husbyggaren 2010 nr 3

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

103

nr 3 B 2010 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 3 B 2010


ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–

Lösnummer, plus porto 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:

55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 v 5 Nr 5 v 37

Nr 2 v 11 Nr 6 v 43

Nr 3 v 17 Nr 7 v 49

Nr 4 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82, 271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs offi ciella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 3 · 2010 | Årgång 52

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 28 Så var Nordbygg över för denna gång. Vi var förstås där. Bland annat spanade vi efter nyheter inom stål, och SBR ordnade ett välbesökt seminarium. Ett dilemma för fas-tig hetsägare är stambyte eller relining. Husbyggaren går igenom dagsläget. Vi tar också upp hur man trimmar driften – och räknar på hur länge en underhållsåtgärd kan ta. Snart gäller eurokoderna. Missa inte vår rejäla genomgång.

I nästa nummer:Tak & Fasader & GlasTidningen utkommer i vecka 22

INNEHÅLL 4 Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbart

8 Stålets styrka och fördelar famhölls på Nordbygg

12 Renoverade avloppsrör kan hålla i 50 år

14 Trimmad vvs-anläggning ger energisnålare byggnad

20 Effektivare underhåll när rätt åtgärd görs i rätt tid

24 Snart träder eurokoderna in för bärande konstruktion

28 Rekordstort Nordbygg given träffpunkt

30 Juridik: Oklart om reklamationsfrist för konsultansvarsskada

32 IT: När tak rasar in är det dags att tänka om

34 Form & Teknik: Materialens verklighet – vårt memento och credo

36 Debattsvar: Komplex förklaring bakom framtida ingenjörsbrist

38 Debattsvar: 220 000 energideklarationer minskar energiåtgången

40 Noterat

42 Marknadsnytt

53 Nytt från SBR


Världen upplever idag, en-ligt vår mening, sin andra exis-tentiella kris som kräver glo-balt samarbete. Den första

handlade om risken för ett totalt kärn-vapenkrig mellan öst och väst, men den får väl anses ha lagts på is efter decennier av diplomatiskt arbete kryddat med lite tur.

Nu gäller det människans påverkan på naturliga klimatförändringar och därpå smältande polarisar. Lösningen ligger inte längre i några få politikers händer utan bygger till största delen på ett indi-viduellt ansvarstagande. En utmaning i världsklass minst sagt. Svårt? Javisst! Men vi har inget val annat än att lyckas.

Komplicerade sammanhangSom medborgare är vi omgivna av rådgi-vare: Åk kollektivt!, Dra ner på köttkon-sumtion!, Undvik paprika från Holland!, strömmar budskapen emot oss från radio, tv och press. Enkla budskap, lätta att ta till sig.

Byggande är här inget undantag. Olika aktörer berättar vilka material vi ska an-vända. Men här blir vi mer bekymrade eftersom sammanhangen vid byggande är mer komplicerade. Idag är det inte ovanligt att forskningsresultat vantolkas för att vinna kortsiktiga poäng på en mil-jöstressad marknad på ett sätt som varken gagnar byggare, byggherre, hyresgäst el-ler miljö. Det är det denna artikel handlar om.

Materialens miljöegenskaperVid produktion av stål från malm avges drygt 2 kg CO2 per kg stål, mer ju mer le-geringar man nyttjar. Om man i stället smälter skrot så avges ungefär 0,7 kg. Allt stål kan återvinnas till nytt stål av hög kva-litet och orsaken till att vi ändå behöver göra stål från malm är för att kompensera

för tillväxten i samhället och vissa förlus-ter. En del stål återanvänds utan om-smältning varför denna inte förorsakar någon emission alls.

Branschorganisationen Worldsteel an-vänder en beräkningsmetod som kallas ”System Expansion” där man tar hänsyn till produktion från malm, återvinning och återanvändning och rekommenderar värden mellan 0,76 och 1,35 kg CO2 per kg stål beroende på produkt.

Slutna kretsloppIdag pågår en intensiv forskning världen över för att sänka utsläppen av CO2. Det görs dels genom processutveckling där fossila bränslen byts ut eller CO2 avskiljs från processen och tas om hand, dels ge-nom materialutveckling där höghållfasta stål gör att en mindre mängd material löser samma uppgift.

Helt avgörande är emellertid att krets-loppet sluts så att allt stål som inte längre används samlas in och återvinns. Här har alla rivningsentreprenörer och återvin-ningsföretag en viktig uppgift.

Vad man kanske inte tänker på är att materialens inneboende egenskaper som arkitekter och konstruktörer utnyttjar har en tydlig miljökonsekvens. Egenska-per som påverkar den nytta vi får ut av vår byggnad och den trygghet vi kan känna i vårt boende eller med vår investering borde vara helt avgörande för hur vi ska välja material.

BeständighetDet tog 50 år innan man var tvungen att måla om Västerbron första gången och om nu bara kranpråmen Lodbrok lär sig hitta rätt under Stockholms broar så lär den stå länge än.

Byggnation kräver mer miljöpåverkan-de resurser än bara materialet, så livs-längden är av avgörande betydelse för

miljöprestanda såväl för hus som för bro-ar.

Formbart och starktStålets styrka i kombination med dess formbarhet skapar förutsättningar för vackra konstruktioner med stora öppna ytor som båda är direkt avgörande för en byggnads livslängd. En vacker byggnad rivs inte i förtid, men då krävs möjligheter till att förändra byggnaden efter nya be-hov. Ett bostadshus ska med förhållande-

STÅLBYGGNAD Stålets fördelar som byggmaterial är att det är beständigt, formbart,

lätt men starkt, samt oorganiskt. I stället för att gnabba om CO2-utsläpp borde branschen foku-

sera på att bygga miljövänligt. Stål passar lika bra för hållbart byggande som betong och trä.

Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbartAv rutger gyllenram, tekn lic, KTH och björn uppfeldt, VD, Stålbyggnadsinstitutet

Rutger Gyllenram är tekn lic i stål-

och metallproduktionsteknik från KTH. Han

är VD i utvecklingsföretaget Kobolde & Part-

ners AB, forskar på miljöfrågor på KTH i pro-

jektet Stålkretsloppet, samt bevakar miljö-

frågor vid Stålbyggnadsinstitutet.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Björn Uppfeldt är civilingenjör V och

har en bakgrund som konstruktör. Han är för

närvarande VD för Stålbyggnadsinstitutet,

SBI.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

vis små medel kunna byggas om till exem-

pelvis moderna kontor och tvärtom.

Långa spännvidder ger denna möjlighet.

LätthetStålets formbarhet ger också material-

effektiva profi ler som gör stål till ett av de

allra lättaste byggmaterialen per uppbu-

ret ton. Det medger att man kan utnyttja

befi ntliga konstruktioner och fundament

vid tillbyggen. Att inte behöva riva fun-

gerande huskroppar och grunder är värt

mycket i en miljöanalys. Ett annat exem-

pel är utnyttjande av lätta stålreglar i så-

väl ytter- som innerväggar som medger

god ergonomi vid byggande.

Stora ytor öppnar för fl exibilitetDet är lätt att bygga om befi ntliga stålkon-

struktioner. Förstärkningar kan svetsas

på, nya konstruktioner kan skruvas dit

och gamla kan skruvas loss. Det skapar en

fl exibilitet som tillsammans med stora

öppna ytor ger oöverträffade möjligheter

till att med förhållandevis små ekono-

miska medel anpassa befi ntliga byggna-

der för nya behov.

Oorganiskt och tar inte upp fuktVi tillbringar mer än 90 procent av våra

liv inomhus. Det är därför oerhört viktigt

med en sund inomhusmiljö fri från aller-

gener eller cancerframkallande ämnen

som till exempel mögelsporer. Stål är

emissionsfritt, oorganiskt och inte hygro-

skopiskt vilket innebär att stål inte kan

mögla eller ta upp fukt. Egenskaper som

är mycket värdefulla, speciellt i en tid då

vi går mot högre luftfuktighet och mer

nederbörd.

Klimatpåverkan kan jämförasJovisst, självklart kan man jämföra de

olika byggmaterialens påverkan på kli-

matet, men nyttan är ringa och kostnaden

hög. Giltigheten är begränsad till det spe-

cifi ka fall man studerar och osäkerheter-

na är mycket, mycket stora.

Vid en jämförelse där man studerar

skillnaden i CO2-emission vid konstruk-

tion av hus i olika material bör man hålla

alla andra parametrar lika, vilket innebär

ett omfattande arbete eftersom hus pro-

jekterade med olika material ofta ser helt

olika ut om arkitekt och projektör fullt

utnyttjat materialens egenskaper. Man

bör dessutom till exempel ta hänsyn till:

Miljökvalitet: Växthuseffekten är

bara ett av de 16 miljöområden som vi ska

hantera. Vid jämförelse mellan material

måste man därför hitta omräkningsfakto-

rer mellan de olika målen som exempelvis

biologisk mångfald. Vilka är till exempel

CO2-ekvivalenterna för en sällsynt skal-

bagge, en rödlistad fi sk eller vitryggig

hackspett?

Tidsperspektiv: Om man bara stude-

rar de närmaste 20 åren blir det lätt. Ståls

motståndskraft mot mögel har kanske

inte börjat göra sig gällande, betong har

kanske inte börjat karbonatiseras och den

avverkade skogsmarken emitterar fortfa-

rande stora nettomängder växthusgaser

från ruttnande rotsystem. Materialen

torde här vara likvärdiga vad gäller CO2.

I ett längre tidsperspektiv som 80 år

blir det knepigare. Skogens förmåga att ta

upp CO2 och värmevärdet i det rivna trä-

huset ska vägas antingen mot värdet av

återvunnen betong och stål alternativt

miljövärdet av ett hus som kan stå minst

200 år till.

Ekonomi: Här vet vi att företrädare för

akademin inte håller med. CO2 och peng-

ar kan man inte jämföra menar de. Det

kan man visst. Pengar har tjänats in med

klimatpåverkande verksamhet och kan

användas för klimatpåverkande verk-

samhet. Ett billigare alternativ kan pre-

mieras genom att mellanskillnaden till

det dyrare alternativet används för kli-

matkompensering genom utsläppsrätter.


Fortsättning s. 6 P

Västerbron, en symbol för beständigheten hos stål. Foto: SBI

Wembley Stadium. Oavsett om det är ett bo-

stadshus, kontor eller arena så är styrkan

och formbarheten i stål en tillgång för att

skapa vackra, hållbara och funktionella lös-

ningar. Foto: SBI

Lätta stålreglar i inner- och ytterväggar ger

god ergonomi och goda möjligheter till iso-

lering. Foto: SBI

Nyttan med att göra det i verkligheten kan kanske diskuteras.Osäkerheter: Ändrad demografi inne-

bär ibland krav på ändrad funktion. Kan huset monteras ned och sättas upp på an-nat ställe? Kan väggar fl yttas enkelt och hela husets funktion utvecklas. Kommer röta och vattenskador att kunna hanteras på ett adekvat sätt eller kommer boen-dekvaliteten successivt att gå ned. Tycke och smak ändras. Kommer huset fortfa-rande att vara åtråvärt om tjugo år eller kommer det att ses som ett tredjehands-alternativ med risk för förslumning? Ändrat klimat innebär ändrade förutsätt-ningar. Kommer huset att klara ökade nederbördsmängder till följd av växthus-effekten?

Kan vi räkna på hållbarhetVår uppfattning är att man kan producera akademiskt oklanderliga studier över materialens egenskaper och få dem grans kade och publicerade i välrenom-merade tidskrifter utan att studierna har den minsta praktiska relevans för beslut i miljöfrågor.

Vid ett seminarium vid Lunds univer-sitet strax före påsk 2010 stack Stålbygg-nadsinstitutet, SBI, ut hakan och hävdade att livscykelanalys, LCA, är ett lämpligt verktyg för materialproducenter för att förbättra den egna verksamheten men totalt olämpligt för att jämföra byggmate-rial sinsemellan. Vår förvåning var stor

när vi inte alls fi ck mothugg utan medhåll från neutrala forskare från ledande insti-tut och institutioner inom området.

Varför har vi då denna tystnad kring materialjämförelsernas generalitet och giltighet? Har inte forskarvärlden ett an-svar för att deras resultat används på ett ansvarsfullt sätt? Vårt inlägg här kan ju med rätta viftas bort som ytterligare ett gnälligt partsinlägg.

Spiller över på framtidenDet pågående gnabbet mellan branscher-na om materials CO2-egenskaper kan tyckas en smula löjligt. Det tragiska är dock att ett felaktigt beslutsunderlag och felaktiga beslut idag får betalas av gene-rationer framöver. Politikers vilja att ska-pa ett avtryck i historien som miljökäm-par och materialleverantörers vilja att med gröna argument få säljframgångar

kan skapa framtida mardrömmar för fast-ighetsägare, hyresgäster och skattebeta-lare.

Hållbart byggande är möjligt med såväl stål som betong och trä. Visst ska vi ta hänsyn till växthuseffekten vid byggande, men vi bör göra det med åtgärder som vi vet verkligen har effekt. Det saknas ju inte exempel på felsatsningar inom byggindu-strin.

Arkitekten Louis Kahn var en färgstark akademiker som ville att vi skulle respek-tera materialen och lyssna på dem. Han lär ha samtalat med en tegelsten under sina föreläsningar på 1960-talet. Vad skulle då en stålbalk ha sagt till honom? Kanske:

”Jag skapar trygghet för hyresgäster och fastighetsägare!” D


FAKTARUTA Vår dom över överdriven till-

tro till livscykelanalys, LCA.

Att tro att LCA är nyckeln

till hållbart byggande

… är som att ge en kurs i

bokföring, och tro att man

lär ut företagande.

Hushållning är viktigt,

… men entreprenörskap

är att förverkliga drömmar!

Vårt recept på hållbart

byggande:

Utnyttja materialens

inneboende egenskaper och

bygg tidlöst vackra hus:

• som människor i genera-

tioner vill bo och arbeta i,

• som kan utvecklas med

ändrade krav,

• som hela livstiden upplevs

som trygga, friska, ekono-

miska och värda att äga,

och

• som man blir glad av att

titta på.

Stora fria ytor skapar fl exibilitet och ett bestående värde i en fastighet. Foto: SBI

Ett användningsområde vi kanske får se

oftare framöver med fuktigare klimat. Stål

används här för att byta ut utsatta trädetal-

jer. Kanske hade varit bättre med stål från

början? Foto: SBI

P


Nordbygg 2010 hade i mars sina portar uppslagna under fyra digra dagar med ett brett och brusande utbud av pro-

dukter och tjänster i fyra hallar i Älvsjö söder om Stockholm. Materialindustrier, branschorganisationer, mjuk varuleve-rantörer, maskintillverkare och byggtid-skrifter marknadsförde sig själva och sina produkter med de sedvanliga gratispen-norna, chipsen, kepsarna och informa-tionsbladen.

Det är ett jippo för somliga och tuff business för andra, och svenska lika väl som baltiska, norska, fi nländska, danska och brittiska fi rmor och affärsmän närva-rade under hektiska dagar.

Miljömetvetenhetens ekoI vimlet och bruset var det ett som inte går att ta miste på: miljömedvetenheten, mil-

jöcertifi ering, hållbarhet, energieffekti-vitet och resurshushållning färgade av sig på i stort sett allas läppar.

Det är förvisso olika i hur hög grad företagen och utställarna levde upp till nya hållbarhetskrav men alla visade att de på något sett förhåller sig till det som nu är ett samhälleligt och politiskt måste.

Från stålbranschens sida är det mate-rialbesparande och energibesparande lösningar som vann det mesta luftrum-met och annonsplatsen. Det framgick re-dan i Victoriahallen av Stålbyggnadsinsti-tutets, SBI:s, monter där ett byggsystem med slitsade lättreglar byggdes upp un-der tiden som mässan varade (fi gurer 1–2). Slitsade lättreglar fördes fram av fl era utställare som det viktiga att presen-tera på mässan med minskade köldbryg-gor som huvudargument.

Materialkombinationer var även de på

tapeten, exempelvis i byggsystem där slit-sade plåtreglar utnyttjas som distansska-pande syll i träregelstommar. I fallet i fi gur 3 trycker man på möjligheten till luf-tad fasad, dubbla tätskikt och därmed ett isoleringsutrymme helt utan organiskt material. På insidan reses en installa-tionsvägg för ledningsdragningar. Ett miljöargument för stål relaterat till livs-cykelperspektivet lyder: fullständigt återvinningsbart.

För att kunna reducera plåttjocklekar i icke-bärande väggar saluförs även lättre-gelsystem där skivmaterialen limmas på stommen med ett vattenbaserat silikat-lim, vilket gör att profi lerna inte behöver ge mothåll för skruvning och kan utföras tunnare (fi gurer 4–5).

Kombinerar materialEtt annat vanligt förekommande pro-duktkoncept på mässan var sandwichele-ment och man pekade på möjligheterna att minska väggtjocklekar på grund av goda isoleringsegenskaper hos ingående material. Ett exempel var icke-bärande element med mineralull.

Kärnor av skummade eller extrudera-de material, som polyuretan eller cell-plast, var andra alternativ där också alter-nativa ytprofi ler återfanns. Profi ler, lik-som antal och riktning på rillor i ytplåten, påverkar förvisso motståndet mot defor-mation vid höga vindlaster, och kan varie-ras, liksom kulörvalet vid ytbehandling (fi gur 6).

Metall, inte bara stålUnderhåll och underhållsfrihet var and ra frågor som lyftes fram. Hållbarhet i mil-jöer med saltvatten och hårda väderför-hållanden kan förutsätta antingen rela-tivt dyra stållegeringar, eller utnyttjande av andra metaller, som zink, vilken upp-visar lång livslängd och litet underhålls-

STÅLBYGGNAD Att stål kan spara material och energi lyftes fram av stålbyggnads-

branschen under Nordbygg. Slitsade lättreglar, sandwichelement, fl exmetall, I-profi ler med

veckade liv, samt produkter som härmar fenomen i naturen, visades upp.

Stålets styrka och fördelarframhölls på NordbyggAv andreas falk, arkitekt, KTH

Figurer 1-2. Uppförande av demonstrationshus under mässan i SBI:s monter. Perforerade

lättreglar utnyttjas i alla delar. Foto: Andreas Falk

behov, som efterföljare av eterniten längs

den svenska västkusten (fi gur 7).

Aluminium som fasadmaterial och

som stomme i karmar sågs i ett antal sam-

manhang. I en monter presenterades tre

olika variationer på aluminium som tema:

energieffektiv, där karmar kombineras

med glas med låga U-värden, energikon-

troll, där aluminium utnyttjas i konstruk-

tiva solskyddsdetaljer samt energitill-

skott, där aluminiumkarmar håller glas

med integrerad solcellsteknik. När det

gäller karmprofi ler utvecklas polyamid-

detaljer som bryter köldbryggor och pro-

fi ler som sluter allt tätare till glasen. Sol-

avskärmningarna kan vara antingen själv-

bärande, eller tillägg till en huvudstom-

me, och bestå av fasta lameller med ett

antal alternativa avskärmningsvinklar.

För att öka styvheten hos bärverk av

stålramar visades även resultat upp av

samarbeten med akademin. Stålramar

med I-profi l lanseras denna vår med

veckade liv som utvecklats i samarbete

med Chalmers tekniska högskola (fi -

gur 8).

Sedan marknaden för industrin gick

ner har efterfrågan på byggsystem för rid-

hallar vuxit och lär ge avsättning för de

nyframtagna ramarna med veckade liv.

Service har länge varit en hörnsten

inom bilindustrin, till exempel för ett fö-

retag som Scania, som rent av sänker pri-

set på själva lastbilen för att dra in pengar

på underhålls- och serviceavtal. Service

och produktionsservice förekommer

även inom den bygginriktade stålindu-

strin och marknadsfördes även det på

Nordbygg.

Slump och mimetik

Att även slumpen kan leda till utveckling

framkom också under vandringen på

mässan. Produkter kan oplanerat uppstå

ur varandra och förmodas leda till nyvak-

nat intresse för redan etablerade pro-



Figur 3. Lättreglar för skruvning av skivor i

Sävsjö Plåtindustris monter.

Foto: Andreas Falk

Figur 6. Sandwich element från Ruukki, som

anpassas efter isoleringsbehov och önske-

mål om yt karaktär. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Exempel på zinkpaneler för fasad-

bruk, marknadsförda av Rheinzink. Profi ler

och orientering på panelerna kan varieras ef-

ter önskemål, panellängder kan erhållas upp

till sex meters längd. Foto: Andreas Falk

Figur 8. Stålramar med veckade liv, framtag-

na i samarbete mellan Borga Steel och Chal-

mers tekniska högskola.

Foto: Andreas Falk

Figur 9. Flexmetall från Häfl a Bruk AB.

Figurer 4-5. Perforerade lättreglar från Euro

Profi l för limning av skivmaterial. En jämfö-

relse med en konventionell lättregelprofi l för

skruvning samt systemet i genomskärning.

Foto: Andreas Falk


duktslag. Sträckmetall som tidigare varit

vanligt förekommande i till exempel vä-

derskydd vid hållplatser lanserades nu

med variation under benämningen fl ex-

metall, där de stansskurna maskornas

storlek kan varieras efter önskemål ge-

nom programmering av maskinutrust-

ningen (fi gur 9).

Svårstyrda effekter kan även ställa till

problem. Anodisering av aluminium är

sedan länge en etablerad produkt, men

det har varit svårt att åstadkomma jämn

färgfördelning över stora ytor. Nu har

man emellertid lyckats ta fram anodiserad

aluminium på rulle, som uppvisar mycket

jämn färgspridning och korthanden med

kulörer är minst sagt rik (fi gur 10).

Härmar naturen

Slumpen är en faktor som inte ska förak-

tas och inte heller naturen som förebild,

ens i sammanhang av höggradigt föräd-

lade och utvecklade industriprodukter.

Att plåt och i synnerhet mörkmålad sådan

exponerad i solsken blir mycket het är väl

känt. Det går emellertid att fi nna lösning-

ar i naturen för att mildra effekten av sol-

instrålningen och det har gjort att färg-

typer kunnat tas fram, som får en plåtyta

att erhålla värmerefl ekterande egenska-

per som hos löv.

Ett exempel på biomimetik visades i

Materialbibliotekets monter, i ett samar-

bete mellan SSAB och Beckers. Två plåt-

ytor belystes med lika starka värmeut-

vecklande ljuskällor. Den ena plåtytan

var bemålad med en färg som refl ekterade

en del av den instrålande energin, vilket

ledde till en noterad temperaturskillnad

på nära 16 grader.

Principen kallas biomimetik, härman-

de av fenomen i naturen, och förekommer

allt mer inom materialindustrin. Det är

mycket som kan uppfi nnas och skapas

helt nytt, men samtidigt är det uppenbart

att mycket står att lära av funktioner som

naturen redan utvecklat. D

Figur 10. Anodiserad aluminium i Material-

bibliotekets monter. Anodiseringstekniken

som möjliggör jämn färgfördelning över sto-

ra ytor är framtagen av det amerikanska fö-

retaget Lorin, med den svenska återförsälja-

ren Zeller & Co. Foto: Andreas Falk

P


Försäljningskontor i Sverige:

ThermiSol Oy

Flöjelbergsgatan 16 A, SE-43137 Mölndal

Tel: +4631-472440 Fax: +4631-3131783

www.thermisol.fi

Försäljningskontor i Norge:

ThermiSol Oy

Postboks 2139, NO-1521 Moss, Norway

Tlf.: + 47 69 23 66 66 - Faks: + 47 69 23 66 67

www.thermisol.no

”en totalekonomisk och

säker lösning”

Go Green

Go Easy

Go Safe

Go ThermiSol

Vi på ThermiSol Panels strävar, i all vår verk-samhet, efter att uppfylla principerna för en hållbar utveckling, inom miljö- och hälso- och säkerhetsföreskrifter. Kriterierna för produktut-veckling är förutom kvalité och kundönskemål även produktens användningsändamål och in-verkan på miljön.

När EPS används till Sandwichpaneler minskas energiförbrukningen för uppvärmning. För varje kilo olja som används till EPS-isolering, uppnås en besparing på i genomsnitt 200 kg olja under byggnadens livslängd (50 år). Mindre energiför-brukning betyder motsvarande mindre utsläpp av CO2.

ThermiSol elementen lämpar sig för alla stom-lösningar. Elementen monteras vanligtvis på en stomme av limträ, stål eller betong. Ytter- och mellanväggselementen kan monteras både lig-gande och stående. När mellanväggselement monteras stående kan de vila mot golvbjälklag eller övre bjälklag utan pelare. Monteringen un-derlättas av elementens låga vikt. Ett standard-element väger endast 50–80 kg och belastning-en på stomme och grund blir därför mindre än med andra lösningar.

ThermiSol elementen är ytbehandlade på båda sidor. Ytalternativen är olika och består av färg-belagd stålplåt, rostfritt stål samt syrafast rost-fritt stål.

ThermiSol elementen kan användas till att byg-ga helt nya väggar och tak eller till att renovera gamla ytor.

Kärnan av EPS som används i ThermiSol ele-menten är till 100 % återvinningsbart och mil-jövänligt material. Inte heller vid tillverkningen uppstår ämnen som är skadliga för miljön. Ma-terialet är tryggt för både klimat och miljö. När EPS utsättes för brand frigörs endast samma slags gaser som när trä brinner, men betydligt mindre i förhållande till volymen. EPS är ett gift-fritt material som inte murknar, suger till sig vat-ten eller möglar. Det innehåller inga sjukdoms-alstrande fibrer och bildar under inga omstän-digheter mögelsporer inomhus.

Elementet ThermiSol Safe har utvecklats för objekt med specialkrav på vägg- och tak-ytornas brandskydd. En specialbehandlad gips-skiva har limmats mellan EPS-kärnan och stål-plåten på insidan av Safe elementet och tack vare denna lösning uppfyller Safeelementet kra-ven i brandklass Bs1d0 för byggmaterial. Ele-menten kan därför också användas i byggna-der av brandklass P2, utan att elementen behö-ver separat skyddsbeklädnad. Elementet med 0.6 mm plåt på insidan uppfyller kraven i brand-klass Bs2d0 för byggmaterial.


Att låta gamla avloppsrör ligga kvar och reparera dem med ett extra lager epoxi eller fi berarmerad polyester, så

kallad relining eller rörinfodring är en bra idé. Ibland.

Handlar det om rör som inte är alltför hårt åtgångna i en bostadsrättsförening, är det en väldigt bra idé, anser Asbjörn Austlid, från företaget Proline som spe-cialiserat sig på metoden. Asbjörn Austlid är dessutom ordförande för Föreningen relining i fastigheter.

Som ordförande försöker han få ord-ning på både bransch och debatt. Efter en artikel i VVS-Forum förra året med rub-riken ”Katastrofala resultat för relining” har debattens vågor gått höga.

– Det är väl alltid bra med debatt men den här debatten var onyanserad. Bland annat sas det att det inte fi nns några obe-roende testinstitut i Sverige trots att vi är tre företag som har fått våra metoder god-kända av SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut, säger Asbjörn Austlid.

Norsk rapportUpphovet till debatten var en rapport från Norge som visade på brister i norska installationer. Inget av företagen i under-sökningen fi ck sin metod godkänd. När några av metoderna som brukade använ-das för norska rör provades ut i laborato-rium visade det sig att alla sprickor i rören inte blev tätade och att det i fl era fall blev stora problem vid rörböjar och vid skarv-ningar.

Pål Harstad från Sintef Byggforsk har gjort rapporten. Han är förvånad över att debatten i Sverige blev så livlig. Redan i rapporten konstaterade han att den handlade om ett fåtal undersökta fall och han är inte motståndare till metoden i sig. Sedan dess har för övrigt ett norskt före-tag fått godkänt för sin produkt så något

totalt avfärdande av metoden handlade det aldrig om från Sintefs sida.

Men visst fi nns det saker att vara upp-märksam på när rören ska renoveras.

– Materialen kan vara mer eller mindre bra och hantverkaren som utför arbetet måste vara kvalifi cerad.

Tveksamt med strumpaAsbjörn Austlid stod på andra sidan i de-batten och i ett inlägg i VVS-Forum ifrå-gasatte han och hans medförfattare Åsa Snith, som presenteras nedan, agendan bakom artikeln. De skrev om ”stora bak-omliggande ekonomiska intressen” alltså de etablerade VVS-företagen som inte sysslar med relining utan traditionella rörbyten.

Men Asbjörn Austlid håller med om att metoden har begränsningar. Han tilläg-ger att rören inte bör renoveras om de är i alltför dåligt skick eller om rörsystemet är väldigt krångligt med många böjar och

ombyggnader, så som det kan vara i äldre fastigheter.

– Om rören är i så dåligt skick att de upplöses i fl agor, ungefär som kex, då är relining inte en bra metod, konstaterar han.

Om förutsättningarna är rätt fi nns dock klara fördelar, inte minst för dem som bor i ett hus där rören måste åtgär-das. Mot fl era dagar, kanske veckor av evakuering eller plågsamt boende i damm, utan vatten och avlopp, ställer han en enda dags insats. Badrum och kök be-höver inte byggas om ifall rören renove-ras istället för att bytas ut. Sedan behövs ytterligare en dag till för att klara av stam-marna i huset.

– Hur mycket det kostar beror på hur rörsystemen ser ut, men det handlar om 20 000 kronor per lägenhet i snitt, säger Asbjörn Austlid.

Han menar att de renoverade rören kan hålla i 50 år, alltså lika länge som nya rör efter ett stambyte.

– Men hur länge det håller beror på ma-terialen och miljön. Det är som för en bil, den håller olika länge beroende på hur man kör den, säger Asbjörn Austlid.

I dagsläget fi nns ingen möjlighet att verifi era siffran 50 år eftersom metoden inte använts så länge, utan bara i 15 år. Men så här långt ser det bra ut, enligt Austlid.

– Vi har besiktigat rör tio år efter re-lining och det gav fullgott resultat.

Objektiva tester efterfrågasEtt inslag i debatten om de renoverade eller relinade rören var efterfrågan på oberoende tester. Leo Spilg på SP Sveri-ges tekniska forskningsinstitut är en av dem som utför de efterfrågade provning-arna, i regi av dotterbolaget Sitac. Tre svenska företag har alltså fått sina meto-der godkända av en oberoende instans.

DRIFT OCH UNDERHÅLL Debatten har varit het om renovering av avloppsrör

med relining. Går det bra kan renoverade rör hålla i ytterligare 50 år. Blir det fel kommer läckor

i rören att vara kvar. I dagsläget är det svårt för en beställare att veta vad man får.

Renoverade avloppsrörkan hålla i 50 årAv kerstin lundell, frilansjournalist

Asbjörn Austlid, vd för Proline, talar för relining.

Åsa Snith, som arbe-tar med kommunala rör hos Mittsverige Vatten, menar att metoden är bra om man har resurser att inspektera. Foto: Mittsverige Vatten


– Typgodkännandet är baserat på svens-ka byggregler, och visar att produkternas lämplighet är provad, säger Leo Spilg.

Efter att metoden en gång godkänts föl-jer Sitac upp att företaget fortsätter att använda metoden på det sätt som god-känts.

Gammalt rör blir gjutform

Leo Spilg förklarar att det är stor skillnad mellan olika metoder. Det allra mest ge-digna sättet att renovera rören är att spru-ta in så mycket plast att det i princip mot-svarar att gjuta ett nytt rör. Det gamla röret utgör gjutformen.

– Man sprutar in ett lager på mellan tre och fem millimeter. Hur länge det nya rö-ret håller beror på materialets beständig-het. Plastmaterialet har en beständighet på minst 50 år vid normal användning, säger Leo Spilg.

Veck vid böj

Han bekräftar alltså Asbjörn Austlids uppgift om att livslängden i bästa fall går att jämföra med ett stambyte. Men vad gäller metoder där skiktet som sprutas in är tunnare går det inte att förutsäga livs-längden eftersom det beror på väldigt många olika faktorer.

– Sedan fi nns strumpmetoden. Men ännu fi nns inget typgodkännande för så-dana system, konstaterar Leo Spilg.

Strumpmetoden går ut på att en strum-pa fylld av plast sticks in i det befi ntliga röret som ska renoveras. Därefter härdar plasten och ett nytt rör bildas. Just den metoden omnämns också i den norska rapporten. Det visar sig att vid böjar så uppstår veck i strumpan som stryper fl ö-

det genom röret. Det är också svårt att göra bra skarvar med den metoden.

Dyrt att testa

Problemet med SPs tester är att de är dyra. Ett godkännande kan kosta upp emot 100 000 kronor eller till och med ännu mer. Det är för dyrt för mindre företag, konstaterar Asbjörn Austlid. Branschför-eningen försöker nu få fram billigare tes-ter.

– Om man kan skapa någon sorts obe-roende kontroll utan att behöva genom-föra de dyra testerna som SP gör så vore det bra, säger Asbjörn Austlid.

Inom kommunerna fi nns liknande am-bitioner. Åsa Snith, ordförande för den svenska gruppen inom Scandinavian Society for Trenchless Technology, be-rättar att de kommuner som arbetar med ledningar för avlopp håller på att arbeta fram gemensamma kvalitetskrav för re-novering av rör.

– Det är otroligt viktigt. Leverantörer-na är experter på sina metoder men för beställaren är det svårt att veta vilka frå-gor som börs ställas, säger Åsa Snith.

Fördelarna i den kommunala verksam-heten är densamma som för bostäderna: renovering stör mindre än att lägga nya rör och ledningar.

Använd fi lm

Hon konstaterar att en svårighet är att veta vilka rör som bör renoveras och vilka som bör bytas ut. Det är bra att fi lma rören innan beslutet om renovering tas. Sedan bör rören fi lmas igen.

Strax efter intervjun ska hon tillträda en tjänst som avdelningschef för Mitt-sverige Vatten, som har hand om vattnet för tre kommuner; Sundsvall, Timrå och Nordanstig. Hon konstaterar att för stora kommuner är det inga problem att klara av inspektioner av relining. För mindre kommuner som renoverar ett litet system kan det vara svårare att få ihop de resur-ser som krävs för att kolla att åtgärden blev utförd på ett bra sätt.

– Det man verkligen måste veta är vil-ken ledning man ska renovera och hur den ser ut. Man måste ha rätt faktaunder-lag. Att få fram det är beställarens ansvar, säger Åsa Snith. D


Debatten som uppstod ris-

kerar att stjälpa en obero-

ende utredning. Bostads-

företagen Fastighetsägarna i

Stockholm och Sabo har be -

slutat att gå till botten med

relining och göra en gedigen

undersökning. Branschför-

eningen VVS-Företagen

an slöt sig och bidrog med

ytterligare fi nansiering.

Men efter artikeln med

katastrofrubriken i för-

ening ens tidning VVS-

Forum ansåg företagen i

reliningbranschen att för-

eningen inte var neutral i

frågan. Därför krävde de

att VVS-Företagen skulle

hoppa av samarbetet.

Därmed förlorade utred-

ningen en del av fi nansie-

ringen och nu är pengarna

slut.

Nu söks nya fi nansiärer

som inte riskerar att hota

utredningens neutralitet. I

potten fi nns bland annat

miljonprogrammets alla rör

som måste renoveras eller

bytas ut inom en snar fram-

tid.

FAKTARUTA

Så här fi nt ska det bli

när ett rör renoveras.

Foto: Proline

Det här röret kan be-

höva lite epoxy på

insidan. Foto: Proline

I de flesta byggnader används mer energi än nödvändigt. Detta gäl-ler såväl nya som äldre byggnader och det fi nns goda skäl att försöka

köra energisnålare. Energipriserna kom-mer att stiga på grund av knappheten på fossila bränslen och bristen på billiga al-ternativ. Både myndigheter och marknad ställer krav på energieffektivitet och det fi nns skäl att anta att kraven kommer att skärpas och bestå under lång tid.

Det är mycket som måste göras rätt för att en ny byggnad ska bli verkligt energi-snål: välja en bra systemlösning, dimen-sionera rätt, bygga väl, trimma in och prova installationerna samt inte minst köra den energisnålt. För befi ntliga bygg-nader gäller det att trimma, köra energi-snålt och i sista hand bygga om.

Varje objekt är uniktByggnader tillverkas inte i långa serier. Med undantag för småhus är den ena byggnaden inte den andra helt lik. Det fi nns inte möjligheter att utveckla en energieffektiv modell och sedan tillverka den i tusentals identiska exemplar.

För lokalbyggnader projekteras vvs-installationerna för varje enstaka objekt. Styrsystemet sätts samman och driftsätts på plats, vilket inkluderar en del pro-grammering.

Vvs-installationerna i ett fl erbostads-hus är enklare och risken för att det smy-ger sig in fel borde vara mindre, men å andra sidan avsätts mindre resurser. In-trimning och provning sker ofta under tidspress inför hyresgästernas ankomst och det kanske aldrig fastställs om syste-met uppnår avsedd funktion och prestan-da. Resultatet blir att varje byggnad har sina egna fel och brister.

Billigare klarläggaMed mätningar och analys kan man klar-

lägga hur en vvs-anläggning fungerar i drift. Detta visar erfarenheter från Bygg-forskningens experimentbyggnadspro-gram på 1980-talet. Då var kostnaden av-skräckande hög, men sedan dess har kost-naden för överföring, lagring och bear-betning av mätdata fallit dramatiskt.

Med dagens styr- och övervaknings-system är kostnaden låg för att registrera stora mängder historiska data. Hundra-tals givare är ju redan anslutna till syste-met och datorkraft fi nns i överfl öd.

Vad kan uppnåsKan en metodik, som bygger på mätning-ar och analys, bli ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att spara energi?

För det första, hur mycket fi nns att vinna genom att köra mer energieffek-tivt? Det fi nns uppgifter om hur man gjort stora besparingar i enstaka byggnader, men det fi nns inte säkra siffror på poten-tialen att spara genom bättre drift i bebyg-gelsen i allmänhet.

För det andra, vad skulle det kosta att utveckla och tillämpa metodiken?

Till sist, för att energi verkligen ska sparas så fordras det beslut och åtgärder för att avhjälpa de upptäckta bristerna.

Säljer dåligtVarför har de stora styrföretagen inte ut-vecklat effektiva verktyg för att arbeta med mätdata? Det enkla svaret är att inte tillräckligt många efterfrågar sådana verktyg. De få verktyg som faktiskt fi nns säljer dåligt. Det fi nns knappast några förebilder på hur mätdata i överfl öd skul-le kunna ge energieffektivare byggnader. Snarare fi nns det bilder på hur en fastig-hetsskötare drunknar i data.

Vi har genomfört ett antal projekt till-sammans med Vasakronan, ÅF Infra-struktur och Skanska. Vi har jobbat prak-tiskt och i nära kontakt med olika aktörer

i branschen. Målet har hela tiden varit att spara energi i de aktuella byggnaderna.

Metodiken, som vi kallar Pia, omfattar (se fi gur 1): • Alla punkter i styrsystemet, som är re-

levanta för inomhusklimat och media-förbrukning, loggas kontinuerligt. Data registreras ungefär var femte minut. Vi är noga med att ta med börvärden och utsignaler till ställdon vid sidan om mätvärdena. (Egna dataloggrar är alltså inte ett alternativ.) Av kostnadsskäl in-stallerar vi sällan speciella givare. Nu-mera krävs ett antal mätare för att veri-


DRIFT OCH UNDERHÅLL Nya vvs-installationer bör trimmas in från början, och där-

efter bevakas, för att maximera energiprestandan. Detta om man vill slippa elda för kråkor. Det

har hänt att avluft värmts med fjärrvärme och att en solstråle satt en vvs-anläggning i kyldrift.

Trimmad vvs-anläggning gerenergisnålare byggnadAv per isakson, tekn dr, installationsteknik KTH och pär carling, tekn lic, Skanska Sverige

Per Isakson, tekn dr, är forskare på av-

delningen för installationsteknik vid KTH.

Han har tidigare arbetat vid mätcentralen

för energiforskning på KTH och med sol-

värmeforskning.

Pär Carling är tekn lic i installationstek-

nik och arbetar med energisimulering och

energiuppföljning på Skanska Sverige.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

fi era energikraven i Boverkets byggreg-

ler (BBR). Alla mätare för värmemängd

och elektricitet ska kopplas till styrda-

torn. Vi begär mätare med MBUS och

hög upplösning. Driftsättning av logg-

ningen av data utförs alltid av styrleve-

rantören och samordnas om möjligt

med besiktningen. Vi önskar en be-

skrivning av anläggningen och punk-

terna, som kan läsas med dator, men får

nöja oss med driftkort på pdf-fi ler.

• Data förs över Internet till en central

databas. Styrsystemet skapar textfi ler,

vars utseende och teckenkodning har

varierat en hel del mellan olika styr-

leverantörer. I några fall har samma le-

verantör samtidigt använt olika fi ler i

olika objekt. Det fi nns ingen standard

och vi kan skriva en lång litania om text-

fi ler med historiska data. Vi har använt

e-post med bifogade zip-fi ler, ftp-ser-

ver i styrdatorn, web-server i styrda-

torn och olika varianter med ma nuella

inslag.

• En central databas tar emot dygns paket

av historiska data. Under fl era år an-

vände vi egna enkla interaktiva pro-

gram för att hämta och packa upp data.

Textfi lerna sparade vi på en vanlig PC.

Detta arbetssätt är segt och tidsödande.

Nu kör vi en MySQL-databas på en ser-

ver och datapaketen tas emot, pac kas

upp och skrivs automatiskt till databa-

sen. Detta innebär en stor förbättring,

men den ställer större krav på att fi lerna

har överenskommet utseende.

• Vvs-ingenjören laddar ned data från da-

tabasen. Arbete med data sker på en

kontorsarbetsplats. Det kan vara svårt

att koncentrera sig på analysen i en styr-

central.

• Analys och visualisering gör vi med en

uppsättning verktyg, som vi själva kon-

struerat. Dessa är dramatiskt mycket

snabbare än universalverktyget Excel.

Tydlig grafi k

Interaktiv granskning och analys av his-

toriska data spelar en viktig roll i Pia-

metodiken och våra krav på verktygen är

i vissa avseenden höga. Användaren ska

kunna koncentrera sig på att analysera

funktioner hos byggnaden och dess in-

stallationer. Verktyget får inte fördröja

och distrahera. Svarstiderna måste vara

korta. Presentationer ska snabbt ge över-

blick.

Användaren ska inte behöva memorera

en massa värden. ”Alla” data, som behövs

för att förstå ett förlopp, ska visas samti-

digt. Den grafi ska utformningen ska vara

enkel och tydlig. Dialogen ska vara enkel

och konsekvent. Det ska vara enkelt och

snabbt att från en översikt gå till en

spe cialiserad presentation, som belyser

förhållandena, som indikerades i översik-

ten.

Analysera funktioner

Tillgängliga standardprogram räcker

inte till. Det fi nns visserligen många, men

de är främst avsedda för att framställa

diagram, som illustrerar redan kända för-

hållanden.

I detta projekt behöver vi funktioner,

som är inriktade mot att övervaka, att

upptäcka avvikelser och att spåra orsaken

till dessa. Våra mest använda verktyg är:

DataBrowser visar ett antal linjedia-

gram som funktion av tiden. Diagrammen

är synkroniserade; de har gemensam

tidsaxel. Ett hårkors når över alla dia-

gram. Det liknar lite hur man kan bläddra

i en databas. Alla växlingar sker snabbt.

Med ett klick kan användaren växla till

nästa grupp diagram.

pmBrush visar en grupp av punktdia-

gram, en så kallad ”plot matrix” därav

”pm”. Det är till exempel möjligt att sam-

tidigt visa tillufttemperaturen, beräknat

börvärde, och värmeventilens läge, som

funktion av utomhustemperaturen när

luftbehandlingsaggregatet är i drift.

”Brush” står för möjligheten att ”må la”

punkter med olika färger. När använda-

ren målar några punkter i ett diagram så

färgas samtidigt punkterna för samma

tidpunkter i övriga diagram.

Med StatX kan man inspektera data

från en byggnad med till exempel 1 800

loggade punkter. Gränssnittet domineras

av en tabell med en rad per storhet och

åtta kolumner: anteckning, punktnamn,

läg sta värde, medelvärde, median, högsta

värde, standardavvikelse och antalet sak-

nade värden. Det går att söka och sortera

med avseende på enstaka eller kombina-

tioner av kolumner. StatX kan visa ett

halvt dussin olika diagramtyper. Exem-

pel: genom att söka på ”*LB*GT11_MV*”

visas tillufttemperaturerna för byggna-

dens trettio luftbehandlingsaggregat i

listan. I nästa steg kan man välja alla rader

och klicka på linjediagram. Då visar pro-

grammet ett diagram med trettio kurvor.

Det är svårt att urskilja enstaka kurvor,

men det syns tydligt om någon kurva av-

viker från mönstret.

EnergySignature är ett interaktivt

verktyg för att prediktera en byggnads

media förbrukning under ett normalår (se

fi gur 2). En energisignatur anpassas till

data från en begränsad period och årsför-

brukningen skattas. Användaren ser rå-

data och kan interaktivt välja (och välja

bort) datapunkter innan anpassningen

görs. Användarens indata sparas mellan


Figur 1. Internet spelar en viktig roll för Pia-

metodiken. Historiska data förs över från

styrsystemen i många byggnader till en cen-

tral databas. Vvs-ingenjören laddar ned data

från databasen och utför analys och visuali-

sering lokalt.


körningar. Det fi nns ett stort behov av ett

användarvänligt och robust verktyg för

att uppskatta mediaförbrukning, inte

minst sedan krav på uppföljning av ener-

giprestanda infördes i BBR.

PiaFDD är ett provisoriskt verktyg för

automatisk felsökning med expertregler

(se fi gurer 3 och 4). Resultatet av en kör-

ning ska indikeras i överskådlig bild, till

exempel i en ”treemap”. Ett klick på en

röd fl äck ska ge ett väl valt diagram och

sedan ska det vara lätt att gräva ned sig i

detaljerna.

Upptäcker brister

Pia-metodiken har tillämpats i ett par

dussin byggnader och i nästan alla har vi

funnit brister och avvikelser.

En vanlig reaktion inför en upptäckt

avvikelse är att den borde man ha sett

utan konsulter och analys av en massa

historiska data.

Ingen vill skylta med att ha dimensio-

nerat fel, monterat bakvänt, missat av-

vikelser vid en funktionsbesiktning eller

använt onödigt mycket energi i driften.

IntrimningKlarar byggnaden kraven? Fungerar vvs-

anläggningen på avsett vis? De frågorna

ställs så fort en ny byggnad är färdigställd.

Energiprestanda är viktigt inför överläm-

nandet. Svaren behövs för att fatta beslut

om eventuella åtgärder. Vi har använt

verktyget EnergySignature regelbundet

för att uppskatta energiprestanda under

intrimningen av några byggnader. Dess-

utom fungerar det bra för att snabbt be-

döma om en vidtagen åtgärd givit avsedd

effekt. Verktyget är roligt att använda och

det belönar goda åtgärder.

Intrimning av en ny kontorsbyggnad

med grön profi l förbättrade energi-

prestandan med 15–20 procent. Justera-

de drifttider för komfortkyla, höjt bör-

värde för kylbaffl ar och nattsänkning är

exempel på de åtgärder som sänkte ener-

gianvändningen. Komforten förbättra-

des.

FunktionsbesiktningVi har stött funktionsbesiktning av stora

kontorsbyggnader vid några tillfällen. Vi

ersätter travarna med diagram med inter-

aktiv visualisering med hjälp av en bärbar

dator, som är laddad med ”alla” data, och

en datorprojektor (IT-stöd ger rationell

besiktning av energi- och vvs-funktioner,

Husbyggaren 6/2005). Detta ger fl era för-

delar. Alla deltagare tittar på samma dia-

gram och kan följa diskussionen. Det går

snabbt att se om en konstighet uppträtt

någon enstaka gång eller regelbundet un-

der hela säsongen. I det senare fallet blir

det en omöjlighet att hävda att det är en

ren tillfällighet under en enstaka dag. Det

går att leta upp tillfällen när ett misstänkt

förlopp är särskilt tydligt.

Vi har sett exempel på att allvarliga fel

varken upptäckts vid styrentreprenörens

egenkontroll eller besiktningen. När jag

själv konstruerar datorprogram blir det

ständigt fel och testning är en integrerad

och oumbärlig del av arbetet. Jag bygger

successivt upp en samling tester, som jag

kan köra om och om igen. Det är inte kon-

stigt att det uppträder fel i styrprogram.

De innehåller många styr- och regler-

funktioner och programmerings hjälp-

medlen är enklare och färre än i till exem-

pel Microsofts Visual Studio. Många

funktioner kan inte provas förrän styrsys-

temet är på plats och anslutet till vvs-an-

läggningen. Med byggnaden inkopplad

kan inte tester köras snabbt och man mås-

te vara försiktig så att man inte ställer till

det någonstans ute i byggnaden.

Exempel:

• I en ny stor byggnad var två tempera-

turgivare förväxlade, vilket medförde

att ett stort antal fl äktar felaktigt kördes

på helfart.

• I två byggnader med frånluftvärme-

pump och fjärrvärme var algoritmen,

som styr sekvensen mellan värmepump

och fjärrvärme, felaktig. Detta medför-

de begränsad drifttid för värmepum-

parna och ökad energianvändning.

• I ett par hus hade fl äktar för höga fl ö-

den. Inkoppling av spjäll respektive

sektioneringen av ventilationssystemet

hade missats vid hyresgästanpassning-

ar.

• I fl era byggnader har givare för utom-

hustemperaturen, som påverkas av sol-


P

Figur 2. EnergySignature är ett fl exibelt verktyg för att uppskatta värme- och kylbehov under ett normalår. Det kan samtidigt hantera fl era olika driftfall och orter. Vänstra bilden visar köpt energi för uppvärmning med värmepump i och ur drift. Mittbilden visar med ventilation i drift (röd) och avstängd (grön). Högra bilden visar energi för kyla. På x-axeln är i samtliga fall utetemperaturen.

Figur 3. Körningen av PiaFDD styrs från den-na dialog. Användaren kan välja grupper av regler, starta körningen och sedan öppna olika verktyg för att titta på resultatet.

Figur 4. ”Treemap” är ett kompakt sätt att visa resultatet från körningen av en uppsätt-ning regler. Varje rektangel motsvarar en regel. Rektangelns yta visar regelns betydel-se och färgen hur många gånger regeln bru-tits under tidsperioden.


strålning, medfört felaktiga värden för till exempel återvinningens verknings-grad och beräknade börvärden.

• I en byggnad gick vvs-anläggningen vintertid tillfälligt över i kyldrift då sol-strålning värmde givaren för utomhus-temperaturen.

• I en byggnad växlade börvärdet för till-luftens temperatur mellan börvärdes-kurvans ändpunkter. Brukarna angav i en intervjuenkät att de ibland upplevde drag från ventilationen.

• I en ventilationsanläggning saknade styrprogrammet den föreskrivna kyl-återvinningen (sval frånluft kyler varm uteluft via värmeväxlaren). Detta med-förde onödigt hög effektavgift för fjärr-kyla.

• I fl era byggnader har vi sett förväxla-de mätare och felaktiga mätarkonstan-ter.

Drift

I Science Tower har Pia använts sedan funktionsbesiktningarna när byggnaden var ny. För ett par år sedan kom Dan Sel-lergren, drifttekniker, till byggnaden och tog tag i energianvändningen på ett radi-kalare sätt. I nr 8 2009 av Energi & Miljö beskriver Mark Kretz hur Dan Sellergren genom en rad åtgärder minskat den köpta energin med 36 procent. Science Tower är visserligen en profi lfastighet där ener-gieffektivitet inte stod högst på priorite-ringslistan, men detta är ett anmärk-ningsvärt bra resultat. Och besparingarna har inte försämrat inneklimatet. Detta är ett tydligt exempel på att kunskapen, som mätningar ger, måste följas av beslut och åtgärder.

I en annan stor kontorsbyggnad med kylbaffl ar, som försörjs av ett stort luftbehandlings aggregat med vätske-kopplad återvinning, sänkte vi börvärdet för tilluften. Sänkningen minskade fjärr-värmeförbrukningen med 20 procent (Sänkt börvärde sparar energi i kontors-

hus, VVS-forum, oktober 2006). Samtidig värmning och kylning minskade och vär-meåtervinningen gynnades.

På sommaren när det är varmt kan man minska behovet av köpt kyla genom att kyla ned byggnaden med sval nattluft. Enklast är att ändra i tidsschemat så att ventilationen körs nattetid. Mer än en gång har vi upptäckt att detta sommarfall körs långt in på hösten med en morgon-topp i värmebehovet som följd. I den allra första byggnaden där vi arbetade med Pia kördes ventilation några timmar på efter-natten och det hade nog pågått länge. Den stängdes av som den skulle på kvällen och startade som den skulle på morgonen och ingen märkte något.

I en byggnad hade under lång tid den stora ventilationsanläggningen varit i drift dygnet runt. Orsaken var att en tryckknapp hängt sig.

Stockholms Rådhus var en av de allra första byggnader där vi provade Pia-me-todiken för ungefär tio år sedan. Följande är glömt och förlåtet. Vvs-anläggningen, som försörjdes av fjärrvärme och -kyla, hade vätskekopplad värmeåtervinning från frånluften. Funktionen var smart och ventilerna integrerade i en kompakt en-het. Det datoriserade styrsystemet var gam malt och primitivt. Vi hade svårt att förstå hur det var tänkt att fungera och upptäckte att i vissa lägen värmdes avluf-ten med fjärrvärme. Styrentreprenören åt gärdade. Följande sommar upptäckte vi att avluften i vissa lägen kyldes med fjärr-kyla.

I en byggnad kunde framledningstem-peraturen höjas för köldbäraren för processkyla. Fläktluftkylarnas ventiler öppnade maximalt till 30 procent. Höj-ningen medförde minskade rörförluster och ökad potential för att använda friky-la.

På ett sjukhus medförde kravet på övertryck i operationsrummen att myc-ket energi användes nattetid då billig

återvunnen värme inte var tillgänglig. När vi analyserat detta bestämdes till-sammans med brukarna att endast ett par av de sex rummen behövde vara i standby dygnet runt vilket sparar värmeenergi.

Kunskapen ökarYtterligare några punkter på plussidan är att Pia-metodiken:• ger trygghet att våga experimentera

med anläggningen. Ändringar i inställ-ningar behöver inte vara så stora för att ge urskiljbara effekter, vilket minskar risken att störa hyresgästerna. Pia un-derlättar bevakningen av vad som hän-der i anläggningen och ger möjlighet att avbryta i tid om något är på väg att gå på tok.

• är ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel. Arbete med Pia ger djupare insikt i hur anläggningen fungerar.

• ger underlag för återkoppling till kon-struktörer, beställare, byggare och and-ra aktörer och därmed begränsas anta-let upprepade misstag.

• ger kunskap om byggnaden, som kan vara mycket värdefull vid överlåtelse av en fastighet.

Kan spara energi på driftKan Pia-metodiken bli ett kostnadseffek-tivt hjälpmedel för att spara energi? I våra händer ger metodiken redan ett kost-nadseffektivt stöd vid egenkontroll och intrimning av nya byggnader, men det kanske inte säger så mycket.

Det är ingen tvekan om att det fi nns en stor potential att till låg kostnad spara energi genom effektiv drift. Detta gäller både befi ntliga byggnader och de som byggs idag.

Varför går det så långsamt att omsätta denna potential i sparad energi? Vi anar men har svårt att formulera oss. Osäker-heten beträffande potentialens storlek är ett skäl. Det är nog svårt att acceptera att potentialen är stor, det vill säga att bygg-


P

Kunskap, erfarenhet och trygghetPå www.sbr.se hittar du ca 250 konsultföretag

med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer

som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

naderna inte körs mer energieffektivt re-dan idag.

Ett annat skäl är att potentialen anses vara en så lågt hängande frukt att den inte motiverar några speciella åtgärder. Före-tagsledningar talar gärna om klimatsmart och koldioxidneutral, men vi skulle hellre höra: ”I vårt företag bedöms alla förslag till energibesparande åtgärder och de lönsamma genomförs.”.

De som gör jobbet på golvet får inte till-räckligt stöd i form av tid, verktyg, vida-reutbildning och uppmuntran. Varför inte dela ut en bonus för varje ton koldi-oxid som inte hamnar i atmosfären? Det fordras större efterfrågan på energieffek-tiv drift för att Pia-metodiken ska kunna få en utbredd användning.

Data från styrsystemet behövsPia-metodiken stödjer några länkar i ked-jan: upptäcka brist – förstå och kvanti-fi era bristens effekt – analysera alterna-tiva åtgärder – besluta om åtgärd – ge-nomföra åtgärden – verifi era åtgärdens effekt. Hela kedjan måste fungera för att metodiken ska kunna skapa ett värde.

Pia-metodiken är helt beroende av pro-blemfri tillgång till historiska data från styrsystemet och detta kan bara styren-treprenören leverera. Det har inte alltid varit problemfritt.

Varför är det så svårt? Vi tror det är svårt därför att personal, som utför arbe-tet hos styrentreprenören, varken har adekvata verktyg eller rutin för uppgif-ten. De tvingas improvisera och det blir väldigt personberoende. Vi tror inte detta kommer att fungera väl förrän tillverkar-na byggt in lättanvända exportfunktioner i sina styrprogram och det kommer de inte att göra förrän det fi nns efterfrågan och en internationell standard.

Mesta nytta till lägsta kostnad får vi om Pia följer med byggnaden. Först använder byggaren metodiken som stöd till egen-kontrollen och intrimningen, därefter

använder besiktningsmannen metodiken i funktionsbesiktningarna, och till sist lämnas den över till driftorganisationen. Detta är inte konstigare än att styrsyste-met följer med byggnaden.

Initial nyttaFunktioner för insamling och export av historiska data ska ingå med skall-krav i upphandlingen av styr, vilket rimligtvis är enklast och ger lägsta kostnad. I de tidiga skedena är nyttan stor och odiskutabel. Då gäller det att först nå och sedan veri-fi era de värden för energiprestanda, som föreskrivs av regler och avtal.

Under driftskedet är kostnaden låg men nyttan inte lika tydlig, eftersom nyt-tan då främst består av att undvika för-sämring av energiprestanda. Pia-metodi-ken är ett bra stöd för att ta fram underlag inför ombyggnader och anpassningar till förändrad användning av byggnaden. Slutligen så ger den dokumentation inför en försäljning.

Automatisk felsökningVi tror att automatisk felsökning med ex-pertregler skulle tillföra Pia-metodiken stort värde. Det skulle peka ut misstänkta förlopp och på så sätt hjälpa vvs-ingenjö-ren att koncentrera sin granskning till perioder och delsystem med problem.

Resultaten från våra experiment pekar på att verktyget kan fånga nästan alla fel till priset av en del falska larm. Falska larm är mycket besvärande för helt auto-matiska verktyg, men inte lika störande när man jobbar interaktivt.

En uppsättning expertregler, som sys-tematiskt kontrollerar ”alla” funktioner, vore till stor hjälp vid funktionsbesikt-ning. Kanske ginge det att hämta idéer från modern utveckling av datorprogram – Test Driven Development. Där konstru-eras först testet och sedan funktionen. Vi ska utforska möjligheterna med automa-tisk felsökning.

Några aktuella projekt som utnyttjar Pia-metodiken är: • Västfastigheter, Skanska Sverige och

ÅF-Infrastruktur driver gemensamt ett litet projekt med namnet ”Överläm-nande av entreprenad i driftoptimerat läge”. I det spelar Pia-metodiken en nyckelroll.

• Beställar gruppen lokaler, Belok, ut-vecklar ett nytt datorprogram, med ar-betsnamnet Pia 2.0. De använder våra Pia-verktyg, DataBrowser, StatX och pmBrush, som förebild. Deras mål är ett användarvänligt program för drifttek-niker. Det kommer att läggas ut för fri nedladdning på deras hemsida.

• Equa (www.equa.se), som är känt för sitt datorprogram för byggnadssimule-ring, IDA ICE, planerar att tillsammans med oss två utveckla och sälja tjänster baserade på metodiken. D

Fotnot:

Projektet har stötts ekonomiskt av Skanska

Sverige och Svenska byggbranschens

utvecklingsfond, SBUF, (Projekt 11815).

Referenser:

Carling P och Isakson P, 2009 Metodik för

uppföljning av VVS-tekniska system och

energiförbrukning i fl erbostadshus, Projekt

11815, Svenska byggbranschens utveck-

lingsfond, www.sbuf.se.

Carling P, Isakson P och Wetterstöm P.

2005. IT-stöd ger rationell besiktning av

energi- och vvs-funktioner. Husbyggaren

6/2005.

Isakson P och Carling P. 2006. Sänkt bör-

värde sparar energi i kontorshus. VVS Tek-

nik & Installation (VVS-Forum). Oktober

2006.

Kretz M, Effektiv drift sparade 36 pro-

cent, Energi & Miljö Nr 8, Augusti 2009.



Mellan 30 och 40 procent av alla naturtillgångar ut-nyttjas i industrialiserade länder inom byggindust–

rin. Även en stor del av all energiförbruk-ning kan relateras till bygg- och fastig-hetssektorn. Det rapporteras också att inom EU så handlar omkring 50 procent av aktiviteterna inom bostadssektorn om underhåll, och något lägre för ”icke” bo-stadssektorn.

Inom fastighetsbranschen brukar man bryta ner en fastighet till ett antal kom–ponenter och byggdelar. Underhålls-arbete planeras för dessa komponenter och byggdelar i olika intervall och an-vänds företrädesvis vid förebyggande underhåll (FU), det vill säga planerat un-derhåll (PU) eller periodiserat under-håll.

Underhållsarbeten kan även uppstå vid reparationer i samband med akuta fall. Då kommer det in en subjektiv be-siktning för att bestämma komponentens eller byggdelens tillstånd. När denna be-siktning värderats, kan eventuellt kom-ponenten eller byggdelen ersättas istället för att repareras. Detta kan benämnas av-hjälpande underhåll.

Färre haverierFörebyggande underhåll kan normalt leda till två förluster: haverier eller för-lust av en stor del av enhetens livslängd, vilket sker när enheten byts ut innan dess livslängd helt har förbrukats. Därför kan bolagen förlora en betydande del av den möjliga tiden som kan utnyttjas på grund av problem som uppstår med icke fullgod komponent, och som följd ökas kostna-derna.

Kostnadseffektiva underhållsåtgärder är de åtgärder som resulterar i en minsk-ning av haverier (eller antalet utbyten), störningar och avbrott, samt kortare re-

parationstid, det vill säga minskade ägan-de- och driftkostnader.

Lagrar faktaFastighetsföretagen använder sig idag av ett fastighetssystem där information fi nns lagrad om yta, ålder, hyresgäster och fastigheter, samt informationer om kom-ponenter (teknisk livslängd och kostna-der), besiktningar och serviceordrar. Be-siktning kan vara både besiktning av lä-genheter och besiktning av till exempel hissar, eller andra komponenter som måste besiktigas enligt lag (myndighets-krav).

En gång om året tas en underhållsplan fram genom att man tar ut information från fastighetssystemet och jämför den med vad inspektionen av fastigheterna visar. Till grund för beslut om vad som ska göras används erfarenheter från olika personer. Till exempel kan fastighets-skötaren komma med förslag om utbyte av en fastighetskomponent, som ett tak, till förvaltaren, som är ansvarig för att prioritera.

Tillståndsbaserat underhållAtt det fi nns en stark koppling mellan un-derhåll och ett företags lönsamhet och konkurrenskraft har visats av många fors-kare. Erfarenheter från tillverkningsin-dustrin har också visat att en övergång från förebyggande underhåll till ett mer tillståndsbaserat underhåll kan ge bättre styrning av underhållsåtgärder, och där-med stora vinster.

Det är dock inte så enkelt att allt under-håll kan styras med hjälp av tillstånds–övervakning. I stället gäller det att hela tiden välja det mest kostnadseffektiva un-derhållet. Underhåll handlar alltså till stor del om att ta rätt beslut om vilket un-derhåll som är det rätta.

För att kunna göra det krävs tillgång till

DRIFT OCH UNDERHÅLL Ett system för att noggrannare besluta exakt

hur och när underhållsåtgärder behöver sättas in kan spara rätt mycket pengar. Till exempel

så är det viktigt att uppskatta hur länge stora maskiner måste stå stilla.

Effektivare underhåll närrätt åtgärd görs i rätt tidAv basim al-najjar, professor, Linnéuniversitetet, kenneth faaborg, vd, Hyresbostäder i Växjö och

anders ingwald, tekn dr, Linnéuniversitetet

Basim Al-Najjar är professor i system-

ekonomi vid institutionen för teknik på Lin-

néuniversitetet i Växjö och har genomfört

fl era industriella projekt.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NKenneth Faaborg är byggnadsingen-

jör och civilekonom. Idag arbetar han som

vd på Hyresbostäder i Växjö AB.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Anders Ingwald är tekn dr i system-

ekonomi och avdelningschef på avdelningen

för drift och underhållsstyrning vid institu-

tionen för teknik på Linnéuniversitetet i

Växjö.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

ett relevant och uppdaterat beslutsun-

derlag. Underlaget, som ska levereras av

företagets informationssystem, måste,

för att stödja kostnadseffektiva under-

hållsbeslut, innehålla såväl tekniska som

ekonomiska data från de delar av företa-

get som på något sätt påverkas av under-

hållet.

I producerande företag är noggrannhet

i underhållsbeslut nödvändig för att

minska ekonomiska förluster och följakt-

ligen även produktionskostnaderna. Med

andra ord, beslut om när man ska stoppa

producerande maskiner och om det är

kostnadseffektivt eller inte, är avgörande

för lönsamheten i produktionen.

Onödiga produktionsstopp är särskilt

kostsamma i producerande företag med

kapitalintensiva investeringar, som såg-

verk, pappers- och massaindustrin, raffi -

naderier, sjöfart, kraftverk och maskinin-

dustrin. Det är därför avgörande att ha ett

system som förser underhållsingenjörer

och produktionsledning med pålitliga

data för att ge kostnadseffektiva och dy-

namiska underhållsbeslut för att uppe-

hålla och förbättra företagets konkur-

renskraft och lönsamhet.

Olika strategier för åtgärderUnderhållsaktiviteter kan planeras och

genomföras med hänsyn till olika strate-

giska val. Som exempel kan underhålls-

aktiviteter göras för att:

- Vid fel restaurera maskinen till sam-

ma produktionsnivå som tidigare.

- Genomföra regelbundet underhåll

oavsett behov eller inte, alternativt,

- sätta in underhåll baserat på maski-

nens tillstånd, vilket betyder ”gör

inget förrän det behövs!”. Underhål-

let görs när symtomen uppstår, för att

undvika driftstörning.

Onödiga bytenEn del av de ekonomiska förluster som

förekommer i fastighetsbolagen uppstår

på grund av haverier eller onödiga utby-

ten av fastighetskomponenter. För att

kunna minska dessa förluster måste un-

derhållsåtgärder planeras utifrån kom-

ponenternas tillstånd, det vill säga att

man arbetar med ett tillståndsbaserat un-

derhåll (TBU).

Ett tillståndsbaserat underhåll innebär

att underhållsarbete eller utbyte ska ge-

nomföras endast när ett verkligt behov

fi nns, och inte efter ett fast tidsschema.

För att möjliggöra ett sådant arbetssätt

bör man ha starka argument som på för-

hand visar att det är kostnadseffektivare

att göra underhållsarbete vid en bestämd

tidpunkt och inte senare eller tidigare.

Förutom ekonomiska motiv måste

även andra faktorer vägas in, exempelvis

tekniska aspekter, påverkan på de boen-

des trivsel, miljöpåverkan, energiåtgång

och underhållsteknikernas arbetsmiljö.

Alla dessa faktorer påverkar direkt eller

indirekt bolagets möjligheter till kost-

nadseffektivitet och lönsamhet.

Detta kräver tillgång till lätt åtkomliga

relevanta tekniska och ekonomiska data,

uppgifter och kunskaper, som har sparats

i ett lätthanterligt format, samt möjlighet

att snabbt bearbeta dessa till informativa

nyckeltal och därefter kostnadseffektiva

beslut.

System för beslutsstöd I ett forskningsprojekt som bestod av 17

deltagare har Linnéuniversitetet utveck-

lat en bas för ett beslutsstödsystem. Det

nya innovativa systemet för beslutsstöd

inom underhåll döptes till MDSS (Main-

tenance Decision Support System).

Huvudsyftet med MDSS är att ge un-

derlag för att kunna genomföra underhåll

efter behov och därmed reducera ekono-

miska förluster som uppstår på grund av

onödiga stopp och störningar i produk-

tionen. Systemet är skapat för att hjälpa

företag att minska ekonomiska förluster

genom att kartlägga produktions- och un-


Figur 1. Verktyg och moduler i MDSS (Maintenance Decision Support System).

Figur 2. Användargränssnitt i MDSS.


derhållsprocessen. På så sätt skapas un-

derlag för att höja prestandan i underhål-

let, se fi gurerna 1 och 2.

Simulerar teknisk lösningMDSS ger relevant information och kri-

terier för mer noggranna, dynamiska och

kostnadseffektiva underhållsbeslut. Det

kan användas för att:

• öka noggrannheten i underhållsbe-

slut

• kartlägga, analysera och förbättra un-

derhålls- och produktionsprocesser

genom att identifi era och prioritera

problemområden

• identifi era och uppskatta bortfall av

produktionstiden

• simulera alternativa tekniska lös-

ningar i syfte att identifi era den mest

kostnadseffektiva lösningen

• följa upp, kontrollera och bedöma un-

derhållets kostnadseffektivitet och

bidrag till företagets lönsamhet

Allt detta stödjer sammantaget ett kon-

tinuerligt och kostnadseffektivt förbätt-

ringsarbete av underhållet.

Tester har gjorts Användbarheten och nyttan med MDSS

har testats av personal på bland annat Fiat

(Italien) och Goratu (Spanien). På Fiat

har MDSS använts för att simulera tre

olika underhållslösningar på ett problem

och välja den mest kostnadseffektiva lös-

ningen. På Goratu har systemet använts

för att förutse vibrationsnivå, sannolik-

heten för ett haveri och återstående livs-

längd på ett lager i en CNC-maskins spen-

dil.

På Fiat lyckades man identifi era och

välja den mest kostnadseffektiva under-

hållslösningen och följa upp denna un-

derhållsinvestering. På Goratu var det

möjligt att förbättra underhållsbeslut ge-

nom att förutse vibrationsnivå i den när-

maste framtiden och uppskatta sannolik-

heten för haveri och återstående livs-

längd på lagret.

Tillståndsbaserat underhållEtt nytt projekt som innebär en specifi k

utvidgning, anpassning och tillämpning

planeras tillsammans med Hyresbostä-

der, Växjöhem och Vidingehem i Växjö.

Syftet är att utveckla ett stödsystem som

underlättar ett kostnadseffektivt under-

håll på fastighetskomponenter invändigt

och utvändigt, till exempel fasader, tak

och tekniska installationer.

De resultat som vi förväntar oss från

projektet är en modell som beskriver

samspelet mellan fastighet, människa,

underhåll, miljö, ekonomi, och företagets

ekonomiska resultat, samt vidare ett be-

slutsstödsystem och modeller som un-

derlättar kostnadseffektiva beslut som

rör planering och utförande av under-

hållsarbete. D

Fotnot:

Forskningsprojektet Dynamite (Dynamic

Decisions in Maintenance, FP6-2004-IST-

NMP-2) är fi nansierat av EU:s sjätte rampro-

gram. Linnéuniversitetet har deltagit i

ut vecklingen av en bas för ett beslutsstöd-

system. I projektet deltog Växjö universitet

och företag från hela Europa, som Manches-

ter University (UK), Sunderland University

(UK), VTT (Finland), Fiat (Italien) och Volvo

(Sverige).

Referenser:

Al-Najjar, B. (2009) A computerised model

for assessing the return on investment in

maintenance; Following up maintenance

contribution in company profi t. To appear

in WCEAM 2009, Athens, Greece, Sep.

2009-09-08.

Al-Najjar, B. and Ciganovic, R. (2009) A

model for more accurate maintenance deci-

sions (MMAMdec). To appear in WCEAM

2009, Athens, Greece, Sep. 2009-09-08.

Al-Najjar, B. (2007) Establishing and run-

ning a condition-based maintenance policy;

Applied example of vibration-based main-

tenance. WCEAM2007, pages 106-115,

12-14 June Harrogate, UK.

Al-Najjar, B., (2007), The lack of mainte-

nance and not maintenance which costs: A

model to describe and quantify the impact

of vibration-based maintenance on

company's business, International Journal of

Production Economics, 107(1), pp. 260-274.

Bevilacqua, M., Braglia, M., 2000. The

analytical hierarchy process applied to

maintenance strategy selection. Reliability

Engineering and System Safety 70, 71-83.

Ingwald, A., (2009), Technologies for bet-

ter utilisation of production process resour-

ces, Doctoral Thesis, Växjö University.


P

Kunskap är makt!

Se SBRs hela kursprogram på www.sbr.se


Eurokoder är ett mångårigt

europeiskt samarbetsprojekt in-

om byggområdet. Koderna är nu

helt färdiga för att implementeras

i ländernas regelsystem. Totalt berörs ett

30-tal länder. Dels gäller det medlems-

länderna inom EU, dels länder som Nor-

ge, Lichtenstein och Island som är knutna

till gemenskapen via EES-avtalet.

Schweiz deltar i samarbetet på frivillig

bas.

Projektet har sedan koderna färdig-

ställts övergått i en ny fas. Arbetet har fått

en förvaltande uppgift som även innefat-

tar arbete med förbättringar och rättel-

ser. Nationellt präglas arbetet just nu av

att införliva eurokoderna. För erfaren-

hetsinsamlingen har man etablerat sär-

skilda system, både centralt och natio-

nellt.

Krav på bärförmågaEurokoderna innehåller dimensione-

ringsregler för bärande konstruktioner.

De angår alla byggnadsverk eller delar av

dem där samhället ställer krav på bärför-

måga för att förhindra kollaps så att män-

niskor och djur inte skadas eller att onö-

digt stora materiella förluster inte upp-

står.

Kraven berör även brukbarhet och be-

ständighet. Bärverket får till exempel inte

vara allt för slankt så att andra väsentliga

funktioner än bärförmåga äventyras.

Kravet på beständighet innebär att säker-

heten och brukbarheten ska innehållas så

länge bärverket används. Sammantaget

är kraven i eurokoderna samma som i

BKR.

Blir likaInförlivandet innebär att eurokoderna

ersätter de nationella dimensionerings-

reglerna i berörda länder och att motstri-

diga och konkurrerande standarder mås-

te undanröjas. Formerna för utarbetande

och publicering av dimensioneringsreg-

ler för bärande konstruktioner har hittills

varierat mellan berörda länder. Antingen

har det varit en renodlad myndighets-

uppgift, som hos oss och i Finland. Eller

så har man med bibehållen insyn överlåtit

arbetet till den nationella standardise-

ringen att utarbeta och utfärda dimensio-

neringsregler för bärverk, som i Dan-

mark, Norge och Tyskland.

I och med införandet av eurokoderna

blir således sättet att utfärda dimensione-

ringsregler för bärverk lika i alla berörda

länder.

Vår svenska tradition att utarbeta och

tillhandahålla konstruktionsregler bryts

därmed. Boverkets konstruktionsregler

och Vägverkets bronormer försvinner.

De två myndigheternas grundläggande

ansvar för den allmänna tillsynen för bär-

verk kvarstår. Dels behåller myndighe-

terna insynen i framtagandet. Dels kom-

mer de att utfärda administrativa och

materiella regler för själva tillämpningen

men även regler för lägsta säkerhetsnivå.

Baseras på byggproduktdirektivetEurokoderna bygger på det så kallade

byggproduktdirektivet. Dess mål är att

underlätta handeln med produkter och

tjänster på den europeiska byggmarkna-

den och att därmed öka konkurrensen på

en större byggmarknad.

Byggandet präglas och domineras hit-

tills, på fl era sätt, av att hemmamarkna-

der skyddats med både formella och in-

formella tekniska och kulturella handels-

hinder. Med hjälp av eurokoderna, som är

ett av medlen inom ramen för byggpro-

duktdirektivet, vill man undanröja såda-

na hinder. Ett annat medel är utarbetande

och införande av gemensamma tekniska

specifi kationer, till exempel harmonise-

rade produktstandarder med möjlighet

till CE-märkning. Man förutsätter ett

samspel mellan eurokoderna och de tek-

niska specifi kationerna. Många material-

standarder som åberopas i eurokoderna

är harmoniserade standarder.

Man räknar även med att koderna ska

tjäna som konkurrenskraftiga verktyg för

europeiska aktörer som vill arbeta på an-

dra marknader utanför Europa.

Sex egenskapskravByggproduktdirektivet omfattar sex

grundläggande tekniska egenskapskrav:

1. Bärförmåga, stadga och beständig-

het.

2. Säkerhet i händelse av brand.

3. Hygien, hälsa och miljö.

4. Skydd mot buller.

5. Säkerhet vid användning.

6. Energihushållning.

Reglerar dimensioneringenEurokoderna innehåller i första hand di-

mensioneringsregler för bärande kon-

struktioner för de två första egenskaps-

kraven, men även till en del regler för ut-

formningen av bärverk. När det gäller

brandsäkerhet begränsar sig koderna till

bärförmåga i händelse av brand.

EUROKODER Nu är det hög tid att sätta sig in i eurokoderna – de nya sam-

europeiska dimensioneringsreglerna för bärande konstruktioner. Vid årsskiftet 2010/11

upphör BKR att gälla. Vägverkets bronormer har redan ersatts.

Snart träder eurokoderna inför bärande konstruktionAv jan-olof nylander, tekn lic, egenföretagare

Jan-Olof Nylander är civilingenjör

väg och vatten. Han har arbetat som kon-

struktör, i första hand med husbyggnader,

forskat, samt varit anställd på Planverket

och Boverket. Numera är han byggkonsult

och föreläsare som egenföretagare.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Eurokoderna innebär både ett gemen-

samt tekniskt språk och ett enhetligt sä-

kerhetssystem för bärande konstruktio-

ner inom alla berörda länder. Detta kän-

netecknas av att koderna innehåller om-

fattande termlistor med ensartade defi ni-

tioner och beteckningar och att själva

dimensioneringen utgår ifrån samma för-

utsättningar oavsett var den utförs och

typen av bärverk.

Den som har tillämpat Boverkets och

Vägverkets konstruktionsregler kommer

relativt enkelt att känna igen både be-

greppen och principerna för dimensione-

ringen.

Säkerhetssystemet liknar i allt väsent-

ligt vårt nuvarande system i BKR. Anting-

en tillämpas partialkoeffi cientmetoden

eller β-metoden. Den första metoden

kommer med all säkerhet att tillämpas i

första hand såsom är fallet här hemma

idag. Skillnaden kan bestå i att siffervär-

den skiljer sig och att mängden standar-

diserade material är större än tidigare.

När koderna inte räcker

Den så kallade β-metoden är komplice-

rad och kräver ett underlag som går långt

utöver innehållet i eurokoderna. Meto-

den är mer ägnad att tillämpas när euro-

kodernas nuvarande innehåll inte räcker

till. Den kan också vara aktuell vid dimen-

sionering av bärverk med nya konstruk-

tionsmaterial eller materialkombinatio-

ner som inte behandlas i eurokoderna.

β-metoden har hittills inte heller an-

vänts i Sverige i nämnvärd utsträckning.

Den har använts i samband med vissa re-

videringar av konstruktionsreglerna.

Uppdraget till CEN

Eurokoderna har utarbetats inom CEN

på uppdrag av den Europeiska kommis-

sionen. Berörda länder har deltagit bero-

ende på intresse och tillgängliga resurser.

Den första generationen eurokoder

publicerades under första delen av

1990-talet som förstandarder, så kallade

ENV-standarder. Syftet var att bland an-

nat ge erfarenheter och kunskaper för

utarbetandet av den version som nu fi nns.

Nationella preciseringar

För tillämpningen av eurokoderna krävs

vissa preciseringar utarbetade på natio-

nell nivå. Skälen till detta är både formel-

la och praktiska. Respektive land kan inte

överlåta till CEN eller den nationella

standardiseringen att bestämma säker-

hetsnivån.

Man anser även att varje land känner

sina klimatförutsättningar bäst. Precise-

ringarna rör därför till exempel bygg-

myndigheters formella beslut om till-

lämpningen, nationella val av säkerhets-

nivåer eller värden på snö- och vindlaster,

samt temperaturlaster.

För den första generationen koder ut-

gavs preciseringarna i separata nationella

anpassningsdokument, benämnda NA-

Dar. Kraven på att motstridiga regler tas

bort innebär att såväl alla ENV-standar-

der som tillhörande anpassningsdoku-

ment upphör att gälla.

För de nu aktuella standarderna har

man i stället valt att tillämpningsreglerna

ska publiceras i nationella bilagor i res-

pektive lands standard. Varje standard

förtecknar de punkter där nationella val

måste göras och som ska tillkännages i de

nationella bilagorna. Som regel ger stan-

darden ett förslag till val.

De nationella bilagorna biläggs respek-

tive standard när den nationella standar-

diseringsorganisationen infogar EN-

standarden i sin standardsamling. De

nationella bilagorna benämns på ett en-

hetligt sätt NA, NB och NC. Innehållet i

de tre typerna av bilagor är centralt be-

stämt för att tillämparen enklare ska

orientera sig och hitta den relevanta upp-

giften. De svenska bilagorna kommer

dessutom att översättas till engelska.

Svenska verk ansvarar

För svensk del ansvarar Boverket och

Vägverket för innehållet i de nationella

bilagorna. Banverket bistår med underla-

get som rör järnvägsbroar.

Eftersom ansvaret är myndighetsutöv-

ning har de två myndigheterna även valt

att publicera innehållet i var sin före-

skriftsserie; EKS respektive EBS, euro-

peiska konstruktionsstandarder, respek-

tive europeiska beräkningsstandarder.

När det gäller de nationella valen har

man strävat efter att så långt möjligt välja

det rekommenderade förslaget till val.

Paket med 59 standarder

Eurokoderna är ett paket bestående av 59

olika standarder. De är fördelade på tio

huvudområden. Antalet standarder va-

rierar mellan 1–5.

Klart avvikande är områdena för Las-

ter och Dimensionering av stålkon-

struktioner som vardera består av 10 och

20 separata standarder.

En detaljerad redovisning av område-

nas innehåll i detalj fi nns på SIS portal

www.eurokoder.se eller i en folder från

SIS: Eurokoder – De nya dimensionerings-

reglerna för bärverk.

Standarderna betecknas av CEN med

EN 1990-EN 1999 åtföljt i regel av några



Detalj av en modell av en fackverksbro som är dimensionerad enligt gällande bronorm.

Foto: Margot Granvik

Fö

rsta

sid

an

på

SIS

fo

lde

r o

m e

uro

ko

de

r.

tilläggsbeteckningar. På översiktlig nivå

ger beteckningen med EN och de fyra siff-

rorna helt tillräcklig information. När

standarderna införlivas i SIS standard-

samling tillfogas prefi xet SS- framför EN.

Andra länders standardiseringsorgan

gör på ett likartat sätt. I Danmark infogas

exempelvis DS- och i Storbritannien BS-.

Metoden med prefi x tillämpas sedan

länge inom standardiseringen när inter-

nationellt utarbetade standarder infogas

i de nationella standardsamlingarna. No-

tera att 1990 till 1999 är en sifferserie och

inte årtal.

Huvudområden och helhetEurokodernas huvudområden betecknas

även med EK0-EK9, där EK betyder eu-

rokod och siffrorna 0–9 motsvarar slut-

siffran i EN-beteckningen. I andra länder

tillämpas samma princip. I till exempel

Storbritannien benämns områdena med

EC0-EC9.

Huvudområdena har ett inbördes sam-

band beroende på deras innehåll och ka-

raktär. Helheten och områdenas inbör-

des samband illustreras i fi gur 1.

Av fi guren framgår att området EK0,

Grundläggande dimensioneringsregler,

är överordnat de övriga. EK0 är generell

och innehåller de övergripande kraven

och de grundläggande begreppen. Stan-

darderna inom områdena EK1–EK9 är

utformade utifrån förutsättningarna i

EK0 så att de svarar upp mot helhetens

behov.

Standarderna inom områdena EK2–

EK6 och EK9 behandlar de materialbe-

tingade förutsättningarna för dimensio-

nering av bärande konstruktioner av be-

tong, stål, trä och murverk.

Standarderna inom områdena EK7 och

EK8 intar en särställning, vilket fi gur 1

visar.

EK7 Dimensionering av geokon-struktioner skiljer sig från andra materi-

aldelar. Till exempel kan värde på mar-

kens dimensionerande egenskaper inte

”standardiseras”, varken när marken är

belastande eller bärande. Värdena måste

bestämmas särskilt i det enskilda fallet

utifrån grundundersökningar. EK7 inne-

håller regler för hur värdena ska bestäm-

mas och för hur undersökningar ska pla-

neras, utföras och redovisas.

Tillämpningen av EK8 Dimensione-ring av bärverk med hänsyn till jord-bävning bygger liksom för EK7 på geo-

grafi skt betingade förutsättningar som

måste vara kända och dokumenterade

innan arbetet med dimensioneringen kan

utföras.

Likheter med BKREurokoderna innehåller tre slags typer av

text med inbördes rangordning. Texter

med högsta rangordning markeras med P

i marginalen. De är bindande och måste

följas. Näst i rang står rådgivande texter.

Längst ner i rang kommer informativa

texter. Varken dessa eller de rådgivande

är bindande.

Systemet med texter med olika rang-

ordning är analogt med vårt svenska sys-

tem med bindande föreskrifter och icke

bindande allmänna råd och informativa

läsanvisningar. Analogin har Boverket

formellt bekräftat i sin EKS. Boverket har

i några fall höjt rangen till P-nivå.

Eurokoderna innehåller inte vårt nor-

diska system med säkerhetsklasser. Både

Boverket och Vägverket tillåter fortsatt

tillämpning av systemet.

Den principiella uppbyggnaden av BKR

kan karaktäriseras på samma sätt som

eurokodpaketet och som illustreras ovan.

Sambandet mellan kapitlen i BKR visar

att uppbyggnaden och relationen mellan

huvudområdena – kapitlen – i eurokod-

paketet, respektive BKR, är mycket lika

varandra.

Kapitel 2 Allmänna regler för bäran-de konstruktioner är överordnad övriga

kapitel och kapitel 4 Geokonstruktioner

intar en särställning jämfört med mate-

rialkapitlen.

Skiljer sig från BKRVid en jämförelse mellan eurokoderna

och BKR kan vissa skillnader på övergri-

pande nivå noteras. BKR innehåller till

exempel inte dimensioneringsregler med

hänsyn till jordbävningar.

Den mest frapperande skillnaden är

omfånget. Eurokodpaketet har väsentligt

större omfång jämfört med våra nuva-

rande myndighetsbaserade regler. Räk-

nar man samman BKR med Boverkets

handböcker för betong- och stålkon-

struktioner kan man inte mäta sig med

eurokodernas omfång.

Skillnaden i omfång betingas bland an-

nat av att eurokoderna innehåller omfat-

tande texter av handbokskaraktär. Pre-

sentationen av vissa delar görs i många

fall i små steg, vilket gör att texten blir

ordrik och utrymmeskrävande.

Arbetet inom de tekniska kommitté-

erna som arbetat med standarderna har

inte heller samordnats tillräckligt. Anta-

let specialkommittéer har i vissa fall varit

många. Området EC 3 Dimensionering

av stålkonstruktioner är typexemplet


P

Figur 1. Illustration av helheten och av det ömsesidiga sambandet för eurokodernas huvud-

områden.

Eurokodernas huvudområden är med svenska beteckningar:

EK0: SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler

EK1: SS-EN 1991 Laster

EK2: SS-EN 1992 Dimensionering av betongkonstruktioner

EK3: SS-EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner

EK4: SS-EN 1994 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong

EK5: SS-EN 1995 Dimensionering av träkonstruktioner

EK6: SS-EN 1996 Dimensionering av murverkskonstruktioner

EK7: SS-EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner

EK8: SS-EN 1998 Dimensionering av bärverk med hänsyn till jordbävning

EK9: SS-EN 1999 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner

för detta. Där fi nns många specia-liserade och omfångsrika stan-darder.

Jämfört med BKR saknar euro-koderna också en gemensam och utrymmesbesparande disposi-tion. Strukturen inom de olika huvudområdena avviker därför från varandra vilket bidrar till det stora omfånget.

Införs i olika takt Eurokoderna införs successivt i berörda länder och olika takt. I Danmark övergick man helt re-dan vid årsskiftet 2008/2009 medan tak-ten är långsammare i Tyskland. Dansk standard är således helt reformerad me-dan arbetet med tyska DIN har påbörjats och förefaller gå långsamt.

Kommissionen har sagt att införandet ska vara helt genomfört senast år 2011 i alla berörda länder.

För svensk del upphör BKR att gälla för nybyggande vid årsskiftet 2010/2011. Fram till dess är det valfritt att tillämpa antingen de nya eller de gamla reglerna.

Vägverket har valt att fasa ut de äldre reglerna ett år tidigare jämfört med Bo-verket.

När eurokoderna införlivas som svensk standard behålls som tidigare sagts den ursprungliga beteckningen för EN-doku-mentet men med prefi xet SS. Europa-standarden förses alltid med ett natio-nellt försättsblad med svensk titel och ett förord med en presentation av standar-den. Omkring 75 procent kommer att vara översatta till svenska. För resterande standarder har SIS i samråd med Bover-ket och Vägverket valt att utge den engels-ka versionen som svensk standard.

De standarder som inte översätts berör antingen en smal krets tillämpare eller så bedöms de för närvarande inte vara sär-skilt relevanta för tillämpning i Sverige, till exempel standarderna om Dimensio-

nering av bärverk med hänsyn till jord-

bävning.

Konsekvenser av införandetEurokoderna kommer att bidra till att skapa en stor inre marknad med ökad konkurrens både när det gäller konsult- och entreprenadtjänster, men även för rena byggprodukter och -komponenter, samt stomsystem. Beställare kommer så-

ledes att kunna vända sig en större krets av konsulter, entreprenörer och produ-center. Konstruktörer kommer att kunna använda de gemensamma reglerna som offertunderlag för konsulttjänster både inom och utanför den europeiska mark-naden.

Förvaltare, ägare och brukare bedöms kunna göra vinster tack vare införandet av eurokoderna, främst genom bespa-ringar i byggprocessen. Vissa bedömare menar att reglerna kan ge vinster även i förvaltningsskedet.

Beredskapen varierarBeredskapen att ställa om tillämpningen till eurokoderna varierar i Sverige. Som-liga har en god beredskap. Andra är helt oförberedda. För de senare är det nu hög tid att informera sig eftersom det är mind-re än ett år kvar till dess eurokoderna blir de enda gällande dimensioneringsreg-lerna för bärverk. Omställningen kom-mer självklart att påverka berörda på olika sätt. Gemensamt är behovet att for-mulera strategier att möta framtiden. Så-dant kan bara den enskilda och det en-skilda företaget utifrån sina förutsätt-ningar bestämma.

Ingenjörsutbildningen på grundnivå där eurokoder ingår varierar kraftigt. Bil-den är relativt splittrad. Vissa skolor har kommit längre än andra. Några avvaktar. Somliga konstruktionsämnen ligger klart sämre till än andra.

För fortbildning av yrkesverksamma fi nns ett hyggligt utbud av kurser. I da-gens läge bedöms att behovet av fortbild-ning inte är fyllt. Efterfrågan vacklar så att vissa kurstillfällen har ställts in på grund av allt för få anmälda.

När det gäller beräkningshjälpmedel i

form av datorprogram och hand-böcker pågår arbete på vissa håll. Än fi nns inget heltäckande mate-rial för tillämpning i Sverige.

Sammantaget kan man kanske bedöma mottagarnas beredskap att möta införandet som något be-kymmersamt.

Det fi nns några förklaringar till det uppkomna läget. Projektet eu-rokoder har påannonserats och pågått under många år innan hel-heten blivit klar. Svenska myndig-heter har inte förrän nyligen kun-nat bestämma slutdatum för gäl-

lande regler. Ämnet har förlorat i aktuali-tet hos mottagarna allteftersom tiden har gått.

Hur får man tag i eurokodernaVår svenska tradition att myndigheter en samma utarbetar och tillhandahåller dimensioneringsregler för bärande kon-struktioner bryts, eftersom de hädanefter publiceras som standarder. Via myndig-heternas hemsidor kan man även i fort-sättningen hämta de formella förutsätt-ningarna för tillämpningen, såsom EKS och EBS.

SIS har ensamrätten att tillhandahålla standarder. Många klagar på att standar-derna är för dyra. Man utgår ofta från pre-liminärt satta priser. Den aktuella nivån är lägre. Prisnivån bör ses mot bakgrund av att SIS är en ideell, icke offentlig fi nan-sierad organisation. Försäljningen av standarder utgör en väsentlig intäktskäl-la för SIS verksamhet.

SIS Förlag AB är ett dotterbolag inom SIS och ansvarar primärt för försäljning-en. Förlaget erbjuder försäljning via olika tjänster. Enstaka standarder kan köpas via SIS hemsida www.sis.se eller genom förlagets kundservice.

Åtkomst kan också ske via tjänsten e-nav, som passar bäst för dem som har behov av fl era standarder. Tjänsten är ett webbabonnemang med paketköp av fl era olika standarder antingen för en eller fl era användare inom ett och samma före-tag. Förutom själva standarderna tillhan-dahåller webbabonnemanget uppdate-ringar, korta presentationer av andra in-tressanta standarder, med mera.

Se mer på: www.boverket.se, www.vv.se och SIS hemsida om euro koderna, www.eurokoder.se. D


Figur 2. Sambandet mellan kapitlen i BKR.


Nordbygg 2010 blev den störs-ta inomhusmässan som ge-nomförts i Skandinavien. Det-ta efter att ha slagit rekord

både i utställningsyta och antal utställare. Över 900 utställare är 150 fl er än Nord-bygg 2008.

Närapå 60 000 besökare strömmade till Älvsjö under de fyra dagarna 23–26 mars.

Fick många besökMånga styrde också stegen till Husbyg-garens monter för att få tidningen och prata om byggbranschen ur alla aspekter. Denna gång stod Husbyggaren i C-hallen, med bygg- och inredningsmaterial.

A-hallen fokuserade på VVS, fastig-hetsautomation och inneklimat, medan B-hallen var den ljudligaste och bökigas-te, med maskiner, verktyg och utrustning. I Victoriahallen fanns materialverksta-den, där olika byggmaterial demonstrera-

des. Husbyggaren gav sig även ut på spa-ning i mässvimlet. Läs mer om vad vi till exempel hittade på tema stål i inledning-en av tidningen.

Straffa fuskareSBR anordnade under torsdagen ett se-minarium om egenkontroll kontra be-siktning, som lockade runt 20 deltagare. I seminariet deltog Tomas Thulin från SBR:s entreprenadbesiktningsgrupp, Bo Samuelsson från Svensk byggtjänst, Gös-ta Gustavsson från Sabo och Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges byggindustrier.

Alla var överens om att systemet med egenkontroller inte fungerar särskilt bra och ett förslag att standardisera egenkon-trollen hos entreprenörer satte fart på debatten.

Enligt Tomas Thulin är entreprenadsi-dan inte mogen för att klara egenkontrol-ler på ett bra sätt och menade att behovet av branschregler är stort. Även Åke Råd-

berg tyckte att en branschstandard för innehållet i egenkontroll är en utmärkt idé.

Gösta Gustavsson menade att det är bra med en opartisk besiktningsman, samt att besiktningen görs i ett tidigt skede så att man inte får seriefel som blir svåra och dyra att rätta till.

Bo Samuelsson ställde frågan vad som behövs för att egenkontrollen ska bli tro-värdig.

Längst i förslagen för att råda bot på den ”erbarmliga” brist på kunskap som, enligt både panel och åhörare, råder i alla led från entreprenör till beställare, gick Gösta Gustavsson. Han menade att det är dags att börja följa gällande lagstiftning och straffa de entreprenörer som fuskar med egenkontrollen och läste högt ur brottsbalken som säger att bedrägeri kan ge upp till två års fängelse. D

NORDBYGG Nordbygg har utvecklats till en gigantisk byggfest. Årets mässa slog rekord både när det gäller antalet utställare och besökare. Alla var där, så även Husbyggaren. SBR anordnade ett seminarium om egenkontroll kontra besiktning.

Rekordstort Nordbygggiven träffpunktAv margot granvik, redaktör

Husbyggarens monter, tidigt första mässdagen. Björn Mårtensson på annonsavdelningen

samtalar med en av våra första besökare, Carl-Magnus Nilsson från Wasa kredit, medan Lena

Rösund, också från annonsavdelningen, delar ut Husbyggaren till intresserade förbipassera-

re.

Carina Eriksson från SBRs kansli samtalar

med Jonas Ström, förbundssekreteraren på

Svenska byggmästare- och ingenjörsförbun-

det i Finland, som kommit över enkom för

byggmässan.


Arne Edén, Per Söderström och Hans Elfström är alla med i styrelsen för SBRs entreprenadbe-siktningsgrupp.

Tomas Thulin som är ordförande för SBRs entreprenadbesiktningsgrupp samtalar i pausen med Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges byggindustrier. Kompakt badkar i trä. Färgat vatten.


En generell utgångspunkt i

svensk rätt är att fordringar pre-

skriberas efter tio år. När det gäl-

ler skadeståndskrav i avtalsför-

hållanden fi nns det reglerat bland annat i

köplagen att den part som ska framställa

ett krav ska göra detta inom skälig tid ef-

ter det att hon eller han fi ck kännedom

om skadan.

Det fi nns också reklamationsregler

som fastslår att köparen inte får åberopa

till exempel att en vara är felaktig om man

inte reklamerat detta inom skälig tid efter

det att köparen bort märka att varan varit

felaktig. Detta ligger alltså i köparens un-

dersökningsplikt.

En bortre gräns när det gäller felansvar

i köplagen är två år från det att köparen

tagit emot varan. Reglerna i köplagen

och för all del även i preskriptionslagen

är vad man kallar dispositiva, det vill säga

de gäller enbart i den utsträckning par-

terna i ett avtal inte kommer överens om

annat.

De standardavtal som gäller för entre-

prenad, AB och ABT, har av tradition ut-

gått ifrån att anspråk på skadestånd ska

framställas inom en viss kortare tid från

det att skadan framträtt.

Tre månaderI 5 kap 21 § ABT 06 anges till exempel att

anspråk på skadestånd ska framställas

skriftligen till motparten senast tre må-

nader efter entreprenadtidens utgång om

skadan framträtt under entreprenadti-

den. Motsvarande gäller det särskilda

skadeståndskrav för försening som kan

framställas i form av vite som enligt 5 kap

3 § tredje stycket ABT 06 måste framstäl-

las skriftligen senast tre månader efter

entreprenadens godkännande.

De nu beskrivna preskriptionsreglerna

är absoluta och innebär att beställaren

förlorar sin rätt helt och hållet att begära

skadestånd, om inte kravet framställts

inom dessa frister.

Dock bör man hålla i minnet att skade-

stånd, förutom vite, är relativt sällsynt

förekommande i entreprenadavtal. Den

kanske viktigaste påföljden som bestäl-

laren kan göra gällande är rätten att kräva

att entreprenören avhjälper fel på entre-

prenaden. En rätt som beträffande vä-

sentliga fel inte bara gäller under en

2-årig garantitid utan under en 10-årig

ansvarstid.

Skadestånd för felprojekteringFör konsultuppdrag är skadeståndssank-

tionen av jämförelsevis större betydelse

för beställaren. Konsultens skyldighet att

avhjälpa fel i de handlingar konsulten le-

vererat, till exempel vid ett projekte-

ringsuppdrag är inte av tillnärmelsevis

samma ekonomiska och praktiska bety-

delse, som en entreprenörs motsvarande

skyldighet att avhjälpa fel på entreprena-

den.

Projekteringsmissar av en konsult le-

der ju som regel också fram till fel i en

entreprenad, och därmed till kostnader

för den beställare och/eller entreprenör

som anlitat konsulten i fråga. Det kan

handla om fel som inte märks, och inte

heller kan märkas, i samband med att

handlingarna tas fram och överlämnas till

beställaren och som upptäcks i samband

med att entreprenaden utförs. Inte sällan

framträder projekteringsfel först under

garantitiden eller ännu senare då en ny-

uppförd fastighet eller anläggning varit i

bruk en tid.

Reklamationsfristen i ABK 96ABK 96 utgick från en reklamationsfrist

för skadeståndskrav som liknar den som

används i många andra sammanhang, till

exempel i köplagen, med innebörden att

krav på skadestånd skulle framföras ”sna-

rast efter det att skadan upptäckts”.

Från konsulthåll, och inte minst från

bolag som tecknar konsultansvarsförsäk-

ringar, invändes tidigare då och då att den

nu citerade bestämmelsen i ABK 96 skul-

le anses innebära en preskriptionsfrist på

endast tre månader från det att skadan

upptäckts, i analogi med motsvarande

regler i AB/ABT. Med skadan menade

man också den fysiska skada på entrepre-

naden som konsulten genom sitt projek-

teringsfel givit upphov till.

Rättspraxis om preskriptionHögsta domstolen har i ett antal rättsfall

slagit fast att preskriptionsregler som in-

skränker den allmänna preskriptionsfris-

ten på 10 år i preskriptionslagen normalt

ska tolkas restriktivt. Detta eftersom pre-

skription innebär en så långtgående rätts-

verkan för den part som drabbas av den.

(NJA 1992 s 728 och NJA 2005 s 843.)

Preskriptionsregeln i ABK 96 prövades

av Högsta domstolen i det så kallade LB-

Husmålet (NJA 2007 s 35). Förutsätt-

ningen i det målet var i korthet, och lite

förenklat, följande:

LB-Hus hade åtagit sig att på totalentre-

prenad uppföra ett antal småhus med ett

mindre antal lägenheter i varje för en

norsk beställare.

Efter slutbesiktningen och under det

att lägenhetsinnehavarna fl yttat in upp-

märksammades en ganska omfattande

isbildning invid taknocken på fastighe-

terna. Detta uppmärksammades under

vårvintern 1999.

Under sommaren 1999 lade den norska

beställaren fram två skriftliga utredning-

ar som påvisade att LB-Hus som totalen-

treprenör hade ansvar för isbildningen

och att det var fråga om fl era projekte-

ringsfel.

Utredningarna skickades av LB-Hus

JURIDIK Högsta domstolens dom i LB-Husmålet handlar bland

annat om tidsfristen för när en beställare måste agera mot en konsult.

Dessvärre verkar BKK:s strävan att öka tydligheten om reklamations-

fristen vid en konsultansvarsskada leda till fl er problem än man löser.

Oklart om reklamationsfristför konsultansvarsskada

Av john hane, advokat, Foyen Advokatfi rma

vidare till dess konstruktör FB Enginee-ring. FB Engineering gjorde också en egen utredning och beslöt att gemensamt med LB-Hus bestrida den norska bestäl-larens påståenden om att det var fråga om fel som LB-Hus svarade för.

Efter ytterligare kontakter mellan LB-Hus och den norska beställaren under hösten 1999 och under år 2000 övertyga-des LB-Hus slutligen i augusti 2000 om att LB-Hus trots allt hade ansvar och att det rörde sig om projekteringsfel i fem av de sammanlagt sex punkter som bestäl-laren påtalat.

LB-Hus bytte då sida och framställde ett krav på FB Engineering där man gjor-de gällande att de var skyldiga att ersätta LB-Hus med den kostnad på nära fem miljoner kronor som det kostade LB-Hus att avhjälpa de fel som beställaren påtalat mer än ett år tidigare.

Två slutsatserHögsta domstolen penetrerade den ifrå-gavarande bestämmelsen i ABK 96 utför-ligt och slöt sig till två saker av intresse.

För det första kom man fram till att or-det skada i ABK:s mening inte var begrän-sat till fysisk skada på objektet (det vill säga orsaken till att istapparna framträd-de), vilket FB Engineering invänt i målet. Med skada avses även den ekonomiska skadan för LB-Hus, det vill säga den av-hjälpandekostnad man inte skulle ha haft om man inte svarat för det påstådda felet.

För det andra slog man fast att det inte fanns någon absolut tidsfrist inom vilken en beställare måste agera mot en konsult, utan att man måste agera först när man har skälig anledning att anta att konsul-ten har ansvar för skadan.

Klargörande om preskriptionHögsta domstolen konstaterade sam-manfattningsvis att LB-Hus' krav på FB Engineering inte var preskriberat utan att LB-Hus – som med stöd av FB Enginee-rings egna utredningar försvarat sig i över ett år mot den norska beställaren – haft fog för sin inställning att man inte ansva-rade för felet och att man i takt med att utredningen förfi nades kunde komma till annan ståndpunkt utan att preskription därför inträtt.

För många som arbetar praktiskt med bland annat den här typen av frågor har Högsta domstolens dom medfört ett väl-

behövligt klargörande av en fråga som kanske främst på grund av ett ihärdigt hävdande av preskription från försäk-ringsbolag med fl era givit upphov till ett i viss mån oklart rättsläge.

ABK 09I arbetet med att revidera ABK 96 till ABK 09 har BKK emellertid inte nöjt sig med detta utan man har istället lagt in abso-luta tidsfrister som en beställare måste iaktta för att inte krav på konsultansvars-skada ska anses preskriberat.

Som de fl esta redan känner till innebär preskriptionsregeln i nu gällande 5 kap 6 § i ABK 09 att krav på skadestånd måste framföras skriftligen inom tre månader från det att beställaren fått skälig anled-ning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, samt därutöver senast nio måna-der efter det att beställaren fått känne-dom om skadan.

Det kan alltså konstateras att LB-Hus krav på ersättning av FB Engineering hade varit preskriberat om ABK 09 hade tillämpats på den tvisten. Det kan också konstateras att de preskriptionsfrister som BKK därmed infört blir ganska trub-biga.

Kortare tid att utredaVid det stora fl ertalet konsultavtal och för mindre skador av mer lättutredd karaktär kan man konstatera att de angivna fris-terna är väl tilltagna för en beställare. Många gånger leder dock fel som fram-träder under och/eller efter garantitiden på en entreprenad till omfattande och komplicerade utredningar om vad olika fel eller skador beror på, och vem som bär ansvar för dem.

Den absoluta fristen på nio månader medför med andra ord att ingen sådan utredning kan pågå under längre tid än så, utan att ett krav reservationsvis måste framställas från beställaren på konsulten och anmälas vidare till dennes försäk-ringsbolag.

När syns skadanInte sällan uppstår också svåra frågeställ-

ningar om när en beställare kan anses ha fått kännedom om en skada. Till exempel kan sprickbildning i en fasad noteras som en punkt att hålla under bevakning under antagande och förhoppning att det är fråga om ett skönhetsfel på ytan, varefter sprickbildningen något år senare visar sig ha varit symptomen på en allvarlig skada som först då bryter ut i hela sin vidd.

Även för sådana i praktiken vanliga si-tuationer kan preskriptionsreglerna i ABK 09 och den absoluta tidsfristen på nio månader från det att en skada upp-täckts medföra risk för betydande rätts-förluster för många beställare.

Det är en gammal sanning att juridiska regler som avser att alltför exakt reglera varje tänkbar situation med en rak och enkel regel inte fungerar i praktiken just för att regeln ska täcka så många väsens-skilda och olikartade situationer som egentligen inte går att jämföra med var-andra.

Nya problem uppstårTänkvärt är också att BKK i en särskild kommentartext till 2 kap 8 § ABK 09 om kravet att konsulten ”utan dröjsmål” ska anmäla behov av arbete just uttalat sig för att en bestämd tidsfrist inte går att upp-ställa, utan att man måste göra en avväg-ning mellan parternas intressen och en anpassning i det enskilda fallet.

Det hade varit önskvärt om samma pragmatiska synsätt hade präglat BKK i dess utformning av preskriptionsregeln i 5 kap 6 § ABK 09 istället. Följden torde istället bli att ett antal beställare kommer att se sig föranledda att göra avvikelser från preskriptionsregeln i sina konsultav-tal.

I vad mån det också medför att ett eller annat försäkringsbolag inte anser sig be-redda att reglera en skada på grund av att konsulten accepterat avsteg mot ABK som går utöver vad försäkringsbolaget menar vara gängse återstår att se. Utan tvekan kommer ett antal krav på skade-stånd också att behöva framställas ”för säkerhets skull” och därmed belasta både försäkringsbolag och konsulter med ut-redning helt i onödan, till påfrestning även för deras kommersiella relationer.

BKK:s strävan att skapa ökad tydlighet om reklamationsfristen för konsultan-svarsskada ger därmed sannolikt upphov till betydligt fl er problem än man löser. D


§ §§


Idag läste jag något konstigt i morgontidningen. Tekniske direktö-ren hos SP Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut berättade i en debattar-

tikel i Dagens Nyheter att han inte sällan hör uttalanden om att ”byggsektorn är en mogen och genomforskad bransch där man besitter all kunskap som behövs”. Han nämnde också att forskningen inom byggbranschen monterats ned de senaste decennierna.

Det är förstås dåligt, tycker Per-Erik Petersson som företräder en institution som ägnar sig dagligdags åt att plocka fram ny kunskap och kolla om branschen verkligen gör det den borde i ljuset av den kunskap som redan fi nns. Han tar upp problemet med taken som inte tålde snö-andet i vinter som ett exempel på att kom-petensen i byggbranschen behöver bli bättre.

Sallad växer vid fönstret

Jag som följer branschen från utsidan, som journalist, trodde förstås att hela branschen kastade sig över alla nya rön i klimatdebattens spår och forskade på hur framtidens alltmer uppkopplade hem ska se ut.

Från mitt perspektiv händer det myc-ket i byggsektorn och jag fantiserar om hus där människor lever i virtuella rum som drivs med solceller och vindsnurror. Överskottsvärmen från datorerna räcker för att värma husen under kalla vinterda-gar i framtiden, tänker jag mig.

Där i framtidens rum umgås männi-skor gränslöst och klimatsmart. Kanske är husen runda, hänger i träd och har långa spröt som insekter för att kommu-nicera med andra hus. Vid fönstret växer salladen till middagen, utomhus på som-maren och inomhus på vintern.

De hus vi ser idag kommer att vara helt otänkbart opraktiska och dumma med

framtidens mått mätt. Det är så jag ser på saken efter att ha plöjt byggtidningar och intervjuat forskare som ägnar sig åt bygg-da strukturer.

Självklart behövs väldigt mycket forsk-ning och kompetens för att bygga de här fantastiska husen och jag trodde att fram-synta experter var i full färd med att ut-veckla den kunskap som behövs för att förverkliga visionerna om livet i en värld som kommer att vara väldigt annorlunda.

Bransch som tappat kunnande

Men de forskare och visionärer jag inter-vjuat verkar tillhöra en krympande skara, insåg jag när jag läst Per-Erik Peterssons debattartikel med titeln ”Dåligt utbildade byggare en orsak till vinterns takras”. Slutsatsen är att de dåligt utbildade byg-garna är ett symptom på en hel bransch som tappat kunskap.

Taken rasar, väggarna möglar och te-gelstenarna faller i stora sjok från fasader, eftersom byggkompetensen håller på att

utarmas rent generellt alltså. Branschen håller inte alls på att rusta sig inför fram-tidens utmaningar, den är inte ens rustad för så grundläggande utmaningar som att bygga alldeles vanliga hus som tål vårt bistra klimat.

Det är ju väldigt tråkigt och jag undrar hur de som är ansvariga för sakernas till-stånd tänker. Det handlar om en av de viktigaste näringarna som förstås själv behöver näring för att utvecklas på ett bra sätt.

Är det kanske högskolorna som ned-värderat den sorts kunskap som till stor del handlar om något så handfast som att bygga hus? Eller är det hela vår kultur som inte vill inse vilka värden som fi nns under golvet vi går på, under taken som skyddar oss från skyfall och i väggarna som skyd-dar mot vinden? Har vi som tillsammans utgör samhället fått hjärnsläpp?

Husen erbjuder ju skydd för ett helt liv och det måste väl anses viktigare än det mesta annat. Har vi levt i hus så länge att vi inte längre ser dem kanske? Måste man gå in i virtuella rum och uppleva den på-tagliga bristen på väggar att luta sig mot, för att inse värdet av en verklig vägg som står rycken för en storm?

Torrt som knäckebröd

När jag var student så stod inte de som skulle bli byggingenjörer högt i kurs, man skulle ägna sig åt fysik, kemi eller elektro-nik för att vara riktigt fi n. Men nu, som vuxen, ser jag att det i många fall är bygg-ingenjörerna som har de bästa och intres-santaste jobben. De är med där det händer saker och ting i samhället, där infrastruk-turen som alla pratar om växer fram, och i de tjusiga rum som fotograferas i tid-ningarnas bostadsbilagor.

Kemisterna och fysikerna sliter i trista laboratorier eller kontor med alltför små fönster på någon högskola eller på en

IT Om nu nedrasade tak till följd av snöfall ska ses som ett symptom

på en byggbransch i kris, så måste det i sig ses som ett symptom på ett

helt samhälle med en osäker framtid. Vi lever i en kultur som misshus-

hållar med byggarvet och det håller inte.

När tak rasar in är det dags att tänka om

Av kerstin lundell, frilansjournalist

Tekniske direktören Per-Erik Petersson på SP

Sveriges tekniska forskningsinstitut var inte

byggbranschen nådig i en debattartikel i DN

i mitten av mars. Foto: SP

forskningsavdelning vid ett industriföre-

tag som byggt billiga och fula lokaler på

en avlägsen markbit.

Bryr sig inte

Att skrapa ihop kunskap är inte alltid så

glamoröst även om det är nödvändigt. Det

är som knäckebröd, nyttigt men torrt.

Kanske är det också därför byggbran-

schen inte bryr sig om forskning och kun-

skapsuppbyggnad: den har en sorts själv-

medvetande som grundar sig i att den

funnits i samhällets centrum så länge

mänskligheten byggt hus.

Byggbranschen var gammal och eta-

blerad redan när vetenskapen började

utvecklas på de gamla grekernas tid för

ett par årtusenden sedan. Från byggbran-

schens perspektiv är nästan alla andra

branscher nya påfund som bara funnits

under en väldigt kort tid.

Kanske kan det förklara en del av trög-

heten, för att inte säga tröttheten som

man kan utläsa av Per-Erik Peterssons ar-

tikel. ”Vid sidan av takras och fuktiga fa-

sader kan man komplettera listan med

’begrepp’ som Hammarby sjöstad och

Hallandsåstunnel för att förstå att det är

något som inte står rätt till”, skriver han.

Per-Erik Petersson föreslår program

som liknar dem som ägnas åt de i jämfö-

relse nya branscherna fordonsindustrin

och skogsindustrin, som knappt ens fun-

nits i något sekel än.

Borde ta i ordentligt

Jag tycker att han kunde ha tagit i mer.

Men tanke på byggindustrins betydelse

borde programmet vara ännu större. Vi

vistas i byggda strukturer nästan all vår

tid, medan vi bara sitter i en bil då och då

under en dag. Det är väldigt sällan vi kom-

mer ut i en bit natur som inte påverkats

alls av byggbranschen i någon av dess for-

mer.

Skulle inte detta gigantiska som omger

oss vara värt mer möda än ett fordonspro-

gram, som bara handlar om det vi använ-

der för att då och då förfl ytta oss eller våra

saker mellan olika byggda strukturer?

Forskningen borde till exempel också

omfatta rum att bli lycklig i. Det kunde de

som byggde kyrkor, tempel och moskéer

åstadkomma. De hade visioner om rum

som lyfte blicken och som skulle kunna

skapa återklang åt musik tillägnad gudar.

Hur ska sådana rum se ut för dagens upp-

kopplade människor?

Hur kommer det sig att ungdomar stir-

rar timme ut och timme in i en fyrkantig

skärm? Det är ju för att den är fylld av

upplevelser. Hur ska rummen se ut för att

kunna erbjuda något liknande? Med hjälp

av modern teknik och modern kunskap

måste vi kunna skapa tempel som är an-

passade för det människor vill ha ut av

livet idag.

Byggarvet slarvas bort

Men istället får vi alltså tak som rasar. Vi

lever i en kultur som misshushållar med

byggarvet och det håller inte. Jag är rädd

för att de nedrasade taken och möglande

fasaderna säger något om vårt samhälle

som vi helst inte vill veta.

Om vi i Sverige med all vår kunskap och

vetenskap inte kan bygga hus, vad kan vi

då, som är värt att kunna, i det långa lop-

pet? D


Arkitektstudenter på Chalmers experimenterade med ljusblå väggar.

De upptäckte att ett orange golv gav ett mörkt rum där orange färg

refl ekterades i skuggorna. Foto: Formas

Rum att bli lycklig i? Försök med färg som visar att blått ger luftig

känsla. Foto: Formas


FORM & TEKNIK Det är i sanning ett tidens tecken att man i

design sammanhang lockas att ge blanka den i gravitationen, och då har vi

inte ens andats förstavelsen till underhållet. Längre in i ignoransen när det

gäller förutsättningarna för materialens livslängd är det svårt att komma.

Av andreas falk, [email protected]

I min gärning inom undervisning-ens skrå kommer jag dagligen i kon-takt med idéer om att revolutionera världen med mer eller mindre djärva

ansatser att stryka ett streck över det som varit och det som är. Betong som fl yger. Bjälklag som svävar. Byggnadsdelar som fl yter. För att inte tala om material som inte åldras.

Det är inte hållbart realistiskt att igno-rera verkligheten. Samtidigt är det just där som de djärva stegen i utvecklingen kan tas, hoppen göras och paradigmen falla som korthus.

Avväga spännviddJust där upplever jag en stor skillnad på äpplen och päron. Efter nyss avslutad kri-tik i en workshop i arkitekturteknik om material, konstruktion och digitala verk-tyg ser jag en oroande trend som nästan vid det här laget överlevt sig själv.

Studenterna har stora idéer om arki-tektoniska lösningar som kräver sin kon-struktiva tribut och de är medvetna om hur beroende de är av att förstå och av-väga dimensioner och spännvidder, kon-struktiva åthävor och arkitektonisk fi -ness, drömmen mot det praktiskt jord-nära. Ett beroende som förvisso under många år inte accepterats utan setts över axeln på av många.

Frågorna som fälls under handledning och vid kritikgenomgångar rör det mo-mentant konstruktiva och materialrela-terat dimensionerade. Det som inte andas om är livslängden och tidens tand.

Det gnagerDen digitala utvecklingen har inneburit en revolution för byggandet, som, om inte redan så på sikt, torde kliva ut ur den in-dustriella revolutionens skugga. Det som för 20 år sedan tog dagar och veckor att beräkna och rita, om det alls var byggbart,

går nu i det närmaste i en blinkning från idé till färdigt förslag, prototyp och invigd byggnad. Vi talar idag – sedan hur länge? – om CAD CAM, och allt oftare om para-metrisering, om BIM och om free-form design.

Resultaten av denna byggprocess skil-jer sig mellan olika delar av världen. Toyotakoncernens lean-principer från bilindustrin når in på byggforskningsom-rådet sedan länge och börjar nu sippra ut och färga den svenska byggmarknaden.

NCC lade förvisso ner sin industriali-serade hustillverkningslinje i Hallsta-hammar hösten 2007, men processen på marknaden är alltjämt igång och centra bildas och nybildas liksom att nya initia-tiv tas på fl ertalet håll.

Design i fri formSom parallell kontrast till denna byggin-dustriella sakprosa ses på den internatio-nella arenan de internationella storkon-toren sysselsatta med blob architecture och free-form design i monumentalskala där parametrisering är nyckeln som ger tillgång till kostymen.

Firman AKT, Adams Kara Taylor, med säte i London, har på tio år utvecklats till en av världens ledande konstruktionsfi r-mor. De samarbetar med bland annat Londonbaserade arkitekten Zaha Hadid om nytt kulturcenter i Baku, Azerbadjan, där notan är hemlig och arkitektur- och konstruktionsbegränsningar är icke-frå-gor.

Men vad blir då notan på sikt för denna avsmakningsmeny i form och material? Hur underhåller vi dessa skapelser så att de överlever en resursmässig minimiål-der?

Underhåll – underhållande?I P1 morgonen den 15 mars diskuterade man science fi ction-genren inom littera-

turen och hur den sedan Mary Shelley under tidigt 1800-tal transformerats från kuriösa inslag i bokhyllan till vetenskap-ligt accepterade teman. Man belyste i programmet hur den spekulativa ivern att fantisera fått fotfäste och därtill vun-nit laga kraft att på allvar vidga vyerna om varthän härnäst.

Det är en enorm och fantastisk driv-kraft i denna människans obändiga nyfi -kenhet och vetgirighet. Jag bläddrar i senaste numret av RUM och konstaterar att fi ction inte alla gånger är fi ction längre utan dokumentär i vardande.

Framtidsutopierna har alltid avlöst varandra och siare, skönlitterära förfat-tare och SF-relaterade dito har brett ut sina tankar om hur det ska bli. Till och med i en i efterhand påhittad form, som norske Tore Renberg i boken ”En god tid”, skriven år 2000 som om den skrivits år 1925 om en framtid daterad år 1996.

En annan, mindre påhittad utopi är ”News from Nowhere”, som verkligen skrevs år 1890, av William Morris, om hur världen skulle te sig i början av 2000- talet. Det är inte något särskilt långt hopp i dagsläget mellan scenografi erna i fi lmen ”Det femte elementet” och den samtida arkitekturens strävanden – utan att vi vet ordet av, så har tekniken och samtiden tagit ett anmärkningsvärt hopp och vi be-fi nner oss mitt uppe i det som nyss var just en ren utopi. Det är på alla sätt fascine-rande!

Ska vi slå vad om livslängden?Men det stämmer också till eftertanke att i detta ljus refl ektera över frågeställning-arna som studenterna ofta utelämnar: hur länge håller det och hur ter sig kon-struktionen och arkitekturens fi nish om fem år? Om tio? År 2097?

Frågorna ställdes förvisso av studen-terna under föreläsningen om Zahas Ba-

Materialens verklighet– vårt memento och credo

ku projekt, om vad den genomparametri-

serade fasadbeklädnaden beräknas kosta

i produktion, men föreläsaren blev stu-

denterna svaret skyldig då det ekonomis-

ka spelrummet är obegränsat och prislap-

pen hemligstämplad. Men hur fungerar

det i verklighetens projekt, i verklighe-

tens Baku? Fungerar det och blir det be-

stående? – Förmodligen det första och

förhoppningsvis det andra.

Med risk för att verka mossig och trist

vill jag ge uttryck för samsynen med Vit-

ruvius, att god arkitektur bör vila på tre

ben – stabilitet, funktionalitet och skön-

het – och därtill även gott materialval och

rätt utförande.

En byggnad som inte kan underhållas

förfaller fortare än en som möjliggör un-

derhåll. En byggnad som snabbt förfaller,

chanserar från möjlig arkitektur till svår-

hanterlig, skambelastad skönhetsfl äck,

vilken som bäst kan betraktas som ”ett ut-

tryck för sin tid” men som kanske hellre

borde sprängas, så som också skett med

otaliga nedgångna exempel på i förtid

stämplade monument och kvarter.

Vilken står längstDärtill kommer den ekonomiska aspek-

ten av själva uppförandet. Den mexikan-

ske konstruktören Felix Candela utfor-

made fantastiskt tunna betongskal i

Mexi co fram till år 1958, se fi gur 1. Då in-

fördes generella löneökningar för bygg-

nadsarbetare i landet och det blev orim-

ligt att bygga skalkonstruktioner som

krävde så stora antal byggnadsarbetare

vid formsättning och gjutning. Så var den

sagan all.

Ett byggprojekt, vars like idag är omöj-

ligt att uppföra på grund av det ekono-

miska läget, men som möjliggjordes år

2005, är Rolex Learning Center i Lau-

sanne, Schweiz.

Byggnaden, som omfattar 15 000 m2,

inryms mellan två horisontellt oriente-

rade, böljande betongskal med upp till 90

m fri spännvidd. Mellan skalen förekom-

mer enbart glas, pelare och brukarna vid

Ecole Polytechnique Fédérale de Lau-

sanne.

Credo snarare än memento?I ett betraktande ögonblick kan vi roa

oss med att slå vad om vilken av ett litet

spontant urval av byggnader som kom-

mer att stå längst, se fi gurer 2, 3 och 4. Lek

med tanken och välj själv tre byggnads-

verk och fundera vad som håller och var-

för.

Detta är inte alls fråga om någon i för-

väg författad dödsruna över det moderna

byggandet, om nu någon trodde det.

Tvärtom!

Det som sett ur ett perspektiv bör yttras

som ett memento – betänk att materialen

åldras och att allt kött är hö – bör i ett an-

nat, senare intaget perspektiv utan darr

på manschetten kunna uttalas som ett

credo, då faktiskt nästan allt är möjligt,

bara vi tar hänsyn till de material och den

materialutveckling som vi har till vårt

förfogande! D

Referenser:

http://www.akt-uk.com/

http://www.rolexlearningcenter.ch/

Besson, Luc, The Fifth Element 1997.

Morris, William, News from Nowhere, The

Swan Library 1936.

Renberg, Tore, En god tid, Norstedts 2000.

RUM – arkitektur inredning design, nr

03/10.


Figur 1: Skulpturalt betongskal av Felix Can-

dela, strax söder om Mexico City.

Foto: Andreas Falk

Figur 2: Rikssdagshuset i Berlin, tillbyggnad av Norman Foster 1992–1999. Foto: Andreas Falk

Figur 3: Vikingaskipet i Hamar, OS-arena av

Niels Torp 1991. Foto: Andreas Falk

Figur 4: Allianz Arena, München, av Herzog

de Meuron 2002-2005. Foto: Andreas Falk


Teknikdelegationen har se-

dan november 2008 haft rege-

ringens uppdrag att verka för

att öka intresset för matematik,

naturvetenskap, teknik och IKT. Under

utredningstiden har delegationen arbetat

utåtriktat och bland annat genomfört en

kampanj, publicerat en rad underlagsrap-

porter, anordnat och deltagit i ett stort

antal möten, konferenser, seminarier och

rundabordssamtal och aktivt medverkat i

media och offentlig debatt.

Långsiktiga insatserUnder hela utredningsprocessen har

Teknikdelegationen haft sitt uppdrag att

”föreslå lämpliga insatser för ett långsik-

tigt arbete inom områdena och ange hur

ett sådant arbete kan bedrivas, följas upp

och utvärderas” för ögonen.

De fristående rapporter som tagits

fram på uppdrag av delegationen under

arbetets gång, har i huvudsak syftat till att

bidra till den analys på vilken delegatio-

nen kommer grunda sina slutliga förslag

på, vid ett sådant långsiktigt arbete.

Växande klyftaDe problem som Teknikdelegationen har

identifi erat är omfattande. Klyftan växer

mellan vad vi som samhälle behöver och

vad vi faktiskt kan leverera. Problemen,

och därmed delegationens uppdrag, är

dessutom komplexa. Inte minst för att

deras grundorsaker står att fi nna i den

förtroendekris som naturvetenskap och

teknik idag genomgår bland ungdomar i

hela västvärlden.

Teknikdelegationen menar att det nu

krävs en omfattande mobilisering av en

rad aktörer, inklusive utbildningsväsen-

de, arbetsliv, kommuner och intresseor-

ganisationer för att vända utvecklingen.

Medvetenheten om problematiken behö-

ver öka generellt, och delegationens upp-

fattning är därför att en kraftsamling på

nationell nivå med siktet inställt på ett

långsiktigt och målmedvetet arbete mås-

te till.

Rapport på vägHur Teknikdelegationen föreslår att det-

ta arbete bör bedrivas kommer att pre-

senteras i delegationens slutrapport som

överlämnas till högskole- och forsknings-

minister Tobias Krantz under Teknikde-

legationens slutseminarium den 29 april.

Rapporten innehåller också en redogö-

relse för hur delegationen arbetat för att

uppfylla de olika delarna av sitt uppdrag,

samt vilka analyser och ställningstagan-

den arbetet baserats på. D

INGENJÖRSBRISTEN Klyftan växer mellan vad vi som

samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Det konstaterar

Teknikdelegationen som också menar att problemet med ung-

domarnas minskade teknikintresse är ytterst komplext.

Av teresa jonek, huvudsekreterare, Teknikdelegationen

Komplex förklaring bakomframtida ingenjörsbrist

Teknikpedagogen Har-

riet Aurell har på upp-

drag av Husbyggaren i

två artiklar analyserat

de rapporter som legat

till grund för Teknikde-

legationens arbete med

att få ungdomar till tek-

niska yrken. Teknik-

delegationen är nu

aktuella med sitt åt -

gärdspaket.


Regeringen har gett Boverket det övergripande ansvaret för energideklarationer. Över 220 000 byggnader har i mars

2010 en energideklaration. Föreslagna åtgärder kommer att minska energian-vändningen med 17 procent om de ge-nomförs. Över 900 energiexperter i över 400 ackrediterade kontrollorgan genom-för cirka 15 000 deklarationer per månad.

Riksdagens mål att specifi k energian-vändning kommer att minska med 20 pro-cent från år 1995 kommer med mycket stor sannolikhet att uppnås. För att uppnå må-let 50 procent till år 2050 behövs ytterli-gare åtgärder såsom exempelvis skärp-ningar av byggregler för nybyggnad, till-byggnad och annan ändring (ombyggnad).

EU har utformat ramarEnergideklarationssystemet är en stor informationskampanj som EU i direkti-

vet Energy Performance Building Direc-tive, EPBD, utformat ramarna till.

Det är riktigt att själva energideklara-tionen inte minskar energianvändning-en. Kunskapen som fastighetsägaren får om sin byggnad via energideklarationen öppnar dock för en ökad möjlighet att åt-gärder genomförs. Att energiprisen har ökat under de senaste åren kommer att hjälpa till att få fastighetsägare att ge-nomföra föreslagna åtgärder.

Gör genomtänkt beställningVisst fi nns det saker som kan förbättras. Riksrevisionen har pekat på några områ-den. Boverket har föreslagit ytterligare an-dra punkter i ett regeringsuppdrag 2009.

Fastighetsägare som beställer arbete av ett ackrediterat företag bör tänka igenom vad de beställer så att de får förslag på en-ergieffektiviseringsåtgärder som är väl-grundade och där kostnaden för åtgär-

derna är lägre än den minskade kostna-den för energin. Hur beräkningar kan genomföras fi nns på www.edkalkyl.se.

Det direktiv som ligger till grund för lag, förordning och föreskrifter om detta har precis reviderats. Här fi nns delar som Sve-rige redan infört: Certifi ering av personer och kontroll av företagen görs genom ackrediteringen i Sverige, samt register över utförda deklarationer. Andra delar återstår att göra, såsom en energiklass-ning av byggnader som kan redovisas vid annonsering vid försäljning av byggnader.

Förtydliga begreppBoverket har av näringsdepartementet fått ett regeringsuppdrag att föreslå för-bättringar av energideklaration. Bover-ket ska:

1. genomföra en analys av och lämna förslag till ändringar i lag, förord-ning och i verkets föreskrifter och

DEBATT Energideklarationer är en genomtänkt informationskam-

panj. Ramarna har utformats av EU. Riksdagens mål att minska energi-

användningen kommer sannolikt att uppnås. Men visst kan vissa saker

göras bättre. Boverket ska nu se ifall regelverket behöver förtydligas.

Av nikolaj tolstoy, enhetschef Bygg och förvaltning, Boverket

220 000 energideklarationerminskar energiåtgången


allmänna råd som krävs till följd av

det omarbetade EU-direktivet om

byggnaders energiprestanda.

2. belysa och ge förslag på hur begrep-

pet besiktning av byggnader i de

bestämmelser som berör energide-

klarationer kan förtydligas.

3. analysera konsekvenserna av ett

slopande av kravet på att ackredite-

rade kontrollorgan ska upprätta en-

ergideklarationer för småhus och

om verket så fi nner lämpligt lämna

förslag till ett alternativt system.

4. utreda frågan om vilken energian-

vändning som ska ingå i begreppet

byggnaders energiprestanda – in-

klusive frågan om även verksam-

hetsenergi bör räknas in – och där-

med energideklareras.

5. bedöma behovet av förändringar

för att förtydliga regelverket när det

gäller tillsyn enligt lagen om energi-

deklarationer och, om verket så fi n-

ner lämpligt, lämna förslag till så-

dana förändringar.

6. utreda konsekvenserna av och om

verket så fi nner lämpligt lämna för-

slag till utformning av ytterligare

sanktioner än den som för närva-

rande fi nns i 14 § lagen om energi-

deklarationer.

Allt detta ska redovisas till den 1 au-

gusti 2010.

Visar risker

Skador och fel i byggnader är otrivsam-

ma. Att undvika fuktskador vid åtgärder

för att minska energianvändning är vik-

tigt. Därför är kraven på energiexperter-

na som genomför deklarationer att de

även är kunniga i dessa risker.

På Boverkets hemsida fi nns möjlighe-

ter och risker med några olika åtgärder

redovisade, se www.boverket.se/Om-

Boverket/Nyhetsbrev/energieffektiva-

atgarder/

Det kommer att läggas ut fl era sådana

under året. De kommer även att fi nnas på

en portal som Energimyndigheten och

Boverket ska göra i samråd.

Boverket har uppfattningen att funk-

tionskontroll av ventilation och energide-

klaration fungerar bra hos många fastig-

hetsägare. Det fi nns dock brister och vi är

tacksamma att få förslag på förbättringar.

Mer information om energideklaration

fi nns på www.boverket.se. D

Tilläggsisolering av vindsbjälklag. Före och efter. Källa: Boverket


Noterat

För att underlätta genera-tionsväxlingen bland företag kan till exempel webbtjänsten på Bolagsplatsen.se användas. Här kan intresserade lägga ut information, om man till ex-empel vill sälja sitt företag. Det går även att hitta företag som

kan köpas, att söka företag som kan drivas som franchise eller att leta efter lediga lokaler.

Runt 50 000 företag upp-skattas att beröras av det kom-mande generationsskiftet när 40-talisterna går i pension. D

Köp eller sälj företag

Byggbasen, som är en söktjänst som startade år 2000 för proffs inom bygg, installation och an-läggning, kommer med en ny sökmotor. Tjänsten gör det bland annat möjligt för besö-karen att skriva sitt sökord och därefter fi ltrera träffl istan be-roende på om det är tillverka-re, återförsäljare, montör, en-treprenör, konsult eller en myndighet som eftersöks.

Direkt i träffl istan visas bil-der på produkter och tjänster

för att orientera besökaren om företagens verksamhet. Man kan även hitta lokala aktörer genom att begränsa träffl istan geografi skt. Väl inne hos rätt aktör går det att skicka förfråg-ningar med mera.

Byggbasens målsättning är att allt inom Sveriges byggsek-tor ska kunna hittas på webb-platsen. Basen omfattar idag branschorganisationer, myn-digheter, återförsäljare, e-han-del, med fl era. D

Söktjänst för proffs

Esab är ett världsledande före-tag inom svets- och skärpro-dukter. All forskning och ut-veckling inom svetsutrust-ning, som idag bedrivs i Syd-amerika, Nordamerika, Euro-pa och Asien, kommer under år 2010 att fl ytta till Göteborg. Ett sjuttiotal utvecklingsin-genjörer ska arbeta vid det nya globala forsknings- och ut-vecklingscentret.

Esab har valt att etablera verksamheten till Lindholmen i det som håller på att bli Göte-borgs kunskapscentrum. Här ser företaget möjligheter att attrahera internationell kom-petens.

– Vi erbjuder en spännande arbetsplats med forsknings- och utvecklingsverksamhet som spänner över hela pro-duktutvecklingskedjan från specifi kation till färdig pro-dukt, säger Joakim Ed, Global Technical Director.

Dagens svetsutrustning an-vänds i mycket krävande indu-striell miljö vilket ställer stora krav på designarbetet. Utma-ningar fi nns inom svetspro-cess, kraftelektronik, inbyggda system och mekanik.

På Lindholmen i Göteborg fi nns sedan tidigare Esabs glo-bala utvecklingscentrum för tillsatsmaterial. D

Forskar om svetsprodukter

Fagerhult förstärker närvaron i stockholmsregionen med ett nytt showroom. Belysnings-lösningar inom offentlig miljö samlas i nyinredda lokaler på Södermalm. Större yta har gett möjlighet att samordna lös-ningar för många olika typer av ljusmiljöer – offentlig belys-ning, butiksbelysning och ut-omhusbelysning – under ett

och samma tak. Den nya visningslokalen

kan lätt förändras i samband med olika aktiviteter. Den om-fattar också den senaste tekni-ken när det gäller styrningar och armaturer, och har utfor-mats för att på ett snabbt och effektivt sätt understödja olika typer av provbelysningar. D

Kan prova belysning

De elever som nu går i årskurs två på gymnasiets teknikpro-gram kommer att erbjudas ett extra år på gymnasiet, T4, för att kunna bli gymnasieingen-jörer. Det är innebörden i ett förslag från utbildningsdepar-tementet.

– Kvalifi cerad arbetskraft behövs redan nu. Industrin kan inte vänta och därför vill vi utbilda gymnasieingenjörer så snart som möjligt, säger ut-bildningsminister Jan Björk-lund.

Skolverket planerar redan för ett fjärde tekniskt år, byggt på teknikprogrammet, i den nya gymnasieskolan. Det är tänkt att leda till gymnasiein-genjörsexamen och de första gymnasieingenjörerna kan

lämna den nya gymnasiesko-lan tidigast våren 2015.

För att gymnasieingenjörer ska utbildas tidigare föreslås en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år på gymna-siet, som ska bygga på det nu-varande teknikprogrammet. De första eleverna kan då läsa detta fjärde år under läsåret 2011/2012 och ska sedan kun-na gå ut på arbetsmarknaden direkt.

Försöksverksamheten före-slås pågå till år 2014, när de första eleverna går ut från det nya gymnasiet. Skolverket ska besluta om vilka skolor som får delta i försöket och utbild-ningarna ska vara riktade mot olika branscher. D

Gymnasieingenjörer redan 2012

Truckar är inblandade i unge-fär 800 arbetsolyckor per år, vilket innebär att truck är en av de farligaste maskinerna i svenskt arbetsliv. Även kranar, traverser och utrustning för personlyft är inblandade i många och ofta svåra olyckor.

En stor del av alla truck-olyckor kan undvikas med re-lativt enkla medel – riskbe-dömning, ökad kunskap, bättre rutiner och underhåll.

Under våren 2010 driver

Prevent en kampanj för bättre säkerhet vid arbete med truck och andra lyftanordningar. Man satsar bland annat på att sprida kunskap och informa-tion om säkert arbete. Ett ma-terial som är uppdaterat i för-hållande till teknikutveckling-en och nya arbetsmiljöregler har tagits fram. Se mer på www.prevent.se. D

Säkrare köra truck

Nu har den reviderade versio-nen av ABK (Allmänna Be-stämmelser för konsultupp-drag inom arkitekt- och in-genjörsverksamhet) – ABK 09 kommit.

Den ersätter ABK 96 och är för konsultuppdrag vad AB 04 och ABT 06 är för entreprenader inom byggsektorn. I dess köl-vatten kommer också tre böcker som kommente-rar ABK 09 utifrån oli-ka synvinklar och ut-gångspunkter. De tre referensböc kerna in-nehåller sökregister och översättnings-tabeller mellan ABK 96 och ABK 09.

ABK 09 kan användas inom alla teknikområden, från inle-dande skeden på idéstadiet till avslutande detaljprojektering under utförandeskedet. Be-

stämmelserna kan även an-vändas vid andra typer av kon-sultuppdrag, exempelvis olika

slag av utredningar, projekt-ledning, byggledning och be-siktning. Se mer på www.byggtjanst.se. D


Noterat

Fuktskador i bad- eller dusch-rum står för nästan var tredje vattenskada på hus i Sverige. En rapport visar nu att helt nya eller renoverade badrum med fuktskador har konstruerats med minst ett fel. Gemensamt för skadorna är att varken monteringsanvisningar eller branschregler har följts.

För att utreda orsaken till tätskiktsläckagen har Länsför-säkringar tillsammans med Garbo försäkring och Trä- och m ö b e l i n d u s t r i f ö r b u n d e t (TMF) gett i uppdrag åt SP Sveriges tekniska forsknings-institut, att närmare undersö-ka ett antal skador.

Rapporten visar att samtliga undersökta skador har orsa-kats av minst ett utförandefel vid uppförandet eller renove-ringen av badrummet. De allra vanligaste felen sker vid an-slutningen av golvbrunnen. Andra områden där tätskiktet ofta läcker är vid vinkeln mel-lan golv och vägg.

I de skadefall som ingått i forskningsprojekten är skill-naden liten mellan den så kal-lade hemmafi xaren och den auktoriserade plattsättaren. Om man ska skilja dem åt har hemmafi xaren i dessa skade-fall utfört ett något bättre ar-bete än den auktoriserade plattsättaren.

– Vi kan konstatera att i många fall har varken monte-ringsanvisningar eller gällan-de branschregler följts där skadorna uppstår, säger An-ders Jansson på SP, som förfat-tat rapporten.

Bad- och duschrum ska vara utförda enligt gällande bygg- och branschregler samt enligt materialtillverkarens monte-ringsanvisningar för att en kund ska kunna få full ersätt-ning vid en skada. Är det felak-tigt utfört ligger återställ-ningskostnaden på entrepre-nören under hela ansvarsti-

den. Kostnaderna för dessa fuktskador är mycket höga och ser i dagsläget inte ut att mins-ka.

– Branschen måste ta sitt ansvar och verkligen jobba med de problem och skador som förekommer. Utbild-ningsinsatser behövs både för professionella plattsättare och för hemmafi xare. Även egen-kontrollen behöver ses över, säger Lennarth Åstrand, vd på Garbo.

– Med den erfarenheten vi har idag så kan risken för skada minska drastiskt bara genom att följa aktuella branschregler samt monteringsanvisningar-na för tätskiktsystem och golv-brunn. Väljer man sedan ett tätskiktssystem som har högt ånggenomgångsmotstånd, bra deformationsupptagande för-måga, bra vidhäftning och är vattentätt så minskar man ris-ken för fuktskador ytterligare, avslutar Gustav Holst, skade-specialist på Länsförsäkringar.

Viktiga råd för att undvika vattenskador genom tätskikt:• Projektera badrummet nog-

grant, från avloppsdragning och underlag till kakelsätt-ning och montering av instal-lationer, skåp och andra at-tiraljer.

• Se till att alla berörda entre-prenörer är medvetna om hur hela systemet ska fun-gera.

• Acceptera aldrig att överta ett arbete som är felaktigt ut-fört från en annan entrepre-nör. Du tar samtidigt över ansvaret för felet.

• Följ gällande branschregler.• Välj material som är testat

och godkänt.• Följ monteringsanvisning-

arna för de material du an-vänder.

• Undvik genomföringar och infästningar i våtzon 1.

• Limma istället för att skruva fast tillbehör i våtzon 1. D

Golvbrunn ansluts ofta felMer än 40 procent av fastig-hetsägarna tycker att deras fjärrvärmeleverantör agerar dåligt eller mycket dåligt mot dem som kunder. Det visar en enkät om fjärrvärmemarkna-den från Fastighetsägarna Stockholm.

– Misstroendet mot fjärr-värmeleverantörerna är ut-brett bland våra medlemmar, berättar Per Forsling, energi-specialist hos Fastighetsägar-na Stockholm. Fjärrvärme-marknaden är en utpräglad monopolmarknad och företa-gens agerande på marknaden med stora prisökningar och nonchalant kundbemötande har skapat en stor misstänk-samhet mot leverantörerna.

Drygt 76 procent av respon-denterna uppger att deras syn på fjärrvärmeföretagen skulle förbättras jämfört med idag om de kunde välja leverantör. Endast en procent uppger att

synen på fjärrvärmeföretagen skulle försämras med en mark-nad där kunden kan välja leve-rantör. Hela 89 procent av fas-tighetsägarna uppger att det är bra eller mycket bra att ge möj-lighet för fastighetsägare att fritt välja fjärrvärmeleveran-tör.

– Undersökningen stärker oss i vår uppfattning att fjärr-värmemonopolen måste av-vecklas, säger Per Forsling. Fjärrvärmeföretagen har för-brukat sitt förtroende. Det är nödvändigt att förändra mark-naden i grunden för att åter-skapa kundernas förtroende.

Undersökningen är genom-förd som en webbenkät bland ett slumpmässigt urval av Fas-tighetsägarna Stockholms med lemmar. Totalt svarade 210 fastighetsägare på enkäten som genomfördes i månads-skiftet februari–mars 2010. D

Misstror fjärrvärmeleverantör

Reviderade ABK 09 ute

ch in-ABK

och vad förm l-e


Marknadsnytt

Kärcher kommer med en ny

teknologi för högtryckstvättar.

En väsentlig förändring på

fl era nya modeller är en ny vat-

tenkyld induktionsmotor. Ge-

nom effektivare kylning ökar

tillförlitligheten, samtidigt

som livslängden förlängs och

maskinen blir energieffekti-

vare. Maskinen blir både lät-

tare och tystare.

Kärchers högtryckstvättar

kan användas med så gott som

alla typer av vattenkällor. De

nya modellerna har snabb-

kopplingar av klick-typ till

högtrycksslangarna. D

Kärcher AB

031-57 73 00

[email protected]

Tvättar med högt tryckLappset erbjuder kommuner,

landsting och bostadsrättsför-

eningar 16 olika träningsma-

skiner för utomhusbruk.

Produktserien Norwell

Outdoor Fitness är ergono-

miskt utformad träningsut-

rustning för utomhusbruk.

Träningsmaskinerna är ska-

pade i material som tål väder

och vind. Med hjälp av den na-

turliga kroppsvikten kan krop-

pens muskler tränas. D

Lappset

0171-270 80

[email protected]

Pumpa muskler i det fria

Thermosilit är en ny miljövän-

lig och isolerande lättballast

till bruk, puts och gjutningar.

Det består av silikatsand som

utvinns från vulkanisk sten.

Silikatsanden expanderas ge-

nom en särskild uppvärm-

ningsprocess till ett lättvikts-

material som väger 120 kg/m3.

Thermosilit är öppen för

ångdiffusion vilket reducerar

vattenmängden i konstruk-

tionsmaterialet. Brandteknisk

klass A1. D

Nordic Thermosilit AB

0226-680 88

[email protected]

Vulkansten isolerar

Assa har utvecklat ett kodlås

för entrédörrar, Assa 3000

Code, för att förhindra tillfäl-

lighetsbrott genom att se till

att dörren alltid är låst utan att

man behöver låsa med nyckel.

Låset kan hantera tio koder

på fyra eller sex siffror. Koder-

na ändras enkelt och det går

även att skapa tillfälliga koder,

till exempel för hantverkare

och gäster, som sedan tas bort.

Kodlåset paras ihop med ett

specifi kt lås och kommunice-

rar trådlöst för enkel installa-

tion och placering av själva

koddosan. D

Assa AB

08-775 16 58

[email protected]

Låser utan nyckel

Bostik lanserar ”AquaTac”, ett

nytt vägglim för väggmattor i

våtrum. Limmet är utvecklat

för långvarig hållbarhet till-

sammans med våtrumsmattor.

Produkten är godkänd av alla

stora matt-tillverkare. Limmet

fäster direkt på matta och un-

derlag. Produkten har en kon-

sistens som minimerar stänk

och spill.

Bostik AquaTac är EC 1 god-

känd, och är därför en miljö-

och hälsovänlig produkt. D

Bostik AB

0704 -19 51 80

Lim för väggmatta i våtrum


Marknadsnytt

Control System kommer med

en ny multifunktionell kryss-

och peklaser, 5.2XL från Trim-

ble Spectra Precision. Lasern

ger fem punkter och två linjer

samtidigt och är ett använd-

bart instrument för alla inom

byggsektorn, som elektriker,

snickare, ventilationsmontö-

rer och plattsättare.

5.2XL har laserljus med bra

synbarhet och spridning av la-

serlinjer i 150 grader. Instru-

mentet kan användas utom-

och inomhus upp till cirka 75

meter med mottagare HR250

(tillval). 5.2XL levereras med

måltavla, universalfäste, adap-

ter 5/8" till kameragänga och

batterier. D

Mätcenter Control System

0703-33 32 33

[email protected]

Laser ger punkt och linje

Byggros AB, som har mark-

nadsfört extensiva tak, så kal-

lade sedumtak, under cirka 15

års tid, har utökat sortimentet

till ett heltäckande koncept –

Diadem – för takträdgårdar. I

sortimentet fi nns lösningar för

allt ifrån sedumtak till inten-

siva takträdgårdar.

Taksystemet Diadem är

komplett med säkerhetsan-

ordningar (fallskydd), dekora-

tion (planteringslådor med

mera) avgränsningar (staket-

system med mera) och upp-

byggnad av den gröna ytan

med dränerings- och vatten-

hållande material. D

Byggros takträdgårdar

+46 44 76 553

[email protected]

Dränerande takträdgård

Golvvärmeleverantören Ther-

motech har designat ett eget

system för tappvatten och ra-

diatoranslutningar: Thermo-

tech MultiSystem™. Företa-

gets mål är att bli en komplett

leverantör av system för vär-

me- och vattendistribution.

Thermotech MultiSystem™

är testat och godkänt av Nord-

test NT VVS 129 och är anpas-

sat till branschregler Säker

Vatteninstallation. D

Thermotech Scandinavia AB

060-64 70 92

[email protected]

Levererar värme och vatten

Varje år sker 700 stegrelatera-

de arbetsplatsolyckor som i

genomsnitt leder till 50 sjuk-

skrivningsdagar. Wibe Lad-

ders erbjuder industrier och

byggnadsföretag i södra och

västra Sverige en säkerhets-

inspektion av arbetsbockar,

trappstegar och klätterstegar,

samt en säkerhetsgenomgång

för dem som använder stegar-

na. D

Wibe Ladders

0739-17 86 89

[email protected]

Säkrar säkrare stegarbete

Ruukkis nya, höghållfasta och

korrosionsskyddade konst-

ruktionsstål Optim 960 QCW

erbjuder konstruktioner i nya

och lättare dimensioner. Den

nya stålkvaliteten kombinerar

hög hållfasthet och korro-

sionsskydd.

Optim 960 QWC är skräd-

darsytt för applikationer som

containers, kranar och lyftar-

mar där stålet samtidigt ut-

sätts för mekaniska påkän-

ningar och vädrets makter. D

Ruukki

010-78 78 028

Tåligt konstruktionsstål

USG lanserar ett nytt spackel i

Sverige: Sheetrock Dust Con-

trol. Spacklet bygger på en ny

teknologi som genererar

mind re fl ygande damm. Så

kallade ”heavy dust”-partiklar

i det nya spacklet binder ihop

fi nt damm till större partiklar

som är för tunga för att stanna

i luften. Dammet faller ner till

golvet och blir liggande. Städ-

ningen blir därför enklare. D

USG Sheetrock

08-444 38 30

[email protected]

Spackeldamm ramlar ner


Marknadsnytt

Det danska företaget Kvik är

mest känt för sina kök, men

garderober och skjutdörrar

har alltid varit en del av sorti-

mentet. Kvik lanserar nu ett

inredningssystem till gardero-

ben – Kvik Ordine. Systemet

gör det enkelt att sätta in de

olika delarna i ramar, till ex-

empel skohyllor, trådkorgar

och tvättpåsar. Systemet är

fullt utdragbart, vilket ger en

komplett överblick över gar-

derobsinnehållet. Ordine har

färgerna vitt, antracitgrå och

obehandlad ek. D

Kvik A/S

+45 20 98 44 86

[email protected]

Inreder garderoben

Relekta lanserar X-tack7 som

gör att tunga ting fäster snabbt

och direkt utan stöd eller extra

fi xering. Konstruktionslim-

met kan till exempel användas

vid montering av tegelsten

över en öppning över ett föns-

ter.

Limmet har

god fästförmå-

ga, hög lim-

styrka och här-

dar snabbt.

Det innehåller

varken isocya-

nater eller

and ra skadliga

lösningsme -

del, och kan

därför ersätta

bland annat

bult, popnit,

skruvar och

spikar. Vidare är X-tack7 över-

målningsbar och kan använ-

das inom- och utomhus, även

på våta ytor. D

Novatech

031-13 54 90

[email protected]

Limmar hängande sten


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se

0150-34 99 00


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post [email protected]


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Sid

Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Cadmac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Eurostairs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Sid

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . 18, 22

Thermisol Panels . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Thermotec Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Unite Fasteners . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Västsvenska Stålkonstruktioner VSAB . . . . . . . . . . . . . . . 7

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60

Fax 08-643 11 60

[email protected]


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: info@fi skarhedenvillan.seHemsida: www.fi skarhedenvillan.se

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10

Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifi erad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O. Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG,

TEL. 042-12 00 10

www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

HELSINGBORG



STOCKHOLM STOCKHOLM STOCKHOLM

Projektledning

Byggledning

Projekteringsledning

Kvalitetsansvar

Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge

Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36

E-post [email protected]

Mark-, Väg-, Trafi k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning

Planering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)

Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,

Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]


ÖSTERSUND


Marknadsnytt

VISBYVISBY

bj

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifi erade besiktningsmän – SBR

Certifi erade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

Bosch kommer med en ny ge-

neration luft/vatten värme-

pumpar. Effekten utvinns av

en patenterad scrollkompres-

sor som ger upp till 65 grader

Celsius varmt vatten till husets

värmesystem. Värmepumpen

är utvecklad för vårt nordiska

klimat, vilket bland annat

innebär att den ger värme till

huset även när det är ned mot

minus 20 grader Celsius.

Tekniken, att ta in luften

från baksidan och rikta utblå-

set uppåt, har utvecklats med

en ny aerodynamisk toppdel i

kompositmaterial, som redu-

cerar ljudet från utblåset ytter-

ligare. D

Bosch Thermoteknik

+46 70 573 44 47

Värmer även vid minus 20

Byggelit introducerar ett nytt

golvsystem, det ställbara ljud-

golvet Byggelit Refloor.

Byggelit Refloor byggs utan

reglar och vilar på ställbara

ben vilket bidrar till goda ljud-

egenskaper. Golvsystemet

passar ställen där el- och rör-

dragning måste ske ovanpå be-

tong, i källare, eller där god

ventilation är viktig. Golvets

stomme är Contifloorskivan;

en 22 mm spånskiva med pa-

tenterad skarvning. D

Byggelit AB

063-272 00

[email protected]

Ställbart golv utan reglar

Torka, röta, svamp och mögel

är ett konstant hot mot träkon-

struktioner utomhus. I år är

det 50 år sedan varumärket

Cuprinol lanserades som ett

effektivt skydd av utvändigt

trä. Enligt Akzo Nobel visar nu

tester under extrema väder-

förhållanden att produkterna

har dokumenterat lång håll-

barhet.

I Cuprinol ingår numera,

förutom träolja, både lasyrer

och täckande färger för utom-

husbruk. D

Akzo Nobel Decorative Coatings

040-355 000

[email protected].

com

Halvsekelgammalt träskydd


Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR som bilda des 1951 är en ideell yrkes-organisation med kom petens krav på si na medlemmar. Förbundet ger till-gång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem mar nas yrkesroll. Bygg ingenjörer na SBR har 2 600 med lem mar och anslutna för-delade på 27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre tagar -

examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga och kvalifi cerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög-skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade aktivi-teter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter med lokal avdelningarna och systerorgani-sationer utomlands.

FörsäkringarFörmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente ring och utbildning till kvali tets ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certi-fi ering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning som prenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen-jörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingen jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl .

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre-tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingarEntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås via Internet.

Kansli

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, 116 30 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örande: Lars Hedåker, 040-15 06 96Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfi rma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenBjörn Selling, StockholmsavdelningenVeronica Jensen, MalmöavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, Skaraborgsavdelningen

Varför måste redan stora stä-

der bli större? Finns det någon

magisk gräns som medför att

städer som uppnått en viss

storlek, automatiskt fortsätter

att växa av sig själva?

Man kan ju till en början fi -

losofera kring den nu aktuella

förbifart Stockholm. Denna

motorled är planerad från

Skärholmen/Botkyrka via Mä-

laröarna fram till E18 fram till

E4:an. Där är det redan trångt,

med dagens trafi kmängder.

Essingeleden var en gång pla-

nerad att lösa Stockholms tra-

fi kproblem. Den är i dag allde-

les otillräcklig.

Biltrafi kens belackare har

alltid hävdat att nya motorle-

der ökar bilismen i Stockholm.

Jag menar att de har rätt.

Dock kommer vi inte att

kunna räkna bort bilismen.

Den kommer att fortsätta att

öka, med förhoppningsvis mer

miljövänliga drivmedel, etce-

tera.

En fundering kring förbifart

Stockholm som jag länge häv-

dat, är att den planerade

sträckningen ovan är alldeles

fel och alltför kostsam. Förbi-

fart Stockholm heter det, då

ska man väl inte först belasta

in- och utfarter med ännu mer

trafi k.

Förbifart Stockholm bör

starta i Nyköping och dras via

Strängnäs-Enköping upp till

Uppsala.

En allvarligt menad utred-

ning om detaljsträckning och

kostnader blir sannolikt miljö-

mässigt mycket bättre och be-

tydligt billigare än den nu före-

slagna. Trafi k från Södra för-

orterna till Stockholm som

inte ska till Stockholm kan då

bakvägen åka förbi utan att yt-

terligare belasta trafi ken i an-

slutning till Stockholm.

Ovan nämnda förslag med-

för även att det kan bli en viss

inbromsning på den överhett-

ning som sker i Stockholm, till

fördel för övriga städer och or-

ter i Mälardalen som kan och

vill expandera.

Av Bengt Persson,

Stockholmsavdelningen

Måste stora städer växa?

Antagnings-

utskottet

27 april

Förbundsstyrelsen

7 maj

Förbundsstämman

7–9 maj SBRs för-

bundsstämma i

Norrköping. D

Kalender

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Alex Aguilera, byggingenjör, AA Architecture & Design, Stockholm (tidigare ansluten)Kent Andersson, egen före-tagare, Kent Andersson Bygg-ledning AB, MölndalTage Ashing, byggingenjör, Tidningsbärarna, MalmöMagnus Carlsson, projektleda-re, Perfecta AB, HägerstenDaniel Eriksson, förvaltare, Riksbyggen, Stockholm (tidigare ansluten)Peter Green, byggnads-konstruktör, Tyréns AB, Alingsås (tidigare ansluten)

Martin Henriksson, ingenjör, Marklaget AB, Helsingborg (tidigare ansluten)Björn Holgersson, egen före-tagare, Sanda Konsult, SturköStefan Hyll, ingenjör, Fastig-hets Teknik Torpheimer-gruppen AB, Linköping (tidigare ansluten)Anders Jämtfjäll, egen företa-gare, ACC-Glasrådgivare, NackaNadja Linde, ingenjör, Mark-laget AB, Göteborg (tidigare ansluten)

Jonas Lindström, projekt-ingenjör, Skanska Sverige AB, Malmö (tidigare ansluten)Fredrik Lundmark, ingenjör, Marklaget AB, Helsingborg (tidigare ansluten)Per-Ola Nordquist, egen före-tagare, Nordquist Fastighet och Energiteknik, Själevad (tidigare ansluten)Kim Olmås, Monomeet AB, Göteborg (tidigare ansluten)Mattias Ström, ingenjör, studio 100 ab, Göteborg (tidigare ansluten)

Micael Swensson, Intreprenör AB, Solna (tidigare ansluten)Mikael Thorén, byggtekniker, Länsförsäkringar Gotland, Visby

Nya anslutna

Emelie Ivarsson, MalmöSofie Kaiberger, MalmöUlf Mårtensson, LundKent Olofsson Norrgård,

MalmöMoa Persson, MalmöFredrik Pettersson, MalmöPontus Westerberg, Malmö D

Nytt från SBR

Entreprenadbesiktning

Steg 2, 20 maj, GöteborgProv 20 maj, GöteborgSteg 2, 26 april, StockholmProv 26 april, Stockholm

Symposium för

entreprenadbesiktningsmän

16–19 september, Berlin11–12 november, Stockholm

Symposium för

överlåtelsebesiktningsmän

26–27 april, Malmö12–13 oktober, Göteborg16–17 november, Stockholm

Symposium för

kvalitetsansvarig enligt PBL

28–29 april, Stockholm

ABK 09

29 april, Kristianstad27 maj, Helsingborg

Putsade fasader

20 maj, Stockholm

Skadeutredningar

5 maj, Stockholm

Eurokoder

27 april, Helsingborg

AMA Hus 08, grundkurs*

27 april, Göteborg

AMA Anläggning 07*

27 april, Sundsvall

MER Anläggning 07*

28 april, Sundsvall

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

17–18 maj, Stockholm24–25 maj, Malmö25–26 maj, Göteborg27–28 maj, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fördjupningspaketet, steg 2*

26 april, Göteborg21 maj, Luleå

Entreprenadjuridik, grundkurs*

4 maj, Malmö

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

27 april, Umeå

Projektledning*

27–28 april, Stockholm

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete

med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan, se

www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Aktuella kurser

Nya medlemmar


Kistamålet föredrogsI samband med Stockholmsav-delningens årsmöte den 24 februari hade vi ett intressant föredrag om Kistamålet. En stålbalk vek sig så att en mon-tör avled och en annan person skadades. En bilist vinkades fram när arbetet (lyftet) skulle avslutas, och hamnade under raset, men klarade sig.

Anders Sarpakari från Foy-en Advokatfi rma berättade om utslaget i domstolen. Vi var många som bara sett någon no-tis om att en enskild konstruk-

tör dömdes och ställt oss und-rade till varför inte företaget hon arbetade på ställdes till svars. Den stora skillnaden för oss är ju att vi tänker på an-svarsutkrävande enligt civil-rättsliga avtal, till exempel ABK. Men här handlar det om straffrätt, det vill säga staten avkräver ansvar oftast av en-skild person. De straffrättsliga regler som gäller på en byggar-betsplats är arbetsmiljölag-stiftningen.

Konstruktören har ansvar

vid projektering att förebygga olyckor.

Åklagaren försökte utkräva ansvar av projektledningen för att det inte fanns en godkänd trafi kanordningsplan. Tings-rätten menade att det var oakt-samhet men bilistens skada var ej en adekvat följd av denna oaktsamhet. Rätten menade vidare att fl aggvakt är ett etab-lerat arbetssätt.

Konstruktören åtalades för grovt vållande till annans död samt grovt vållande till kropps-

skada. Hennes närmaste chef blev också åtalad för att egen-kontroll ej utförts. Åklagaren yrkade även på företagsbot.

Företagsboten för konst-ruktionsföretaget blev 1,5 mil-joner kronor.

Konstruktören dömdes för vållande till annans död och vållande till kroppsskada ge-nom arbetsmiljöbrott. Villkor-lig dom och 100 dagsböter.

Av Lena Wennbo

ledamot Stockholms-

avdelningens styrelse

Nytt från SBR

Norrköping laddar inför stämman

Årets förbundsstämma hålls i Norrköping den 7–9 maj 2010.

Fredagen den 7 maj inleds med SBRs Golfmästerskap som spelas på Bråvikens golf-klubb, där alla med högst 36 i handicap kan delta. Start klockan 09.00. Poängbogey gäller.

På kvällen hålls en väl-komstbuffé i Louis De Geer konsert och kongresshus, där Urban Tjärnström hälsar väl-komna. EU-politikern Göran Ferm kommer att hålla ett an-förande om Norrköpings och EUs framtid.

Under lördagen hålls själva stämman på Louis De Geer konsert och kongresshus. Un-der eftermiddagen kan Arbe-tets museum eller Stadsmuse-et besökas.

Medföljande kan under lör-dagen delta i en Johannavand-ring i Norrköpings industri-

landskap. Vandringen går ige-nom Norrköpings vackra in-dustrilandskap där guiden startar berättelsen om Johan-na:

”Året är 1910. Norrköping var då en stor stad med trähus och innergårdar. Från fabriker-na hördes dunket av textilma-skinerna, hästskjutsarna då-nade mot kullerstensgatorna...”

Lördagskvällen avslutas med middag och underhåll-ning i Norrköpings stadshus.

Söndagen vigs åt fria aktivi-teter, med möjlighet att besöka Arbetets museum eller Stads-museet, vilka ligger nära var-andra i Industrilandskapet. På Arbetets museum visas bland annat en utställning med och av den politiske satirtecknaren EWK samt en utställning i form av ett löpande band om den tekniska vardagsutveck-lingen åren 1930–1980.

På Norrköpings Stadsmu-seum fi nns en utställning om fotbollslegenden Nils Liedholm, bördig från Valdemarsvik i Ös tergötland och den 9 maj klockan 14.00 är det vernis-sage på en utställ-ning om fornti-den. D

Norrköping by night. Foto: M&F foto

Årets stämma hålls i Norrköping.

Foto: Sofi a Andersson

den Nils bördig

arsvik i ochlockan ernis-ställ-rnti-

Årets stämma hålls i Norrköping

to: Sofi a Andersson

Hjärtligt välkomnatill SBR:s förbundsstämmai Norrköping7 till 9 maj 2010



Marknadsnytt

Daikin introducerar ”Emura”, som har designats och utveck-lats i Europa för den europe-iska marknaden. Bakom form-givningen står den Hamburg-baserade byrån Design 3.

Målet har varit att luftvär-mepumpen ska smälta in i en snygg inomhusmiljö, utan att dominera. Fronten har en när-mast organisk form; helt slät med mjukt rundande former och utan synliga kontroller el-ler galler. Under drift glider frontpanelen uppåt-utåt för att ge luften fritt fl öde. Alla

funktioner styrs via en desig-nad fjärrkontroll.

Den väggmonterade inom-husdelen är kompakt. Djupet är 15,6 cm.

Ljudnivån är på 25 dB(A). Daikin Emura har ett ”intel-

ligent öga”, som känner av om det fi nns människor i rummet. Den växlar automatiskt till ett energisparläge om rummet är tomt. Det fi nns även en in-byggd timer som kan program-meras för upp till en vecka. D

Daikin Sweden AB

08-586 455 66

[email protected]

Designad luftvärmepump

Flowcrete Sweden som tillver-kar fogfria golv- och vägglös-ningar introducerar akrylbe-läggningen Flowfast Terrosso.

Flowfast Terrosso är en mo-dern fogfri fl inggolvsbelägg-ning som passar publika mil-jöer. Standardsortimentet av Flowfast Terrosso rymmer åtta mönsterkulörer men det fi nns fl er möjligheter eftersom urvalet av fl ingor är stort. Gol-

vet tillverkas hantverksmäs-sigt på plats och är lämpligt för publika miljöer där design och slitstyrka är av vikt, som galle-rior, hotell, restauranger, fl yg-platser och järnvägsstatio-ner. D

Flowcrete Sweden AB

0435-40 01 10

jukka.kaikkonen@fl owcrete.com

Slitstarkt fl inggolv

Företaget Ardex garanterar läggningar utan sprickor på alla typer av underlag. Tekni-ken bygger på Indor Tec 2 E, som är en armerad matta fri-kopplad från befi ntligt under-lag, tillsammans med en snabb fästmassa Ardex X 78 S.

Genom att man använder sig av en fl ytande konstruktion

kan läggning ske på nygjutna betonggolv som fortfarande krymper, på golv där man an-nars inte får vidhäftning på grund av exempelvis olja, samt på golv med blandade under-lag, som trä/betong och asfalt/betong. Eventuell kvarvaran-de fukt i underlaget fördelas jämt igenom mattans kanal-system. Därifrån avdunstar fukten genom fogarna. Det ger en garanti för att fukt inte kapslas in i det nya golvet.

Bygghöjden är låg, från cirka 14 mm inklusive keramik. D

Ardex

0730-86 15 62

[email protected]

Klinker på knaggligt underlag

Några streckkodsetiketter och en handdator är vad som be-hövs för att bli av med pap-pershantering och eliminera risken för fel och glömska vid service- och underhållsarbete. Detta enligt företaget som ta-git fram den webbaserade Je-

tasmetoden, som är ett ronde-ringssystem med streckkods-etiketter. På serviceobjektet sätts en etikett som när den skannas ger en arbetsorder i handdatorns display. Arbetet utförs, och kvitteras när det är klart.

Nu lanseras version 5,0 av systemet, med en uppgrade-ring som bland annat omfattar en rejält utökad statistikfunk-tion och en kraftfull sökmotor som gör det möjligt att söka specifi k historik, till exempel per fastighet. Likaså kan an-vändaren få förväntad arbets-börda per fastighet, vilket un-derlättar arbetsplaneringen.

Till programmet fi nns en modul som är anpassad till fastighetsbranschens egen av-talsstruktur Aff. D

Jetas Quality Systems AB

0709-56 56 00

Håll koll på underhåll

Branschen efterfrågar ny kun-skap inom allt som rör energi-besparing och isolertekniker. Även kring rörisolering är kunskapssuget stort. Isover har sålunda samlat både gam-

mal och ny information i bro-schyren ”Isolering av rörled-ningar”. D

Saint-Gobain Isover AB

www.isover.se

Uppdaterat om rörisolering

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

husbyggaren 2010 nr 3

Documents