Certifierad skog enligtFSC och PEFC

3 2

PEFC/05-31-52

Främjande avuthålligt skogsbruk

www.pefc.se

Holmen Skog 891 80 Örnsköldsvikinfo@holmenskog.comwww.holmen.com

Konsumenternas efterfrågan på certifierade produkter ökar i takt med att miljömedvetandet växer. Certifieringssystemen gör att skogsprodukters ursprung kan spåras och visar att fastighets- ägare tar ansvar gällande miljö, sociala värden och ett hållbart ekonomiskt bruk av skogen. Certifieringen hjälper därmed konsumenter och företag att göra ansvarsfulla köp av skogsråvara och produkter som kommer från skogen.

I denna folder kommer vi på ett överskådligt sätt beskriva vad certifiering innebär för dig som skogsägare och vilka krav du måste uppfylla för att bli medlem i Holmens gruppcertifikat. Hol-men erbjuder skogscertifiering enligt systemen FSC® och PEFC™, där du kan välja att vara enkel-certifierad genom ett system eller dubbelcertifierad genom båda systemen.

Certifiering av skogsbruk

Programme for the Endorsement of Forest Certification™ är ett inter-nationellt system för certifiering av skogsbruk och produkter i efterföljande handelsled. Målet är att främja uthålligt skogsbruk med balans mellan de tre aspekterna, skogsproduktion, miljövård och sociala intressen.

År 2011 är drygt åtta miljoner hektar skogsmark i Sverige PEFC™-certifierad, vilket mot-sarar ungefär en tredjedel av den produktiva skogsmarken.

www.pefc.se

Forest Stewardship Council® är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för att världens skogar brukas på ett sätt som är acceptabelt ur tre olika pers-pektiv: miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Drygt 11 miljoner hektar skogsmark i Sverigeär FSC®-certifierad 2011, vilket mots-varar ungefär hälften av den produktiva skogsmarken.

www.fsc-sverige.org/

Innehåll

Certifiering ger Carolina mervärden 4

Vad är skogscertifiering? 6

Varför ska jag vara skogscertifierad? 6

Vem kan bli skogscertifierad? 6

Fem steg till certifiering 7

Planera ditt skogsbruk 8

Krav vid certifiering 9

Certifiering genom skogens omloppstid 10

Hänsyn vid föryngringsavverkning 12

Välj rätt entreprenör 14

Intern och extern kontroll 14

Vidare information 15

"Att låta Holmen certifiera min skog

var ingen upp-offring, det var en

självklarhet."

Sid. 4

5 4

Att certifiera min skog var ingen upp-offring, det var en självklarhet.

Certifiering ger mervärden – och plats för Europas minsta fågel!

Namn: Carolina Ericsson

Ålder: 48 år

Yrke: Matkonsult

Familj: Maken Alf och de vuxna sönerna Jakob och Henrik

Skogsinnehav: Ca 300 hektar skog

Som matkonsult är det viktigt för Carolina Ericsson med schysst husmanskost av när-producerade råvaror.

Som skogsägare är det lika viktigt att bedriva ett schysst skogsbruk med miljöhänsyn.– Att certifiera min skog genom Holmens gruppcertifi-kat var ingen uppoffring, det var en självklarhet.

Det är mer än 40 år sedan de sista korna lämnade ladugården på Björk-snäs gård i Kisa. Sedan dess har fokus varit på gårdens 300 hektar skog.

För cirka 20 år sedan flyttade Carolina och Alf till släktgården Björksnäs. De engagerade sig mer och mer i skogens skötsel och för cirka fem år sedan tog de över gården.

– Så länge jag minns har skogen brukats med sunt förnuft. Vi har aldrig gått hårt fram, utan tänkt på miljön, gamla kulturminnesmärken och att vårda skogen.

I samband med att Carolina sålde en avverkningsrätt till Holmen kom hon i kontakt med virkesköparen Magnus Mattsson. Samtidigt in-formerade han om att certifierad skog, enligt PEFC™ och FSC®, blir allt mer efterfrågat.

– Det var ett enkelt val. Jag insåg att vi alltid har skött skogen enligt de krav som certifieringen ställer. Då var det självklart att certifiera skogen genom Holmens gruppcertifikat.

Stora och små fördelar Att certifierat virke är eftertraktat är inte det enda. Carolina känner sig även tryggare i det fortsatta skogs-brukandet.

– När Holmen kommer hit för något uppdrag, så vet de ju exakt hur de ska göra för att följa certi- fieringarna.

Det finns ytterligare en fördel, om än väldigt liten: kungsfågeln, Euro-pas minsta fågel. – Det var en av Holmens medar-

betare som tipsade om att vi har kungsfågel i skogen. De är beroende av stora, gamla granar. Med certi-fieringen skapar jag förutsättningar för att både de gamla granarna och kungsfåglarna blir kvar.

Både Carolina och Alf har ”vanliga” jobb, men försöker sköta skogen så mycket de hinner. Nyligen köptes en skotare in som Carolina hoppas att sönerna Jakob, 21 år, och Henrik, 19 år, ska intressera sig för.

– En vårstorm blåste ner cirka 200 kubikmeter gran. Jag hoppas pojkarna tar ut det ur skogen med skotaren, säger Carolina och skrattar förhoppningsfullt.

"Så länge jag minns har skogen brukats med sunt förnuft. Vi har aldrig gått hårt fram, utan

tänkt på miljön, gamla kulturminnesmärken och att vårda skogen."

7

6

Vad är skogscertifiering?Ett certifikat visar på att certi-fieringssystemens principer och krav för hållbart skogsbruk följs. Det baserar sig på att en eller flera oberoende parter har granskat virkesproduktionen.

Att som skogsägare certifiera sitt skogsbruk visar på ett ställnings-tagande för ansvarsfullt skogsbruk. Det är du som förverkligar reglerna och kraven i ditt dagliga arbete.

Varför ska jag vara skogscertifierad?Skogscertifiering är något för dig som tror på och vill visa att din skog sköts på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Certifieringen blir ditt bevis på att du tar ansvar och lever upp till kraven för skogsbrukets hållbara utveckling.

Som skogsägare blir du medlem i ett spårbarhetscertifikat, vilket

SkogsbruksvärdenHär regleras hur skogen ska skötas, bland annat med avseende på virkes-produktion, återbeskogning och hur skogsbruksåtgärder ska följas upp. Miljövärden

I miljödelen behandlas hur hän-syn ska visas till kulturminnen, biologisk mångfald, mark och vatten samt andra förekommande miljövärden.

Sociala värdenI denna del återfinns regleringar om hur skogens rekreationsvärden ska värnas, hänsyn till rennäringen samt arbetsrättigheter och entre-prenörskrav.

Vem kan bli skogscertifierad?Både små och stora skogsägare, som är villiga att leva upp till de krav som certifiering innebär, kan bli certifierade. Små skogsägare kan välja att certifiera sig genom ett gruppcertifikat.

Sedan hösten 2004 har Homen erbjudit skogsägare möjlighet till att certifiera sina fastigheter

genom anslutning till Holmen Skogs PEFC™- och/eller FSC®-gruppcertifikat. Som skogsägare ansluter du dig till gruppcertifieringen genom att teckna ett avtal för medlemsanslutning med Holmen Skog. Detta avtal tillhanda-hålls av din Holmen-kontakt.

Grundkraven på en certifierad

fastighet är desamma oavsett storlek. Utöver grundkraven tillkommer krav som ökar i takt med storleken på skogsinnehavet. På sidan 8 följer en lista med grundläggande krav och några exempel på tillkommande krav.

innebär att virket kan säljas som PEFC™- eller FSC®-märkt, beroende på vilken certifiering du ansluter dig till. Detta ger din råvara en starkare position på marknaden och ökar din konkurrenskraft, då konsumenternas och därmed också industrins, efter-frågan på certifierad råvara ökar.

Om du som skogsägare är cer-

Kontakta Holmen

Motta medlemsbevis

Fortsatt hållbarhet

Fem steg till skogscertifiering

Det viktigaste är ett person-ligt intresse för att bedriva ett lång-siktigt och hållbart skogsbruk och en förståelse för de förändringar som en tänkbar certifiering kan medföra.

Som certifierad avstår du minst fem procent av din produktiva skogs-mark för naturvårdande ändamål och du styrs av direktiv för hur skogen ska skötas. Vissa kan uppleva det som en stor uppoffring medan andra redan bedriver sitt skogsbruk helt eller delvis i linje med certifi-eringsreglerna.

Det du vinner är ett långsiktigt hållbart skogsbruk samt en certi-fierad produkt med stor attraktions-kraft på marknaden.

1. Förberedelse

När du bestämt dig är nästa steg att prata med din Holmen- kontakt. Det finns två olika certi- fieringssystem: PEFC™och FSC®. Båda med målet att skogen ska skötas på ett långsiktigt och uthålligt sätt, kopplat till de tre områdena: ekonomi, biologi och sociala frågor.

Ett avtal sluts mellan dig som skogsägare och Holmen. Du för-binder dig att sköta skogen efter de standarder som råder och Holmen inkluderar dig i sitt gruppcertifikat samt utför kontroller av skogs-fastigheten. Holmen håller dig även uppdaterad om nyheter och förän-dringar samt informerar om even-tuella behov av korrigeringar i din skog.

Du bör ha en uppdaterad skogs-bruksplan, vilket är ett krav i samband med certifiering. En skogsbruksplan spänner oftast över tio år, sammanfattar målet för just ditt skogsbruk, hur skötseln kan se ut samt hur och när skogsbruks-åtgärder ska företas på fastigheten.

När du blir medlem i Holmens gruppcertifikat får du ett diplom som bevis på att du uppfyller de grundläggande kraven. Det kan ses som ett kvitto på det aktiva ställ-ningstagande du gjort för ett hållbart skogsbruk. När du sedan säljer din

Genom lottning väljer Holmen ut de skogsfastigheter som ska kontrolleras genom stickprov. Ju större fastighet du har, desto oftare utförs kontroller. Holmen överblickar att skötseln följer standarden, att rätt områden sparats för naturvård och att åt-gärder och dokumentation gjorts på ett korrekt sätt. Därefter görs en sammanfattande rapport både muntligen och skriftligen. De bris-ter som upptäcks markeras med en avvikelse och då ska du som skogsägare åtgärda dessa. Holmen hjälper till med att analysera vad som behöver göras för att korrigera avvikelsen.

2.

4.

5.

Utforma en skogsbruksplan3.

Dessutom måste skogar med höga bevarandevärden och de områden som ska avsättas för naturvård mär-kas ut. Om du inte har en aktuell och certifieringsanpassad skogsbruksplan kan du få hjälp av Holmen med att upprätta en.

Att vara certifierad kräver att du håller ordning på de olika stegen inom skogsbruket, vad du sätter för typ av plantor, om du tar ut bio-energi och hur mycket virke som fastigheten omsätter.

Skogsbruksplanen är först och främst avsedd som ett stöd för den egna verksamheten, men behövs även vid en eventuell revision och stick-provskontroll.

råvara uppger du certifikatsnumret som bekräftelse på att allt är i sin ordning. Efterfrågan på certifierade råvaror har ökat snabbt under de senaste två åren, liksom skogs- ägarnas vilja att certifiera sina skogs-fastigheter.

Certifiering av skogsbruk står på tre ben och tar hänsyn till:

tifierad kan Holmen erbjuda ditt virke till hela marknaden för sågade trävaror och pappersmassa. Ett certifieringsanpassat skogsbruk skall betraktas som ett långsiktigt åtagande för miljön men också som en satsning på god avkastning för skogsbruket, både nu och i fram-tiden.

98

Planera ditt skogsbruk

För att bli medlem i Holmens grupp-certifikat krävs att du har en skogs-bruksplan. Holmen kan hjälpa dig att ta fram en skogsbruksplan som uppfyller certifieringskraven. Har du redan en skogsbruksplan behöver du endast anpassa den efter FSC® eller PEFC™.

För att bli medlem i grupp- certifikatet krävs bland annat att du kan redovisa uppsatta mål för skogsskötseln, kartor, uppgifter om ägoslag och areal, fastighetsgränser mellan olika typer av mark, kartlägg-ning av fornminnen, nyckelbiotoper och bestånd med främmande trädslag

Exempel på skogsbruksplanens innehåll

• Dokumentering av fördelning mellan produktiv skogsmark och impediment.

• Virkesförråd fördelat på trädslag och per hektar.

• Ståndortsindex och bonitet.

• Tillväxt, totalt och per hektar.

• Åldersklassfördelning.

• Fördelning av gallrings- och slutavverkningsbestånd.

• Naturvärden, kulturminnen och fornlämningar.

• Beskrivning av varje enskilt bestånd med förslag på hur de ska skötas för att ge så god avkastning som möjligt eller för att bevara och förstärka naturvärden.

• Översiktskarta och kartor kopplade till åtgärdsförslag.

samt dokumentation av planerade och utförda åtgärder och förändrin-gar på den certifierade marken.

Skogsbruksplanen bör uppdateras fortlöpande för att fortsätta vara ett värdefullt hjälpmedel. Vill du uppdatera skogsbruksplanen själv, kan du köpa det dataprogram som planen är gjord i av oss. Du kan också köpa vårt gps-paket som in-kluderar skogsbruksplan och gps.

Certifieringshänsynen vid åtgärder på din mark löper som en röd tråd genom hela den skogliga omlopps-tiden. På nästa uppslag kan du se vilken typ av hänsyn du ska ta vid olika åtgärder.

Skoglig planering är en grundsten i ett produktions- och natur-vårdseffektivt skogsbruk. Skogsbruksplanen är ett värdefullt verktyg i planeringen av skogsbruket och naturvårdsskötseln samt ger en samlad bild av de olika värdena på din fastighet. Den är på så sätt en lönsam investering som betalar sig i form av bättre kunskaper om skogsbeståndet och ökade virkesin-täkter.

Grundkrav vid certifiering• Certifieringskraven gäller hela innehavet. Alla eventuella delägare ska acceptera åtagandet.

• Certifiering ska betraktas som ett långsiktigt åtagande.

• Lagar och föreskrifter ska följas, både Skogsstyrelsens allmänna råd samt internationella avtal som Sverige undertecknat. Allemansrätten ska respekteras, hänsyn ska tas till lokalbefolkning och eventuell renskötsel inom markinnehavet.

• Skogsägaren ska upprätta en certifieringsanpassad skogsbruksplan inom två år efter certifieringstillfället.

• Naturvärdesavsättningar, naturvård och mål för skogsbruk är offentliga handlingar.

• Nyckelbiotoper samt olikåldrig naturskog (skog som aldrig kalavverkats, med mycket död ved) undantas från skogsbruk.

• Ta hänsyn till rödlistade arter.

• 5 % av den produktiva skogsmarken ska avsättas för naturvårdsändamål. Områden med högst naturvärden ska prioriteras. Skogar i anslutning till vattenmiljöer och värdefulla våtmarker ska beaktas och eventuellt prioriteras när avsättning sker.

• Alla naturvärdesträd ska sparas. Högstubbar (3/ha) ska tillskapas vid föryngringsavverkning och grövre gallring. Alla träd och högstubbar som varit döda i mer än ett år lämnas.

• Lövskogsproduktion på 5 % lämplig skogsmark.

• Betydande markskador vid skogsbruksåtgärder och transporter i skogen ska undvikas genom att man endast kör på lämpliga marker.

• Begränsa användning av främmande trädslag.

• Ta hänsyn till nyttjanderätter, servitut och sedvanerätter på markinnehavet samt till skogens andra värden, såsom friluftsliv, jakt och fiske.

Fastigheter 20 - 1000 ha• Skog får ej anläggas på kulturmarker som är mindre än 0,5 ha.

• Krav på dokumentation av utförda skötselåtgärder.

Fastigheter 1000-5000 ha• Vid slutavverkning ska samråd hållas med lokala intressenter, om avverkningen berör platser av särskild vikt för lokalbe folkning och lokalt näringsliv, när det gäller rekreation, kultur eller ekonomi. Samrådet ska dokumenteras.

• En certifieringsanpassad skogsbruksplan ska vara klar redan vid certifieringstillfället.

Fastigheter större än 5000 ha• 5 % av föryngringsarealen på torr och frisk mark ska brännas.

• Det ska finnas en åtgärdsplan för eventuella vandringshinder i särskilt värdefulla vattendrag.

Krav vid certifiering

10 11

Certifiering genom

Dikning

RöjningGallring

Bioenergi

Föryngringsavverkning• Plantera ej igen kulturmarker som är mindre än 0,5 ha.

• Ståndortsanpassa markberedning med hänsyn till marker som är viktiga för renbetet.

• Genomför inte kontinuerlig markberedning på fuktiga marker samt på marker med risk för erosion. Genomför inte heller markberedning i kantzoner mot vatten.

• Främmande trädslag får planteras på maximalt 5 % av fastigheten och endast om det är betydande produktions- eller andra fördelar jämfört med inhemska trädslag.

• Kemiskt behandlade plantor mot snytbagge får inte användas utan dispens

från FSC .

• Genmodifierade träd får inte användas.

• Ej nydikning.

• Ha kännedom om naturvärden längre ner i vattensystemet som kan påverkas negativt vid dikesrensning eller skyddsdikning. Åtgärder vidtas för att minimera risken för negativ påverkan.

• Skyddsdikning får endast utföras då det är uppenbart att Skogvårds- lagens föryngringskrav annars inte uppnås.

• Rensa ej diken på lågproduktiva torvmarker.

• Minimera negativa effekter med hjälp av exempelvis sedimentationsdammar eller slamfickor.

• Gynna löv vid röjning i anslutning till vattendrag.

• Värna/gynna naturvärdesträd.

• Planera redan i röjningen för att mängden löv i mogen skog ska bli ca 5 % i norr och 10 % i söder.

• Innan gallring ska en naturvärdesbedömning göras för att identifiera höga natur- värden i beståndet. Denna ska dokumenteras.

• Undvik åtgärder i lövdominerade bestånd under fågelhäckning.

• I grövre gallring lämnas minst tre högstubbar per ha, jämt fördelade mellan tall, gran, björk och asp.

• Gallra ej bort lövet. Sträva efter 5 % i norr och 10 % i söder på lämpiga marker efter gallring.

• Värna/gynna naturvärdesträd.

• Gynna lövdominerade, flerskiktade kantzoner längs vattendrag.

• Skyddszoner mot naturvärdesområden och impediment med höga naturvärden ska lämnas beskogade. Plockhuggning kan utföras.

• Underröj ej i hänsynsytor och kantzoner.

• Följ Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

• Dokumentera på beståndsnivå.

• Hänsyn till rennäringen på marker viktiga för renbete.

• Följ Skogsstyrelsens allmänna råd vid uttag av bioenergi.

• Följ Skogsstyrelsens allmänna råd vid eventuell askåterföring.

• Dokumentera uttaget på bestånds- nivå.

• Innan avverkning ska en naturvärdesbedömning göras för att identifiera höga naturvärden i beståndet. Denna ska dokumenteras.

• Undvik åtgärder i lövdominerade bestånd under fågelhäckning.

• Lämna småbiotoper med särskilda skyddsvärden och lämna kantskyddszoner mot dessa.

• Underröj och avverka ej i hänsyns ytor och kantzoner.

• Samråd med rennäringen i viktiga renbetestrakter.

För mer detaljerad information om hänsyn vid föryngrings- avverkning, se nästa uppslag.

skogens omloppstid

Gödsling

Återväxt

12 13

9

11

Hänsyn vid föryngringsavverkning

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

6

6

77

8

8

9

10

1011

Vid föryngringsavverkning ger allt arbete som du har investerat i din skog utdelning. Samtidigt ska grunden läggas för den nya skog som ska växa på marken under lång tid framåt.

Föryngringsavverkning är den åtgärd som påverkar skogslandskapet mest. Det är därför viktigt att man redan vid planeringen väger in naturhänsyn.

Lämna tre högstubbar per hektar Högstubbarna ska göras cirka tre meter höga, fördelas i så lika antal som möjligt mellan trädslagen tall, gran, björk och asp och tillskapas av levande träd som ej är naturvärdesträd. Ställ gärna högstubbarna i anslutning till trädgrupper och skyddszoner.

Undvik kala ytor Det får inte vara mer än 3 ha kalyta i södra Sverige och inte mer än 5 ha i norra Sverige. Det får inte, någonstans på hygget, vara mer än 80 meter (södra Sverige) eller 120 meter (norra Sverige) till närmaste beståndskant, hänsynsyta eller trädgrupp.

Lämna minst tio träd per hektar Vid avverkning ska det lämnas minst 10 framtidsträd per hektar, inklusive naturvärdesträd och kantzoner. Lämna gärna framtids-träden i grupper. Framtidsträden bör vara stormfasta och ha goda förutsättningar att med tiden utvecklas till naturvärdesträd.

Bredden på skyddszoner varieras Variera skyddszonernas utseende och bredd utifrån topografi och naturtyp. Skyddszoner på flacka, fuktiga marker bör göras breda. Skyddszoner skall ej underröjas.

Lämna vindfällen Gamla vindfällen lämnas normalt.

Kulturstubbar Lägre s.k. kulturstubbar används för att markera stigar samt forn- och kulturlämningar. Två kulturstubbar räknas som en högstubbe i traktuppföljningen.

Naturvärdesträd får inte avverkas Som naturvärdesträd räknas särskilt gamla eller grova barr- och lövträd, sälgar, rönnar, ädla lövträd (ej södra Sverige) och träd med brandljud eller bohål.

Undvik körskador Planera din körning och använd ris och massaved eller portabla broar och markskonare för att skydda känsliga partier.

Lagd hänsyn ligger Nedblåsta naturvärdes- och framtidsträd samt träd på impediment ska lämnas.

Torrträd Torrträd skall lämnas orörda. Om de bedöms utgöra en säkerhets-risk kan stående torrträd kapas av men skall då lämnas kvar på marken. Torrträd räknas ej som högstubbar.

Plockhuggning Triviala skyddszoner mot vattendrag och sjöar kan plockhuggas så att löv gynnas.

14 15

Vidare informationFör mer detaljerad information om certifiering i enlighet med FSC® eller PEFC™, se respektive certifieringssystems hemsida:www.fsc-sverige.orgwww.pefc.se

Vill du ha mer information om Holmens arbete med certifiering, hör av dig till din Holmen-kontakt.

www.holmen.com

Välj rätt entreprenörAlla Holmen Skogs entreprenörer är certifierade. Om du anlitar en annan entreprenör ansvarar du själv för att upprätta avtal som klargör att entreprenören följer bestämmelserna för den gruppcertifiering din fastighet är ansluten till. De ska jobba på ett sätt som leder till ett långsiktigt hållbart skogsbruk, använda rätt utrustning och uppfylla de krav som ställs i PEFC™ och FSC® som berör anställda.

Intern och extern kontrollI certifieringssystemen in-går kontroll av att kraven i certfieringarna uppfylls. Dessa kontroller, så kallade revisioner, kan göras internt av Holmens tjänstemän el-ler externt av FSC® eller PEFC™ackrediterade revisorer.

Revisionerna utgör ett verktyg för skogsägaren och Holmen att upprätthålla en hög kvalitet på skogsbruket och miljöhänsynen. Under miljörevisionen kontrolleras att certifieringen efterlevs och för-bättringsområden identifieras. Detta görs genom granskning av olika dokument, såsom skogsbruksplan, checklistor och genom fältbesök. Det görs också en granskning av om verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning. Revisionerna sker årli-gen men endast på ett utlottat antal av de skogsägare som är knutna till Holmens gruppcertifiering. Är du individuellt certifierad till FSC® eller PEFC™ revideras du årligen.

Holmen SkogTel 0660 -377 400www.holmen.com