar-betsgivare, fack, kommuner och arkitekter, att börja tänka ”ljudsmart”. D

Vanligt med dålig ljudmiljö


Noterat

Nu exporterar Skanska och

Ikea sitt boendekoncept Bo-

klok till Tyskland.

Boklok, som är ett franchi-

se-koncept, har som första

franchisetagare valt ut och

tecknat avtal med Bien-Zen-

ker AG. Till en början kommer

man att bygga 80 bostäder i

Frankfurt och Nürnberg om-

rådet.

De tyska Boklok-bostäderna

är nästan identiska med de

svenska. Det är öppen planlös-

ning och stora fönster. Lägen-

heterna är inredda i sunda ma-

terial med bland annat trägolv.

Konceptet startade år 1996

kring en idé om att skapa ett

bättre boende med god kvali-

tet och design till en lägre kost-

nad. Skanska och Ikea förde en

dialog om att skapa en bred

produkt, genom ett nytt otra-

ditionellt angreppssätt, som

består av att man börjar med

att undersöka hur målgruppen

ser ut, vad de har råd att betala

och hur de vill bo, innan man

börjar utforma husen. D

Svenskt koncept går på export

Skanskas byggmetoder och Ikeas inredningslösningar går nu på ex-

port till Tyskland. Foto: Boklok

Antalet anmälda brott ökade

med 15 procent under 00-talet

och den största ökningen

skedde under den senare hälf-

ten av decenniet. Under perio-

den har de anmälda vålds- och

hotbrotten ökat, medan stöld-

och framför allt bilbrott mins-

kat. Det visar en preliminär

statistik över anmälda brott

från Brottsförebyggande rådet

(Brå).

– Vi ser några tydliga tren-

der: minskad stöldbrottslig-

het, fl er anmälda våldsbrott

och användandet av nya me-

dier för att begå brott. Dess-

utom har myndigheter och

andra blivit bättre på att fånga

upp brott, säger Jan Anders-

son, generaldirektör på Brå.

Under det gångna decenniet

har de anmälda stöld- och till-

greppsbrotten minskat drygt

20 procent. De största minsk-

ningarna gällde billtillgrepp

och stöld ur och från motorfor-

don. Där har antalet anmälda

brott mer än halverats. Ett för-

stärkt stöldskydd som har

gjort det svårare att ta sig in i

och stjäla bilar har bidragit till

nedgången. Ett undantag är

bostadsinbrotten, som varie-

rat under perioden och som för

år 2009 var 16 procent fl er än

för år 2000. D

Fler anmälda brott

El och industrimontage Svens-

ka AB, EIAB, fi ck Citytunnelns

åttonde arbetsmiljöpris. Före-

taget har hittills arbetat cirka

25 000 mantimmar i projektet,

bland annat med att installera

system för styr- och övervak-

ning av säkerhetsrelaterad ut-

rustning och en brandlarman-

läggning, utan en enda olycka.

Citytunneln invigs den 4

december 2010. D

Olycksfri insats belönades

Fler än 6 av 10 chefer inom

byggindustrin spår att vinsten

kommer att stabiliseras eller

till och med att öka år 2010.

Hälften av cheferna menar

även att orderstocken är på

samma nivå eller bättre jäm-

fört med samma period 2008.

Detta enligt KPMGs årliga

återkommande undersökning

Global Construction Survey,

som kartlägger byggsektorn

baserat på intervjuer med che-

fer från svenska och utländska

byggföretag.

Byggindustrin har drabbats

hårt av fi nanskrisen. KPMGs

undersökning visar att nära

hälften (44 procent) av che-

ferna inom sektorn anger att

kassafl ödet har försämrats i

takt med att förskottsbetal-

ning från kunder blir allt lägre.

Trots denna negativa period

har byggsektorn en positiv

framtidssyn inför kommande

12 månader. D

Hopp inom byggindustrin

Vin- och sprithistoriska mu-

seet i Stockholm ska fl ytta från

Dalagatan 100 till Galärskju-

len på Kungliga Djurgården.

Galärskjulen är från mitten av

1700-talet och omfattar drygt

2 000 m2 i två plan. Ett muse-

um ska uppföras som berättar

om svensk sprithistoria ur fl e-

ra aspekter, och rymmer

konstsamlingen The Absolut

Art Collection.

Arcona har fått uppdraget

att projektleda och genomföra

museets omlokalisering och

ombyggnad, som beräknas

star ta i april.

Galärskjulen är från 1700-

talet och byggdes till skär-

gårdsfl ottans galärer som för-

varades uppdragna på land i

speciella skjul efter venetiansk

förebild. Totalt fanns 30 galär-

skjul utmed strandlinjen. Idag

fi nns endast två kvar. Galär-

skjulen är belägna mellan Va-

samuseet och Vasahallarna. D

Spritmuseum fl yttar till galärskjul

Galärskjulen nära Vasamuseet är från 1700-talet och byggda efter ve-

netiansk förebild. Foto: Per Myrehed


Noterat

– Vad, när, hur och av vem är nyckelord i projektledarens dagliga arbete. Oavsett om det handlar om upphandling av tjänster, tid, kostnader, osäker-heter eller kontroll av leveran-ser: kan du svara på de frågor-na, har du styrning på ditt pro-jekt.

Det säger Hans Ottosson, projektledare i stora bygg- och

anläggningsprojekt samt för-fattare till den nya boken ”Vad, när, hur och av vem. Praktisk projektledning inom bygg-, anläggnings- och fastighets-branschen”, utgiven av Svensk Byggtjänst.

– En amerikansk utredning visade nyligen att 90 procent av alla större byggprojekt inte blir klara i tid. Största orsaken till att projekt inte håller bud-get och tidplan är att behoven och kraven inte är tillräckligt klara vid projektstart. Detta medför behov av ändringar vilket i sin tur får kostnadsök-ningar och förseningar som följd, säger Hans Ottosson.

Han menar att branschen har mycket att vinna på att ta erkända projektled-ningsprocesser och regel-bundna genomgångar av viktiga kunskapsområ-den på stort allvar. Se mer på www.byggtjanst.se D

Ger råd om projektledning

– Ett råd är att anpassa projektledningsarbetet till projektets storlek

och komplexitet, säger författaren Hans Ottosson. Foto: Joakim Roos

Boken "Vad, när, hur och av vem.

Praktisk projektledning inom

bygg-, anläggnings- och fastig-

hetsbranschen" handlar om hur

projektledaren styr över sitt

projekt.

get ooch klarmedvilkninfö

h

Boken "Vad, när, hur och av vem.

j ktledning inom

tig-

Betong- och stenindustriarbe-tare, montörer, fordons- och maskinförare, gjutare, plåtsla-gare, motorreparatörer och byggnadsarbetare är exempel på yrken med hög risk att ut-sättas för buller och vibratio-ner. Även vid skötsel av kyrko-gårdar och golfbanor fi nns riskerna.

Sedan februari kontrollerar Arbetsmiljöverket de tre sydli-gaste distrikten om arbetsgi-vare inom de här branscherna har undersökt och bedömt ex-poneringen inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljö-

arbete. Totalt genomförs 900 inspektionsbesök.

På arbetsplatser med risk för buller och vibrationer ska arbetsgivaren känna till om exponeringsvärdena enligt ar-betsmiljöreglerna uppnås el-ler överskrids och dokumen-tera detta. Det ska fi nnas hand-lingsplaner som syftar till minskad exponering. Vid höga nivåer ska arbetstagare erbju-das medicinska kontroller. D

Risker för buller inspekteras

Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar fastigheter i fl era län-der där det råder vattenbrist. Att göra miljöinsatser där kan vara både svårt och mycket kostsamt. När Statens fastig-hetsverk ska minska energi-förbrukningen med 26 pro-cent till år 2016, också i de ut-rikes belägna fastigheterna, är strålsamlare ett exempel. Det är en liten miljöåtgärd, som har fått mycket god respons.

Statens fastighetsverk bör-jade i höstas skicka ut strål-

samlare och fl ödesreglerare till de ambassader som var in-t resserade. Med denna enkla och billiga åtgärd kan man dra ned vattenförbrukningen upp till 20–30 procent. Också ener-giförbrukningen går ner efter-som mindre varmvatten går åt.

Statens fastighetsverk har hittills skickat ut över 600 strålsamlare. D

Sparar världens vatten

Efter drygt tio år med VVS AMA 98, Kyl AMA 98 och EL AMA 98 är det dags för nya versioner. Nu lanseras AMA VVS & Kyl 09 samt AMA El 09 med tillhörande råd och anvis-ningar.

Efter en omfattande remiss-runda genomfördes under hösten den slutliga bearbet-ningen och redigeringen av de nya versionerna. Arbetet med AMA VVS & Kyl 09 har letts av Jan Fredriksson och Martin Brunnkvist, Svensk Bygg-tjänst, medan Anders Wester

och Per Andersson, Svensk Byggtjänst, haft ansvaret för AMA El 09.

En nyhet är till exempel att VVS- och Kyl-delarna slagits samman till en - AMA VVS & Kyl 09 med tillhörande råd och anvisningar, RA VVS & Kyl 09.

De nya versionerna fi nns tillgängliga som böcker i må-nadsskiftet mars/april 2010 och på AMA webbtjänst. Se mer på www.byggtjanst.se. D

Nya AMA är klara


Noterat

Brandvarnare är standard. Nu

installerar allt fl er sprinkler-

system i hemmet. När sprink-

lersystemet fungerar bra star-

tar släckningen direkt och ska-

derisken minskar. Nu fi nns en

ny standard som gäller design,

installation och underhåll av

boendesprinkler tillgänglig

hos SIS, Swedish Standards

Institute.

Det fl esta dödsbränder både

i Sverige och utomlands inträf-

far i bostäder. Ett sätt att skyd-

da sig och förhindra att bosta-

den blir övertänd är att instal-

lera ett sprinklersystem. I USA

har man länge brandsäkrat

sina hem med boendesprink-

ler och nu ökar användningen

även i Europa, framförallt i

Norden.

– När det blir vanligare med

sprinklersystem i hemmen är

det viktigt för oss att anpassa

och samordna säkerhetskra-

ven så att systemet verkligen

ger den trygghet som det är

tänkt, säger Jens Hjort från

Brandskyddsföreningen och

deltagare i standardiserings-

projektet.

Om olyckan är framme star-

tar sprinklersystemet direkt

och man får mer tid på sig att

utrymma lokalerna. De nya

riktlinjerna beskriver förutom

installationer i villor och fl er-

våningshus även installationer

på hotell, äldreboenden och

sjukhus.

– Inom äldrevården har det

visat sig extra viktigt att vinna

värdefull tid för utrymning.

Brandövningar har visat att

det är svårt att hinna evakuera

alla boende innan byggnaden

är övertänd – därför har fl era

kommuner installerat smarta-

re släcksystem på just äldrebo-

enden, berättar Pontus Lyck-

man, projektledare på SIS.

De som främst har behov av

standarden är tillverkare, leve-

rantörer, fastighetsägare, be-

siktningsorgan, brandkonsul-

ter och myndigheter.

Den nya standarden heter

Brand och räddning – Boen-

desprinkler – Utförande, in-

stallation och underhåll, SS

883001:2009.

Se mer på www.sis.se D

Sprinkler i hem räddar liv

Telge och Peab har startat

verksamhet i det gemensam-

ma byggbolaget Telge Peab.

Bolaget är ett initiativ för att få

fl er i arbete. Syftet är att skapa

byggjobb för fl yktingar, perso-

ner med försörjningsstöd och

arbetslösa byggnadsarbetare.

Till våren inleds byggandet av

nya bostäder i Södertälje.

Det nya byggbolaget kom-

mer att erbjuda fl yktingar, per-

soner med försörjningsstöd

och arbetslösa byggnadsarbe-

tare jobb och lärlingsplatser.

Bolaget kommer därför att ha

en anställningsmix av erfarna

byggarbetare och personer

med liten eller ingen erfaren-

het från branschen som får

varva praktiskt arbete med

kompetensutveckling.

– Samarbetet är ett exempel

på hur Telge arbetar med håll-

barhetsfrågor. Telge Peab är

ett av de samarbeten vi startat

för att lösa Södertäljes utma-

ningar på ett affärsmässigt

sätt. I det här fallet gäller det

både bostadsbrist och lång-

tidsarbetslösa byggarbetare

och fl yktingar, säger Kjell

Hasslert, koncerndirektör på

Telge.

Bolagets första projekt blir

att bygga drygt 80 välplanera-

de bostadsrättslägenheter om

1–5 rum och kök i Kv Körsbäret

vid Södertälje sjukhus i Söder-

tälje. D

Sätter folk i jobb

Arbetslösa och fl yktingar deltar i bygget av kv Körsbäret.

Kjell Hasslert, vd på Telge AB.


Pilkington Activ™-serien med dubbelverkande självrengö-rande glas tar hjälp av natu-rens egna krafter för att hålla ytor rena från smuts. Pilking-ton Activ Suncool™ är en allt-i-ett-produkt för stora ingla-sade ytor som är svåra att ren-göra och värmereglera. Pro-dukten ger effektivt solskydd och god värmeisolering. Den tillåter dagsljuset att passera genom glaset på samma gång som solinstrålningen minime-ras. D

Pilkington

[email protected]

Marknadsnytt

Relektas nya tvåmeterstock har tilläggsfunktionerna djup- och vinkelmätare. Med en ut-skjutbar djup-mätsticka kan man mäta drygt 16 centimeter och med vinkelmätaren kan man mäta vinklar mellan 20° och 90°.

101 Meterstock har skala för avläsning åt båda håll. Marke-

ringarna är djupt präglade även på millimeterskalan. Noggrannheten är enligt kra-ven i EU-Standard accuracy class III. Meterstocken är pro-ducerad i 30 procent glasfi ber-förstärkt polyamid. D

Novatech

031-13 54 90

[email protected]

Mäter djup och vinkel

Självtvättande fasadglas

Belysningsföretaget Aura Light introducerar ännu ett kompaktlysrör inom sitt sorti-ment av Long Life-ljuskällor. Unique-T Thermo är ett tre-stavs kompaktlysrör som är utvecklat för offentlig utom-husbelysning eller i utrymmen med låga temperaturer. Det

ger upp till fyra gånger mer ljus än ett standardkompaktlysrör och har ett optimalt ljusutbyte vid -5 grader Celsius. Den ge-nomsnittliga livslängden är på 42 000 timmar. D

Aura Light International AB

08-564 881 41

[email protected]

Kompaktlysrör för kyla

Daloc kan numera leverera klassade dörrar i stål och trä som är målade med miljövän-lig vattenburen färg – både när det gäller trä och stål. År 2008 byggde företaget ett miljövän-ligt måleri i trädörrsfabriken och under 2009 investerade företaget i ett nytt måleri till ståldörrsfabriken.

Färger med lösningsmedel har ersatts av miljövänliga, vat tenburna färger. D

Daloc AB

+46 (0)506 190 00

[email protected]

Miljövänligt målad dörr

DGTec-ex är en gasdetektor för explosionsfarliga atmosfä-rer (zonerna 0, 1 och 2). Appa-ratens mätelement är av elekt-

rokemisk typ och är utvecklad för att övervaka förekomsten av antingen syre, väte eller gif-tiga gaser i till exempel pro-cess-, livsmedels-, läkeme-dels- och den petrokemiska industrin, eller kompressorut-rymmen och vattenreningsan-läggningar.

Mätelementet är gasspe-cifikt och detektorn reagerar enbart på den gas den ska över-vaka. D

Detector OY

+358 (0)2 434 0150

[email protected]

Detekterar explosiv gas

Nu lanseras den mest kompak-ta borrhammaren från Dewalt någonsin. I modellen D25013K förenas låga vibrationer med låg vikt.

Borrhammaren väger 2,3 kg och är speciellt konstruerad

och optimerad för bästa pre-standa i hålstorlekar under 12 mm. Tack vare en rekyldäm-pande slagmekanism är vib-rationerna 11 m/s2. D

Dewalt

[email protected]

Kompakt lätt borrhammare

Husqvarna kommer med sin

andra maskin, DXR 250, i

det nya sortimentet av

fjärrstyrda rivningsma-

skiner. Förhållandet

mellan vikt och effekt

är optimerat så att

maskinen är kraft-

full men lätt. En

fast bom

gör ma-

skinen

kom-

pakt

och bi-

drar till

en låg vikt,

1 620 kilo.

Den låga kroppen

gör att man har fri sikt över

maskinen när man jobbar, vil-

ket gör arbetet effektivare och

säkrare. Effekten är 18,5

kilowatt. D

Husqvarna Construction

Products

031-94 90 16

thomas.nilsson@

husqvarna.se


Marknadsnytt

Lättviktare som slår hårt

Insize tillverkar utrustning för

precisionsmätteknik.

I sortimentet ingår bland

annat bygelmikrometrar,

skjutmått, mätur, höjdmått

och kalibreringssat-

ser. D

Insize

08-753 00 04

[email protected]

Verktyg tar precisa mått

Fläkt Woods lanserar två nya

aktiva kylbaffl ar, Stella och

Astra. De ingår i den nya iQ

Star-serien och består av en

kylbaffel för synligt montage

med fl era funktioner (Stella)

och en integrerad kylbaffel

(Astra). Modellerna är utveck-

lade för att tillgodose ett be-

hovsstyrt inomhusklimat di-

rekt via kylbaffeln.

Behovsstyrt inomhusklimat

anpassar ventilationen efter

hur många personer som be-

fi nner sig i rummet. Luftkvali-

teten ökar och energi som i

vanliga fall används till att ven-

tilera tomma utrymmen spa-

ras. Detta kan utnyttjas i rum

som ofta är sporadiskt beman-

nade, till exempel konferens-

rum, styrelserum och kafete-

rior. D

Fläkt Woods

+46 70 566 40 01

lennart.wass@fl aktwoods.com

Kyler konferensrum efter behov

Miele har utvecklat en hybrid-

dammsugare, S4 Hybrid.

Dammsugaren drivs antingen

på vanligt sätt via eluttaget, el-

ler av ett inbyggt laddnings-

bart batteri. Det går att byta

från elanslutning till sladdlöst

när som helst.

När dammsugaren är anslu-

ten till elnätet laddas det in-

byggda litiumjon-batteriet au-

tomatiskt. En laddningsindi-

kator visar aktuellt laddnings-

behov.

Vid elanslutning har Miele

S4 Hybrid en effekt på 1 800

watt. Vid batteridrift är effek-

ten 600 watt och den klarar då

upp till 20 minuters normal

dammsugning. D

Miele AB

08-562 29 000

[email protected]

Dammsuger på batteri

Paroc, producent av stenull,

släpper en prefabricerad isole-

ring för rörböjar, Paroc Section

Bend AluCoat T. Rörböjarna är

tillverkade för 90-gradiga bö-

jar med en innerdiameter på

22–144 millimeter och en

tjocklek på 20–60 millimeter.

De fungerar för isolering av

både varma och kalla installa-

tioner.

Enligt företaget mer än

halveras installationstiden

med den prefabricerade rör-

isoleringen. D

Paroc

0500-46 93 94

Prefabricerad isolering för rörböj


Marknadsnytt

Egma lanserar Halonova, en

halogenlampa i energibespa-

rande utförande, som ersätter

den gamla glödlampan. Den

brinner dubbelt så lång tid som

en glödlampa, och sparar 30

procent i energi. Den är också

dimbar.

Halonova kan användas i

alla typer av armaturer och

fi nns med konventionell

skruvsockel och stiftsockel. D

Egma AB

0476-606 55

[email protected]

Dimbar halogenlampa

SSC har utvecklat en patent-

sökt metod för montering av

trappor, under varumärket

Mountin.

För att trappor ska bli sta-

bila måste de monteras med

skruv. I trappor med sidomon-

terade vanger har dessa skru-

var traditionellt fästs genom

förborrade hål i vangernas si-

dor. Dessa hål täcks sedan med

hattpluggar.

Med Mountin är det möjligt

att få helt släta sidovanger. De-

lar av beslagen förmonteras i

fabrik vilket underlättar mon-

teringen. Med metoden kan

man efterdra beslagen både i

den inre och den yttre vangen.

Trappsteg kan bytas i efter-

hand utan att hela trappan de-

monteras. D

SSC Skellefteå

0910-72 59 55

[email protected]

Trappa utan hattplugg

Universal har tagit fram en ny

gasfjäderkatalog för industri

och eftermarknad med ett

stort utbud av universella gas-

fjädrar och tillbehör. Den nya

katalogen innehåller ett utbud

av de mest frekventa univer-

sella gasfjädrarna samt tillhö-

rande beslag och ändfästen. D

KG Knutsson AB

08-92 30 36

[email protected]

Katalog över gasfjädrar

IVT Värmepumpar lanserar

en Svanenmärkt luft/luftvär-

mepump. Några av kraven för

att bli Svanenmärkt är att vär-

mepumpen är effektiv och att

den uppfyller hårda miljökrav

under tillverkningen.

Svanen kontrollerar också

att tillverkaren ansvarar för att

konsumenten alltid får rätt in-

formation och hjälp att instal-

lera pumpen på effektivast

sätt.

Värmepumpen ska hålla

hög kvalitet och konstruktio-

nen måste vara tät för att för-

hindra läckage av klimatfarli-

ga gaser. D

IVT Värmepumpar

0705-43 43 18

Svanenmärkt luftvärmepump

Drygt var tredje kvinna skulle

vilja utföra mer renoverings-

arbete i hemmet, men säger sig

ha för dåligt självförtroende.

Detta enligt en undersökning

från Tarkett som nu lanserar

Floor-in-a-box.

Floor-in-a-box kan enkelt

läggas i kundvagnen och sedan

i bakluckan för att köras hem

eller till sommarstugan. Vå-

derna skär man själv till med

hjälp av kniv eller sax. Boxen

har en markering på ovansidan

som visar var man bör skära för

att mattan skall ligga tätt mot

väggen.

Floor-in-a-box är ett 2,6 mm

tjockt självhäftande vinylgolv

som kommer i 22 cm breda och

9,10 m långa rullar. Boxen har

måtten 20 x 20 x 22 cm och vä-

ger 3,5 kg. Totalt fi nns 2 kvad-

ratmeter golv i varje box. Vi-

nylgolvet kommer att lanseras

i tio olika mönster och färg-

ställningar. D

Tarkett

08-625 19 28

[email protected]

Lägger golv som tapet


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1a omslag, 4

AGC Flat Glass Svenska . . . . . . . 2a omslag

Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . . . . . . 29

Byggkeramikådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Consultec Arkitekter och Konstruktörer 45

Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Fasadglas Bäcklin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

KC Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . 15

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Masonite Lättelement . . . . . . . . 4e omslag

Sid

Mittuniversitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Monier Roofi ng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Nordiska Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Norgips Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

PARTAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . 53

Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . 51

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . 37

SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Sievi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Silicone Trading . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . 33

SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Sid

Starka Betongindusteier . . . . . . . . . . . . . 41

Stockholmsmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Svenska Byggingenjörers

Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53, 69

Teknologisk Institut Betongcentrum . . 43

Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . 65

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Uppsala Univerisitet . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . 9

Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60

Fax 08-643 11 60

[email protected]


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: info@fi skarhedenvillan.seHemsida: www.fi skarhedenvillan.se

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10

Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifi erad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O. Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,

TEL. 042-12 00 10

www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

HELSINGBORG



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafi k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]


ÖSTERSUND


Marknadsnytt

VISBYVISBY

Svensktillverkade ECO Dryer

ger 40 procent mindre elför-

brukning enligt företaget, som

säger sig ha märkt en ökad ef-

terfrågan från landets försko-

lor. Torkskåpen tillverkas av

Nimo-verken i västgötska

Hova.

Torkskåpet känner automa-

tiskt av när innehållet är torrt

varpå strömmen stängs av.

Dessutom är det återvinnings-

bart och tillverkat med så kall-

lad ”sustainable design”, vilket

innebär ett ekologiskt tänkan-

de igenom hela produktionen

– från form och funktionalitet

till val av leverantörer och ma-

terial. D

Nimo-verken

0506-488 05

[email protected]

Automatiskt torkskåp

bj

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifi erade besiktningsmän – SBR

Certifi erade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

Nyheter från Vedum Kök och

Bad för år 2010 är Tidy, en ny

praktisk tvättställsserie, Flow i

nya utföranden, och uppdate-

ringar för serien Basic – mark-

nadens första Svanenmärkta

badrumsserie. D

Vedum Kök & Bad AB

0512-557 13

[email protected]

Svanenmärkt badrum

Regeringen vill att det offent-

liga rummet ska bli tillgängligt

för alla, oavsett om man har

syn- eller rörelsehinder. Re-

geringens mål på att det ska

vara genomfört år 2010 kom-

mer inte att klaras, men fastig-

hetsägarna får prioritera och

göra det viktigaste först.

Företaget Utvägen genom-

för seminarier om tillgänglig-

het. Företaget hjälper även till

att analysera det behov som

fi nns och går igenom brister

och lämnar förslag på åtgärder.

Intresset har till exempel varit

stort för kontrastmarkeringar,

en produkt som både är billig

och enkel att applicera. D

Utvägen

018-56 80 80

[email protected]

Analyserar tillgänglighet


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR som bilda des 1951 är en ideell yrkes-organisation med kom petens krav på si na medlemmar. Förbundet ger till-gång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem mar nas yrkesroll. Bygg ingenjörer na SBR har 2 600 med lem mar och anslutna för-delade på 27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre tagar -

examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga och kvalifi cerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög-skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade aktivi-teter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter med lokal avdelningarna och systerorgani-sationer utomlands.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente ring och utbildning till kvali tets ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certi-fi ering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning som prenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen-jörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingen jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl .

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås via Internet.

Kansli

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örande: Lars Hedåker, 040-15 06 96Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfi rma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenBjörn Selling, StockholmsavdelningenVeronica Jensen, MalmöavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, Skaraborgsavdelningen

Vi inleder nu en långsiktig

satsning på att bli fl er medlem-

mar i SBR och på att synas mer

och tydligare gentemot om-

världen. Genom att bli fl er blir

vi en starkare organisation och

kan bredda och fördjupa utby-

tet av erfarenheter och kun-

skap mellan landets byggin-

genjörer. Och genom att synas

mer i massmedia och den all-

männa debatten kan vi öka in-

tresset och förståelsen för våra

och byggsektorns viktiga

framtidsfrågor. Samtidigt för-

stärker vi marknadsföringen

av vår expertis och kunskaper.

Detta gör att ett medlem-

skap i SBR kan betyda ännu

mer för karriär- och utveck-

lingsmöjligheter och att man

som medlem får ännu mer

nytta av medlemsavgiften.

Nu under våren uppdaterar

vi vår hemsida och ser över

vilka övriga kanaler vi kan an-

vända för att synas. Både egna

och allmänna massmedia. Vi

ska löpande väcka debatt i

byggfrågor där vi har expert-

kompetens och vi ska göra vår

röst hörd när det händer så-

dant som berör oss eller bygg-

sektorn. Med pressmeddelan-

den och journalistkontakter

ska vi se till att nyheter om oss

eller som berör oss sprids. Vi

ska utveckla och bredda våra

kontakter med beslutsfattare i

samhället, näringslivet och or-

ganisationer.

Vi ska mer aktivt än någon-

sin tidigare söka upp och in-

formera byggingenjörer och se

till att alla får chansen att bli

medlem. Ingen ska behöva

missa chansen till kompetens-

utveckling, karriärstöd och de

konkreta förmåner vi kan ge.

Satsningen ska i första hand

pågå fram till förbudsstäm-

man 2011. Arbetet leds av SBRs

förbundsdirektör tillsammans

med marknadsgruppen. Vi har

anlitat pr- och kommunika-

tionskonsultföretaget Con-

nect PR för rådgivning, idéer

och hjälp med det praktiska

genomförandet. Connect PR

har ofta anlitats av företag och

organisationer inom bygg- och

fastighetssektorn, och har

personal med egen erfarenhet

från denna sektor.

När detta skrivs har vi kom-

mit igång med analys och pla-

nering och några inledande

aktiviteter. Vid förbundsstäm-

man i maj ska vi ha hunnit

längre och lämnar då en mer

fyllig rapportering om vad som

gjorts och vilka konkreta pla-

ner som fi nns framöver.

Hjälp gärna till!

Hör gärna av dig om du har

idéer och förslag till hur vi kan

bli fl er medlemmar – eller på

enskilda medlemmar eller

grupper/arbetsplatser som vi

bör kontakta.

Hör också av dig om du har

idéer, synpunkter eller nyhe-

ter som vi kan använda till de-

battinlägg eller pressmedde-

landen.

Detta händer under

februari-mars:

• Analys och planering

• Uppdatering av hemsida

• Pressmeddelanden om sats-

ningen mm

• Medieutbildning för nyck-

elpersoner i SBR

• Framtagande av kommuni-

kations/mediapolicy

• Löpande bevakning av SBR

i media och beredskap att

agera.

Magnus Janson

Förbundsdirektör

Fler medlemmar och ett synligare SBR!

Nytt från SBR

Överlåtelsebesiktning

Steg 1, 15–16 mars, Stockholm

Steg 2, 17–18 mars, Stockholm

Prov, 19 mars, Stockholm

Entreprenadbesiktning

Steg 1, 18–19 mars, Stockholm,

FULLTECKNAD

Steg 1, 13–14 april, Stockholm,

FULLTECKNAD

Steg 2, 26 april, Stockholm,

FULLTECKNAD

Steg 2, 20 maj, Göteborg

Prov, 26 april, Stockholm

Prov, 20 maj, Göteborg

Energideklaration för småhus

13-15 april, Stockholm

Symposium för

entreprenadbesiktningsmän

8–9 april, Göteborg

16–19 september, Berlin

11–12 november, Stockholm

Symposium för

överlåtelsebesiktningsmän

26–27 april, Malmö

12–13 oktober, Göteborg

16–17 november, Stockholm

Symposium för

kvalitetsansvarig enligt PBL

24–25 mars, Malmö

28–29 april, Stockholm

ABK 09

15 mars, Stockholm

24 mars, Luleå

25 mars, Göteborg

20 april, Kalmar

29 april, Kristianstad

27 maj, Helsingborg

Det är dags att BIMformera sig

15 april, Stockholm

Putsade fasader

20 maj, Stockholm

Natursten i husbyggnad

på rätt sätt

13 april, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador

22–23 mars, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet

22 april, Stockholm

Fogfria golv –

besiktningsman och konsult

18 mars, Stockholm

Skadeutredningar

5 maj, Stockholm

Eurokoder

27 april, Helsingborg

AMA Hus 08, grundkurs*

27 april, Göteborg

AMA Anläggning 07*

24 mars, Luleå

19 april, Malmö

27 april, Sundsvall

MER Anläggning 07*

16 mars, Göteborg

23 mars, Västerås

25 mars, Luleå

20 april, Malmö

28 april, Sundsvall

LOU – upphandling av bygg-

entreprenader och tjänster*

15 mars, Malmö

29 mars, Luleå

14 april, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

15–16 mars, Stockholm

15–16 mars, Umeå

17–18 mars, Göteborg

22–23 mars, Kristianstad

22–23 april, Luleå

17–18 maj, Stockholm

24–25 maj, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

19 mars, Stockholm

22 mars, Sollefteå

16 april, Gävle

19 april, Stockholm

19 april, Kristianstad

26 april, Göteborg

21 maj, Luleå

Entreprenadjuridik, grundkurs*

15 mars, Stockholm

18 mars, Umeå

4 maj, Malmö

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

25 mars, Malmö

13 april, Göteborg

27 april, Umeå

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N

13, 14, 20 april, Stockholm

Nivå K

17 mars, Malmö

21 april, Stockholm

Projektledning*

16–17 mars, Luleå

20–21 april, Göteborg

27–28 april, Stockholm

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete

med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-

sade kurser. Vi skräddarsyr en

kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR,

tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan, se

www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90


Konsultgruppen

26 mars, årsmöte

Entreprenadbesikt-

ningsgruppen

25 mars, eftermid-

dag, entreprenad-

besiktning semi-

narium på Nord-

bygg

25 mars, kväll, sty-

relsemöte

Överlåtelsebesikt-

ningsgruppen

14 april

styrelsemöte

Antagnings-

utskottet

30 mars

27 april

Förbundsstyrelsen

7 april

7 maj D

Kalender

Nytt från SBR

Björn Askengren, skadeföre-byggare, Länsförsäkringar Gotland, VisbyLena Askeroth, AB Höganäs-hem, HöganäsMichael Bergström, anbuds-ingenjör, NCC Construction Sverige AB, Umeå (tidigare ansluten)Anders Bondesson, A-Konsult Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare an-sluten)Sven Edvardsson, mark-konsult, MD markdesign i Östersund, ÖstersundMattias Gustafsson, VVS- ingenjör, Sweco Theorells AB StockholmLouise Helleklev, projektör, M. Maddison Konsult AB, HalmstadLars-Eilert Hägg, egen företa-

gare, Hägg Consulting AB, HässelbyThomas Högberg, VVS-kon-sult, Värmevent i Ljusdal AB, LjusdalThomas Johansson, VVS- ingenjör, ÅF Infrastruktur, UddevallaBo Karlsson, konsult, HöganäsEmil Karlsson, byggingenjör, Structor Bygg i Stockholm AB, Stockholm (tidigare ansluten)Ralph Köhlberg, egen företaga-re, Byggkonsult Ralph Köhl-berg AB, NackaMatteus Len, byggkonsult, Solhems bygg & besiktning, SpångaMichael Lindebring, projekt-ledare, Kärnhem Sydost AB, VäxjöMiklos Molnar, universitets-

lektor, Lunds universitet, LundHans Nilsson, projektledare, Projekthiss AB, DanderydStefan Nilsson, byggledare, Ingenjörsfi rman M Gustafs-son, Kalmar (tidigare an-sluten)Stefan Nilsson, ingenjör, SkoklosterAnna Schöldström, inomhus-miljöutredare, Trivas inom-husmiljö AB, SollentunaAnders Sjöberg, fuktsak-kunnig, Fuktdimensionering AB, FurulundPehr Sjömar, VVS-konsult, S`MS Energi-& Installations-konsult AB, LjungbyUlrika Sturesson, A-Konsult Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare an-sluten)

Rickard Svensson, A-Konsult Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare an-sluten)Staffan Söderström, egen före-tagare, Cadera graphics, Upp-sala (tidigare ansluten)Mirsad Tucalija, projektledare, FB Engineering AB, Helsing-borgHans Wihlborg, ingenjör, Helkonsult AB, Helsingborg (tidigare ansluten)Anders Wästlin, egen företaga-re, Westcon AB, Örnsköldsvik

Nya anslutna

Åke Knutsson, MörbylångaJohan Vessari, StockholmMarie Westerholm, Vikbo-landet D

Nya medlemmar


Hur fi xar man vattenskador

Synar äventyrsbad

I februari vek Malmöavdel-ningen en kväll åt frågan om vattenskador på putsade hus. Detta som en uppföljning av föredraget ”Putsade hus utan luftspalt” två år tidigare, som tog upp problemet och orsa-kerna till skadorna. Uppfölj-ningen ”Vattenskador på put-sade hus” handlade det om hur

man åtgärdar skadorna. Före-läsarna kom från Fuktgruppen i Lund. Runt 85 medlemmar hade anmält sig till träffen. Fö-redraget om putsade hus utan luftspalt för två år sedan drog 90 medlemmar.

Den 3 mars hade Malmöav-delningen årsmöte på Rådhu-set, bland annat med ett före-

drag om ESS-satsningen i Lund och vad det kommer att innebära för regionen. Före-dragshållare var Mikael Stam-ming från Öresundskommit-tén.

Den 3 april åker Malmöav-delningen på studiebesök till Starka i Kristianstad. Vi ska se tillverkningen av betongele-

ment för bostadshus samt höra ett föredrag om Starkas enga-gemang på bostadssidan.

Av Gunnar Edebrand

ordförande Malmöavd

Sundsvallsavdelningen träffa-des under hösten på kommu-nens nya badhus, ”Himlaba-det”, som ska blir klart nu till försommaren. Avdelningen

av ser att hinna med ett nytt be-sök innan badet öppnas.

Avdelningen planerar även en träff på Tyréns AB för att få information om den nya bron

över Sundsvallsfjärden. Ty-réns har konstruktionsupp-draget.

Av Arne Gunnvard,

ordförande Sundsvallsavd

I juni 2010 öppnar Sundsvalls nya äventyrsbad, Himlabadet. Illustration: Sundsvallarena


Marknadsnytt

Tillsammans med möbelform-

givaren Gunilla Allard har

Hags tagit fram två nya soffor i

sortimentet Plaza. Bänkarna

Rexbo och Pixbo ger det of-

fentliga rummet ett nytt form-

språk. D

Hags Aneby AB

0705-977 452

[email protected]

Soffor för utemiljöHandheld lanserar en mobil

stryktålig Tablet PC. Den har

en 7-tums widescreen pek-

skärm och operativsystemet

Microsoft Windows 7 Profes-

sional, Intel Atom 1.6 GHz pro-

cessor, 64 GB Solid State hård-

disk samt 2 GB DDR2 RAM.

Den väger knappt 1.1 kilo.

Algiz 7 är dammtät och vat-

tentålig med IP65 klassning.

Den uppfyller militära stan-

darden MIL-STD-810F ge-

nom att den tål luftfuktighet,

vibrationer, fall och extrema

temperaturer. D

Handheld Scandinavia AB

[email protected]

Stryktålig pekdator

Designstudion Phoenix De-

sign har i samarbete med

Hansgrohe utvecklat PuraVi-

da sortimentet av armaturer

och duschar. Målet med Pura-

Vida var att designa något som

kan upplevas med alla sinnen.

Phoenix Design utvecklade

nytt porslin och tillbehör till

Duravit i en kombination av

vitlackade ytskikt och skinan-

de krom. Med en ny framställ-

ningsteknik fungerar de två

ytskikten problemfritt. D

Hansgrohe AB

040-51 91 50

[email protected]

Kombinerar ytskikt

Hydro Building Systems pre-

senterar genom varumärket

Wicona ett nytt fasadsystem

för helglasfasader. Systemet

innehåller förbättringar inom

isoleringsprestanda, kvalitet

och montage, samt nya varian-

ter för öppningsbara fasadele-

ment. Helglasfasaden Wictec

50SG HI förbättrar u-värdet i

fasad och i öppningsbara en-

heter.

Glasfästena innehåller en ny

patenterad lösning som säker-

ställer glasets montage. Fäste-

na är självlåsande och genom

aluminiumprofi lens placering

i glaspaketet får glaset rätt

packningstryck mot den in-

vändiga gummipackning-

en. D

Hydro Building Systems AB

0474-480 80

[email protected]

Självlåsande fästen på glasvägg

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2010 nr 2

Documents