husbyggaren 2009 nr 5

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

095

Tel 010-787 80 00 - Fax 010-787 88 56

www.ruukki.com - [email protected]

TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLAR

STÖDVÄGGAR FÖR HAMNAR

STÅLBROAR

BULLERSKYDD

4 husbyggaren nr 5 B 2009

nr 5 B 2009husbyggaren 5

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1��v �5 Nr 5��v 37

Nr 2��v 11��Nr 6��v 42

Nr 3��v 17��Nr 7��v 49

Nr 4��v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 5 · 2009�|�Årgång 51

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 12 Att först gå genom 20 meter vatten för att nå berget blev en tuff utmaningför en av Sveriges främsta borrveteraner. Men Oslo fick sitt nya lyxkvarter grundlagt inomutsatt tid. En minst lika stor utmaning var att renovera ett hus från 1830-talet, som var staddi djupt förfall. Tjugo år senare är initiativtagaren Berndt Elmberg nöjd. Han belönades medSBRs Byggstenen 2009. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

I nästa nummer:Fastighetsförvaltning Energi MiljöTidningen utkommer i vecka 42

INNEHÅLL6 Arlanda kyler och värmer med vatten från en ås

12 Tuff pålning när ny stadsdel byggdes i Oslofjorden

16 Mindre markvibrationer med borrade pålar

18 Delad djurklinik binds ihop av ny byggnad i mitten

20 ”Flytande golv” listig lösning vid belönad ombyggnad

32 Antalet rötskador har ökat under de senaste tio åren

36 Effekten av impregnering och klotterskydd är oklar

40 Handbok med checklista reder ut akustikkrav

44 Juridik: Vilka kvalificeringskrav är tillåtna att ställa?

46 IT: Jorden studeras från ovan med hjälp av satelliter

48 Form & Teknik: Magnifik turkisk träklenod stadd i långsamt förfall

50 Debatt: Söker sätt att stoppa anlagda bränder

52 Noterat

56 Marknadsnytt

66 Nytt från SBR


Det är mitt i värmeböljan un-

der månadsskiftet mellan juni

och juli, men det är svalt som

alltid inne i Sky City på Arlan-

da flygplats. Här märks inte alls att Arlan-

da just tagit i drift ett alldeles nytt kom-

fortsystem. Joakim Sporrong, som är an-

svarig för att temperaturen på Arlanda är

behaglig, kan ta det lugnt idag och avsät-

ta några timmar för att visa systemet.

Det är inte första gången som en jour-

nalist intresserar sig för Arlandas nya

akvifär. Den var omskriven långt innan

den togs i drift, eftersom den ska leverera

miljövänlig energi till Sveriges största

flygplats. Den är världens största i sitt slag

vid sidan av den som finns på flygplatsen

i Oslo.

Men för Joakim Sporrong är det annat

än världsrekord i energilagring som räk-

nas. Han uppskattar att systemet är lätt

att hantera.

– Jag är väldigt nöjd med tekniken.

Framförallt tycker jag att det har varit

otroligt få driftstörningar för att vara en

nyligen idrifttagen anläggning, säger Joa -

kim Sporrong.

Kyla från åsens djupKällorna till systemet finns några kilome-

ter bort, inne i Brunkebergsåsen. Här

finns elva 24 meter djupa och 0,4 meter

vida borrhåll nere i åsens blandning av

sten, grus, sand och vatten.

Vattnet från hålen passerar ett litet

grått oansenligt hus intill vägen, som vi

stannar vid för att titta närmare på det

som kommer upp ur blandningen av sten

och vatten, det som kallas en akvifär. I rö-

ret som den här varma dagen täcks av sto-

ra droppar av kondens strömmar vatten

av en temperatur av 7,7 grader upp ur

åsen.

– Det här är den näst bästa brunnen

och den kan ge 55 liter vatten per sekund,

säger Joakim Sporrong.

Han tittar på mätaren vid pumpen och

konstaterar att just nu ger den nästan 51

liter vatten, att jämföra med bästa pum-

pen som kan ge 60 liter vatten per sekund.

Sammanlagt pumpas just nu 140 liter kallt

vatten per sekund upp från åsens grund-

vattenskikt, genom tre kilometer långa

rör, in till Arlandas kylanläggning. I andra

rör pumpas uppvärmt vatten tillbaka till

en annan del av lagret.

Sjön var i vägenDet var här de största problemen under

installationen inträffade. Rören måste

passera Holmsjön, och då blev det kne-

pigt. Sjöns botten spjärnade emot när rö-

ren skulle läggas ut.

Men nu är anläggningen igång i alla fall,

och det kalla vattnet från det grå pump-

huset där vi står och betraktar instrumen-

ten, kommer att nå fram till ännu tjocka-

re rör, klädda av svart isolering för att

undvika kondens inne i kylhuset. Inget

vatten får droppa ner på värmeväxlarna

här inne, och på dem som ska sköta dem.

Vattnet i de tjocka svarta rören ska le-

verera hälften av den kyla som håller da-

torer, passagerare och 15 000 anställda

vid den temperatur de vill ha för att kun-

na göra det de ska en varm dag som den-

na, när temperaturen klättar upp emot

30 grader.

Om några år ska all kyla komma här -

ifrån. Anläggningen har bara varit i drift

ett par veckor och fungerar ännu inte

maximalt.

Tre av fem i driftEn orsak till att leveransen bara blir fyra

megawatt kyla mot åtta, som är vad som

behövs, är att bara tre av de fem kylbrun-

narna används. Två fungerar inte som de

ska för tillfället. Men även om alla fem

GEOTEKNIK Genom att hämta värme och kyla från Brunkebergsåsen beräknas

Arlanda flygplats kunna tjäna in tio miljoner kronor per år. Det ger en vinst för miljön också.

Efter knappt tre veckors drift ser det hela ut att fungera bra.

Arlanda kyler och värmermed vatten från en åsAvkerstin lundell, frilansjournalist

Joakim Sporrong, Luftfartsverket, Daniel Jernfeldt, Vällingby Energi och Peter Bäckström,

Markberg Water, diskuterar fördelen med att ha ett litet hus för pumparna som hämtar

vatten från Arlandas akvifär. Foto: Kerstin Lundell

brunnarna vore igång, så skulle systemet

inte leverera på maximal effekt. Det kom-

mer inte att ske förrän det varit i drift ett

antal vintrar.

Vattnet som pumpas upp är nämligen

inte så kallt som det kommer att bli efter

att ha tagit emot några års vinterkyla. Un-

der vintern körs anläggningen åt andra

hållet, och levererar kyla istället för vär-

me ner till energilagret nere i den vatten-

fyllda åsen, i det som i princip är en avan-

cerad termos, som kan hålla värme och

kyla på samma gång.

Tack vare alla stenar och sanden, kan

akvifären upprätthålla två zoner med oli-

ka temperaturer, till skillnad från en van-

lig termos där allt inuti har samma tem-

peratur. Det gör att det går att lagra kyla

från vintern och värme från sommaren.

Allteftersom anläggningen används, så

polariseras åsens temperaturzoner, så att

den kalla zonen blir kallare och kallare

med tiden och den varma allt varmare. Ef-

fektiviteten ökar då.

En bit bort, under landningsbana tre,

finns den varma polen. Här finns de sex

borrhålen som kommer att leverera vär-

me i vinter, och som idag tar emot det

uppvärmda vattnet från terminalen en

het dag som idag. I rören som går under

landningsbanan, strömmar alltså just nu

140 kubikmeter vatten tillbaka ner i Brun -

kebergsåsen, och levererar värme från

flygplatsen.

I vinter plockas värmen upp, för att le-

verera förvärmt vatten in till anläggnin-

gens värmesystem och för att värma upp

marken utanför gaterna, så att alla fordon


Under landningsbana tre på Arlanda finns den varma polen i ett energisystem som utnyttjar grundvatten. Foto: Kerstin Lundell

Fortsättning s. 8�P

Här går kallt vatten in till värmepumpen som kyler Arlanda under en het julidag. I vinter strömmar vattnet åt andra hållet. Foto: Kerstin Lundell

som behövs på en flygplats ska kunna rul-la på snöfri mark och fungera så väl sommöjligt.

Marken hjälper till

Varmvattnet som pumpas upp på vintern,kommer aldrig att bli varmt nog för att en-sam klara värmebehovet, utan det an-vänds bara för att förvärma luften in i ter-minalerna. Men värmen räcker i alla fallför att hålla 100 000 kvadratmeter marksnö- och isfri intill gaterna, och för att ståför sammanlagt en tredjedel av Arlandasvärmebehov.

Fast behövs det extra värme eller kylakan sjön intill hjälpa till, även om den inteär lika effektiv som energilager som ak vi -fären.

Till och med marken hjälper till att hål-la rätt temperatur inne på flygplatsen.Även på vintern behövs nämligen kyla, tillArlandas stora datorhallar inte minst, ochden kommer från det marksystem somsmälter snön kring gaterna.

Men efter att bara ha varit igång sedan11 juni, är inte systemets varma och kalla

poler fullständigt laddade, utan tempera-turen i lagret är nära den naturliga, ochomkring sju grader överallt.

Joakim Sporrong hoppas att kyllagretska komma ner till mellan tre och fem gra-der. Då ska det kunna leverera de åtta megawatt kyla som behövs för att klarakylan på Arlanda en dag som denna. Dåblir utbytet av kyla femtio gånger insatsentillförd energi. En kilowattimme tillfördel till pumparna, ska då alltså kunna leve-rera motsvarigheten till 50 kilowattim-mar kyla.

Kylt köpcentrum

I Vällingby, där ett liknande energilagerkyler drygt 100 000 kvadratmeter köp-centrum, är man redan uppe i ett utbyteav 40 för kylan. Daniel Jernfeldt är medoch tittar på Arlandas anläggning, efter-som han ansvarar för Vällingbys system.Han berättar att Vällingbys anläggningklarar en dag som denna.

– Det har varit på håret att vi klarat detnär temperaturen gått upp till 30 grader,men det har gått, säger Daniel Jernfeldt.

Kraven i ett köpcentrum är i vissa falltill och med hårdare än på Arlanda, där 24grader kan gå an de allra varmaste dagar-na. I klädbutikerna får kunderna inte blialltför svettiga, för då förstörs varornasom de ska prova.

När Daniel Jernfeldt ser Arlandas sy -stem är han imponerad, av till exempel enventil som ska klara det stora trycket avvattnet från åsen, och de stora värmeväx-larna, de största i sitt slag i Sverige. Närhan kommer till pumphuset konstaterarhan:

– Det är fruktansvärt praktiskt medbyggnader ovanpå borrhålen.

I Vällingby måste personalen stiga nertill rören från en lucka i marken, för driftoch underhåll av pumparna. Det är intelika praktiskt som att nå dem via ettpumphus där vattnet strömmar förbi medinstrumenten i lagom höjd för avläsningav en stående person.

Förutom kommentaren om de praktis-ka pumphusen, har Daniel Jernfeldt ing-et negativt att säga om systemet i Välling-


P

Principskiss över systemet. Skiss: Malmberg Water

Joakim Sporrong och Peter Bäckström visar

gärna upp Arlandas energisystem, som har

fungerat bra under de tre första veckorna i

drift. Foto: Kerstin Lundell

Peter Bäckström

hos Markberg Water

anser att det går att

spara pengar på att

sam arbeta med na -

turen.

Foto: Kerstin Lundell

Daniel Jernfeldt från Vällingby Köpcentrum

är intresserad av Arlandas energisystem.

Foto: Kerstin Lundell


bys köpcentrum, som varit i drift sedan år

2007.

Ska betala sig

Rent tekniskt ser det bra ut alltså både i

Vällingby och på Arlanda. Men ekonomin

måste ju fungera också, och här finns

ännu inga siffror från Arlanda eller Väl-

lingby. Förhoppningsvis ska kostnaderna

för uppvärmning och kylning minska

med stora summor.

Vitsen med energilagret är inte bara att

det sparar en massa energi och är miljö-

anpassat. Det ska vara billigt också, riktigt

billigt. Peter Bäckström, chef för affärs -

området geoenergi hos leverantören

Malmberg Water, berättar att återbetal-

ningstiden på ett energilager kan vara så

kort som fyra år. Malmberg har räknat ut

att Arlanda ska kunna spara tio miljoner

kronor per år. Det ger en återbetalnings-

tid på drygt fyra år, för investeringen som

ska stanna på omkring 45 miljoner kronor

när allt är färdigt.

– Många tror att man alltid måste beta-

la extra pengar för att göra miljöbespa -

ringar. Men vi säger att om man samarbe-

tar på rätt sätt med naturen, då kan man

också tjäna pengar, säger Peter Bäck-

ström. D

Geoenergi är ett samlings-

namn för flera olika metoder

som tillsammans levererar

drygt tio terawattimmar

energi per år till det svenska

energisystemet, en siffra

som stadigt stiger.

Den allra vanligaste for-

men är bergvärme som

hämtar värme från berg-

grunden. De allra flesta

systemen finns i villor.

Akvifärer är mer ovanliga,

men de blir fler och fler och i

dag finns ett hundratal

anläggningar som ger upp

emot 300 gigawattimmar

per år. Ikea och Akademiska

hus är två stora organisatio-

ner som har flera anlägg-

ningar var.

Förutsättningen för värme

från grundvatten, är att det

finns en lämplig samling

grundvatten i närheten.

Arlandas system utgår från

Brunkebergsåsen i närheten,

där grundvattnet lagras på

ett sådant sätt att det inte

rinner iväg.

Fördelen med att använda

grundvatten för att lagra

energi för byggnader, är att

det håller en relativt hög och

konstant temperatur under

hela året. Det gör att det är

en bra värmekälla.

Nackdelen är den höga

kostnaden för borrningen,

och risken för att grundvatt-

net är förorenat. Det senare

problemet har Arlanda löst

med filter, som ser till att

föroreningarna inte kommer

in i processen, där de riske-

rar att ställa till med pro-

blem.

FAKTARUTA


P

Att grundlägga en ny ”stads-del” ute i Oslofjorden kanskeinte tillhör de vanligaste upp-dragen inom grundläggnings-

branschen, men svårigheter är till för attövervinnas sägs det.

Sprucket bergVattendjupet varierade mellan 10–25 me-ter, och djupet till fast berg från cirka20–55 m.

På det hela taget så gick arbetet myc ketbra men i ärlighetens namn så kändes vis-sa dagar som om man bokstavligen hadetagit sig vatten över huvudet. Kraftig sjö,lutande bergytor, uppsprucket berg, sten-lager ovan bergytan, etcetera, gjorde ettfrån början tufft uppdrag ännu svårare,men som sagt så är ju svårigheter till föratt övervinnas.

Genom ett mycket väl fungerande samarbete mellan beställare och entre-

prenörer så kunde arbetet utföras somplanerat och tidplanen i stort sett hållas.

Specialgripskopor användesStålfoderrören (OD 1220 mm) drevs tillberg med hjälp av en vibrohejarutrust-ning, modell större, som hängdes i enbandgående fackverkskran och allt arbe-te utfördes från pråm.

Efter att ”stoppslagning” av rörengjorts mot bergytan så tömdes rören påjord/sten med hjälp av specialgripskoporsom med hjälp av kranen sänktes ner innei rören. Även en så kallad airlift-utrust-ning användes för att ta upp material urfoderrören.

Sedan så mejslades ett cirka 1 meterdjupt hål i berget under foderröret medhjälp av en 12 tons fallmejsel med kryss-skär som fördes ner och upp genomfoderröret. Diametern på fallmejseln var1080 mm och det krossade bergmateria-let (borrkax) togs upp till ytan med hjälpav airlift-systemet.

Efter det att stålfoderröret noggrantrengjorts så monterades armeringskor-gen inne i fodrerröret. Betonggjutning ut-fördes med kranmonterad bask och ett


GRUNDLÄGGNING Att grundlägga en stadsdel på vatten, där man först ska genom

20 meter vatten för att nå fast berg, kändes ibland som att ta sig vatten över huvudet. Att berg -

ytan lutade starkt och dessutom var sprucken var några av utmaningarna.

Tuff pålning när ny stadsdelbyggdes i OslofjordenAv sven-göran andersson, Züblin Scandinavia AB

Tjuvholmen är en ny stadsdel centralt i Oslofjorden…

Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

…som ligger som en förlängning av Aker Brygge. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Sven-Göran Andersson är bygg -

ingenjör SBR. Han var ägare och VD för borr-

ningsföretaget Sven Andersson i Uppsala

AB, innan det såldes till Züblin, och är en

veteran i borrsammanhang.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

gjutrör diameter 230 mm nersänkt tillbotten av stålfoderrören varefter betongfylldes från botten och upp mot ytan.

Krävde rakhet

I de pålar som ska ha draglast så måste un-derborrning göras 8–12 meter ner i fastberg under stålfoderröret.

Bergborrningen gjordes med en tryck-luftdriven 20 tums DTH-borrhammaremed bergborrkrona diameter 610 mm.Stora krav ställdes på rakhet av borrhåletsamt att hålet måste vara centrerat i bot-ten av foderröret så att armeringskorgenkunde monteras ner till borrhålsbotten.

På grund av trasigt ytberg så måste ce-mentering och omborrning göras i en heldel pålar.

Massor till deponi

Vissa delar av byggnadsområdet bestodav fyllnadsmassor och rester från gamlabyggnadsverk och där var det betydligtsvårare att direkt vibrera ner rören tillfullt djup. För varje påle så måste ett an-tal ”omtag” göras, det vill säga vibrera-gräva ur -vibrera, och så vidare. Trots des-sa svårigheter så blev alla pålarna drivnatill berg.

En del av fyllnadsmassorna var förore-nade och dessa massor tappades i con-tainrar och fördes till deponi. Övriga mas-



Mycket av arbetet vid Tjuvholmen skedde från jack-up plattformen med borrmaskinen. Foto: Sven-Göran Andersson

Som längst blev pålarna cirka 65 meter, med underborrning i berg. Vattendjupet kunde vara

upp till 25 meter och djup till berg 55 meter. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Arbetsplatsen. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

sor kunde dumpas tillbaka till Oslofjor-

dens botten.

Stödpålning behövdes Vissa andra problem som uppstod under

arbetsprocessen var till exempel att i vis-

sa partier av arbetsområdet så fanns sto-

ra vattendjup i kombination med tunna

lager av lös lera ovan bergytan. Detta gjor-

de att pålarna (stålrören) inte stod kvar i

position utan ”stödpålning” med tillhö-

rande balkkonstruktioner måste utföras.

Sammanfattningsvis så kan vi i efter-

hand konstatera att arbetet i stort sett löp-

te som planerat och att metoden med gro-

va rörpålar (över 1,2 m diameter) som

samtidigt också är gjutna armerade be-

tongpelare onekligen måste ha en framtid

för liknande applikationer. D


Rören grävs ur med gripskopa.

Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Armeringen monteras. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

Stödpålning krävdes för att hålla rörpålarna

i rätt position.

Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S DanmarkStålröret vibreras med vibrohejare. Foto: Søren Kjær, Züblin Scandinavia A/S Danmark

P

Byggherre: Selvaag gruppen/Aspelin Ramm

gruppen

Huvudentreprenör: Skanska Norge A/S

Entreprenör grundläggning: Züblin Scandi-

navia A/S (Danmark)

Underentreprenör borrning: Züblin Scandi-

navia AB (Sverige)

Design: Skanska Norge A/S

Dimensionerad livslängd grundläggning

300 år

Laster pålar: 15 000 kN trycklast

5 000 kN draglast

Antal pålar: 220 st rör/betongpålar diameter

1220 mm, varav 140 stycken underborras

med diameter 610 mm 8-12 m i berg

(etapp 1)

Max djup: cirka 65 m från havsytan

Betong till pålar: cirka 10 000 m3 ”B 35”

Armering till pålar: cirka 400 ton

Stålfoderrör till pålar: Diameter 1220 mm,

totalt cirka 4 000 ton

Tolerans ansättning pålar: ± 100 mm

Fem stycken större pråmar plus en jack-up

plattform, fyra stycken kranar, en vibro -

hejare, en bergborr maskin.

Typisk formation inom arbetsområdet:

vattendjup 10–25 m

lera 1–30 m

morän 0–5 m

berg (granit) 100–150 MPa

För fakta och foton:

Søren Kjær, M.Sc. Civil Engineering,

Züblin Scandinavia A/S Danmark

Faktaruta


Användandet av borrade stål-

rörspålar ökar på den svenska

marknaden för grundläggning

av byggnader, vägar och järn-

vägar. Borrning, som installationsmetod,

har flera miljömässiga och tekniska för-

delar gentemot slagning av pålar.

Miljömässigt består fördelarna av att

jordrörelser, buller och markvibrationer

minimeras vid neddrivning av borrade

pålar. Borrade pålar kan därmed installe-

ras i tätorter med närhet till befintliga

grundläggningar.

Går genom fyllningTekniska fördelar är framför allt att pålar-

na kan placeras med snävare toleranser

än vad som är möjligt med slagna pålar.

Därmed minimeras de tekniska och eko-

nomiska riskerna vid grundläggning.

Det huvudsakliga skälet till detta är att

borrade pålar penetrerar hinder i jorden,

till exempel fyllningar av sten och block,

på ett mycket effektivt sätt, medan slagna

pålar ofta stannar mot hinder i jorden och

måste därmed ersättas med ny påle i ett

nytt läge. Detta extra arbete är onödigt

och medför dessutom ofta extrakostna-

der i form av tillkommande inmätningar

och konstruktionsarbete, samt onödiga

tidsförlängningar.

Svetsas eller gängasRördimensionerna i pålsystemet varierar

mellan 90 och 800 mm och godstjock -

leken varierar mellan 6,3 och 16 mm.

Borrmetoden kan vara antingen cent-

risk eller excentrisk. För de mindre di-

mensionerna kan båda metoderna använ-

das men för grövre stålrörspålar är det

enbart centrisk borrmetod som gäller.

Skarvning kan ske med svetsning eller

med gängad skarv. För de mindre dimen-

sionerna (< 220 mm) kan båda skarvme-

toderna användas och för de grövre stål-

rörspålarna är det endast svetsning som

gäller som skarvmetod.

Slagning av pålar vanligastPålning i Sverige utförs vanligtvis med

slagna, spetsbärande pålar av stål eller be-

tong. Betongpålar är fortfarande det van-

ligaste materialet och har också under

lång tid dominerat marknaden. Under

den senaste tioårsperioden har dock an-

vändandet av slagna stålpålar och, fram-

för allt, stålrörspålar ökat markant (se

fig 1).

Värt att notera i statistiken är att av

mängden stålpålar för år 2007 består 82

procent av stålrörspålar. Resterande 18

procent kan bestå av till exempel stålbal-

kar. Det finns ännu ingen officiell statistik

där användandet av borrade stålrörspålar

ingår.

Valet av pålar differentierasUtvecklingen på den svenska marknaden

är till stor del resultatet av Pålkommissio-

nens arbete. En tydlig trend de senaste

åren handlar om att användandet av pålar

differentieras, det vill säga att mer nog-

grant välja material och/eller metod efter

de faktiska förhållandena som råder vid

det tilltänkta pålningsobjektet.

De senaste årens publikationer från

Pålkommissionens stöder också denna

utveckling. Av de åtta senaste rapporter-

na från Pålkommissionen handlar fyra

om möjligheterna att nyttja mantelbär-

förmågan (Pkr 100-103) och två rapporter

behandlar nyttjandet av stålpålar (Pkr 97

och 98). Dessutom utges Pålkommissio-

nens Rapport 104 ”Borrade stålrörspå-

lar” i år och den omfattar projektering, di-

mensionering, utförande och kontroll.

Tar drag och tryckAtt grundlägga på stålkärnepålar är en

etablerad metod som framför allt an-

vänds för att ta stora koncentrerade laster

för både drag och tryck. Metoden är dock

väldigt kostsam och har ofta överkapaci-

tet.

En mer kostnadseffektiv lösning är att

ersätta stålkärnan med stålrör av högre

stålkvalitet, så kallade ”rör i rör”, se fi-

gur 3. Installationsförfarandet är det

samma men foderröret och stålkärnan

byts ut mot RD-pålar.

Tio meter nerNär kan olika pålningsmetoder tilläm-

pas?

Fall 1. Kalkyl avgör. Det kan vara myc -

ket god ekonomi att använda borrade

stålrörspålar även i så kallad ”fast mark”.

Det är en stor fördel om det finns närhet

till berg.

• Ruukki Sverige AB har specialstuderat

ett vindkraftsprojekt med avseende

teknik och ekonomi för grundläggning

på borrade stålrörspålar (RD-pålar).

Utredningen, som har utförts av geotek-

niker och konstruktörer på konsultfö-

retaget Vectura Consulting AB, har vi-

sat att “ekonomisk break-even” för geo-

tekniska förhållanden finns när berget

ligger tio meter under markytan. Det är

alltså ekonomiskt fördelaktigt att välja

GRUNDLÄGGNING En grundläggning kan bli billigare om man redan i projekteringen

undersöker vilken påltyp och neddrivning som passar bäst utifrån de geotekniska undersökning-

arna. Borrade stålrörspålar kan placeras med snävare toleranser än slagna pålar.

Mindre markvibrationermed borrade pålarAv mats larsson, Technical Manager, Ruukki Sverige AB

Mats Larsson är Technical Manager och

anställd av Ruukki Sverige AB. Han har

tidigare arbetat som geotekniker på

Banverket, Kjessler & Mannerstråle AB,

Vägverket Konsult och SGI.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

borrad grundläggning före plattgrund-läggning om bergytan ligger närmaremarkytan än tio meter. Fall 2. Med hänsyn till att de geoteknis-

ka förhållandena består av en blockig fyll-ning samt att bergytan är lutande är ävenhär borrad grundläggning att föredra.

Fall 3. Vid dessa geotekniska förhållan-den är det idealiskt med slagna pålar.

Fall 4. De geotekniska förhållandenabestår av blockig fyllning på mäktiga se-diment. Här kan mantelinjekterade bor-rade stålrörspålar (RD-pålar) vara ettkostnadseffektivt alternativ.

Börja med geoteknisk undersökning

Vid grundläggning kan kostnadseffekti-vitet skapas genom att redan i projekte -ringen undersöka möjligheterna att dif-ferentiera pålmaterial och/eller neddriv-ningsförfarande.

Av avgörande betydelse för val av pål-material och neddrivningsförfarande ärdels att det finns geotekniska undersök-ningar och dels att dessa utvärderas medavseende på val av påltyp, val av omgiv-ningspåverkan, undvikande av produk-tionsstörningar och omkonstruktioner avpålplatta till följd av bortslagning av på-lar.

Även andra omständigheter som tillexempel tidsramar, lastfall, närhet till be-fintliga grundläggningar och miljökravkan vara avgörande för val av pålnings -metod och/eller nedrivningsförfarande.

Några exempel med stora koncentrera-de laster, till exempel 10 MN pelarlast,och med följande förutsättningar:- pållängd 8 meter för prefabricerad sla-

gen betong påle, alternativt- pållängd 9 m för borrad påle. - Slagna pålar förses med bergskor, och

borrade pålar förses med ringborrkro-nor.

- Tillåten grundpåkänning för platt-grundläggning är 300 kPa (för jämförel-se). Exemplet i tabell 1 visar att grundlägg-

ning på borrade pålar kan vara ett kost-nadseffektivt alternativ. Exemplet be-skriver även vikten av att inte enbart tittapå kostnaden per meter påle eller kostna-den per påle vid kalkylering i tidiga ske-den. Även för kalkyler i tidiga skeden ärdet alltså viktigt att se till helheten, alltsåäven inklusive grundläggningsförslaget.

Några byggnadsprojekt som grundlag-ts på borrade stålrörspålar på senare årenär: • Sollentuna Kyrka. Nybyggnad.• Grundförstärkning av Centralstation i

Stockholm.• Utbyggnad av Karolinska sjukhuset i

Solna.• Utbyggnad och grundförstärkning av

Handelshögskolan i Stockholm. D

Fotnot:

Borrade pålar benämns ofta RD-pålar, efter

Ruukki Drilled pile.

nr 5 B 2009 husbyggaren 17

Figur 1. Beskrivning av Ruukkis pålsystem. Figur 2. Marknaden i Sverige för slagna pålar. Källa: www.palkommisionen.org

Figur 3. Bilderna visar stålkärnepålen respektive ”Rör i rör”. Figur 4. Geoteknisk profil som visar fyra olika förhållanden där

pålning kan tillämpas.

Tabell 1. Exempel på kostnadseffektivitet vid grundläggning.

Betongpålar Borrade pålar Plattgrundläggning

Plattstorlek 5x5x1,5 2x2x1 6,2x6,2x1,6

Kostnad per påle kkr/m 0,5 1,7 -

Kostnad per påle kkr/st 4 15 -

Kostnadsbedömning kkr/ stöd 130 100 200


Uppdraget var att modernise-

ra Haninge djurklinik i Kolar-

torp i Haninge kommun. Djur -

kliniken bestod av två byggna-

der med helt olika karaktärer och i vinkel

med varandra. Den ena var en vit om-

byggd äldre villa i behov av ombyggnad

och den andra en röd stuga. Mellan husen

var höjdskillnaden drygt 70 cm.

Logistiken för både personal och pa -

tienter var tidskrävande och svår att

överblicka. Personalen fick gå utomhus

och i trappor när man rörde sig mellan

husen. Butiken där man säljer djurfoder

låg undanskymd i det mindre huset och

var i behov av större ytor.

Bägge husen var i behov av ombyggnad

för att möta hur verksamheten utveck-

lats. Husens gestaltning påminde inte om

den verksamhet som bedrevs och gjorde

inte något förtroendefullt första intryck.

I huset arbetar drygt 20 personer, vete-

rinärer och djursjukvårdare.

Band ihop byggnader

Lösningen blev en centrumbyggnad mel-

lan de bägge husen. Centrumbyggnaden

innehåller en ny entré med vindfång, en

butik med inlastningsrum, samt en hörna

för allmän dator, ett städrum och en han-

dikapptoalett.

De tre husen sammanbinds med öppna

korridorer. När besökare kommer in får

de direktkontakt med receptionen, sam-

tidigt som de får en överblick över varor-

na i butiken. Butiken matas med varor

från baksidan. På baksidan finns också en

trädgård med karaktär av villaträdgård

för rekreation.

Entrén är tydlig och vänder sig mot be-

sökaren. Framför entrén finns ordnade

parkeringsplatser.

Det vita, större huset kommer att få ny

fasad i samma panel som tillbyggnaden

men i avvikande kulör.

Modern gestaltning

Eftersom de befintliga byggnaderna var

olika till form och kulör valdes ett mo-

dernt formspråk som visar att byggnaden

är från vår tid och som speglar innehållet.

Fönster och dörrar är koordinerade i

mått för att stämma med fasadpanelens

delning. Entrén är utformad som en box

inskjuten i den större byggnadskroppen.

Fasaden är målad i svart Falu färg och

entréboxen i ockra. Taket är av ljus zink-

plåt.

Viktigt för framtiden är nu att de bägge

äldre byggnaderna inte kopierar tillbygg-

naden till form och kulör vid renovering-

ar, då faller gestaltningskonceptet. Sam-

stämmiga röster bekräftar att byggnaden

nu har förstärkt varumärket.

Teknisk uppbyggnad

Grunden består av isolerad platta på mark

med ingjutna värmeslingor. Bärande

stomme och ytterväggar är av stolpres-

ROT En byggnad i mitten binder ihop djurkliniken som tidigare fanns i två byggnader,

där personal och besökare fick gå in och ut. Det första en besökare numera möter är receptionen.

Butiken fick större utrymmen och har blivit lättare att nå.

Delad djurklinik binds ihopav ny byggnad i mittenAvrolf löfström, Arkitekt SAR/MSA

Före. Djurkliniken var inhyst i två olika byggnader i olika stil och med 70 cm i

höjdskillnad. Personalen fick springa ut och in, samt gå i trappor. Foto: Rolf Löfström

Rolf Löfström är arkitekt SAR/MSA,

samt medlem i SBR. Han började bygga hus

hos sin far byggmästaren, och arbetade som

konstruktör i fem år innan arkitektstudier.

Rolf Löfström har idag uppdrag av varie-

rande slag, från idé till färdig byggnad.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

ning med ett yttre och inre isoleringsskikt

för att bryta köldbryggor och ge plats för

installationer. Taket består av primärbal-

kar av synligt limträ och sekundärer av

masonitbalkar för att ge en god takisole -

ring. En luftspalt finns utanför isolering-

en i väggar och tak.

Fasaden är klädd med 300 hög limträ-

panel och taket är av zinkplåt på papp och

råspont. Innerväggar är klädda med gips -

skivor på plywoodskivor, bland annat av

brandsäkerhetsskäl.

Ljudreducerande träullsplattor har

satts upp i butikens tak.

En ny värmepump är installerad i det

äldre huset och ventilationen är ny. D

Efter. Byggnaderna är numera ihoplänkade av en centrumbyggnad som lyfter fram funktio-

nerna reception och butik. Foto: Rolf Löfström


Den nya entrén har ett vindfång. Framför

entrén finns parkeringsplatser.

Foto: Rolf Löfström

Entreprenadform: Egen regi med deladupphandling mot budget.Byggherre: Thomas Åkervall, HaningeDjurklinikArkitekt, konstruktör bygg och kvalitets -

ansvarig: Ark Rolf Löfström AB

FAKTA


”Drömmen i Mundekulla.” Såvar rubriken på en artikelserieåren 1998–2000 där tidningenBarometern i Kalmar skildrade

restaureringen av ett ödehus i Mundekul-la, byn där före detta budgetministernoch landshövdingen i Uppsala, IngemarMundebo, växte upp. Artikelserien blevsedan en bok med samma namn.

Byggstenen 2009 tilldelades mannenbakom denna restaurering och den vida-re utbyggnaden till Mundekulla kurs-och retreatgård, det vill säga mig, BerndtElmberg.

Här berättar jag om projektet och omhur en dröm blev en verklighet som tilloch med överträffade mina drömmar.

Fyra gårdarByn Mundekulla består av fyra gårdar, dären hade stått öde i 13 år. Från denna fick

jag köpa loss byggnaderna och åtta hamark efter många och långa samtal medägaren, som bodde i Växjö.

Förändringen av Mundekulla 2:7, somfastigheten heter, har pågått sedan år1998 och min berättelse kan delas upp ifyra delar:

1. Bakgrund. Varför?2. Restaurering av mangårdsbyggna-

den (Bostadshuset), åren 1998–2000.3. Rum i befintliga ekonomibyggnader,

åren 2001–2004.4. Nybyggnad av fyra kontorsrum, elva

rum, mini SPA, restaurang, medmera, åren 2007–2009.

Hur kan man ge sig in i ett projekt

där bygdens folk menar att byggna-

den endast kan vara lämplig som ett

övningsobjekt för brandkåren?

Berndt: Man måste väl antingen vara lite

tokig eller ha ett annorlunda ”tänk” änfolk i allmänhet. Jag har rötterna i grann-byn och ett torp 500 m från Mundekulla,så jag har följt byggnadernas förfall och lidit med dessa. Efter att ha stått öde i 13år med läckande tak började huset ropapå hjälp och skogen började återta mar-ken, stora granar växte vid fasaden.

”Vem ska rädda husen? Du eller jag?”Efter att ha gått en kurs i byggnadsvårdsommaren 1997 kom jag fram till att detvar jag, och sonen Peter, som också varden som först kom med idén till restau-reringen.

Vad hade du för vision med

restaure ringen?

Berndt: Från början handlade det baraom att rädda husen och få dem bebodda.Innan jag påbörjade arbetet tog jag kon-takt med Kalmar läns museum och bygg-nadsantikvarie Örjan Molander som komut och tittade på bostadshuset. Han blevsmått lyrisk och menade att det var ettfantastiskt fint restaureringsobjekt. ”Detfinns nog inte mer än högst fem så välbe-varade hus i Kalmar län, de flesta är sön-derrenoverade.” Örjan såg förbi att detvar nergånget och förfallet. Han såg detnog som det sett ut för 170 år sedan, närdet byggdes cirka 1830.

Örjans uttalande styrkte beslutet attrestaurera varsamt och återställa till ur-sprungligt skick och använda gammalbyggteknik och ekologiskt bra materialfrån grund till skorsten.

Vidare åkte jag runt i grannskapet ochtittade på andra gamla hus för att se hurman gjort tillbyggnader och fått in mo-derniteter. När jag såg med mina kritiskaögon förstod jag vad Örjan menade med”sönderrenoverade hus”. Jag fick nogtänka själv för att hitta bra lösningar.

Samtidigt noterade jag att det fanns

ROT Årets byggsten delades ut till Berndt Elmberg i samband med SBRs stämma i Kalmar. Husbyggaren har bett honom berätta om restaureringen och utbyggnaden av Mundekulla kurs-och retreatgård och här kommer berättelsen som reflektioner i form av fråga-svar.

”Flytande golv” listig lösningvid belönad ombyggnadAv berndt elmberg, Landsbygdsoptimist

Överblick över kurs- och retreatgården Mundekulla. Restaureringen och utbyggnaden avMundekulla renderade Byggstenen 2009 från SBR. Foto: Privat Elmberg Fortsättning s. 22�P


väldigt många hus på landet som stod

tomma, en del i stort behov av restaure -

ring. Då föddes tanken att försöka stimu-

lera andra att ta hand om gamla hus och

jag kontaktade lokaltidningens kulturre-

daktion och föreslog att de skulle följa re-

staureringen av Mundekulla, vilket de

nappade på efter en veckas betänketid.

Fyller tomma hus

Du nämnde BeBo Landsbygd, vad är det?Berndt: När jag blev medveten om alla

tomma hus på landet insåg jag, att detta är

en resurs som vi måste ta till vara, om vi

vill ha en levande landsbygd. Läget är så-

dant att cirka hälften av Sveriges gårdar

har ägare som bor på annan ort. Många av

dessa nyttjar inte husen.

Innan man startar något måste man

veta var man befinner sig. Jag föreslog

kommunen, Emmaboda, med knappt

10 000 innevånare att vi skulle kartlägga

hur många hus på landet som hade sina

ägare på annan ort. Till allas förvåning vi-

sade det sig att det var så många som 845

hus. Några var uthyrda men de flesta var

obebodda.

Kommunen skrev sedan brev till alla

dessa och informerade om projektet som

gick ut på att få flera boende på landsbyg-

den och undrade om ägarna kunde tänka

sig hyra ut sina hus och att kommunen

kunde hjälpa till att förmedla kontakter

och annat.

Projektet fick namnet BeBo Lands-

bygd, som är en förkortning av Befolka och

bo permanent på landsbygden. Liknande

projekt pågår i ett 10-tal kommuner. Min

förhoppning är att alla landsbygdskom-

muner engagerar sig på liknande sätt.

Nej, nu måste vi återgå till Munde -kullahuset. Är denna hustyp vanligi trakten?Berndt: Ja. Både i trakten och varianter

på den i hela Sverige där man byggde trä-

hus på 1800-talet. Detta är en parstuga

eller som man kallar det här i trakten, en

”åttaknutabyggning”, ett timmerhus med

Mangårdsbyggnaden, det vill säga det gamla boningshuset. Foto: Berndt Elmberg

För att inte förändra det gamla husets planlösning gjordes en tillbyggnad på baksidan med

trapphus, dusch och toaletter på varje plan. Foto: Berndt Elmberg



två genomgående väggar och därför kun-

de man se fyra knutar på varje långsida.

Dessa knutar byggdes in med brädor och

vitmålades och blev därmed starkt mar-

kerade.

Huset har entré med förstuga på mit-

ten. När man kommer in i förstugan ser

man tre dörrar, en rakt fram till köket, en

till höger till storstugan och en till väns-

ter till en lika stor stuga eller rum, samt en

trappa till plan 2, som har samma rumsin-

delning. Huset innehåller således fyra

större rum ett mindre och ett kök, cirka

100 m² på varje plan. Familjen bestod ofta

av föräldrar, 8–10 barn, samt piga och

dräng. Vintertid bodde alla i storstugan

för värmens skull. På sommaren fick bar-

nen flytta upp på övervåningen, pigan till

köket och drängen till lilla rummet på

plan 2.

Du nämnde att det regnat in,

hur illa medfaret var huset?

Berndt: Det hade regnat in på flera stäl-

len, främst vid skorstenarna. Spisarna var

murade av gråsten med lera som binde-

medel. Leran hade nästan regnat bort,

den låg i en hög på golvet. Men spisarna

gick ändå att rädda. Spisarna är husets

hjärta och betyder mycket för upplevel-

sen av ett rum, alla dessa kunde återstäl-

las till ursprungligt skick, även bakugnen

i köket, där man kan baka 12 stora bröd -

kakor samtidigt.

Många fönster hade trasiga glas, vilket

innebar att virket som blivit vått torkade

av luftdraget mellan de trasiga fönstren,

så det hade inte ruttnat. Vi behövde bara

byta ett par bottenstycken till fönstren

och endast en fönsterbåge behövde ny-

tillverkas, alla övriga 33 kunde användas.

Fönsterna är husets ögon och betyder

mycket för exteriören. Vi lyckades få tag i

så kallat handblåst glas från andra gamla

fönster för att komplettera de trasiga.

Fönsterna renoverades förresten av

min dotter Malin och hennes pojkvän,

under en hel sommar. Skrapa, skrapa, ta

bort och sätta tillbaka glas, måla med lin -

olja, fyra–fem gånger. Hon blev så intres-

serad av byggnadsvård att hon utbildat sig

till byggnadsantikvarie och är jättenöjd

med sitt yrkesval.

När vi sågade i timret luktade det fort-

farande kåda. Jag undrar om dagens

fönsterbågar håller i 170 år? Allmänt kan

man säga att nergångna timmerhus oftast

är i bättre skick än man kan tro, tack vare

den höga kvaliteten på virket, som valts ut

med omsorg.

Drog dragband genom huset

Kunde ni använda de gamla golven?

Berndt: Alla golven var av spontad, kilså-

gad gran med hyvlad översida, en del var

påverkade av or i kanterna. Vi plockade

upp alla golvplankor. De som var skadade

i kanterna, kantade vi om och spontade på

nytt och försåg med lös not. Samtidigt iso-

lerade vi bottenbjälklaget med markski-


Spisarna var murade av gråsten med lera

som bindemedel. Leran hade nästan regnat

bort. Foto: Berndt Elmberg

Spisarna kunde återställas till ursprungligt

skick. Foto: Berndt Elmberg

Malin Elmberg-Wihlstrand renoverade fönster under en hel sommar. Karmarna skrapades

och målades med linolja fyra, fem gånger. Trasiga fönster kompletterades med handblåst

glas från andra gamla fönster. Foto: Berndt Elmberg

Mellanbjälklaget i det gamla huset. Här kan

man se de svarta dragbanden mellan bjäl -

karna. Man ser även bräderna som golvet

skruvas i och gör det flytande på remsorna

av stepisolen, stegisoleringen.

Foto: Berndt Elmberg

Mycken möda har lagts ner på att göra

vackra trappor invändigt. Foto: Berndt Elmberg

P

vor, som vi lade på vindskyddspapp, som

vi lagt på stengrunden eller sanden som

fanns under bottenbjälklaget.

Träbjälklagen har ofta det problemet

att stegljuden hörs neråt och ljuden från

bottenvåningen hörs uppåt, därför gjorde

vi en specialkonstruktion med ett ”flytan-

de golv” som vilar på remsor av stepisol

(stegisolering) som lagts på bärande bjäl-

kar. Golvbrädorna skruvades sedan på en

tunnare bräda mellan bjälkarna så golvet

bildade ett sammanhängande flak. För att

minska svikten i bjälklaget monterade vi

ett antal dragband rakt genom huset, bjäl-

karna försågs med en regel på mitten. När

vi sedan spände skruvarna på dragban-

den på husets utsida lyftes bjälklaget och

hela huset stabiliserades. Bjälklaget fyll-

des med markskivor för att ge tyngd och

ljudskydd från bottenplan. Vi övervägde

att fylla bjälklaget med sand, som man

gjorde förr, men avstod för att inte riske-

ra framtida ”sandregn”.

Dagens boende är lite bekvämare än

gårdagens. Hur har ni löst det?

Berndt: Ja, det mest kostsamma är ju vat-

ten, avlopp, toa, dusch och centralvärme.

Det enda som fanns av moderniteter i

detta hus var el, som dragits in i botten -

våningen.

Vi ville inte förändra det gamla husets

planlösning så därför var vi tvungna att

göra en tillbyggnad på baksidan. Då huset

ligger i en sluttning med källaren som

suterrängvåning, blev tillbyggnaden på

baksidan i tre plan, med ett trapphus och

dusch och urinseparerande toaletter på

varje plan.

Ett hus i grannskapet hade brunnit ner

och endast stenfoten fanns kvar. Delar av

denna stenfot använde vi till bottenvå-

ningen, de övriga våningarna plockade vi

från ett annat ödehus där vissa delar var

användbara.

Då det gällde centralvärmen bestämde

vi oss för ett vattenburet system och att

det skulle vara lättskött. Vi ville gärna få

in solfångare och kollade olika system och

kom fram till att solfångare fungerar bäst

om det kombineras med pelletspanna.

Denna kräver tillsyn och skötsel. Att

kombinera solvärme med berg- eller

jordvärme blev ”kaka på kaka” och var

inte ekonomiskt, så vi stannade för berg-

värme och borrade två hål på vardera 140

meter.

Samtidigt borrade vi en 70 meter djup

brunn. Detta fixade en brunnsborrare på

tre dagar.

På tal om värme. Hur är det med

värmeisoleringen i huset?

Berndt: Det är jätteviktigt att fundera

över; ”…att isolera eller inte isolera, det är

frågan”. Isolerar man på utsidan måste

man flytta ut alla fönster, men samtidigt

minskar takutsprånget och exteriören

förändras. Isolerar man på insidan för-

ändras fönstersmygar och alla innerväg-

gar blir raka och lodräta.

Vi ville inte förändra utseendet vare sig

ute eller inne så vi bestämde oss för att

inte tilläggsisolera ytterväggarna. Där -

emot var vi noga med att göra huset vind-

tätt. Vi plockade bort locklistpanelen på

utsidan och monterade två lager vind-

papp och satte tillbaka samma panel, som

kompletterades med annan gammal pa-

nel. På insidan, där det fanns 12 lager med

tapeter, monterade vi vindpapp samt re-

noveringsgips för att kunna följa de

ojämn heter som fanns i väggarna. Där -

emot isolerade vi yttertaket med 30 cm

cellulosafiber.

Vi har inga plaster, glas- eller bergulls -

isolering i några byggnader i Mundekul-

la. Personligen tror jag att vi ”överisole-

rar” husen i dag för att kompensera oss

för slarv med tätheten i ytterskalet.

Sprider kunskap

Du nämnde i början att du ville

inspirera andra att restaurera hus,

blev det så?

Berndt: Jag hoppas det. Det skrevs en ar-

tikelserie i lokalpressen vilket medförde

att många blev intresserade, en del åkte

bil långsamt förbi men få stannade. Små-

länningar är väldigt försynta. Därför ord-

nade vi tillsammans med Kalmar läns

museum, som följde ombyggnaden, en

”liten byggnadsvårdsmässa” 1999. Det

kom mycket folk och det inspirerade oss

att ordna ytterligare en årlig mässa under

tre år framåt med föreläsningar och ut-

ställningar. Radioprogrammet Träd-

gårdsdags, med Ulf Schenkmanis, sändes

från Mundekulla vid två mässor. Det kom

mellan 500 och 1 000 besökare varje år, så

nog har en del frön såtts. Fortfarande


Snickarna Christian Bruns (till vänster) och Andreas Garami är båda lokal arbetskraft, ävenom Christian Bruns invandrat från Tyskland och Andreas Garami från Ungern. De är egnaföretagare. Foto: Anne Nilsdotter Elmberg

En ekstock håller upp taket i matsalen. Foto: Berndt Elmberg


P

ringer en del som varit på någon mässaoch ber om råd.

Sonen Peter, som bland annat är musi-ker, blev inspirerad av den lilla byggnads-vårdsmässan år 1999 och arrangerade en”Liten musikfestival”. Denna lever fort -farande kvar i augusti varje år och drarfolk, i alla åldrar, från främst storstäder-na, som får uppleva lugnet på landet ochfin musik i härlig, drogfri miljö. Den harutvecklats till en liten familjefestival.

År 2000 hade du nått målet att räddabostadshuset och fått det bebott. Duhade även, tillsammans med sonenPeter, fått tidningen Lands StoraLandsbygdspris för restaureringen,samt höll på med projektet BeBoLandsbygd. Men du fortsatte att bygga och bygga om. Varför?Berndt: Är man byggare så är man. Harman byggt åt andra hela livet är det roligtatt bygga åt sig själv efter eget huvud. NärPeter genomfört sin musikfestival blevhan intresserad av att ordna kurser ochevenemang och då krävdes lokaliteter fördetta. Ett konferensrum och sex dub -belrum inreddes i en befintlig byggnadsom varit kokhus, svinstia, vagnbod medmera. Vidare byggdes toaletter och dusch utrymmen. Sedan fortsatte det medatt vi byggde tre rum över gamla gödsel -staden och konsertlokal på gamla hölof-tet.

Verksamheten växte men det var svårtför Peter och hans fru Anne att dra runtverksamheten med bara nio rum. För attutveckla verksamheten behövdes flera

rum. De flesta konferensgäster vill haeget rum med dusch och toa.

Det ena gav tydligen det andra, så det var bara att bygga vidare?Berndt: Ja, det kan man säga. År 2007 sågjag en annons i Sydsvenska Dagbladet attman ville sälja gamla kontorsbodar frånIdeon i Lund, bodar som innan de flyttatstill Ideon hade stått på Gärdet i Stock-holm och utgjort studio för de första TV-utsändningarna i Sverige i slutet av 1950-talet.

En del av dessa skulle vi kunna nyttja iMundekulla. Sagt och gjort. Vi körde upp16 bodar i format 10 m x 2,70. Vi placera-de elva stycken på en plats vid gården ochfem stycken på en åker cirka 150 m frångården, denna är förlängd med en matsalpå 100 m². Ovanpå bodarna byggde vi ettnytt sadeltak med 45 graders lutning ochtakkupor hela vägen, för att gå i stil medövriga byggnader. Med nya fasader avlocklistpanel och tilläggsisolering så pas-sar de in i gårdsmiljön.

Har ni någon sjö i Mundekulla?Berndt: Ingen naturlig, men vi har grävttvå små sjöar, som innehåller källvattendå vattenådror leder till sjöarna, de hållervatten även torrsomrar. De är väldigt po-pulära för bastubadare och andra badare.

Är det färdigbyggt i Mundekulla nu?Berndt: Ja, i varje fall för stunden. Vi harnu 20 rum och 35 bäddar samt några stu-gor, konferensutrymme för upp till 200personer, restaurang, bastu, SPA, med

mera, så basförutsättningar finns för att4–5 personer ska kunna leva på detta. Detlär ju inte vara av stora inkomster utan avsmå utgifter man kan bli rik.

Du nämnde att ni byggt med ekologiskgrundsyn, vad menar du med det?Berndt: Som jag nämnde har vi isoleratdet mesta med cellulosafiber, inga plasterförekommer, allt är målat med linolja el-ler limfärg, utvändigt har vi målat medslamfärg, ljusröd på bostadshuset och gulpå retreatbyggnaden där matsalen ingår.Vi har återanvänt mycket material.Många byter ut kök och badrum som harfelfri utrustning, vi har varit storkunderpå blocket. Vi har bergvärme i bostadshu-set och luftvärmepumpar i övriga bygg-nader, och så vidare.

Bra samarbeta över yrkesgränser

Vad har varit mest positivt med detta projekt?Berndt: Det har nog varit samarbetetmed sonen och sonhustrun, de är konst-närssjälar och har ingen direkt erfaren-het av byggen. Som byggare tror man attman vet bäst, men jag upptäckte, att jagvar ganska låst och enkelspårig i mitt sättatt tänka. I dialogen med dem kom vi framtill många bra detaljlösningar. Jag är noginte ensam om detta utan jag tror, attbyggbranschen skulle må bra av att lyss-na mera på andra yrkesgrupper. Dettagäller kanske även för andra branscher. Vikan nog bli bättre på att lyssna och ”vän-da på kuttingen”.


Östergård är det senaste tillskottet. Det grundas på baracker och har fått ett nytt sadeltak.Foto: Anne Nilsdotter Elmberg

Takkuporna på Östergård går hela vägen ochger en stor övervåning. Foto: Berndt Elmberg

Bastun är byggd efter modell av en linbastu,för att smälta in i miljön. Foto: Berndt Elmberg


P

Det känns också bra att ha kunnat göra

något för den bygd, som gett mig så myc -

ket.

Det har även varit trevligt och lärorikt

att jobba så nära alla duktiga hantverka-

re.

Vad har varit det svåraste?

Berndt: Det svåraste var nog att lösa re-

staurangköket och att finna lämpliga ma-

skiner till rimliga priser. Troligen mest

för att jag inte hade någon kunskap inom

området.

Kostnaden blev högre än jag tänkt mig,

optimist som jag är. El, tele och data över-

skred budgeten, liksom kostnaden för det

automatiska brandlarmet, bara det kosta-

de över 200 000 kronor.

Det svåraste ur arkitektonisk synvinkel

var att lösa tillbyggnaden på bostadshu-

sets baksida på ett tilltalande sätt. Vi kom

fram till att tillbyggnaden ska underord-

na sig huvudbyggnaden och anslöt till-

byggets taknock cirka 50 cm under hu-

vudbyggnadens. Genom att bygga en för-

stuga i ett plan framför tillbygget fick vi en

mjuk övergång i två steg.

Har ni fått några bidrag till projektet?

Berndt: Många tycks tro att det är lätt att

få stöd till investeringar på landsbygden,

men det är inte så enkelt. Till restaure -

ringen av bostadshuset fick vi cirka

100 000 kronor för merkostnader då vi

använde dyrare material eller metoder än

om vi använt nytt material. Det hade till

exempel varit billigare att byta ut de gam-

la fönsterna än att renovera de gamla,

samma för dörrar och yttertak.

Vi har också fått cirka 150 000 kronor

för att bygga en utescen och bygga om ett

kök för att uppfylla miljökraven.

I dag finns ett landsbygdsstöd, delfi-

nansierat av EU, där man kan få upp till 30

procent i investeringsstöd med ett tak på

400 000 kronor för Kalmar län. Jag sök-

te naturligtvis detta. Vi uppfyllde alla kri-

terier men länsstyrelsen ansåg att inve-

steringen inte var lönsam så det blev av-

slag.

Har du några tips eller råd du vill

ge till andra som går in i liknande

projekt?

Berndt: Det klart att något har jag väl lärt

under färden. Vi har ju hållit på från och

till under elva år. Jag brukar säga att: ”Det

viktigaste är det man gör innan man gör

något”, samt ”Tänk mer och jobba

mindre!”. Med det menar jag att man inte

ska ha för bråttom med att sätta igång

fysiskt. Det gäller att tänka igenom pro-

jektet ordentligt och rita, planera och kal-

kylera.

Har man inte egen byggkompetens gör

man klokt i att tidigt konsultera sakkun-

niga på olika områden.

Jag tycker vi löste problemen med mel-

lanbjälklaget på ett bra sätt, som jag

nämnde tidigare.

Vi gjorde också en enkel lösning av gol-

vet i matsalen som är halvcirkelformad.

Vi murade upp en grundmur av lecablock

som vi ställde fönsterelementen på. Vi

gjöt inget betonggolv, som brukligt är,

utan vi fyllde helt enkelt upp golvet med

dräneringsgrus. På detta lade vi beständig

byggplast (den enda plast vi använt), se-

dan 100 mm cellplast och 30 mm cellplast

mellan 25 mm regel c/c 50 cm, som vi

skruvade 28 mm furugolv i. Detta flytan-

de golv har vi lagt även på andra ställen

för tio år sedan, med lyckat resultat.

Vi har använt ek i stället för tryckim-

pregnerat, vilket kan rekommenderas,

det håller lika länge som tryckt och lärk.

Det har ungefär samma pris som tryckt

och åldras vackert. Alla utvändiga trap-

por, altaner, balkonger och räcken, är av

ek. Vi har även använt en stor ekstock som

pelare för att hålla upp hela matsalstaket

på 100 m².

Vi har lagt mycket energi på invändiga

trappor, dessa är alltid i blickfånget. Fin -

snickaren Calle Warfvinge har verkligen

lyckats, vi har valt olika träslag i stegen

och på dessa angivit träslaget. Räcken har

gjorts smäckra för att inte dölja trappan.

Blir ett sätt att leva

Får man fråga vad byggprojektet

kostat?

Berndt: Frågan är fri. Vi har lagt ut cirka

tio miljoner kronor och då är inte eget ar-

bete inräknat. Projektet omfattar cirka

1 500 m² värmeisolerad yta och cirka

1 000 m² kallyta, så vi har fått mycket för

pengarna. Men det klart vill man ha fem

procents ränta på pengarna så går det inte

att dra runt verksamheten.

Tyvärr är det så att de flesta småföreta-

gare på landsbygden, inom besöksnäring-

en, inte vågar ta betalt för de verkliga

kostnaderna. Det gäller till exempel Bo på

lantgård, vandrarhem, matställen och

kursgårdar i allmänhet.

Det kostar oftast mer att driva verk-

samhet i glesbygd än i tätort, då omsätt-

ningen oftast är lägre och transportkost-

naderna högre.

Det blir i stället ett sätt att leva, man

värderar friheten och självständigheten

högt och är beredd att arbeta mycket för

lite pengar. D

Fotnot:

Se mer på www.mundekulla.se. Funderar

du över något? Maila mig gärna på

[email protected]


På kullen finns en lada. Den har flyttats till Mundekulla och inretts till enkel bostad utan eloch vatten för den som vill leva på gammalt sätt. Foto: Berndt Elmberg

Årets Byggsten delades ut på SBRs stämma iKalmar till Berndt Elmberg, som också skullekunna kallas för ”De förfallna husensräddare”. Här får han priset av SBRs ordfö-rande Lars Hedåker. Foto: Jonas Lindström

P


Angrepp av rötsvampar orsa-

kar försämrad hållfasthet hos

trämaterial. Rötsvampar krä-

ver betydligt högre fukt för ak-

tiv tillväxt än mögelsvampar. Inledande

angrepp av mögelsvampar eller andra

mikroorganismer bereder sannolikt vä-

gen för senare invasion av rötsvampar.

Ofta sker nedbrytningen av trä periodvis

beroende på vattentillgången. Samtidigt

blir veden porösare, vilket ger en ökad

fukthållande förmåga och accelererande

nedbrytning.

De antal arter som är mest förekom-

mande i hus är relativt få, men en exakt

artdiagnos kan vara av stor vikt med tan-

ke på val och omfattning av saneringsåt-

gärder.

Olika sorters angreppRöta i virke kan förekomma i tre olika for-

mer:

• brunröta

• vitröta

• soft rot

Brunröta angriper framförallt gran,

tall och ek. Cellulosan i veden bryts ner

men inte ligninet. Vid långt gånget an-

grepp krymper veden och spricker på tvä-

ren (tärningsformat) och blir brunfärgad.

Detta är den dominerande röttypen i

byggnader.

Vitröta angriper framförallt lövträd.

Vitrötesvampar har förmågan att bryta

ner vedens alla huvudbeståndsdelar, cel-

lulosa, lignin och hemicellulosa. Angrip-

na vedpartier får i början en rödbrun an-

strykning. I senare stadier ljusnar veden,

blir gulvit till vit och fibrös. Inledningsvis

bryts först ligninet ner.

Soft rot liknar brunröta, men nedbryt-

ningen sker med ett långsammare för-

lopp. Normalt krävs våtare miljöer än vid

brunröta. Soft rot kännetecknas av att det

bildas hålrum i fibrernas cellväggar. Håll-

fastigheten försämras ofta utan tydliga

tecken på angrepp. Soft rot orsakas fram-

för allt av vissa arter mögel- och blånads-

svampar samt vissa bakterier.

Närmare 10 000 prov analyseradesUnder perioden 1999-2007 har Botaniska

Analysgruppen utfört mikrobiologiska

analyser av materialprov från 9 196 ob-

jekt. I min undersökning har jag samman-

ställt dessa analyser och i 4 166 objekt har

någon typ av rötangrepp påvisats.

Av 4 166 objekt som har konstaterats

vara angripna av rötsvampar är Serpula

lacrymans den mest vanliga rötsvampen.

Tillsammans med släktena Antrodia,

Leucogyrophana, Coniophora, Gloeop-

hyllum, Paxillus, Asterostroma och Pezi-

za svarar Serpula lacrymans för cirka 95

procent av alla angrepp av rötsvampar,

där art eller släkte har fastställts.

ROT Under alla tider har många hus drabbats av rötskador i byggnadskonstruktionen. Det

finns tecken på att antalet rötskador har ökat under senare år. Det kan bland annat bero på att äldre

byggnader byggs om och att nya byggnader byggs på mark med höga fuktförhållanden.

Antalet rötskador har ökatunder de senaste tio årenAvroland jonsson, Miljöchef, Hifab AB

Brunröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen

Roland Jonsson arbetar som miljökon-

sult på projektledningsföretaget Hifab AB.

Han har arbetat med skadeutredningar i

cirka 30 år.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Vitröta. Foto Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen

I undersökningen har totalt 92 olika

svampar associerade med röta identifie-

rats till släkte eller art. Det är framförallt

brunrötesvamparna som dominerar och

följande arter är de mest vanliga (fig 1).

Rötangreppen har ökat

Under perioden 1999 till 2007 har ande-

len påvisade rötangrepp ökat från 40 pro-

cent till cirka 60 procent (fig 2).

Serpula lacrymans har ökat kraftigt un-

der perioden 1999 till 2003 för att sedan

sjunka under några år men stabilisera sig

på en relativt hög nivå (fig 3).

Var i byggnaden uppkommer då ska-

dorna? Jo, de flesta skadorna uppträder i

källare och krypgrund, följt av vägg, vind

och tak. Angrepp på fönster och utvän-

digt är relativt sällsynt.

Att rötskador är mest vanliga i källare

och krypgrund (fig 4) är inte oväntat och

beror antagligen på att:

• Källare och krypgrund är mer fuktut-

satta byggnadsdelar.

• Vid fuktskador från läckande rör et-

cetera är det stor risk att fuktskadan

inte upptäcks direkt.

• Det är utrymmen som inte inspekte-

ras så ofta.

• Vid ombyggnader av äldre hus finns

det risk att den tidigare fungerade

konstruktionen ändras och därmed

fuktförhållandet.

Brunröta mest vanlig

Procentuell fördelning av brunröta,

vitröta och soft rot (fig 5).

• Brunröta har påträffats i 1 923 objekt,

och brunröta påträffas mest i källare

och krypgrund samt på vind, tak, vägg

och golv. Utvändigt och på fönster är

brunröta rätt sällsynt.

• Vitröta har påträffats i 101 objekt och

uppvisar ungefär samma fördelning

som brunröta med skillnaden att den

är mer vanlig på vind.

• Soft rot har påträffats i 105 objekt och

har en jämnare fördelning mellan de

olika provplatserna.

Det är inte alldeles lätt att upptäcka

samband mellan var skadan uppträder i

byggnaden och specifik rötsvamp. Det är



Figur 1.

Hussvamp Serpula lacrymans brunröta

Mögelticka Antrodia vaillantii brunröta

Timmerticka Antrodia sinuosa brunröta

Citronticka Antrodia xantha brunröta

Knölticka Antrodia serialis brunröta

Källarsvamp Coniophora puteana brunröta

Stor spindelgröppa Leucogyrophana mollusca brunröta

Tandgröppa Leucogyrophana pinastri brunröta

Liten husvamp Leucogyrophana pulverulenta brunröta

Vedmussling Gloeophyllum sepiarium brunröta

Källarkantarell Paxillus panuoides brunröta

Knölsporigt stjärnskinn Asterostroma cervicolor vitröta

Murskål Peziza cerea övrigt

en stor variation mellan olika arter och

även inom samma släkte. Men det mest

framträdande är att i källare och kryp-

grund dominerar Serpula Lacrymans till-

sammans med Leucogyrophana pinastri,

Leucogyrophana pulverulenta och

Conio phora puteana.

I vind och tak är Antrodia sinuosa, A.

xantha och A. serialis mest vanlig för -

utom Serpula lacrymans . För respektive

art redovisas den mest vanliga förekoms-

ten:

• Sepula lacrymans är mest vanlig i käl-

lare+krypgrund

• Antrodia sinuosa mest vanlig på

vind+tak

• Antrodia vaillantii mest vanlig i käl-

lare+kryppgrund

• Antrodia xantha mest vanlig på vind

+tak

• Antrodia serialis mest vanlig på

vind+tak

• Leucogyrophana mollusca mest van-

lig i källare+krypgrund

• Leucogyrophana pinastri mest vanlig

i källare+krypgrund

• Leucogyrophana pulverulenta mest

vanlig i källare+krypgrund

• Coniophora puteana mest vanlig i

källare+krypgrund

Hussvamp vanligare i Sverige

I jämförelse med tidigare undersökning-

ar i Danmark, Finland och Norge är ande-

len Serpula lacrymans, hussvampen, i

Sverige högre än i de övriga nordiska län-

derna förutom i Finland. D


DanmarkHarmsen1946-66



DanmarkKoch1982

DanmarkKoch1982

FinlandViit&Ritsc1978-84

FinlandViit&Ritsc1985-88

NorgeMycoTeam2001

NorgeMycoTeam2002

NorgeMycoTeam2003

SverigeBotaniskaAnalysgr1999-2007

Serpulaacrymans

22 20 18 22 23 50,5 35,3 18,1 14,8 14,4 36,6

Conio -phoraputeana

46 39 27 21 20 13,2 8,6 15,0 17,1 17,4 6,4

Antrodiasinuosa

10,5 12,3 0,4 0,4 0,5 2,3

Gloeo -phyllumsepiarium

1,1 3,8 2,3 3,0 1,2

Paxilluspanuoides

3 4 4 2 2 1,6 1,7 0,8 0,6 1,7 1,4

Objekt 661 378 657 652 119 4 166

Händelser 4 295 703 723 1 296 1 276 773 464 1 319 1 712 403

P

Figur 2. Procentuell fördelning av rötsvampsobjekt av totala antalet

objekt 1999-2007. Trendlinje inlagd.

Figur 3.Trender över tiden. Procentuell fördelning av Serpula

lacrymans av totala antalet objekt. 1999-2007.

Figur 4. Procentuell fördelning årsvis mellan specificerade prov -

platser och trender. 1999-2007.

Figur 5. Procentuell fördelning av brunröta, vitröta och soft rot.


Ett stort antal byggnader i Sve-

rige har en fasad gjord av ett kapil-

lärsugande material som till ex-

empel betong och lättbetong, te-

gel, puts, murbruk och inte minst naturs-

ten. Uppsugning av vatten sker i porer och

sprickor.

Vatten är normalt inte något problem,

men om det finns risk för armeringskor-

rosion, frostsprängningar eller alkaliki-

selreaktioner har vatteninnehållet en av-

görande betydelse. En begränsning av

vatteninnehållet i fasaden skulle kunna

reducera mekaniska och estetiska skador.

Det kan också ha en inverkan på vär-

metransport in och ut från fasaden.

Håll ytan torrTorrt byggnadsmaterial bryts inte ned.

En optimal yta bör vara så torr som möj-

ligt. Detta kan åstadkommas med hjälp av

vattenavvisande ytskikt eller impregne -

ring utan att eventuellt vatteninnehåll in

i fasaden och uttorkning förhindras.

Erfarenheter från flera undersökning-

ar från skadefall visar att om det täta yt -

skiktet inte görs diffusionsöppet för vat-

tenånga, kan frostsprängningar inträffa

direkt under tätskiktet. En fara med täta

skikt är naturliga eller uppkomna spric -

kor och håligheter i ytor där kapillär

uppsugning snabbt ökar vatteninne-

hållet.

Ökar motståndskraftenImpregnering av ett material är en pro-

cess som leder till ökad motståndskraft

mot yttre påverkan av till exempel vatten

och smuts. Man delar in impregnering i

två typer:

■ Ytbehandling:❍ Hydrofobering – påförande av ett

vattenavvisande lager på en yta. Ka-

pillär uppsugning av vatten förhind-

ras men det innebär inte vattentät-

het.❍ Klotterskydd – påförande av ett färg -

avvisande lager på en yta. Kan vara

permanent, det vill säga behöver inte

återappliceras efter varje tvätt, eller

icke-permanent (offerskydd) då lag-

ret tvättas bort vid varje tvättning

och måste återappliceras.

■ Djupbehandling: ❍ Impregnering – uppsugning av ett

impregneringsmedel in i materialet

upp till cirka 15 mm djup. Kapillär

uppsugning av vatten förhindras och

porositeten minskas.

❍ Konsolidering – djup impregnering

med syfte att mekaniskt förstärka

byggnadsmaterial. Den typen av im-

pregnering används inom kultur-

vård.

Ordet impregnering används också

som en allmän benämning på ett kemiskt

medel.

Stoppar droppar Den mest använda metoden för impreg-

nering av byggnader är hydrofobering.

Ytans fuktmekaniska egenskaper föränd-

ras från hydrofil till hydrofob, vilket gör

att vattendroppar stoppas medan vat-

tenånga kan passera fritt.

Ytbehandlingar för fasader har funnits

på marknaden sedan 1950-talet. Produk-

terna fick ett rätt skeptiskt mottagande i

början, främst från kulturminnesvårdan-

de myndigheter, men nuförtiden används

flera tusen ton per år av hydrofoberingar

inom EU. De största marknaderna är

Tyskland, Belgien, Holland, England och

flera länder i Södra Europa. I Sverige ut-

görs impregnering framförallt av klotter-

skydd.

ROT Klotter kostar runt en miljard årligen. Ett problem är att det saknas testmetoder

för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt mot klotter och smuts på en viss typ av yta. Inom

kulturvård används impregnering för att förstärka byggnadsmaterial.

Effekten av impregneringoch klotterskydd är oklarAvkatarinamalaga, fil dr i kemi, CBI Betonginstitutet och BAM Bundesanstalt für Materialforschung and -prüfung

Besprutning med vatten av en hydrofoberad

yta. Foto: Katarina Malaga

Katarina Malaga är fil dr i kemi med

grundexamen i geologi och miljöteknik. Hon

är specialist inom impregnering och ned -

brytningsmekanismer av oorganiska bygg-

nadsmaterial och sedan 2006 gästforskare i

Tyskland i Berlin på BAM Bundesanstalt für

Materialforschung and -prüfung.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Besprutning med vatten av en icke hydrofo-

berad yta. Foto: Katarina Malaga

Ur historiskt perspektiv har hydrofo-beringar utvecklats från bivax genomstärkelse (polysackaryd) till silikoner ochångdiffusionsöppna vaxemulsioner.

De mest kända benämningar på hydro-foberingar har varit:• Silikonater– mycket alkaliska; bildar si-

likonhartser genom reaktion med kol-dioxid; ger en utfällning; består av småmolekyler; ovanliga idag.

• Silikonhartser – stora och färdigbildademolekyler; ovanliga idag.

• Silaner – mycket bra inträngningsför-måga; mycket små molekyler; bra förtäta material; lösningsmedel- eller vat-tenbaserade; reagerar kemiskt medbyggmaterialet efter inträngning.

• Siloxaner– blandning av silan och silox-an eller hopkopplade silanmolekylersom reagerar snabbare än silaner.

• Mikrokristallinvax – används som klot-terskydd; består av mättade alifatiskakolväte framställda från petroleum el-ler etylengas; kan “andas”.

Samlar smutsVarför ska man impregnera en fasad? Detmest naturliga svaret är för att minskaden negativa påverkan av vatten, färg ochsmuts som tränger in i ett poröst mate rial.Det finns en rad av estetiska och mekanis-ka skador som orsakas av vatten, smutsoch färg i fasader:■ fuktskador – alg- och mögelpåväxt,

smutsackumulation ■ frostskador ■ saltbildning och missfärgning■ upplösning av material, avflagning ■ klotter och nedsmutsning

Kostar en miljard årligenKlotter (eng. graffiti) innebär att manutan tillstånd skriver eller målar budskap,mönster eller bilder på väl synliga ytor,

oftast husväggar, broar, fordon med mera. Klotterfärgen tränger in i betong, na-

tursten, tegel och puts. Detta leder till ensvår skadegörelse med kostsamma efter-följder. Bara i Sverige kostar klottersane -ringen cirka 1 miljard kronor per år. Klot-ter har inga konstnärliga ambitioner ochsänder negativa signaler för besökare,samt skapar otrygghet och vantrivsel förboende.

Att förebygga klottrande har engageratallt ifrån sociologer, stadsplanerare ochkemiforskare, till en rad olika sanerings-företag. Det klotter som vi observeraridag föddes i USA för cirka 25 år sedan.Det finns väldigt lite forskning om det so-ciala fenomenet, och lika lite om hur manska klotterskydda och rengöra olika bygg-nadsmaterial.

Det finns studier som visar att hydrofo-bering förbättrar materialegenskapersom till exempel minskar värmeflöde –värmeförlust (SP), minskar buktning avfasadplattor av natursten (EU projekt

TEAM www.sp.se ) och buktning av be-tongplattor på Skatteskrapan i Stock-holm.

Väg in andningsförmågaVid val av ett hydrofoberingsmedel börflera kriterier beaktas:■ Estetik■ Vattenpermeabilitet och hydrofo-

biska egenskaper■ ”Andningsförmåga”, det vill säga

ångdiffusion■ Underhåll■ Kompatibilitet av impregnering och

underlaget■ Ekonomi■ Önskad effekt (karbonatiserings-

motstånd, klotterskydd, fukt- ochsmutsskydd)

■ Kvalitet och livslängdAppliceringsmetoder för hydrofober-

ing anges ofta av leverantören. Man skaapplicera nerifrån uppåt eller flödigt så



Jämförelse av vattenuppsugning mellan enoimpregnerad betong (vänster) och enimpregnerad (hydrofoberad) betong(höger). Den hydrofoba ytan till högerförblir torr efter besprutningen av vatten.Foto: Katarina Malaga

Algpåväxt på fasad som bidrar till smutsackumulation. Foto: Katarina Malaga

att preparaten rinner nedåt på fasaden.Det är viktigt att det är lätt att applicerahydrofobering på en yta genom att:■ pensla■ rolla■ spruta med lågtrycksspruta, eller an-

vända ■ cream/gelteknik (silaner blandade

med en förtjockare) som har en långkontakttid med ytan.

Det finns ett antal problem när det gäl-ler valet av en hydrofobering, och speci-ellt klotterskydd: ■ Det finns många producenter och

produkter med svårbegripliga namnpå ofta liknande produkter.

■ En detaljerad kemisk beskrivningsaknas.

■ Informationen om produktens ef-fektivitet är otydlig.

Problemet är att det saknas erkändatestmetoder för att få en objektiv tekniskinformation som skulle göra det möjligtatt jämföra de produkter som finns påEU’s marknad. I dagens läge finns detinga godkända och välfungerande prov-ningsstandarder i Europa för att avgöraom ett klotterskydd är effektivt mot klot-

terfärger och smuts på en viss typ av yta.Det betyder att många använder och be-talar för klotterskydd utan att veta om dethar en effekt mot klotter. Välfungerandeklotterskydd sparar upp till 80 procent avarbetstiden vid klottersanering.

I Sverige har CBI Betonginstitutet ABvarit i framkanten när det gäller forsk-ning och provning av olika typer av im-pregneringar och klotterskydd. Artikel-författaren har i ett nordiskt samar-betsprojekt (NICe) tagit fram en metodför utvärdering av effektivitet av klotter-skydd på natursten. I januari 2008 starta-des två nya projekt inom Vägverkets FUDprogram, ledda av artikelförfattaren:

1) Validering och komplettering av

provningsförfarande för utvärdering av

beständighet och effektivitet av klotter-

skydd på betongkonstruktioner. Syftetmed projektet är att modifiera och kom-plettera förfarandesättet i ATB Bro 2004- Supplement nr 2, vilket ska resultera i enutvärderingsmetod som bedömer klot-terskydds påverkan på betongegenska-per och samtidigt dess effektivitet somklotter- och smutsskydd. Projektet avslu-tas i december 2009.

2) Ytbehandling av anläggningskon-

struktioner – Effekt på kloridinträngning,

karbonatisering och salt-frostbeständig-

het. Syftet med projektet är att öka kun-skapen om hur ytbehandling påverkarkloridinträngning, karbonatisering ochsalt-frostbeständighet för olika typer avbetong, och om ytbehandling verkligenbehövs för att skydda moderna betong-konstruktioner. Denna kunskap medgeren mer optimerad användning av ytbe-handlingsmedel och ökad kunskap omhur ytbehandlingen ska användas för attöka beständigheten och samtidigt mini-mera belastningen på miljön. Projektetpågår till hösten 2010.

Projekten ska förbättra kraven på funk-tionen och effektiviteten hos klotter-skydd och ge kunskap och besked om nyabetongkonstruktioner behöver impreg-neras. Åtgärder som förlänger en kon-struktions livslängd leder till ett bättrehushållande med naturresurser.

Se mer på www.sp.se/sv/centres/scc/Sidor/default.aspx D


Klotter på en naturstensfasad. Vita områden tyder på upprepad tvättning och bemålning avfasaden vilket skapar ett fläckigt mönster över hela ytan. Foto: Katarina Malaga

Mekanisk borttagning av klotter påoskyddade ytor orsakar skador. Ytaneroderas och blir mer känslig för klotter-färgen som lätt tränger in i materialetoberoende av om det är sten (vänster bild)eller betong (höger bild). Båda ytor har fåttbetydliga estetiska skador, svåra attåtgärda. Foto: Katarina Malaga

P

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer


Ljudfrågor är fortfarande en avde tekniska frågor som behöverlyftas upp en nivå. Detta för attbyggherren ska kunna få kontroll

över den slutprodukt som levereras ochsamtidigt hålla nere kostnaden.

Även kommunens handläggare behö-ver stöd och hjälp för att de ska känna sigtrygga i sina beslut när det gäller krav påmedverkan från sakkunniga och krav pådokumentation i varje enskilt byggpro-jekt. Detta stöd behövs för att samarbetetmellan olika parter ska fungera så attsamhällets minimikrav säkert uppfylls.

BBR avsnitt 7 ”Bullerskydd” är idagkortfattat i sin utformning. Detta berorbland annat på att man valt att hänvisa tillstandarder i vilka krav- och målvärdensamt principer för verifiering beskrivs.

En byggherre eller en handläggare påkommunen ska dock inte behöva kännatill alla dessa dokument i detalj, det blir enorimlig arbetssituation. Till hjälp finnsnu en ny handbok från Boverket1, som ar-tikelförfattarna skrivit på uppdrag av Bo-verket. Till handboken finns bland annaten checklista, som ska hjälpa till att pekapå vad som är viktigt och ge stöd för attenkelt kunna följa eventuella förändring-ar under ett projekts genomförande, somkan påverka slutprodukten.

Lönar sig arbeta struktureratDet finns både ekonomiska och praktiskaskäl att arbeta strukturerat och planeraljudfrågorna noggrant under ett bygg-nadsprojekt. En byggnads slutkostnadkan bli betydligt högre än vad som var av-sett om man inte fastställer de korrektaförutsättningarna i ett tidigt skede.

Otydliga underlag får till följd att ingå-ende parter måste göra egna tolkningar.Då ökar risken för att det uppstår missför-stånd och att korrigerande åtgärder mås-te vidtas i sent skede. Korrigerande åtgär-

der i sent skede innebär alltid ökade kost-nader i den mån det ens är möjligt att kor-rigera, se figur 1. Naturligtvis gäller dettasamband även för andra tekniska egen-skaper.

Moderna byggprojekt blir alltmerkomplexa. De tekniska kraven blir tuffa-re, inte bara när det gäller akustik. Fram-tiden kommer att innebära allt hårdareenergikrav, ökad kontroll för att minime-ra fuktskador, brand och utrymning i för-tätningsmiljöer, etcetera.

Allt sammantaget gör att både bygg-herren och handläggaren på kommunenbör bevaka att rätt dokumentation kom-mer in från alla parter i byggprocessen,och checklistan är ett bra hjälpmedel fördetta.

Det finns olika risker med olika stom-konstruktioner och därför bör man över-väga vilka kontroller som behövs i projek-tet. Exempelvis är platsbyggda träbjälk -lag med nedpendlade undertak mycketkänsliga för fel i utförandet, vilket moti-verar en mer ingående kontroll än för ettplatsgjutet betongbjälklag.

Komplexa frågorLjudkrav i ett byggprojekt blir normaltkomplexa, av flera olika orsaker. Ljudkra-ven:

1. omfattar sex olika tekniska egenska-per

2. berör flera typer av byggnadsdelar 3. kommer in i alla skeden av byggpro-

cessen4. måste hanteras av olika aktörer (dis -

cipliner)

Detta medför att det blir många frågorsom måste hanteras av olika aktörer i oli-ka skeden i byggprocessen vilket gör han-teringen oöverskådlig, se figur 2.

Handbokens avsnitt 4 innehåller be-skrivningar och kommentarer till detalj-

frågor som har kommit upp i sambandmed projektering och utförande, till stödför projektets sakkunniga i ljudfrågor.

Avsnitt 5 beskriver vad tillverkarna kanbidra med i form av produktdokumenta-tion, råd och anvisningar om sina produk-ter. Avsnitt 6 ger råd till entreprenörer angående risker för fel under produk-tionsfasen. I den mån entreprenören väl-jer att föreslå alternativa lösningar är av-snitt 4 och 5 relevanta, för att säkerställaatt bytet sker under ordnade former ochinte leder till försämringar eller ökaderisker.

AKUSTIK Ljudfrågor hör till de tekniska frågor som behöver lyftas upp en nivå. Som

hjälp för byggherrar och handläggare på kommuner finns en ny handbok från Boverket. Den

innehåller en checklista som ger hjälp för att följa ljudfrågor genom ett helt projekt.

Handbok med checklistareder ut akustikkravAvklas hagberg, tekn lic, ÅF-Ingemansson och christian simmons, tekn lic, Simmons akustik & utveckling ab

Klas Hagberg är affärssegmentschef påÅF-Ingemansson, speciellt inriktad på bygg-nadsakustik. Han arbetar med regelverk ochstandardisering, samt inom området projek-tering och produktutveckling.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Christian Simmons arbetar i det egnaföretaget Simmons akustik & utveckling ab,som är inriktat på produktutveckling avbyggsystem åt tillverkare och entreprenad-företag.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Avsnitt 7 beskriver hur en kontrollant

kan verifiera projekteringen (med beräk-

ningar), utförandet (med besiktningar)

och funktionen i färdig byggnad (med

fältmätningar). Här ges råd på basis av

praktiska erfarenheter och granskning av

mätrutiner i fält, avsedda att minimera

risken för fel i själva mätningen.

Tydligare anvisningar

I denna komplexa process ska en hand-

läggare på kommunen säkerställa att mi-

nimikraven i BBR uppfylls. Handlägga-

ren ska också säkerställa att andra viktiga

egenskapskrav efterlevs. Detta kräver

hjälpmedel!

För att underlätta handläggningen av

ljudfrågor i byggprojekt kommer en ny

checklista ut i höst. Denna checklista,

som bygger på Boverkets nya handbok

från år 20081, har upprättats av Göteborgs

stad.

Redan år 2005 togs en första checklis-

ta fram som nu uppdaterats och gjorts

mer lätthanterlig för kommunala hand-

läggare. Hur frekvent checklistan slutli-

gen kommer att användas beror natur-

ligtvis på oss som upphovsmän, men det

vore lämpligt att utbilda såväl kommu-

nens handläggare som akustiker runt om

i landet.

Om checklistan används rätt kan ett


Figur 1. Samband mellan akustisk, kvalitet och kostnad för bulleråtgärder. Källa: SOU 1993:65


stort antal avgränsningsfrågor hanteraspå ett enkelt sätt i varje enskilt projektoberoende av entreprenadform. Bran-schens aktörer får tydligare och mer en-hetliga anvisningar från kommunernaom dokumentet tillämpas, vilket ger för -utsättningar för rationellare hante ring avljudegenskaperna och inspirerar till ut-veckling av ljudmässigt goda produkter.

Checklistans funktion

Tanken är att byggherren lämnar in enifylld checklista till kommunens hand-läggare i samband med byggsamrådet.Checklistan kan sägas vara en del avljudskyddsdokumentationen eller snara-re en garanti för att en komplett ljud -skyddsdokumentation kommer att upp-rättas där det finns behov, se handbok1

avsnitt 3. Därmed utgör byggsamrådettillsammans med upphandlingen viktiga”milstolpar”.

För att projekteringen av bygghand-lingarna ska kunna fortgå smidigt bör allaparter vara överens om förutsättningarnaför dimensioneringen och hur verifieringska utföras. Detta dokumenteras i sam-band med att checklistan lämnas in ochkommer att kallas ”samrådshandling”.Den blir en del av samrådsprotokolletoch/eller en del av avtalet mellan bygg-herren och entreprenörerna. Därmed harparterna ett dokument som beskriver deförutsättningar som alla är överens om idet inledande skedet av ett projekt.

När byggnaden är färdigställd börbyggherren visa upp en uppdaterad ver-sion av checklistan, som en bilaga till sak-kunnighetsintyget. Det blir då enkelt förkommunens handläggare att se om detskett någon förändring i projektet somkan påverka slutresultatet, och vid behovkräva in kompletterande information.

Det är lämpligt att byggherren säker-ställer i ett tidigt skede att projekterings-ledningen har en viss kompetens på ljud-frågor, se allmänt råd i BBR avsnitt 2.31,”Byggherren bör i ett tidigt skede överväga

behovet av relevant kompetens för respek-

tive uppgift” och värdera behovet efterbyggets komplexitet. Det kan vara egenpersonal eller en fristående konsult, hu-vudsaken är att någon ”håller i” ljudfrå-gorna genom hela projektet.

Byggherrens projektgrupp, samt de be-skrivningar och ritningar som upprättas,utgör underlag för den kontrollplan som

fordras enligt PBL. Vid samrådet kan manavtala vilka moment som är relevanta förljud och lägga in dessa i kontrollplanen(se BBR avsnitt 2:32).

Man bör även bestämma vilken veri -fiering som ska göras i projektet. Här börman följa alla delar av svensk standard,SS 25267 för bostäder och SS 25268 för lokaler. För att nå ett bra slutresultat ärdet viktigt att alla typer av ljud uppfyllerklassens krav. Om man bara fokuserar påluft- och stegljudsisoleringen mellan bo-städer, men inte dämpar ljud från trafikoch installationer till klassningsnivåernaså blir slutresultatet ändå inte bra ur deboendes synvinkel. Det är inte en slumpatt klassningskraven tar upp många typerav ljud, kraven baseras på lång erfarenhetoch undersökningar av de boendes reak-tioner på störande ljud i sina bostäder.Även för lokaler och arbetsplatser finnsanledning för byggnadsnämnden attgranska vilka förutsättningar som finns ibyggnaden för att skapa en god ljudmiljö,till exempel vid trafikbuller och ventila-tionsbuller.

Kan utgöra dokumentation

I flera projekt kan checklistan i sig funge-ra som ljudskyddsdokumentation. I merkomplexa projekt, där behov finns, börman upprätta en fördjupad ljudskydds-dokumentation. Den bör uppfylla BBR:sråd om byggakustiskdokumentation i av-snitt 7:3.

Checklistan kan också bidra till ökadförståelse för de krav som ställs på densom utfärdar ett sakkunnigutlåtande.Denna måste inte vara ”oberoende sak-kunnig” utan kan i normala fall vara bygg-herrens sakkunniga, som redan har godkännedom om projektet. Men den sak-kunniga är ansvarig för att det som står iutlåtandet är korrekt.

Om verifieringen av projektering ochutförande visar att man uppfyller de kravsom ställs enligt kontrollplanen och ombyggnadsnämnden inte funnit anledningatt ingripa ska byggnadsnämnden utfärdaett slutbevis, naturligtvis under förutsätt-ning att övriga tekniska egenskapskravockså är uppfyllda.

När projektet är genomfört bör ljud -skyddsdokumentationen revideras medavseende på de förändringar som gjortsunder projektet och resultaten av veri -fiering av byggnaden. Dokumentationenär därmed komplett och kan fogas till pro-jektets relationshandlingar. D

Fotnot:

Båda artikelförfattarna är rådgivare åt

Boverket om akustik och byggregler på

ljudområdet. Checklistan kommer att fin-

nas på www.fsbi.se.

Referenser:

1 Boverkets handbok, ”Bullerskydd i

bostäder och lokaler” (2008).


P

Figur 2. Byggprocessens komplicerade process för hantering av bland annat ljudfrågor.


www.eurogolv.se

TERRAZZO i TIDEN

PRAKTIKAför tunnsättning

TECNIKAinstallationsgolv


JURIDIK Vid i princip all offentlig upphandling av byggentreprenader

prövas eller värderas förekomsten av olika typer av miljö- och kvalitetsled-

ningssystem hos anbudsgivarna. Den här artikeln redogör för i vilken

utsträckning dessa prövningar och värderingar är tillåtna enligt gällande rätt.

Vilka kvalificeringskravär tillåtna att ställa?

Av per-ola bergqvist, advokat, Foyen Advokatfirma

Kvalificeringskraven, ut-

tryckta i AFB.51 i AF-delen, syf-

tar till att bedöma huruvida de

entreprenörer som lämnat an-

bud har tillräcklig förmåga i form av or-

ganisation och resurser för att utföra det

som ska upphandlas.

Uppfylls inte de ställda kraven på leve-

rantören, tas anbudet inte upp till pröv-

ning. Denna del av upphandlingen har så-

ledes inte som mål att kora ett vinnande

anbud. De uppställda kraven ska vara

proportionerliga samt även ha ett natur-

ligt samband med upphandlingsföremå-

let.

I 11 kap LOU anges att krav på teknisk

kapacitet får ställas som kvalificerings -

krav och på vilka sätt en upphandlande

myndighet får kräva att en leverantör vi-

sar att kraven uppfylls. Krav på vilka mil-

jöskyddsåtgärder leverantören kommer

att tillämpa när kontraktet fullgörs får

ställas i likhet med krav på kvalitetsled-

ningssystem.

Krav på certifierade systemDen upphandlande myndigheten kan

alltså i kvalificeringsfasen – förutsatt att

det är rimligt med hänsyn till föremålet

för upphandlingen – kräva att leverantö-

ren inger ett intyg utfärdat av oberoende

organ till utvisande av att leverantören

iakttar vissa standarder avseende kvalitet

och miljö.

Om ett sådant krav uppställs ska det

hänvisa till kvalitetsledningssystem som

bygger på relevanta europeiska standar-

der på området. Dessa system ska vara

certifierade av organ som uppfyller euro-

peiska standarder för certifiering men

även likvärdiga intyg från organ etablerat

inom EES samt andra bevis på likvärdiga

åtgärder för kvalitetssäkring som lämnas

av leverantören måste godtas vid kvalifi-

ceringen.

Krav på att leverantören tillämpar

standarder för miljö- och kvalitetsled-

ning, såsom SS-EN/ISO 14001 respektive

SS-EN/ISO 9001 kan alltså ställas för att

bevisa leverantörens tekniska förmåga.

Det är dock viktigt att påpeka att även

den upphandlande myndigheten måste

acceptera likvärdiga standarder och där-

för i AFB.51 måste lägga till ”eller likvär-

digt”. Istället för att direkt ange ISO-stan-

darder anges därför lämpligen kravet som

att leverantören ska ha ett tredjepartscer-

tifierat miljölednings- och kvalitetssys -

tem något som sedan exemplifieras med

ISO-standarden.

Det ska också tilläggas att den upp-

handlande myndigheten förstås kan stäl-

la ett kvalificeringskrav på att leverantö-

ren visar att miljö- och/eller kvalitetsled-

ningssystemet tillämpats vid ett eller fle-

ra tidigare projekt.

Vad är tillåtet att utvärdera? Kontraktet kan i enlighet med 12 kap 1 §

LOU tilldelas antingen det anbud som in-

nehåller lägst pris eller det anbud som är

det ekonomiskt mest fördelaktiga. Vid be-

dömningen av det senare får hänsyn en-

dast tas till kriterier kopplade till föremå-

let för kontraktet, såsom pris, leverans- el-

ler genomförandetid, miljöegenskaper,

driftkostnader, kostnadseffektivitet, kva-

litet, estetiska, funktionella och tekniska

egenskaper, service och tekniskt stöd.

Av detta följer att ett miljö- eller kvali-

tetsledningssystem inte kan göras till före -

mål för utvärdering eftersom sådana sy -

stem inte är direkt kopplade till föremålet

för kontraktet utan i stället är kopplade till

leverantörens förmåga att utföra kontrak-

tet. En prövning som alltså hör hemma i

AFB.51 och inte i AFB.52. En sådan kopp-

ling till kontraktet som sålunda krävs i

denna fas finns emellertid till exempel när

det rör sig om ett förslag på en objektsspe-

cifik miljö- eller kvalitetsplan. Sådana går

alldeles utmärkt att utvärdera under

förutsättning att en sådan utvärdering

dessförinnan har förutskickats i förfråg-

ningsunderlaget och att den upphandlan-

de myndigheten krävt in en sådan.

ISO-standarder i AFB.51Under rubricerad kod i de Administrati-

va föreskrifterna anges de krav som upp-

§ § §§ § §

Kunskap, erfarenhet och trygghetPå www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag

med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer

som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

ställs på anbudsgivarna i den så kalladekvalificeringsfasen. Ovan har redogjortsför vilken typ av kvalificeringskrav somkan respektive inte kan uppställas. AMAAF 07 anger i sina råd och anvisningarcertifiering som ett konkret exempel påett sådant krav som lämpligen kan upp-ställas under denna kod.

Det ska tilläggas att de kvalificerings -krav som uppställts enligt ovan under ko-den AFB.51 med fördel – vad det gäller be-visningen för att kraven uppfylls exem-pelvis i form av intyg – föras in också un-der kod AFB.31 Anbuds form och innehåll.På så sätt kommer dessa båda koder attkorrespondera med varandra.

ISO-standarder i AFB.52

Under kod AFB.52 i de Administrativa föreskrifterna ska det anges hur anbuds -utvärdering kommer att tillgå. Före-komsten hos en leverantör av vare sig mil-jö- eller kvalitetsledningssystem är enligtvad som redogjorts för ovan inte möjliga

att utvärdera eftersom de inte i sig ärkopplade till kontraktet. Detsamma gäl-ler att tilldela olika poäng för till exempelinterna system och tredjepartscertifiera-de system.

Förslag på objektspecifika miljö- ochkvalitetsplaner kan dock alltså utvärde-ras även om det endast är tillrådligt vidmycket stora entreprenader då ett dyliktkrav fördyrar anbudsgivningen betydligt.

ISO-standarder i kontraktsvillkor

Även under AFC.221 för utförandeentre-prenad och AFD.221 för totalentreprenadska det anges om entreprenören ska haett kvalitetsledningssystem som följer

SS-EN ISO 9001 eller vara certifierad ienlighet härmed alternativt enligt annatkvalitetsledningssystem. Motsvarandeföreskrifter avseende miljölednings-system återfinns för utförandeentrepre-nad under kod AFC.222 och för totalen -treprenad under kod AFD.222 varunderkrav på miljöledningssystem ska anges.

Det är här viktigt som upphandlare attkomma ihåg att det är skillnad på vad le-verantören ska ha för system när anbudet

inges och när kontraktets påbörjande

sker. Ett tankefel kan innebära att denupphandlande myndigheten tvingas antaett anbud från en leverantör som inte harmiljö- och eller kvalitetsledningssystemvid anbudets ingivande och sedan tving-as hoppas på att leverantören uppfyllerkraven vid kontraktsstart. D


§ § §§ § §


Jag drar Afrikas röda jord runt på

min bildskärm. Jag vill titta närma-

re på hur det ser ut i Shilabo i södra

Etiopien. Jag ser vägar, och vita fyr-

kanter som måste vara för stora för att

vara hus, men för fyrkantiga för att vara

sjöar eller dammar. Kanske är de stora

fyrkanterna militära förläggningar. Jag

letar efter krigsförbrytelser som jag hört

ska ha ägt rum i trakten.

Förra sommaren försökte jag flyga till

Shilabo för att se vad som händer där på

närmare håll. Jag ser nu en flygplats på

kartan, men den går inte att nå utan vida-

re. Området är en militär zon, dit journa-

lister inte har tillträde.

Därför fick jag fick nöja mig med att

landa många mil från Shilabo, på en plats

där spåren av övergreppen inte var lika

tydliga, även om det fanns många solda-

ter där också. När jag landade i trakten

kunde jag se att marken inte är fullt så

brunröd som den ser ut på geology.coms

satellitbilder, utan marken är snarare gul.

Det blåste gult från den torra och sandiga

marken.

Söker bildbevisMen även om färgerna blir fel när jag be-

traktar marken hemma vid min dator, så

kan jag i alla fall se något av vad som hän-

der i trakten. Jag ser att vägarna är få över

vidderna kring Shilabo. Människor rör

sig på stigar där nere, på stigar som pas-

sar bra för kamel- och jeeptransport, men

som inte syns på satellitkartans grova bil-

der.

Människorna syns inte alls, och inte de-

ras fordon heller. Det finns inga rörelser,

jorden ser alldeles stilla och tyst ut, trots

att jag vet att det går våldsamt till där nere,

och militära fordon rör sig mot de små

byarna som knappt syns mot den röda

marken.

Jag letar efter tecken på att några av

byarna kring Shilabo är brända, men ser

ingenting. Jag kan inte ens se vad prickar-

na där nere föreställer, och jag lyckas inte

hitta några av de byar jag vet ska finnas

där nere.

Men jag vet att ute i världen finns det

människor som kan tolka sådana här kar-

tor, och sätta ord på bilderna och skapa

berättelser av dem. Human Rights Watch

har utnyttjat det enorma satellitsystem

som dag och natt spanar över vår jord, för

att spåra upp bildbevis för att övergrepp

begåtts på den brunröda jorden som jag

nu tittar på från min datorskärm, med

hjälp av grövre satellitbilder. Internet

räcker förstås inte för detaljerade under-

sökningar av spår av brända byar, utan

organisationen har beställt bilder av de

företag som tar fram dem.

Genom att låta experter tolka bilderna,

har Human Rights Watch skaffat sig tek-

nisk bevisning som stöd för sina påståen-

den att den etiopiska regeringen begår

övergrepp mot sin befolkning. Byarna ska

ha bränts, säger vittnen på marken. Satel-

litbilderna visar att det som såg ut som

hus och hyddor ena dagen, ser väldigt an-

norlunda ut nästa dag, vilket stämmer

överens med vittnesmålen om att husen

förstörts.

Gör oljefynd vid datornEn vacker dag kanske även jag kan sitta

vid min dator och spana över jorden, och

få fram information om såväl brott, som

stora skatter och människans ständiga

rörelse över jorden.

Kanske kan jag hitta olja också, där vid

min dator. Men redan idag kan jag i alla

fall se platser där andra hittat olja.

Det är för övrigt den våldsamma jakten

på olja och gas, som gjort att byarna i

IT För den som vill söka samband mellan naturresurser och krig och

för den som vill hitta en rullstensås som kan hysa en akvifär, finns det

bra verktyg på nätet numera. Fast de är inte helt enkla att använda.

Jorden studeras från ovanmed hjälp av satelliter

Av kerstin lundell, frilansjournalist

Kartbild från Shilabo, eller Shilabe som det stavas på bilden.

Etiopien bränts, enligt den information

som jag samlat in. Men på kartan över mi-

neraltillgångar finns det inte mycket olja

eller gas i trakten kring Shilabo. Oljan och

gasen är så eldfängda, att det räcker att

människor drömmer om fyndigheter, för

att det ska ge bränsle nog för ett inbör -

deskrig.

Jag går in på franska sigafrique.net,

som visar vad som döljer sig under Afri-

kas röda jord, och försöker se de omtala-

de förbindelserna mellan krig och mine-

raltillgångar. Men sambandet är inte

glasklart, eftersom både oljetillgångarna

och krigen är så många och utspridda

över kontinenten.

Det jag ser är framför allt att de kända

tillgångarna av råvaror som diamanter,

olja, och kobolt klumpar ihop sig i Sydaf-

rika, längs kusterna och vid andra platser

där det redan finns mycket aktivitet. I

Afrikas inre är det glesare mellan natur-

resurserna. Det ser helt enkelt ut som om

kontinenten inte är helt upptäckt än, och

att det säkert finns mer att hitta under den

röda jorden.

Men att det finns mer rikedomar där

nere på marken jag spanar på, är inte

självklart en fördel för människorna som

lever på den röda jorden. Att vi i de rika

länderna kan se på naturtillgångar som

finns under fötterna på människor som

knappt har råd att själva ringa ett telefon-

samtal, är en av de stora orättvisorna på

jorden.

Risken är stor för att vi i de rika länder-

na tar resurserna, innan de som bor på

marken ens upptäckt att de finns. Det kal-

las för plundringen av Afrika, den som

börjat igen, årtionden efter att kolonialis-

men tagit slut. Ytterligare ett mycket

sorgligt kapitel i mänsklighetens historia

skrivs bakom de tecken och otydliga bil-

der som går att få fram från internets geo-

logiska databaser.

Visar bitar

Fast det går att se trevligare saker också.

One Geology Portal lockar med rullstens -

åsar, sådana som man kan göra energi -

lager av, till exempel, och som beskrivs i

artikeln om Arlandas nya energisystem i

detta nummer av Husbyggaren.

Men när jag vill leta vidare på One Geo-

logy Portal, hamnar jag på Sveriges geolo-

giska undersökningar. Den globala EU-

finansierade portalen är inte världstäc -

kande visar det sig, utan har bara att lapp-

täcke av världen att erbjuda. Eller så är

det jag som inte kan hantera portalen.

Kanske beror svårigheten att navigera

på One Geology Portal på att det finns så

enormt mycket under ytan på vår vackra

planet, att det helt enkelt inte går att han-

tera på ett lätt sätt av informationstekni-

ken.

Och med det låter jag saken vara. Det är

skönt att allt som finns på jordens yta och

under den inte går att se från en da-

torskärm. D


Det här går att se i Jijiga i södra Etiopien. Foto: Kerstin Lundell

FORM & TEKNIK På en ö i Marmarasjön byggdes en gång ett palats-

likt hotell. Idag återstår dock ytterst lite glans – och det blott på håll. Prin-

kipo Palace såg för länge sedan sina bästa dagar och på svenska skulle vi kalla

det ett kråkslott. Ändå finns viljor att rusta upp denna turkiska träklenod.Av andreas falk, Arkitekt SAR, [email protected]


Läget på ön Büyükada, som ärden största av de så kallade Prin-cessöarna utströdda i Marmara-sjöns östra ände, är majestätiskt

tronande, med en magnifik utsikt överhavet.

Vägen upp från färjan som förbinderön Büyükada, Prinkipo på grekiska, av-verkas med häst och vagn eftersom, sägsdet, bilar är förbjudna på ön. En lång dis-kussion om priset fördröjer avresan somsedan går i gungande takt en slingrig vägupp genom staden och upp till öns mitt.Staden slukas bit för bit upp av träden ochsnart passerar bara höga krokiga träd -stammar i maklig takt.

Den sista biten upp mot hotellet tillryg-galäggs till fots och vid grinden möternågra av förvaltarens utsända. Områdetmed den magnifika utsikten är kringgär-dat av staket och det krävs särskilda till-stånd av den grekisk-ortodoxa patriarkenför att få tillträde.

Säkert betraktelseavståndGruppen består av en samling konstruk-törer, arkitekter och forskare med spe -cialintresse för träbyggande och besökethar arrangerats som del av en teknisk stu-diedag. Ändå blir reaktionen mer över-raskat och fascinerat småleende; ett såundermåligt skick hade vi inte förväntatoss att mötas av.

Ett varv runt byggnaden på behörigt säkerhetsavstånd ger en överblick överbyggnadens grandiosa vision anno dazu-mal, ännu märkbar, och förfallets omfatt-ning vid dags dato.

Det är intressant och slående att be-

grunda denna syn. Hur mycken svett harinte runnit här under uppförandet åren1898–1900? Byggnaden specialbeställdesav ett franskt företag och mycket av ma-terialet importerades – virke från Rumä-nien, taktegel från Marseille – och skep-pades hit.

Byggnaden som är fem våningar hög,omkring 100 meter lång och 32 meterbred, med två flyglar i vinkel om sex vå-ningar, fick aldrig dåvarande sultanenstillstånd att fungera som hotell, utan sål-des till dottern till en grekisk bankir, somdonerade den till det grekiska patriarka-tet som barnhem.

Att sopa rent framför sin port…Samtidigt i en annan del av trakten kringHalic, det Gyllene Hornet, pågår idoga restaureringsarbeten, så till den grad ido-ga att tillträdet till ett flertal stora sevärd-heter, inklusive Aya Sofya, är starkt be-gränsat.

Aya Sofyas väldiga välvda inre är till enfjärdedel fyllt av byggnadsställningar ochSuleymanyemoskén kommer man allsinte in i. Inte heller kommer man in i Mu-seet för kalligrafi eller i Selimmoskén,vars park är omtyckt som picknickområ-de för dess vida utsikt över staden kring

Magnifik turkisk träklenodstadd i långsamt förfall

Figur 1. Prinkipo Palace från sidan som

vetter ut mot havet. Foto: Andreas Falk

Figur 3. Välbevarade träutsmyckningar

under takfallet, med starka band till

regionala stiltrender, på modet än idag.

Foto: Andreas Falk

Figur 2. En av flyglarna i fortskridande

förfall. Foto: Andreas Falk

det Gyllene Hornet, som delar den euro-

peiska delen av Istanbul i dess äldre och

dess yngre del.

Det restaureras och fejas givetvis inför

det stundande året som Europas kultur-

huvudstad, då kanske äntligen även sänk-

tunneln för järnvägsförbindelsen tvärs

Bosporen, och den förlängda tunnelba-

nesträckningen, som redan är markerade

på min nyinköpta karta, kommer att stå

färdiga…

…men kanske inte bakom?

Det är förvisso intressant att även be-

grunda hur mycken svett som skulle be-

höva rinna här för att göra något åt det då-

liga skicket som Prinkipo Palace befinner

sig i; till och med en rivning skulle kosta

en del möda. Långsamt förfall ter sig un-

der alla omständigheter vara naturlagen

på den aktuella platsen, mot vilken man

nu söker äska ekonomisk och muskulär

styrka för att avstyra utvecklingen bort -

om kråkslottsstadiet.

En fråga ställs av guiden till besöks-

gruppen rörande vad man kan tänkas

göra för insatser för att rädda. Om alla

mailar tips till honom efteråt så ska han

ställa samman en skrivelse till Kulturmi-

nisteriet, och till patriarken som givit oss

tillstånd och tillträde till komplexet.

Många är vi som kliar oss på hakan och

skakar på huvudet.

Efter att ha svettats som besökare vid

Prinkipo under en het sol, blir det prome-

nad ner tillbaka till staden och längs vä-

gen kommer en polisbil förbi och lite se-

nare en pickup. Och kanske är det så att il-

lusionen om det ålderstignas bevarande

är viktigare än det praktiska genomföran-

det. Prinkipo lär komma att falla djupare

i både förfall och glömska innan något av-

vikande händer. D


Figur 4. Dekorerade konsolinklädnader som

även de förekommer i nybyggen i regionen.

Foto: Andreas Falk

Figur 7. Vy genom en sönderbruten vägg.

Foto: Andreas Falk

Figur 8. Genom fönstret anas teater -

salongens alltjämt storstilade inre.

Foto: Andreas Falk

Figur 10. Den stora trappan i entréhallen.

Foto: Andreas Falk

Figur 5.

En konsol -

anfang i

när bild.

Foto:

Andreas Falk

Figur 6.

Träkolonn

vid huvud -

entrén,

med

kapitäl av

påspikade

listverk.

Foto:

Andreas Falk

Figur 9. Teatersalongen sedd från entréhallen. Foto: Andreas Falk

SP Brandteknik leder just nuett forskningsprogram för Brand -forsk, Styrelsen för SvenskBrandforskning. Målet är att

åstadkomma verklig förändring när detgäller anlagda bränder och deras konse-kvenser. Anlagda bränder är ett stortsamhällsproblem och enbart skolbrän-derna kostar en halv miljard kronor årli-gen.

I Brandforsks särskilda satsning ”An-lagd brand” angrips problemet med an-lagda bränder tvärvetenskapligt. Det in-kluderar mänskligt beteende (inklusivemänniskors attityder till och kunskaperom brand generellt och anlagd brand isynnerhet), detektion, alarmering, före-byggande åtgärder, brandtillväxt, bygg-nadsteknik, släckteknik, säkerhet, medmera.

Ett förprojekt genomfördes under år2007 för att kartlägga forsk ningsbehovetoch föreslå ett ämnesövergripande forsk-ningsprogram som ska kunna åstad -komma en märkbar förändring i hur vihanterar fenomenet anlagd brand. Vin-tern 2007/2008 inleddes arbetet med attfå finansiering till det föreslagna forsk-ningsprogrammet i Brandforsks regi.Den första utlysningen, det vill säga in-bjudan att lämna in projektförslag, sked-de våren 2008.

Första fasen klarVid den första utlysningen beviljades femprojekt, två projekt om mänskligt beteen-de och tre om tekniska aspekter av anlagdbrand. Tre av projekten är avslutade ochrapporterade, de andra två ska vara klaraefter sommaren 2009. Information omprojekten finns på www.anlagdbrand.seoch en kort resumé av de avslutade pro-jekten ges nedan.

I projekten har man kartlagt hur brän-der anläggs runt om i landet, undersökt

vilka förebyggande arbeten som pågårinom räddningstjänsten i olika kommu-ner och vilket behov av ytterligare stöddet finns. Vidare har man identifierattrender och mönster bland anlagda brän-der genom fallstudier, studerat identifi-ering och behandling av unga brandan-läggare samt utvecklat en metodik för attutvärdera pågående aktiviteter för att fö-rebygga anlagd brand i kommunerna runtom i landet.

Andra fasen på gångEn andra utlysning avslutades i januari2009 och fyra nya projekt förväntas kom-ma igång under hösten 2009. De projektsom beviljas i den andra fasen ska byggavidare på den kunskap som kommit frami den första fasen. De ska innehålla lång-siktiga undersökningar inom sina respek-tive specialområden.

De nya projekten kommer att innehål-la studier av anlagd brand som en del avett större sammanhang med fokus bådepå kulturella skillnader i samhället somleder till anlagd brand som ett uttrycks-sätt, och anlagd brand kopplad till annanungdomsbrottslighet.

Aspekter som ”copy cat” effekter kom-mer också att belysas. Även mediernasroll i spridningen av fenomenet ska ana-lyseras. Vidare kommer olika tekniskalösningar på problemet att undersökasför att föreslå optimerade dimensioner-ingsregler vid ny eller ombyggnation avutsatta byggnader.

Årligt seminariumInom Brandforsks särskilda satsning motanlagd brand är man mycket angelägenatt informationen som kommer framinom forskningsprojekten snabbt kom-mer till nytta hos avnämare såsom rädd-ningstjänsten, kommuner och skolor.Detta hoppas man kunna åstadkomma

dels genom webbsidan och dels genomett årligt seminarium.

Det första seminariet hölls i februari2009 i Borås. Ett fyrtiotal besökare frånbland annat kommuner, räddningstjäns-ter och forskningsvärlden deltog i evene-manget. Det stora antalet visar att detfinns ett stort intresse för frågeställning-en. Samtliga tre avslutade projekt redovi-sades på seminariet.

Nästa seminarium hålls i Stockholm el-ler Göteborg.

Vad vet vi om anlagd brand?I ett av de nu avslutade projekten i denförsta utlysningen har olika statistikkäl-lor gåtts igenom för att sammanställa såmycket data och underlag som möjligt förfortsatta studier med avsikten att minskaantalet och begränsa skadorna av anlagdabränder.

Flerbostadshus är den byggnadskate-gori som är mest utsatt för anlagd brandenligt Räddningsverkets statistik. Anta-let anlagda bränder i denna kategori hardock gått ner något under 10-årsperioden1997–2007 och ligger numera på cirka400 bränder per år. Procentuellt utgör deanlagda bränderna i flerbostadshus un-gefär 14 procent av det totala antalet brän-der i flerbostadshus.

Antalet anlagda bränder i skolor är fär-re till antalet men visar en ökande trendunder tidsperioden. Dock är det statistis-ka underlaget ganska litet så det går intemed säkerhet att säga att detta är en reelltrend.

Antalet skolbränder nådde enligtRäddningsverkets statistik en topp underår 2006 med 257 anlagda bränder, menantalet sjönk under 2007 till 198 anlagdabränder. Andelen av alla bränder i skolorsom är anlagda ligger ganska konstant pånärmare 50 procent medan andelen an-lagda bränder i förskolor har ökat under


DEBATT Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. Enbart skolbrän-

derna kostar en halv miljard kronor årligen. Yngre tonåringar drivs i regel av

nyfikenhet – och utgör en riskgrupp om de inte stoppas. Räddningstjänsten

tror på att förebygga och vill ha ett bredare samarbete.

Av margaret simonson mcnamee, projektledare, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Söker sätt att stoppaanlagda bränder

tidsperioden 1998–2007. Under slutfö-randet av studien offentliggjorde Myn-digheten för samhällsskydd och bered-skap, MSB, (tidigare Räddningsverket)delar av brandstatistiken för 2008. Härframkom det att antalet skolbränder återhar ökat till samma nivå som under år2006.

Som syns i figur 1 ligger Göteborg i toppvad gäller antalet bränder i skolor sedanår 2005. Det är dock oklart vad detta be-ror på.

På liknande sätt ligger Malmö i toppnär det gäller bränder i flerbostadshusoch containrar medan mindre kommu-ner ofta är överrepresenterade i bil ochcontainerbränder. Anlagda bränder inomalla kategorier är dock vanligt förekom-mande i de flesta kommuner.

I studien har man även detaljstuderatkostsamma bränder i Göteborg. Många avde mer kostsamma bränderna har inträf-fat nattetid och i regel har en stor antänd-ningskälla såsom en bil använts. Fyrver-keripjäser är också vanliga antänd-ningskällor.

Hur kan man behandla ungaI ett annat projekt från den första utlys-ningen har man genomfört en förstudieoch sammanställning av kunskapslägetför behandling av brandanläggare främsti åldern 13-18 år. Åldersgruppen har be-gränsats mot bakgrund av att det finnsforskning och kunskap om yngre brand -anläggare och att äldre oftare har fastnati beteendet och är svåra att påverka.

De yngre, har det visat sig, drivs i regelav nyfikenhet och problemet kan förvän-tas vara övergående i de flesta fall. Ton -åringarna utgör en riskgrupp där beteen-

det kan förvärras om det inte hejdas. En utgångspunkt för studien var att

tonåringar är mottagliga för påverkansom kan leda till förändringar. De vikti-gaste frågeställningarna för studien attsöka svar på har varit: existerar några be-handlingsmetoder alls och i så fall hur ärde beskaffade i Sverige och i andra länder,finns det likheter och olikheter i an -grepps sätt för att ta tag i problematiken,kan man kombinera eventuella behand-lingsmetoder?

Den bland experter och forskare mestvedertagna uppdelningen av typer avproblembakgrunder är: nyfikenhet, roppå hjälp, ungdomsbrottslighet, problemmed inlärning, önskemål att tillhörasärskilda grupper, oavsiktlighet, eller all-varlig störning.

Förstudien har bland annat visat attpolisen utreder problematiken, men attde aldrig tar del i behandlingsinsatser.Studien visar även att räddningstjänsteni några kommuner genomför utbildnings -insatser och relationsskapande åtgärdermen utan bredare samordning.

En annan slutsats är att skolan ser an-lagda bränder främst som ett hot motverksamheten, att socialtjänsten haruppmärksammat några fall men inte harnågot angreppssätt samt att barn- ochungdomspsykiatrin har begränsat mederfarenheter och inga angreppssätt.

Önskar mer stödEn enkätstudie hos landets kommuner,som genomfördes i det tredje projektet iden första utlysningen, visar att de flestaräddningstjänster upplever att den före-byggande verksamheten ger resultat iform av färre och mindre bränder trots attde sällan har statistik som stödjer detta.De upplever dock att det finns ett klart be-hov av mer stöd centralt och att man börförbättra informationsflödet mellan tillexempel räddningstjänster och social-tjänster inom kommunerna. D

Fotnot:

Projektet fortsätter till år 2013. För merinformation, eller deltagande i referens-grupper, se www.anlagdbrand.se


Figur 1: Bränder i skolor: trender för de fem kommuner som totalt har haft flest skolbränder

under perioden 1998-2007.


Noterat

Renoveringen av Hotel Lyd-

mar på Blaiseholmen i Stock-

holm renderade ROT-priset,

som årligen ut av Stockholms

byggmästarförening, år 2009.

För renoveringen svarar

JMs dotterbolag JM Entre-

prenad.

– Vi har fått möjligheten att

vara med och utveckla ett arv

från tidigare byggmästares yr-

kesskicklighet. Våra medarbe-

tare har tillsammans med en

kompetent och involverad be-

ställare anpassat gårdagens

teknik till vår tids moderna

krav utan att förlora husets

själ, säger Johan Sahlberg, re-

gionchef JM Entreprenad.

Nyöppnade Hotel Lydmar,

mellan Grand Hotel och Natio-

nalmuseum, har i folkmun kal-

lats Edelstamska huset och

byggdes ursprungligen år

1829. Sedan nyöppningen i

höstas har Lydmar tagit emot

ett stort antal kända gäster,

däribland Bill Clinton och

Tony Blair. Byggherren är

Sparbössan fastigheter AB.

Juryns motivering i korthet:

”Genom ett tidigt samarbete

mellan brukare, byggherre och

arkitekt har, i ett av Stock-

holms vackraste och mest cen-

trala lägen, ett nedslitet kon-

torshus omvandlats till ett nytt

hotell som håller världsklass.

De smakfullt inredda rummen

har utsikt mot Strömmen,

Stockholms slott, Nybroviken

och Strandvägen.”.

ROT-priset instiftades av

Stockholms byggmästareför -

ening år 1990 och är ett årligt

pris som tillkommit för att

främja ombyggande i Stock-

holm. Priset ges till den bestäl-

lare, arkitekt respektive bygg -

entreprenör som bäst tillvara-

tagit byggnadens särdrag och

kvaliteter. D

Hotell med klass årets ROT-vinnare

Lydmar Hotel vann årets ROT-pris. Det så kallade Edelstamska huset byggdes ursprungligen år 1829.

Foto: Rosie Alm

Inredningen av rummen och in -

teriören får beröm. Foto: Rosie Alm

Torbjörn Ericsson, Sweco

Architects, Johan Nordström,

Fastighets AB Ostindiefararen

och Lars Ericsson, JM Entre-

prenad AB. Foto: Rosie Alm


Noterat

16 procent av svenska husäga-

re har problem med svartmö-

gel enligt en undersökning

från Trygg-Hansa. Svartmögel

växer på fasadfärgen och kan

orsaka röta i virket. Och det är

bråttom att få bort det.

– Om man upptäcker en

svartgrön beläggning på hus-

fasaden ska man genast försö-

ka tvätta bort det, säger Leif

Eriksson, skadeingenjör på

Trygg-Hansa.

– På så sätt kan man undvi-

ka att svartmöglet får fäste. Det

finns speciell mögeltvätt att

köpa men det fungerar också

bra med vanligt såpvatten, vil-

ket även är mer miljövänligt.

Svartmögel är en vanlig mö-

gelsvamp som är svartgrön i

färgen. Den syns tydligt på lju-

sa fasader, växer på färgytan

men förstör inte underlaget.

Finns det däremot sprickor i

fasadfärgen tränger möglet

ner i virket och kan orsaka

röta. Sporerna, som finns i luf-

ten, fastnar på fasaden och ut-

vecklas till mögel när det blir

varmt och fuktigt. Det tar bara

en vecka vid ”rätt” väderför-

hållanden. Svartmögel kan

leda till hälsobesvär, även om

mögelallergi är förhållandevis

ovanlig.

– Det är mycket viktigt att

tvätta bort svartmögel innan

man skrapar fasaden. Annars

skrapar man in sporer i virket

som sedan dessutom hamnar

under färgen när man målar.

Det gör mögelangreppet än

värre, säger Leif Eriksson. För

att undvika sprickor i färgen

som gör att sporerna får kon-

takt med virket bör man måla

om sin fasad under torra och

varma sommarmånader. D

Fotnot: På Trygg-Hansas upp-

drag ge nomförde Zapera en

undersökning som 1 010 svenska

husägare i åldern 18–64 år del-

tog i mellan 18–20 maj 2009.

Svartmögel bör snabbt tvättas bortI mitten av augusti presentera-

de SP Sveriges tekniska forsk-

ningsinstitut en ny rapport om

förekomst av fukt i fasader.

Undersökningen har genom-

förts på fastigheter med en viss

typ av konstruktion, så kallade

enstegstätade fasader.

– Redan i september 2007

rekommenderade vi att inte

använda den här typen av fa -

sadkonstruktion. Vi bedömde

att det fanns risker med kon-

struktionen och att den inte

var robust, säger Mats Björs,

vd för föreningen Byggherrar-

na.

Problemen beror på hög

fukthalt i konstruktionen i

kombination med organiska

material som till exempel trä,

och orsakas av att fukt stängs

in i väggar med cellplastisole -

ring eller ångtät puts. Vatten

som trängt in bakom fa-

sadskiktet kan inte dräneras ut

och vatten som trängt in

bakom fasadskiktet kan inte

ackumuleras utan att skada

konstruktionen.

– Detta gör att risken för

mögelskador ökar. Problemet

är i huvudsak av teknisk karak-

tär och kan innebära stora om-

byggnadskostnader. Men det

finns inga kända fall där män-

niskor blivit sjuka på grund av

denna typ av fasadskador, sä-

ger Mats Björs.

– Alla som äger ett hus byggt

under de senaste 20 åren med

den här typen av fasadkon-

struktion bör låta undersöka

ytterväggarna. Finns det mö-

gel eller rötskador i väggen så

syns det inte utan ingrepp. Yt-

terväggar i nya hus är oftast så

lufttäta att mögellukt inte

märks inne i byggnaden, säger

Mats Björs. D

Enstegstätat ger fukt i fasad

Sveriges byggindustrier (BI)

har inlett ett projekt för att

höja kunskapsnivån och ut-

veckla samarbetet mellan oli-

ka aktörer inom bygg- och

transportsektorn. Målet är att

skapa miljöeffektiva bygg-

transporter.

Projektet, som finansieras

av Svenska byggbranschens

utvecklingsfond (SBUF), lö-

per över ett år från och med

juni 2009. Under den här tiden

ska en arbetsgrupp med delta-

gare från alla berörda parter

kartlägga byggtransporternas

miljöpåverkan och ta fram för-

slag på förbättringsåtgärder.

– Idag saknas tillförlitliga

siffror men uppskattningsvis

står byggtransporterna för

fyra procent av Sveriges totala

koldioxidutsläpp. Det motsva-

rar två miljoner ton, berättar

Danielle Freilich, miljöansva-

rig på Sveriges byggindustrier.

En av arbetsgruppens upp-

gifter blir att hitta och lyfta

fram goda exempel. Ett sådant

är JM:s tillfälliga logistik-

centrum på Värmdö där över-

blivet material från pågående

byggprojekt mellanlagras och

sorteras för att sedan användas

i andra närbelägna projekt.

– Tillfälliga logistikcentrum

som det på Värmdö är ett ut-

märkt sätt att minska trans-

porterna, anser Johan Skog-

lund, vd på JM.

– Vi måste ställa högre krav

på oss själva och samverka

bättre för att hitta ekonomiska

och miljömässiga lösningar på

transportfrågan, säger Daniel-

le Freilich.

– Några viktiga målsätt-

ningar med det här projektet

är att öka kunskapsnivån och

erfarenhetsutbytet mellan oli-

ka branscher, förklarar Dani-

elle Freilich. D

Vill ha effektiv byggtransport– Dagens djurstall är så stora

och innehåller så många djur

att konsekvenserna av en

brand blir mycket allvarliga

om byggnaden inte är uppde-

lad i brandceller eller har

brandlarm. Det kan resultera i

att lantbrukaren får svårt att

fortsätta sin verksamhet, säger

Björn Björkman på Lantbru-

kets Brandskyddskommitté

(LBK).

Varje år inträffar över 400

större bränder på lantbruk. En

djurstallsbrand kan kosta över

10 miljoner kronor och ut-

vecklingen visar att allt fler

bränder börjar i djurstallarna.

– Nu har vi skärpt brand -

skyddskraven för djurstall från

1 augusti i år, säger Björn

Björkman.

Större djurstall ska vara för-

sedda med brandlarm. Det ger

lantbrukaren möjlighet att

rädda djuren och påbörja

släckningen. En brand i ett

stort djurstall kan innebära att

lantbrukaren inte kan fortsät-

ta med sin verksamhet på

grund av att försäkringen en-

dast täcker två års avbrott och

det kan ta mycket längre tid att

bygga upp stallet och köpa in en

motsvarande djurbesättning.

Enligt Jordbruksverkets reg -

ler krävs att nya djurstall ska

utformas så att det för djuren

finns godtagbart byggnadstek-

niskt brandskydd samt god-

tagbara förutsättningar att

rädda djuren vid brand. Detta

gäller även vid ombyggnad av

stallen.

Enligt reglerna ska det fin-

nas många brandsläckare på

en gård. Det ger de boende

möjlighet att vid tidig upp-

täckt av en brand få en chans

att släcka branden själv eller

åtminstone dämpa branden

tills brandkåren hinner kom-

ma fram. På många håll kan det

dröja över 20 minuter innan

den första brandbilen är på

plats. D

Brandskyddskrav skärps


Noterat

Årets Batimatmässa satsar påinnovation och hållbart byg-gande. Mässan omfattar sju av-delningar; konstruktion, snic -keri och lås, efterbehandlingoch dekoration, utrustningoch verktyg, hållbart byggan-

de, IT och service, samt tjäns-ter.

Temana för den 27:e uppla-gan av mässan den 2–7 novem-ber i Paris Porte de Versaillesär hållbar renovering ochenergieffektivitet. D

Mässa satsar på hållbart

Två passivhus visades på

Batimat 2007…

... och kommer att finnas med

även i Paris 2009.

Norconsult har förvärvatMark och vatteningenjörerna,som är ett konsultföretag med15 medarbetare i Växjö. Före-taget arbetar med utredningoch projektering inom dricks-och avloppsvattenteknik, mil-jöbesiktningar, miljöunder-sökningar, vattenskyddsområ-den, vattentäkter och geoun-dersökningar.

Genom samgåendet stärkerNorconsult sin VA-kompe-tens.

Norconsult har 240 medar-betare, verksamma inom sam-hällsbyggnad, med kontor iGöteborg, Stockholm, Piteå,Luleå och Växjö. Företagetetablerades år 1952. D

Stärker sin VA-kompetens

Byggbodar och belysning stårför mer än 70 procent av ener-gianvändningen på en byggar-betsplats. Genom bland annatbättre isolerade bodar och tids -styrning av uppvärmning ochbelysning beräknar JM kunnahalvera energianvändningenför bodar och belysning.

– Redan år 2008 införde vilågenergihus som standard iall vår produktion, förklararPatrik Andersson, miljöchefpå JM.

– Därmed sänkte vi bostä-dernas energianvändning med35 procent. Nu har turen kom-mit till våra byggarbetsplatser.

JM har beslutat att samtligabyggbodar på JMs nya byggar-betsplatser ska förses medbland annat bättre isolering,närvarostyrd belysning ochvärmeåtervinning. Dessutomkommer all byggbelysning attvara av lågenergityp och släc -kas ner på natten. D

Tom byggbod släcks ner

Telge energi och hustillverka-ren LB-Hus inleder ett samar-bete för att göra Sverige gröna-re. Genom att erbjuda gratisvindkraftsel från Telge energitill dem som köper ett LB-Husunder år 2009 vill bolagen sät-ta fokus på hur enkelt man kanbidra till en bättre miljö.

– De vanligaste åtgärdernabland hushållen är att man by-ter till lågenergilampor, ener-gisnåla hushållsmaskiner samtsänker värmen. Det är positivtför miljön men det enklasteoch snabbaste sättet att sänkasitt koldioxidutsläpp är fak-tiskt att köpa vindkraft. Byterman från vanlig ”bland el” tillvindkraftsel sänker man sittkoldioxidutsläpp med 13 tonper år, säger Johan Öhnell, VDpå Telge energi.

Den 1 februari trädde Bo-verkets författning om ener-gikrav på småhus i kraft. Deninnebär i princip en halveringav tidigare energikrav. Ett kravsom ökar behovet av mer ener-givänlig uppvärmning.

– Det är verkligen kul attkunna samarbeta med Telgeenergi för att minska belast-ningen på miljön. De ökadeenergikraven och medveten-heten bland kunderna har na-turligtvis drivit fram förbätt-rade klimatskal och konstruk-tionslösningar av våra hus ochvi gillar att bygga energisnålahus. Det är bra för miljön, menframför allt är det bra för plån-boken, säger Lars Britse, mark -nadschef på LB-Hus. D

Husköpare får vindkraftsel gratis

Den som vill förbättra bad -rummet eller fixa vattenled-ningar bör se till att vvs-mon-tören är auktoriserad.

– Annars kan försäkrings-bolaget sänka ersättningen vidvattenskada, säger ThomasHelmerson, ansvarig för VVS-branschens auktorisation ”Sä-ker vatteninstallation”.

Få skulle komma på tankenatt själv installera starkström ivillan. Jobbet ska göras av enbehörig elektriker. Ingen blirförvånad om försäkringsbola-get nekar ersättning om en lek-man gjort jobbet och orsakatskadan.

– Vattenläckor kostar merän eloch brandskador till-sammans. Det borde vara likasjälvklart med auktoriseradvvs-installatör, anser ThomasHelmerson.

Samma uppfattning har för-säkringsbolagen. De har trött-nat på att betala fem miljarderkronor om året för vattenska-dor. Bolagen är nu i färd attändra villkoren. Om installa-tionen utförts av någon sominte är auktoriserad kan ersätt-ningen sänkas eller självriskenhöjas.

Auktorisationen syftar tillbättre installationer och färre

vattenskador. En vattenskadaleder ofta till långdragna repa-rationer och stora problem förfastighetsägaren. Den totalakostnaden för skadan är betyd-ligt större än vad försäkringenkan täcka.

Auktorisationen bygger påbranschregler ”Säker vatten -installation”. Det är regler omhur olika installationer ska ut-föras. Den som är auktoriseradmåste kunna och följa regler-na.

Fackmän är enligt lag skyl-diga att avråda från installatio-ner som inte följer branschensregler och som kan orsaka ska-dor. Kravet finns i konsument -tjänstlagen. Auktoriseradevvs-installatörer är utbildade ibranschreglerna, har yrkes -kunniga montörer och vet omsina skyldigheter.

– Även den som är auktori-serad kan göra fel och det kanvara fel på materialet. Ärolyckan framme så ersätts ska-dan av försäkringen, under-stryker Thomas Helmerson.

Över 1 000 vvs-företag med12 000 utbildade montöreröver hela landet är idag aukto-riserade enligt ”Säker vatten -installation”. Se mer påwww.sakervatten.se D

Krav på att montör är auktoriserad


Trycksaker?Kundtidningar, reklambroschyrer mm.

Vi står för idé, utformning, produktion och distribution. Det blir enkelt och kostnads-effektivt för Dig.

Ring så berättar vi mer.

Box 82, 271 22 YSTAD

Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53

[email protected] • www.cty.se


Marknadsnytt

Autodesk möter den ekono-miska nedgången genom attse till att arbetssökande ar-kitekter, konstruktöreroch tekniker får möjlig-het att utveckla och bi-behålla sin kompetens.Med Autodesks assi-stansprogram ska yr-kesmänniskor kun-na förstärka ochförbättra sin kom-petens inom 3D-konstruktion.

Assistansprogrammet om-fattar bland annat design- ochkonstruktionsprogram, samtutbildning. Verktygen i Auto-desks assistansprogram blirtillgängliga genom en online-portal.

Se mer påwww.autodesk.com/pr-se-assistance D

Autodesk

0733-49 62 99

[email protected]

Bli bättre på 3D-konstruktionMatartunnlar är en viktig del igruvindustrin för en fungeran-de drift. Tunnlarnas konstruk-tion och utformning ska varaanpassade till omgivningenoch utformade efter de behovsom produktionen kräver.

Viacon levererar specialan-passade matartunnlar till densvenska och europeiska gruv -industrin. Tunnlarna tillver-kas i korrugerat stål som varm-

förzinkas. De kan byggas bådecirkulära och lågbyggda. D

Viacon AB

0510-896 44

Specialsyr matartunnel

Flexovit har utökat sortimen-tet stålborstar med flera nyaprodukter, som till exempelcirkulärborstar med olika ty-per av tråd för olika material.Stål för bearbetning av metalloch olegerade stål, rostfri trådför bearbetning av krom/nic -kel legeringar och rostfritt,samt mässing för ytbearbet-ning av koppar, mässing ochbrons.

Cirkulärborstarna är avsed-da för användning i bänkslip-och gradningsmaskiner ochfinns i såväl enkelradigt somflerradigt utförande.

För vinkelslipmaskinerfinns axialborstar i plant ochkoniskt utförande samt kopp-stålborstar. Dessa borstarfinns med vågig eller tvinnadtråd. Tvinnad tråd ger aggres-siv avverkning och lämpar sigför borttagning av glödskal,färg, rost och korrosion, samtrengöring av svetsar. Vågigtråd ger mjukare bearbet -ning. D

Saint-Gobain Abrasives AB

08-580 881 00

[email protected]

Borstar i stål

Bronco är en färgglad nyhetfrån Hags. Fjädergungan är förde lite större barnen mellan 5och 12 år och har en helt ny lek-funktion. När barnet sätter sigpå gungan och lutar sig skapasen överraskande kaströrelse,nästan som vid rodeo. Barnetstyr själv svårighetsgraden igungningen och utmaningenblir större ju kraftfullare honeller han leker.

Överdelen är av rotations -gjuten polyeten och underde-len av galvaniserat och pulver-lackerat stål. Markbeslaget ärav varmgalvaniserat stål. D

Hags Aneby AB

0380-473 00

[email protected]

Lyser upp lekplats


Marknadsnytt

Markbädden Biorock lanseras

i Sverige. Biorock renar av-

lopps-, bad-, disk- och tvätt-

vatten, samt WC, och är certi-

fierad i Tyskland enligt EN

12566-3. Markbädden har

måtten 1,15 x 1,15 x 2,04 m och

är tänkt att ersätta gamla infilt-

rationer och markbäddar. D

Biorock

08-5000 55 84

[email protected]

Markbädd på burk

Demex från maxit spräcker

berg, sten och betong – inom-

hus, utomhus och under vat-

ten. Enligt företaget ska man

borra hål i berget och fylla med

Demex och när massan blan-

das med vatten expanderar

och hårdnar den. Expansionen

fortsätter även efter det att

sprickor uppstått i objektet.

Efter ett dygn är spräckningen

i regel klar.

Genom att det blir en still-

sam spräckning av berget und-

viks skador på omgivande ob-

jekt och byggnader. D

maxit AB

08-625 61 00

Spräcker berg

Essve kommer med

ett nytt montagelim.

ESS TACK HT-X är

ett extra starkt lim

som hugger direkt ef-

ter applicering, samt

klarar jobb i fukt, kyla,

värme och smuts.

Limmet fäs-

ter och fixeras

mycket snabbt på

alla typer av

mate rial. Limmet

behöver inte stöd-

fixeras eftersom det

härdas direkt. Det är

fritt från lösningsmedel. D

Essve

08-623 61 29

[email protected]

Lim som hugger

Solar Gard Ultra Performance

fönsterfilm är skapad med ett

ytskikt av nanopartiklar – mil-

jontals mikroskopiska partik-

lar – som minskar den infrarö-

da strålningen från solen.

Upp emot 99 procent av skad-

lig UVA- och UVB- strålning

blockeras och upp till hälften

av all solstrålning filtreras, vil-

ket håller bilen svalare.

Filmen finns i sex olika to-

ner för att inte bryta mot loka-

la regler och för att tillgodose

kundernas önskemål. D

Bekaert Specialty Films Nordic AB

+46 (0) 175 748 80

Partiklar blockerar strålning

Dornbracht tillverkar armatur

och tillbehör för badrum och

kök och presenterar nu sin de-

signklassiker Tara-armaturen

i ny skepnad. Armaturen har

finslipats till sin design och

teknik. Den finns nu för första

gången att få med mattvita och

mattsvarta ytbehandlingar i

specialutgåvorna Tara Black

Edition och Tara White Edi-

tion. D

Dornbracht

+ 45 33 12 19 00

[email protected]

Finslipad designklassiker


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00golvvärme

totalt säker


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

SidALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Aeroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Bergsäker . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagBetongfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Brave System . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . 43Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Eurogolv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . 38Hercules Grundläggning . . . . . . . . 1

SidIvarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 3Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . 43Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . 39Masonite Lättelement . . . . . . . . . . 4PAX Electro Products . . . . . . . . . . 43Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . 39Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . 10Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . 55Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Pålplintar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

SidRescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Ruukki Construction . . . 2:a omslagSand & Grus Jehander . . . . . . . . . . 19SAPA Building system . . . . . . . . . . 23SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25, 55Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 45Stockholms Geomekaniska . . . . . 9Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . 51Svensk Våtrumskontroll . . . . . . . . 47Svenska Byggingenjörers

Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

SidTeknologiskt Institut

Betongcentrum . . . . . . . . . . . . . . . 47TM progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Trelleborg Waterproofing . . . . . . 9Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . 11VVS auktorisation

(Svensk Installationskontroll) . . 29ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . 4

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund - Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 [email protected]

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

PITEÅ

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

GÖTEBORG


STOCKHOLMSTOCKHOLM


STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Av SBSC certifierat besiktningsföretag

Av SITAC certifierad besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comTrångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND [email protected] - 510 104 70

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17

183 30 Täby

Växel 08-638 23 30

Fax 08-768 23 70

[email protected]

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg


VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ

VISBY


Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG

I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening



Marknadsnytt

Frico lanserar halogenin-

fravärmaren IH för utom-

husmiljöer där designen är

viktig. IH ger enligt företa-

get 10–15 procent högre

verkningsgrad än en vär-

mare försedd med front -

glas, vilket bland annat be-

ror på den högintensiva ha-

logenlampan.

IH finns i två olika utföran-

den, en med bred värmesprid-

ning för värme från nära håll,

samt en med riktad värme-

spridning för installation på

högre höjd. D

Frico

+46 31 336 86 12

[email protected]

Strålar ut värme

Leica Geosystems lanserar

den nya rotationslasern Roteo

35 G med grön laserstråle, som

uppfattas upp till fyra gånger

bättre i stark belysning och på

långa avstånd av det mänskliga

ögat jämfört med en konven-

tionell röd laser.

Förutom den gröna strålen

delar Roteo 35 G egenskaper

med tidigare varianter i 35-se-

rien, som till exempel automa-

tisk nivåinställning både hori-

sontellt och vertikalt. Det

ljusstarka laserhuvudet på

Leica Roteo 35 G skyddas av en

robust metallbur.

Med ett fjärrstyrt, motorise-

rat väggfäste kan modellerna i

Roteoserien handhas av en

person utan medhjälpare. D

Leica Geosystems AB

+46 (0) 705 75 81 50

Roterar i grönt

Köket är en viktig plats för det

sociala umgänget. Företaget

Solarlux framhåller att glas -

vikdörrar kan skapa ytterliga-

re en dimension genom att kö-

ket kan öppnas ut mot naturen.

Glasvikdörrarna kan mon-

teras jämnt med golvet. De har

inga lister som gör att man kan

snubbla. Gångjärnstekniken

gör att de kan vikas åt sidan i

hela sin längd. D

Solarlux Scandinavia AB

+46 40 45 61 90

Öppnar köket mot naturen

Paroc lanserar en ny luft- och

ångspärr som är tunnare än fö-

regångaren. Tjockleken på

0,12 millimeter gör plasten

enklare att använda och bättre

för miljön än föregångarna.

Plasten används som luft- och

ångspärr för väggar, golv och

tak i byggnader.

Den nya luft- och ångspär-

ren är P-märkt av Sitac, vilket

innebär att åldersbeständig-

heten bedöms vara minst 50

år. D

Paroc Byggisolering

0500-46 93 54

Tunnare spärr mot ånga

För att få ett bra energivärde i

ett passivhus gäller det att

täppa till de sva-

gaste

punk-

terna i

huset.

Vinds-

luckan är

en av dessa.

SSC har

därför ut -

veck lat en

vindslucka,

överluckan

Lux. Ramen är

gjord i spånplatta

och med en plastlucka.

Om överluckan Lux mon-

teras på standardluckan Lux

kommer man enligt företaget

ner till ett U-värde på cirka

0,33. DSSC Skellefteå

0910-72 59 55

[email protected]

Vindslucka för passivhus

Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR�� som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföreta -

gar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst

två år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,olycksfall-, barn och sjukförsäkring

men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, för energiexperter,samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning,miljöinvente ring och utbildning tillkvali tets ansvarig enligt PBL. De fyrasistnämnda kurserna leder till certi-fiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen -jörerna SBR, Svenska Byggmästare-och ingen jörsförbundet i Finlandr f, Ålands Byggmästareförbundm fl.

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås viaInternet.

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 95Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeKent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenPer-Olav Eriksson, StockholmsavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, SkaraborgsavdelningenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen


Martin Bjerking, Bo BjerkingFastighetskonsult AB, UppsalaRoger Cehlinder, egen företa-gare, Cehlinder Arkitekt & Ingenjörskontor AB, ÄltaPatrik Glimsveden, produk-tionschef, Skanska, SkövdeArmin Husic, byggkonsult,Högbergs Ingenjörstjänst AB,VeingeStefan Källberg, egen före -tagare, Källbergs Bygg AB,GävleLars-Erik Larsson, filialchef,NVS Installation AB, LidköpingTerje Ruus, VD, Högsbo Keramikkonsult HB, Fjärås

Bert-Ove Sällstedt, energi -expert, Cooling System CSIInternational AB, SolnaFredrik Söderberg, egen före-tagare, Mediatus Förvalt-ningsutveckling & FastighetsAB, UppsalaMats Warne, energiexpert,Energibesiktningar EMTDAB, SolnaPeter Wetterlöv, arbetschef,BAB Byggtjänst AB, ÅstorpJan-Åke Åhlander, egen före-tagare, Brålanda

Nya anslutnaÅsa Wahlström, Helsingborg

Nya medlemmar

Konsultgruppen25 september29 oktober4 november, Konsultdagen

4 december

Entreprenadbe-siktningsgruppen25 augusti16–17 oktober8 december

Överlåtelsebesikt-ningsgruppen15 oktober2 december

Gröna besikt-ningsmän30 november

Förbundsstyrelsen9 september 8 oktober18 november28 januari 2010

Ordförandeträff8–9 oktober

Kalender

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Byggtjänstwww.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Nytt från SBR


Svenska Byggmästare- och In-

genjörsförbundet i Finland,

SBIF, avhöll sin vårkongress

2009 i Borgå strax öster om

Helsingfors. SBR var inbjudet

att delta i festligheterna och

representerades av förbunds-

ordförande Lars Hedåker och

kanslichef Gunnar Edebrand.

SBIF´s förbundsstyrelse

hade kvällen före vårkongres-

sen sitt sedvanliga styrelsemö-

te följt av en enkel kvällsmåltid

och av den sedvanliga sam-

mankomsten i bastun och till

ölen underhöll trubaduren

Kriba Henriksson.

Lördagens program inled-

des med en exkursion till den

nyrenoverade domkyrkan i

Borgå. Taket på domkyrkan

brann av för fem år sedan och

nu var det nya taket på plats.

En imponerande träkonstruk-

tion utförd med gammalt tids -

enligt snickeri. Som kontrast

visades sedan den nybyggda

Albert Edefelt skolan utförd i

finländsk stram stil.

Efter lunch vidtog förbunds -

mötets solenna akt med musik

av två flickor i tioårsåldern

från Borgå Musikinstitut. Det

hölls högtidstal och riksdags-

man Mikaela Nylander höll

festtalet. Vidare framfördes

det hälsningar, som för SBR´s

del framfördes av Lars Hed -

åker och som också kort redo-

gjorde för vad som är på gång

inom SBR. Efter kaffet klara-

des vårmötets formella del av

utan problem. Bland annat

presenterades SBIF´s nye för-

bundssekreterare Jonas

Ström som tillträder sin tjänst

den 1 augusti. Leif Eriksson

går i pension efter 28 år på sin

post.

Vid kvällens festmiddag på

restaurang Iris utdelades för-

tjänsttecken samt uppvakta-

des och avtackades Leif Eriks-

son för lång och trogen tjänst,

bland annat av SBR som över-

lämnade SBR´s veterantecken

samt en gåva.

Söndagen startade med en

mycket uppskattad båttur i

den finländska skärgården

med ångfartyget m/s J.L. Ru-

neberg och dagen avslutades i

idel solsken vid landstigning-

en.

Av Lars Hedåker,

förbundsordförande SBR

SBIF höll kongress i Borgå

Med spårbil in i framtiden

Restaurerat kyrkotak. Observera

sotfläcken mitt i kupolen.

Foto: Leif ErikssonLars Hedåker avtackar Leif Eriksson.

Uppsala-avdelningen har haft

nöjet av en föredragning av

Vectus projektchef Marianne

Ogéus som talade om deras

projekt i Uppsala med att byg-

ga och testa en bana för spår-

bundna ”bilar”. Vectus är ett

brittiskt företag med ägare i

Sydkorea. Det svenska företa-

get Noventus äger även en

mindre del.

Systemet är uppbyggt med

att små ”bilar” för 4–6 passa-

gerare förarlöst körs på en som

regel uppbyggd bana över

mark. Bansträckningen som är

tänkt som ett nätverk dras

fram där man anser man har

behov av denna typ av kommu-

nikation. I Uppsala diskuteras

ett industriområde med ett

stort antal affärer som Bau-

haus och Ikea.

Systemets uppbyggnad gör

att den kan byggas ut alltefter-

som behovet ökas utan någon

större ombyggnad av tidigare

bansträckning. Stationer för-

läggs så att man inte har mer än

max 300 meter till denna. Nå-

gon tidtabell för ”bilarna” be-

hövs inte utan man knappar in

på stationen vart man vill åka

och systemet kallar på en bil

om den inte redan står där och

som kommer inom mycket

kort tid för transport till öns-

kat mål.

Systemet kan inte jämföras

med spårvagn då denna går en

viss utlagd väg medan dessa

bilar tar dig snabbaste vägen

till den plats du bestämt.

Banbyggandet är betydligt

enklare och billigare än ett

spårvägsnät vilket gör att in -

ves teringskostnaden blir be-

tydligt lägre än spårvagnens.

Driftkostnaden blir även

lägre än spårvagnens då man

utnyttjar en-

bart de bilar

som behövs.

Spårvagnen

måste följa sin

tidtabell med

eller utan pas-

sagerare. Läg-

re blir också

kostnaderna då

bilarna är fö -

rar lösa varför personalkostna-

derna kan hållas nere.

För närvarande pågår test-

körningar i sol och snö, teknis-

ka beräkningar, säkerhetsana-

lyser med mera.

På www.vectusprt.com får

du en fin information om pro-

jektet och funderingar över

hur systemet kan anpassas i

verkligheten.

Av Lennart Wågström


Nytt från SBR

Utemiljöbranschens satsningpå utbildning av ”gröna besikt-ningsmän” har mötts av ettmycket stort intresse. Totalthar de tre kurser som hittillsanordnats av projektgruppenGröna besiktningsmän samlatcirka 75 deltagare. Den i vårasbildade Föreningen besiktnings -

män för utemiljöhar nyligen lan -serat en hemsida som samlarall information om projektet.

Föreningen besiktnings-män för utemiljö hade ett kon-stituerande årsmöte i Alnarpden 25 maj med bland annatval av styrelse, revisorer ochvalberedning. Föreningenshuvuduppgift, enligt stadgar-na, är att äga och utveckla kravspecifikationen Certi -

fie ringsregler för besikt-

ningsmän av utemiljö i för-ening med certifie rings or ga -net SP Sitac. I verksamhets -planen för det kommande åretbeslutades att också ta fram enlogotyp och att utveckla ochunderhålla en egen hemsida.

Medlemskap i föreningen äröppet för ”branschorganisa-

tioner eller intresseföreningarmed god kompetens inom ute-miljöområdet”, enligt stadgar-na. I dagsläget kan vi räkna in14 medlemmar: E-plantaek.för., Föreningen SverigesKyrkogårdschefer (FSK), För-eningen Sveriges Stadsträd-gårdsmästare (FSS), Land-skapsingenjörernas Riksför-bund (LIR), LRF-GRO, Mo -vium, SABO, SLU, Starka, Stif-telsen TrädgårdsodlingensElitplantstation, Svenska Byggingenjörers Riksförbund(SBR), Sveriges kyrkogårds-och krematorieförbund(SKKF), Sveriges Stenindust-riförbund (SSF) samt SverigesTrädgårdsanläggningsför-bund (STAF).

Vi har ytterligare 3–4 orga-nisationer som har visat in-tresse och tar beslut om med-lemskap under hösten.

Föreningens ordförande ärGöran Nilsson, Movium. Sty-relsen i övrigt består av viceordförande Allan Lickander(representerar FSS och LIR),kassör Göran Andersson

(STAF), sekreterare Maja Pet-tersson (LRF-GRO) samt leda-mot Roland Aronsson (SSF).

Uppdaterar information

Föreningens hemsida www.besiktningutemiljo.seintroducerades i sambandmed stadsträdgårdsmästarnaskongress i Örebro i slutet avaugusti. På hemsidan förmed-las bland annat nyheter, infor-mation om aktuella kurser,kontaktuppgifter på certifie-rade besiktningsmän ochnamn på de mentorer som väl-villigt ställer upp och ger rådoch stöd till blivande besikt-ningsmän.

På hemsidan finns ocksåuppgifter om personer som är”under utbildning”, det villsäga har klarat tentamen i eneller flera kurser som ingår iutbildningskonceptet. Hittillsfinns ingen besiktningsmansom har fått certifikat utfärdatav SP Sitac men det finns en lis-ta på 26 personer som kanföras in under kategorin ”un-der utbildning”.

En viktig arbetsuppgift äratt marknadsföra satsningenpå besiktningsmän, inte minstså att det blir känt inom bygg-sektorn att det finns kunnigaoch utbildade ”gröna” perso-ner att ta hjälp av i entreprena-dbesiktningar. Det finns enviktig kanal in mot byggsek-torn i och med att Svenska Byg-gingenjörers Riksförbund ärmedlemmar i föreningen ochäven samarbetspartner när detgäller utbildningar i entrepre -nad besiktning och entrepre-nadjuridik.

Kan vi få massmedia tillhjälp i marknadsföringen ärdet naturligtvis positivt. Ett sådant tillfälle gavs i mitten avjuni, när Sydsvenskan hade enartikel med rubriken Maski-

ner förstör chansen att

odla. Utgångspunkten i arti-keln är ett besök i en trädgårdi ett nybyggt villaområde. Alltser fint ut, det nya huset är fär-digt, tomten är plan och fin ochgräsmattan grönskar. Men vidregn blir gräsmattan en litensjö och häcken som plantera-

des i höstas ser dödut. Orsaken är attjorden packats avtunga byggmaski-ner och bristfälligdränering.

I artikeln inter-vjuas bland andraAllan Lickanderoch Kerstin Nils-son, trädgårdstek-niker med lång er-farenhet som be-siktningsman ochen av nyckelperso-nerna och mento-rerna i utbildnings-satsningen. Detframgår tydligt avintervjuerna ochartikeltexten i öv-rigt hur viktigt detär med en fack-mannamässig be-siktning av mar-

Satsar på gröna besiktningsmän

Den nya styrelsen i Föreningen be sikt ningsmän för ute miljö. Fr v Maja Pettersson, Göran Andersson, Göran Nilsson,

Allan Lickander och Roland Aronsson. Foto: Monica Wahlfrid-Borg

Nytt från SBR


karbeten i samband med bygg-projekt.

Mentor och preparandInom projektgruppen har ta-gits beslut att ge dem, som ärunder utbildning till besikt-ningsmän, stöd att få ”praktiskutbildning” genom mentorer.Ett program för mentorer hartagits fram. De som vill ställaupp som mentorer är personermed lång erfarenhet av besikt-ningar av utemiljö. De som ärunder utbildning rekommen-

deras också att söka mentorerinom andra fackområden änmark/landskap/trädgård. Som”grön” besiktningsman verkarman mest som biträdande be-siktningsman oftast till husbe-siktningsmannen.

Nya kurser på gångKontakter mellan olika fack -områden är viktiga att skapa.Kanske ni som är besiktnings-män inom andra fackområdenockså kan anmäla er att varamentor.

Utbildningssatsningen fort-sätter nu under det närmasteåret, tre nya besiktningskurserär planerade: Natursten och markbe-

tong den 20–21 oktober i Kris -tianstad. Växt och mark den 17–19 no-vember på Säbyholms natur-bruksgymnasium, Upplands-Bro.Växt och mark den 16–18mars 2010 på Munkagårds-gymnasiet i Tvååker.

Anmälning till kurserna sker

via Moviums hemsida www.movium.slu.se. Vi tror att kur-serna kommer att locka mångadeltagare, ett gott råd är att varaute i god tid med anmälan.

SBR:s kurser i entreprenad-besiktning (SBR-tentamengäller för certifiering) genom-förs den 8–9 september och 7oktober i Stockholm, samt den13–14 oktober och 5 novemberi Malmö.

Av Göran Nilsson, Movium

och Kerstin Nilsson,

Taggen Markkonsult

P

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 15–6 oktober, Stockholm

Överlåtelsebesiktning av fastegendom, steg 27–8 oktober, Stockholm

Överlåtelsebesiktning – Prov-tillfälle för besiktningsmän9 oktober, Stockholm

Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 18–9 september, Stockholm13–14 oktober, Helsingborg

Entreprenadbesiktning steg 2– praktik7 oktober, Stockholm5 november, Helsingborg

Entreprenadbesiktning – Prov -tillfälle för besiktningsmän7 oktober, Stockholm5 november, Helsingborg

Energideklaration för bostäder och småhusNivå N:

20–22 oktober, Stockholm25–27 november, Malmö

ABK 09 Nyhet5 oktober, Kalmar15 oktober, Luleå22 oktober, Stockholm6 november, Örebro12 november, Linköping

13 november, Uppsala17 november, Malmö1 december, Göteborg

Det är dags att BIMformerasig Nyhet20 oktober, Göteborg3 november, Malmö26 november, Stockholm

Putsade fasader13 oktober, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador28–29 september, Göteborg23–24 november, Malmö7–8 december, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet10 november, Stockholm

BBR 2008 – nya och komman-de ändringarHalvdagskurs, em

21 september, Örebro23 november, Stockholm

BBR 2008 samt PBL – nya ochkommande ändringar19 november, Stockholm

Besiktningsman och konsultför fogfria golv, Nyhet4 november, Stockholm

Skadeutredningar2 november, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*16 september, Stockholm10 september, Östersund28 september, Göteborg6 oktober, Malmö30 september, Örebro (SBR-kurs)

AMA Hus 08, nyheter och för-ändringar*Halvdagskurs

18 september, Stockholm

MER Anläggning 07*7 oktober, Stockholm7 oktober, Göteborg8 oktober, Malmö

AMA Anläggning 07*15 september, Stockholm21 september, Göteborg24 september, Malmö

LOU – upphandling av bygg -entreprenader och tjänster*6 oktober, Stockholm22 oktober, Malmö10 november, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare*14–15 september, Umeå16–17 september, Luleå30 sept–1 oktober, Gävle14–15 oktober, Lycksele

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*1 oktober, Stockholm1 oktober, Malmö6 oktober, Göteborg

Kvalitetsansvarig enligt PBL*Nivå N

9, 10, 16 september, Göteborg23, 24, 30 september, Malmö4, 5, 11 november, Stockholm

Nivå K

17 september, Göteborg1 oktober, Malmö12 november, Stockholm

Projektledning*7–8 september, Stockholm20–21 oktober, Malmö27–28 oktober, Stockholm1–2 december, Göteborg

*Kurser markerade med* ge-nomför SBR i samarbete medEGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan,

se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser

Nytt från SBR

Står på kvällen den 16 aprilmed lite hjärtklappning i vänt -hallen på Arlanda flygplats föratt fara till Ungern med flygbo-laget Malev. Ja man har ju hörthur östländernas flygplan är be -skaffade. Tejpade med Scotch(hoppas bara att det är den tejpav den typ man använder tillatt lappa ihop gamla ritningar)för den är i stort sett omöjlig attta bort och därmed bör detvara av den beständiga typen.Huj!, vad man bedrar sig. Pla-net ser ju ytterst modernt utoch väl nedsutten i fåtöljen såär det bara att slappna av ochinvänta att piloterna ska börjaflaxa med vingarna.

Väl framme i Budapest tvåoch en halv timme senare mötsvi av en ung dam som glatt be-rättar att hon heter BorbalaSzaili och har bott tio år i Sve-rige, under en tid då hennesman var stationerad där på Ungerska handelskammarenoch därmed hanterar honsvenskan på ett charmant sätt

även om en och annan felsäg-ning ibland inträffar. Svårt attförstå henne är det inte.

Dagen efter börjar studier-na av Budapest genom att vigår runt till fots i de gamla de-larna av Pest. Till den som intekänner till detta kan jag talaom att staden består av två de-lar. Åtskilda av ”den schönenblauen Donau” ligger stadsde-larna på var sin sida om flodenoch heter Buda och Pest. Dettavar i vart fall den första lärdomvi fick av Borbala Szaili sombeklagade sig över att studie-besöket, enligt programmetendast bestod av besök avbyggnader i Pest. Snabbt lova-de hon att skapa tid för besökäven i Buda (en stadsdel somhon själv bodde i, fick vi vetasenare) om vi tyckte och villeså. Utan vidare diskussionerbeslutades enfaldigt att vi varöppna för alla förslag.

Under denna dag fick vi semängder av byggnader bådeäldre och nya och Borbala ord-

nade så att vi fick titta in på in-nergårdar, både överglasadeoch inredda med trädgårdar.De överglasade förklarade honvar avsedda att inredas till gal-lerior med butiker (även omefterfrågan på dessa lokalerverkade vara något klen). Pestsom är den stadsdel som be-boddes av den lägre klassen äridag en skön blandning avgammalt och ultramoderntsida vid sida och ibland brytsdet av med en ren ruin eller ivart fall något som liknar en.Borbala förklarade att de sombebodde husen med bostads-rätt själva fick bekosta upp -rustningen och där hade vi för-klaringen varför kvaliteten påhusen varierade. Hyresrätterförekom överhuvudtaget inteutan de enda lägenheter somgick att hyra bestod av lägen-heter som någon, så att säga,hade fått över.

På eftermiddagen denna

dag fick vi besöka ett kvartermed pågående renovering ochen visningslägenhet högst uppi huset. Detta hus liksom allahus i Budapest måste renove-ras till skick lika ursprung.Detta är en bestämmelse manhar. I detta kvarter pågick ar-beten att återskapa fasadermed hjälp av marmorplattorsom sågats till profileradespeglar och snyggt och pryd-ligt fastsatta på väggarna in-nan arbete med kringliggandeputs skulle vidta.

Invändigt pågick arbetemed att skapa innergårdenäven denna med marmor likafasader och framförallt stuc -katurer både högt och lågt. Ar-betet var långt ifrån färdigtmen man kunde utan vidarefantasi se hur denna innergårdskulle komma att glänsa ochsprida stolthet över de engels-ka finansiärerna.

Efter en promenad i trappor-na, bara fem trappor om jagminns rätt, då hissarna ännuinte var i bruk, kom vi så till vis-ningslägenheten. Lägenheter iSverige må anses ha hög stan-dard men denna lägenhet varöverdådig med massiva trägolv,naturligtvis i ekplank, två storabadrum med kakel och klinkersoch naturligtvis ett hypermo-dernt kök och stora sovrum.


SBRare besåg både Buda och Pest

Vy över Pest från Budasidan med floden Donau.

Gammalt och nytt sida vid sida.

Frihetens torg med den okända

soldatens grav i förgrunden.

Nya teaterbyggnaden. Granne till nya teatern är

musikens hus.

Nytt från SBR

Projektledaren som till att

börja med överlät översätt-

ningen till vår guide Borbala,

kom så småningom underfund

med att han pratade engelska

och han förklarade att lägen-

heten var till salu för den mo-

desta summan av 45 000 euro

per kvm alltså cirka 450 000

kronor per kvm. Då han verka-

de mer än stolt då han sade det-

ta avstod undertecknad från

att fråga om han inte hade ta-

git fel på en nolla. Samtidigt

som han lade till att lägenheter

normalt kostade runt 1 000

euro per kvm i Budapest och

att det pågående objektet inte

var avsett för gemene man.

Han talade även om att han

hade cirka 200 man som arbe-

tade på denna arbetsplats och

att en normal byggarlön i Ung-

ern ligger mellan 2–3 euro per

timme det vill säga 20–30 kro-

nor per timme.

Under lördagen for vi om -

kring med bussen och besökte

bland annat den stora saluhal-

len med massor av fräscha

grönsaker såsom sparris till

priser som låg långt under

svenska, vilka några av oss ut-

nyttjade och köpte ett par

knippen med sig hem, kött,

korvar och inte att förglömma

vin och sprit av alla de slag,

dock inte till särskilt förmånli-

ga priser kunde konstateras ef-

ter det att den lokala valutan

forint hade omräknats till

svenska kronor. Utöver detta

lades naturligtvis mycket tid

på att studera den stomme som

bar upp saluhallen och disku-

terades ingående vilka inter-

valler och vilken tidsåtgång

som krävdes för ommålningen

av denna. Nu ska ni veta att

stommen i denna byggnad inte

består av I- eller U- balkar utan

är ett magnifikt smidesarbete

med många krusiduller och

mycket så kallad snickargläd-

je.

Dessförinnan hade vi besökt

Stadsparken eller rättare sagt

kört runt Stadsparken där vi

stannat till och tittat in i

entréhallen på badhuset, vil-

ket naturligtvis var en upple-

velse. Ett byggnadsverk med

mosaikkonst i taket och på

väggarna vilket medförde att

en av deltagarna på stående fot

bestämde sig för ett eget besök

med ingående fullt program,

följt av ett besök i kiosken som

sålde hälsobringande vatten

direkt från underjorden. Vår

guide ansåg att vi borde prova

då vattnet var bra både för häl-

san och kärleken och bjöd på

några glas. Vattnet som var

varmt smakade inte illa men

med glaset på väg till munnen

så for en fråga genom huvudet

”ska jag verkligen dricka detta

ruttna ägg luktande vatten”.

Efter besöket på ”Frihetens

torg” som ligger i anslutning

till Stadsparken och är ut -

smyckad med både arkad inne-

hållande alla Ungerns kungar

och Den okända soldatens grav

for vi vidare till den nybyggda

teatern med intilliggande mu-

sikens hus och vidare upp på

Buda sidan för att titta på det

gamla kungaslottet och Fis-

karbastionen. Besöket på

kungaslottet blev en något

dyster utflykt då vi hamnade

mitt i en nynazistisk demon-

stration som lade lite sordin på

stämningen. Ok, demonstra-

tionståget var inte precis om-

fattande utan bestod av ett

trettiotal svartklädda män och

kvinnor som under lågmält

samtal sig emellan, gick bäran-

de urgamla ungerska flaggor.

Uppbådet av poliser var desto


Fasad på renoveringsobjekt som besöktes. Taket i badhusets entré.

Kungliga slottet, enligt uppgift byggd på 1800-talet.

Gänget samlat för sista måltiden (innan vi lämnarBudapest). Fortsättning s. 72�P

Nytt från SBR


Helsingborgsavdelningen har

delat ut stipendier till årets

”Bästa byggstudent”. Stipen-

diet utdelas årligen till studen-

ter från tredje årets kull på

Byggteknik med arkitektur

programmet på LTH Ingen-

jörshögskolan vid Campus

Helsingborg. Avsikten är att

uppmärksamma och belöna

bästa byggstudent.

De två studenter, av olika

kön, med högsta oviktade me-

delbetyg på samtliga obligato-

riska kurser från utbildnin-

gens fem första terminer, till-

delas stipendiet i början av juni

månad.

I juni utdelades således

2009 års stipendier på avslut-

ningsmiddagen till Sophia

Christiansson, Lund och Filip

Westerberg, Vejbystrand.

SBRs Jonas Rosberg hade nö-

jet att överräcka vardera 5 000

kronor till två välförtjänta stu-

denter. D

Flitiga studenter prisades

I början av juli blev det klart

med en ny förbundsdirektör

för SBR. Magnus Jansson, 37

år, är civilingenjör maskintek-

nik. Han tillträdde i mitten av

augusti och han övertar VD-

tjänsten den 1 januari 2010 då

Gunnar Edebrand slutar som

kanslichef.

Magnus Jansson är civilin -

genjör inom maskinteknik

från KTH, född och uppvuxen

på Skaftö i den bohuslänska

skärgården. Sjö- och båtliv är

ett av hans stora intressen, lik-

som golf.

Magnus Jansson kommer

närmast från ett företag i Gö-

teborg inom offshoresektorn,

som tillverkar bostadsmodu-

ler till plattformar och fartyg.

Där var han chef för företagets

kvalitets- och miljöavdelning,

samt satt i företagets lednings-

grupp. I sin yrkeskarriär har

han även arbetat inom organi-

sationsvärlden på bransch-

och arbetsgivarorganisatio-

nen Målaremästarna. Där an-

svarade Magnus Jansson för

kursverksamheten, auktorisa-

tioner och certifieringar med

mera, samt var med i lednings-

gruppen. D

SBR får ny förbundsdirektör

större och man hade med lätt-

het kunnat räkna in ett hund-

ratal.

Söndagens förmiddag var

en ledig tid då vi alla strövade

omkring i staden, i den vackra

vårsolens glans, eller satt på en

bänk vid Donaus strand och

tittade på båtarna som passe-

rade.

Inte underligt för efter de

två dagarna som vi varit i

Budapest var det dags att smäl-

ta intrycken för att hitta tillba-

ka till verkligheten som bara

låg en natt bort. Men innan

denna reseskildring avslutas

måste naturligtvis lite nämnas

om arrangemanget. Detta kan

bara beskrivas med ett ord:

YPPERLIGT. En trevlig och

kunnig guide som visade oss

mängder av intressanta bygg-

nader. Bra väder och varmt, i

vart fall lördag och söndag, och

mycket god mat.

Skribenten som är en lagom

rund man i sina bästa år, njöt av

maten bestående av förrätt,

varmrätt och dessert till varje

måltid, nedsköljt med öl eller

vin. Bufféfrukosten inte att

förglömma.

Ett litet trevligt sällskap som

tillsammans på kvällarna efter

middag och dagens strapatser

satte sig tillsammans och pra-

tade om… Ja, vad tror ni…

Byggbekymmer naturligtvis.

Många stora och tunga fråge-

ställningar löstes eller i vart

fall dryftades.

Tack alla ni som var med på

resan för trevligt sällskap och

några glada och intressanta

dagar. Tack också ni alla som

arbetat med arrangemanget.

Hoppas att ytterligare resor

arrangeras i SBR:s regi och att

då några fler tar sig tid att följa

med.

Av Renato Melosso,

Bygging SBR-SBRK

P

Övre planet på entréhallen i nyateatern.

En enkel riddarmåltid som av njötsmed hjälp av kniv och händer.

Interiör saluhallen.

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2009 nr 5

Documents